Lärarutbildning

2

Lärarutbildning

LinnéuniversitetetVill du veta mer om våra lärarutbildningar?

Besök oss på Lnu.se

FotoKommunikationsavdelningen

Susanne Andersson

ProduktionKommunikationsavdelningen

Formgivning

Mats Petersson

November 2015

3

Innehåll

Någon som du 3

Lärare – ett utvecklande yrke 4

Interkulturell fördjupning – för allas lika villkor 6

De får dubbelt så mycket tid i skolvardagen 8

Utbytesstudier ger minnen för livet 10

Vi lär oss på olika sätt 12

Mer än bara musik 14

Förskollärarprogrammet på deltid 16

Lärarutbildning – så funkar det! 17

Programinnehåll 18

Någon som du

Innehåll

De finns i alla färger och former. De kan ses i alla städer och i olika kläder. Med dem delar vi glädje och frustration, fakta och fantasi, barndomstid och ungdomsår. De är med när vi förstår hur ett plus ett blir två men ibland blir tre. De är lärare och många av dem har spelat en större roll i våra liv än vi anar.

När samhället förändras förnyar vi vår syn på kunskap och vad vi som människor och medborgare behöver lära oss. Det gör att skolan är i ständig förändring. Och när skolan förändras utvecklas lärarna. Men ibland utvecklas skolan tack vare lärarna. Det är just sådana lärare vi vill utbilda våra studenter att bli.

På lärarutbildningen vid Lin-néuniversitetet kan du utbilda dig till lärare för olika verksamheter, i olika ämnen och på olika sätt. En del tänker att en lärare är någon som kan allt. Andra tänker att en lärare är någon som hjälper någon annan till kunskap. Vi tänker att en lärare är någon som du.

Läraryrket är ett stimulerande, levande och intensivt arbete som ständigt utvecklar och ut-manar din kompetens. Du står inför en spännande och lärorik tid när du väljer att studera till lärare vid Linnéuniversitetet.Läs mer om lärarutbildningen på: Lnu.seVälkommen till lärarutbild-ningen vid Linnéuniversitetet!

4

Lärarutbildning

Peggy Emanuelsson tänkte egentligen inte bli lärare. Men hon sökte och kom in. Och tur är väl det eftersom hon efter femton år i yrket är en av dem som med engagemang och målvisshet, lagt grunden för ett livslångt lärande hos ett otaligt antal barn.

I treans klassrum på Ljungfälleskolan där Peggy Emanuelsson arbetar, hänger texten ”Jag kan. Jag vill. Jag vågar” i färgglada färglagda bokstäver.

– Vi arbetar hela tiden med vår värdegrund, säger hon. Det är en förutsättning för att barnen ska kunna lära sig.

Klassen kommer in från rasten och efter en gemensam fruktstund sätter sig barnen vid sina

bänkar. Det är dags för svenska. Peggy tänder den interaktiva skrivtavlan och går igenom begrepp som återfinns i texten som barnen ska läsa i de böcker hon strax delar ut.

– Vad är skillnaden mellan att vara svartsjuk och att vara avundsjuk? frågar Peggy.

I tur och ordning får sedan alla barnen ge sin syn på saken.

Växer in i yrkesrollenPeggy berättar att läraryrket inte alltid varit ett självklart yrkesval men att det bara blir roligare och roligare. Hon beskriver att hon tycker om att möta människor och hur fantastiskt det är att få vara med i barnens utveckling.

Lärare – ett utvecklande yrke

En bra lärare är flexibel och lyhörd men måste också kunna ta kommandot.

5

Lärarutbildning

En vanlig dagEn vanlig dag för Peggy ser ut ungefär så här:

07.15 Kommer till jobbet. Kollar mail, stämmer av frånvaro och förbereder dagen.

07.50 Barnen kommer efter hand, ritar eller läser innan lektionerna börjar.

08.10 Går igenom dagen med barnen. Skoldagen börjar. Skoldagen består sedan av 60-80 minuterslektioner, raster och måltider.

14.00 Barnen slutar

14.30 Planering i arbetslaget och förberedelse inför nästa dag.

16.00 Slutar arbetsdagen.

Är det en måndagskväll använder Peggy sin förtroendetid och arbetar hemifrån med bland annat bedömningar, planerings-arbete och förberedelser inför samtal.

LärarlegitimationFrån och med den 1 december 2013 måste du ha lärarlegitima-tion. Lärarlegitimationen visar vilken behörighet du har som lärare eller förskollärare, alltså i vilka skolformer, årskurser och ämnen som du får undervisa och sätta betyg.

