L I N O P R E S S E N

I DETTA NUMMER: STUDENTLIV SMARTA JULKLAPPSTIPS ÖVERLEVNADSGUIDE VAPEN MOT HÖSTDEPPIGHETEN NÖJE SÅ PLUGGAR KÄNDISARNA BOKFROSSA

UTAN PERSONLIGT ANSVAR SEXBROTT VÅGA PRATA, VÅGA ANMÄLA SPORT

NR 5/14 TEMA: MÖRKER

innehåll

redaktionen chefredaktör

MELINDA REYES HILTUNEN

kontakt LINOPRESSEN@PRODUKTIONSBYRANSKVALLER.SE

skribenter ALEXANDER RUDENSTEN

EMMA ALANDER JIMMY ÅKESSON

JOEL KÄLL-KARLSSON REBECCA ELVSTRÖMREBECCA HAVEDAHL

layout & illustration AINO SOUKKO

ANNA PETERSONEMMA ALANDER

JENNY GASTJOHANNA NOLTIN

MIKAEL GONERAREBECCA HAVEDAHL

omslag ELVIRA JACOBS

linopressen på webben PRODUKTIONSBYRANSKVALLER.SE/LINOPRESSEN

ALLTID I LINOPRESSEN2 innehåll & redaktion 3 ledare

nöje 4 skådespelaren happy jankell OM MONSTERKOMPISEN ÅNGESTEN

12 frossa i årets böcker SEX MÖRKA RECENSIONER

10 konstnären maria ackerfors OM TRADITIONSKRITISKA SERIEKALENDERN

17 sångerskan anna bergendahl OM ATT ÖPPNA ANDRA DÖRRAR

studentliv 11 hur man överlever vintern HÖSTDEPP OCH SÖMNPROBLEM?

6 studentplånbokens julklappstips RÄTT PRESENT TILL RÄTT PERSONLIGHET

samhälle14 författaren sara stille OM TIDEN EFTER VÅLDTÄKTERNA

16 krigsreporten christina lilliestierna RECENSION AV CHRIS FORSNES BIOGRAFI

sport 9 linköpings vinnare INGENJÖRSSTUDENT OM SANDVIKKLASSIKERN

18 naffi fotboll VARFÖR STARTA ETT STUDENTLAG?

8 ektorp talent football club FÖR TALANGER SOM HAMNAT PÅ SIDAN AV

LINOPRESSEN INNEHÅLL

2

ALLTID I LINOPRESSEN2 innehåll & redaktion 3 ledare

nöje 4 skådespelaren happy jankell OM MONSTERKOMPISEN ÅNGESTEN

12 frossa i årets böcker SEX MÖRKA RECENSIONER

10 konstnären maria ackerfors OM TRADITIONSKRITISKA SERIEKALENDERN

17 sångerskan anna bergendahl OM ATT ÖPPNA ANDRA DÖRRAR

studentliv 11 hur man överlever vintern HÖSTDEPP OCH SÖMNPROBLEM?

6 studentplånbokens julklappstips RÄTT PRESENT TILL RÄTT PERSONLIGHET

samhälle14 författaren sara stille OM TIDEN EFTER VÅLDTÄKTERNA

16 krigsreporten christina lilliestierna RECENSION AV CHRIS FORSNES BIOGRAFI

sport 9 linköpings vinnare INGENJÖRSSTUDENT OM SANDVIKKLASSIKERN

18 naffi fotboll VARFÖR STARTA ETT STUDENTLAG?

8 ektorp talent football club FÖR TALANGER SOM HAMNAT PÅ SIDAN AV

”Näe, Linopressen utkommer för sällan! Första höstnumret kom i oktober och det känns lite sent ärligt talat. När det är dags för nästa tidning är det säkert redan advent och allt kommer att handla om julen!”

Det där sa vår tidigare sportredaktör Mirza Tule när vi skulle fastslå temat i årets sista nummer, alltså det här. Han lät smått upprörd, eller kanske snarare engagerad som han ofta låter när han framför en åsikt. Det uppskattar jag hos honom – hans rättframhet.

Och jag är själv glad att vi inte valde ett genomgående jultema. Men för dig som misströstar har åtminstone vår fikaguru från förra num-ret, Rebecca Elvström, genomgått en förvandling till julklappsex-pert – specialiserad på presenter anpassade för studentplånboken.

Annars har vi satsat på mörker. För att ”det är i det svåra vi växer” som min gamla dramalärare skulle ha sagt, ha ha. Eller för att vi faktiskt tänkte ta vår ångest på allvar för en stund. Blir man inte lite deppad av de mörka dagarna, eller?

Somliga har ju också gått igenom en del tuffa saker i sina liv. Vi hop-pas på att kunna inspirera med dessa historier, samtidigt som vi ger dig goda exempel på hur man kan göra studentlivet roligare. Genom att till exempel sporta, eller starta en ny fotbollsklubb…

Tack för det här året!

melinda reyes hiltunen, chefredaktör och ansvarig utgivare

VI SATSAR PÅ MÖRKER

redkationen 2015Linopressen är en studentdriven tidning vid Linköpings universitet, CampusNorrköping. Alla medarbetare är ideella och till årsskiftet har du chansen att bli en del av redaktionen.

Vill du skriva, fota, layouta, illustrera – eller något annat som kan behövas i arbe-tet med en tidning? Tveka inte att höra av dig! Mejladressen hittar du i vänster-spalten och vi finns på alla sociala medier.

ledare

somliga har ju också gått igenom en del tuffa saker i sina liv

“ “

LINOPRESSEN LEDARE

3

appy. När någon heter så måste man ju undra om personen verkligen är glad av sig. Happy Jankell förklarar

att hennes storasyster heter Félice efter spanskans ”Feliz Navidad” som betyder god eller egentligen ”glad” jul. Deras mamma, programledaren och journalisten Annika Jankell, ville fortsätta med temat lycka när Happy kom – och så fick hon sitt namn.

– Jag är mer än ofta en ”happy” person. Jag ser mig själv som glad och utåtriktad. Men, mitt humör kan pendla vilt och tyvärr ofta. Min lilla monsterkompis Ångesten tycker om att hänga med mig mer än vad jag tycker om att hänga med den, säger Happy Jankell.

Eftersom hon då och då lägger på en yta ”i något slags självförsvar och blygsel” tror hon att hon kan verka lite dryg. Men då hjälper det också att heta Happy.

– När jag träffar nytt folk brukar mitt namn rädda mig, för jag hör hur otroligt larvig jag låter när jag ser sur och kall ut och presenterar mig som Happy.

Vad tycker du om din rollfigur Steph i Portkod? Är ni lika?– Jag tycker om Steph väldigt mycket. Det blir ju som så att jag sätter henne i försvar vad hon än gör, lite som om hon vore mitt barn. Vi är nog inte så lika, men jag kan känna igen mig i det impulsiva genom att ibland göra saker utan att tänka en extra gång. Den spontaniteten kan jag faktiskt tycka om.

