Det är kris i systemet!

Varför?

Varför är det kris i systemet?

Om några år kommer fler av oss svenskar att bli riktigt gamla, och

resurserna räcker inte till…Varför?

Saker och ting förändras1913 infördes folkpension i Sverige.Pensionsåldern var 67 årMedellivslängden ungefär 65 årMan arbetade ungefär 50 årKvinnorna var hemma och passade barn och gamla

Saker och ting förändras1960 infördes ATP, allmän tilläggspensionPensionsåldern var 67, medellivslängden ungefär 70Antalet arbetsår var fortfarande runt 50Fortfarande var kvinnorna mest hemma

Saker och ting förändrasIdag börjar vi jobba när vi är 30Vi jobbar tills vi är 60Vi dör när vi är 90Kvinnor arbetar inte längre enbart obetalt i hemmet

Saker och ting förändrasHuvudskälet är att antalet arbetade timmar inom såväl privat som offentlig sektor inte räcker till som grund för all den skattefinansierade verksamhet vi vant oss vid.Några sifferbilder kanske?

Skattesatsens historiska utveckling

Utmaningarna kommer snabbt

Äldreomsorgen har fått ökade resurser

Skattevägen är stängd

Det handlar inte bara om pengar…

Vi är inte ensamma…

Hur löser vi detta?Det finns inte en lösning!Ingen har svaret.Alla har en del av svaret!Vi måste börja nu!

Några exempel:Vi kan inte tänka organisation utan individ. Det är intestat, kommun eller landsting som är det viktiga, utanmänniskan, individen.

Vi kan inte göra allt. Det offentliga måste öppet redovisa vilka åtaganden man har mot individen, vad som ingår i det som skatterna finansierar, men också vad som inte ingår.

Vi måste tänka nytt! Om ekonomi. Om organisation. Om lagstiftning. Om utbildning. Om styrning. Om…

Några exempel:Låt individen bestämma över sitt liv. LOV är ett steg på vägen men mer måste komma!

Kollektivisera inte åldrandet! Det finns inga lösningar för äldre. Däremot finns lösningar för dig och mig som gamla.

Myndighetsförklara äldre! Livet slutar inte vid 65.

Våga öppna för privata lösningar.

Några exempel:Bredda tankarna på vem som kan hjälpa till att lösa utmaningen. Det civila samhället måste uppmärksammas. Men det offentliga får aldrig lägga över det man själv inte klarar på det civila. Det måste finnas ömsesidig respekt.

Till slut:Det finns olika sätt att se på ett lands framgång.

Men den sociala liberalismen tar alltid avstamp i hur vi förmår att värna de allra sårbaraste. De yngsta. De sköra. De tysta. De döende.

Vi är människor, unika, ovärdeliga individer från vårt första andetag till vårt sista.

Det får vi aldrig glömma!