För att få legitimation ska du ha examensbevis från en utbild-ning som ger behörighet för arbetet.

Du kan alltid komplettera din legitimation med nya behörighe-ter efter universitets- eller högskolestudier.

Läs mer på skolverket.se

– Man växer in i yrket och man växer med yrket. Job-bet ger hela tiden möjligheten att utvecklas som person.

Peggy började sin yrkesbana på en liten byskola, långt före reformerna för lärarlegitimation. I början var det mycket som var förvirrande men hon hade bra kollegor och framför allt en av dem blev lite av en mentor.

Läraryrket har utvecklats mycket under de femton år som Peggy arbetat som lärare.

– När jag började arbeta hade jag fullt fokus på ämnesinnehållet. Nu arbetar vi mer med strukturer för lärandet och vilka förmågor vi tränar under dagens olika lektioner, förklarar Peggy.

– Skolans viktigaste uppgift är inte att lära barnen att två plus två blir fyra. Det är att hitta strategier för dem att räkna ut det.

En modig ledareDagens lärare har mycket på sitt bord, många trå-dar som ska vävas samman till en helhet för barnens bästa. En betydande del av läraryrket är enligt Peggy att vara ledare.

– En bra lärare är flexibel och lyhörd men måste också kunna ta kommandot.

Hon lyfter fram vikten av öppenhet i mötet med både barn, föräldrar och kollegor. Att auskultera varandra, att släppa in andra lärare i sitt klassrum, är ett sätt att utvecklas i yrkesrollen.

– Det vi förväntar oss av barnen måste vi själva också leva upp till. Vi måste våga prova även om vi riskerar att misslyckas första gången.

Vilken drivkraft som är avgörande för att vilja arbeta med barn och ungdomar i deras lärande, är solklart för Peggy.

– Du måste tycka att det är roligt!

6

Lärarutbildning

Ska du bli lärare i förskoleklass, på fritidshem eller i årskurs 1-6? Då kan du välja en interkulturell fördjupning! Med verksamhets-förlagd utbildning (VFU) i två perioder på en mångkulturell skola och ett självständigt arbete med ett interkulturellt perspektiv fördjupar du din lärarkompetens – och får erfarenhet och kunskap som gör dig väl rustad för att ta tag i orättvisor och skillnader i dagens skola!

Skola och fritidshem präglas av att elever från många olika sociala och kulturella sammanhang möts och interagerar med varandra. Vi kallar detta för interkulturella processer, och betonar vikten av att blivande lärare ska få möjlig-het att utveckla kunskaper om den mångkulturella grundskolan.

I dag har var femte elev ut-ländsk bakgrund – och andelen förväntas öka under kommande år. För att som lärare kunna hantera denna mångkulturella miljö krävs en förståelse för hur dels de egna normerna och värderingarna påverkar undervisning, bemötande och erkännande av andra, dels för hur den mångkulturella skolan kan ses som en resurs för lärande och utveckling.

Sedan slutet av 1990-talet har skolsegregationen och betydelsen av elevers sociala bakgrund ökat, vilket också ökat spridningen mellan olika skolors genomsnitt-liga skolresultat. De som drabbats är främst elever med utländsk bakgrund.

För elever med utländsk bak-grund råder en dubbel utsatthet

– försämrade skolprestationer och ökad segregation. Detta leder till att Skollagens krav och Läropla-nernas mål om nationellt likvär-diga utbildningar inte möts.

– Lärare i dagens och fram-tidens grundskola kommer att vara i behov av kompetens och kunnande i vad det innebär att undervisa elever med olika sociala och kulturella erfarenheter för att alla i skolan ska få lika villkor, säger Henrik Nilsson, ansvarig för fördjupningen.

Hur väljer jag interkulturell fördjupning?Om du läser någon av grundskol-lärarprogrammets inriktningar mot fritidshem, förskoleklass eller grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6 med studieort Växjö får du

Interkulturell fördjupning – för allas lika villkor

Profil i Växjö

7

Lärarutbildning

information om den interkulturella fördjupningen och gör ditt val året innan du gör den tredje VFU-perioden. Den interkulturella fördjupningen innebär att du gör din tredje och fjärde VFU-period på en skola med mångkulturell prägel. Du följer samma kursplan och bedöms efter samma kriterier som alla andra lärarstudenter – men får en kompetens som är svår att tillgodogöra sig på teoretisk väg.

Förutom att VFU-perioden är förlagd till en mångkulturell skola kommer du att skriva ditt självständiga arbete inom ramen för den mångkulturella fördjup-ningen, vilket betyder att ämnet eller perspektivet är kopplat till interkulturella frågor.

