EN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN PÅ MÄLARÖARNA

Mellanrum

Nr 4 2015

YNGVE OCH STEFAN PRÄSTEN OCH PUNKAREN. GAMLA VÄNNER MÖTS IGEN PÅ FÄRINGSÖ

Perfektionisten DANIEL OM GOSPELNS GLÄDJE

Tre andrum & kök

Transitboendet som ger vila

I Mellanrum nr 4 2015:Mellanrum är en tidning från Svenska kyrkan på Mälaröarna. Den ges ut av Färingsö församling och Ekerö pastorat med fyra nummer per år och delas ut till alla hushåll i Ekerö kommun. Foto framsida: Christian Appelsved Ansvarig utgivare: Lars Brattgård, kyrkoherde Färingsö församling. Ställföreträdande utgivare: Peter Strömmer, kyrkoherde i Ekerö pastorat. Redaktion: Christian Appelsved, Färingsö församling. Linnea Malmborg och Ann-Marie Olkerud, Ekerö pastorat.

Kontakt:tidningen.mellanrum@svenskakyrkan.se

Tryck: Billes Tryckeri AB, Mölndal Tryckt på Multi Art Silk Upplaga: 11 000 ex

Svenska kyrkan genom livetI livets stora händelser kan kyrkan finnas med. Välkommen att ringa och boka!

Ekerö pastorat Ekerö, Adelsö-Munsö och Lovö församlingar Ekerö pastorats expedition tel 08-560 387 00 Box 116, 178 22 EkeröBjörkuddsvägen 2, Ekerö ekero.pastorat@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/ekero

Färingsö församlingFäringsö församlingsexpedition tel 08-564 209 20Box 7, 179 03 Stenhamra Herman Palms plan 4, Stenhamrafaringso.forsamling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/faringso

2014

Min 17 mm bredFoto: Christian Appelsved

I Mellanrum nr 4 2015:

Vänner emellanStefan Sundström och Yngve Göransson från Farsta ses på Färingsö igen efter många år. Mycket har förändrats men ändå sig likt. sidorna 6-9

Staffan StalledrängStaffan har en viktig del i vårt julfirande. Men vem var han egentligen? sidan 14

Tillfälligt stoppEn sista måltid innan de reser vidare. De fem gästerna på transitboendet i Västerleds församling bjuds på middag. Vid spisen står volontären Björn. läs mer på sidorna 4-5

Perfektionist ut i fingertopparnaNär det behövs en gospelkör till stora evenemang så ringer man till Daniel Stenbaek, Ekerö Gospels körledare. Hemma har han inte ens ett piano. sidorna 10-12

När juldagsmorgon glimmar...Många av oss vill gå i kyrkan någon gång under julhelgen. Här finns hela programmet. sidan 15

4

Ihab från Bagdad bor i ett transitboende ett par nätter. Han är på väg tillbaka till Irak. Efter att hans fru blev kidnappad av IS har han svårt att finna ro att slå sig ner. I Irak väntar en säker död.

På genomresa

Text och foto: Christian Appelsved

5

Sedan en månad tillbaka driver Västerleds församling ett transit- boende för flyktingar. Ett hundratal frivilliga står på kontaktlistan och man ställer upp med arbete, mat, kläder och bilskjuts. Boendet tar emot upp till femton gäster som får ett stunds respit i sin resa.

– de flesta som hjälper till har arbeten och familjer men lyckas ändå hitta tid och resurser för flyktingarna, berättar Janna Bäcklund som är präst och en av initiativtagarna till boendet. Vi bläddrar igenom listan lite snabbt och hittar konsulter, företagare och ett fåtal pensionärer.

När vi kommer på besök så är det fem gäster i lägenheten. Fyra av dem är från Afghanistan och ska med kvällstå-get vidare. De har fått hjälp att boka bil-jetter men de betalar resan själva. Den femte gästen har flytt från Bagdad men är nu på väg tillbaka dit. De två volontär- erna står i köket och fixar till en måltid. Kött-grytan kommer från en volontär. Vi kokar ris till, gör i ordning en sallad och så pitabröd.

janna bäcklund visar mig runt i lägenheten. De gäster som har varit här har alla varit på väg vidare. Flera ska till Finland för att söka asyl där. Transitboendet ger en möjlighet att stanna upp en natt eller ett par timmar på sin resa. När flyktingarna anländer till central-stationen så tas de emot av hjälpsam polis och frivilligorganisationer som förmedlar ut flyktingar till olika boenden.