Happy berättar att många kommenterat på Insta-gram-kontot @portkod1525 att det är så himla dumt av Steph att ljuga hela tiden. Då får hon lust att ryta ifrån och skriva tillbaka något i stil med: ”Steph är världens finaste människa, sluta vara så hårda mot henne, hon har det otroligt jobbigt just nu och kan inte rå för hur hon beter sig!”.

– Men jag behärskar mig och låter folk tycka vad de vill, såklart, säger hon.

Under tre månaders tid pluggade Happy engelska i London, på skolan LSI – Language Studies International. Hon tycker att skolan var bra, men menar samtidigt att det fanns mycket annat än studier som lockade i ”en av världens bästa städer”.

– Jag är dyslektiker och har alltid haft väldigt svårt för språk, och eftersom skolan inte gav några betyg låg ans-varet helt på en själv att plugga för sin egen skull.

Happy var kanske inte någon toppstudent, men kan tän-ka sig att åka tillbaka och plugga ett par månader igen när hon har ”en längre lucka mellan jobb här hemma”.

Jobb här hemma ja … Hur är det egentligen att jobba som skådespelare? Happy började tidigt. En fredag i juni gick hon ut nian från grundskolan Kulturama, och på måndagen därpå började första inspelningsdagen av ungdomsfilmen Tusen gånger starkare (2010).

– Det var en häftig känsla, så mycket som väntade. Film-inspelning och gymnasiet, minns Happy.

Hur är det egentligen att spela in sexscener? – Jag tycker nog att det är rätt kul. Eller… fruktansvärt jobbigt. Både och kanske. Sexscener är så mekaniska. Det beror ju också på vem jag spelar in det med och vilken situation karaktärerna befinner sig i. Man blir ju smittad av deras stämning. I första säsongen av Portkod spelade vi in en scen som lutade mot övergrepp, sex-uellt utnyttjande. Det var jobbigt att spela in. Men min motspelare i den scenen, Freddy Åsblom, är ett proffs och en underbar människa, så på det sättet var det ju inte jobbigt.

SPRÅKSKOLAN I LONDONH

LIVET SOM SKÅDESPELARE

Text: Melinda Reyes Hiltunen Foto: Peter Cederling/SVT

Vi har bland annat sett henne som den impulsiva Steph i SVT:s webbdramaserie Portkod. För Linopressen berättar Happy Jankell, 21, om monsterkompisen Ångesten, språkstudierna i London och hur det egentligen är att spela in sexscener.

SKÅDESPELAREN HAPPY JANKELL – INTE ALLTID ”HAPPY”

Vad tycker din pojkvän?– Han jublar väl inte dagar jag ska spela in intima scener. Men han har 100 procent förståelse, det måste man nog ha för att kunna vara ihop med en skådespelare. Sedan gör jag ingen stor affär av det heller. Det är ju inte Jag som kysser någon annan, det är ju min Karaktär. Ett argument som nog alla skådespelare håller med om, men inga andra…

Skådespelaren, musikern och regissören Thorsten Flinck är Happys pappa. Hon har alltså två kända föräldrar, men vet inte om det har påverkat henne.

– Jag har ju inget att jämföra med egentligen, säger hon.

– Kanske att jag ofta får ställa mig i någon slags försvars-position. Att jag måste svara på frågor om dem, skydda dem och mig själv genom att ofta behöva förklara att jag har kommit in på denna bana av egen vilja. Det hade kanske varit soft om jag fått roller genom pappa, men så är det ju inte…

Vad har du för tips till andra med skådespelardrömmar?– Att inte ge upp. Det är mitt tips generellt till människor med brinnande drömmar oavsett vad. Det är inte enkelt, det är skitsvårt. Sedan, att tvivla är vackert, det gör jag varje dag. Men jag ser det som min starka vilja. Mer konkret: titta på mycket film, börja på en teaterkurs, köp manus och läs dem högt, håll utkik efter provspelningar. Var dålig, var bra, misslyckas, lyckas!

Just nu går Happy en skrivarlinje på folkhögskola. Hon längtar och har ångest ibland, precis som du och jag – men hon ger inte upp.

ATT VARA KÄNDISBARN

DEN MYSIgEDen där mysaren som hela tiden myser med en kopp te, tända ljus, läser tidningar och fikar med sina kompisar. Favoritplagget är antagligen pyjamas eller collegetröja. Fredagsmyset är en höjdpunkt och man kan inte missa ett avsnitt av sin favoritserie för då går världen under.

TOFFLOR Bor man i kalla Sverige och är en mysper-son kommer man garanterat frysa om fötterna. Toff- lor finns också i alla dess former: slip-ins, duntofflor, fårskinn – you name it. Finns runt 100-lappen på alltifrån budgethus som IKEA, H&M och ÖoB.

TE & TEKOPP Perfekt om du har en liten budget. Te kan du köpa i närmaste mataffär och tekopp kan du fynda på Rusta, IKEA, Maxi eller Lagerhaus för under 30 kr! Te & tekopp för 50-lappen totalt, finoch billig present!

FILT Mysa upp sig i soffan utan en filt i vinter funkar inte. Köp en filt för 19 kr på IKEA och ge bort och vintern är räddad!

STuDENTPLÅNBOKENS JuLKLAPPSTIPS Idétorka är inte det enda vi studenter oroar oss för. Det är ju också det där med att hitta julklappar som är ekono-miskt hållbara, så att vi fortfarande kan gå ut på juldagen utan att behöva ta av julklappspengen vi får av farmor el-ler panika över att det bara är ett halvt CSN som trillar in i december. Här kommer julklappstipsen som inte ruinerar dig men är minst lika bra!

Text: Rebecca Elvström Illustration: Anna Petersson

DEN AKTIVAVi känner alla den där per-sonen som bara är överallt och ingenstans. Den håller på med alla sporter, reser mycket och har tusen bollar i luften samtidigt.

EN IDROTTSSTJÄRNAS BIOGRAFI Varje år är det någon fotbollsspelare som skriver en biografi, varför inte ge den aktiva något att koppla av med i mellandagarna? Väljer du en biografi som är något år gammal så finns den garanterat i pocket – alltså runt 50-lappen!

PASSFODRAL Reser man mycket, varför inte resa med stil! Ett passfodral går att få i olika prisklasser – alltifrån i äkta läder för några hundralappar till runt 50-lappen hos stora budgetkedjor som H&M.

KALENDER En vanlig hederlig kalender för att ha koll på alla bollar i luften eller en träningskalender för att hålla koll på all träning. Kalendrar finns i alla dess former och storlekar. En kalender i A5-format brukar kosta runt 100-lappen och finnas i många varianter såhär lagom till det nya året.

LINOPRESSEN STUDENTLIV

6

STuDENTPLÅNBOKENS JuLKLAPPSTIPS DET DÄR TEKNIKfREAKEPersonen som alltid har koll på de senaste tek-nikprylarna, när den nya iPhone släpps och vilka nya funktioner den har.

