linopressen nr4 2014

Click here to load reader

Post on 05-Apr-2016

230 views

Category:

Documents

3 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Retorikexperten Elaine Eksvärd, supervalåret, bästa fiken, studentföreningar och andra livsval.

TRANSCRIPT

  • L I N O P R E S S E N

    I DETTA NUMMER: INTERVJU ELAINE EKSVRD LINKPINGSGUIDE FEM BSTA FIKEN FOTBOLLSSUPPORTRAR IFK NORRKPING FRILANSLIVET MOBBADE MALIN

    AVSLJAD DET SGER KAFFET OM DIG RECEPT BAKISRDDNINGEN

    NR 4/14 TEMA:VAL

  • innehll

    redaktionen chefredaktr

    MELINDA REYES HILTUNEN

    kontakt [email protected]

    skribenter ALEXANDER RUDENSTEN

    CECILIA HAGE JIMMY KESSON

    JOEL KLL-KARLSSON JOSEFINE OLSON

    MIRZA TULE ZOE EKLUND

    layout & illustration ANNA PETERSSON

    ELVIRA JACOBS EMMA ALANDER

    JENNY GASTJOHANNA NOLTIN

    MAGDALENA SANDSTRM MIKAEL GONERA

    omslagsfoto JAN RLANDER

    linopressen p webben PRODUKTIONSBYRANSKVALLER.SE/LINOPRESSEN

    ALLTID I LINOPRESSEN2 innehll & redaktion 3 ledare

    12 krnikan SUPERVALRETS KOLBITAR OCH COCKTAILS

    nje 5 avsljad av kaffet VAD SGER DITT KAFFE OM DIG?

    8 linkpings fem bsta fik FIKAGURUN GUIDAR

    13 retorikexperten elaine eksvrd INTERVJU OM VGEN TILL TV-RUTAN

    studentliv 11 studentfreningar i norrkping SPORT, FILM ELLER MUSIK?

    10 ekopse ett smidigt val KIM WESTERLUND OM SIN FRETAGSID

    14 en transpersons frsta dag KAMPEN ATT F VARA SIG SJLV

    samhlle4 bli en medveten kaffedrickare VILKA MILJMRKNINGAR KAN DU LITA P?

    17 skrivtalangen malin engelbrektsson OM MOBBNINGEN OCH ATT TA 15 R TILLBAKA

    18 lraren martin westlund OM SIN EGEN LRARFILOSOFI

    sport 6 naffi det sportiga, sociala valet NORRKPINGS AKADEMISKA FRENING FR IDROTT

    7 fotbollsspelaren didier drogba KAPTENEN SOM ENADE EN HEL NATION

    16 hans hjrta klappar fr ifk INTERVJU MED FOTBOLLSSUPPORTER

  • Det har just varit riksdagsval och mycket politik p tapeten. Alla har en sikt om hur samhllet borde se ut, men vad r egentligen det dr samhllet som tenderar att lta s abstrakt att det nstan knns avlgset? Det r ju vi. Tillsammans. Vra val som pverkar.

    Nu har en ny termin dragit igng och kanske r du ny p universite-tet, med en massa funderingar kring vad du egentligen borde gra. Vilken studentfrening ska du g med i, om ngon alls? Har du valt rtt utbildning och hur ska du kunna vara sker p det?

    Sjlv har jag precis brjat plugga filosofi och samtidigt tagit kontakt med min gamla gymnasielrare i mnet, han den dr som s mnga elever dreglade ver. I det hr numret hittar du en intervju med honom om hur han visste att det var lrare han skulle bli. Men du fr ocks en massa andra perspektiv och tips p val; alltifrn hur du vljer miljvnligt kaffe till hur du blir starkare i dig sjlv och vgar st fr den du r oavsett om det r en sportfne, transperson, skribent eller retorikexpert.

    Hsten, hr kommer vi!

    melinda reyes hiltunen,chefredaktr och ansvarig utgivare

    makten i vra val

    ny logga, ny layout!LP r frkortningen av Linopressens nya, frscha logga. Den r skapad av layout-ansvarige Mikael Gonera som studerar vid Linkpings universitet. Hr hller nm-ligen s gott som hela redaktionen till.

    Linopressen grundades 2010 p Campus Norrkping, men har sedan dess genomgtt en rad frndringar. vergngen frn webb till tryck r den strsta. Varannan mnad utkommer vi med ett nytt spnnande tema som vcker bde nyfikenhet och nostalgi lite som modern musik, men spelad p vinyl.

    ledare

    sportfne eller retorikexpert?

    LINOPRESSEN LEDAREN

    3

  • bli en medveten kaffedrickare

    Mellan 2012 och 2013 kade frsljningen av ekologiskt kaffe med 1 % - bttre kan vi!

    Text och bild: Emma Alander

    att vlja rtt Mnga fretag har insett att det gr att locka kunder genom att skylta med en ekologisk mrkning, och flera fretag skapar sina egna mrkningar. Men s lnge ingen kontrollerar produktens miljpverkan kan du som konsument inte lita p att det faktiskt r en bra produkt fr miljn. Det finns tv mrkningar som har srskilt hrda krav fr att godknna produkter som ekologiska. Den ena r EU:s miljmrkning som krver att produk-ten innehller minst 95 % ekologiska ingredienser. Den andra r KRAV som garanterar att produktionen sker utan kemiska bekmpningsmedel och utan konstgdsel.

    vad dricker du ur? Brukar du ocks kpa kaffe p campus ur en engngsmugg? Ungefr 100 pappersmuggar p en termin? Underskningar visar att det rcker att vlja en porslinskopp, ett glas eller en termos ver en pappersmugg fyra

    gnger fr att den totala klimat-belastningen ska bli mindre. Visserligen gr pappersmuggen att tervinna fem gnger innan den blir biobrnsle, och r bttre n till exempel plast. Men varfr vlja det nsta nr man kan vlja det bsta?

    stor pverkan Din kopp kaffe krver mycket av naturen och mnniskor, visste du till exempel att:

    Det tar sju till elva mnader fr kaffebnan att mogna Det krvs 8000 kaffebnor fr att tillverka ett kilo rostat kaffe Det krvs 140 liter vatten fr att framstlla en kopp kaffe

    dags att betala boten Kaffeodlingarna rubbar naturens kretslopp. Regnskog skvlas och det gr att fglar, insekter och vxter fr svrt att verleva. Men det finns fre-tag som kompenserar fr sin negativa miljpverkan, bland annat genom att plantera trd eller kpa utslppsrtter.

    ett politiskt verktyg I flera afrikanska lnder har ekologiskt jordbruk ftt ett strre erknnande frn politiskt hll som ett verktyg fr att bland annat bekmpa fattigdom, svlt och klimatpverkan. De flesta ekobnder har sm grdar som r beroende av en strre ekologisk efterfrgan fr att verleva.

    I Sverige dricker vi ungefr fyra koppar kaffe om dagen, strsta delen r varken ekologisk, kravmrkt elle rttvisemrkt. Men vi r p vg t ett miljvnligare hll!

    Vilka miljmrkningar kan du lita p? Spelar det ngon roll att du dricker ur engngsmuggar? Hur lng tid tar det fr en kaffebna att mogna? Hur mycket av vrldens kaffe r (r)eko? Kan kaffe frndra vrlden? Finns det ngon i kaffebranschen som gr rtt fr sig? Det kan knnas som en djungel, men egentligen r det inte s svrt att bli en medveten kaffedrickare. Miljmedveten allts.