Henrik Nilsson

8

Lärarutbildning

Det finns lärarstudenter som inte känner sig redo för lärarrollen när de tar sin examen. Vid Linné-universitetet i Kalmar har man valt ett annorlunda upplägg på grundlärarprogrammen för att försöka råda bot på detta. Det har resulterat i en helt unik utbild-ning där studenterna får spendera dubbelt så mycket tid i sin framtida yrkesvardag – skolan.

Vi befinner oss på en skola strax utanför Kalmar. Här går barn på låg- och mellanstadiet och av ljud-nivån på skolgården att döma så har de ganska roligt. Lärarstudenterna Björn Nilsson och Sara Holgersson har precis börjat på grundlärar-programmet med inriktning mot arbete i årskurs 4-6. Deras program är dock inte som vilket lärarprogram som helst. Det har en särskild verk-samhetsintegrerad profil.

– Vi har föreläsningar inne på universitetet, precis som alla andra grundlärarprogram, men det som skiljer oss från dem är att vi redan i teorikurserna får komma ut i vanliga skolor och se hur det fungerar, säger Sara.

– Två dagar varannan vecka är vi med i olika klasser på ”vår” skola. Det ger oss chansen att bearbeta våra nyvunna teoretiska kunskaper direkt eftersom vi får ett sammanhang att sätta in dem i, säger Björn.

– Jag märker redan nu att det jag lär mig på föreläsningar och läser i litteraturen påverkar och förändrar hur jag ser på lärarna och eleverna. Det är häftigt att det går så fort! säger Sara.

Snabb utvecklingBåde Sara och Björn tycker att det finns flera fördelar med att komma

ut i skolvardagen så tidigt som i första kursen.

– Jag tycker att det ger mig massor att vara ute i skolan under tiden som jag pluggar. Jag hinner bygga upp en ordentlig relation till lärarna och eleverna och märker att jag utvecklas jättesnabbt. Till och med mina kompisar tycker att de ser skillnad, säger Björn.

Sara berättar att hon var osäker på vilken åldersgrupp hon skulle välja att inrikta sig mot.

– Jag har velat bli lärare sedan jag var liten, problemet var bara att välja rätt ålder. Nu får jag känna på det med en gång och slipper fundera över om jag valt rätt, säger hon.

Nu, några veckor in i utbild-ningen tycker hon att hon har valt helt rätt.

– Barnen är inte så små men inte heller så stora. De är sig själva,

De får dubbelt så mycket tid i skolvardagen

Björn och Sara får prova på sitt yrke tidigt i utbildningen.

Profil i Kalmar

9

Lärarutbildning

Praktik och teori i symbiosMen hur går det här till egentligen? Finns det inte särskilda bestämmelser för hur mycket verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som ska ingå i ett lärarprogram?

– Studenterna har samma utbildningsplan och samma mål för sin utbildning som studenter på ”vanliga” program har. Det som skiljer är upplägget där alla teorikurser har verksamhetsintegrering på schemat, säger Katarina Herrlin, en av initiativtagarna till programmet.

Verksamhetsintegreringen innebär att studenterna placeras på en skola när de börjar på hösten och följer arbetet där under hela läsåret. Efter ett år byter de skola så att de får se flera olika arbetssätt. De gör även sin vanliga VFU på samma skola.

– De här extra dagarna är alltså ingenting som tas från den vanliga VFU:n utan vi har valt att ge plats för dessa i teorikurserna. Vi tror att de praktiska erfarenheterna som studenterna får i skolorna kommer utveckla och fördjupa deras teoretiska resonemang och att det i gengäld kommer utmana deras praktiska kunnande på ett helt annat sätt än tidigare, säger Katarina Herrlin.

– Utbildningen är idag unik i Sverige, det är än så länge inget annat lärosäte som ger sina studenter chansen att direkt koppla teori till praktik på det här sättet. Vi ser det som att alla inblandade; studenter, skolor, universitetet och arbetsmarknaden, vinner på konceptet. När våra studenter tar examen kommer de ha spenderat dubbelt så mycket tid i skolvardagen som studenter på traditionella lärarprogram, säger Katarina Herrlin.

de är ärliga och säger vad det tycker och tänker, säger Sara.

Även Björn tycker sig ha hittat rätt.

– Jag har länge funderat på att läsa till lärare för årskurs 7-9 men tror att jag passar bättre som mel-lanstadielärare. Det här är en ålder då man kan göra stor skillnad. Eleverna är väldigt medvetna om samhället omkring dem och så tycker jag att man får väldigt bra respons från dem, säger han.

