miljöarbetet i polen, litauen, lettland och estland
DESCRIPTION
Miljöarbetet i Polen, Litauen, Lettland och Estland. Länsstyrelsen i Skåne län – tisdag 2005.10.25. av Annika Henriksson AGELLUS. Gemensamma regler. HELCOM Nitratdirektivet 91/676/EEC God Jordbrukarsed (GAP) IPPC-direktivet 96/61 /EG NEC direktivet 2001/81/EC - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Miljöarbetet i Polen, Litauen, Lettland och
Estland
Länsstyrelsen i Skåne län
– tisdag 2005.10.25
av Annika Henriksson
AGELLUS
Annika Herniksson
2
Gemensamma regler
• HELCOM
• Nitratdirektivet 91/676/EEC
• God Jordbrukarsed (GAP)
• IPPC-direktivet 96/61 /EG
• NEC direktivet 2001/81/EC
• Tvärvillkoren fr.o.m. 2005, 2006, 2007
Annika Herniksson
3
HELCOM
• Ryssland, Tyskland, Polen, Danmark, Sverige, Finland, Litauen, Lettland, Estland
• Göteborgsprotokollet -91 (utom Estland)– försurning, eutrofiering, ozon
• (SOx NOx, NH3 etc)
– Mål till 2010
• God lantbrukarsed– Code of good agricultural practice - GAP
Annika Herniksson
5
Nitratdirektivet 91/676/EEC
Länder ska:• Utpeka känsliga landområden och • Utarbeta åtgärdsplaner för känsliga områden
– Regler för spridning och lagring av stallgödsel
• Upprätta övervakningssystem och kontrollera effekten av åtgärderna
• Utarbeta riktlinjer för god jordbrukarsed• Identifiera känsliga vattenområden och skydda
grundvatten, söt ytvatten m.m.
Sverige - nitratkänsliga områden
• SFS 1979:426
• SFS 1998:915Förordning om
miljöhänsyn i
jordbruket
Annika Herniksson
7
God Jordbrukarsed - GAP
Länder får själva bestämma innehållet,
-dock bör definieras:
1. Olämpliga tidsperioder för gödselspridning.
2. Olämpligheten i att sprida på kuperade fält.
3. Gödsel ska inte spridas på vattenmättad, tjälad eller snötäckt mark.
4. Lämpliga spridningsmetoder nära vattendrag.
5. Kapacitet och konstruktion av gödselvårdsanläggningar.
6. Spridningsteknik för handels- och stallgödsel.
Annika Herniksson
8
IPPC-direktivet
• ”Integrated Pollution Prevention and Control”
• Direktivet syftar till att undvika eller reducera förluster från industriella faciliteter till luft, vatten och mark
• Gemensamma regler för tillståndsgivning
• Bästa möjliga teknik (BAT)
• Intensiv fjäderfä- eller svinproduktion i stor skala och förarbetning av animaliskt råmaterial ska kräva tillstånd
• >750 suggor, 200 slaktsvinsplatser, 40000 fjäderfä
• Nötkreatur undantaget!
Annika Herniksson
9
NEC-direktivet
• National Emissions Ceilings (NECs)– försurning, eutrofiering, markbundet ozon
• SOx NOx, NH3, VOCs
– mål ska nås till 2010• För vissa länder (Tyskland, Lettland) strängare
än Göteborgsprotokollet
– Länderna bestämmer metoden– Uppdateras 2006– Rapporteras 2008
Annika Herniksson
10
Tvärvillkor
• 2005: nitratdirektivet, slam, habitat, vilda fåglar,
grundvattenförorening, djurmärkning, journalföring
• 2006:+Utsläpp av växtskyddsmedel, hormoner,
hygienförordning, ”epizootiförordn”,
• 2007:+Djurskydd
Annika Herniksson
11
STATUS
• Landbaserade emissioner väl reglerat
• Lagstiftning för att minska ammoniakutsläpp från lantbruket
• MEN bristande genomförande på gårdsnivå av HELCOM- och EU-program enligt dansk utvärdering 2003 (Percy-Smith)
Annika Herniksson
12
Utlakning till Östersjön
Area-specific total input of nitrogen into the Baltic Sea in 2000
0200400600800
100012001400160018002000
Da
nm
ark
Estla
nd
Fin
lan
d
Tyskla
nd
Le
ttla
nd
Lita
ue
n
Po
len
Ryssla
nd
Sve
rig
e
Källa: HELCOM, PLC-4
Annika Herniksson
13
Fosforförlust till Östersjön
Area-specific total input of phosphorus into the Baltic Sea in 2000