    Varje dag dricker vi svenskar fyra koppar kaffe. Om vi fortstter att dric-ka kaffe i lika stor utstrckning kommer det i framtiden att vara en bristvara. Och om vi inte klimatkompenserar kommer naturen att hamna ur balans.

    2 msk vispgrdde 1 tsk rrrsocker 12 tsk lakritspulver 3 cl espresso 5 st hallon 1 dl mjlk

    Gr s hr:Vrm grdde och socker i en liten kastrull. Tillstt lakritspulver och rr om tills lakritsen lst sig. Hll grddblandningen i ett glas. Hll espresson i glaset. Vrm mjlken och hallonen frsiktigt i en kastrull till ca 65 och vispa till ett mjukt skum utan att hallonen gr snder. Tillstt mjlk-en i glaset. Garnera grna med ngra hallon p toppen.

    ReceptLakritskaffe fr en:

    LINOPRESSEN SAMHLLE

    4

  • avsljad! be aware, kaffet du dricker kan avslja din personlighet...

    espresso Du r sofistikerad och skarp, vill inte slsa med din tid och du tycker om att f som du vill grna inom 30 sekunder. Typiskt val fr dig som drmmer om att bli finansminister, eller nya James Bond.

    trippel espresso Abetsnarkoman? Du minns knappt nr du brjade dricka kaffe och knner inte av kicken lngre. Bara att ditt huvud sprngs om du inte fr i dig tminstone tv koppar om dagen.

    koffeinfri sojalatte m.smak av ingefra

    macchiato Drycken som avsljar en harmonisk filosof med gott omdme. Du vet hur man tar det hrda med det mjuka och du njuter helst av kaffet samtidigt som du analyserar dina vnner och deras krleksrelationer.

    stor svart Inget blir mer hipster n det svarta kaffet i all sin enkelhet. Stark nog att ge en hrlig kick, stor nog att njuta av lnge. Nr andra bestller specialkaffe deluxe sitter du njd p ett caf och lser Nietzsche

    cappuccino Du ltsas att du r struk-turerad och vuxen. Men i sjlva verket handlar livet om att ha kul live, laugh, love and enjoy your cappuccino liksom! Kren r ditt andra hem och natten r till fr att dansa.

    latte Du r en hoppls romantiker. Den bittra kaffesmaken matchar inte din mjuka personlighet, du behver ngot som tonar ner den hrda attityden. I det hr fallet, en stor mngd skummad mjlk!

    dubbel espresso Om du ska klara dig igenom morgonen utan att somna mste du ha en dubbel. Din kalender r fulltecknad, frelsning-arna r lnga och det hinner bli mrkt innan du kommer hem frn jobbet.

    coffee Lovers Trivia: Free Gorumet Coffee Quiz

    Utmanas i din kaffekunskap med ver 70 frgor. Dessutom videor som visar hur du gr det bsta kaffet.

    myFootprint

    Rkna ut din pverkan p klimatet och jmfr dig med medelsvensken.

    coffee Grab

    Det r kaffet som tar dig till jobbet genom 40 banor dr tempot hela tiden

    kar och trafiken ttnar.

    grn guide

    Appen hjlper dig att vara en mil-jhjlte, bde i hemmet och nr du handlar. Den svarar till exempel p vilka mrkningar som r bra, vilken fisk du borde vlja och vilka gifter som finns i ditt hem.

    coffee Recipes

    Den ultimata boken fr nrdiga kaffelskare, fylld med allt du inte visste om kaffe.

    coffee ideas by franke Lmma det vanliga svarta kaffet bakom dig och testa nya spnnande smakkombinationer!

    grnt koffein i telefonen - 6 gratis appar

    Absolut inget fel med att gilla extravaganta kaffed-rinkar... Du r en kreativ trendsttare med stora planer fr din karrir. Du siktar mot stjrnorna, and you go chic.

    Hll 3 cl blbrssockerlag i en stor mugg. Skumma 15 cl mjlk med 3 cl vispgrdde. Brygg en dubbel espresso och hll ver sockerlagen. Rr om ordentligt. Hll i mjlken och grdden, smaka och knn livet tervnda.

    blueberry hangover

    LINOPRESSEN NJE

    5

  • naffidet sportiga, sociala valet

    NAFFI erbjuder alla studenter, fr en rimlig summa pengar, tillgng till att fyra dagar i veckan spela fotboll, volleyboll, g p fitness och mycket mer. Sedan kan man under den femte dagen i veckan, fredag, anmla ett lag till att spela se-riespel i antingen innebandy eller fotboll, eller kanske bde och?

    Det gr vl, det kan bli lite stressigt men det r vl inte omjligt, sger Sandra Petterson, sekreterare och webbansvarig i NAFFI-styrelsen 14/15.

    Varfr tycker du att man borde vara med i NAFFI? Fr att det r ett bra alternativ om man vill sporta. Det r billigt, man kan trna i stort sett 5 dagar i veckan fr bara 450 kr. Det r fr alla.

    NAFFI erbjuder sdant som ett gym inte kan gra p samma stt, men det kan ju ocks ses som ett bra komplement till att ha ett gymkort. Annars har man ju bara NAFFI och det r ju s det rcker och blir ver.

    Det beror p vad man vill gra. Fr min del rcker det med NAFFI, fr att jag inte gillar gym. Men tycker man det r kul s funkar det med bda, men det rcker med NAFFI tycker jag, sger Sandra Pettersson.

    Nr man brjar studera kan man f kns-lan av att det mesta handlar om alkohol utanfr studierna, men det r dr det

    finns ett tredje val som man ocks kan gra. Det valet r NAFFI, som r Cam-pus alkoholfria alternativ. Det r viktigt, speciellt fr de nya stu-denterna, att visa att allt inte handlar om alkohol p universitet utan att det finns andra valmjligheter, tycker Sandra.

    De sporter som erbjuds i detta alko-holfria alternativ r: Volleyboll, inneban-dy, lpning, fotboll, basket, fitness och badminton. Men vilka av dessa aktivi-teter r det som r populrast?

    Fotbollen och innebandyn eftersom de r stora sporter i allmnhet, tror Sandra.

    Det kanske ocks r drfr som man har seriespel i just dessa tv sporter. Fr mig knns valet enkelt, klart man ska vara med i NAFFI! Det kan alltid vara sknt att kunna rensa skallen lite frn studier-na genom att springa som en galning p innebandyplanen i en och en halv timma. Det kan ocks vara vldigt sknt att ha fasta tider att frhlla sig till, istllet fr att sjlv behva bestmma sig fr att g till gymmet just d, det r ngot jag har svrt fr i alla fall. Men det som gr mig mest vertygad r att man fr chansen att lra knna nya mnniskor under tiden som man gr ngot som man tycker r riktigt kul! Det r en frening som alla kan vara med i, frn alla krer och sektioner, bde tjejer och killar, det r ingen uppdelning, frklarar Sandra.

    Mnga vljer att till stor del verge sina idrottintressen nr de flyttar till en ny stad och inte knner ngon. I Norrkping behver det inte vara s, i Norrkping kan man vlja NAFFI. Vad r d NAFFI? Jo, det r Norrkpings Akademiska Frening Fr Idrott.