Skolorna ser vinsterÄven lärarna på skolorna ser redan nu vinsterna med att studenterna är med i skolvardagen mer konti-nuerligt.

– De här studenterna får se så mycket mer vardag. Det blir som learning-by-doing eftersom de är med så mycket och får se oss lärare i olika roller. Det finns så många delar i läraryrket som man behöver se och göra som man inte alltid hinner se under vanliga perioder av verksamhetsförlagd utbildning och som dessutom kan vara svårt att läsa sig till, säger läraren Cecilia von Walden.

I början av utbildningen handlar de uppgifter som ska lösas i universitetetskurserna mest om observation och analys. Men snart blir det dags för dem att prova på att hålla sina egna lektioner för att under en period under sista året ta över helt.

– Då blir min roll mer att handleda studenterna efteråt för att vi ska diskutera vad som gick bra och vad som gick mindre bra, säger Cecilia.

Läraren Cecilia ser stora vinster med det nya programmet.

Från och med 2015 ges inriktningen för samtliga grundlärarprogram i Kalmar.

Katarina Herrlin

10

Lärarutbildning

Stolta färgglada kvinnor. Trum-mande rytmer. Frihet och disciplin. Glädje och tacksamhet. Doften av fisk i värmen. Röd sand under bara fotsulor. Minnena från Senegal är många och varierande.

Susanne Andersson läser till förskollärare och valde att åka ut-omlands på sin VFU under andra året. Till Senegal i Afrika närmare bestämt.

– Jag har alltid varit sugen på att få se Afrika men jag tillhör inte dem som reste runt efter gymna-siet, berättar Susanne.

En klasskompis som varit på ut-landsstudier tipsade henne att åka genom universitetet. Efter mycket planerande och några tvära kast, bar det av till byn Kafountine i Se-negal, tillsammans med en grupp andra studenter.

Varmt välkomnande– När vi landade var det knappt att jag kunde ta in att vi var där. Men allt var på något sätt precis som jag föreställt mig. Vi åkte rakt ut i ödemarken i en skraltig buss som fick motorstopp flera gånger. Barn i skoluniform gick i grupper längs vägen och när vi kom till ho-tellet stod personalen utanför och hälsade oss välkomna i mörkret.

Tillsammans med en annan student gjorde Susanne sin VFU på en förskola med 56 barn och en enda lärare.

– Läraren heter No Beer och

Utbytesstudier ger minnen för livet

– Alla barn ska få känna att de kan och vill, säger Susanne Andersson som gjort VFU i Senegal.

11

Lärarutbildning

*TabaskiDen islamska högtiden Eid-al-Adha har många namn. I Västafrika heter den Tabaski. Enligt Koranen och Gamla Testamentet var profeten Ibrahim villig att offra sin egen son till Gud men kunde istället offra ett får. Detta firas traditionellt genom att klä sig i sina finaste kläder och umgås med familj och vänner. Man visar tacksamhet för det man har och slaktar ett får eller en get där en del ges till behövande.

SenegalBefolkning: Drygt 11 miljonerSpråk: Officiellt språk är franska men befolkningen talar också sina olika afrikanska stamspråk.Största staden: Dakar, som också är slutstation för det berömda rallyt.

han sa att hans gräns är 60 barn, fler än så kan han inte ta emot.

Susanne är märkbart impone-rad av förskollärarens förmåga att hålla ordning i det virrvarr som en barnaskara i den storleken innebär.

– Tänk dig ljudnivån! Trots det höll No Beer lugnt undervisning för en grupp barn varje dag.

Barnen var indelade i fem grup-per beroende på ålder. När en grupp fick undervisning var de andra sys-selsatta med lek eller uppgifter.

– Vi hade med oss färg och pär-lor till våra aktiviteter med barnen, säger Susanne.

Kontrastrikt möte– En dag delade vi ut snäckor som barnen skulle måla. Trots att de plockade hur många snäckor som helst själva varje dag, tog bar-nen emot sin snäcka med otrolig tacksamhet.

Susanne beskriver kontrasten när hon kom hem till Sverige igen veckan innan jul, med allt materi-ellt överflöd som finns här.

– Man tror att man har koll på världen och hur människor har det i andra länder. Men man har ingen riktig uppfattning förrän man har upplevt det själv.

Susanne berättar om när de följde med lärarna Allou och Matar hem för att fira Tabaski* och barnen gjorde leksaker av gamla plastflaskor och flipp-floppsandaler. Hon berättar också om känslan när någon visade sin uppskattning genom att vrida tummen i hennes panna.