HAPPY PLUGS Vem vill inte ha snygga hörlurar till sin nya iPhone? Kostar ca 150 kr.

MUSMATTA Tryck upp med ett roligt foto. Ett teknikfreak behöver en snygg musmatta. Kostar ca 100 kr.

IPHONE-SKAL Finns från 20-lappen och uppåt,perfekt till teknikfreakets nya iPhone!

DEN KLOKADen smartaste personen du känner som alltid sitter med huvudet i en bok och har den största boksam-lingen du någonsin har sett.

BOK Smartast i världen: IQ-sällskapen från insidan av Linda Leopold kostar runt 50 kr som pocket och berättar om IQ-sällskapens hemliga värld. Helt klart av intresse för den smartaste du känner!

JORDGLOB Vad passar bättre i bokhyllan än en jordglob bland alla böcker? Finns i mindre storlekar runt 200 kr om du vill ge något lite extra fint till någon av betydelse.

BOKMÄRKE Det värsta som finns är väl ändå när man läser en riktigt bra bok och råkar smälla ihop boken utan att ha en aning om var man är? Köp ett fint bokmärke. Kostar runt 20-lappen i bokaffärerna.

DEN MODEINTRESSERADEDu känner ingen som den modegalne som följer trenderna, modeveckan och alltid har det senaste inom modevärlden.

PARTYVÄSKA Är den modeintresserade en tjej, varför inte köpa en snygg kuvertväska! Kostar ca 100–200 kr och håller hela livet!

MODETIDNING Du kan hitta dem i matbutiker, på Pressbyrån och lite överallt. De finns i prisklass från 30 kr och uppåt. Bra present till både modeintresse-rade tjejer och killar!

SKJORTA En skjorta är en fin present till kille som tjej. Finns från 100-lappen och uppåt!

LINOPRESSEN STUDENTLIV

7

Kompisgänget som startade en egen fotbollsklubb

Med avstamp i IFK Norrköpings bakgård, stadsdelen Ektorp i Norrköping, grundades den nya fotbollsklubben Ektorp Talent Football Club för talanger som hamnat på sidan av och vill ha en ny chans.– Har vi möjlighet att få de resurser vi kräver är vi kaxiga och tror att vi är i division 4 inom 2–3 år, säger ordförande Mirza Tule.

När Linopressen pratar med Mirza Tule är det bara ett par veckor kvar tills ICA Cupen i futsal och mycket kvar att göra. Sponsorer ska fixas, matchtröjor beställas och ekonomin fastställas.

Edin Sinanovic, Amir Huskanovic och Marcus Kemppainen är de tre andra i kvartetten som ligger bakom Ektorp Talent FC. Fyra barndomsvänner som alla fått sin fotbollsskolning i IFK Norrköping eller IF Sylvia. Fyra barndomsvänner som sett alldeles för många fotbollstalanger försvinna.

– Vi vill ta upp de bortglömda spelarna som var duktiga för typ fem år sedan som har tappat det lite nu och valt andra vägar. Tyvärr kriminalitet och droger i vissa fall. Det är dem vi vill fokusera på för vi känner många som har valt helt fel väg och som var riktigt bra. Det är också det som gör hela vårt lag unikt och som många uppskattar, tror Mirza.

Från början var det IF Sylvia-mittfältaren Marcus Kemppainen som kom med tanken att starta en egen klubb. Det som började som en skämtsam idé för fyra år sedan landade i ett projekt de nu tänker på dygnet runt, snackar om hela tiden och ser fram emot trots att varken tränings- eller matchplan är satt inför den kommande säsongen. Det första året kommer att bli tufft.

– Första året brukar man säga är det tuffaste för en ny förening. Därför att det är mest kostnader. Man lär sig allt första året. Jag tror att vi kommer att göra mängder av misstag första året som vi inte visste om, säger Mirza.

När mailet om godkännandet från Svenska Fotbollförbundet damp ner i inkorgen övergick förhoppningen om att bli en förening till en surrealistisk känsla av entusiasm. Där och då kom framtidstankarna om att de hoppat på ett tåg som ska hålla i många år, men också en rädsla för att misslyckas.

Det är vågat att starta en ny fotbollsklubb eftersom en mängd klubbar varje år slåss med problemet att de har för få spelare. Även om kaxigheten finns där är Mirza ödmjuk inför uppgiften att starta i division 6.

– Jag tror inte att division 6 blir enkelt. Många precis som vi gör samma sak. De vill ta ett eget kompisgäng och gå upp i seriesystemet. Tanken om att nå division 4 inom 2–3 år är en vågad satsning för en nystartad förening. Men det finns en idé och en plan om hur. Mirza hänvisar till Mats Olssons årskrönika av Allsvenskan 2004. Värvar du ett Superettan-lag hamnar du i Superettan.

– Ska vi vinna division 6 måste merparten av spelarna vara spelare som spelat högre upp. Det är så man vinner division 6. Har vi bara spelare som spelat division 6, då är vi kvar i division 6. Det är faktiskt enkel matematik. Vi kommer bara att värva spelare som har spelat högre upp än division 6. Det är så vi går upp.

Det finns inga genvägar, bara omvägar. Ska projektet Ektorp Talent Football Club erövra Norrköpingsfotbollen under de kommande åren krävs ett stort jobb. Ett jobb som barndomsvännerna är beredda att lägga ner.

Text: Jimmy Åkesson Foto: Emma-Sofia Olsson

vi kommer att göra mängder av misstag

““

LINOPRESSEN SPORT

8

LINKÖPINgS VINNARE

Johanna är den blivande civilingenjören som inte är rädd för nya utmaningar. Utan att någonsin ha sprungit en mil, tog hon chansen att anmäla sig till “Sandvikklassikern” där fyra studentlag ifrån Linköping, Lund, KTH och Luleå tävlar mot varandra i “Klassikern”. De grenar som ingår i tävlingen är Vätternrundan, Vasaloppet, Vansbrosimmet och så Lidingöloppet som Johanna fick springa för Linköping. Ett tre mil långt lopp med rykte om sig att framkalla rejält med mjölksyra i de krävande uppförsbackarna.

– Jag är verkligen ingen elitidrottare, men har länge tänkt att det vore roligt att göra “Klassikern”. En dag när jag cyklade längs Märkesbacken fick jag ett reklamblad om tävlingen. Jag sökte och tänkte att det är upp till dem om jag platsar i laget! Hon platsade och kom i mål på tiden 3:33, med ett stort leende på läpparna och orden: ”Det gick jättebra, det kändes inte ens som att jag skulle dö!”. Detta trots en knäskada som gjort sig påmind bara veckor före loppet, och som hindrat henne från att träna sista tiden för tävlingen.

Johanna knep inte första platsen, och inte heller hennes lag-kamrater vann sina grenar. Trots det tog sig Linköpingslaget högst upp på prispallen.

– Utöver “Klassiker”-tävlingarna hölls fyra utmaningar som prövade vår uthållighet, vår förmåga att förbättra oss, strategi och team-work. Utmaningarna räddade oss som inte var sportigast men som hade bäst laganda!

