FUTUREResearch-

based foresight

STRATEGY

Future-based

strategy

ACTIONStrategy

enforcement

Lärandet och läraren 2031En studie om lärare och lärande i framtiden

Läraren i ett historiskt perspektiv

Modell för att förstå lärarrollens förändring

Från förälder till förmedlare

Från förmedlare till möjliggörare

Paradigmskifte på skolarenan

Omvandlingsskede

Gammalt paradigm

Nytt paradigm

Förlorat kunskapsmonopol!Industrisamhället

Dagens situation

Globala tankesamhället

Vikande resultat

Färre med behörighetNy skollag

Ny lärarutbildning

Ny läroplan

Ny rektorsutbildning

LärarbristSjunkande status

Ordningsproblem

Ungdomsarbetslöshet

Ökad konkurrens om elever

Ökad mångfald

Ny gymnasieskola

I väntan på en ny vår

Läraren i en cyklisk historieskrivning

Trender i en ny tid

Sex trender i en ny tid 1. Snabbare teknikutveckling och teknikspridning 2. Neurovetenskap tar sig in i pedagogikens värld 3. Från kortsiktig ekonomi till långsiktig hållbarhet 4. Näringslivet globaliseras i högre konkurrens 5. Tankekraft – framtidens konkurrensfaktor 6. Tuffare offentlig ekonomi

Trendernas påverkan på lärandet

Fem knutar på vägen mot framtidens lärande och lärare

Lärarnas status är låg

Lärarna har bra självfärtroende

Knut 1: Lärarens status är låg. Lärarna har bra självförtroende men dålig självkänsla

Allmänhet och elever delar inte bilden av lärarnas förträfflighet

Hur viktiga tycker du följande uppgifter är för läraren?

Ge grundläggande färdigheter, som att läsa, skriva och räkna

Fostra självständiga och självständigt tänkande individer

Ge förutsättningar för att kunna förstå och klara vardagslivet som vuxna

Ge en bred allmänbildning Ge förutsättningar för ett liv

som trygga och harmoniska individer

Förse Sverige med toppkompetens

Uppmuntra elever till företagsamhet och entreprenörskap

Öka Sveriges konkurrenskraft Skapa sammanhållning i det

svenska samhället Fostra aktiva demokratiska

individer

I INDIVIDENS TJÄNST I SAMHÄLLETS TJÄNST

Lärarens 5 viktigaste uppgifterSorterat efter hur stor andel som tycker uppgiften är “helt avgörande”

Lärare Rektorer Förvaltningschefer

Lärar-studenter

Elever

Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna

Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna

Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna

Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna

Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna

Fostra självständiga och självständigt tänkande individer

Fostra självständiga och självständigt tänkande individer

Fostra aktiva demokratiska medborgare

Fostra självständiga och självständigt tänkande individer

Fostra självständiga och självständigt tänkande individer

Ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer

Fostra aktiva demokratiska medborgare

Fostra självständiga och självständigt tänkande individer

Lära elever att samarbeta och samverka

Att se till att ingen hamnar på efterkälken

Ge förutsättningar för att kunna förstå och klara av vardagslivet som vuxna

Lära elever att samarbeta och samverka

Träna elever i kritiskt tänkande

Träna elever i kritiskt tänkande

Ge en bred allmänbildning

Lära elever att samarbeta och samverka

Ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer

Ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer

Ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer

Lära elever att samarbeta och samverka

Lärarens 5 minst viktiga uppgifterSorterat efter hur stor andel som tycker uppgiften är “helt avgörande”