Mellan åttio och hundra volontärer turas om att jobba ett par timmar i stöten. Det är alltid två volontärer i lägenheten och någon av församlingens anställda finns alltid till hands om några beslut behöver tas.

Lägenheten är en trea med kök, toa och dusch. Tre rum med madrasser på golvet och tältsängar, förrådet i källaren är fullt med skänkta kläder, skor och leksaker. Nyinköpta

underkläder, schampo, engångsrakhyvlar och mycket annat har också skänkts. Köksskåpen, kylen och frysen är fulla med mat som har skänkts. Det är god ordning på allt och lätt att hitta. Skrivna instruktioner sitter upphängda lite här och där så att volontärerna ska veta vad som gäller.

ihab från bagdad är kurd. Tack vare att en av volontärerna kan kurdiska får jag ta del av hans berättelse. För ett år sedan blev han och hans gravida fru stoppade av IS vid en vägspärr. Soldaterna i vägspärren stötte en stör genom magen på honom. När Ihab senare kom till sans hade han blivit förd till sjukhus där

han fick ligga tre månader. Hans fru var för-svunnen, kidnappad av IS. Hans svärfar tycker att Ihab bär ansvaret för att frun blev kid-nappad och har svurit att skjuta honom. Ihab säger att han inte kan känna ro någon stans, han har förlorat allt hopp om en framtid. Han ska tillbaka till Bagdad nu och är helt säker på att där kommer han att bli skjuten.

under den tid som transitboendet har varit öp-pet så har man inte haft några problem. Janna Bäcklund tror att det kan bero på att gästerna fortfarande är på väg. Alla som kommer har varit väldigt tacksamma för vad de har fått. När gästerna reser vidare får de med sig ett paket med lite kläder och en matsäck.

– Flera av oss anställda i Västerleds försam-ling vill åka till Lesbos och hjälpa till där, men hur skulle man ha tid med det, säger Janna Bäcklund när vi lämnar lägenheten. Det märks att de goda gärningarna runt transitboendet har skapat en god anda och ökat beredvillig-heten att hjälpa.

” Hans fru var försvunnen, kidnappad av IS.

6

Gamla vänner – ny frisyrMan kan känna igen dem på fotot från 1976. Yngve har bytt frisyr. Båda har blivit äldre och har lämnat Farsta för Färingsö. Men vänskapen finns kvar. Mellanrum var med när de möttes igen efter många, många år.

Gamla vänner – ny frisyr

Två gamla vänner från Farsta möts igen på Färingsö. Inte en särskilt lång resa egentligen men det var trettio år sedan de möttes sist. Yngve har blivit präst och Stefan är en klimat-aktivist som rockar fett.Text och foto: Christian Appelsved

En dag visar min kollega Yngve ett foto från sin ungdom. Två unga män med långt hår står vid en busshållplats. Den ena har väldigt krulligt hår och man kan se en

pipa sticka upp ur bröstfickan. Den andra är långhårig och har en randig snickarskjorta på sig. Man kan se att det har regnat för asfalten blänker.

Den krullhårige är Yngve Göransson som nu för tiden är präst på Färingsö och den andra är Stefan Sundström, rockpoet, författare med mera.

– Den här bilden tog Janne Örnberg i Älta 1976. Stolpen är 401:ans hållplats i Kolaräng-en, berättar Yngve. Jag bodde i en liten stuga här bakom. Fick hyra den av en snubbe som ägde många tomter där. Nu för tiden är det bara dyra villor där ute.

På vinst och förlust åker vi hem till Stefan Sundström en dag. I bilen på väg dit pratar vi lite om vad som har hänt sedan bilden togs. Hur det kom sig att de gled isär. Vad som har hänt under alla dessa år. Vad olika vägar man kan ta i livet och ändå hamna här på Färingsö.

Vi letar oss fram till huset och knackar på men ingen öppnar. Vi går runt huset och hittar Stefan sittande på verandan. Han skiner upp som en sol och avslutar

snabbt sitt telefonsamtal när han får syn på oss.

