kävlingeån - kavlingeans-vvf. · pdf file2.2 vattenkemi/fysik ... ekologgruppen...

KävlingeånVattenkontroll 2006

Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson

Landskronaapril 2007

UppdragsgivareKävlingeåns vattenvårdsförbund

Omslagsbild: Björkaån vid Björka (pkt 20) maj 2006 Foto: Birgitta Bengtsson

Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON: 0418-76750, FAX: 0418-10310, HEMSIDA: www.ekologgruppen.com, E-POST: [email protected]

Kävlingeån Vattenkontroll 2006

Ekologgruppen på uppdrag av Kävlingeåns vattenvårdsförbund

1

Innehållsförteckningsida

Karta provtagningsstationer ............................................................................................ 2

Sammanfattning ................................................................................................................ 3

Inledning ............................................................................................................................ 4

Undersökningar 2006........................................................................................... 4Väderlek och vattenföringar 2006 ....................................................................... 5Utsläppsförhållanden 2006 .................................................................................. 7

Vattenkemi 2006................................................................................................................ 8

Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning .................................................... 8Näringstillstånd .................................................................................................... 8Ljusförhållanden ................................................................................................ 10Försurningstillstånd ........................................................................................... 11

Ämnestransporter 2006 .................................................................................................. 11

Arealspecifika förluster...................................................................................... 14

Bottenfauna...................................................................................................................... 16

Bilagor1. Vattenkontrollprogrammet ........................................................................................ 19

1.1 Sammanställning av program 2002-2006 .................................................... 19

2. Metodik och genomförande........................................................................................ 20

2.1 Vattenföringar och transportberäkning ........................................................ 20 2.2 Vattenkemi/fysik.......................................................................................... 21 2.3 Bottenfauna.................................................................................................. 22

3. Resultat och sammanställd data 2006 ....................................................................... 26

3.1 Vattenföringar .............................................................................................. 263.2 Föroreningsutsläpp....................................................................................... 303.3 Vattenkemi/fysik.......................................................................................... 31 3.4 Ämnestransporter ......................................................................................... 35 3.5 Bottenfauna.................................................................................................. 37

4. Bedömningsgrunder för miljökvalitet ....................................................................... 48

Tran

åsbä

cken

Vollsjöån

Dju

rröds

bäck

en

Tolå

ngaå

n

Björ

kaån

Öve

dsbä

cken

Torp

sbäc

ken

Slog

stor

psbä

cken

Åla

bäck

Halösa

bäck

en

Snib

erup

sån

Åsum

sån

Borstbäcke

n

Lödd

eå

Rödab

äck

Sularps-

bäcken

Vällsbäcken

Eslövs

bäck

en

Öre

-su

nd

KÄ

VLI

NG

E

VE

BE

RÖ

D

BLE

NTA

RP

HA

RLÖ

SA

ÖR

TOFT

A

ES

LÖV

SJÖ

BO

HU

RV

A

S. S

AN

DB

Y

LÖB

ER

ÖD

VO

LLS

JÖ

LÖD

DE

-K

ÖP

ING

E

LÖV

ES

TAD

MA

LMÖ

Klin

gavä

lsån

Kävli

ngeå

n

Brå

ån

Kra

nkes

jön

Ö. R

ings

jön

Sno

geho

lms-

sjön

35A

27

3

51

2252

23

6

35

17

50

53A

2019

33

27A

10

HÖ

RB

Y

LUN

D

DA

LBY

Vom

bsjö

n

Söv

desj

ön

Elle

stad

sjön

N

5 km

- Öpp

et v

atte

ndra

g

- Väg

- Kom

mun

grän

s

- Åke

r, öp

pen

mar

k

- Sko

g

- Tät

ort

Käv

linge

ån -

Vat

tenk

ontro

ll 20

05-2

007

Pro

vtag

ning

ssta

tione

r

- Pro

vtag

ning

, 6 g

gr/å

r

- Pro

vtag

ning

, 12

ggr/å

r



2

- Vat

tenf

örin

gsst

atio

n

Kävlingeån Vattenkontroll 2006


3

Sammanfattning2006 – med ösregn i augusti Väder och vattenföring Medeltemperaturen 2006 var högre än normalt. När det gäller nederbörden, så var den större än vanligt framför allt i augusti och året som helhet var nederbördsrikare än normalt. De första tre månaderna hade låga flöden för årstiden. Månader med högre flöde än normalt var framför allt april, augusti-september och november-december. Årsmedelflödet vid Högsmölla 2006 var 12,8 m3/s,vilket är mer än normalt.

Utsläpp från reningsverken Av den totala ämnesmängden som transporterades ut till havet via Kävlingeån 2006, hade 2 % av BOD, 7 % av fosforn och 9 % av kvävet sin källa i de belastande reningsverken och industrierna.

Syretillstånd och biologisk syrgas-förbrukningSyretillståndet var under hela året måttligt syrerikt eller syrerikt. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) var oftast låg i vattensystemet.

NäringstillståndFosforhalterna var i allmänhet lägre än normalt. Årsmedelhalterna bedömdes som höga till extremt höga (klass 3-5). Kvävehalterna var normala till låga jämfört med tidigare år. Årsmedelhalterna bedömdes som höga till mycket höga (klass 4-5). Beräknade trender visar att det finns en tendens till sjunkande halter av både fosfor och kväve under perioden 1988-2006.

LjusförhållandenDe högsta grumligheterna uppmättes i samband med höga flöden i november och december. Grumligheten var också hög i utloppen från Vombsjön (pkt 17) och Sövdesjön (pkt50) under sensommaren och hösten. Baserat på årsmedel-värdena var vattnet starkt grumlat på åtta prov-punkter, medan övriga bedömdes ha betydligt till grumlat vatten.

FörsurningstillståndFörsurningsrisken inom avrinningsområdet är liten, då pH under alla årets mätningar legat tydligt över neutralpunkten.

ÄmnestransportTransporten av fosfor, kväve och BOD 2006 var nära medelvärdet för perioden 1988-2005. Totalt beräknas ca 29 ton fosfor, 2200 ton kväve och 1800 ton BOD, ha förts ut till Öresund från Kävlingeån. Uttryckt som arealkoefficienter (totaltransport delat med avrinningsområdets storlek) motsvarar detta ett bidrag av 0,24 kg fosfor och 19 kg kväve per hektar och år. Bottenfauna

Bottenfaunan undersöktes på fem provpunkter under hösten 2006. Av dessa bedömdes två vara måttligt, en svagt och två obetydligt påverkade av organiska föroreningar. I undersökningen hittades en rödlistad och tre ovanliga arter. Naturvärdet bedömdes vara mycket högt på en lokal samt högt på övriga.

Klassning av vattenkvaliteten

En klassificering av vattenkvaliteten har gjorts nedan enlig Naturvårdsverket, rapport 4913: Naturvårdsverkets klasser anger tillståndet, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd (för gränser mellan klasser, se bilaga 2).

Prov- Område Syretillstånd Ljusför- Försurnings-punkt hållanden tillstånd

nr min 2004-2006 medel 2006 medel 2006Syrgashalt fosfor kväve Grumlighet pH

mg/l Kg P/ha år Kg N/ha år FNU3 Kävlingeån, Högsmölla* 5,6 0,18 15 11 7,9

17 Vombsjöns utlopp 8,0 0,12 6,3 4,9 8,5

20 Björkaån 7,3 0,24 22 6,0 8,1

27A Bråån 4,7 0,37 37 9,7 7,9

35 Klingavälsån 7,5 0,14 6,3 8,1 7,9* för näringstillstånd är beräkningarna gjorda för Kävlingeåns utlopp

arealkoefficientmedel 2004-2006

Näringstillstånd

1 2 3 4 5

Kävlingeån 4Vattenkontroll 2006


InledningFöreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Kävlingeån 2006.

Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet sedan 2002 är Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare är Kävlingeåns vattenvårdsförbund (www.kavlingeans-vvf.com).

Provtagning, vissa analyser (temp, syrgas, pH, grumlighet, konduktivitet och BOD), månadsredovisning, bottenfaunaundersökning, samt föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Alcontrol i Malmö har ombesörjt resterande kemiska analyser.

Undersökningar 2006 Provpunkter ingående i vattenkontrollprogrammet redovisas på kartan på föregående sida. En utförligare redovisning av undersökningsprogrammet samt tillämpad undersöknings- och analys-metodik redovisas i bilaga 1 och 2.

VattenkemiDet vattenkemiska basprogrammet omfattar 13 provpunkter i Kävlingeån och dess tillflöden. Provtagning har där skett 6 eller 12 gånger under året. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende närings-, försurnings-, syre-, och grumlighetsstatus. Vattenkemiskt program för beräkning av ämnestransporter har genomförts vid en station, där prover tas en gång per vecka (Högs mölla, pkt 3). Transporter har beräknats för fosfor, kväve, totalt organiskt kol (TOC), BOD och suspenderade ämnen för denna station. Dessutom har transportberäkningar gjorts för Björkaån (pkt 20), Klingavälsån (pkt 35), Bråån (pkt 27) och mynningspunkten (fosfor, kväve och BOD).

BiologiBottenfaunaprogrammet 2006 har omfattade fem provpunkter i rinnande vatten. Provtagningen utfördes den 31 oktober och 27 december.

Sövdesjön, april 2005.

5 Kävlingeån Vattenkontroll 2006


Väderleks- och utsläppsförhållanden Väderlek och vattenföringar 2006 Temperatur

Årsmedeltemperaturen i Lund 2006 var 9,3 o C, vilket nästan är en och en halv grad mer än normalvärdet (för perioden 1961-1990, 7,9 o C).Det var kallare än normalt bara i januari och mars, normal-temperatur i februari, april samt maj, medan alla de övriga månaderna var varmare än normalt.

NederbördÅrsnederbörden 2006 mättes till totalt 847 mm, vilket är betydligt mer än normalt, då årsmedel-nederbörden för perioden 1961-1990 är 666 mm.Mindre nederbördsmängd än normalt uppmättes i januari, mars, juni, juli och september. Alla övriga månader hade en större nederbördsmängd än normalt. Augusti var den nederbörds-rikaste månaden, med 264 mm och juli den nederbördsfattigaste med endast 7 mm.

VattenföringarDe första tre månaderna hade låga flöden för årstiden. Månader med högre flöde än normalt var framför allt april, augusti-september och november-december.Årsmedelflödet 2006 vid Högs-mölla var 12,8 m3/s, vilket betydligt mer än 2005 och även mer än medelflödet under perioden 1976-1990, 11,3 m3/s.Det högsta dygnsmedelflödet vid Högsmölla uppmättes den 16 december till 50 m3/s medan det lägsta, 3,0 m3/s, registrerades den 8 augusti.

-4-202468

10121416182022

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

°C

2006 MEDEL 1961-1990

Temperatur i Lund

0

50

100

150

200

250

300


mm

2006 MEDEL 1961-1990

Nederbörd i Lund

0

5

10

15

20

25

30


2006 1976-1990

Vattenföring vid Högsmöllam3/s



Hydrologi i Vombsjön

Sydvatten AB’s tappning av vatten från Vombsjön till Kävlingeån under 2006 har i medeltal uppgått till 3,2 m3/s, vilket är samma medeltappning som 2005.Tappningen var som lägst i början av året under januari till mars, samt under sommaren (maj-september). Under större delen av denna period förekom minimitappning, 0,5 m3/s. Som mest tappades 18 m3/s mellan den 6 och 11 april. Därefter minskade tappningen successivt och under hela sommaren var tappningen liten, med ett litet undantag av juli.

0

10

20

30

40

50

60

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

m3/s

17,5

18,0

18,5

19,0

19,5

20,0

20,5

21,0

21,5

Tappning ur Vombsjön, m3/sFlöde, Högs mölla, m3/sVattenstånd i Vombsjön, m ö h m ö h

Vattenståndet i Vombsjön den 1 januari 2006 låg på +18,90 meter över havet. Detta vattenstånd var årets lägsta notering. Därefter ökade det till början av april då det snabbt steg till årshögsta nivån, +21,01 meter över havet, den 10. Sen sjönk nivån sakta igen fram till augusti med en topp i månadsskiftet mot september. I oktober var vattenståndet lägre igen och därefter högt året ut. Den 31 december uppmättes 20,70 meter över havet. Amplituden under året var 2,11 m. Vattenståndet i Vombsjön överskred dämningsgränsen, + 20,90 meter över havet, en vecka i april (5/4 – 12/4), fem dagar i september (3/9 – 8/9) och tre dagar i december (16/12 – 18/12).

En liten översvämning vid Vombsjöns norra strand, april 2006.



Utsläppsförhållanden 2006 Punktutsläpp

Totalt beräknas 38 ton BOD, 2,2 ton fosfor och 198 ton kväve ha släppts ut från reningsverk i Kävlingeåns avrinningsområde 2006. De tre största punktkällorna var reningsverken i Ellinge och Kävlinge samt Danisco i Örtofta. Av biflödena är det Bråån som tar emot störst utsläppsmängder. I diagrammen nedan redovisas andelen kväve och fosfor som har sitt ursprung i de reningsverk som belastar ån.

