Lojo, Ingå och Sjundeå Förutredning om

kommunsammanslagningenFullmäktigeseminarium

28.1.2010

FörutredningDet här är en förutredning som i kommunerna används som underlag då man

beslutar om att eventuellt gå vidare till egentliga förhandlingar om kommunsammanslagning och om vilka kommuner som kan tänkas vara med i det

skedet. Förutredningen är alltså inte ännu ett åtgärdsprogram som ligger som grund för egentliga beslut om sammanslagning.

Om kommunerna beslutar fortsätta till det andra skedet av utredningen går man först då mera detaljerat igenom hur servicen, förvaltningen, ekonomin,

förtroendemannaorganisationen osv. ordnas i den sammanslagna kommunen. Det andra skedet i utredningen resulterar i de egentliga sammanslagningshandlingarna

och en mer detaljerad beskrivning av hur servicen ska ordnas.

Kommunstrukturreformensom en del av kommun- och servicestrukturreformen Kommunindelningen kan ändras om ändringen:

• främjar ordnandet av service för invånarna i området• förbättrar levnadsförhållandena för invånarna i området• förbättrar verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området• främjar kommunernas funktionsförmåga och verksamhetens lönsamhet

En kommunsammanslagning är alltid ett strategiskt val, där avsikten bör vara att den enskilda kommunens, regionens och i en vidare bemärkelse också områdetslivskraft och framför allt funktionsförmågan tryggas.

Befolkning• Alla tre kommuner har en tydligt växande befolkning => också den sammanslagna nya kommunen är en tillväxtkommun (53 376 =>62 186 invånare/år 2025).

• Folkmängden ökar i alla åldersgrupper, men ökningen är kraftigast i gruppen över 75 år, nästan 128 % (12 % av hela befolkningen år v 2025).

• Då befolkningen i arbetsför ålder enligt prognoserna ökar långsammare än de övriga åldersgrupperna försämras försörjningskvoten i den nya kommunen i framtiden.

Befolkningsprognos för Ingå + Lojo + Sjundeå (med Karislojo)

010000200003000040000500006000070000

2008 2010 2015 2020 2025

Ikäluokat yhteensä

0 - 6 v

7 - 16 v

17 - 19 v

20 - 64 v

65 - 74 v

75 - 84 v

85 - v

2 007 2 010 2 015 2 020 2 025Kunn.vero kattaa 74 % 72 % 70 % 68 % 64 %Toimintakate M€ -196,9 -228,2 -301,3 -383,3 -508,3

Vuosikate M€ 6,6 14,0 22,7 20,1 12,2Vuosikate €/asukas 128 264 398 347 203

0

100

200

300

400

500

600

M €

.

Äldreomsorg 28,6 34,4 51,8 76,1 123,8

Specialiserad sjukvård 49,1 57,6 78,4 99,6 129,4

Primärhälsovård, öppen 17,5 20,2 26,6 32,9 41,6

Grundl. utbildn. o. gymnasium 44,6 49,8 59,9 72,2 87,6

Dagvård och förskola 24,1 28,0 35,3 41,9 50,5

Övriga uppgifter 33,0 38,1 49,4 60,5 75,4

Kommunalskatt 145,8 164,0 212,1 259,6 324,1

2007 2010 2015 2020 2025

Lojo 2 Trendkalkyl över kommunalskatten samt prognoser om nettokostnaderna för servicen

Utveckling av servicebehovet och kostnaderna 2007–2025

• Enligt prognosen ökar behovet av finansiering för äldreomsorgen med över 95 mn €, mer än 330 %.• Finansieringsbehovet inom den specialiserade sjukvården bedöms öka med ca 80 mn €, ca 165 %. • Finansieringsbehovet inom primärhälsovården ökar med ca 24 mn €, inemot 140 %. • För den grundläggande utbildningens och gymnasiets del förutses en ökning på ca 43 mn €, ca 95 %. • Nettokostnaderna för dagvården och förskoleundervisningen ökar med ca 26 mn €, dvs. ca 110 %.

Att få sk

attefinansieringen att rä

cka till

för att ordna och

producera servic

en blir en ytt

erst sto

r utmaning

för den nya kommunen.

Att ordna servicen i den nya kommunenDen nya kommunens förvaltning och service produceras på finska och svenska (grundlagen 122 §).

• Social- och hälsovården ordnas huvudsakligen enligt den nuvarande LOST-modellen.

• Skolservicen och småbarnsfostran ordnas enligt närserviceprincipen utgående från det nuvarande nätverket inom skolväsendet och småbarnsfostran.

• De övriga bildningstjänsterna produceras i samarbete med den 3 sektorn, företag och den nya kommunen.

• Biblioteksservicen är närservice.

• Den tekniska servicen samlas till en helhet. Servicen för upprätthållande av infrastrukturen produceras som kommunens eget arbete. Byggandet konkurrensutsätts.

• Förvaltningen och stödservicen bildar en helhet. Samservicepunkter i Ingå och Sjundeå. De elektroniska möjligheterna att uträtta ärenden utvecklas.

Förtroendemannaförvaltningen• Huvudprincipen är att 51 ledamöter enligt kommunallagen väljs i valet år 2012.

• Beslutsfattarna i kommunen kan också enligt övervägande komma överens om en större sammansättning för de två första fullmäktigeperioderna. Antalet medlemmar i det utvidgade fullmäktige kan vara högst det sammantagna antalet ledamöter i kommunerna.

• För övrigt följer förtroendemannaorganisationen i den sammanslagna kommunen till huvuddragen Lojos nuvarande modell, om inte de politiska beslutsfattarna kommer överens om något annat.