– Jag känner igen den där mannen! ropar Stefan. Trots att de inte har setts på drygt tret-tio år så finner de varandra. När bilden togs på

8

70-talet så hängde de mycket ihop. Spelade musik, rökte konstiga saker, drack alkohol. Yngve fastnade i knarket och alkoholen men kom loss efter några år. Stefan slutade röka hasch och skrev en massa låtar istället.

– Kom in. Vill ni ha kaf-fe? Det ingår väl i jobbet att förgifta sig? frågar Stefan. Jag dricker det här istället, det är syrade nypon. Som tysk kwass ungefär.

– Så du har blivit präst ock-så! hojtar Stefan och fortsätter: Själv är jag inte så religiös men jag hänger en del där i Katarina med vad heter han, Olle. (Katarina församlings kyrkoherde Olle Carlsson. reds anm.)

Du va ju en fågel på å lira gitarr! Spelar du fort-farande? frågar Stefan.

1975 spelade de in ett par demolåtar tillsammans med några kompisar. En av låtarna, Kultursnobbar, finns att höra på Spotify. Yngve spelar elgi-tarr och Stefan sjunger. Texten är samhällskritisk och känns helt aktuell idag också. Sista versen lyder: Man ska inte döma hunden efter håren, sa dom redan i antiken. O om ni söker sanningen ska var och en av er bli rätt så besviken. Det räcker inte med att sätta på sig nya kläder. När känslorna och tankarna är som garvat läder. Släng masken o kom ut ur era skrymslen o hål så kan vi börja snacka om vad som är vårt mål.

– Det är ju skönt att våldet går ner, säger Stefan. Men å andra sidan går allting ner, jag tror att det beror på internet. Folk får sina utlopp där istället.

– Då när vi växte upp i Farsta så var det ju hur många barn som helst, berättar Yngve. Vi var fem bröder, mamma var hemmafru och pappa jobbade hela dagarna. Hon kunde bli helt vansinnig när vi släpade hem en massa

Kolarängens busshållplats i Älta 1976. Yngve Göransson och Stefan Sundström är vänner och gör låtar ihop. Foto: Janne Örnberg

” Det var ju egentligen samma problem då vi växte upp. Man slängde stenar på polisbilar och så där.

9

Kolarängens busshållplats i Älta 1976. Yngve Göransson och Stefan Sundström är vänner och gör låtar ihop. Foto: Janne Örnberg

” Det var ju egentligen samma problem då vi växte upp. Man slängde stenar på polisbilar och så där.

kompisar. Det blev trångt i lägenheten.Yngve och Stefan pratar om alla gamla kom-

pisar. En del var ju rätt otäcka också. Det var två bröder som man tyckte var svåra. Deras pappa drack ganska ofta och blev då våldsam. Han slog barnen tills storebror fick nog och slog tillbaka. Då var han tolv. Pappans alkoho-lism påverkade förstås pojkarna.

– Nu för tiden vill man få det till att förorts-

KultursnobbarBlir helt sne iblandNär jag åker linje Farsta strandIbland så faktiskt undrar man va de e för ett jävla land

Såg en gammal man vid SlussenHan hade just raglat av bussensnubbla å blev liggandeTrött av allt hunsande o tiggande

O ingen honom ett handtag gerFolk tror att det är från Dolda kameranDom låtsas att dom inte sero säjer: vilken läskig man.

Ja kultursnobbar finns det gott omo dom har alltid lika bråttom...

Stefan Sundström, 1975

problematiken skulle bero på etnicitet men det var ju egentli-gen samma problem då vi väx-te upp, säger Stefan och Yngve håller med. Man slängde stenar på polisbilar och så där.

Stefan flyttade till Färingsö 1984 för att arbeta på barnbyn Skå. Yngve kom ut till ön först 2013 efter att

ha varit präst i ett år.En att göra lista ligger på bordet på veran-

dan. Hämta gödsel är överstruket. Han ska plocka nypon och vindruvor för att lägga i frysen. En massa pinnar ligger i en korg.