    Text: Alexander Rudensten Foto: Sandra Pettersson och Josefin Lindh

    naffi r campus alkoholfria alternativMNDAG20.00 - 22.00VOLLEYBOLL

    20.30 - 22.00INNEBANDY

    TISDAG18.30 - 19.30LPNING

    19.30 - 21.00FOTBOLL

    TORSDAG19.00 - 20.00FITNESS

    21.00 - 22.00BADMINTON

    FREDAG20.00 - 22.00SERIESSPEL FOTBOLL OCH INNEBANDY

    ONSDAG17.30 - 19.00FOTBOLL

    21.00 - 22.00BASKET

    21.00 - 22.00MEDLEMSKVLL

    6

  • kaptenen som enade en hel nationDet finns en frga som mnga fotbollsfanatiker stller sig vldigt ofta. Vad r det som definierar en fotbollsstjrna? r det antalet miljoner p banken man har, antalet ml man gr per ssong eller hur knd man r hos allmnheten verlag? Stller du denna frga till en ivorian r svaret enkelt: En fotbollsstjrna ska vara s lik Didier Drogba som mjligt.

    Den 31 maj 2014 mtte Elfenbenskusten Bosnien/Hercegovina i ett sista test infr sommarens fotbolls- VM. Det var tv nationer som hade stora frhoppningar av helt olika skl infr msterskapet och dem sistnmnda vann matchen med 21. Resultatet i sig var dock inte lika anmrkningsvrt som det faktum att ivorianernas lagkapten firade sin 100:e landskamp. Fr drygt 12 r sedan var det svrt att tro vilken roll denne man skulle ha fr nationens utveckling.

    Text: Mirza Tule

    Foto: rayand, flickr.com

    2002 utbrt ett inbrdeskrig ut sedan president Laurent Gbagbo mtte stort motstnd frn rebellgruppen Nya Styrkorna. Frustrationen ver att invnarna i sdern fick strre privilegier skapade klyftor och frustration. Motparten menar att jordbruket och all nationell produktion sker i sdern och innebr att de har legitim rtt att ha mer makt. Landet r exempelvis en av vrldens frmsta kakaoproducent och kuststrckan p sdra Elfenbenskusten har flera viktiga handelsplatser. Huvudstaden Abidjan ligger just i sdern och i fotbollssammanhang har staden sedan kriget alltid varit landslagets hemmaplan.

    Didier Drogba har under sin uppvxt lrt sig vikten av att varje mnniska r lika mycket vrd. Trots sin tidiga flytt till Frankrike var krleken till hemlandet enorm. Det rckte inte med att bara yttra krleken i media. Att visa handling och vilja pverka har alltid varit prio ett.

    Fem r efter inbrdeskrigets start var det slut p kriget men spnningarna mellan nord och syd var enorma. P pappret var Elfenbenskusten en nation men p riktigt var avstndet mellan parterna rymdliknande. Fotbollsmssigt brydde sig inte befolkningen i norr om landslaget, det var ju nd inte ngot de varken var eller ville vara inblandade i. Lagkaptenen frn Abidjan hade andra planer.

    han var beredd att ta den stora risken att bli verfallen och i vrsta fall under mycket brutala omstndigheter.

    Inte sedan krigets start och lngt innan dess hade ngon landskamp spelats i norra Elfenbenskusten. Didier Drogba tog tillfllet i akt och kte till norr fr att ha en ppen dialog med folket. Han var beredd att ta den stora

    risken att bli verfallen och i vrsta fall under mycket brutala omstndigheter. Politiker, livvakter och vriga civila sg hela aktionen som ren dumdristighet och att Drogba var alldeles fr naiv i sitt frsk.

    Det som sedan hnde i Bouak r historia som saknar motstycke. P nstintill egen hand lyckades Chelseas store mlskytt inte bara vara en vinnare p grsmattan utan ven inom politiken. Det ska tillggas att det r lngt frn smrtfritt idag i landet, men initiativet Drogba tog hyllades kopist av Elfenbenskusten och omvrlden. I juni 2007, bara ngra mnader efter krigets slut, mtte Elfenbenskusten Madagaskar i just landets nst strsta stad i norr. Matchen slutade 50, mlfesten gav eko till resten av vrlden och publikens gldje var en symbol fr det Elfenbenskusten som sakta men skert jobbar fr ett enat samhlle.

    Man brukar se livet som en fotbollsmatch ibland. Det gller att aldrig att ge upp fr vndningen kommer nr man minst anar det. Mot Madagaskar gjorde Didier Drogba sitt enda ml i matchen i minut 87.

    LINOPRESSEN SPORT

    7

  • fikaguiden:linkpings fem bsta fik

    espressohouseVar? Jrnvgsgatan 3 (Centralstationen), Nygatan 25 (Trdgrdstorget), Stora Torget 1.

    Typiskt oss linkpingsbor r att avguda Espressohouse,

    s om du vill smlta in r det hr du ska hnga. Espres-

    sohouse funkar fr allt: Frukost, lunch, plugghng, dejt

    you name it.

    Storstadspuls hittar du p Jrnvgsgatan som r full

    av resande affrsmnniskor. Stora Torgets lugn passar

    fr plugg. Vill du dremot hnga med ett skrattande

    kompisgng r det Nygatan som gller. Dr finns ven den snyggaste inredningen, lite som ett lyxigt bibliotek

    hemma hos ngon.

    Vad kostar det? En stor gudomlig chailatte kostar ca 45 kr. En chokladboll kostar ca 20 kr.

    Mecenatkortet och LiU-ID ger 10 % rabatt och p den

    nya officiella appen finns fler erbjudanden.

    chocolatVar? Storgatan 54. Ett stenkast frn Stora torget.Ett ouppmrksammat fik med en magisk bakgrd som omges av hga, vackra byggnader som pminner

    om Gamla stan i Stockholm. Innanfr drren mts

    du av en fantastisk doft av kaffe, choklad och scones.

    Perfekt stlle att ta med sina bsta vnner till eller

    stta sig med en bra bok p. Det r en viss hemtrevlig

    charm ver hela stllet med supertrevlig personal

    som ALLTID ger bra service och r glada.

    Vad kostar det? Fr 70 kr fr du scones med tillbehr, ett glas juice och en stor valfri varm

    dryck. Helt klart vrt att unna sig nr CSN trillar in.

    Praliner fr 14 kr styck som r perfekt till en kopp

    kaffe r ett budgetalternativ.

    Lven brjar falla. Kylan kryper in under den tunna jackan, precis som hstngesten. Plugget har vergtt frn en mjukare terminsstart med nolle-P och Mnchen Hoben till

    konstant plugg. Vi LiU-studenter behver helt enkelt ett break. S var fikar man egentligen i Linkping? Det ger fikagurun och linkpingstjejen Rebecca en snabbguide i!

    Text och bild: Rebecca Elvstrm

    8

  • the london cafVar? gatan 24 A.Vi kanske inte har tid att ka till London i tentaplugget men vi kan f lngta och drmma lite. Det r tnda

    ljus och mysiga filtar verallt i lokalen. Det hr r stllet som gller om det r eftermiddagste och scones som efterlngtas. Det r ngot alldeles speciellt med att f gra s mnga sm egna val, lite som att vara

    ett barn i en godisaffr. Personalen frgar vilka tv av sju tillbehr du vill ha till dina scones.