Reningsverkens andel av den totala kvävetransporten i Bråån (ton)

3,2

0,9

5963

715 Löberöd

Hurva

Ellinge

Reningsverkens andel av den totala fosfortransporten i Bråån (ton)

0,04

0,10

0,38

9,08

0,52

Löberöd

Hurva

Ellinge

När det gäller medelhalterna i det utgående avloppsvattnet har de varit högst för BOD (39 mg/l) och fosfor (0,73 mg/l) i Skåne-Tranås reningsverk, medan reningsverket i Veberöd svarade för den högsta kvävehalten (44 mg/l). Reningsverkens bidrag till fosfor- och kvävetransporterna i relation till de totala ämnestransporterna i respektive biflöde samt totalt i Kävlingeån 2006, redovisas i tabellen nedan. Någon reduktion av ämnesmängd på sträckan mellan reningsverken och de aktuella provpunkterna har ej medräknats. Detta innebär att de redovisade procentuella reningsverksbidragen överlag är överskattade. För sammanställning av punktutsläpp se bilaga 3:2. Reningsverkens bidrag 2006 vid mynningen av BOD var 2,1 %, fosfor 7,5 % och kväve 8,9 %.

Biflöde BOD (ton) andel av totaltransport

(%)

Fosfor (ton) andel av totaltransport

(%)

Kväve (ton) andel av totaltransport

(%)

Björkaån 2,5 0,6 0,06 0,5 4,1 0,4

Klingavälsån 1,9 0,8 0,07 1,7 15 8,3

Bråån 20 5,9 0,52 5,5 63 8,1

Kävlingeån direkt 13 0,7 1,5 5,2 116 5,2

Kävlingeån totalt* 38 2,1 2,2 7,5 198 8,9

* i Kävlingeån totalt har Björkaåns, Klingavälsåns, och Brååns belastningar inkluderats



Vattenkemi 2006 Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning

Syretillståndet har under samtliga provtagningstillfällen varit måttligt syrerikt eller syrerikt (klass 1-2). Syretillståndet har varit något bättre vid provtillfällena 2006 jämfört med närmast föregående år.

Den biologiska syrgas-förbrukningen, BOD-halten, har oftast varit låg i vattensystemet. Halterna var dock förhöjda vid enstaka tillfällen vid flera av provpunkterna.BOD-halterna 2006 har legat på ungefär samma nivå som tidigare år.

Näringstillstånd

Fosfor

Årsmedelhalterna bedömdes som mycket höga (klass 4) på alla provpunkter utom två, pkt 53a i Bråån där den var extremt hög (klass 5) och pkt 52 i Djurrödsbäcken där halten klassas som hög (klass 3). Enstaka extremt höga fosforhalter (>100 g/l, klass 5) har förekommit på de flesta provpunkterna.

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

3 10 17 19 20 23 51 52 27a 53a 33 35 50

svagt

syrefattigt

syrefritt

Minvärden för syrgashalter 2006 (staplar) samt NV´s tillståndsklasser (rastrerade)

mg/l

provpunkter

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

3 10 17 19 20 23 51 52 27a 53a 33 35 50

Maxvärden för BOD 2006mg/l

provpunkter

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

3 10 17 19 20 23 51 52 27a 53a 33 35 50

hög

mycket

extremt

Medel- och maxvärden för totalfosfor 2006 samt NV´s tillståndsklasser för sjöar (rastrerade)

g/l

provpunkter

hög

hög



De högsta fosforhalterna uppmättes dels under högflöde i februari, november och december samt dels under sommaren i samband med lågt flöde. Den allra högsta halten (180 g/l) uppmättes i Vombsjöns utlopp (pkt 17) och i Bråån (pkt 53a) under juli respektive augusti.Andelen fosfatfosfor har i medeltal varit 30-70 %, som lägst i Klingavälsån (pkt 50 och 35) och som högst i Vollsjöån (pkt 23).

I jämförelse med tidigare år kan konstateras att fosforhalterna överlag ligger lågt. Medelhalten 2006 vid de fem provpunkterna som tas varje månad ligger bland de lägsta under åren 1988-2005.Den flödesviktade halten 2006 ligger också bland de lägsta för tidsperioden 1988-2005. Trendlinjen visar att det finns en tendens till sjunkande halter.

KvävePå åtta lokaler bedömdes årsmedelhalterna 2006 som extremt höga (> 5000 g/l).Kvävehalterna på alla de övriga var mycket höga (>1250 g/l).Årets maxhalt (11 000 µg/l) i Torpsbäcken (pkt 19) och Tranåsbäcken (pkt 51) noterades vid provtagningarna i februari respektive april. Även vid övriga provpunkter var kvävehalterna som högst under dessa månader, samt januari och december.

Medelfosforhalter 2006i jämförelse med medelhaltvariationen 1988-2005

050

100150200250300350400450

3 17 20 27A 35

medel 2006högsta medel 1988-2005lägsta medel 1988-2005

µg/l

Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån

0,00

0,02

0,04

0,06

0,08

0,10

0,12

0,14

0,16

1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007

Högsmölla flödesviktade fosforhalter

mg/l

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

3 10 17 19 20 23 51 52 27a 53a 33 35 50

org-NNO3-NNH4-Nmax tot-N

g/l Kväve 2006 medelvärde av olika fraktioner (totalkväve =hela stapeln) samt max-värde för totalkväve



Andelen nitratkväve har i medeltal varit 40-90 % av totalkvävet. Den lägsta andelen nitratkväve noterades i Klingavälsåns utlopp ur Sövdesjön (pkt 50), medan andelen var som högst i Bråån (pkt 27A), Torpsbäcken (pkt 19) och Vollsjöån (pkt 23). Den högsta halten ammonium-kväve, 1400 µg/l, registrerades i Sularpsbäcken (pkt 33). Andelen ammoniumkväve har i mestadels varit låg, mellan 1-11 %. Högst andel ammoniumkväve registrerades i Klingavälsån utlopp från Sövdesjön (pkt 50) under icke växtsäsong, då nedbrytningen är större än den biologiska produktionen. Kvävehalterna i vattensystemet kan i jämförelse med tidigare år beskrivas som normala till låga. Av de fem provpunkterna som tas varje månad var halterna vid pkt 27A och 35 i nivå med de lägsta medelhalterna under perioden 1988-2005.Trendlinjen för de flödesviktade totalkvävehalterna under åren 1988-2006, visar att det finns en tendens till sjunkande halter under perioden.

LjusförhållandenStarkt grumligt vatten (>7 FNU), baserat på årsmedelvärdena, noterades på åtta provpunkter. Alla övriga provpunkter bedömdes ha betydligt grumlat vatten.De högsta grumligheterna uppmättes i samband med högflödessituationer i november och framför allt december. Under sommaren och hösten märktes en förhöjning av grumligheten i sjöutloppen från Vombsjön (pkt 17) och Sövdesjön (pkt 50).Erhållna grumlighetsvärden 2006 skiljer sig inte mycket jämfört med tidigare års värden.

Medelkvävehalter 2006i jämförelse med medelhaltvariationen 1998-2005

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

3 17 20 27A 35

medel 2006högsta medel 1988-2005lägsta medel 1988-2005

µg/l

Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007

Högsmölla flödesviktade kvävehalter

mg/l

0

5

10

15

20

25

30

35

3 10 17 19 20 23 51 52 27a 53a 33 35 50

stark

betydlig

måttlig

Medel- och maxvärden för grumlighet 2006 samt SNV´s tillståndsklasser (rastrerade)

FNU

provpunkter

max=39



FörsurningstillståndpH har varierat mellan 7,6 och 9,2. pH-värdena tycks aldrig sjunka under neutralpunkten (pH 7) och har under samtliga provtagningar under året legat i Naturvårdsverkets klass 1. Försurningsrisken inom avrinningsområdet är således liten.

Ämnestransporter 2006 Då flödena varit över medelnivå, kan ämnestransporterna (avseende fosfor, kväve och BOD) också förväntas vara något över de normala. Beräkningarna av ämnestransporterna i Kävlingeån 2006 ger en något mindre transport än förväntat, vilket antagligen förklaras av det förhållandevis låga flödet under årets tre första månader. Totalt beräknas, 29 ton fosfor, 2200 ton kväve och 1800 ton BOD transporterats ut till Öresund via Kävlingeån under 2006. Medeltransporten för perioden 1988-2005 har varit 31 ton fosfor och 1900 ton kväve.

Kävlingeåns utloppFosfortransporter 1988-2006

0

10

20

30

40

50

60

70

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 20060

3

6

9

12

15

18

21

Fosfortransport Årsmedelvattenföring

ton m3/s

Kävlingeåns utloppKvävetransporter 1988-2006

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 20060

5

10

15

20

Kvävetransport Årsmedelvattenföring

ton m3/s

20 B

jörk

aån

35 K

linga

väls

ån

myn

ning

3 K

ävlin

geån

27A

Brå

ån

17 K

ävlin

geån

178

/ 3.9

/ 29

5

Tot-N

/ To

t-P /

BO

D(to

n/år

)

2198

/ 28

.9 /

1747

317

/ 6.7

/ 43

710

33 /

11.4

/ 42

8

778

/ 9.6

/ 34

3

2234

/ 29

.3 /

1775

Käv

linge

ån -

Vat

tenk

ontro

ll 20

06Tr

ansp

ort a

v kv

äve,

fosf

or o

ch B

OD

Obs

erve

ra a

tt de

olik

a pa

ram

etra

rna

har o

lika

skal

or.



12



Fosfortransport, Högsmölla 2006

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0


ton

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0m3/s

tot-P, ton vattenföring, m3/s

Kvävetransport, Högsmölla 2006

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500


ton

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0m3/s

tot-N, ton vattenföring, m3/s

Till följd av nederbörds- och flödesförhållandena under året var ämnestransporterna som högst under november och december. Under dessa två månader transporterades 40 % av årets fosfor- och kvävemängd.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45Fosfortransporter 2001-2006

2001-20063

2001-200617

2001-200620

Högsmölla

2001-200627A

2001-200635

Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån

ton

0

500

1000

1500

2000

2500

3000Kvävetransporter 2001-2006

2001-20063

2001-200617

2001-200620

Högsmölla

2001-200627A

2001-200635


ton

När det gäller transporten av BOD, TOC och suspenderat material, har den följt samma mönster som för kväve och fosfor. Transporten vid mynningspunkten 2006 var 1800 ton BOD, 3400 ton TOC och 6100 ton suspenderat material.

0200400600800

100012001400160018002000

BOD-transporter 2001-2006

2001-20063

2001-200617

2001-200620

Högsmölla

2001-200627A

2001-200635


ton



Arealspecifika förlusterArealkoefficienterna 2006, det vill säga ämnesmängden delat med avrinningsområdets yta uppströms aktuell provpunkt (inklusive reningsverkens andel), har legat över medelvärdena för de tre senaste åren, för både fosfor och kväve.

Område År Totalkväve Tillstånd Totalfosfor Tillstånd

Areal kg/ha, år SNV klass kg/ha, år SNV klass Björkaån, pkt 20 2004 21 0,22 340 km2 2005 14 0,17 2006 30 0,33 Medel, 3 år 22 5 – mycket 0,24 4 - höga höga förluster förluster Vombsj. Utl (stn 17) 2004 4,5 0,10 450 km2 2005 7,2 0,10 2006 7,1 0,15 Medel, 3 år 6,3 4 – höga 0,12 3 – måttligt förluster höga förluster Klingavälsån,pkt 35 2004 5,8 0,12 240 km2 2005 5,5 0,14 2006 7,4 0,16 Medel, 3 år 6,3 4 - höga 0,14 3 – måttligt förluster höga förluster Bråån (stn 27 A) 2004 36 0,29 170 km2 2005 30 0,25 2006 46 0,56 Medel, 3 år 37 5 – mycket 0,37 5 – extremt höga förluster höga förluster Utloppet i Öresund 2004 14 0,17 1200 km2 2005 12 0,13 2006 19 0,24 Medel, 3 år 15 4 - höga 0,18 4 - höga förluster förluster

Baserat på medelvärde från de tre sista åren, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) benämns arealförlusterna för kväve som "höga" till "extremt höga" och för fosfor som "måttligt höga" till "extremt höga". Arealkoefficienterna var högst i Bråån för både kväve och fosfor medan de lägsta arealkoefficienterna beräknades för Klingavälsån och Vombsjöns utlopp.



Automatisk vattenprovtagare vid Slogstorpsdammens inlopp, oktober 2005

Effekter av dammar genomförda inom Kävlinge-åprojektet

I det kommunala samarbetet med Kävlingeå-projektet anläggs dammar och våtmarker inom avrinningsområdet. För närvarande upptar dessa en sammanlagd yta på ca 200 ha och bidrar till en minskning av kväve och fosfortrans-porterna. I Kävlingeåns avrinningsområde finns en damm, Slogstorp, där mätningar av näringsämnesreduktionen pågick kontinuerligt från det att dammen stod klar i oktober 1997 fram till mars 2005. Därefter gjordes en kortare undersökning under november 2005 till juli 2006 där resultaten från den tidigare använda provtagnings-metoden jämfördes med resultat från en flödesproportionell provtagningsmetod.

Den senare undersökningen visade att det är sannolikt att den beräknade belastningen och reduktionen av fosfor tidigare har underskattats, medan kvävereduktionen gav resultat som var jämförbara mellan de båda provtagningsmetoderna.