– Dem ska jag elda i en burk utan luft och sen blanda med gödselvatten för att gräva ner. Eller egentligen behövs det inte här. Men jag gör det i alla fall, förklarar Stefan.

10

Daniel tar det allt annat än piano

Text & foto: Linnéa Malmborg

Ur ordboken: Ta ngt piano (vard.) sakta, stilla, lugnt; göra ngt sakta (äv. sävligt), ta ngt lugnt.)

11

I bilen lyssnar han på P1 men på scenen är det full fart som gäller. Möt pianisten och gospelledaren Daniel Stenbaek som tar musik på allra fullaste allvar.

Det är 1983. Tioårige Daniel står längst fram i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Framför honom står den gästande kören från England

och svänger. Han tänker: ”wow, det här vill jag också göra”. Sedan den där dagen har gospeln funnits i hans hjärta. Varit det han ägnat en stor del av sitt liv åt. Hans levebröd. I dag är Daniel Stenbaek ett välrenommerat namn i musikerkretsar. Som körinspiratör har han uppdrag över hela Sverige. – Gospel uttrycker min kristna tro. Och jag älskar musikstilen. Det är en fantastisk kombi-nation, säger Daniel och berättar sin historia.

gospelresan började i frikyrkans ungdoms-körer och vid pianot i Credokören. Efter många tankar på en egen kör bildade han By Grace i Centrumkyrkan, Sundbyberg, för tjugo år sedan. Idol-final i Globen, Carolas Jul i Bet-lehem-turné, åtskilliga tv-framträdanden och prinsbröllopet. Daniel räknar upp några av de storartade evenemang de gjort ihop. – När det behövs en gospelkör till stora grejer ringer de ofta mig, säger Daniel och skrattar. Att bli körledare var inte helt givet. Allt-sedan tre års ålder var dock pianot självklart för Daniel som under drygt 20 år var pianist åt Cyndee Peters. De över tusen konserterna tillsammans lärde honom mycket om sig själv. – Tidigare var jag ganska dryg. Jag visste att jag var bra och ställde höga krav. Nu har jag lärt mig att förstå hur musikbranschen fung-erar. Jag är trygg i det jag gör och vet vad jag kan kräva av mig själv och andra.

Till Ekerö flyttade Daniel 1999 och började snart få förfrågningar att kompa kyrkans kör Ekerö Gospel. Sedan 2003 har han lett kören med fast – men varm – hand. – Ekerö Gospel är inte bara en kör, utan en gemenskap och en trygg plats. När man lär känna varandra och gör andra saker ihop blir det en djupare dimension. Jag tycker väldigt mycket om kören! Som körledare beskriver han sig som ganska hård och bestämd. En stor utmaning är att göra övningar och konserter spännande för både nya och gamla sångare. – Jag ställer hårda krav på ett lättsamt sätt, säger Daniel och lutar sig tillbaka. Jag vet körens nivå, vad de fixar. Det är viktigt att göra kören rättvisa när de har en konsert. Kan man kalla dig perfektionist? – Ja, så är det nog, säger han och skrattar.

Musik har för Daniel alltid varit jobb. Hårt jobb. Men fortfaran-de finns de som frågar vad han egentligen arbetar med.

– Att leda en kör är ett hantverk, betonar Daniel. En bra ledare är oerhört viktig för en kör – den som driver kören lyfter den. För mig är musik på fullaste allvar. Varje år har han hundratals konserter och mängder av resdagar. Daniel är en frekvent inhyrd pianist åt olika körer och han rings ofta in som inspiratör till olika körworkshops och evenemang, eller som han själv beskriver det: en extra vitamininjektion. För att själv få inspi-ration åker han till gospelns vagga USA och då

namn: Daniel Stenbaek. ålder: 42 år. gillar: Lever upp på sommaren, åker mycket båt och vatt–enskoter. bakgrund: Född och uppvuxen i Nockeby, Bromma. körer: By Grace, Ekerö Gospel, Maria Magdalena Gospel. övrigt: Har tre barn. Är utbildad musiker och civilekonom.

12

främst Chicago. Ofta drar han med sig en kör för att se till att körmedlemmar-na får uppleva gospel i sin rätta miljö. – Det blir några resor varje år med konserter, besök i afroamerikanska kyrkor, medverkan på gudstjänster, kör-övningar och sightseeing, säger Daniel som varit i USA närmare 70 gånger.