Lärare Rektorer Förvaltningschefer

Lärar-studenter

Elever

Lära elever hantera stora informationsmängder

Uppmuntra till företagsamhet och entreprenörskap

Uppmuntra till företagsamhet och entreprenörskap

Lära elever hantera stora informationsmängder

Förse Sverige med toppkompetens

Ge kunskaper om vår egen tradition och vårt kulturarv

Skapa sammanhållning i det svenska samhället

Förse Sverige med toppkompetens

Ge kunskaper om vår egen tradition och vårt kulturarv

Skapa sammanhållning i det svenska samhället

Förse Sverige med toppkompetens

Förse Sverige med toppkompetens

Öka Sveriges konkurrenskraft

Uppmuntra till företagsamhet och entreprenörskap

Fostra aktiva demokratiska medborgare

Uppmuntra till företagsamhet och entreprenörskap

Öka Sveriges konkurrenskraft

Skapa sammanhållning i det svenska samhället

Förse Sverige med toppkompetens

Öka Sveriges konkurrenskraft

Öka Sveriges konkurrenskraft

Ge kunskaper om vår egen tradition och vårt kulturarv

Ge kunskaper om vår egen tradition och vårt kulturarv

Öka Sveriges konkurrenskraft

Ge kunskaper om vår egen tradition och vårt kulturarv

Knut 2: Starkt fokus på individen

I en tid med ökade krav på internationell konkurrenskraft

Hur utvecklas lärandet mot 2031?

Enligt elever…

“Jag tror att lärandet kommer bli mycket mer digitalt, vilket jag tror är bra då det är ett enkelt sätt att få mer information och större mängder”

“Det finns inga lärare, allt är digitalt <--- Pessimist”

Lärande 2031: mest sannolikt Sorterat efter hur stor andel som tror att detta karaktäriserar lärandet år 2031. År 2031 kommer…

Lärare Rektorer Förvaltnings-chefer

Lärarstudenter

IT vara en naturlig del av all pedagogik

IT vara en naturlig del av all pedagogik

IT vara en naturlig del av all pedagogik

IT vara en naturlig del av all pedagogik

lärandet i betydligt högre utsträckning gå ut på att eleven ska kunna hantera stora mängder information och informationsflöden

det vara viktigt att göra lärandet till en stark upplevelse för eleven

det vara viktigt att göra lärandet till en stark upplevelse för eleven

lärandet i betydligt högre utsträckning gå ut på att eleven ska kunna hantera stora mängder information och informationsflöden

det vara viktigt att göra lärandet till en stark upplevelse för eleven

lärandet i betydligt högre utsträckning gå ut på att eleven ska kunna hantera stora mängder information och informationsflöden

lärandet i betydligt högre utsträckning gå ut på att eleven ska kunna hantera stora mängder information och informationsflöden

det vara viktigt att göra lärandet till en stark upplevelse för eleven

det vara betydligt viktigare att lära elever det sociala samspelet mellan människor

det vara betydligt viktigare att lära elever det sociala samspelet mellan människor

lärandet vara skräddarsytt för varje individ

olika typer av spel vara en naturlig del av alt lärande

elitskolor vara vanligt förekommande

lärandet vara skräddarsytt för varje individ

olika typer av spel vara en naturlig del av alt lärande

det vara betydligt viktigare att lära elever det sociala samspelet mellan människor

Digital kompetens i skolan – 2011

42%av lärarna tycker

inte att de har tillräcklig IT-

kompetens för det pedagogiska

arbetet

39%av rektorerna tycker

inte att de har tillräcklig IT-

kompetens för det pedagogiska

arbetet

42%av eleverna tycker inte att lärarna är

tillräckligt bra på IT för att använda det i undervisningen på

ett bra sätt

Neurovetenskapligt genombrott?

“Vi ser en sammansmältning av kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi som kommer ge upphov till en ny era för lärandet…

…pedagogiken lever fortfarande mycket av ett eget liv”

Torkel Klingberg

Knut 3: Banbytande utveckling inom teknik och neurovetenskap

Utvecklingen är långt från pedagogikens värld

Någonannanismen och makten om lärarrollens framtid

Lärar

e

Rektor

er

Förvalt

nings

chefe

r

Lärar

stude

nter

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

"Det är först och främst lärarna själva som har makten att utforma framtidens lärarroll""Det är först och främst andra aktörer än lärarna som har makten att ut-forma framtidens lärar-roll"

Knut 4: Ledning och lärare oeniga om vem som har makten att förändra

Någonannanism och trögrörlighet

En bra lärare enligt gymnasieelever är…

Framtidens möjliga lärarrollerBaserat på resultat från expertseminarium och lärarworkshops

Läraren som coach: Någon som i dialog med eleverna stödjer dem i deras egna lärande

Läraren som organisatör: Någon som sköter organisation och administration kring lärande

Läraren som representant för det mänskliga: Någon som lär ut vad det innebär att vara människa i en digitaliserad värld

