martinus’ kosmologi - pia hellertz (huvudmeny) martinus’...

Download Martinus’ kosmologi - Pia Hellertz (Huvudmeny) Martinus’ kosmologi – En introduktion Pia Hellertz1 Den danske filosofen, frfattaren och mystikern Martinus (1890-1981)

Post on 07-Feb-2018

224 views

Category:

Documents

6 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

  • 1

    Martinus kosmologi En introduktion

    Pia Hellertz1

    Den danske filosofen, frfattaren och mystikern Martinus (1890-1981) menar att

    hans samlade verk Tredje Testamentet, r den av Jesus Kristus utlovade

    Hjlparen den Heliga Ande (Joh. 14.26), som skulle komma och lra oss allt

    och pminna oss om allt han sagt. Det r stora ord, en enorm mission och det

    krver sannerligen en kritisk och logisk granskning av Martinus vrldsbild. r

    Martinus arbeten verkligen en utrannsakning av Herrens vgar? Eller

    finns det en risk att vi lter oss luras av en av de falska profeter som Kristus

    frutspdde skulle komma i de yttersta tiderna. Det r en viktig mission fr en

    seris Martinusstuderande att kritiskt granska hans utsagor, ett frhllningsstt

    som Martinus sjlv uppmuntrade.

    Fr att ge en grund fr den lsare som inte r s orienterad i Martinus

    kosmologi vill jag med denna artikel ge mjlighet till en allmn orientering.

    Frst kommer jag kort att presentera den danske tnkaren Martinus Thomsen

    innan jag gr in p de viktigaste grundbegreppen och tankegngarna i hans

    vrldsbild, hans kosmologi.

    Bakgrund Martinus, vilket blev hans frfattarnamn, fddes p landet i norra Jylland i

    Danmark, av en ogift mor. Han gick i skola varannan dag ngra f terminer.

    Tolv r gammal tog han tjnst som vallpojke och nr han var 18 r utbildade han

    sig till mejerist. Martinus var djupt religis och han anvnde Jesus som sitt

    1 Artikeln utgr ett introduktionskapitel 1 i Vrldslrare eller Falsk profet En krleksfull granskning av

    Martinus kosmologi.

  • 2

    rttesnre. Nr han hamnade i situationer dr han var osker p hur han skulle

    frhlla sig stllde han sig frgan: Vad skulle Jesus ha gjort i en situation som

    denna?.

    Nr Martinus var i 30-rsldern upplevde han det han beskrivit som ett

    gyllene elddop. I sin bok Kring min missions fdelse beskriver han sig som

    en alldeles obelst och okunnig trettioring nr han en dag lnade en teosofisk

    bok av en obekant man p rekommendation av en arbetskamrat. Arbetskamraten

    tyckte att de tankar Martinus intuitivt framfrde i sina diskussioner, gjorde att

    han kunde ha utbyte av denna bok, som bland annat handlade om

    reinkarnationen. Jag lter Martinus sjlv bertta:

    Det enda jag minns av det lilla jag hann lsa var att det franledde mig att meditera p

    Gud. Och d jag en afton just frskte med detta, gde hr nedskrivna upplevelse rum.

    Efter detta blev det av rent psykiska orsaker alldeles omjligt fr mig att fortstta

    lsningen av boken. Dessutom hade mitt medvetande frn denna tidpunkt i sig sjlvt

    blivit en outtmlig andlig klla, som gjorde allt studium av litteratur fullkomligt

    verfldigt. (sid. 33)

    Lngre ner skriver han:

    Det var i detta frvandlade tillstnd, som jag ter infann mig hos min belste vn fr

    att lmna tillbaka hans bok. Och svl han som min kollega p kontoret och alla vriga

    inom min dvarande och senare krets av nrmare bekanta r sledes vittnen till mitt

    frvandlade tillstnd, vittnen till att en mnniska kan komma till kunskap p andra

    vgar n de sedvanliga yttre, synliga vgarna, som fr vriga mnniskor r absolut

    ndvndiga. Fr dessa mina vnner blev det faktum, att en upplysningens

    undergrande kraft helt kan uppfylla en okunnig mnniska s att hon, alldeles

    oberoende av bcker eller andras vetande och forskning, blir till en kapacitet i livets

    hgsta visdom, vetande, fakta eller religis upplysning. (sid. 34, Martinus

    kursivering.)

    Ngra av de vnner och bekanta Martinus nmner gav 1988 ut en bok om sina

    minnen, Martinus - som vi husker ham.2 Ungefr samtidigt utkom en liknande

    minnesbok som nra vnner till Martinus skrivit p grundval av intervjuer och

    samtal med Martinus, Martinus - Erindringer3. Hr berttar de bland annat

    om den fdelseprocess som Martinus redogr fr ovan.

    Martinus menar sledes att han som obelst och okunnig genom detta

    elddop hade ftt tillgng till all kunskap, till en ondlig visdom. Han menar

    dessutom att alla levande vsen en dag kommer att uppleva samma sak. Vi

    kommer alla att f tillgng till detta kosmiska medvetande4, f tillgng till all

    2 Den r r 2012 versatt till svenska med titeln Martinus, som vi minns honom.

    3 versatt till svenska r 2012 med titeln Martinus minnen.