Vinnarna har fått varsin mentor som kommer att coacha dem under ett års tid. Johannas mentor kommer från Indien och har gått maskiningenjör, precis som hon, och jobbar nu som projektledare.

– Vi kan bolla idéer och erfarenheter och han kan förmedla kontakter. Det ger en inspirerande inblick i arbetslivet.

Innan Johanna kom med i laget kände hon inte till Sandvik, men tycker att det har varit väldigt intressant att möta en verksamhet som hon faktiskt kan komma att jobba i när hon är färdigutbildad.

Under året har Linköpingsteamet mest träffats och ätit middagar, men Johanna intygar att de åtminstone någon gång också har tränat tillsammans. Vid ett tillfälle bjöd Sandvik på träningshelg där studenterna fick bo på herrgård, äta god mat, bada i badtunna och träna med en mästare i Kettlebells.

– Jag är jätteglad att jag varit med. Det har varit ett fantastiskt år där jag träffat nya människor från olika inriktningar, årskurser och universitet. Det bästa har verkligen varit att få nya vänner, knyta kontakter och bredda mitt nätverk.

Ett nytt Linköpingslag har blivit uttaget för att kämpa i år,peppa dem på Instagram på deras väg mot guldet! Nästa gång kanske det är du som står på prispallen?

Vem? Johanna Alander Ålder: 23 år Pluggar: Civilingenjör med inrikt-ning energi, miljö och management, 3:e året. Gör helst mellan tentaplugg och labbar: Läser läxor tillsammans med ungdomar i Ryd, i ett initiativ från Ingenjörer utan gränser. Drömmer om: Att ha ett arbete som jag skulle vilja gå till även om jag inte fick lön. Jag vill ha ett jobb där jag kan göra skillnad för de som har det sämst, ge möjlighet till de som inte har så goda förutsättningar.

Vinnarna av Sandviksklassiker 2014: Johanna Alander, Linus Johansson, Johan Elgh & Lisa Frisk

Tillsammans med tre andra studenter från Linköpings universitet genomförde Johanna “Klassikern”, i en tävling arrangerad av företaget Sandvik. Det blev ett utmanande år med nya vänner, breddat nätverk och en inblick i livet efter studierna.

@teamlinkoping #sandvikklassikern

Foto: Lina Westman

Foto: Annica H

allquist

Text: Emma Alander

LINOPRESSEN SPORT

9

Mer om Maria på mariaackerfors.se

HALLÅ DÄR, MARIA ACKERfORS,TIDIgARE STuDENTPÅ LIu...

hur fick du idén till seriekalendern “rut och jean-pierre firar jul”?– För ett år sedan var jag irriterad på en massa saker, fick ett infall och prick då låg julen i skottlinjen.

vad tycker du själv om julen?– Jag gillar många delar av den, även det glättigaglittriga. Men jag kan tycka att det är för mycket fokus på konsistensen på knäcken och för lite på medmänskligheten.

vad har universitetsstudierna gett dig?– Det jag lärde mig under terminen i konstvetenskap har jag verkligen tagit med mig i allt jag har gjort och jag skulle verkli-gen vilja läsa resten av kurserna. Jag fick ett nytt sätt att se på konst och insikt i hur den har använts genom tiderna på olika sätt. Min första idébaserade konceptuella utställning ” Av hela mitt hjärta” gjorde jag under kursen ”Tvärmedial gestaltning och samtidskonst” efter kandidatprogrammet Kultur, sam-hälle, mediegestaltning.

Vilka hoppas du ska läsa boken?– Ernst Kirchsteiger kanske. Han borde bli vän med Rut, jag tror de skulle lära sig mycket av varandra.

hur skulle du beskriva rut och hennes katt?– Korta svaret: Rut är rufsig och Jean Pierre är kammad. I dubbel bemärkelse.

och det långa svaret?– Min bror Martin Ackerfors vars nystartade förlag,Sjuttonde förlaget, jag släpper boken på skrev så här: “Rut är öppen men det innebär inte att hon förstår allt hon är öppen för. Hon ställer frågorna vi alla borde ställa oss. Det har satt sina spår i hennes mentala hälsa, men hon är medveten om sina tillkortakommanden och försöker hantera dem.” Det tyckte jag var ett bra svar.

Text: Melinda Reyes Hiltunen

Foto: Maria Ackerfors

LINOPRESSEN MÖJE

10

Mer om Maria på mariaackerfors.se

HuR MAN ÖVERLEVER VINTERN

Det är ingen hemlighet att förändringen till mörker utomhus påverkar oss. Vi blir trötta och hängiga, vi fryser och längtar tillbaka till sommarvärmen. Vi blir till och med lite deppiga.

När vi går ute i kylan så försöker vår kropp skydda oss från vädret. Vi drar upp axlarna, hänger med nacken och tittar ner i marken. Vi sätter oss själva i försvarsposition för att det helt enkelt inte är så trevligt att få kyla och regn rakt i ansiktet.

Problemet är att det här kroppsspråket liknar det vi har när vi är ledsna eller mår dåligt, och då sänder vi upp de signalerna till hjärnan. Vi kan nämligen påverka hur vi mår med vårt kroppsspråk.

Om vi ler så blir vi lite gladare och om vi skrynklar ihop ögonbrynen så blir vi lite argare. Även om det inte gör en jättestor skillnad så påverkar det oss att gå och skydda oss mot vädret en hel vinter.

Så, vad är lösningen? Vi kan klä oss varmare, inte välja den lite snyggare och tunnare jackan. Vi kan utrusta oss med huva så att vi kan skydda ansiktet utan att titta ner i marken. Men framför allt så kan vi träna upp oss själva och vårt kroppsspråk.

Du kan tänka på att slappna av i axlarna när du är där ute. Du kan fundera på hur du brukar gå och röra dig när du är glad och försöka härma de rörelserna. Du kan försöka lära känna ditt eget kroppsspråk och vara uppmärksam på förändring- arna – så får du ett till vapen mot höstdeppigheten.

Text: Melinda Reyes Hiltunen

• Var vaken de 6–9 timmar du inte sover. För att kunna somna måste du ha ett sömnbehov som byggs upp av vakentid.

• Ljuset är din vän. Det stänger av sömnhormonet melatonin och är därför en viktig faktor för att ställa in dygnsrytmen. Alltså, försök få så mycket dagsljus du kan innan det mörknar ute.

• Motionera. Motion reducerar stress som kan hindra sömnen.

• Schemalägg dygnet. Regelbundenhet hjälper din biol-ogiska klocka till balans. Klarar du inte av att lägga dig samma tid varje kväll, ställ åtminstone klockan samma tid varje morgon. Då hjälper du dig själv att bli sömnig samma tider.

• Varva ner. Du kan inte förvänta dig att somna så fort du stängt av en ljus skärm eller druckit något koffeinrikt som kaffe eller energidryck. Med andra ord: Chilla lite med Facebook, plugg och fika innan sänggåendet.