– Människor i Senegal är så mycket mer fysiska än vi är i Sve-rige. Det är inget konstigt för män att gå hand i hand och man lägger ofta handen på varandras huvud när man pratar.

Se möjligheternaEfter fem veckor i Afrika kom Susanne hem till småländska Ljungby med många minnen men också många insikter.

– Jag förstår hur viktigt det är att ge barn en varierad bild av olika länder. Att inte bara läsa en bok om en svart pojke som vaktar sina får, utan också låta barnen prova på kulturen – kanske genom att dansa och trumma.

Hon hoppas på att som lärare aldrig fastna i materiella för-utsättningar utan att kunna se vad som är möjligt att göra för barnen.

– Alla barn ska få känna att de kan och vill, säger Susanne.

– Jag hoppas på att någon en dag ska peka på mig och säga ”det där är min gamla fröken” och minnas mig med samma glädje som jag minns mina dagisfröknar.

12

Lärarutbildning

Är du auditiv?Hörseln är ditt dominanta sinne. Om du är auditivt stark lär du dig lättast genom att lyssna och tala. Du tycker om muntliga instruktioner. Du tycker om att berätta för andra vad du håller på att lära dig. Du koncentrerar dig bäst med bakgrundsmusik.

Är du visuell?Synen är ditt dominanta sinne. Den visuellt starka lär lättast genom text och bild. Du vill gärna ha skriftliga instruktioner och tycker om att läraren skriver på tavlan. Du gillar ordning och reda. Du stryker under, gör egna anteckningar eller bilder av det du ska lära dig.

Är du taktil?Ditt främsta sinne är känseln i dina händer. Den taktilt starka använder händerna för att lära sig. Du vill gärna pilla på något medan du koncentrerar dig. Du tycker om att konstruera saker och tycker att det är lättare att lära om du får använda hjälpmedel som dator eller miniräknare.

Är du kinestetisk?Du använder känselsinnet med hela kroppen. Om du är kinestetiskt stark engagerar du hela kroppen i lärandet. Även de inre känslorna och upplevelserna är viktiga för din inlärning. Förmodligen har du svårt att sitta still och du tycker om att ”göra” för att lära. Du lär dig genom att undersöka, forska, dramatisera och uppleva det du ska lära dig.

Från ”Vad har du lärt dig idag? En idébok om framtidens lärande” KK-stiftelsen 2003

Det finns drygt sju miljarder människor på jorden. Många kommer att gå eller har någon gång gått i skolan, andra inte. Men alla kan vi en massa saker. Och vi har lärt oss dem på olika sätt. För att lära oss något använ-der vi olika sinnen såsom:

» Visuella – att lära genom att se» Auditiva – att lära genom att

lyssna och tala» Taktila – att lära genom att ta

på saker» Kinestetiska – att uppleva, röra

sig och känna

Oftast är ett sinne mer betydel-sefullt än de andra för hur någon lär sig något. En spännande utmaning för alla lärare är att variera lärsituationerna så att alla har bra förutsättningar för att lära sig. Vilket sinne är mest framträ-dande hos dig?

Vi lär oss på olika sätt

Min första dag i skolan hade min lä-rare lagt en gul blyertspenna på varje bänk. Hon hade skalat av en bit av färgen och ristat in mitt namn.

/Niklas

– Jag fyller fem. Det är så här mycket, sa Natte och höll upp en hand.

– Hur mycket är det här då? Frågade jag och höll upp två händer.

– Mycket mer

/Agneta

13

Lärarutbildning

”Jag minns en liten kille i ettan som satt och funderade och funderade över talet 5-2. Han förstod inte vad jag menade med minus. - Om du har fem och tar bort två, vad har du kvar då? frågade jag.Han sken upp eftersom han äntligen förstod vad han skulle göra.- Fem, svarade han.Det hade varit lätt att säga ”nej, det är fel – tänk lite till”. Men han hade ju tänkt så istället frågade jag:- Hur tänker du?Killen tog sin ena tumme och höll den över siffran två. På så sätt tog han bort tvåan och fick femman kvar. Han förstod ’att ta bort’ på ett annat sätt. Den insikten är didaktisk kunskap./Bo, lärare

Föreställ dig att du har en sexåring och en sextonåring framför dig. Hur skulle du på olika sätt förklara hur» Bilden kommer in i TV:n» Varför vi kan köpa saker för pengar» Varför vi kan bo på hela jordklotet utan att ramla av» Långt en meter är» Varför människor har olika hudfärg

En annan utmaning för lärare är att kunna förklara något på olika sätt. Ålder, sammanhang och hur den som ska lära sig tänker är viktigt att förhålla sig till. Ta division till exempel; att dividera kommer från latinets dividere och betyder att dela. För att förklara hur man räknar division kan du använda delningsdivision eller innehållsdivision. Tänk dig att du har 20 äpplen. Då kan du testa division så här:

Delningsdivision – utgår från hur många som ska dela. Äpplena ska delas mellan fyra personer. Hur många äpplen får varje person?