    Vad kostar det? En Cream Tea-meny kostar 74 kr. En kanna te/kaffe, scones, en valfri choklad-pralin och frukt ingr. Ett kap med tanke p att deras scones flygs in frn ett bageri i London varje natt!

    waynes coffeeVar? Nygatan 20 och Stora Torget 5.Lounge-mbler, schyssta sorters kaffe, supergott

    iste och olika sorters chokladbakverk. Det hr cafet

    r barnvnligt och framfr allt Waynes p Nygatan

    brukar beskas av lattefrldrar med barnvagnar.

    Det r dock ett vldigt tyst och lugnt caf dr man

    kan sitta och prata i en lugnare samtalston. De har

    vldigt goda surdegstoasts och nyttiga sallader, ven

    stora koppar s man fr mycket kaffe fr pengarna.

    Om det skulle rka regna har du p Stora Torget nra

    till 3:ans busshllplats som du kan ka med till Ryd

    eller Valla!

    Vad kostar det? En latte kostar ca 40 kronor. Waynes priser r ganska jmna med

    Espressohouses priser p olika typer av kaffe.

    coffeehouse by gerogeVar? Stora torget 6Coffeehouse by George har stans godaste kladdka-

    ka. Lokalen r lite mrk och trkig dock, men deras

    goda fika och frscha sallader vger upp det. Den goda jordgubbscheesecaken r ven ngot utver

    det vanliga. Bakad potatis med olika mumsiga rror

    passar som sen lunch. Och fotoutstllningar som

    pryder vggarna gr det lite extra intressant att sitta

    och kika medan du avnjuter lite gofika.

    Vad kostar det? En bit kladdkaka kostar ca 30 kronor. En varm choklad med vispgrdde i ett

    stort glas kostar ca 40 kronor.

    LINOPRESSEN NJE

    9

  • bertta om konceptet Ekopse! Det ska vara smidigt! Ett smidigare stt att handla p om man r trtt, inte kommer p vad man ska kka eller glmmer bort receptet. Man ska kunna g in i butiken, bara ta en matrtt och g drifrn. Tanken r att du inte ska tjna p att g och plocka samma varor, fast icke-ekologiska. Att ven om du jagar mynt ska du ocks tjna p att vlja psen. Syftet r att kringg fokuset p det ekologiska genom att gra det mest enkla alternativet grnt, s folk slipper ta stllning. r det schysst fr miljn att vi mste vertyga privatperson efter privatperson att vlja? Som det ser ut idag tvingar butikerna kunderna att gra ett aktivt val och det ville jag ndra p.

    hur fick du idn till psen? Jag fick uppdraget att gra ett projekt som hade med milj att gra d jag r grn sektionsansvarig och arbetsmiljombud i SKUMsektionen. Jag ville

    snka priset p ekologiska varor fr studenter och kom p tanken att slppa veckans varor. Frdiga recept som underlttar fr matlagningen. Jag kon-taktade Ica Nra Strmmens butikschef och fick komma och pitcha idn p plats.

    varfr r det viktigt fr dig att vlja ekologiskt? Det r frmst av miljskl som jag vljer ekol-ogiskt. Jag fick en gonppnare som fick mig att inse hur mycket som massproduceras idag, det var som en stekpanna i huvudet och jag tnkte att nu ska jag bttra mig. Ngra r innan hade jag garvat r du en sn, hade jag sagt. Alla de frdomar jag fr mta nu nr jag har lanserat en ekopse har jag sttt i andra nden av. Man mste f den hr egna insikten.

    ekopse ett smidigt val

    Den 14 augusti i r blev KSM-studenten Kim Westerlunds fretagsid verklighet. Psen innehller ekolo-giska varor med medfljande recept, lagom till fyra portioner och priset som alltid ligger runt femtiolappen anpassas efter hur lngt det r kvar till CSN. Linopressen trffar Kim fr att hra mer om hans val att lyfta fram det ekologiska alternativet.

    Du kan vara med och fresl recept, genom att maila [email protected] eller skriva p Facebook-sidan med namnet Ekopse. D fr man ocks sitt namn p rtten.

    Man mste f den hr egna insikten

    Text: Cecilia Hage och Zoe Eklund Foto: Cecilia Hage och Monica Hansson

    LINOPRESSEN STUDENTLIV

    10

  • SKN r Campus Norrkpings egen studentkr. Tyvrr har anmlningstiden till SKN denna termin gtt ut, men r man intresserad av att vara med och sjunga i kren till nsta r, kan man beska www.skon.nu fr mer information.

    Att engagera sig i universitetslivet r bland det roligaste man kan gra. Oavsett om du r intresserad av sport, film eller musik finns det en frening fr dig dr du kan ha kul och samtidigt trffa personer med samma intresse. Hr nedan fljer ett litet urval ver vilka freningar som finns p Campus Norrkping. Vill du veta mer om vilka freningar som finns p Linkpings universitet, besk www.ks.liu.se, hemsidan fr Krservice.

    Text: Josefine OlsonIllustration: Magdalena Sandstrm

    Naffi r Campus Norrkpings strsta idrottsfrening. Som medlem i Naffi fr du chansen att prova p en rad olika trningsformer, allt frn fotboll, basket och innebandy till fitness, lptrning och badminton. Ett bra stt att bde f motion och trffa andra idrotts-intresserade. Vill du veta mer om deras aktiviteter och hur du blir medlem, besk deras hemsida www.naffi.studorg.liu.se och ls vr artikel p sidan 6.

    Vargtass, Norrlands Nation, r freningen som varje r anordnar en skidresa till re fr de studenter som r sugna p att ka i backarna och slppa loss p After- Skin. Vill du veta mer om Vargtass och re-resan besk deras Facebook-sida med namnet Vargtass.

    fr den sportintresseradeStubinen r studenternas filmfrening i Norrkping. Varje termin har Stubinen sju till tta filmvisningar p Cnema samt olika event fr filmlskare, ssom filmquiz p Trappan, marathon och pubar. P deras hemsida www.stubinen.org hittar du filmschemat fr terminen samt information om deras terminskort.

    Radio Skvallertorget r Linkpings universitets studentradio. Tisdagar till torsdagar snder de program mellan 19.00 och 22.00 som enkelt gr att lyssna p via deras hemsida. Alla studenter r vlkomna att snda radio och prata om allt mellan himmel och jord. Fr att veta mer om hur det gr till att snda radio, besk Radio Skvallertorgets hemsida www.studentradioskvallertorget.blogspot.se.

    Produktionsbyrn Skvaller r en stor frening med tre underfreningar, Linopressen, LinoTV och LinoPR. r du intresserad av att skriva artiklar och gra intervjuer, filma och komma p roliga program eller vill du lra dig mer om reklam och marknadsfring r detta freningen fr dig. Besk vr hemsida www.produktionsbyranskvaller.se fr att kolla in vad vi har gjort tidigare och hur du blir medlem.

    fr den medieintresserade

    fr den musikintresserade

    studentfreningar i norrkping

    11

  • Jag vaknar klockan tta med en sprngande huvudvrk. Munnen r torr som en ken. Jag kravlar mig upp ur sngen och gr ut i badrummet. Hukar mig ned vid handfatet och brjar girigt att srpla av det rinnande vattnet. Nr jag slckt den vrsta trsten reser jag mig upp igen och betraktar mig sjlv i spegeln. Tunga psar under gonen, rufsigt hr som str t alla hll. Lngsamt klr jag p mig och gr ut i kket. Medan kaffebryggaren puttrar brer jag en smrgs och lgger mig tillrtta i soffan. Det r dagen efter. Dagen efter valdagen. Den dag som hela ret har kommit att handla om. Supervalret 2014. Vad blev det av det egentligen? Vad minns jag?