HÅLL uTKIK!Studenthälsan erbjuder regelbundet kurser och workshops i bl.a. stresshantering och bättre sömn. Mejla ditt intresse till studenthalsan@liu.se.

SÖMNPROBLEM?Många känner sig tröttare på vintern och det sägs att det är skadligt att inte sova bra. Så vad kan man göra för att sova bättre? Linopressen har svaren.

Text: Rebecca Havedahl

Illustration: Anna Petersson

HÖSTDEPP?Fenomenet höstdepression är omtalat och tipsen för att undvika det har ofta med ljuset att göra – ta vara på det lilla solljus vi har, kanske ta D-vitamintillskott. Men visste du att ditt kroppsspråk också bidrar till höst- och vinterdepp?

LINOPRESSEN STUDENTLIV

11

Frossa i årets böcker

Egenmäktigt förfarande: En roman om kärlek (2013) tog Sveriges kulturelit med storm. I denna uppföljare har video-konstnären Hugo Rask bytts ut mot den gifta skådespelaren Olof Sten, som nu är föremålet för poeten och essäisten Ester Nilssons starka längtan. Eller ska vi kalla den besatthet?

Andersson skriver med en stor stilistisk medvetenhet som gör läsningen flytande lätt utan att rucka på det filosofiska allvaret. Man sugs snabbt in i det mång-bottnade relationsdramat och vill ogärna lägga ifrån sig boken (varn-ing i tentatider!).

Vad händer när någon struntar i ansvaret som ett förhållande medför? Utan personligt ansvar är tjockare än inledaren, men det gläder nog fler än bara mig. Läs!!

Utan personligt ansvar Lena Andersson, Natur & Kultur

Ibland vill även studenter läsa annat än kurslitteratur. Linopressen tipsar om böckerna som gör mörkret uthärdligare.

Detta seriealbum vänder på den feministiska steken och hävdar att det inte är osynliggörande av det kvinnliga könet som är problemet – utan mäns överdrivna intresse av det kvinnliga könet. Genom historiska tillbakablickar ritade och skrivna på ett personligt slarvigt sätt, visar Strömquist med noggranna käll-hänvisningar hur olika gubbar genom tiderna på godtyckliga grunder bestämt sig för fittans förutsättningar.

Stilen påminner om Joanna Rubin Drangers och Nanna Johanssons – alltså är den både rolig och politisk. Och feministisk, med ett förakt för de biologiska teorierna. Detta förakt är jag personligen kritisk till – men nog skapar denna populär-kultur lust att veta mer om såväl fitta, orgasm som mens.

Kunskapens frukt Liv Strömquist, Galago

Jag har PMS och kan inte koncentrera mig på föreläsningen. Fatta då hur passande denna titel känns när jag efteråt hittar den i HumSam-bibblan!

Gunnar Lundkvist är ny för mig, men Klas Katt har varit Sveriges första riktiga vuxenseriehjälte i bok-form sedan 1979. På varje uppslag finns fyra bilder, ofta med väldigt små variationer. Alla karaktärer ser nästan likadana ut och jag uppfattar dialogerna som mest drivande för handlingens fortskridande.

”Är situationen hopplös?” ”Jag vet inte.” ”Samhället har blivit så kallt.” ”Speciellt på vintern.” Med enkla medel gör Lundkvist deppigheten så banal att den nästan försvinner.

Klas Katt blir deprimerad Gunnar Lundkvist, Kartago

Av: Melinda Reyes Hiltunen

”Jag måste förvanska verkligheten för att bli trovärdig”, tänker den misslyckade dramatikern Jenny Jordgren efter reaktionerna på hennes text. Den om hennes hemska barndom.

Detta är Åsa Grennwalls nionde serieroman, men den första jag läser. Jag slås av charmen i bildernas detaljrikedom och kontrasten mellan det gulligt ritade och det mörka stoffet. Föräldrar som inte finns där. Aj! Vilket tema. En kärlekslös uppväxt.

Grennwall som är utbildad vid Konstfack fängslar mig omedelbart med sitt bildberättande. Hon har en story ur verkligheten som berör, och som hon gestaltar med tydliga 70- och 80-talsreferenser. ”Sveriges feel-bad-drottning” är sannerligen tillbaka.

Deras ryggar luktade så gott Åsa Grennwall, Syster förlag

Boken handlar om en kanin som hör extremt bra, inte bara med öronen – utan med hela sitt väsen. Den erbjuder hög igenkänning för högkänsliga människor, sådana som inte kan låta bli att ta åt sig av snäsi-ga Ica-kassörers negativa energier eller grubbla över livets mening.

För att teckna en bild av vardags-livets upplevelse av utanförskap använder författaren detaljerade illustrationer i matta färger kombinerade med korta, genomtänkta texter. Hennes konstnärskap belyser frågan: Vem väljer egentligen att vara så känslig?

Ett naturvetenskapligt perspektiv sätter den existentiella frågan i nyanserat ljus, men den dramaturgiska vändningen känns något abrupt. Det är dock förståeligt att boken blivit både uppskattad och prisbelönt. Den är annorlunda och allmängiltig; kan tilltala både unga och vuxna. Perfekt om man vill beröras av en lättläst bilderbok.

Om detta talar man endast med kaniner Anna Höglund, Lilla Piratförlaget

Denna nyutgivna novellsamling till ära av författarens omtalade hundraårsjubileum är Tove Janssons barndomsskildring, som i svensk litteratur blivit en av genrens klassiker.

Formatet gör det svårt att se en bio-grafisk röd tråd – det blir lite ”dutt-i-dutt” och jag får gissa mig till vilka flera av karaktärerna är. Å andra sidan uppskattar jag hur 46-åriga Jansson – 1968 när boken ges ut för första gången – ännu har förmågan att återgå till barnets blick på tillvaron.

I novellen ”Husdjur och fruar” gestaltas till exempel faderns, själva bildhuggarens, attityd träffsäkert: ”Pappa älskar alla djur för de säger inte emot honom. (---) Med fruar är allting annorlunda.” En bok som inte får missas av den som vill lära känna människan Tove.

Tips! På svenska.yle.fi finns radio-programmet ”Tove Jansson läser ur Bildhuggarens dotter” (1985). Skön finlandssvensk lyssning!

Bildhuggarens dotterTove Jansson, Albert Bonniers Förlag

LINOPRESSEN MÖJE

12

Frossa i årets böcker

Egenmäktigt förfarande: En roman om kärlek (2013) tog Sveriges kulturelit med storm. I denna uppföljare har video-konstnären Hugo Rask bytts ut mot den gifta skådespelaren Olof Sten, som nu är föremålet för poeten och essäisten Ester Nilssons starka längtan. Eller ska vi kalla den besatthet?

Andersson skriver med en stor stilistisk medvetenhet som gör läsningen flytande lätt utan att rucka på det filosofiska allvaret. Man sugs snabbt in i det mång-bottnade relationsdramat och vill ogärna lägga ifrån sig boken (varn-ing i tentatider!).