Innehållsdivision – utgår från hur många varje person får. Äpplena ska delas så att alla får fem äpp-len. Hur många personer räcker det till?

Jag står hemma i hallen, nervös och ivrig som sjutton för att få komma iväg. Min mamma säger att jag inte ska börja förrän vid lunch första dagen. Så jag står där med Kånken på ryggen och trampar. Äntligen är det dags.

När jag kommer till skolan är alla barnen ute på rast. Jag villar runt och försöker hitta någon jag känner igen eller komma på vart jag ska ta vägen. Då kommer Jättesnälla Fröken som tar hand om de stora tvåorna och frågar vem jag är och varför jag rumlar runt där alldeles själv med än ryggsäck större än jag själv. Sedan följer hon mig till matsalen där hela min nya klass sitter och äter lunch och undrar varför jag inte kom på morgonen när skolan började.

Men alla, inklusive min nya fröken, fröken i tvåan och alla tvåor kom ju ihåg mig sen!

/Carin

Skolan är fantastisk!

Hur är en bra lärare - enligt barnen själva?» Man ska vara snäll och hjälpsam. » En lärare måste kunna mycket. » Läraren måste visa respekt. » En bra lärare gör det intressant. Den berättar liksom, inte bara säger. » Man ska prata högt och tydligt

14

Lärarutbildning

Musiklärare måste inte kunna spela alla instrument, men de måste vara flexibla, pedagogiska, kunna det teoretiska och brinna för musiken.

Amanda Carlsson och Alexander Abrahamson är inne på sin femte termin på ämneslärarprogrammet med inriktning musik. Båda brin-ner för musiken och har genom utbildningen utvecklat en passion för lärandet.

– Jag gillar att lära ut! Känslan av att kunna förmedla kunskap i samband med min passion slår allt, berättar Alexander utanför en av musiksalarna på campus i Växjö.

Det var en ren slumpSedan tidig ålder visste Amanda

att hon ville hålla på med musik. Redan som två-åring började hon producera sina egna låttexter.

– Min mamma brukar säga att jag sjöng redan innan jag kunde prata. Jag har alltid velat jobba med musik, men visste inte rik-tigt på vilket sätt.

Att bli sångpedagog har alltid varit ett mål för Amanda, men det är svårt att komma in på de utbildningarna berättar hon. Som av en slump valde hon att söka till Linnéuniversitetets nya utbildning för musiklärare – och kom in.

För Alexander såg det inte riktigt likadant ut. Det var först under högstadiet som han upptäckte musiken och förstod att det är det här han vill göra. Egentligen ville han söka till ett annat musikprogram, men ansök-

ningsperioden hade passerat. Som tur i oturen snubblade Alexander över Linnéuniversitetets utbild-ning för ämneslärare, och även han hamnade som av en slump på samma utbildning som Amanda.

– Jag visste inte ens att jag ville bli lärare, jag var så himla inne på sången. Men genom musiken och utbildningen utvecklas man så oerhört mycket som människa, säger Amanda med ett varmt leende.

Det blir vad man gör det tillInnan utbildningen spelade Alex-ander helst trummor. Amanda älskade att sjunga. Nu, halvvägs in i utbildningen, utövar de alla ensembleinstrument och talar med lätthet om de kommande ensembleproven i höst.

Mer än bara musik

15

Lärarutbildning

– Vi utvärderas både indivi-duellt på våra huvudinstrument och i grupp när vi utövar andra instrument. Och visst kan det vara tufft ibland, men det är ju musiken vi brinner för så det gör det bara roligt, berättar Amanda.

Om man bara siktar på att bli godkänd är utbildningen inte så slitsam men om man har som ambition att utveckla sin musik-talang för sin egen skull och för att bli en bättre lärare så får man lägga ner tid, tillägger Alexander.

Men utbildningen innebär mycket mer än bara musik.

– Vi läser bland annat åtta peda-gogikkurser och om vi till exempel håller på med jazz så studerar vi samtidigt jazzhistoria och teori. På så sätt är utbildningen väldigt bra utformad förklarar Alexander och tillägger att utbildningen även är väldigt social då praktik och grupparbeten är vanliga inslag.