    Det r vr och val till Europaparlamentet. Mnga tycks ha en ganska vag uppfattning om vad det hela egentligen handlar om. Men att det r viktigt, det fr vi veta. Den 25 maj r det valdag. En frsmak p vad som komma skall. I det riktiga valet, det i september, som man tminstone nstan begriper sig p. Bde sossar och moderater tappar mandat. Miljpartiet gr framt. Lika bra gr Sverigedemokraterna som tillsammans med Feministiskt Initiativ gr debut i parla-mentet. Piratpartiet ker ut. Fredrik Reinfeldt varnar fr den farliga vnstervgen samtidigt som Aftonbladets politiska chefredaktr beskriver moderaternas tillbakagng som en episk genomklappning. Valdeltagandet landar p 51 %. Det r nytt rekord.

    S glmmer vi Europa. Nu r det den nationella politiken som str i centrum. Med sommaren kommer vrmen och Almed-alsveckan i Visby. Media, makthavare och lobbyister i en tveksam cocktail combo. Stefan Lfven lockar strst publik. Gran Hgglund, alliansens egen skojfarbror, drar ordvitsar p lpande band.

    S kommer hsten och slutspurten. Fr att vara en spurt r den vldigt lng. Stadens gator smyckas med valaffischer och banderoller. En enhetlig manifestation av politiskt intets-gande. En blockverskridande verenskommelse mhnda. Det pgr ett aldrig sinande medieflde. Allt ska med tycks vara det redaktionella mottot. Varje variabel ska analyseras och helst ska det g snabbt. r det rentav farligt att analy-sera s mycket? frgar sig SVT. Ja, slr ngon fast. Nej, sger ngon annan. Alla vill vara med. Fredrik Wikingson r miljpartist. Kjell Bergqvist deklarerar sitt std fr Fi. Janne Josefsson rstar blankt. Kvllstidningarna bjuder p skandal: Jimmie kesson har spelat fr mer n en halv miljon. Det hela faller ganska platt.

    S till slut valdagen. Det r nu allt ska avgras och det kommer att bli jmnt. Mnga av mina bekanta har frtids-rstat, men jag vill gra det ordentligt. Den andra sndagen i september, s som man ska. Jag betraktar p avstnd dem som infr det dignande bordet av valsedlar pltsligt drabbas av ngest. Valfrihetens pris. Sjlv har jag bestmt mig fr lnge sedan.

    P kvllen fljer jag valvakan tillsammans med mina vnner. Till en brjan r diskussionen livlig. Alla r ivriga att sjlva f bidra med analys. S som vi har lrt oss att man ska. Allt eftersom procenten frdelas tystnar diskussionen. Nr sndningen r slut tycks ingen veta varken ut eller in.

    Dagen efter. Jag borstar av mig brdsmulorna och slr p TV:n. Allt r en enda rd, grn, bl rra. Moderaterna slickar sren, feministerna deppar. Vnstern fr inte vara med. Alla verkar de verens om att resultatet inte var bra. Bara Jimmie kesson r riktigt glad. Inte undra p nr man r partiledare fr Sveriges tredje strsta parti. Jag suckar och stnger av. Huvudvrken smyger sig ter p s jag sluter gonen. Kan-ske borde jag ha rstat p kolbiten istllet.

    Joel Kll-Karlsson

    supervalrets kolbitar och cocktails

    12

  • Elaine Eksvrd driver en populr blogg dr hon beskriver sig sjlv som en storasyster p ntet. Detta utifrn blogglsarnas, eller, som hon sjlv kallar dem blogg-vnnernas beskrivning av henne. Elaine r utbildad retorikkonsult och utgiven frfattare, men ocks en passionerat trningsintresserad smbarnsmamma. P bloggen mter vi den mnskliga och mngsidiga Elaine, medan hon i TV-rutan ofta fr den prestigefyllda och mycket serisa etiketten retorikexpert.

    Det knns helt okej eftersom jag sjlv kan definiera vad det r fr ngot. Om jag svr eller blir frbannad s berttar jag helt enkelt att jag faktiskt inte bara r retorikkonsult utan en mnniska med hett temperament ocks, sger Elaine med ett leende.

    Hennes bok med just namnet Snacka snyggt utkom 2010 och har hunnit sljas i 60.000 exemplar medan debuten Hrskarteknik frn 2008 har slts i hela 100.000 exemplar.

    Bebisen Vardagsmakt har bara varit ute i tre mnader och r redan uppe i 10.000 ex. Jttekul, tycker Elaine som menar att dessa tre av hennes fem bcker utgr ett jkligt bra kommunikationspaket fr att hantera besvrliga mnniskor, f folk att vilja lyssna och dessu-tom f dem att gra som man vill.

    Att frestlla dig att de du ska tala till sitter p en plats som r bekvm fr dig. Det kan vara i ditt vardagsrum eller kanske i ditt kk. Sen ska du tnka dig att det r familj och vnner som sitter och lyssnar inte frmling-ar. Att gspa innan man kliver upp p scen gr ocks att kroppen slappnar av.

    Nr Elaine var liten var hennes framtidsvision att jobba p Pressbyrn fr att hon trodde att man d fick ta en massa godis. Hennes lrare Carola Frankenstein sa bestmt att hon skulle tnka om och istllet bli frfat-tare. Att Elaine r dr hon r idag beror nd delvis p den lyckliga slumpen.

    Jag hll en kort utbildning i Hrskarteknik dr en av Bonniers frlggare, Anders Sjqvist, deltog. Han ringde upp mig dagen efter och frgade om jag ville skriva en bok om hrskartekniker. Jag tackade sklart ja och nr den var pbrjad brjade frelsningsfrfrgningarna att trilla in.

    I samma veva ringde SVT och frgade om hon ville bli deras retorikexpert ver det amerikanska valet 2008.

    Och sedan dess har det rullat vidare, sger Elaine som tycker det r vldigt roligt att vara retorikexpert vid sidan av jobbet som retorikkonsult.

    Elaine r utbildad vid Sdertrns hgskolas retorik-konsultprogram och bloggar p elaineeksvard.se/blog. Vid Linkpings universitet finns flera fristende kurser i retorik.

    godisfantasten som blev retoriker

    Text: Melinda Reyes Hiltunen Foto: Jesper Anhede

    Ibland blir det inte riktigt som man har tnkt sig. Fr retorikexperten Elaine Eksvrd blev det nnu bttre.

    att gspa innan man kliver upp p scen gr att kroppen slappnar av

    hur knns det att stndig frvntas snacka snyggt i medierna?

    vilka r dina bsta tips fr att hantera nervositet?