Den genomsnittliga kvävereduktionen i Slogstorp, 1997-2005 var drygt 2000 kg/ha/år, vilket motsvarar drygt 4 % av dammens totala belastning. Den beräknade fosforreduktionen under samma period var ca 50 kg/ha dammyta (och är då troligen något underskattad). Reduktionen av fosfor motsvarar ca 14 % av den totala belastningen av fosfor på dammen.

Eftersom förutsättningarna för att erhålla en hög absolut näringsreduktion är ovanligt bra i Slogstorp kan man förutsätta att genomsnittsdammen inom Kävlingeåns avrinningsområde inte är lika effektiv, vare sig när det gäller kväve- eller fosforavskiljning. De dammar och våtmarker som hittills anlagts inom Kävlingeå-projektet bedöms grovt skattat reducera sammanlagt ca 150 ton kväve och ca 5 ton fosfor som genomsnitt per år. Om man sätter dessa siffror i relation till årets, motsvarar reduktionen i projektets dammar i stora drag den totala utsläppsmängden från reningsverken inom Kävlingeåns avrinningsområde.

Slogstorp - kväve

2197

2399

-250

0

250

500

750

1000

1250

1500

Okt

97

Apr

98

Okt

98

Apr

99

Okt

99

Apr

00

Okt

00

Apr

01

Okt

01

Apr

02

Okt

02

Apr

03

Okt

03

Apr

04

Okt

04

rete

ntio

n (k

g/ha

)

-100

0

100

200

300

400

500

600

vatte

nför

ing

(l/s)

Kväveretention Medelvattenföring

Slogstorp - fosfor

-12,

7

-10

0

10

20

30

40

50

Okt

97

Apr 9

8

Okt

98

Apr 9

9

Okt

99

Apr 0

0

Okt

00

Apr 0

1

Okt

01

Apr 0

2

Okt

02

Apr 0

3

Okt

03

Apr 0

4

Okt

04

rete

ntio

n (k

g/ha

)

-100

0

100

200

300

400

500va

ttenf

örin

g (l/

s)FosforretentionMedelvattenföring



BottenfaunaBottenfaunaresultaten redovisas i tabellen nedan (för artlista och mera utförlig redovisning punkt för punkt, se bilaga 3.5)

Organiskföroreningspåverkan*

Naturvärde Provpunkt nr

läge

Antaltaxa

Antalindivider

/m2

Shannon-index

ASPT

indexpoäng bedömning poäng bedömning

3 Kävlingeån,Högsmölla 59 2860 3,2 5,5 5 måttlig 13 högt

20 Björkaån, Björka 41 1560 3,6 6,0 7 obetydlig 10 högt

22 Björkaån, Eggelstad 50 8250 2,9 5,9 7 obetydligt 15 mycket högt

27A Bråån, Örtofta 53 740 3,8 4,8 5 måttlig 10 högt

6 Klingavälsån 38 2070 3,1 6,3 6 svag 12 högt * Organisk föroreningspåverkan enligt Danskt faunaindex. Naturvärde enligt Sundberg m fl 1996.

I Kävlingån vid Högsmölla (pkt 3), samt i Bråån vid Örtofta (pkt 27A) bedömdes bottenfaunasamhället vara måttligt föroreningspåverkat. På båda lokalerna var antalet arter mycket högt och både renvattenkrävande- och smutsvattentåliga arter fanns representerade.

I Klingavälsån bedömdes bottenfaunasamhället vara svagt föroreningspåverkat. De smutsvattentåliga djuren, som var av tre olika arter/grupper, räknades dock endast till tre individer. Lokalen har i tidigare undersökningar pendlat mellan obetydligt till svagt föroreningspåverkad då flera olika renvattenkrävande arter/grupper noterats.

I Björkaån vid Björka (pkt 20) samt vid Eggelstad (pkt 22) bedömdes bottenfaunasamhället vara obetydligt föroreningspåverkat. Båda lokalerna hyser ett mångformigt och värdefullt bottenfaunasamhälle med många renvattenkrävande arter/grupper.

Naturvärdet bedömdes som mycket högt i Björkaån vid Eggelstad (pkt 22) samt högt på resterande lokaler.

0

10

20

30

40

50

60Föroreningståliga Renvattenkrävande ÖvrigaAntal taxa

1998 01 06 98 01 06 98 01 06 98 01 0698 01 063 20 22 27A 6

Resultat från bottenfaunaunder-sökningar i Kävlingeån under åren 1998-2006. Totala antalet taxa (hela stapeln) samt antalet negativa (föroreningståliga)och positiva (ren-vattenkrävande)indikatorarter i Danskt fauna-index.



En rödlistad art, bäckvattenbaggen Riolus cupreus, noterades i Björkaån (pkt 20 och 22) och Klingavälsån (pkt 6). Vid pkt 20 i Björkaån vid Björka noterades 79 exemplar, vilket är bland de högsta individtätheterna av arten som noterats i Skåne (Ekologgruppens databas).

tre ovanliga arter i ett regionalt perspektiv erhölls, varav en snäckart (Bithynia leachii) och två nattsländearter (Lype reducta och Ceraclea annulicornis).

Hotkategori Art KAV3 KAV20 KAV22 KAV6 KAV27A Summa

Rödlistade art Sårbar kat3 (VU) Riolus cupreus 79 2 10

Ovanlig Bithynia leachii 11 1 88 1

Ovanlig Lype reducta 1

OvanligCeracleaannulicornis 12

Gammarus pulex, ett vanligt förekommande kräftdjur som inräknas bland indikatorgrupperna för renvattenkrävande djur i Danskt faunaindex.Skalstrecket motsvarar 1 mm Tecknare: Maja Holmström



BILAGOR

19 Kävlingeån Bilaga 1:1 Vattenkontroll 2006


Sammanställning av Kävlingeåns recipientkontrollprogram 2005-2007

Nr: Lokalbenämning

provtagningsplats

koordinat RN kommun frekvens program

ggr/år bas övrigt

3 Kävlingeån, vid Högsmölla 618681 132873 Kävlinge 12 (52) 1,2,3 Bf(SKA-kav3)

10 Kävlingeån, vid Örtofta, uppstr Bråån 618613 133903 Lund/Eslöv 6 1

17 Kävlingeån, vid Vombsjöns utlopp 617667 135845 Eslöv 15 1

19 Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön 617424 136301 Sjöbo 6 1

20 Björkaån, vid Björka före utl till Vombsj 617216 136348 Sjöbo 12 1 Bf(SKA-kav20)

22 Björkaån vid Eggelstad 6170265 1374782 Sjöbo Bf(SKA-kav22)

23 Vollsjöån, nedströms Vollsjö 617390 137269 Sjöbo 6 1

51 Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån 616995 137553 Sjöbo 6 1

52 Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån 617230 137660 Sjöbo 6 1

27A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka 618721 133950 Eslöv 12 1 Bf(SKA-kav27A)

53A Bråån, vid golfbana, uppstr. Eslövsb. 618995 134294 Eslöv 6 1

33 Sularpsbäcken, nedstr S Sandbys AR 618179 134559 Lund 6 1

35 Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån 617658 135704 Lund 12 1 Bf(SKA-kav6)

50 Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp 616412 136417 Sjöbo 6 1

Förklaringar – provtagningsfrekvens 12 ggr/år - januari-december 52 ggr/år - veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) 6 ggr/år - -jämna månader (feb, april, juni, aug, okt, dec))

Förklaringar – program bas 1 bas 2 bas 3 övrigt

Vattenföring Suspenderat material Temperatur Bf – bottenfauna-

Temperatur Syrgas undersökning år 2006

pH Syrgasmättnad (vart tredje år)

Grumlighet Konduktivitet

Syrgas Totalkväve

Syrgasmättnad Nitrat+Nitritkväve

Grumlighet Totalfosfor

BOD TOC

Totalkväve

Nitrat+Nitritkväve

Ammoniumkväve

Totalfosfor

Fosfatfosfor

Kävlingeån 20Vattenkontroll 2006 Bilaga :2:1


Metodik – vattenföring och transportberäkning Vattenföring för transportberäkningar har inhämtas från följande stationer:

Läge provpunktsnummer uppgiftslämnare SMHI stations-nr

Kävlingeån, Högs mölla 3 Sydvatten AB 92-2171

Vombsjöns utlopp 17 Sydvatten AB

Bråån, Ellinge 27 SMHI 92-2126

Klingavälsån 35 SMHI 92-2116

Björkaån, Eggelstad 22 SMHI 92-2125

I beräkningen av transporterna vid pkt 3 i Högsmölla används resultaten från blandprovsanalyserna (för BOD och suspenderat material, månadsanalyser) samt SMHI:s månadsmedelflöden vid denna mätstation.

När det gäller transportberäkningarna av BOD, bör det påpekas att enligt uppdraget görs analyserna utan ATU. Detta innebär att nitrifikationen inte hämmas. Då ammoniumhalterna tidvis kan var höga, speciellt nedströms avloppsutsläpp, ger BOD-halten inte bara ett mått på den biologiska syrgasförbrukningen utan även det syre som förbrukas då ammoniumet övergår till nitrat. Man bör därför vara försiktig med att använda BOD-transporten som ett mått på mängden nedbrytbart material i vattnet.

För beräkning av totaltransporterna ut i Öresund utnyttjas ämneskoncentrationer från pkt 3, Högs mölla. Även vattenföringen baseras på uppgifter från Högs mölla, men värdena arealkorreleras med faktorn 1,016.

Transportmängderna för Vombsjöns utlopp, pkt 17, bygger på månadsanalyserna och tappningsuppgifter från Sydvatten AB.

För Björkaån, Klingavälsån, och Bråån har beräkningsgrunden varit redovisade månadsanalyser och SMHI:s månadsmedelflöden för respektive vattenföringsstation. För att kompensera för sträckan mellan provpunkt och vattenföringsstation och representera hela det aktuella delavrinningsområdet, är flödena uppräknade med arealberoende faktorer enligt SMHI, Svenskt Vattenarkiv, avrinningsområde i Sverige: Björkaån 1,29 Klingavälsån 1,25 Bråån 1,13

Vattenföringen vid provtagningstillfällena beräknades av dygnsvärden från ovanstående vattenföringsstationer och arealkorrelation för samtliga provtagningsstationer utom för pkt 33 i Sularpsbäcken, där bestämdes vattenföringen med den så kallade flottörmetoden (uppmättning av bäckens tvärsnittsarea och flödeshastighet) vid de provtagningstillfällen där så var möjligt.



Metodik – kemiska, fysikaliska vattenundersökningarAll provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS028185. Vattenproverna togs i mitten av åfåran från strandkanten med hjälp av en käpphämtare eller från bro med en ruttnerhämtare. Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält.

MånadsprovtagningProvtagning för bas 1 och 2 har skett en gång per månad (12 ggr/år) vid 5 provpunkter och jämna månader (februari, april, juni, augusti, oktober, december (6 ggr/år)) vid 13 provpunkter. Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr. 1279 och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 1006). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium.

Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium

temperatur FM TEMP EG

syrgas SSEN 25814 IM O2-FÄLT EG

pH SS 028122,2 FM PH25 EG

grumlighet SSEN 27027 del 3 FM TURBFNU EG

BOD7* SSEN1899, del 2, u ATU IM BOD7-NE EG

nitrit+nitratkväve SSEN ISO 13395mod IM NO23-DA ALcontrol AB

ammoniumkväve SSEN ISO 11732mod IM NH4-DS ALcontrol AB

totalkväve SS13395mod/SS028131mod IM NTOT-DA ALcontrol AB

fosfatfosfor SSEN ISO 1189mod IM PO4P-NS ALcontrol AB

totalfosfor ISO 15681/SS028127mod IM PTOT-NA ALcontrol AB

suspenderat material* SSEN 872mod ALcontrol AB

* enligt aktuella standardmetoder får resultat redovisas endast; för susp 5 mg/l eller högre halt, för BOD i intervallet 0,5 - 6 mg/l. För resultat utanför angivna gränser gäller ej standarder Redovisade värden för BOD>5, ligger utanför ackrediteringen.

VeckoprovtagningProvtagning för bas 3 har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid en provpunkt (pkt 3 vid Högs mölla). Analys av syrgas och konduktivitet har skett varje vecka, medan övriga analyser har baserats på frysta veckoprov som vid årets slut blandats flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Analyserna har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr. 1279 och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 1006). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium.

Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium

syrgas SSEN 25814 IM O2-FÄLT EG

konduktivitet SSEN 2788, mod FM KOND-25 EG

nitrit+nitratkväve SS-ENISO13395,mod IM NO23-DA ALcontrol AB

totalkväve SS13395,mod/SS028131,mod IM NTOT-DA ALcontrol AB

totalfosfor ISO15681/SS028127 IM PTOT-NA ALcontrol AB

TOC SS-EN1484/CORG-TKC,NPOC CORG-TI ALcontrol AB

Kävlingeån 22Vattenkontroll 2006 Bilaga 2:3


Metodik - Bottenfauna

Allmänt - omfattning, provtagning Bottenfaunaundersökningen har omfattat fem provpunkter i rinnande vatten. Provtagning har utförts av Birgitta Bengtsson. Cecilia Holmström har utfört de taxonomiska bestämningarna. Birgitta Bengtsson har sammanställt resultaten. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279).