– Under tredje terminen fick vi praktisera i riktiga klassrum med riktiga elever. Där får man verkligen känna på hur det är att vara flexibel.

LärarrollenBåde Alexander och Amanda tycker att flexibilitet är viktigt hos en lärare, speciellt för dem själva som kommer undervisa elever från förskolenivå till gym-nasienivå.

– Man måste kunna vara flexibel och klara av att vara på samma nivå som sina elever utan att vara en kompis. Det är extra viktigt för elever i de lägre åldrarna, säger Amanda, som vill undervisa såväl barn som vuxna.

Om hon får välja vill hon vara sångpedagog på folkhögskolan, undervisa i musik på en mel-lanstadieskola och spela med sitt band på fritiden.

– Det är mycket musik utanför skolan också, erkänner Amanda, och båda brister ut i skratt.

De anser även att en lärare måste vara tillmötesgående och att den pedagogiska biten är minst lika viktig som den musi-kaliska. Alexander har själv haft musiklärare med stor musikalisk talang men som saknat förmågan att förmedla den kunskapen. Både Amanda och Alexander tycker att lektioner i till exem-pel musik, är viktigt för alla skolbarn. Även om man inte har jättebra betyg i övriga ämnen kan man hitta en väg genom musiken.

– Inser man att man är bra på musik slipper man hävda sig på andra sätt, säger Alexander. Jag ser fram emot att undervisa gym-nasieelever som visar ett intresse för musiken, som jag också hade i den åldern.

Amanda och Alexander läser till musiklärare.

16

Lärarutbildning

Vill du läsa till förskollärare i en lite lugnare takt? Då kanske förskollärarprogrammet på deltid är något för dig. Att studera till förskollärare inom det här programmet innebär att du studerar vid Linnéuniversitetet i Kalmar eller Växjö men en stor del av studierna kan genomföras på distans med hjälp av digitala undervisningsmetoder.

Förskollärarprogrammet på deltid har samma innehåll som programmet på heltid men har ett annat upplägg.

– Den största skillnaden är att vi komprimerar campusträffarna så att studenterna är här färre dagar än de studenter som valt att läsa sin utbildning på heltid. Däremot är ofta de dagar studenterna är här mer intensiva med undervisning från morgon till eftermiddag, berättar Kristina Jakobsen som är utbildningssamordnare för förskollärarprogrammet.

– Det är en vanlig missuppfattning att man som student skulle få mindre tid med lärarna om man

Förskollärarprogrammet på deltidväljer att läsa på deltid men så är alltså inte fallet hos oss, det har vi varit noga med fortsätter hon.

Varje termin träffas studenterna på campus 4-6 gånger och varje träff är 1-4 dagar lång.

Mellan träffarna kommunicerar studenterna med lärare och kursansvariga via en lärplattform på nätet. Studietakten är lägre, 75% av heltid, men eftersom terminerna förlängs något både vid läsårets början och slut kommer du vara klar med din utbildning på 4,5 år. Den som vill kan under tiden kombinera sina studier med deltidsarbete.

– Det här är ett ganska unikt program i Sverige, det är inte många lärosäten som ger ett liknande program på deltid. Man ska dock komma ihåg att all verksamhetsförlagd utbildning måste göras i något av Linnéuniversitetets partnerområden, säger Kristina Jakobsen.

17

Lärarutbildning

Ett lärarprogram består av många olika kurser som kan delas in i fyra olika områden. Alla våra lärarprogram har inslag från samtliga områden i olika utsträckning beroende på vilket program och inriktning som du valt att läsa.

Utbildningsvetenskaplig kärna – UVKDen utbildningsvetenskapliga kärnan handlar om det som är centralt för alla lärare. Du lär dig bland annat om sociala relationer, kunskapsutveckling, hur man lär ut (didaktik), specialpeda-gogik, ledarskap, bedömning, kvalitetsarbete och skolans roll i samhället.

Lärarutbildning – så funkar det!Verksamhetsförlagd utbildning – VFUDen verksamhetsförlagda utbildningen är kort sagt lärar-studenternas praktiktid. Det är nu du får chansen att pröva dina kunskaper och se hur det fungerar i skolvardagen. En VFU-koordinator sköter placeringen och du får en plats på en skola i något av våra partnerområden.