    LINOPRESSEN NJE

    13

  • Det hr r inte en text om att jag r stark eller modig. Det r inte en text om att det r synd om ickebinra transpersoner*. Det r inte en text om en individ som mter andra individer. Det hr r en text om strukturer och normer, frvntningar och frutfat-tade sikter. Det r en text om att universitets- och hgskolevrlden inte alls r till fr alla p lika villkor. Det r en text om den fruktansvrda orttvisan i att vrt samhlles normer i en del situationer skapar milsvidd ngest fr vissa utan att andra ngon-sin tnker p det.

    Det r ocks en text om min frsta dag i skolan.

    Jag vaknade i morse, duschade och skulle kl p mig. Stod framfr garde-roben i ungefr en halvtimma. Vad skulle jag ha p mig frsta dagen p ny hgskoleutbildning, med ny klass? Hur skulle jag kl mig fr att f folk att fatta att de inte ska kalla mig tjej eller anvnda hon om mig? Och det r jvligt svrt kan jag meddela, fr eftersom icke-binra inte riktigt finns i omvrlden finns det inte ngot stt jag kan kl mig fr att folk ska tolka

    mig rtt. Allra helst hade jag velat kl mig hur jag vill, som jag knner mig mest bekvm, men samtidigt vill jag slippa bli felknad. Det r en jvligt svr balansgng. Ska jag vara bekvm i det jag klr p mig, eller bekvm i hur folk bemter mig?

    Jag tog p mig en binder fr att det kndes bra, fr att idag var jag inte bekvm med mina brst och ville inte veta av dem. Byxor och t-shirt som varken r srskilt feminina eller maskulina. Jag stod i fem minuter och funderade p om jag skulle ha rhngen eller inte. rhngen frstr alla chanser fr mig att bli tolkad som ngot annat n tjej, men samtidigt r de mina FAVORITER och en trans-flagga och det kndes fint fr att om det skulle vara ngra andra transper-soner i min nya klass skulle de kunna se transflaggan och knna att de inte var ensamma och en sdan liten grej, en s liten symbol, kan betyda s fan-tastiskt mycket. S jag tog rhngena.

    Jag gick till min frelsningssal och satte mig. ndrade sittstllning ett par gnger. Att sitta bredbent r ju maskulint s det kanske motverkar

    att mitt ansikte ser s feminint ut. Medan jag vntade p att frelsningen skulle brja funderade jag. Kommer det vara upprop med jurid-iska namn? Ska jag svara p mitt namn men sga att jag anvnder ett annat frnamn? Om vi ska presentera oss, ska jag vga be om en pronomenrunda d? Vi kanske hamnar sdr tv och tv och sedan ska presentera varandra fr klassen och d kommer personen jag hamnar med skert staka sig och sga fel och gra en stor grej om mitt pronomen. Ser ngon hr queer ut? Kommer jag vara den enda transpersonen i ett halvr? Undrar hur lng tid det tar innan ngon sger fel pronomen om mig? Ska jag vara tyst och inte sga ngot hgt s frelsaren inte fr ngon chans att felkna mig?

    Frelsningen brjade och personen bredvid mig var trevlig. Den knade mig inte alls och vi hade lst genus p samma stlle och det kndes tryggt. Vi pratade lite om genusplugget och jag sa binr och personen visste vad det betydde och jag tnkte att det

    en transpersons frsta dagDet r nervst att brja skolan, srskilt som ickebinr transperson. En anonym student frn ett annat universitet berttar om sin frsta omtumlande dag. Vrt samhlle sger dagligen att jag inte finns, skriver hen.

    14

  • faktiskt skulle kunna g bra i den hr klassen. Det fanns ju en bra person. En enda person kan gra s jvla stor skillnad.

    Efter halva frelsningen skickade frelsaren runt en nrvarolista. Jag kryssade i s snabbt som mjligt s att den trevliga personen bredvid mig inte skulle se att jag kryssade i ett annat namn n det jag presenterade mig som. Inte fr att jag p ngot stt skms, inte fr att jag har ett problem med att ngon skulle veta att jag har ett annat juridiskt namn, utan fr att jag bara inte ville ha uppmrksam-heten. Jag ville bara f vara och slippa frgor kring mitt namn. Vi fick veta att vi skulle delas in i grupper efter den listan och jag brjade fundera p hur jag skulle gra. Skulle jag g fram till frelsaren eftert och be att f st med rtt namn i gruppindelningen? Skulle jag vara tyst och sen bara frklara fr min grupp att jag inte anvnder namnet som det str i gruppindelningen?

    Mot slutet av frelsningen kunde vi stlla frgor och jag frgade om en artikel p litteraturlistan som inte fanns tillgnglig p biblioteket. Jag sa att jag hade jobbat p ett univer-sitetsbibliotek, s jag kan anvnda skfunktionen, s det handlade inte om att jag hade gjort fel. Frelsaren lovade att lgga ut artikeln p kurswebben, och sa: Hrde ni det, hon har jobbat p bib-liotek, utnyttja det allihopa! Hon kan skert hjlpa er! och jag bara fryser. Dr kom det. Fel pronomen, det jag har suttit och spnt mig infr i ver tv timmar. Hen. lyckas jag f ur mig. Va? sger frelsaren. Du sa hon. Jag anvnder inte hon som pronomen, mitt pronomen r hen, sger jag och knner hur salen blir tyst och alla tittar p mig. Okej. Om jag sger fel i framtiden s r det fr att jag har glmt av mig, svarar frelsaren efter en kort fr-virrad tystnad, och gr tillbaka till informationen. Jag sitter och knner

    hur jag r varm i hela ansiktet och vill skrika: DET R FAKTISKT NI SOM ANTOG FEL S DET BORDE VARA NI SOM R OBEKVMA, INTE JAG och vgar inte riktigt se mig omkring. Men samtidigt knns det bra att ha det verstkat, infr hela klassen. Inte fr att jag tror att detta kommer gra att alla 60 personer kommer anvnda rtt pronomen om mig rest-en av terminen, men nu har jag tmin-stone sagt det.

    Frelsningen tog slut fem minuter senare, jag samlade ihop mig och gick fram till frelsaren och sa att jag inte anvnder det frnamn som str i nrvarolistan, utan att jag skulle vilja att det stod ett annat i gruppin-delningen, och r det ett problem? Efter ytterligare en kort frvirrad tystnad fick jag svaret: Det skulle jag inte kunna tnka mig att det r. Vilket namn vill du att det ska st? Skriv det som kommentar hr. Men vad det str i systemet fr du ta med IT-avdelning- en, det kan inte jag gra ngot t. Jag skrev dit rtt namn, tackade fr hjlpen och gick ut ur salen.

    Hela jag skakade och jag gick och satte mig p en toalett och hyperven-tilerade en stund. En grslig bland-ning av tacksamhet fr att det hade gtt bra och utmattning efter att ha varit p helspnn i tv timmar. Jag hatar att vara i s utsatta situationer. Det r s utmattande att vara orolig och att inte veta vilket bemtande jag kan frvnta mig. Knslan av hjlplshet kan vara helt frlamande, att veta att jag inte har ngon kontroll alls ver om jag fr ett leende eller en fraktfull kommentar eller rent hat i respons. Nr jag hade samlat mig gick jag frbi och pratade med en nra vn som jobbar p hgskoleomrdet och knde hur hela vrlden blev lttare fr att det kndes tryggt och hemmavant och det var en sdan skarp kontrast mot hela min dag som hade varit s utsatt.

