miljöekonomi - (2) andra delen

04/13/23 Kent Lundgren 1

Upplägg andra passet

Olika sanningszoner - teoriområden ger olika svar

Industrins ansvar…och ambitioner… Riktlinjer- miljöledningssystem Olika strategimodeller, miljö som utmaning

och strategiskt lärande


Olika områden, olika mål

.

Ole Thyssen, Contactdagen, Växjö Universitet 5/5-99.

Bergström, S. et al (1996:45-57) Hållbar ekonomi.

Lidskog, R. et al (1997:kap 9 om Niklas Luhmann) Samhälle, risk och miljö.

Område Mål Niklas Luhmannsbinära koder

Ekonomi Pengar Betalning/Iicke betalning

Vetenskap Sanning Sant/ falskt

Politik Makt Inneha politisktmakt / ej inneha

Teknik Effektivitet

Juridik Legalt / ej legalt


Alla sanningar om hushållning går ej ihop… Olika sanningszoner

De praktiska handlingarna

Den neoklassiska ekonomiska teorin

Politiken

Bergström et al (1996:47) ”Hållbar ekonomi”


Olika teoriområden ger olika svarLing et al, 1998; Lundgren, 1998

Observationsplan/empiri

Beskrivningsplan

Teoriområde

Neoklassisk national ekonomi

En del av företagsek teoriområde

Struktur/position/nätverk

Kostnad

Pris

Institutionell organisationsteori/Soc konstruktionism

Olika förhållningssätt / logiker


Två olika sätt att påverka den tekniska/ekonomiska sfären

Ekonomiska/tekniskasfären

Staten

Medborgare/familj/kund sfären“Civil Society”

(1) Marknadsekonomi

(2) Demokratisk

process

(2) Reglering via lagar, skatter,styrmedel

Jmf med Jönsson. S. ”Miljöredovisning”, i Dobber & Wolff (red) (1996) Miljöstrategier. Jönsson talar om stat, marknad och communitity som tre typer av samordningsorgan (s 198).


Gruppövning

Varför är det (ibland) ett problem att det finns olika sanningszoner (intresseområden) när ett miljöledningssystem ska byggas upp

Hur kan ledningen ta hänsyn till olika ”sanningszoner” när ett miljöledningssystem ska byggas upp?


En naturekonomisk modell

.

Bergström, S. et al (1996) ”Hållbar ekonomi”

Resursbas Verksamhet Värde

marginalmåttsnålhetsmått

verkningsgrad


Ett självständigt ansvar...

Industrin har ett självständigt ansvar att värna om miljön. Det ska den utöva på eget initiativ utan att avvakta föreskrifter och lagar. Det är bara industrin som i praktiken kan tillhandahålla lösningarna.

Curt Nicolin vid ICC:s årsmöte i Oslo 1988


Olika ambitionsnivåer Arnfalk & Thidell (1992) Miljöarbete inom svensk tillverkningsindustri, IIIEE.

1. Miljöpassiva

2. Myndighetsstyrda

3. Lagoptimerande

4. Miljömedvetna

5. MiljöanpassadeLäs även uppföljningen till denna studie: Heidenmark (1999) Miljöarbetet inom

svensk tillverkningsindustri - fortfarande en myt?, IIIEE.Kan hämtas på: http://www.lu.se/IIIEE/publications/reports/2000/14.pdf

(http://groups.yahoo.com/group/mvavxu/files/kent/information/litteraturforslag.html)


Ambitionsnivåer inom tillverkn industri Arnfalk & Thidell (1992)

1. Miljöpassiva ung 1/4 av arbetskraften

2. Myndighetsstyrda ung 2/4 av arbetskraften

3. Lagoptimerande

4. Miljömedvetna

5. Miljöanpassade

Ung 1/4 av arb kraften,

inkl eldsjäl


”Mycket har blivit vardagsarbete” Affärsvärlden (2000) ”Miljön förlorar sin glans”, nr 8, 23 februari, s 34-51via Jimi Sundberg, SEB Fonder, tfn 020-366 337

”Miljön står inte i fokus som tidigare. Mycket har blivit vardagsarbete i företagen, larmrapporter får inte samma genomslag och miljö har fått konkurrens av närliggande etiska och sociala frågor”


Från Trelleborgs årsredovisning (2000:30-31)


Miljöarbetets inriktningAffärsvärlden (2000) ”Miljön förlorar sin glans”, nr 8, 23 februari, s 34-51

Hantera miljörisker Kostnadsbesparingar Differentiering/profilering Styra branschen/konkurrenterna Omdefiniera marknaden/affärsidé


Myndigheter och/eller marknaden ?