0
10
20
30
40
50
60
70
Da
nm
ark
Estla
nd
Fin
lan
d
Tyskla
nd
Le
ttla
nd
Lita
ue
n
Po
len
Ryssla
nd
Sve
rig
e
Källa: HELCOM, PLC-4
Annika Herniksson
14
Emissioner från olika källor i HELCOM-länderna*
*OBS totalemission inom länderna, ej enbart till Östersjön
Källa: HELCOM rapport Airborne nitrogen loads to the Baltic Sea. 2005
Källa: HELCOM rapport Airborne nitrogen loads to the Baltic Sea. 2005
Utsläpp av NOx (%)
Utsläpp av NH3 (%)
lantbruk
annat
Annika Herniksson
16
Utsläppstak för ammoniak (tusentals ton/år)
NH3Utsläpp
1990Utsläpp 2002
Tak 2010
Krav minska
Klarat tom 2002
återstår
Danmark 122 101 69 43% 17% 32%
Estland 24 9 29 -21% 63% -222%
Finland 35 33 31 11% 6% 6%
Tyskland 764 604 550 28% 21% 9%
Lettland 44 11 44 0% 75% -300%
Litauen 84 51 84 0% 39% -65%
Polen 508 325 468 8% 36% -44%
Ryssland 1191 600 1179 1% 50% -97%
Sverige 61 55 57 7% 10% -4%
totalt 2833 1789 2511 11% 37% -40%
Sverige
0102030405060708090
1991
/92
1992
/93
1993
/94
1994
/95
1995
/96
1996
/97
1997
/98
1998
/99
1999
/00
2000
/.01
2001
/.02
2002
/.03
2003
/.4
år
kg
/ha
Polen
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
1980/81 1984/85 1988/89 1992/93 1996/97 2000/.01
år
kg
/ha
Estland
0,0
10,0
20,030,0
40,0
50,0
60,0
70,080,0
90,0
100,0
1991
/92
1992
/93
1993
/94
1994
/95
1995
/96
1996
/97
1997
/98
1998
/99
1999
/00
2000
/.01
2001
/.02
2002
/.03
år
kg/h
a
NPK (mineralgödsel) 1992-2004
Annika Herniksson
18
Källor: Stefan Pietrzak, IMUZ, Estonia Statistical office, Latvia Statistical office. Dijana Ruzgiene, LZUKT
Användning av bekämpningsmedel, kg AI/ha
0
0,2
0,4
0,6
0,8
1
1,2
1,4
år 1995-2004
Latvia
Poland
Estonia
Litauen
Annika Herniksson
19
Sverige
Källa: Kemikalieinspektionen
Polen, nitratkänsliga områden (2001)
Källa: Rural Development Plan for Poland 2004-2006. Min of agric. and rur dev.
Annika Herniksson
21
• Lagringskapacitet– Lag 4 mån, GAP 6 mån– Krav vid investeringsbidrag
• Spridning– Tillåtet 1 mars - 30 nov
• Nitratdirektivet:– Reglerna inskrivna i polsk lag.
• IPPC direktivet:– Växtnäringsplaner
• Kontroll: – ”Statliga miljöinspektionen”, regionala avd
Polen -stallgödselhantering
Polen”livestock units”
per 100 ha
Källa: Min of Agric., Poland
Annika Herniksson
23
• Utbildning av lantbrukare (certifikat)– Utbildning lagkrav,
• Test av sprutor, – Det finns 302 000 sprutor i Polen– Test vartannat år är lag– Kontrolleras av ”Statliga växtskyddscentralen”,
regionala avdelningar
• Kontrollerar även– Spridning, försäljning, utbildning– Tillämpning
Källa: Stefan Pietrzak, IMUZ
Polen - kemisk bekämpning
Annika Herniksson
24
Polen – advisors view
• Kurser totalt 30 000 lbr t.o.m. mars 2006• GAP-kurs;
– 10 000 lbr, endagskurs– obligatorisk för stöd från strukturfonder
• Andra kurser;– Djurskydd– Lantbrukets bokföring– Integrerad produktion
• Lbr mkt intresserade i alla regioner• Deltagare 10-50 ha
Källa: Eliza Gnyp, ABC Poland
På kartan: gårdar med mer än 200 “livestock units”
Av: Rimas Magyla, LZUKT, Litauen
Litauen- hela landet är nitratkänsligt område
Annika Herniksson
26
• Lagring– Lag 6 mån för nöt, häst får– 8 mån gris, fjäderfä– 2008, minst 6 mån lagr kap för gårdar med mer är 300 AU– 2012, minst 6 mån lag kap för gårdar med mer än 10 AU– Gödslingsplaner för stallgödselgårdar > 150 ha.
• Spridning – endast 1 april – 1 dec
• Djurtäthet– Max 1,7 AU per ha, medel 2002 var 0,221 AU/ha) – Får ej tillstånd att utöka om man inte har spridningsareal
• Tillsyn – Statliga Miljöinspektionen, Miljödept, regionala kontor.