Bottenfaunaproverna togs den 31 oktober samt den 27 december, med den s k sparkmetoden (efter SIS metod SS028191). Metodiken följer SLU:s ”Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier” (96-06-24). Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 60 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 10 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. I praktiken innebar detta ofta att sökprovet riktades mot vegetation i kanten, enstaka mindre block, grenar och/eller håvning över ren sandbotten.

Proven konserverades i fält med etanol till en koncentration på ca 70 %. En skiss över vattendraget och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om åbredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, åkantsvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Beträffande de olika provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning lämnas i resultatbilagan en kommentar under respektive provpunkt. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär (t ex mjuk och dyig eller bara består av större block) och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran.

Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har 20% av provet sparats för att studeras i mikroskop, där vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) räknats. Endast djur som i detta delprov förekom med minst 5 individer räknades upp med den faktor som kvoten mellan total provvolym/delprovvolym utgjort. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop.

ResultatbehandlingVid resultatbehandlingen av proverna från rinnande vatten har tre biologiska index beräknats, dels avspeglande organisk-eutrofierande föroreningspåverkan (Danskt Faunaindex, Miljöstyrelsen 1998) dels försurningspåverkan (Henriksson & Medin 1990) och dels naturvärde (Nilsson C. et al 2001). Därutöver har ett diversitetsindex (Shannon) beräknats, samt ASPT-index. Förklaring av de olika indexen ges nedan. För varje lokal har antal taxa och antal individer summerats. Under rubriken "Allmänt:" i de provpunktsvisa redovisningarna kommenteras antal taxa (arter/grupper) och antalet individer normalt med följande begrepp:

mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt

antal taxa <15 15 – 24 25 - 34 35 – 45 >45

antal individer/m2 <100 100 – 500 510 - 2000 2000 – 4000 >4000



Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex (Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn ) använts (se nedan), vilket i grunden bygger på saprobiesystemet. Vid eventuell försurningspåverkan, blir bedömningen av organisk/eutofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjö- eller dammutlopp där det naturligt ofta utvecklas samhällen med många filtrerande organismer, vilka i hög grad kan påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer danskt faunaindex motiveras det i texten.

Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (se nedan). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten.

Naturvärde har angivits för varje lokal enligt naturvärdesindex (se nedan). Rödlistade och ovanliga arterkommenteras också. Klassificering av sällsynta arter i hotkategorier har skett enligt Artdatabankens förteckning av rödlistade arter 20051.Hotkategorierna är: 1= akut hotad (CR), 2= starkt hotad (EN), 3= sårbar (VU), 4= missgynnad (NT). Även arter som bedömts som ovanliga i ett regionalt perspektiv har medräknats i naturvärdesindex (kategori 5). Tidigare års indexpoäng är omräknade efter den nya rödlistan (2005).

Beskrivning av indexen:Försurningsindex (Henriksson & Medin 1990) är uppbyggt för att spegla försurningspåverkan. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1 - 3 poäng. Kriterierna i försurningsindexet är:

1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Kan ge max 3 poäng. Kritiskt pH-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 – 5,0 ger 2 p; 4,9 - 4,5 ger 1 p

2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis och antalet bäcksländeindivider,

Baetis/Plecoptera index > 1,0 ger 2 p; 1,0-0,75 ger 1 p och <0,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa ger 1 poäng och mer än 40 taxa ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng.

Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där 0-4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Vi har i denna undersökningen ändrat beteckningen ”ingen eller obetydlig påverkan” till ”obetydlig påverkan” samt modifierat klassindelningen något, och benämner provpunkter med 6-7 indexpoäng måttligt påverkade, samt justerat upp gränsen för ”obetydlig påverkan” från > 6 till > 7, vilket ger följande klassindelning: 0-4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan> 7 p = obetydlig påverkan

1 Gärdenfors, U. (ed) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. Artdatabanken. Sveriges Lantbruksuniversitet - Uppsala



Organisk-eutrofierande föroreningspåverkan, Danskt faunaindex (Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn ). Indexet består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper.

Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila,varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis.

Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 100 eller fler individer hittats, igeln Helobdellastagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga, sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea.

Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader.

Indexet bygger på saprobiesystemet och kan anta ett värde mellan 1 och 7, där 7 står för det mest opåverkade bottenfaunasamhället. Vi har namnsatt klasserna med avseende på organisk/eutrofierandeföroreningspåverkan enligt följande: 7 = obetydlig påverkan 6 = svag påverkan 5 = måttlig påverkan 4 = betydlig påverkan 3 = stark påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 1 = mycket stark påverkan

Naturvärdesindex (efter Nilsson.C et al 2001.) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Hotstatus1 : Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art Antal taxa: 41 - 45 ger 1 poäng, 46 - 50 ger 3 p, >50 ger 10 p Diversitet (Shannon): >3,85 – 4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Raritet (ej rödlistade arter): varje ovanlig art ger 3 pPoängskala för bedömning av naturvärde: >16 Mycket högt naturvärde 6 - 16 Högt naturvärde <6 Allmänt naturvärde En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen.

Som underlag till att bedöma vilka arter som är ovanliga har använts Degerman, E. 1994, där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Vid bedömningen har också vägts in Ekologgruppens övriga databasmaterial. Endast arter typiska för rinnande vatten har medtagits. De arter som klassats som ovanliga redovisas i resultatbilagan. Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många indi-vider det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre

1 Gärdenfors, U. (ed) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. Artdatabanken. Sveriges Lantbruksuniversitet - Uppsala



indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannon index har beräknats enligt följande formel: H’ = ni/N x log ni/N, där ni = antalet individer av arten Si och N = totala antalet individer av alla arter S1+S2+S3+S4. Klassningsgränserna beskrivs nedan.

ASPT-index (Average score per taxon) (Armitage m fl 1983). Indexet beräknas genom att de påträffade organismerna identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta). Varje familj ges ett poängantal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer.Klassningsgränserna beskrivs nedan.

EPT-index. Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan.

BpHI (BottenpHauna-index). Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-BpHI och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 10, där 10 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-BpHI används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 10. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att pH-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se ”Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 2002:1”.

Bedömning av tillstånd – vattendrag. Tabellen grundar sig på ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag”. SNV Rapport 4913. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 2001.

LitteraturDegerman E, Fernholm B & Lingdell P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, utbredning i

Sverige. Naturvårdsverket, Rapport 4345. Gärdenfors U. (ed) 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet -

Uppsala.Henriksson L. & Medin M. 1990. Bottenfaunan i tjugo vattendrag i Jönköpings län 1989 – en biologisk

försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län 1990:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn.

Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Nilsson C et al. 2001. Bottenfaunan i Jönköpings län 2000. Jönköpings län 20001:42

Klass Benämning Shannons diversitets-

index

ASPT-index

Surhets-index

Danskt Fauna-index (DFI)

EPT-index

1 Mycket högt index >3,71 >6,9 >10 7 >29

2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6,9 6-10 6 22-29

3 Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6,1 4-6 5 12-22

4 Lågt index 1,48-2,22 4,5-5,3 2-4 4 7-12

5 Mycket lågt index 1,48 4,5 2 3 7



Vattenföring år 2006 i Kävlingeån vid stn 92-2171, Högsmölla; m3/sDatum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

1 7,6 5,9 9,0 34,0 10,4 10,0 4,2 3,2 27,3 10,9 19,8 20,72 8,0 5,9 8,6 32,7 10,4 10,2 4,0 4,6 22,7 11,3 16,2 19,23 9,0 5,9 8,3 36,5 10,3 9,5 3,8 4,5 25,2 11,4 12,9 18,14 9,7 5,9 7,7 34,6 10,0 8,7 3,7 4,2 26,2 10,1 11,7 17,05 9,9 6,0 7,3 31,4 9,6 8,1 3,6 3,7 24,3 8,7 12,3 17,76 9,7 7,1 7,0 31,8 9,1 7,7 3,5 3,3 22,8 8,5 12,8 19,67 9,2 9,8 6,7 31,5 8,6 7,2 3,3 3,2 22,2 9,1 12,8 19,78 8,7 12,6 6,5 31,3 8,5 6,9 3,3 3,0 21,6 9,5 12,8 23,69 8,1 16,4 6,4 31,1 8,2 6,5 3,4 4,7 20,2 10,1 20,3 26,210 7,5 17,0 6,2 31,1 7,1 6,2 4,2 4,4 19,3 9,8 22,1 23,211 7,7 15,6 6,1 28,9 6,8 6,0 4,9 4,0 17,6 9,0 19,4 21,912 9,3 13,8 6,1 27,7 6,6 5,7 4,7 5,1 15,0 8,3 24,4 29,813 12,2 12,5 6,0 26,2 6,5 5,6 4,4 5,7 12,7 7,8 21,7 29,314 12,5 11,8 6,1 24,0 6,2 5,4 3,7 12,2 12,1 8,7 24,6 36,515 11,6 11,5 6,4 21,5 6,2 5,2 3,6 18,8 11,6 8,8 22,0 46,616 10,8 11,5 6,2 19,0 6,2 5,1 3,5 16,6 11,5 8,6 21,2 50,017 10,3 11,5 6,0 18,1 6,2 5,0 3,5 13,2 11,5 8,6 21,1 45,418 9,3 10,9 6,0 16,7 6,4 4,9 3,4 11,9 11,5 8,5 20,9 42,219 8,2 11,1 6,1 16,6 6,9 4,9 3,4 10,5 11,5 8,3 19,6 37,620 7,2 12,4 6,2 16,6 7,0 4,7 3,3 9,9 11,2 8,3 21,3 33,821 6,3 13,4 6,2 17,1 8,1 4,6 3,2 17,5 10,9 8,3 25,7 31,122 6,3 12,8 6,1 16,5 7,9 4,7 3,3 15,6 11,4 8,2 31,4 28,623 6,1 12,3 6,1 15,7 7,8 4,7 3,2 13,8 11,7 8,5 30,6 25,724 6,0 11,7 6,3 13,5 7,4 4,4 3,2 13,1 11,8 9,8 35,2 23,325 6,0 11,5 6,5 12,0 7,7 4,4 3,2 11,5 11,6 11,7 34,7 20,326 6,0 11,5 6,6 11,5 7,7 4,4 3,1 10,4 11,5 11,0 30,8 19,227 6,0 11,0 8,7 11,4 7,4 4,8 3,1 11,4 11,5 10,6 28,1 17,628 6,0 9,5 28,3 11,2 9,1 4,7 3,2 11,8 11,5 10,7 26,2 16,529 6,0 41,7 10,6 11,3 4,5 3,1 11,8 11,5 11,5 24,6 16,230 6,0 36,6 10,5 10,7 4,4 3,1 28,7 11,4 12,2 22,4 15,131 5,9 36,9 9,9 3,2 34,7 13,4 21,1

Medel 8,2 11,0 10,5 22,4 8,1 6,0 3,6 10,5 15,8 9,7 22,0 26,2Max 12,5 17,0 41,7 36,5 11,3 10,2 4,9 34,7 27,3 13,4 35,2 50,0Min 5,9 5,9 6,0 10,5 6,2 4,4 3,1 3,0 10,9 7,8 11,7 15,1

Årsmedel 12,8 datumÅrsmax 50,0 16-decÅrsmin 3,0 8-aug

Högsmölla 2006

0

10

20

30

40

50

60


m 3/s



Vattenföring år 2006 i Bråån vid stn 92-2126, Ellinge; m3/sDatum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

1 1,53 0,84 1,48 10,95 1,56 1,35 0,36 0,33 8,00 0,87 7,94 2,892 1,81 0,83 1,31 9,62 1,59 1,29 0,33 0,74 5,07 1,10 5,36 2,683 2,36 0,81 1,26 9,85 1,39 1,21 0,33 0,58 5,73 1,94 3,66 2,744 2,48 0,77 1,14 7,94 1,25 1,09 0,32 0,47 5,13 1,88 2,86 3,175 2,33 0,71 1,04 6,50 1,10 1,05 0,30 0,35 4,22 1,65 2,73 3,956 2,18 0,77 0,91 6,46 1,09 0,94 0,29 0,30 3,10 1,63 2,95 5,647 1,96 1,91 0,92 5,81 1,01 0,92 0,28 0,30 2,60 1,95 2,97 5,608 1,80 2,81 0,94 5,25 0,95 0,82 0,31 0,31 2,34 2,31 3,05 8,219 1,58 4,34 0,96 5,05 0,93 0,73 0,29 0,84 1,87 2,58 7,73 8,26