Erfarenheterna från undersökningen pekar på att myndigheternas krav spelar en avgörande roll i företagens initiering av miljöarbetet… De ekonomiska och marknadsmässiga drivkrafterna verkar vara på väg att slå igenom Arnfalk & Thidell (1992)


Lönar sig miljöledningssystem?AB Svenska Miljöstyrningsrådet (2000) ”Lönar sig miljöledningssystem?”, http://www.miljostyrning.se/nyheter.asp?id=111 (2000-03-21).

Institutet för Verkstadsteknisk Forskning, IVF, har undersökt om det lönar sig ekonomiskt och miljömässigt att införa miljöledningssystem. Mer än 200 svenska företag med certifierade miljöledningssystem har deltagit i studien.En intressant iakttagelse i studien är att EMAS-registrerade företag tycks få ett bättre resultat i miljöhänseende jämfört med de företag som enbart har ISO 14001. Rapporten innehåller många andra resultat, till exempel:· 49% av företagen har miljömål för godstransporterna· 1/3 av alla miljöcertifierade företag kan påvisa ökade intäkter tack vare miljöledningssystemet· hälften av alla miljömål betalar sig inom ett årSe även Löfqvist et al (2000) Har små och medelstora företag konkurrensfördelar av miljöledningssystem?, IIIEE Reports 2000:13. Kan hämtas på http://www.lu.se/IIIEE/publications/main.html


En bild av en miljöanalys av ett företagAB Svenska Miljöstyrningsrådet (2001) ”Miljöledningsmarknaden”, http://www.miljostyrning.se/information.asp (2001-04-11).


Erfarenhet från ABB Miljöarbetet vid ABB har sedan lång tid fokuserats på en introduktion av miljöledningssystem enligt ISO

14001 vid alla koncernens anläggningar runt om i världen. Tre års erfarenheter av miljöledningsarbete har visat förbättrade miljöprestanda, lägre kostnader och mindre risker med verksamheten. Också andra erfarenheter har vunnits:

• Införandet av 14001 leder till mellan fem och tio olika förbättringsprogram vid varje anläggning.• Många förbättringsprogram resulterar i kostnadsbesparingar och relativt snabba återbetalningsperioder.

• Miljöledningssystemet minskar risken för okontrollerade utsläpp, brand eller explosion.

• Genom att inkludera anställda förstärker ett miljöledningssystem deras känsla av motivering och stolthet samt förbättrar företagets image.

• Med tiden, i takt med att olika intressenter får en allt större insikt i det strukturerade sätt på vilket ISO 14001 leder till förbättrade miljöprestanda, kommer öppenheten med att rapportera om resultatet av miljöarbetet att öka.

• Införande av ISO 14001 leder till en bättre förståelse av förbättringsprogrammen och på vilket sätt de bidrar till att minska allmänt kända miljöproblem.

Källa: ABB Environmental Management Report 1998, på Miljöstyrningsrådets hemsida: http://www.miljostyrning.se/erfarenheter/abb.asp


Riktlinjer -miljöledningssyst

Internationella Handelskammarens (ICC) Näringslivsprogram för varaktig hållbar utveckling (1991).

”Responsible Care” - Miljöprog för kemiindustrin. EUs miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning - Eco-

Management and Audit Scheme (1993). BS (British Standard) 7750 - Environmental

management system (1994). ISO (International Org for Standardization) 14000-

Environmental management system (1996).


Miljöledning på Internet .Sökord Tot antal träffar Sv sidor

(Domain:se)EMAS 28000 (37000) 1300 (1600)ISO 14000 20700 (33000) 1800 (1600)miljöledning 1000 (1500)miljöstyrning 500 (850)miljöledningssystem 1600 (2400)

Antal träffar april 1999 (antal träffar april 2000).

Läs mer om miljöledning på t ex: http://www.miljostyrning.se


En familj av standarder

ISO 14000 består av en familj av standarder. En idé om hur de kan användas tillsammans återfinns i STG & MMS (1996):

Först kan ett miljöledningssystemet, standard 14001, skapa förutsättningar för bättre rutiner och organisation av miljöarbetet,

Därefter kan standard 14040, livscykelanalys, skapa förutsättningar för att ta fram beslutsunderlag för en miljöanpassad upphandling och produktutveckling,

Därefter kan standard 14010, miljörevision, skapa förutsättningar att ta fram ett system för kontroll och revision,

Därefter kan standard 14030, miljöprestanda, skapa förutsättningar för att kunna utvärdera och redovisa miljöarbetet,

Sist kan standard 14020, miljömärkning, skapa förutsättningar för att kommunicera och beskriva produkternas miljöpåverkan.