Vad händer när någon struntar i ansvaret som ett förhållande medför? Utan personligt ansvar är tjockare än inledaren, men det gläder nog fler än bara mig. Läs!!

Utan personligt ansvar Lena Andersson, Natur & Kultur

Ibland vill även studenter läsa annat än kurslitteratur. Linopressen tipsar om böckerna som gör mörkret uthärdligare.

Detta seriealbum vänder på den feministiska steken och hävdar att det inte är osynliggörande av det kvinnliga könet som är problemet – utan mäns överdrivna intresse av det kvinnliga könet. Genom historiska tillbakablickar ritade och skrivna på ett personligt slarvigt sätt, visar Strömquist med noggranna käll-hänvisningar hur olika gubbar genom tiderna på godtyckliga grunder bestämt sig för fittans förutsättningar.

Stilen påminner om Joanna Rubin Drangers och Nanna Johanssons – alltså är den både rolig och politisk. Och feministisk, med ett förakt för de biologiska teorierna. Detta förakt är jag personligen kritisk till – men nog skapar denna populär-kultur lust att veta mer om såväl fitta, orgasm som mens.

Kunskapens frukt Liv Strömquist, Galago

Jag har PMS och kan inte koncentrera mig på föreläsningen. Fatta då hur passande denna titel känns när jag efteråt hittar den i HumSam-bibblan!

Gunnar Lundkvist är ny för mig, men Klas Katt har varit Sveriges första riktiga vuxenseriehjälte i bok-form sedan 1979. På varje uppslag finns fyra bilder, ofta med väldigt små variationer. Alla karaktärer ser nästan likadana ut och jag uppfattar dialogerna som mest drivande för handlingens fortskridande.

”Är situationen hopplös?” ”Jag vet inte.” ”Samhället har blivit så kallt.” ”Speciellt på vintern.” Med enkla medel gör Lundkvist deppigheten så banal att den nästan försvinner.

Klas Katt blir deprimerad Gunnar Lundkvist, Kartago

Av: Melinda Reyes Hiltunen

”Jag måste förvanska verkligheten för att bli trovärdig”, tänker den misslyckade dramatikern Jenny Jordgren efter reaktionerna på hennes text. Den om hennes hemska barndom.

Detta är Åsa Grennwalls nionde serieroman, men den första jag läser. Jag slås av charmen i bildernas detaljrikedom och kontrasten mellan det gulligt ritade och det mörka stoffet. Föräldrar som inte finns där. Aj! Vilket tema. En kärlekslös uppväxt.

Grennwall som är utbildad vid Konstfack fängslar mig omedelbart med sitt bildberättande. Hon har en story ur verkligheten som berör, och som hon gestaltar med tydliga 70- och 80-talsreferenser. ”Sveriges feel-bad-drottning” är sannerligen tillbaka.

Deras ryggar luktade så gott Åsa Grennwall, Syster förlag

Boken handlar om en kanin som hör extremt bra, inte bara med öronen – utan med hela sitt väsen. Den erbjuder hög igenkänning för högkänsliga människor, sådana som inte kan låta bli att ta åt sig av snäsi-ga Ica-kassörers negativa energier eller grubbla över livets mening.

För att teckna en bild av vardags-livets upplevelse av utanförskap använder författaren detaljerade illustrationer i matta färger kombinerade med korta, genomtänkta texter. Hennes konstnärskap belyser frågan: Vem väljer egentligen att vara så känslig?

Ett naturvetenskapligt perspektiv sätter den existentiella frågan i nyanserat ljus, men den dramaturgiska vändningen känns något abrupt. Det är dock förståeligt att boken blivit både uppskattad och prisbelönt. Den är annorlunda och allmängiltig; kan tilltala både unga och vuxna. Perfekt om man vill beröras av en lättläst bilderbok.

Om detta talar man endast med kaniner Anna Höglund, Lilla Piratförlaget

Denna nyutgivna novellsamling till ära av författarens omtalade hundraårsjubileum är Tove Janssons barndomsskildring, som i svensk litteratur blivit en av genrens klassiker.

Formatet gör det svårt att se en bio-grafisk röd tråd – det blir lite ”dutt-i-dutt” och jag får gissa mig till vilka flera av karaktärerna är. Å andra sidan uppskattar jag hur 46-åriga Jansson – 1968 när boken ges ut för första gången – ännu har förmågan att återgå till barnets blick på tillvaron.

I novellen ”Husdjur och fruar” gestaltas till exempel faderns, själva bildhuggarens, attityd träffsäkert: ”Pappa älskar alla djur för de säger inte emot honom. (---) Med fruar är allting annorlunda.” En bok som inte får missas av den som vill lära känna människan Tove.

Tips! På svenska.yle.fi finns radio-programmet ”Tove Jansson läser ur Bildhuggarens dotter” (1985). Skön finlandssvensk lyssning!

Bildhuggarens dotterTove Jansson, Albert Bonniers Förlag

LINOPRESSEN NÖJE

13

Sara var bara 13 år första gången hon blev våldtagen av den nästan dubbelt så gamla mannen som hon såg som sin egen storebror. Hon hade ingen annan, familjelivet var fyllt av konflikter och hon utvecklade en beroendeställning till Jesper – ”vännen” som kom att förstöra hennes liv. Om allt detta berättar hon skarpsinnigt och fängslande i debutboken Bära leggings i januari som uppmärksammats för sin samhällskritik sedan den utkom i början av året på Kalla Kulor Förlag.

– Tanken har alltid varit att öppna samhällets ögonför ämnet sexuella övergrepp, och inte att jag själv ska få uppmärksamhet även om det blivit så på vägen. Jag anser att det är själva problemet som behöver uppmärksamheten och om jag genom att gå ut offentligt med min historia kan få samhället att vakna så är det värt det för mig, säger Sara.

Hon menar att en förändring behöver ske i det svenska rättssystemet där synen på brottsoffer och förövare är skev eftersom den som har blivit utsatt för ett brott är den som måste försvara sig, bli ifrågasatt och misstänkliggjord.

– Samtidigt förstår jag vikten av rättssäkerhet och att motivet bakom alla kränkande frågor är att hindra någon oskyldig från att bli dömd, men vissa frågor är totalt onödiga, säger Sara.

Blåa ögon och blont hår. På ytan syns det inte att författaren har gått igenom tuffare saker än de flesta. – Om jag fick resa tillbaka i tiden skulle jag berätta för mig själv att det kommer ett slut på allt det mörka, säger Sara Stille till Linopressen.

Text: Melinda Reyes Hiltunen

Foto: Sofia Ejheden

Min förövares försvarsadvokat frågade

mig om det inte var lite kallt att

bara ha på sig leggings i januari,

när den första våldtäkten ägde rum

VILL VÄCKA SAMHÄLLET

– Namnet på min bok, Bära leggings i januari, kommer från en sådan fråga. Min förövares försvarsadvokat frågade mig om det inte var lite kallt att bara ha på sig leggings i januari, när den första våldtäkten ägde rum. Jag sitter alltså i en rättssal, sjutton år gammal år 2012 – och man ifrågasätter min klädsel. Han var vuxen och jag var ett barn när övergreppen började, men ändå är det mitt val av byxor som får skulden för att det hände.