10 1,44 4,24 0,89 4,82 0,87 0,67 0,28 0,52 1,57 2,30 6,84 5,9311 1,60 3,69 0,88 3,75 0,82 0,63 0,28 0,84 1,35 1,85 6,49 6,0312 2,96 2,90 0,88 3,14 0,80 0,58 0,27 0,95 1,26 1,60 8,68 11,2113 5,06 2,39 0,84 2,77 0,77 0,57 0,29 0,84 1,11 1,31 7,45 9,1714 4,09 2,00 0,82 2,76 0,73 0,55 0,26 4,06 1,04 1,14 9,56 15,3815 3,05 1,88 0,79 2,46 0,70 0,50 0,25 4,27 0,94 1,01 7,98 16,8016 2,50 1,88 0,77 2,14 0,72 0,48 0,24 3,25 0,85 0,97 6,68 15,8117 2,10 1,67 0,76 2,00 0,71 0,47 0,26 2,42 0,80 0,96 5,22 12,3118 1,79 1,59 0,76 2,53 0,81 0,44 0,26 2,02 0,81 0,93 4,35 9,8219 1,39 1,68 0,80 2,59 0,86 0,43 0,25 1,53 0,84 0,89 3,83 7,0420 1,11 2,36 0,80 2,85 0,85 0,41 0,26 4,49 0,77 0,87 4,98 5,7421 1,01 2,83 0,85 2,92 1,12 0,45 0,26 13,78 0,74 0,85 6,61 4,9122 0,93 2,52 0,79 2,48 1,10 0,47 0,25 7,29 0,71 0,81 8,06 4,1923 0,94 2,31 0,83 2,12 1,09 0,42 0,25 5,90 0,65 1,03 6,42 3,6424 1,07 2,02 0,76 1,89 1,02 0,43 0,31 4,14 0,62 1,97 11,10 3,4625 1,09 1,90 0,83 1,64 1,12 0,41 0,27 2,81 0,62 3,16 9,02 3,1626 1,07 1,83 0,85 1,54 1,11 0,58 0,27 2,03 0,61 2,72 6,58 2,8627 0,90 1,60 2,06 1,42 1,00 0,53 0,26 1,73 0,61 2,89 5,04 2,6928 0,85 1,50 12,28 1,36 1,67 0,46 0,26 2,43 0,60 2,96 4,08 2,5829 0,82 15,48 1,34 2,13 0,42 0,24 3,02 0,59 3,71 3,59 2,5830 0,84 13,00 1,39 1,89 0,38 0,20 11,19 0,64 3,94 3,12 2,8331 0,86 13,12 1,52 0,29 11,90 5,63 9,05

Medel 1,79 2,02 2,57 3,91 1,10 0,66 0,28 3,08 1,86 1,92 5,83 6,46Max 5,06 4,34 15,48 10,95 2,13 1,35 0,36 13,78 8,00 5,63 11,10 16,80Min 0,82 0,71 0,76 1,34 0,70 0,38 0,20 0,30 0,59 0,81 2,73 2,58

Årsmedel 2,62 datum Årsmax 16,80 15-dec Årsmin 0,20 30-jul

Bråån, Ellinge 2006

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18


m3/s



Vattenföring år 2006 i Klingavälsån vid stn 92-2116; m3/sDatum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

1 1,17 1,03 1,30 4,15 2,46 1,87 0,68 0,23 2,45 1,15 2,10 3,172 1,15 0,99 1,29 3,94 2,44 2,10 0,64 0,35 2,16 1,23 2,20 3,143 1,17 0,94 1,29 3,97 2,32 1,72 0,61 0,50 2,04 1,28 1,85 3,114 1,18 0,88 1,30 3,91 2,19 1,61 0,59 0,44 2,37 1,28 1,72 3,105 1,19 0,88 1,30 3,80 2,06 1,52 0,56 0,38 2,51 1,31 1,69 3,206 1,19 0,93 1,20 3,61 1,92 1,50 0,54 0,33 2,47 1,32 1,70 3,377 1,19 1,62 1,13 3,55 1,82 1,47 0,52 0,30 2,30 1,40 1,71 3,408 1,19 1,76 1,07 3,66 1,74 1,39 0,51 0,30 2,09 1,56 1,72 3,689 1,18 2,35 1,07 3,84 1,70 1,33 0,50 0,30 1,92 1,60 2,10 3,84

10 1,17 2,36 1,08 3,80 1,65 1,28 0,49 0,33 1,79 1,58 2,61 3,6611 1,17 2,13 1,04 3,51 1,60 1,22 0,46 0,39 1,70 1,47 2,55 3,4912 1,51 1,68 1,01 3,32 1,56 1,15 0,44 0,67 1,65 1,38 2,70 3,8213 1,73 1,55 1,01 3,23 1,49 1,09 0,41 0,88 1,60 1,34 2,80 4,0014 1,65 1,50 1,05 3,28 1,44 1,06 0,40 1,19 1,51 1,27 3,03 4,4915 1,53 1,49 1,14 3,23 1,41 1,04 0,40 1,48 1,51 1,23 3,12 5,0516 1,43 1,46 1,15 3,09 1,37 1,00 0,37 1,56 1,48 1,22 2,94 4,6617 1,33 1,44 1,16 3,01 1,37 0,96 0,35 1,55 1,45 1,21 2,81 4,4618 1,25 1,44 1,12 2,98 1,40 0,93 0,30 1,41 1,40 1,20 2,73 4,3519 1,17 1,46 1,13 2,93 1,60 0,92 0,31 1,24 1,39 1,17 2,63 4,1220 0,84 1,64 1,13 2,92 1,60 0,89 0,29 1,15 1,37 1,18 2,79 3,9721 1,30 1,72 1,13 2,92 1,63 0,85 0,32 1,16 1,33 1,18 3,14 3,8822 1,06 1,64 1,09 2,86 1,62 0,84 0,27 1,24 1,29 1,17 3,51 3,7723 1,05 1,59 1,07 2,75 1,65 0,81 0,27 1,47 1,26 1,18 3,51 3,6924 1,04 1,53 1,09 2,67 1,58 0,77 0,26 1,59 1,22 1,31 3,77 3,6325 1,01 1,48 1,11 2,59 1,52 0,74 0,26 1,51 1,20 1,63 3,95 3,5826 0,99 1,45 1,12 2,53 1,52 0,71 0,24 1,41 1,17 1,86 3,68 3,4627 1,01 1,33 1,27 2,53 1,45 0,82 0,23 1,48 1,13 1,71 3,48 3,3828 1,11 1,30 3,30 2,52 1,61 0,81 0,21 1,46 1,10 1,61 3,36 3,3429 1,10 5,84 2,47 1,95 0,77 0,22 1,55 1,10 1,59 3,29 3,3130 1,05 4,53 2,45 1,83 0,73 0,22 1,88 1,11 1,69 3,24 3,2731 1,03 4,37 1,69 0,22 2,44 1,75 3,70

Medel 1,20 1,48 1,58 3,20 1,72 1,13 0,39 1,04 1,64 1,39 2,75 3,71Max 1,73 2,36 5,84 4,15 2,46 2,10 0,68 2,44 2,51 1,86 3,95 5,05Min 0,84 0,88 1,01 2,45 1,37 0,71 0,21 0,23 1,10 1,15 1,69 3,10

Årsmedel 1,77 datumÅrsmax 5,84 29-marÅrsmin 0,21 28-jul

Klingavälsån 2006

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0


m3/s



Vattenföring år 2006 i Björkaån vid stn 92-2125, Eggelstad; m3/sDatum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

1 1,44 0,90 1,86 35,34 2,74 2,37 0,33 0,26 17,12 0,85 8,76 3,602 1,52 0,89 1,65 27,27 2,66 2,36 0,32 0,31 12,62 0,99 7,44 3,413 1,79 0,88 1,61 23,68 2,39 1,99 0,29 0,55 11,01 1,16 5,48 3,214 2,06 0,87 1,55 18,27 2,06 1,75 0,26 0,62 12,35 1,22 4,23 3,355 2,13 0,86 1,36 14,56 1,89 1,48 0,24 0,43 10,38 1,21 3,81 3,756 2,04 0,91 1,29 13,71 1,67 1,40 0,22 0,31 8,07 1,32 3,67 4,687 1,94 1,69 1,32 12,08 1,59 1,34 0,20 0,24 6,17 1,58 3,65 4,348 1,88 3,27 1,26 11,59 1,47 1,22 0,19 0,20 5,07 2,03 3,35 6,539 1,76 4,75 1,27 11,91 1,34 1,12 0,18 0,19 3,97 2,37 6,70 7,72

10 1,69 5,13 1,10 10,63 1,30 0,98 0,19 0,22 3,19 2,39 7,55 6,1311 1,73 4,59 1,15 8,26 1,22 0,90 0,18 0,36 2,64 2,17 6,05 5,1212 2,05 3,69 1,15 6,67 1,19 0,81 0,17 1,95 2,29 2,03 7,06 8,4213 4,84 3,09 1,08 5,14 1,11 0,74 0,16 4,40 1,99 1,60 7,34 8,1414 5,18 2,57 1,04 3,93 1,09 0,67 0,16 13,32 1,74 1,49 10,95 13,0615 4,28 2,40 1,01 3,31 1,00 0,64 0,14 14,53 1,50 1,32 10,86 13,7916 3,46 2,40 0,99 3,19 1,00 0,57 0,11 11,41 1,29 1,25 8,38 13,1817 2,84 2,28 0,98 3,07 1,00 0,55 0,09 9,33 1,20 1,20 6,66 11,3318 2,42 2,12 1,04 3,86 1,01 0,52 0,09 8,34 1,14 1,18 5,54 9,4819 1,89 2,07 1,07 4,29 1,22 0,51 0,08 6,55 1,10 1,11 4,87 7,4120 1,24 2,35 1,08 4,36 1,34 0,48 0,08 5,21 1,03 1,10 6,87 6,2121 1,09 2,62 1,00 4,35 1,54 0,44 0,08 6,40 0,94 1,08 8,68 5,2122 1,09 2,69 1,03 3,66 1,59 0,41 0,08 7,43 0,86 1,05 10,31 4,5823 1,08 2,70 1,11 3,17 1,87 0,40 0,08 7,38 0,82 1,10 8,79 4,0824 1,07 2,50 1,03 2,77 1,64 0,38 0,08 6,97 0,77 1,49 11,63 3,9225 1,04 2,40 1,00 2,47 1,48 0,36 0,08 5,46 0,76 2,97 10,62 3,5426 1,01 2,29 0,97 2,37 1,58 0,34 0,07 4,19 0,73 3,02 8,43 3,3127 0,98 1,90 1,11 2,33 1,48 0,39 0,06 3,83 0,71 2,71 6,73 3,1028 0,97 1,93 9,03 2,33 1,62 0,40 0,06 3,71 0,70 2,58 5,44 3,0029 0,95 24,48 2,15 3,73 0,38 0,06 3,90 0,70 3,07 4,62 2,9430 0,94 29,66 2,25 3,34 0,35 0,07 15,76 0,72 4,09 3,97 2,9131 0,92 40,27 2,48 0,21 23,34 4,89 7,98

Medel 1,91 2,38 4,37 8,43 1,70 0,88 0,15 5,39 3,79 1,86 6,95 6,05Max 5,18 5,13 40,27 35,34 3,73 2,37 0,33 23,34 17,12 4,89 11,63 13,79Min 0,92 0,86 0,97 2,15 1,00 0,34 0,06 0,19 0,70 0,85 3,35 2,91

Årsmedel 3,65 datum Årsmax 40,27 31-mar Årsmin 0,06 27-29-jul

Björkaån, Eggelstad 2006

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45


m 3/s



Sammanställd data 2006 – föroreningsutsläpp Avledd föroreningsmängd från kommunala och industriella reningsverk med utsläpp till Kävlingeån. Uppgifterna är hämtade direkt från berörda kommuner och industrier

Kommunala/industri BOD Tot-P Tot-N BOD Tot-P Tot-Nreningsverk mg/l mg/l mg/l ton ton tonBjörkaånÖstraby Hörby 220 22 986 10 0,4 18 0,23 0,009 0,41Lövestad Sjöbo 695 116 156 3,6 0,08 22 0,30 0,007 1,81Klasaröd Sjöbo 147 25 307 2,8 0,16 20 0,05 0,003 0,34Vanstad Sjöbo 114 23 235 3,4 0,20 24 0,07 0,004 0,46Sjöbo Sjöbo 8 190 1 183 238 3,7 0,12 24 allt vatten infiltrerasSkåne Tranås Tomelilla 200 47 500 39 0,73 22 1,8 0,03 1,04Summa 2,49 0,058 4,1

KlingavälsånSövde Sjöbo 543 54 007 5,3 0,09 28 0,27 0,005 1,43Blentarp Sjöbo 1 147 82 668 9,2 0,16 29 0,74 0,013 2,30Veberöd Lund 1 800 248 773 3,4 0,19 44 0,85 0,05 11Summa 1,9 0,068 14,7

BråånLöberöd Eslöv 1000 147 844 6,4 0,30 22 0,95 0,04 3,2Hurva Eslöv 500 77 312 4,2 0,13 12 0,32 0,10 0,9Ellinge Eslöv 100 200 4 955 784 3,7 0,07 12 19 0,38 59Summa 20,3 0,52 63

KävlingeånAskeröd Hörby 140 26 597 7,4 0,22 15 0,20 0,0006 0,40P7 243 000 6,6 0,13 15 1,5 0,022 2,6Torna Hällestad Lund 333 49 833 4,1 0,18 28 0,20 0,009 1,4Revingeby Lund 609 66 257 2,6 0,19 21 0,17 0,013 1,4Flyinge Eslöv 2000 155 554 5,4 0,24 22 0,85 0,037 3,4S Sandby Lund 3 358 523 000 4,1 0,13 25 2,1 0,07 13Örtofta Eslöv 900 93 131 6,1 0,22 20 0,58 0,021 1,9Danisco, Örtofta 1 298 190 2,6 0,20 39 3,3 0,25 51Håstad Lund 40 93 479 1,5 0,44 5,7 0,14 0,047 0,53Solanum, Kävlinge 37 000 9,3 0,32 4,3 0,012 0,35 0,16Kävlinge Kävlinge 52 740 2 631 040 1,5 0,18 13 4,1 0,47 34Borgeby Lomma 48 890 795 520 <3 0,30 7,8 <2,4 0,24 6,2Summa 13,1 1,5 116Totalsumma 38 2,2 198