Turnéer, bejublade fram-trädanden på stora scener, tv-uppträdanden, resor och möten med stora delar av den svens-

ka artisteliten har avlöst varandra. Men Daniel påpekar att Ekerö är hans lokala bas. – Det blir inte automatiskt roligare bara för att det är större. Att se utveckling är spännan-de på alla nivåer, poängterar han. Möten med människor är det viktiga och det innebär inte per automatik de stora kändisarna. Dock finns ett minne som etsat sig fast. – Jag kompade Cyndee Peters och Nelson Mandela som sjöng hand i hand på Konsert-huset i samband med en hyllningskonsert till Mandela 1993. Jag träffade också Mandela på Kungliga Slottet tillsammans med kunga-paret när han gjorde sitt sista statsbesök som Syd afrikas president 1999. Det är minnen för livet, säger Daniel.

i somras hände det som kan adderas till listan över mest minnesvärda uppträdanden. Att få frågan som ansvarig körledare på vigseln mellan prins Carl Philip och fröken Sofia Hellqvist i Slottskyrkan. Hur gick det här till? Jo, gospelsångaren Samuel Ljungblahd hade fått förfrågan att sjunga på prinsparets vigsel och föreslog en gospelkör. Dagen innan det

stora 20-årsjubileet med By Grace blev Daniel uppringd av konserthuschefen som kom med den ärofyllda förfrågan. – Jag svarade: ’det låter ju fantastiskt roligt men låt mig fundera över helgen’, säger Daniel och skrattar. Jag kanske inte borde ha sagt så, men jag hade ju ett jubileum att tänka på...” Mycket hemlighetsmakeri följde och inte ens familjen fick veta vad som var på gång. Prins-paret var mer än nöjda när de fick höra låten för första gången på generalrepetitionen. På den stora dagen satt 2,1 miljoner tv-tittare på första parkett.

Även om arbetet med musik tar mycket energi med tuffa övningar och fartfyllda konserter, ger den mycket tillbaka. Daniel snålar inte

med superlativen kring musikstilen som ger honom värme, glädje och som är ett verktyg för att berätta om sin tro. Vad är det då som gör gospel så fantastisk? – Den inbegriper verkligen alla och är en väg in i kyrkan för många som aldrig skulle vara där annars. Gospel är ett sätt att reflektera över sin kristna tro. Så mycket mer än bara snabba låtar med handklapp!

»Hemma har jag inte ens ett piano. I bilen skruvar jag in P1. Jag lyssnar på musik när jag ska repa men annars tycker jag om att ha tyst.«

För Daniel Stenbaek är gospeln det perfekta redskapet för att uttrycka sin kristna tro.

13

JULFESTER OCH JULGRANSPLUNDRINGAR!lördag 26 december kl 13.30, ekebyhovskyrkan, ekeröJULFEST för alla åldrar. Vi börjar 13.30 med mingel och därefter äter vi julmat. Helena Hansson med familj musicerar, det blir julberättelse, lekar och dans kring granen. Festen avslutas 16.00 med en jul psalmsmässa.Anmälan (senast 21 december): till expeditionen tfn 08-560 387 00, eller till Simone Allertz, 08-560 387 43, simone.allertz@svenskakyrkan.seKostnad: 75:- för vuxna, barn upp till 18 år gratis. Möjlighet till subvention finns, prata med Simone. Vill du vara med och hjälpa till? Kontakta diakon Åsa Gyris, telefon 08-560 387 55.

lördag 26 december kl 13.30, färentuna församlingshemJULÖPPET I FÄRENTUNA Julgröt med macka, kaffe och julgodis. Kom på julmys innan gudstjänsten!

onsdag 6 januari kl 11.00-14.00, adelsö hembygdsgårdJULGRANSPLUNDRING Samarrangemang mellan Adelsö-Munsö församling och Adelsö Evenemang

söndag 10 januari kl 15.00, herman palmsalen, stenhamraJULGRANSPLUNDRINGFörst en fin gudstjänst med härlig sång och musik. Sen dansar vi ut julen! Dans kring granen, fiskdamm och skojiga lekar för små och stora. Med Lars Brattgård, Annika Becker och Ligita Sneibe.

söndag 10 januari kl 11.00-14.00, munsö kyrka & församlingsgårdJULGRANSPLUNDRING Vi börjar med gudstjänst för stora och små i kyrkan, därefter julgransplundring i församlingsgården. Varmt välkomna!

söndag 17 januari kl 11.00, ekebyhovskyrkan, ekeröJULGRANSPLUNDRING Vi börjar med ekumenisk gudstjänst med små och stora, därefter julgransplundring. Barnkörerna medverkar. Dans, lekar och fiskdamm.