• Styrelsen har 13 medlemmar och nämnderna 13 medlemmar enligt det nuvarande förfarandet i Lojo.

Det ekonomiska läget• Efter bokslutet år 2008 innehåller Ingå kommuns balansräkning ett ackumulerat underskott på

2 425 125 € dvs. ca 435 €/invånare.• Efter bokslutet år 2008 innehåller Lojo stads blansräkning ett ackumulerat överskott på sammanlagt

18 392 510 €, dvs. 470 €/invånare.• Efter bokslutet år 2008 innehåller Sjundeå kommuns balansräkning ett ackumulerat underskott på

2 565 627 €, dvs. ca 437 € /invånare.• Med uppgifterna för år 2008 innehåller virtualkommunens balansräkning ett ackumulerat överskott på

13 401 758 €, dvs. 265 €/invånare.

Det ekonomiska läget• På lång sikt har årsbidraget i % varit bäst i Lojo.• Ingås årsbidrag var negativt 1997, 1998, 2001, 2003 och 2008.• Lojos årsbidrag var inte negativt en enda gång 1997–2008.• Sjundeås årsbidrag var negativt 1998 och 1999.

Det ekonomiska lägetLånesituationen år 2008• Ingå kommun har lån på 3 437 €/inv.• Lojo stad har lån på 1 520 €/inv.• Sjundeå kommun har lån på 3 089 €/inv.

• På koncernnivå minskar skillnaderna.• Största delen av Lojos koncernlån

gäller hyresbostäder.

Ekonomiska prognoser• I Ingå förutses positiva resultat åren 2009–2011.• I Lojo förutses negativa resultat åren 2009–2011.• I Sjundeå väntas negativa resultat åren 2009–2010 och ett positivt resultat år 2011.

Om ekonomin utfaller enligt prognoserna halveras överskottet i den sammanlagda balansräkningen, men bevaras ändå som överskott.

Ekonomiplan, 1000 € 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011Inkomstprognos 4 217 3 595 3 630 75 859 75 303 77 243 3 316 3 397 3 685Utgiftsprognos -26 893 -28 508 -28 963 -241 999 -243 691 -251 189 -26 389 -29 181 -30 978Årsbidrag 1 448 1 421 1 835 4 104 5 785 7 537 1 521 1 068 2 095Resultat 376 284 530 -4 310 -2 934 -1 491 -103 -279 695

Investeringar 850 1 062 513 18 200 13 485 16 857 2061 2 304 4 383

Ingå Lojo SjundeåBOKSLUTSPROGNOSER OCH EKONOMIPLANER

Balansöver-/underskott BS 2008 BSp 2009 EP 2010 EP 2011Ingå -2 425 125 -2 049 125 -1 765 125 -1 235 125Lojo 18 392 510 14 082 461 11 148 825 9 657 787Sjundeå -2 565 627 -2 668 627 -2 947 627 -2 252 627Totalt 13 401 758 9 364 709 6 436 073 6 170 035

Yhdistymisavustukset

Personal

• Den nya kommunen har över 3 000 personer i sin tjänst.• Fram till år 2018 bedöms mer än 800 anställda gå i pension (ca 25 %)!• Personalen har anställningstrygghet i 5 år.

Möjligheter vid sammanslagningen– Sammanslagningen stärker kommunernas tillväxt och möjliggör en aktiv tillväxtstrategi.– Med gemensam planering av markanvändningen kan man planlägga alternativa bostadsområden och få de nuvarande områdena/tomterna i effektivt bruk.– Sammanslagningen ger näringslivet alternativa etableringsområden och kommunen med växande folkmängd skapar nya möjligheter för affärsverksamhet framför allt för små och medelstora företag. En förutsättning för att den sammanslagna kommunens område ska kunna utnyttjas till fullo är att man satsar på att utveckla trafiklederna mellan kommuncentrumen.– En målmedveten utveckling av djuphamnen i Ingå, gemensam planering av markanvändningen och förbättring av standarden på det interna och externa trafikledsnätverket skapar goda förutsättningar för utveckling inom näringslivet och möjliggör en betydande ökning av arbetsplatssufficiensen i området.– Primärhälsovården och den specialiserade sjukvården tydligt på en organisations ansvar. Detta bidrar till bättre samordning av servicen och helhetsbetonad utveckling.– Vikariearrangemangen och personalrekryteringen är enklare att sköta i den sammanslagna kommunen.– Förvaltningen kan göras lättare och överlappningar slopas i den operativa verksamheten och i förtroendemannaverksamheten.

Hot vid sammanslagningen– Servicen koncentreras och därmed blir kommuninvånarnas resor för att uträtta ärenden längre. – Sammanslagningen skapar inte ett starkt underlag för den nya kommunens ekonomi. Kommunen möter stora utmaningar i verksamheten och ekonomin då det gäller att ordna service för en växande befolkning, i synnerhet i fråga om seniorservicen.– Man genomför en teknisk sammanslagning utan nödvändiga strukturella reformer. De ekonomiska problemen ökar och kommunen hamnar i en ond cirkel där ekonomin ständigt måste balanseras.– Man lyckas inte skapa en gemensam ny kommunkultur, utan de gamla kommunkulturerna blir rådande. Det uppstår svåra motsättningar.– De många kommunsammanslagningarna splittrar resurserna, vilket kan leda till ojämlikhet mellan de olika områdena. Detta orsakar i sin tur missnöje bland invånarna.– Den nya kommunens interna politik tar för mycket energi av politiken utåt, vilket gör att den övergripande utvecklingen stagnerar.

– Resurserna räcker inte till för utveckling av trafiklederna på bred bas (kustbanan, stamväg 51, E18…).