Utg. vattenmängd

Kommun Anslutna personekv

31 KävlingeånBilaga 3:3 Vattenkontroll 2006


Resultat vattenkemi/fysik 2006 Provtagn. Vattenf Temp pH Gruml Susp. Syreh Syrem BOD7 PO4-P Tot-P NO3+2-N NH4-N Tot-N

datum m3/s °C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l

3 Kävlingeån, vid Högsmölla

2006-01-10 7,2 0,4 8,0 3,9 2,5 13,9 96 4,8 35 48 5900 200 69002006-02-09 17 1,2 7,9 6,5 11 12,8 90 3,5 43 120 4600 230 56002006-03-16 7,1 1,0 8,0 4,1 4,6 13,1 92 5,9 8 50 3000 230 40002006-04-12 28 5,6 8,0 4,0 6,5 12,0 96 5,1 22 51 5100 52 57002006-05-16 6,3 13,1 8,1 3,6 4,8 9,2 88 7,0 5 50 2000 29 39002006-06-12 6,3 19,7 8,1 4,4 6,3 10,1 110 4,7 9 63 1900 79 31002006-07-11 4,6 22,4 7,9 1,0 1,9 6,6 76 2,2 62 79 1200 31 21002006-08-22 17 18,9 7,7 9,4 7,9 8,0 86 2,7 90 130 6300 41 70002006-09-12 16 15,7 8,0 6,7 9,8 8,5 86 4,7 21 85 2400 <10 36002006-10-11 9,4 13,7 8,0 2,7 2,7 9,1 88 4,0 54 69 4800 39 55002006-11-14 25 7,6 7,8 32 22 11,0 92 3,3 69 130 7900 48 86002006-12-12 31 7,2 7,8 57 43 11,4 95 4,0 70 170 6100 58 6700

MEDEL: 10,5 7,9 11 10,3 10,5 91 4,3 41 87 4267 86 5225MIN: 0,4 7,7 1,0 1,9 6,6 76 2,2 5 48 1200 <10 2100MAX: 22,4 8,1 57 43 13,9 110 7,0 90 170 7900 230 8600

10 Kävlingeån, vid Örtofta, uppströms Bråån

2006-02-09 11 1,2 7,9 7,6 12,0 85 3,5 43 76 3900 270 52002006-04-12 23 5,3 8,1 5,3 11,9 94 2,3 12 50 4500 65 50002006-06-12 5,3 21,1 8,1 4,6 12,7 142 4,9 4 50 1500 140 24002006-08-22 7,8 19,1 7,6 2,5 7,5 81 3,0 33 60 4700 25 58002006-10-11 6,9 14,1 7,8 4,0 7,6 74 3,8 42 63 3400 82 43002006-12-12 16 7,2 7,8 20 10,8 90 3,8 53 74 5300 82 6000

MEDEL: 11,3 7,9 7,3 10,4 94 3,6 31 62 3883 111 4783MIN: 1,2 7,6 2,5 7,5 74 2,3 4 50 1500 25 2400MAX: 21,1 8,1 20 12,7 142 4,9 53 76 5300 270 6000

17 Kävlingeån, vid Vombsjöns utlopp

2006-01-10 0,5 0,2 8,2 1,1 14,5 100 3,9 50 62 840 69 13002006-02-09 2,5 1,4 8,3 1,0 14,9 106 2,2 30 60 1100 26 17002006-03-16 0,5 1,5 8,9 2,2 18,8 134 8,5 6 40 1000 13 18002006-04-12 15 4,7 8,1 3,5 12,2 95 3,8 16 53 4200 84 42002006-05-16 0,5 11,9 8,4 2,3 9,1 85 6,0 4 37 3500 140 43002006-06-12 0,5 20,6 8,6 2,1 13,1 146 3,0 18 40 2900 190 41002006-07-11 2,5 22,1 8,6 2,4 22,0 251 3,3 <2 180 2300 51 29002006-08-22 0,5 20,1 9,0 11 11,7 129 6,2 2 55 680 17 19002006-09-12 4,5 17,4 9,2 16 12,7 133 6,0 4 75 1200 <10 27002006-10-11 0,5 14,7 8,9 11 10,8 107 7,4 13 66 950 79 22002006-11-14 0,5 7,6 8,2 3,8 11,0 92 3,0 53 57 1500 220 24002006-12-12 11 7,5 8,1 1,4 11,5 96 3,6 58 71 3100 220 3800

MEDEL: 10,8 8,5 4,9 13,5 123 4,7 21 66 1939 92 2775MIN: 0,2 8,1 1,0 9,1 85 2,2 <2 37 680 <10 1300MAX: 22,1 9,2 16 22,0 251 8,5 58 180 4200 220 4300

19 Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön

2006-02-09 0,5 2,0 8,1 2,1 13,0 94 2,9 54 68 8000 72 93002006-04-12 0,6 5,3 8,2 4,6 12,4 98 2,2 35 50 11000 41 110002006-06-12 0,1 20,0 7,8 2,8 7,7 85 7,2 52 100 1100 190 23002006-08-22 0,7 19,5 7,9 2,5 8,5 93 2,6 74 110 4900 25 61002006-10-11 0,2 13,4 8,3 5,0 9,6 92 5,3 8 63 3700 130 44002006-12-12 0,8 7,2 8,0 9,5 11,3 94 0,6 65 67 9800 53 9900

MEDEL: 11,2 8,1 4,4 10,4 93 3,5 48 76 6417 85 7167MIN: 2,0 7,8 2,1 7,7 85 0,6 8 50 1100 25 2300MAX: 20,0 8,3 9,5 13,0 98 7,2 74 110 11000 190 11000



Provtagn. Vattenf Temp pH Gruml Susp. Syreh Syrem BOD7 PO4-P Tot-P NO3+2-N NH4-N Tot-Ndatum m3/s °C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l

20 Björkaån, vid Björka före utlopp till Vombsjön2006-01-10 1,9 0,2 8,0 2,6 14,2 98 4,5 46 110 6900 71 79002006-02-09 6,1 1,2 8,1 9,1 12,6 89 3,5 64 110 6600 280 84002006-03-16 1,4 0,9 8,2 1,3 13,4 93 3,9 8 14 4400 24 47002006-04-12 8,6 5,5 8,1 4,8 11,8 94 2,7 21 38 7900 19 88002006-05-16 1,3 11,8 8,2 2,0 9,7 90 5,2 12 26 2800 39 35002006-06-12 1,0 19,7 8,1 2,0 9,2 101 1,4 44 61 2400 50 33002006-07-11 0,2 18,0 8,0 1,8 7,7 81 2,1 53 70 1600 40 22002006-08-22 9,6 16,9 7,9 5,2 8,3 86 2,6 91 110 5600 29 64002006-09-12 3,0 13,8 8,1 1,6 9,3 90 2,4 41 56 4600 24 50002006-10-11 2,8 12,8 8,1 2,5 10,0 95 3,4 63 70 4900 20 56002006-11-14 11 8,5 8,0 25 10,9 93 3,1 69 130 7000 54 83002006-12-12 11 6,7 8,0 14 11,7 96 1,4 58 93 6900 40 7500

MEDEL: 9,7 8,1 6,0 10,7 92 3,0 48 74 5133 58 5967MIN: 0,2 7,9 1,3 7,7 81 1,4 8 14 1600 19 2200MAX: 19,7 8,2 25 14,2 101 5,2 91 130 7900 280 880023 Vollsjöån, nedströms Vollsjö

2006-02-09 2,2 1,4 8,0 6,0 13,4 95 3,0 64 100 8100 180 83002006-04-12 3,1 5,1 8,0 2,1 12,5 98 2,8 22 38 7700 10 84002006-06-12 0,4 17,2 8,1 1,8 8,9 93 1,5 59 74 3600 49 44002006-08-22 3,4 16,0 7,9 4,0 9,0 91 2,4 84 110 6200 19 72002006-10-11 1,0 12,1 8,1 4,1 10,1 94 3,3 66 69 5600 14 64002006-12-12 3,9 7,3 7,9 14 11,6 97 4,2 69 110 6800 33 7300

MEDEL: 9,9 8,0 5,3 10,9 95 2,9 61 84 6333 51 7000MIN: 1,4 7,9 1,80 8,9 91 1,5 22 38 3600 10 4400MAX: 17,2 8,1 14,0 13,4 98 4,2 84 110 8100 180 840051 Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån

2006-02-09 1,2 1,9 7,9 11 12,0 87 4,2 66 130 9200 280 110002006-04-12 1,7 5,0 7,9 5,0 11,6 91 2,8 23 42 9100 49 97002006-06-12 0,2 17,8 8,1 3,2 9,8 103 1,1 39 55 3200 35 37002006-08-22 1,9 16,2 7,5 5,9 7,1 72 2,5 53 83 6400 35 76002006-10-11 0,6 13,0 7,9 6,3 9,0 86 3,1 52 73 6700 19 76002006-12-12 2,2 7,3 7,9 23 11,1 92 2,2 56 96 8400 54 8700

MEDEL: 10,2 7,9 9,1 10,1 89 2,7 48 80 7167 79 8050MIN: 1,9 7,5 3,2 7,1 72 1,1 23 42 3200 19 3700MAX: 17,8 8,1 23 12,0 103 4,2 66 130 9200 280 1100052 Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån

2006-02-09 1,0 1,2 7,8 4,9 12,3 87 4,2 33 71 4800 310 61002006-04-12 1,4 4,8 8,0 2,8 11,7 91 2,7 9 24 5100 <10 51002006-06-12 0,2 17,5 7,9 4,5 8,9 93 1,2 27 47 1600 36 24002006-08-22 1,6 15,9 7,6 1,6 7,9 80 1,9 27 46 2700 17 39002006-10-11 0,5 12,0 7,9 3,5 9,6 89 2,8 26 38 2500 16 34002006-12-12 1,8 6,7 7,8 5,9 11,3 93 3,7 34 45 4200 48 5000

MEDEL: 9,7 7,8 3,9 10,3 89 2,8 26 45 3483 71 4317MIN: 1,2 7,6 1,6 7,9 80 1,2 9 24 1600 <10 2400MAX: 17,5 8,0 5,9 12,3 93 4,2 34 71 5100 310 610027A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka

2006-01-10 1,4 0,5 8,1 2,6 14,1 98 4,3 44 56 8800 70 91002006-02-09 4,9 1,8 7,8 10 12,7 91 4,0 70 120 7400 140 78002006-03-16 1,0 0,7 8,0 2,3 13,1 91 4,8 16 34 5900 230 70002006-04-12 3,5 5,1 8,0 3,6 12,0 94 3,0 22 42 8400 88 88002006-05-16 0,8 13,3 8,1 4,7 10,3 99 6,8 4 55 1700 38 25002006-06-12 0,7 18,3 7,9 3,1 8,8 94 3,6 74 150 3900 270 50002006-07-11 0,3 19,4 7,9 1,8 7,2 78 2,3 120 140 2000 65 27002006-08-22 8,2 18,1 7,6 11 8,1 86 2,7 100 140 7000 46 78002006-09-12 1,4 14,4 8,0 3,0 9,1 89 4,6 47 61 7500 490 80002006-10-11 2,1 12,8 8,0 3,0 9,3 88 3,7 59 71 7200 240 83002006-11-14 10 7,2 7,8 32 10,6 88 2,8 74 160 8800 56 100002006-12-12 13 7,2 7,8 39 11,4 95 3,9 78 130 8800 40 9100

MEDEL: 9,9 7,9 9,7 10,6 91 3,9 59 97 6450 148 7175MIN: 0,5 7,6 1,8 7,2 78 2,3 4 34 1700 38 2500MAX: 19,4 8,1 39 14,1 99 6,8 120 160 8800 490 10000



Provtagn. Vattenf Temp pH Gruml Susp. Syreh Syrem BOD7 PO4-P Tot-P NO3+2-N NH4-N Tot-Ndatum m3/s °C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l

53A Bråån, vid golfbana, uppströms Eslövsbäcken

2006-02-09 4,0 1,3 7,9 13 12,7 90 2,9 75 100 7300 170 78002006-04-12 2,9 4,9 8,1 3,4 12,2 95 2,9 25 40 8500 16 88002006-06-12 0,5 19,0 8,1 3,1 9,5 102 5,4 120 140 3000 140 40002006-08-22 6,7 17,5 7,6 16 8,0 84 3,2 99 180 7300 31 82002006-10-11 1,7 12,7 8,1 3,4 10,1 96 3,3 58 65 7400 <10 81002006-12-12 10 8,8 7,8 33 11,6 100 4,2 77 150 9100 32 9100