KYRKOHERDEN LÄMNAR EKERÖ FÖR LUTHERPeter Strömmer, slutar sin tjänst i Ekerö pastorat efter årsskiftet. Han kommer att arbeta på heltid med Luther och det jubileum som går av stapeln 2017 – 500 år efter reformationen. Lycka till, Peter!

Så firas Staffan på Mälar- öarnaEnligt legenden var Staffan en stalledräng hos kung Herodes. När han gav vatten till den femte hästen såg han en stjärna som speglades i vattenhon. Det var Betlehemsstjärnan som lyste över stallet där Jesus hade fötts. Staffan hette egentligen Stefanos och blev senare den första kristna martyren. På Färingsö firar vi honom på annadag jul genom att bjuda in hästar och ryttare till en Staffansritt till gudstjänsten klockan tre.Ryttarna rider i fackeltåg från olika stall på ön och om det är snö åker en del släde. Gudstjänsten börjar i kyrkan klockan tre och efter en stund så går man ut till kyrkbacken och avslutar gudstjänsten där. Prästen välsignar ryttare och hästar.Staffan har firats på olika sätt i historien. På Björkö och Adelsö gick man runt i gårdarna och sjöng tidigt på morgonen. Man hade med sig en stjärna med ljus i och förväntades bli bjudna på en ordentlig frukost. Sen gick man vidare till nästa gård. Den här traditionen beskrivs i boken Björkö saga av Gunnar Hallström. Staffanssångarna blev så småningom stjärngosse-tåg. Stjärngossarna har flyttat in i luciatågen och ska påminna oss om Sankt Stefanos som enligt legenden var den första som fick syn på Betlehems stjärna.

Annandag jul - 26 december Gudstjänst med Staffansritt i Färentuna kyrka 15.00

7 205 personer i Sverige har Staffan som tilltalsnamn. En av dem är kvinna.

Foto: Gitte Ragsdale

15

Julafton Torsdag 24 december

Färentuna kyrka 09.30 SAMLING KRING KRUBBAN MED JULSPEL Lars Brattgård, Annika Becker, Helene Reduthe. Barn och ungdomar från församlingens verksamheter

Ekerö kyrka 10.00 (OBS!)JULSPELSGUDSTJÄNST Marianne Häggkvist, barn ur Ekerö Barnkör och instrumentalister under ledning av Ma-rie Björnvad och Helena Hansson.

Adelsö kyrka 11.00SAMLING VID KRUBBAN Vi berättar julens berättelse med hjälp av alla figurerna i julkrubban. För hela familjen. Ann-Sofie Kamkar, Malin Rudengren.

Lovö kyrka 11.00SAMLING VID JULKRUBBAN Vi berättar julens berättelse med hjälp av alla figurerna i julkrubban. Dan Bekking, Vivi-Anne Gäfvert.

Sånga kyrka 11.00 SAMLING KRING KRUBBAN Lars Bratt-gård, Helene Reduthe.

Ekerö kyrka 11.30SAMLING VID KRUBBAN Marianne Häggkvist, Helena Hansson. Lyssna till julens berättelse.

Hilleshögs kyrka 17.00 JULBÖN En stilla stund med musik och bön. Jeanette Frenkman, Helene Reduthe.

Drottningholms slottskyrka 17.00JULBÖN Dan Bekking, Leif Asp, Oskar Olofson, sång.

Ekerö kyrka 17.00JULBÖN Jonas Gräslund, Kerstin Baldwin Sterner, Ellinor Sterner, sång.

Munsö kyrka 23.00MIDNATTSMÄSSAFira julaftonskvällen i kyrkan. Ann-Sofie Kamkar, Malin Rudengren, Ad Mundi.