Integrated Product Policy (IPP)

Just nu arbetar man inom EU och Sverige vidare med producentansvaret i form av bl a ”integrated product policy (IPP).

The objektives of an IPP is to produce products which are materials- and energy-efficient, contain no substances that could harm health or the environment, have minimal effects on the environment generally, are manufactured wherever possible from renewable materials, can be reused or recycled, or from which energy can be recovered, when they reach

the end of their life, and

give rise to less waste containing smaller amounts of substances harmful to health

and the environment. Se även: The European Commission (2001) Green Paper on integrated product policy

COM (2001)68, http://europa.eu.int/comm/off/green/index_en.htm;http://www.environ.se/enviroreport/envirorep2/enviro2_3.htm


Vad menas med strategi ? (Dobers & Wolff, 1997:14, Miljöstrategier - ett företagsek perspektiv)

Plan: The determination of the basic long-term goals and objectives of an enterprise, and the adoption of the courses of action and the allocation of resources necessary to carry out these goals (Chandler, 1962, Strategy and structure).Strategy is: product/market scope, growth vector, competitive advantage, synergy (Ansoff, 1965, Corporate strategy).

Handlingsmönster:… a pattern in a stream of decisions (Mintzberg, 1973, 1978, 1982, 1986, 1987, 1988), dvs en ständigt pågående process.

De ingående komponenterna: marknad, produkter och resursallokering, mål, tillväxt påverkas av hur miljöfrågan hanteras i och utanför företaget (Dobers & Wolff, 1997:14).


Strategi som perspektiv(Att jämföra med: strategi som plan, position, handlingsmönster)

Bengtsson, L. (1993:52) Intern diversifiering som strategisk process


Strategiutvecklingen och org lärande (Simons, 1990, i D&W, 1997: 16)

.


Olika strategimodeller

Figur 1 Sambandet mellan strategimodeller enligt Chaffeee (1985) och strategimetaforerenligt Mintzberg (1988). Källa Bengtsson (1993:57).

Plan PositionHandlings-mönster

Perspektiv

Linjärmodell

Adaptivmodell

Inter-pretativmodell

Rationalism

Logisk

Politisk

Kognitiv

Symbolisk


Miljö som utmaning för strategiskt lärande. Transfor-

mationTheoryofbusiness

Triggers ofchange

Strategicresponses

Organi-sationallearning

Environmentalstrategyformation

1960s same regulation same refinement improvements instandardoperationprocedures

1970s same taxation different single-looplearning

adaptation ofprocesses andtechnologies

1980s different management’sattitutes

same learning byfailure

re-evaluation ofstrategies

1990s different strategic re-orientation

different double-looplearning

planning asdiscovery

Källa: Dobers & Wolff (1995/1997:205) Miljöstrategier


Dobers & Wolff (red) (1996) Miljöstrategier- ett företagsekonomiskt perspektiv

Dobers & Wolff: Strategiskt miljöledarskap Strannegård et al: Miljöbarometern 1995-1996 Dobers: Strategier för miljöreformer Schwartz: Företagsstrategier för olika miljöutmaningar Strannegård: Kundorienterad miljöstrategi - Hemköp Terrvik: Implementering av miljöstrategi - KF Solér: Att förstå miljövänlig konsumtion (miljöenlig) Bennulf: Vad är det gröna? Om livsstilar… Zaring: Miljöhänsyn och investeringsplanering Baumann & Tillman: Livscykelanalys, ett beslutsinstrument Jönsson: Miljöredovisning Dobers & Wolff: Miljö som utmaning för strategiskt lärande


Vad är miljövänligt?

En miljöstrategi…:

1. innefattande endast problemlösning

2. som innebär följsamhet

3. som tar hänsyn till faktorer utöver följsamhet

4. som innebär resursminimering

5. omvandling till ”det gröna företaget”Ehrenheld & Hoffman (1993) i Strannegård (kap 5 i D&W, 1997) Kundorienterad

miljöstrategi - Hemköp

miljöekonomi - (2) andra delen

Education