Källa: Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen
Litauen - stallgödsel
Share of load to the Baltic
Country Nitrogen Phosphorus
Sweden 17,2 % 12,5 %
Denmark 9,0 % 6,9 %
Latvia 12,0 % 5,8 %
Poland 28,2 % 37,7 %
Lithuania 4,8 % 3,7 %
Polluters according sources:
Industry 2,0 %
Municipalities 15,0 %
Agriculture 41,0 %
4 Water
Agriculture is larger pollutant of N to the Baltic Sea
• 43,5 % settlements have central piped water supply systems.
• 700.000 rural inhabitants use drinking water from 300.000 dug wells.
Problem: 30% of dug wells contaminated with nitrates.
• 733 sewage systems have been installed in rural areas, serving only 1/3 of rural inhabitants.
Av: Rimas Magyla, LZUKT, Litauen
Kaunas
Vilnius
Klaipėda Panevėžys
Šyša
Šušvė
Šiauliai
R eky vo s ež. Lėvuo
Aisetas Žeim enys
Tauragnų
Kėdainiai
Marijam polė
Šilutė
P lun gė
Pasvalys
Biržai
Anykščiai
9
:
-
< 1.0
1.0 - 2,0
2,1 - 4,0
4,1 - 5,0
>5,0
Nėra duom enų
Kvävekoncentration i vattendrag i Litauen, (mg/l), 2000
6
Av: Rimas Magyla, LZUKT, Litauen
Annika Herniksson
29
• Miljöreglerna och GAP genomförs. • Det finns problem med tillsynen
– t.ex. av skyddszoner längs vattendrag. • Mindre gårdar:
– problem med gödsellagring. – kan resultera i att gårdar maximerar djurantalet till 9 AU.
• Medelstora gårdar: – Det finns bidrag för att genomföra miljöåtgärder men 50 % av
finansiering måste komma från lantbrukaren själv. • Större gårdar:
– Möjligt att inte alla lever upp till kravet på lagringskapacitet 2008.• På kort sikt
– miljöåtgärder är en stor belastning på lantbrukets ekonomi. En del gårdar kommer nog att lägga ner pga detta.
• På lång sikt: – kommer miljöåtgärderna att ge miljövänligare lantbruk i Litauen.
Källa: Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen
Litauen, ”advisors view”
Lettland - nitratkänsliga områden (2001).
(Källa: Min. of Agric., Lat. Rep.)
Annika Herniksson
31
• Utbildning– Om lbr söker stöd från strukturfonder är grundutbildning i
lantbruk ett baskrav • Spruttest är inte obligatoriskt
• Spridning– Krav på skyddszoner (lag 05.02.1997. – Kurser ges
Lettland- kemiska bekämpningsmedel
Estland, nitratkänsliga områden (2003)
Källa: Min. of Agric, Rep. of Est
Annika Herniksson
33
Bidragsansökningar stallgödsellager Estland 2004
Antal lantbrukare som sökt stöd
721
Antal gödsellager 845
Antal ”animal units” 102 139
- därav kor 81 777
- därav får 310
-därav grisar 20 048
Totalt EEK (SEK) ca 92 milj (ca 56 milj)
Annika Herniksson
34
Miljöstöd Estland 2004
Disbursed ( EEK mln) 2004
"REKO"=165 milj SEK)
Utrotningshotade raser=1,2 milj SEK)Ekologisk odling
=30 milj SEK
LFA=71 milj SEK
Källa: Livi Rooma, bearbetad av Annika Henriksson)
Annika Herniksson
35
• Viktigast just nu: kraven på lagringskapacitet för stallgödsel, – kravet enligt Estonian Water Act är 8 mån.– Många lbr går över från fastgödsel till flytgödsel, bla pga halmbrist – Bidrag utbyggnad av stg-lagring),
• 84 EUR/ AU, • endast gårdar >10AU, • dock max 26077 EUR/år • under max tre år (2004-2008
– Krav: stallgödselplan för 3 år, kontrolleras av “jordbruksverket” – Ca 1/3 av gårdarna ansökte första året (2004)– Hoppas att 2/3 ska ansöka– ”Det är inte mycket pengar men bättre än ingenting”
• Djurtäthet: inget problem, idag 0,2 – 0,4 ”animal units”/ha• Spridning av gödsel: problem, omodern utrustning
– Stallgödselhantering är inte det enda problemet, allt måste bytas ut spruta, mjölkmaskiner etc)
Källa: Livi Rooma, Estland
Estland, advisors view”
Annika Herniksson
36
• Polen: Det som gäller är GAP, möjligheter till investeringsbidrag styr.
• I Lettland: man börjar 2007• Litauen: Inom LAAS håller man på att ta fram
informationsmaterial för lantbrukare om tvärvillkoren. Kurser kommer att hållas under 2006.
• Estland?
Källor: Stefan Pietrzak, IMUZ, Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen, Ingrida Grantina, LLKC, Latvia
Tvärvillkor