Ekerö kyrka 23.00JULNATTSMÄSSA Marianne Häggkvist, Kerstin Baldwin Sterner, Ekerö- ensemblen.

Ekebyhovskyrkan 23.00JULNATTSMÄSSA Peter Strömmer, Daniel Stenbaek, Ekerö Gospel.

Färentuna kyrka 23.30 JULNATTSMÄSSA Yngve Göransson, Ligita Sneibe, Gabriel Suovanen, tenor.

Juldagen Fredag 25 december

Sånga kyrka 07.00 JULOTTA Lars Brattgård, Ligita Sneibe, Färingsö kyrkokör.

Ekerö kyrka 07.00JULOTTA Jonas Gräslund, Kerstin Bald-win Sterner. Ekerö Kyrkokör. Thomas Bärlin, solist.

Adelsö kyrka 07.00JULOTTA Ann-Sofie Kamkar, Eva Udd, Malin Rikardsdotter Ahlin, sång.

Lovö kyrka 07.00JULOTTA Dan Bekking, Bengt Tribukait, Teresia Frödinger, sång.

Drottningholms slottskyrka 11.00JULDAGSGUDSTJÄNST Dan Bekking, Peter Strömmer, Bengt Tribukait, Lovö kyrkas kör, dirigent Leif Asp.

Annandag jul Lördag 26 december

Ekebyhovskyrkan 13.30JULFEST Fira julen med oss! Musik, mat och lekar. Läs mer om festen i spalten till höger.

Färentuna församlingshem 13.30 JULÖPPET I FÄRENTUNA Julgröt med macka, kaffe och julgodis. Kom på julmys innan gudstjänsten!

Färentuna kyrka 15.00 GUDSTJÄNST MED STAFFANSRITTYngve Göransson, Birgitta Sommar-bäck, Birgitta Lindeke Levin. En kortare gudstjänst som avslutas ute på kyrk-backen där ryttare och hästar från hela Färingsö möter upp.

Ekebyhovskyrkan 16.00JULPSALMSMÄSSA Marianne Hägg-kvist, Helena Hansson, Annandagjul-kören sjunger. Vill du sjunga i kören? Anmälan senast 16/12 tillhelena.e.hansson@svenskakyrkan.se

Julhelgen i din kyrka

Den första kända adventsstjärnan i Sverige kom till Västerås domkyrka 1894.

Du Betlehem på Lovö-land

Två människor på vandring genom en vintrig värld. Det går ganska sakta för hon ska snart föda. Betlehem, var ligger det? Mitt i den kalla vinter-

natten föds ett litet barn i ett stall. I halmen ligger han den lille och andas sakta, omlindad med fint linnetyg. Vad ska det bli av denna lilla varelse? Vad kommer dessa små händer att uträtta i sitt liv?

Ute råder mörkret. Jag slumrar till på bus-sen, vaggas till ro av de långa dyningarna på Drottningholmsvägen. Plötsligt väcks jag av att busschauffören ropar ut en fråga i högtalarna. ”Vem var det som tryckte på knappen? Ska nå-gon verkligen gå av i Betlehem?” Det är första gången jag hör hållplatsnamnet, har inte tänkt på att det finns ett Betlehem här på Lovön ...

Nu kan jag inte låta bli att fantisera lite över hållplatsnamnet. ”Du Betlehem i Judaland” sjunger vi i psalmen. Till Betlehem reste Josef

och Maria för att skattskrivas. Jag funderar över hur denna lilla familj hade sett ut om de klivit av vid denna hållplats den 24 december 2015. Jag hoppas att de har rejäla jackor och skor som lite bättre står emot vinterkylan.

Litet svagt och värnlöst hamnar ett barn i en krubba. Ett litet barn men samtidigt en stjärna av hopp för människorna. En levande symbol om att Gud älskar oss människor. Till och med de som råkar trycka på stopp-knappen vid fel hållplats.

Text och foto: Christian Appelsved

Det har legat ett baptistkapell längs vägens gamla sträckning. När nya vägen byggdes fick hållplatsnamnet vara kvar. Man kan fortfarande ana en husgrund nära mobilmasten.