Läraren som flödeshanterare: Någon som behärskar informationslandskapet och hjälper elever att utvinna mening i stora mängder information

Läraren som metodutvecklare: Någon som är kontinuerligt uppdaterad på den senaste forskningen och utvecklar metoder för lärande

Läraren som pedagogisk ledare: Någon som hjälper andra lärare att kompetensutvecklas

Läraren som värdegrundens upprätthållare: Någon som ser till att värdegrunden samhället vilar på upprätthålls

Läraren som ämnesspecialist: Någon som har djupa kunskaper om ett ämne och förmedlar dessa till eleverna

Framtidens möjliga lärarroller, forts. Läraren som lagspelare: Någon som i tätt samarbete med andra lärare och

aktörer utformar undervisningen Läraren som teknikexpert: Någon som är kontinuerligt uppdaterad på den

senaste tekniken och hur den kan användas i undervisningen Läraren som superinspiratör: Någon som har en stark entusiasmerande förmåga

att väcka intresse hos eleverna Läraren som match maker: Någon som matchar varje elevs kunskaper och

färdigheter med arbetslivets möjligheter Läraren som processledare: Någon som lär elever metoder, tillvägagångssätt och

processer för lärande Läraren som terapeut: Någon som hjälper elever att hantera med- och motgångar

i livet Läraren som utmanare: Någon som får elever att överträffa sig själva och spränga

sina gränser

Det troliga är också önskvärt – läraren ska bli ledareTroliga och önskvärda lärarroller enligt lärare

TROLIGT

ÖN

SK

VÄ

RT

40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

0.892

0.46

0.7440.7480.75

0.7990.8290.846

0.614

0.869

0.737

0.496

0.88

0.429

0.882

Tränaren en vinnande ledartyp

Stenhjärtat

Krä

vand

e

Lyhörd

Den abdikerade

Curlingchefen

Tränaren

Lomhörd

Kra

vlös

Källa: Kairos FutureKonsten att leda unga

Knut 5: Läraren ska ha många (fler) roller i framtiden

Arbetsbördan upplevs redan idag som för hög

Framtidens lärare: mot ett mer specialiserat yrke

Färre ansvarsområden?

Fler ansvarsområden?

Specialisering?

Fem nya läraryrken Ämnestränaren Ämnesledaren Superinspiratören Mentorn Metodutvecklaren

Morgondagens rekrytering: anställ för väl sammansatta team av specialister

Sammanfattande slutsaster

Huvudsakliga slutsatser Skolan befinner sig i ett paradigmskifte, där man tillsammans med övriga samhället befinner

sig i en turbulent omvandlingsfas från industrisamhälle till globalt tankesamhälle. Detta faktum sätter ramen för lärandet och lärarens utveckling

Sex tunga trender påverkar framtidens lärande och lärare: Teknikutveckling, neurovetenskapliga framsteg, näringslivets internationalisering, omställning från kortsiktig ekonomi till långsiktig hållbarhet, samt tankekraft som ny konkurrensfaktor och tuffare offentlig ekonomi

Fem knutar hindrar utvecklingen för läraren och lärande: Lärarens självbild är något snedvriden, dagens skola kan få svårt att möta krav på internationell konkurrenskraft, teknik och neurovetenskap ligger långt från pedagogiken, idealet om en mångfacetterad lärarroll rimmar illa med lärarnas upplevda arbetsbörda. Dessutom präglas skolans aktörer av någonannanism beträffande synen på vem som sitter på makt att förändra.

Specialisering kan vara en väg framåt. Ett system där fler lärarroller existerar i en nätverksorganisation kan göra skolan mer effektiv och bättre på att anpassa lärandet för varje individ. Specialisering av lärarrollen kan vara en början till att börja lösa upp knutarna.

Fem yrken i ett specialiserat nätverk. I ett specialiserat läronätverk finns fem huvudsakliga tänkbara läraryrken: ämnestränare, ämnesledare, superinspiratör, mentor och metodutvecklare.

Rekryterare bör ställa om till att leta efter sammansättningar av specialister, snarare än att försöka hitta lärare som är bra på allt.

Epilog: fyra scenarier för lärandet och läraren mot 2031

Scenariokors mot 2031

Lärarroller i scenariokorset

Ny vår eller fast sensommaren?