    Sedan kte jag hem till min trygga plats och mlade naglarna med ett

    helt fantastiskt snyggt nagellack fr att jag ville och fr att jag sjlv bestmmer ver min identitet och fr att hur andra tolkar mig har ingen relevans ver huvud taget. Fr att om jag vill ha nagellack ska jag ha det och ingen ska f pst att det gr min transidentitet mindre legitim. Min identitet och mitt pronomen r det-samma, oavsett om jag har nagellack eller inte. Och det kan ingen sga ngot om. Intalade jag mig nr jag mlade, fr ven om jag egentligen vet det s sger vrlden tvrtom varje dag, och jag behver pminna mig sjlv, hela tiden.

    Jag knner mig cklad ver att jag r tacksam och glad ver den hr dagen. Jag knner mig cklad ver att jag blir glad ver att min lrare sger att den ska anvnda rtt pronomen, och ver att jag fick st i gruppindelningslistan under det namn jag faktiskt anvnder. Det borde vara sjlvklarheter men det r det verkligen inte. Att vara trans r fr mig att hela tiden knna mig ifrgasatt och att samtidigt ifr-gastta mig sjlv, fr normerna sger att hela jag r fel.

    ven om jag bara fick bra bemtande idag s tar inte det bort den stress, oro och ngest jag knde under hela dagen, i vntan p att ngon skulle reagera dligt. Det r fruktansvrt utmattande att alltid vara p helspnn och bara vnta p att det ska bli fel. Fr vrt samhlle med dess normer sger dagligen till mig att jag inte finns, att jag r fel, att jag inte kan frvnta mig att bli behandlad som en person och att huruvida folk faktiskt behandlar mig p ett stt jag inte mr dligt av helt r beroende av folks vlvilja.

    *personer som inte r mn eller kvin-nor.

    LINOPRESSEN STUDENTLIV

    15

  • Med den bl stjrnan intatuerad p underarmen r det tydligt vilken klubb Johannes Bengtssons hjrta klappar fr. nda sedan hans pappa tog med honom p matcher har IFK Norrkping varit laget att flja. Johannes minns den dr hftiga knslan av att f ka p matcher inne i stan trots att han d inte frstod speciellt mycket av sporten. Intresset vxte och i dag r det sllan han missar en match p hemmaarenan Nya Parken. Yttermittfltaren Chris-topher Telo r en av favoritspelarna.

    Som aktiv supporter sedan 2007 och medlem i supporterfreningen Peking Fanz har intresset fr klubben och fotbollen vuxit. ven om det r lngt ifrn ltt att alltid vara objektiv.

    Som medlem i Peking Fanz och som aktiv skri-kare av ramsor p matcherna r det ltt att falla in i ett stadie dr man inte ser matchen objektivt. Det har jag alltid frskt att ha i tanke. Jag vill inte vara den som skriker att domaren r en idiot fr att i nsta stund bli skitglad nr vi fr en straff med oss feldmt. Jag lskar mitt lag. Jag hatar inte motstn-daren. Om det inte r Syrianska eller Djurgrden. D hatar jag som om det gllde livet. I sann support-eranda.

    Vilket r ditt bsta minne med IFK Norrkping? Bortamatchen mot Djurgrden nr Tele2 Arena skulle ha allsvensk premir med 30.000 personer p arenan och nstan 2.000 IFK:are p plats. En massiv inramning frn hemmapubliken och ett bra gensvar frn Peking Fanz. IFK vann matchen med 21. Kul att f frstra Djurgrdens fest. Annars r terkomsten till Allsvenskan nu senast (2010) inte heller ngot dligt minne.

    Med sju r som aktiv supporter i sitt 22-riga liv r hemmamatcherna de som Johannes Bengtsson fljer mest, oavsett om det r frssongsmatcher eller Allsvenskan. Dyker chansen upp blir det en del U21-matcher ocks.

    Antalet bortamatcher r olika. Det beror ofta p min ekonomi, d det inte r gratis att ka till exem-pelvis Helsingborg. Men ngra matcher blir det alltid, till exempel stgtaderbyt i tvidaberg, p Pekingvallen (Kopparvallen i tvidaberg).

    Fr Johannes del var det hans pappa som introducerade honom till IFK Norrkping, men hur hade det annars blivit? Gr det att vlja vilken klubb du ska flja eller r det klubben som vljer dig? Kanske r det som Johannes sger:

    Jag tror att det r lite som med musik. Man gillar det utan att egentligen veta vad det r man gillar. Det liksom faller p en utan att man har ngon

    tanke bakom.

    Jag vill inte vara den som skriker att domaren

    r en idiot

    ifk norrkping Grundades: 1987

    Hemmaarena: Nya Parken (17.234)

    Svenska mstare: 12 (senast 1989)

    Svenska cupen: 6 (senast 1994)

    Allsvenska ssonger: 73

    Det finns vissa saker du vljer. Andra saker tar du efter. Du kan ha vuxit upp med det eller identifierat dig med det i ratal. Vad fr dig att fastna vid ett speciellt lag och ta det till ditt hjrta? Fr supportern Johannes Bengtsson, 22, var valet sjlvklart.

    hans hjrta klappar fr ifk

    Text: och bild: Jimmy kesson

    16

  • frn hackkyckling till medieprofil

    Mobbarna tog femton r av hennes liv. Nu tar hon femton r tillbaka genom den bsta hmnden ngonsin. Mt den unga skrivtalangen Malin Engelbrektsson.

    Text: Melinda Reyes HiltunenFoto: Pernilla Lfgren

    Under hela sin skoltid blev hon mobbad, ngot hon berttar om i boken Att vara en hackkyckling: handboken fr dig som r utsatt fr mobbning (2014). Malin Engelbrektsson menar att mnet r viktigt och frtjnar att tas p strre allvar. Mobbning frsknas ofta av bde lrare och media, tycker hon. Man tror inte att det r s farligt, men om de bara visste vilket helvete det r att vara utsatt, d skulle de frst, sger Malin. Mlet med boken, att inspirera och hjlpa andra utsatta ungdomar, verkar ha uppntts. Malin har nmligen ftt vykort skickade till sig, men ocks blivit kontaktad via sociala medier. Lsarna tycker det r bra att jag str upp fr mig sjlv och vgar dela med mig av min historia, sger hon. Alla som skriver till mig skriver jag tillbaka till. Det r viktigt att ge tillbaka.

    Fixar jobben sjlvMalin r bara 19 r men jobbar som frilansjournalist med eget fretag. Hon r ven ny krnikr p tjejtidningen Julia. Sex, krlek och vnskap kommer att vara huvudteman i hennes texter allt i en peppande anda med olika tips.

    Hurfickdukrnikrsjobbet? Jag brjade skriva fr FRIDA fr ett r sen efter att ha slt in ett reportage om Zara Larsson. Sen fortsatte jag att slja in ider och redaktren kpte in massor av mig, superkul! D hade de redan en krnikr, men sen ville de nog frnya sig lite och jag hade ett bra sprk, intressanta mnen och hade nog gjort mig ett litet namn i media med tanke p boken kanske var det drfr jag var lite extra intressant fr dem.