”Har ändå haft tur”I boken får man ta del av rättsdokument som överens-stämmer med originalen. Utifrån dessa får man lätt intrycket att gärningsmannens försvarsadvokat inte hade så mycket att komma med. Det var ett relativt tydligt fall som Sara vann även efter att Jesper överklagat domen till hovrätten.

– Jag har ändå haft tur, det finns många som går igenom värre utredningar och rättegångar, säger Sara. Men även i de bästa fall så finns det felaktigheter som lätt skulle kunna undvikas om den som sitter bakom spakarna hade rätt kunskap och förståelse för den här typen av brott.

SARATILLE

“

“

LINOPRESSEN SAMHÄLLE

14

VILL VÄCKA SAMHÄLLET

Vill förändra straffskalorna Sara tycker att det krävs en reform av hela rättssystemet.Hon vill förändra straffskalorna vars straffrabatter i dagsläget kränk-er brottsoffer, då längden på ett straff kan bli kortare än den brottsliga handlingen i sig har varit.

– Döms man till tre års fängelse, som min förövare gjorde, så ska man sitta i fängelse i tre år, tycker Sara. Det är ju det som står i domen. Istället släpps han efter ett år och sex månader. Varför? Jo, för att han satt häktad i väntan på rättegång och för att svensk rätt säger att man bara behöver sitta i två tredjedelar av det straff man döms till.

Våga prata, våga anmälaI dag mår Sara så bra som man kan göra efter att ha gått sönder och lappats ihop några gånger” som hon själv uttrycker det. Hon läser juristprogrammet vid Örebro universitet, jobbar som boendestödjare för funktionshindrade och föreläser utifrån sin debutbok. Hon har en klar vilja att förändra samhället till det bättre genom att hjälpa andra sexualbrottsoffer att våga prata om och anmäla det som har hänt.

Om du skulle skriva en bok igen, vad skulle den handla om då?– Det finns inga om, jag håller på och skriver redan nu och det kommer att bli en deckare/kriminalroman.

Sara är bestämd. Ingen ska få hålla henne tillbaka längre.

Mer om Sara på bloggen sarashemligheter.blogg.se

LINOPRESSEN SAMHÄLLE

15

w

JAg ÄR SKAPAD fÖR STORMEN OCH STRIDEN OCH REgNETCHRIS fORSNE, ORDfRONT fÖRLAg

Vad beror det på? Kanske är Forsnes bok mer än något annat ett försök att göra Christina rättvisa genom att lyfta fram henne ur mörkret. Samtidigt duckar Forsne inte för att skildra de mindre smickrande sidorna av sin framlidne kollega.

Språket blir stundtals högtravande vilket passar väl samman med uttrycket i Christinas brev och dag-böcker som återkommande citeras. Tyvärr bidrar detta grepp även till att distansera läsaren från bokens skeenden. Trots det uppseendeväckande livsödet uppstår aldrig känslan av att komma Christina nära inpå. Å andra sidan är det kanske just det som är meningen. Kanske kräver Forsne inte min sympati och förståelse så länge jag är redo att lyssna till Christinas historia. De 250 sidorna är annars väldisponerade och de snabba förflyttningarna i berättandet gör att man som läsare aldrig kör fast.

När jag så småningom lägger ifrån mig boken är jag fortfarande inte säker på om jag med rätt-visa kan besvara min inledande fråga. Men en sak vet jag, Christina Lilliestierna var en människa väl värd att minnas.

Vem var Christina Lilliestierna? En fråga som infinner sig då jag för första gången tar biografin Jag är skapad för stormen och striden och regnet i min hand. Jag söker upp namnet på Wikipedia: ”Christina Lilliestierna, född 1923, död 2000, var en svensk journalist och författare.”

Christina Lilliestierna, jag tänker efter igen men nej jag har aldrig hört namnet förut. Just denna fråga – vem var egentligen Christina Lilli-estierna, utgör också den centrala frågeställningen i biografin skriven av Chris Forsne.

I boken tecknas bilden av ett livsöde utöver det vanliga. Christina, uppvuxen i överklassens Göte-borg. Dotter till en kärleksfull fader, vars närvaro begränsas genom ett liv ständigt till sjöss. En moder som allt som oftast tycks missbelåten med sina döttrar. Samtidigt ovillig att tala om det svåra i livet. En syster vars plötsliga sammanbrott tvingar henne till psykiatrisk vård.

Så Christina själv. Åter och åter hamnar hon i fejd med sin mor. Bortskämd, ibland rent självisk. Ständigt sökande efter nya utmaningar och äventyr, men kanske också efter någonting annat.

I sitt meningsskapande kommer Christina in i jour-nalistiken. Så småningom blir hon krigsreporter på Vecko-Journalen. En ytterst sällsynt titel bland kvinnor vid denna tid. Hon bevakar flera av de allra största och viktigaste världshändelserna under 1900-talets mitt. Konflikten i Kongo, befriel-sekriget i Algeriet, Fransk storpolitik. Så plötsligt, på toppen av sin karriär, tar det plötsligt slut. Christina flyttar till Galicien och blir författare. Under de följande åren skriver hon flera roman-er. Kritiker och legendarer inom mediebranschen hyllar henne. Likväl, trots de spektakulära gärn-ingar hon åstadkommer, ska Christina glömmas bort.

Joel Käll-Karlsson

BOKRECENSION

16

LINOPRESSEN SAMHÄLLE

Som 16-åring var hon med i Idol och som 18-åring vann hon Melodifestivalen. Anna Bergendahl, 22, tror att allt har en mening. ”Mitt liv hade nog sett väldigt annorlunda ut om det gått bra i Eurovision också”, säger hon.

Text: Melinda Reyes HiltunenFoto: SVT Melodifestivalen, flickr.com

ANNA ÖPPNAR ANDRA DÖRRAR

Anna har precis kommit hem från Etiopien och sitter hemma i Stockholm när

Linopressen når henne på telefon. Redan under gymnasietiden gick hon på en FN-skola och efter stu-denten ansökte hon om en prak-tikplats som kom att leda vidare till goodwill-ambassadörsskapet för Svenska FN-förbundet som hon engagerar sig i idag.

– Det känns som en stor ära, säger Anna. Det är nog det finaste jag har fått göra i mitt liv! Särskilt engagerad är hon i ett projekt som heter Flicka. Med ett brinnande intresse för frågorna ta-lar hon om utsatta kvinnor, mödrar, barnäktenskap och svält. Problem som visserligen har minskat på en del platser sedan 80-talet, men fort-farande är jätteviktiga att arbeta emot. Anna är med bland andra Timbuktu och Carolina Klüft ansik-tet utåt för FN-förbundets arbete. Hon föreläser, håller tal och sjunger på olika tillställningar. – Jag vill ägna mitt liv åt någonting bra, säger hon.