ÄmnesstudierAlla lärarprogram innehåller ämnesstudier. För dig som läser mot grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasiet består de av de ämnen som du senare kommer undervisa i. För dig som läser mot förskole-klass upp till årskurs 6 består

ämnesstudierna av kurser i svenska, matematik, engelska, samhälls- och naturorienterande ämnen samt praktiska och estetiska ämnen. För dig som läser inriktning mot fritidshem består ämnesstudierna av fritidspedagogiskt område. Inom förskollärarprogrammet är ämnet förskolepedagogiskt område.

Självständigt arbeteUnder din studietid kommer du skriva självständiga arbeten. Där får du fördjupa dina kunskaper inom något eller några av de ämnen som du studerat under din utbildning.

18

Program för dig som vill bli lärareFörskollärarprogrammet, 210 hp

År 1 UVK ÄmnesstudierVFU Ämnesstudier

År 2 Ämnesstudier UVK Ämnesstudier

År 3 UVK Ämnesstudier Ämnesstudier

År 4 Ämnesstudier Självständigt arbeteUVK

Ämnesstudier VFU

VFU VFU

Förskollärarprogrammet på deltid, 210 hp

År 1 UVK Ämnesstudier

År 2 Ämnesstudier

År 3 Ämnesstudier UVK

År 4

År 5

UVK

Ämnesstudier

Ämnesstudier

Självständigt arbete

VFU

VFU UVK

Ämnesstudier

VFU

VFU

Ämnesstudier Ämnesstudier

UVK

Programinnehåll, översikt

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem/verksamhetsintegrerad profil, 180 hp

År 1 UVK ÄmnesstudierVFU Ämnesstudier UVK

År 2 Ämnesstudier VFU UVK

År 3 Ämnesstudier VFU UVK VFU Självständigt arbete

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3/verksamhetsintegrerad profil, 240 hp

År 1 UVK Ämnesstudier VFU UVK

År 2 Ämnesstudier

År 3 UVK Ämnesstudier

År 4 UVK UVKSjälvständigt arbete Självständigt arbeteVFU VFU

VFU UVK

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6/verksamhetsintegrerad profil, 240 hp

År 1 UVK Ämnesstudier VFU UVK

År 2 Ämnesstudier

År 3 UVK Ämnesstudier

År 4 UVK UVKSjälvständigt arbete Självständigt arbeteVFU VFU

VFU UVK

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

19

Programinnehåll, översikt

För dig som är yrkesverksam lärareLinnéuniversitetet erbjuder ett flertal kurser och program som kan fungera som kompe-tensutveckling för dig som är yrkesverksam lärare. Till exempel:

» Specialpedagogprogrammet, 90 hp

» Speciallärarprogrammet, 90 hp

» Matematikdidaktik, magisterprogram 60 hp

» Magisterprogram i pedagogik, 90 hp

» Masterprogram i pedagogik, 90 hp

» Masterprogram för språklärare 120 hp

Vi har även uppdrag från Skolverket till exempel inom Lärarlyftet.

Läs mer på Lnu.se

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 hp

År 1 Ämnesstudier, ämne 1

År 2 Ämnesstudier, ämne 1 VFU

VFU

UVK

UVK

År 3 Ämnesstudier, ämne 2

År 4

År 5

År 6

Ämnesstudier, ämne 2 (inkl. självständigt arbete)

Ämnesstudier, ämne 1 (inkl. självständigt arbete)

Ämnesstudier, ämne 2 (om kombination av två ämnnen om 120 hp; musik, svenska och samhällskunskap)

VFU UVK

Du hittar förklaringar till förkortningarna på sid 17. Observera att kurserna kan komma att ges i annan ordning.

Andra vägar till en lärarexamen» Yrkeslärarprogrammet, 90 hp – UVK

och VFU, på deltid, för dig som har en yrkesexamen.

» Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp – UVK och VFU för dig som har akademiska poäng i ett-tre ämnen och vill bli ämneslärare.

Läs mer om programmen på Lnu.se.

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 270 hp*

År 1 Ämnesstudier, ämne 1

År 2 Ämnesstudier, ämne 2 Ämnesstudier, ämne 2

Ämnesstudier, ämne 2

UVK

UVK

År 3 Ämnesstudier, ämne 3

År 4

År 5

Ämnesstudier, ämne 1

Ämnesstudier, ämne 1

VFU

VFU

VFU UVK

UVK

UVK

VFU UVK

* Startar ej ht-2016

391 82 Kalmar / 351 95 VäxjöTelefon 0772-28 80 00E-post studera@lnu.se

Linnéuniversitetet är ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi ger 140 utbildningsprogram och 2500 fristående kurser i Kalmar och Växjö.