    Hurlyckasmansomfrilansjournalist? Man mste gilla att jobba med mnniskor och ge sig fan p att man ska sl sig fram, annars kommer det aldrig att g. Vill man lyckas i mediebranschen, en vldigt utsatt och srbar bransch i dagslget, mste man ta fr sig. Du mste jobba hrdare n alla andra, dels fr att du driver eget men ocks fr att du inte r anstlld. Det krvs att man ligger p och gr sig synlig fr arbetsgivare, det r ett himla jagan-de efter uppdrag. Arbetstiderna 716 gller inte, snarare 702:00 ...

    Duharbaraengymnasieutbildning.Villdupluggavidare? Grejen r att speciellt i tidningsbranschen bryr sig interedaktrerna om vad du har fr utbildning om du r frilans.

    S lnge du vet hur man skriver ett grymt reportage med nyhetsvrde och bra sprk, att du har skrivkonsten i finger-topparna, s kper de direkt. Funkar allt bra med dig som skribent och scoopet sljs till dem grattis, du har en fot inne!

    Den bsta hmndenIdag beskriver Malin sig sjlv som driven, mlmedveten och dmjuk. Nr hon var mobbad dremot var hon enligt egen utsago skitblyg, tillbakadragen och tyst ett perfekt offer fr mobbarna.

    Varfrtrorduattdublevmobbad? Tyvrr tror jag att det r just drfr en del blir utsatta fr krnkningar, fr att man inte vgar sga ifrn, och det r mobbarna vl medvetna om, sger Malin. Ett aktivt liv har hjlpt henne att ta sig igenom de tuffa ren. Med familjens std har hon trnat, ridit och skrivit. Just nu jobbar hon p en science fiction-trilogi och spelar in en serie om mobbning fr UR. Malin ser ljust p framtiden. Nu nr jag r fri frn mobbarna tror jag att allt jag gr blir min payback mot dem. Det knns sknt att vara offentlig nu, att ses i media och f gra allt som jag har drmt om. De tog femton r frn mig, s nu ska jag se till att ta femton r frn dem, bara p ett annat stt. Jag ska leva det liv jag vill ha, m bra och gra saker som gr mig glad. Det r nog den bsta hmnden ngonsin!

    Man mste ge sig fan p att sl sig fram

    Bor: Uddevalla.

    Roligaste TV-medverkan: TV4 Nyhetsmorgon.

    Journalistisk frebild: Janne Josefsson.

    fakta

    LINOPRESSEN SAMHLLE

    17

  • lraren martinwestlund

    Hur r det att jobba som lrare, egentligen? Linopressen trf-far ngon som vet och sjlv har varit LiU-student.

    Text: Melinda Reyes HiltunenFoto: Robert Svensson

    Martin Westlund r lrare i religion, samhllskunskap och filosofi p Bjrk Fria Gymnasium. Men var r han? Nr jag ska trffa min gamla lrare verkar han frst helt frsvunnen, och jag brjar fundera p att dpa den hr artikeln till Jak-ten p Martin och bara filosofera om existensen. Om Martin inte syns, finns han d? Det visar sig dock att han glmt bort vr intervjutid men nja, det r mndag morgon och pltsligt sitter han nd dr rakt framfr mig och filosoferar sjlv.

    Att bli lrare var inte ett aktivt val p Sartres medvetna stt, utan det bara blev s, sger Martin.

    Han menar att han alltid har tvivlat p lrarrollen, men sam-tidigt blivit tryggare i sitt eget undervisningsstt fr varje r som gtt. Fr Martin fungerar prat och humor bttre n att skriva strukturerat p tavlan. Han kallar det att ha hittat sitt eget stt att spela lrarinstrumentet p s vis tror han att han kan inspirera p bsta stt.

    Minnsdudittsenasteskmt? Jag skmtar hela tiden, men som ett exempel var det en dag d jag kom till lektionen och sa: rligt talat, jag r trtt och har inte planerat ngot fr idag. Vad vill ni gra? och eleverna tyckte att vi skulle kolla p film. D gjorde vi det. Vi sg p Life of Brian. Jag tror mycket p att visa att jag bara r en mnniska, med all skit och allt gtt som kommer med det.

    P skolans hemsida str det att ditt motto r: Du mste vara den frndring du nskar se i vrlden. Vilken frndring r det duvillse? Jag vill se en andlig revolution. Eller andlig kanske r fel ordval, det r vldigt laddat, mindfulness r lite mer PK. Men jag kan sga s hr, att jag upplever att samhllet r vldigt stressat. Jag ser det p mina elever, jag ser det p mig sjlv, jag ser det verallt fr det r s den globala kapitalis-men fungerar. Det pgr en stndig hets och betygsjakt och man hller p med allt det hr administrativa hela tiden, fr det r s systemet ser ut. Man skickar de unga till BUP istll-et fr att frska se till en slags sjlslig fostran dr vi tyck-er om oss sjlva till att brja med. Och det r det jag skulle vilja se, att man lugnade ner sig och faktiskt kunde mtas p riktigt i mer kta relationer!

    Jag minns att Martin ofta ville att vi skulle meditera under min gymnasietid. Det kunde knnas ganska flummigt att sitta och tnka att man r ett berg och alla tankar som flyger frbi r moln som inte kan rra en. Men ngon gng bjd han ocks p vindruvor, vilket var gott att brja lektionen med. Om det gjorde oss mer koncentrerade vet jag inte, men min kompis som r med mig under intervjun sger att hon brjat meditera ven hemma tack vare Martin. Hon tillter sig sjlv att knna de jobbiga knslorna och lta det vara okej; det gr ver.

    Det brukar jag ocks gra, frklarar Martin. Han har just blivit pappa fr frsta gngen och vntar nu sitt andra barn, en situation som inte r speciellt lugn.

    Vad sger du till elever som r oskra p vad de ska gra i fram-tiden? Testa, prova! Det r som nr man ska hitta partner, och det kanske lter konstigt, men s r det ju. Vet man inte vad man gillar s mste man prova sig fram.

    JAG VILL SE EN ANDLIG REVOLUTION

    faktaNamn: Martin Westlund.

    Yrke: Lrare.

    Utbildning: Fristende kurser (3 r)+ lrarprogrammet vid LiU.

    Akademisk frebild: Ragnar Furenhed.

    Framtidsml: Magisterexamen i etik.

    Restips: Buddhistiska Plum Village i Frankrike.

    LINOPRESSEN SAMHLLE

    18

  • Kultursidan.nu r till 95 procent ideell tidning med ideella medarbetare. Genrerna r: Text. Foto. Film.

    nYa MEdarBEtarE. Glatt be-mtande utlovas. Ngon gng en fika. Du gr vad du vill och kan. Nr du kan.

    lOKal Norrkping. Linkping.

    Kultur Livsviktigt. Lttsamt.

    P ntEt I mobilen. I datorn.

    PraKtiK / EXaMEnsarBEtE Ntverksjournalistik r framtiden. r den din?

    PRAKTIK Du fr bred insikt i den lokala kulturen, i kulturjournalistik. Du fr jobba hands on. Du fr handledning.

    EXAMENSARBETE Hur funkar lokal kulturjournalistik? Funkar lokal kulturjo-urnalistik? Hur gr man den bttre? Med kvalitet? Snyggare? Lnsam?

    Vlkommenwww.KULTURSIDAN.NU 0702-388 389 [email protected]

    Hos oss hittar du fretag: med studentrabatter

    med studentvnliga priser som satsar p studenter!