VILL BLI LÄKARE I våras blev Anna klar med ett naturvetenskapligt basår på Uppsa-la universitet. Innan dess läste hon engelska och politisk teori. Hennes mål är att bli läkare, precis som sin pappa. – Han har inspirerat mig med berättelser från sitt yrke och är en väldigt driven person med tusen järn i elden, tycker Anna.

Hur har dina kursare reagerat på att plug-ga med Anna Bergen-dahl? – De har nog märkt ganska snart att jag är som vem som helst, men en tjej som är min bästa vän idag smyg-fotade mig faktiskt första dagen och MMS:ade sina andra kompisar. För henne är jag nog inte Anna Bergen-dahl längre, utan bara Anna.

NYTT MATERIAL PÅ gÅNgMen trots sina andra åtaganden har sångerskan Anna Bergendahl nytt material på gång. Tillsammans med producenten Tobias Fröberg som ti-digare samarbetat med exempelvis Ane Brun skriver hon nu ny musik på Gotland. – Jag har längtat efter att utforska mer svenska influenser, avslöjar Anna som ändå förnekar att det blir några svenska texter.

– Att sjunga på svenska känns så himla nära.

JOBB I uSA Efter att ha misslyckats med att ta Sverige till Eurovisionfinal 2010 öppnades andra dörrar för Bergen-dahl. Hon har till exempel fått jobba med producenten Larry Klein i USA. Att han tidigare samarbetat med idolen Tracy Chapman känns stort, och Anna tror att de kommer att förbli goda vänner livet ut. – På sätt och vis var det nog bra att det inte gick bra i Eurovision, för nu har jag fått så många andra möjligheter, menar hon.

LINOPRESSEN NÖJE

17

För nästan exakt ett år sedan startades fotbollsektionen NAFFI Fotboll under huvudföreningen NAFFI. NAFFI Fotboll är Campus Norrköpings första och enda studentfotbollslag. Den gångna säsongen spelade laget i Division 6 Norra i Östergötland och slutade på en sjunde plats i serien med 22 inspelade poäng och hela 57 gjorda mål på 18 matcher, vilket var fjärde mest gjorda mål i serien. Initiativtagare till detta projekt är Kevin Neville, Miro Hristov och Per Sandberg.

Text: Alexander Rudensten Foto: Hanna Johansson, Fanny Aldén, Emma Lannergård, My Isoniemi, Sandra Pettesson

NAffI fOTBOLLSTuDENTERNAS EgET LAg

VARfÖR STARTADES NAffI fOTBOLL?– Det finns ett väldigt stort idrottsintresse bland studenterna i Norrköping. NAFFI, huvudföreningen, har länge haft en inomhusserie och spontanfotboll på tisdagar och onsdagar. Men det har aldrig funnits något riktigt lag för elvamannafotboll. Så jag och två kompisar kände väl att vi var tvungna och dra ihop någonting och testa, åtminstone i ett år och se om det fanns något intresse för att spela elvamannafotboll på universitetet. Och det gjorde det! Intresset från studenterna tror jag gjorde att vi drog igång det, säger initiativtagaren Per Sandberg.

HuR fuNgERADE DEN fÖRSTA SÄSONgEN?– När man provar på något man aldrig gjort stöter man alltid på en del svårigheter. Det finns en del regler, inom fotbollen, som vi inte kände till innan. Så vi har gått på några minor, till exempel hann vi inte registrera alla spelare formellt i laget innan vi spelade de första matcherna. Vi trodde vi hade ett muntligt godkännande, men det räckte inte. Det gjorde att vi fick lite poängavdrag i början av säsongen. Fotbollsmässigt önskar vi väl ändå lite mer, nästa säsong hoppas vi på att kunna komma i toppen. Vi får nog säga att vi är nöjda med att vi ens lyckades genomföra det här, säger Per lättat.

HuR HAR STÄMNINgEN OCH ENgAgEMANgET VARIT I LAgET?– Oväntat bra får man ändå säga! Trots att jag vet att studenterna alltid är glada, trevliga och snälla mot varandra, så har stämningen varit över förväntan. Det är jättemånga av spelarna som har tagit ansvar och peppat varandra. Det är få tillfällen vi har behövt ställa in träningar helt, tentor och studier till trots. Vi har inte behövt lämna w.o. (walk over, reds anm.) någon match, utan vi har fått ihop folk, även om det bara har varit tio eller elva stycken. Vi är jättenöjda från tränarnas sida och vi vet, genom en utvärdering spelarna gjorde, att i princip alla var nöjda, säger Per med ett leende.

VAD ÄR DEN LÅNgSIKTIgA AMBITIONEN MED NAffI fOTBOLL?– Om man ser det från ett lite större perspektiv kan man säga att ambitionen med studentidrotten bör vara att både skapa en bättre stämning och en bättre hälsa bland studenterna, det är någoting som ligger bakom NAFFI Fotbolls vision överhuvudtaget. Men vi vill också att studentidrotten och Campus Norrköping ska synas mer i Östergötland. Att vi ska kunna åka och spela fotboll både i lite mindre orter som Grytgöl, men även spela internmatcher mot lag från Linköping. Vi håller inte bara hus i industriområdet nere vi strömmen, utan vi ska synas i en större del av Östergötland också, det tror jag är viktigt, säger Per med bestämd ton.

NAFFI Fotboll är ett långsiktigt projekt som är för oss studenter och det är vi som håller det levande. Eftersom många lagmedlemmar försvinner efter att de tagit examen måste laget fyllas på underifrån. Därför kommer NAFFI Fotboll att ha ett informationsmöte för de som är intresserade av att vara med i laget under nästkommande säsong. Läs mer på

WWW.SVENSKALAg.SE/NAffIfOTBOLL.

LINOPRESSEN SPORT

18

Kultursidan.nu är till 95 procent ideell tidning med ideella medarbetare. Genrerna är: Text. Foto. Film.

nYa MEdarBEtarE. Glatt be-mötande utlovas. Någon gång en fika. Du gör vad du vill och kan. När du kan.

lOKal Norrköping. Linköping.

Kultur Livsviktigt. Lättsamt.

PÅ nÄtEt I mobilen. I datorn.

PraKtiK / EXaMEnsarBEtE Nätverksjournalistik är framtiden. Är den din?

PRAKTIK Du får bred insikt i den lokala kulturen, i kulturjournalistik. Du får jobba ”hands on”. Du får handledning.

EXAMENSARBETE Hur funkar lokal kulturjournalistik? Funkar lokal kulturjo-urnalistik? Hur gör man den bättre? Med kvalitet? Snyggare? Lönsam?

Välkommenwww.KULTURSIDAN.NU 0702-388 389 kultursida@kultursidan.nu

Hos oss hittar du företag:• med studentrabatter

• med studentvänliga priser• som satsar på studenter!

19

LINOPRESSEN INNEHÅLL

20