    4 Kosmiskt medvetande r en intuitiv kunskapsklla, eller en frnimmelseart som, enligt Martinus,

    automatiskt utvecklats nr den jordiska mnniskan blivit en fullkomlig mnniska, i Guds avbild. Nr

    hon har total balans mellan knslo- och intelligensenergin, vilket ger en frutsttning fr

    intuitionsenergin att vxa. Jesus Kristus liksom vriga vrldsterlsare som beskt jorden fr att

  • 3

    kunskap, utveckla intuitionen, p samma stt som han gjorde. Han menar ocks

    att det funnits mnniskor, vrldsterlsare, fre honom med samma frmgor,

    t.ex. Jesus, Buddha m.fl. Mnga stora tnkare har haft och har glimtar av

    kosmiskt medvetande. Bland annat nmner Martinus p frfrgan Rudolf

    Steiner, grundare av antroposofin.

    Martinus kosmologi Martinus kosmologi r en alltomfattande vrldsbild som behandlar det eviga

    livet, vr existens och livets mening. Martinus visar att vetenskapen inte kan n

    fram till en frstelse av livet enbart utifrn studier av materien. Verkligheten

    har en kosmisk dimension, en livsdimension, som utgr tillvarons brande

    grund. Bakom alla fysiska freteelser finns liv och medvetande. Mnniskan r

    sjlv ett exempel p denna princip. Livet r ngot som vi r, och inte ngot som

    vi har.

    Symboler Martinus beskriver i sitt verk hur naturens och universums framtrdande grundar

    sig p eviga, kosmiska principer, vilka tillsammans utgr fundamentet fr vr

    tillvaro. Dessa kosmiska principer representerar en evighetsdimension utanfr

    tiden och rummet. Den kan inte uppfattas med fysiska sinnen. Fr att uppfatta

    denna krvs, enligt Martinus, en kosmisk upplevelsefrmga intuitionen -

    vilken mnskligheten nu sakta brjar f kontakt med.

    Fr att kunna skdliggra den fr fysiska gon osynliga sidan av

    verkligheten har Martinus skapat ett flertal bild- och frgsymboler, ett slags

    kartor ver den kosmiska terrngen. I Den eviga vrldsbilden har Martinus

    symbolmaterial samlats tillsammans med utfrliga frklaringar. Mnga

    symboler presenteras ven i Livets Bog.5

    De eviga principerna Martinus tankar kan beskrivas utifrn ett antal fundamentala principer.

    Det skulle bra alltfr lngt att detaljerat beskriva dem, men jag vljer att

    orientera om ngra av de viktigaste begreppen.

    undervisa mnniskorna, r fullkomliga mnniskor, d.v.s. kosmiskt medvetna. Denna

    medvetandeutveckling startar med kosmiska glimtar, d.v.s. fragmentariska glimtar av intuitiv

    kunskap. Mnga mnniskor har redan ftt kosmiska glimtar och mnga fler kommer under de

    nrmaste hundratals ren att f det. Om kosmiskt medvetande och kosmiska glimtar kan man bland

    annat lsa i Martinus sm skrifter Kosmiskt medvetande och Kosmiska glimtar. 5 Enligt ett beslut 1975 vill Martinus att Livets Bog, d.v.s. den danska titeln, ska heta s p alla sprk. I

    fortsttningen ibland kallad LB.

  • 4

    Livsenhetsprincipen

    Livets Bog I brjar med fljande ord:

    Varje levande vsen, som kommer till vrlden, vare sig det hr hemma inom det

    vsenssamfund vi kallar den jordiska mnskligheten eller inom de former av liv, som

    yttrar sig genom vad vi vant oss uppfatta som djur, vxter och mineral, r - utan

    undantag - freml fr livets upplevelse.

    Martinus menar att allt r levande vsen, ven mineral, ven om mineralvsen

    inte har sin fysiska upplevelse i den fysiska vrlden utan i den andliga vrlden.

    Och allt r levande vsen inuti andra levande vsen. Ett levande vsen, t.ex. en

    mnniska, mste fr att kunna uppleva och skapa vara i intensiv kontakt med de

    tre olika tillvaroplanen:

    Mellankosmos

    Mikrokosmos

    Makrokosmos

    Mellankosmos r alla de medvsenden som man r i omedelbar och detaljerad

    vxelverkan med. Detta gller frutom vra medmnniskor, sledes ven djur,

    vxter och mineral som man kan uppleva detaljerat.

    Mikrokosmos omfattar de myriader av sm livsenheter som

    organismerna i mellankosmos r uppbyggda av, t.ex. organ, celler, molekyler,

    atomer o.s.v. i svl organisk som i mineralmateria. Till makrokosmos hr

    jordklotet, solsystemet och vintergatssystemen. De mikrokosmiska och de

    makrokosmiska nebulosorna utgr grnserna fr vra mjligheter att uppfatta

    med hjlp av vra sinnen.

    Fr att frtydliga vill jag ocks sga att fr planeten jorden r naturligtvis

    de andra planeterna mellankosmos, medan vi, jordmnniskor, d utgr

    mikrokosmos.

    Allt r liv i liv i liv... Jordklotet r ett levande vsen. Jordmnniskorna

    r planeten Jordens hjrnceller. Vra organ r sjlvstndiga levande vsen

    med egen livsupplevelse. Atomerna r solar i de vintergatssystem som

    frekommer i mikrokosmos.

    Kretsloppsprincipen

    Allt i tillvaron bygger p kretsloppsprincipen. Dag blir natt. Vinter blir vr.

    Dygnet, ret, livet utgr olika kretslopp. Ett fysiskt liv utgr den del av ett

    kretslopp dr den fysiska utvecklingen nr sitt maximum. Det kompletta

    livskretsloppet omfattar ven den tid, d mnniskan inte har en fysisk organism