MEDEL: 10,7 7,9 12 10,7 95 3,6 76 113 7100 65 7667MIN: 1,3 7,6 3,1 8,0 84 2,9 25 40 3000 <10 4000MAX: 19,0 8,1 33 12,7 102 5,4 120 180 9100 170 9100

33 Sularpsbäcken, nedströms S Sandbys AR

2006-02-09 0,3 3,8 7,8 17 11,9 90 5,4 44 93 7300 880 97002006-04-12 0,7 5,0 8,0 3,1 12,3 96 4,8 9 24 7800 670 85002006-06-12 0,2 18,4 7,8 5,5 7,8 83 >7,9 30 56 4900 1400 72002006-08-22 0,1 17,5 7,7 3,3 8,4 88 2,0 34 49 8100 53 89002006-10-11 0,1 13,4 8,0 3,5 9,2 88 3,4 39 47 8700 160 95002006-12-12 0,8 7,6 7,9 31 10,4 87 1,6 38 92 7500 200 7900

MEDEL: 11,0 7,9 11 10,0 89 4,2 32 60 7383 561 8617MIN: 3,8 7,7 3,1 7,8 83 3,2 9 24 4900 53 7200MAX: 18,4 8,0 31 12,3 96 >7,9 44 93 8700 1400 9700

35 Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån

2006-01-10 3,5 0,2 7,9 8,7 13,7 94 6,4 28 63 1400 650 28002006-02-09 2,5 1,9 7,8 13 12,0 87 4,7 33 78 2400 250 36002006-03-16 1,7 1,9 8,0 8,1 12,8 92 5,5 17 57 1300 520 25002006-04-12 3,4 5,6 8,0 5,8 11,4 91 4,9 4 34 2100 77 23002006-05-16 1,6 11,7 8,1 9,0 9,3 86 7,4 6 54 1000 200 21002006-06-12 1,4 20,8 7,9 10 8,3 93 7,0 17 90 840 140 22002006-07-11 0,6 17,9 7,8 9,2 7,5 79 3,0 21 72 610 82 14002006-08-22 1,4 19,3 7,6 6,4 8,8 95 2,8 27 56 1200 27 22002006-09-12 1,9 14,5 7,8 4,0 7,6 75 3,4 14 38 590 50 17002006-10-11 1,8 13,5 7,8 7,0 8,7 84 4,2 26 58 1200 91 23002006-11-14 3,0 9,3 7,8 8,9 11,1 97 3,0 37 75 2000 170 31002006-12-12 4,8 6,4 7,8 6,3 11,1 90 1,9 34 48 2100 100 3000

MEDEL: 10,3 7,9 8,1 10,2 89 4,5 22 60 1395 196 2433MIN: 0,2 7,6 4,0 7,5 75 1,9 4 34 590 27 1400MAX: 20,8 8,1 13 13,7 97 7,4 37 90 2400 650 3600

50 Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp

2006-02-09 1,0 1,9 7,8 1,1 11,4 82 2,6 15 30 920 380 22002006-04-12 1,4 5,6 8,1 5,1 12,3 98 4,8 2 31 1800 110 26002006-06-12 0,6 21,0 8,7 6,4 12,5 140 3,1 <2 36 590 29 16002006-08-22 0,6 19,6 8,6 19 9,2 100 7,4 3 65 <10 <10 16002006-10-11 0,7 14,6 8,1 18 7,5 74 6,5 3 80 86 250 18002006-12-12 1,9 6,8 8,0 4,1 10,9 90 3,1 57 62 1500 570 2900

MEDEL: 11,6 8,2 8,9 10,6 97 4,6 13 51 816 223 2117MIN: 1,9 7,8 1,1 7,5 74 2,6 <2 30 <10 <10 1600MAX: 21,0 8,7 19 12,5 140 7,4 57 80 1800 570 2900



Resultat från veckoprovtagningarna i Kävlingeån vid Högsmölla, pkt 3

Vecka Provtagn. Temp Kond Syreh Syremnr datum °C mS/m mg/l %1 2006-01-03 1,3 62,0 13,5 962 2006-01-10 0,4 61,7 13,9 963 2006-01-16 1,3 58,5 13,6 964 2006-01-23 0,0 59,5 12,1 835 2006-02-03 1,0 54,9 13,6 966 2006-02-09 1,2 61,4 12,8 907 2006-02-17 1,4 57,9 13,8 988 2006-02-24 2,5 56,4 13,5 999 2006-03-02 0,7 57,8 13,9 9710 2006-03-10 0,2 60,8 13,7 9411 2006-03-16 1,0 58,8 13,1 9212 2006-03-23 2,7 59,5 13,7 10113 2006-03-29 2,7 42,8 12,9 9514 2006-04-06 3,8 45,9 12,9 9815 2006-04-12 5,6 45,1 12,0 9616 2006-04-20 7,6 46,8 11,8 9917 2006-04-28 9,0 50,0 11,0 9518 2006-05-04 12,5 50,4 11,6 10919 2006-05-11 15,2 51,4 8,8 8820 2006-05-16 13,1 52,5 9,2 8821 2006-05-28 13,5 49,2 9,9 9522 2006-06-02 16,2 53,3 10,8 11023 2006-06-09 15,8 52,9 8,9 9024 2006-06-12 19,7 51,6 10,1 11025 2006-06-22 20,4 38,1 6,3 7026 2006-06-29 17,7 45,8 7,5 7827 2006-07-07 22,2 51,3 7,0 8028 2006-07-11 22,4 47,7 6,6 7629 2006-07-21 22,8 46,9 6,3 7330 2006-07-28 23,2 47,6 8,2 9531 2006-08-01 22,2 45,2 5,6 6432 2006-08-08 20,6 47,3 7,3 8133 2006-08-18 18,1 45,3 9,4 10034 2006-08-22 18,9 44,1 8,0 8635 2006-09-01 15,7 45,8 8,7 8836 2006-09-07 16,0 41,8 8,4 8537 2006-09-12 15,7 44,8 8,5 8638 2006-09-22 16,5 45,7 8,8 9039 2006-09-26 16,3 43,5 8,8 9040 2006-10-05 16,0 49,8 9,0 9141 2006-10-10 13,3 55,2 9,3 8942 2006-10-18 11,3 52,7 9,9 9143 2006-10-25 12,3 52,2 9,0 8444 2006-10-30 9,7 57,9 10,0 8845 2006-11-08 10,5 54,7 9,2 8346 2006-11-14 7,6 52,9 11,0 9247 2006-11-23 11,3 63,2 11,3 10448 2006-11-28 11,9 47,6 11,9 11149 2006-12-06 10,4 50,3 10,4 9350 2006-12-12 7,2 47,8 11,4 9551 2006-12-20 5,8 45,8 11,9 9552 2006-12-30 5,3 48,5 12,4 98



Vattenföring, koncentrationer och transport av fosfor, kväve, TOC, BOD och suspenderat material 2006 Kävlingeån vid Högsmölla, pkt 3

vattenför TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD suspMÅN m3/s ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l m ton ton ton ton ton tonjan 8,2 5600 5500 26 6,4 4,8 2,5 21873456 122 120 0,6 140 105 55feb 11 5500 4700 47 5,7 3,5 11 26686282 147 125 1,3 152 93 294mars 10 6300 5200 89 7,8 5,9 4,6 28051056 177 146 2,5 219 166 129april 22 5100 5100 65 7,6 5,1 6,5 58002307 296 296 3,8 441 296 377maj 8,1 3300 2900 37 8,3 7,0 4,8 21798720 72 63 0,8 181 153 105juni 6,0 3500 2700 49 7,9 4,7 6,3 15467846 54 42 0,8 122 73 97juli 3,6 1800 1300 61 7,3 2,2 1,9 9552211 17 12 0,6 70 21 18aug 11 6600 5700 85 10 2,7 7,9 28240877 186 161 2,4 282 76 223sept 16 4500 3500 78 11 4,7 9,8 40844822 184 143 3,2 449 192 400okt 9,7 4200 3400 69 8,4 4,0 2,7 25937971 109 88 1,8 218 103 70nov 22 7000 5900 83 9,0 3,3 22 56975875 399 336 4,7 513 188 1253dec 26 6200 5000 93 8,6 4,0 43 70217107 435 351 6,5 604 281 3019

13MEDEL: 12,8 4967 4242 65 8,2 4,3 11,0 TOTALT: 403648531 2198 1884 28,9 3391 1747 6041

Kävlingeån mynningspunktenvattenför TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp

MÅN m3/s ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l m ton ton ton ton ton tonjan 8,3 22223431 124 122 0,6 142 107 56feb 11 27113262 149 127 1,3 155 95 298mars 11 28499873 180 148 2,5 222 168 131april 23 58930344 301 301 3,8 448 301 383maj 8,3 22147500 73 64 0,8 184 155 106juni 6,1 15715332 55 42 0,8 124 74 99juli 3,6 9705047 17 13 0,6 71 21 18aug 11 28692731 189 164 2,4 287 77 227sept 16 41498340 187 145 3,2 456 195 407okt 9,8 26352979 111 90 1,8 221 105 71nov 22 57887489 405 342 4,8 521 191 1274dec 27 71340581 442 357 6,6 614 285 3068

MEDEL: 13,0 TOTALT: 410106908 2234 1914 29,3 3445 1775 6137

Vombsjön, pkt 17vattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD

MÅN m3/s ug/l ug/l ug/l mg/l m ton ton ton tonjan 1,1 1300 840 62 3,9 2980800 3,9 2,5 0,2 12feb 2,4 1700 1100 60 2,2 5702400 10 6,3 0,3 13mars 1,2 1800 1000 40 8,5 3240000 5,8 3,2 0,1 28april 9,0 4200 4200 53 3,8 23267520 98 98 1,2 88maj 0,76 4300 3500 37 6,0 2030400 8,7 7,1 0,1 12juni 0,50 4100 2900 40 3,0 1296000 5,3 3,8 0,1 3,9juli 1,4 2900 2300 180 3,3 3672000 11 8,4 0,7 12aug 0,63 1900 680 55 6,2 1684800 3,2 1,1 0,1 10sept 7,0 2700 1200 75 6,0 18023040 49 22 1,4 108okt 1,6 2200 950 66 7,4 4190400 9,2 4,0 0,3 31nov 5,6 2400 1500 57 3,0 14601600 35 22 0,8 44dec 7,8 3800 3100 71 3,6 20865600 79 65 1,5 75

MEDEL: 3,2 2775 1939 66 4,7 TOTALT: 101554560 317 242 6,7 437



Björkaån, pkt 20 vattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD

MÅN m3/s ug/l ug/l ug/l mg/l m ton ton ton tonjan 1,9 7900 6900 110 4,5 6611458 52 46 0,73 30feb 2,4 8400 6600 110 3,5 7436456 62 49 0,82 26mars 4,4 4700 4400 14 3,9 15105186 71 66 0,21 59april 8,4 8800 7900 38 2,7 28194467 248 223 1,07 76maj 1,7 3500 2800 26 5,2 5864703 21 16 0,15 30juni 0,88 3300 2400 61 1,4 2925943 9,7 7,0 0,18 4,1juli 0,15 2200 1600 70 2,1 509131 1,1 0,81 0,04 1,1aug 5,4 6400 5600 110 2,6 18621623 119 104 2,05 48sept 3,8 5000 4600 56 2,4 12657055 63 58 0,71 30okt 1,9 5600 4900 70 3,4 6421092 36 31 0,45 22nov 6,9 8300 7000 130 3,1 23230774 193 163 3,02 72dec 6,0 7500 6900 93 1,4 20886966 157 144 1,94 29

MEDEL: 3,7 5967 5133 74 3,0 TOTALT: 148464853 1033 909 11,4 428

Bråån, pkt 27Avattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD

MÅN m3/s ug/l ug/l ug/l mg/l m ton ton ton tonjan 1,8 9100 8800 56 4,3 5399687 49 48 0,30 23feb 2,0 7800 7400 120 4,0 5506216 43 41 0,66 22mars 2,6 7000 5900 34 4,8 7760147 54 46 0,26 37april 3,9 8800 8400 42 3,0 11414516 100 96 0,48 34maj 1,1 2500 1700 55 6,8 3332156 8,3 5,7 0,18 23juni 0,66 5000 3900 150 3,6 1914013 10 7,5 0,29 6,9juli 0,28 2700 2000 140 2,3 836760 2,3 1,7 0,12 1,9aug 3,1 7800 7000 140 2,7 9301164 73 65 1,30 25sept 1,9 8000 7500 61 4,6 5427414 43 41 0,33 25okt 1,9 8300 7200 71 3,7 5779590 48 42 0,41 21nov 5,8 10000 8800 160 2,8 17018310 170 150 2,72 48dec 6,5 9100 8800 130 3,9 19485979 177 171 2,53 76

MEDEL: 2,6 7175 6450 97 3,9 TOTALT: 93175952 778 713 9,6 343

Klingavälsån, pkt 35vattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD

MÅN m3/s ug/l ug/l ug/l mg/l m ton ton ton tonjan 1,2 2800 1400 63 6,4 3995828 11 5,6 0,25 26feb 1,5 3600 2400 78 4,7 4470526 16 11 0,35 21mars 1,6 2500 1300 57 5,5 5257386 13 6,8 0,30 29april 3,2 2300 2100 34 4,9 10326958 24 22 0,35 51maj 1,7 2100 1000 54 7,4 5721865 12 5,7 0,31 42juni 1,1 2200 840 90 7,0 3642683 8,0 3,1 0,33 25juli 0,39 1400 610 72 3,0 1299637 1,8 0,79 0,09 3,9aug 1,0 2200 1200 56 2,8 3457128 7,6 4,1 0,19 9,7sept 1,6 1700 590 38 3,4 5276641 9,0 3,1 0,20 18okt 1,4 2300 1200 58 4,2 4628866 11 5,6 0,27 19nov 2,7 3100 2000 75 3,0 8867261 27 18 0,67 27dec 3,7 3000 2100 48 1,9 12381937 37 26 0,59 24

MEDEL: 1,8 2433 1395 60 4,5 TOTALT: 69326715 178 111 3,9 295



Redovisning av bottenfaunaresultat, artlista provpunktsbeskrivning och resultatkommentarer I denna bilaga redovisas först artlistan. Där redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt andelen i % av provets totala individantal. Efter den följer provpunktsbeskrivningar med foto, skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat

Förklaring till provpunktsbeskrivningen Vattenhastighet redovisas som en siffra 0-3, där 0=stilla (0 m/s), 1=lugnt (<0,2 m/s), 2=ström (0,2-0,7 m/s) och 3=fors (>0,7 m/s). Bottensubstrat och bottenvegetation på provytan samt närmiljö och strandzonanges med dels dominerande grupp (D1-D3, där D1 är mest dominerande) samt täckningsgrad, där 0=saknas, 1=<5 %, 2=5-50 % och 3>50 %.

Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken ”Jämförelser med tidigare undersökningar” har endast datum för undersökningarna uppgivits.

Förklaring till artlistornaI artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan.

Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning

Taxats hotkategori

Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D

1=taxat tål pH <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten

Akut hotad (CR)

2=taxat tål pH 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt påverkade av jordbruk

Starkt hotad (EN)

3=taxat tål pH 5,0-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts måttligt påverkade av jordbruk

Sårbar (VU)

4=taxat tål pH 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd är belastade av skogsbruk

Missgynnad (NT)

5=taxat tål inte pH <6,0

5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga

Kunskapsbrist(DD)

5=ovanlig art i ett regionaltperspektiv

Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl. 1994 ”Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag”. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på ”Rödlistade arter i Sverige 2000”. Som underlag vid bedömningen av ”ovanliga” arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 1100 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen.

Kävlingeån 2006 38

2006-12-27

KÄVLINGEÅN Kävlingeån, Högsmölla SKA-Kav36186825 1328747 Kävlinge

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning:

y:Koordinater x: Kommun:Läge

Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996

nedströms bro, cykelväg 200 m NV Högsmölla

Antal prov: 5Provtagning: Birgitta BengtssonSortering: Maja HolmströmArtbestämning: Cecilia Holmström

Vattenhastighet (0-3): 3Vattennivå: hög

mellanBottentyp:

färgatmkt grumliGrumlighet:

Färg:

Jämförelse med tidigare resultat

2006-12-27Provdatum:

Datum Artantal inkl kval

Individantal per m2

Shannon-index

ASPT-index index

obetydligKriteriepoäng (max 14): 14p Indikatorgrupper, renvatten:

Virvelmaskar1 bäcksländesläkte3 dagsländefamiljer5 familjer husbyggareGammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis aenea, Limnius volckmari

Indikatorgrupper, smutsvatten:Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, Sphaerium, Radix

måttligFörsurningspåverkan: Föroreningspåverkan:

Ovanliga arter:Bithynia leachii, 3p

Övriga kriterier:Antal taxa: 10 poäng

högtNaturvärde:

Kriteriepoäng - totalt: 13p

Vattentemperatur 6,2 ºC

Provtagningen vid Högsmölla utfördes då det var mycket högt flöde. Vattnet var mycket grumlig och strömt, vilket försvårade vadning i ån. Detta tycks dock inte ha påverkat resulatet nämnvärt. Artantalet var mycket högt, det högsta som registrerats på provpunkten och individtätheten var hög. Många olika djurgrupper fanns representerade, dag- och nattsländor var artrika grupper. Ingen art dominerade stort, men vanligast var knottlarver (Simulidae). Renvattenkrävande arter förkom sida vid sida med smutsvattentåliga och lokalen klassas som måttligt föroreningspåverkad. Naturvärdet klassas som högt, då en ovanlig art, snäckan Bithynia leachii hittades.

Jämfört med tidigare undersökningar kan nämnas en uppgång i artantal och ett bättre föroreningsindex 2006. I övrigt är resultaten relativt likvärdiga.

Kommentarer:

Bedömning av prov frånAllmänt

Dominerande taxa:Simuliidae, 35%Asellus aquaticus, 14%Caenis horaria, 13%

Försurnings- NaturvärdeDFI-påverkan index påverkan index värde

Ekologgruppen i Landskrona AB

D2 1Findetritus:D1 2Grovdetritus:D3 1Fin död ved:

1Grov död ved:0Utfällningar:

Dom TäckD2 2Finsediment:

1Sand:1Grus:

D1 3Fin sten:D3 1Grov sten:

Dom Täck

1Fina block:0Grova block:0Häll:

D1 3Överv.veg:0Flytbladsveg:

D2 1Långskottsveg:0Rosettväxter:0Mossor:

Dom Täck

0Makroalger:

Dom.art

Kvalprov substrat: vegetationÖvrigt utanför delprov:

Veg utanför delprov:

Separerade prover: JaTid/prov (s): 60Provsträcka (m):1

Lokalens längd (normalt 10 m):Lokalens bredd (provyta, uppsk):Vattendragsbredd (våtyta):Lokalens medeldjup (provyta):Lokalens maxdjup (provyta:)

10 m20 m30 m0,6 m1,2 m

Å

0Lövskog:Dom Täck

0Barrskog:0Blandskog:0Kalhygge:0Våtmark:0Åker:

D1 3Gräs/äng:Dom Täck

0Hed:0Hällmark:0Blockmark:

00Artif mark:

D2 salixTräd:Dom Dom.art

Buskar:D1Gräs/halvgräs:

Annan veg:

Subdom.art

3Beskuggning (0-3): Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej

Övrigt:

Påverkan A: 0styrka:Påverkan B: 0styrka:Påverkan C: 0styrka:

Lokal lämplig för provtagning:Provet representativt för den provtagna åsträckan:

braja

Övriga iakttagelser i fält:

EPT-index

BpHI-max

mycket högthöghögtmåttligt

måttligtmycket högt

Artantal:Individtäthet:Shannonindex:ASPT-index:

DFI-index:Surhetsindex:

Antal taxa:Försurn.känslig sländart:Gammarus:Bäckbaggar:Iglar:Musslor:Snäckor:B/P index:

2p3p3p1p1p1p1p2p

Bottensubstrat och vegetation på provytan

Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka

Lokaltyp: Naturligt/grävt: naturligt

högtEPT-index:

Surhets- Förorenings-

1991-10-25 40 3788 3,7 5,3 13 34obetydlig allmäntbetydlig14 101998-12-22 47 2547 2,3 5,3 13 64obetydlig högtbetydlig12 102003-10-01 46 1581 3,4 5,0 13 124obetydlig högtbetydlig16 102006-12-27 59 2863 3,2 5,5 14 135obetydlig högtmåttlig25 10



ARTLISTA Provpunkt SKA-Kav 3, Kävlingeån, HögsmöllaProvt.datum 2006-12-27

Delprov (ant ind) Summa

Känslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 3 4 5 ant ind %VIRVELMASKAR obestTurbellariaPolycelis sp. 3 3 3 1 1 0,0GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 2 30 3 4 39 1,4IGLAR Hirudinea 3Glossiphonia complanata 3 3 2 2 3 1 6 0,2Glossiphonia heteroclita 3 3 2 1 1 0,0Helobdella stagnalis 2 3 1 1 1 2 1 5 0,2Erpobdella octoculata 1 3 2 1 1 1 1 4 0,1Erpobdella testacea 2 3 2 1 2 3 0,1MUSSLOR BivalviaPisidium sp. 1 1 2 3 5 1 14 26 49 1,7Sphaerium sp. 2 1 2 5 5 0,2SNÄCKOR Gastropoda 3 4 2Physa fontinalis 3 4 2 1 2 1 1 5 0,2Radix auricularia 3 4 2 1 1 0,0Lymnaea stagnalis 3 4 2 1 1 0,0Bathyomphalus contortus 3 4 2 1 1 2 4 0,1Gyraulus albus 3 4 2 2 1 5 4 12 0,4Acroloxus lacustris 3 4 2 1 1 0,0Theodoxus fluviatilis 3 4 2 5 5 0,2Bithynia leachii 3 4 3 5 3 7 1 11 0,4Bithynia tentaculata 3 4 2 2 4 1 7 0,2KRÄFTDJURCrustaceaAsellus aquaticus 1 5 2 52 51 126 101 76 406 14,2Gammarus pulex 4 5 2 7 3 1 11 0,4VATTENKVALSTERHydracarina 1 3 2 1 1 0,0DAGSLÄNDOR EphemeropteraCaenis horaria 4 4 3 7 8 101 141 125 382 13,3Caenis luctuosa 4 4 3 5 52 93 104 105 359 12,5Caenis rivulorum 4 4 3 3 1 30 70 25 129 4,5Heptagenia fuscogrisea 1 4 3 1 1 0,0Heptagenia sulphurea 2 4 4 14 1 2 17 0,6Baetis buceratus 3 4 3 21 36 31 36 124 4,3Baetis digitatus 3 4 3 1 1 27 34 67 130 4,5Baetis fuscatus 4 4 4 2 2 0,1Baetis rhodani 2 4 2 1 1 0,0Centroptilum luteolum 2 4 3 1 1 0,0BÄCKSLÄNDOR PlecopteraLeuctra hippopus 1 5 4 1 1 0,0TROLLSLÄNDOR OdonataIschnura elegans 1 3 3 1 1 0,0Coenagrion sp. 2 3 3 1 1 0,0Coenagrionidae 2 3 3 1 1 0,0Somatochlora metallica 2 3 3 1 1 0,0SKALBAGGARColeopteraPlatambus maculatus 1 3 4 1 1 0,0Orectochilus villosus 3 3 2 3 1 2 6 0,2Elodes sp. 2 4 2 1 2 3 0,1Elmis aenea 2 4 4 2 2 4 0,1Limnius volckmari 2 4 4 2 2 0,1Oulimnius tuberculatus 3 4 3 1 1 0,0MEGALOPTERA Sialis lutaria 1 3 2 2 1 3 0,1NATTSLÄNDOR TrichopteraRhyacophila nubila 1 3 4 1 1 0,0Neureclipsis bimaculata 1 1 2 1 1 2 0,1Polycentropus flavomaculatus 1 1 3 1 2 3 0,1Polycentropus irroratus 1 1 3 1 1 2 0,1Cheumatopsyche lepida 4 1 4 6 6 0,2Hydropsyche angustipennis 2 1 3 5 37 1 1 44 1,5Hydropsyche pellucidula 1 1 3 13 1 14 0,5Hydropsyche siltalai 1 1 2 2 1 3 0,1Ithytrichia sp. 3 4 4 1 1 0,0Lepidostoma hirtum 2 5 3 3 1 4 0,1Limnephilidae 1 5 2 7 2 1 2 12 0,4Anabolia sp. 3 5 2 1 1 0,0Limnephilus sp. 1 5 2 3 1 1 5 0,2Molanna angustata 2 5 2 1 1 0,0Mystacides longicornis 2 5 3 1 1 0,0TVÅVINGAR DipteraSimuliidae 1 1 2 54 129 251 252 302 988 34,5Chironomidae 1 2 1 1 8 4 5 7 25 0,9Ceratopogonidae 1 3 1 1 1 0,0ANTAL TAXA (exkl sökprov) 59ANTAL TAXA (inkl sökprov) 59INDIVIDANTAL 171 390 721 783 798 2863 100Individantal/m2 2863


2006-10-31

KÄVLINGEÅN Björkaån, Björka SKA-Kav206172175 1363487 Sjöbo




landsvägsbron, 300 m N Björka kyrka



hårdBottentyp:

klartgrumligtGrumlighet:

Färg:




Individantal per m2

Shannon-index

ASPT-index index


Virvelmaskar3 bäcksländesläkten5 dagsländefamiljer2 familjer husbyggareGammarus, Elmis aenea, Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis

Indikatorgrupper, smutsvatten:Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium

obetydligFörsurningspåverkan: Föroreningspåverkan:

Rödlistade arter:Riolus cupreus (NT), 6p

Ovanliga arter:Bithynia leachii, 3p


högtNaturvärde:



Vid provtagningen i Björkaån var det högt flöde och vattnet var mycket grumlig, vilket gjorde att håvningen komplicerades då det var svårt att vada i ån. Antalet registrerade arter var högt och individantalet var måttligt. Många olika djurgrupper fanns representerade, dagsländardominerade i antal. Av dessa utgjorde fyra arter (av släktena Caenis, Heptagenia och Baetis) 2/3 av det totala antalet individer. Det fanns många arter som indikerar rent vatten och få smutsvattenarter, vilket ger bedömningen att lokalen var obetydligt påverkad av föroreningar.

Naturvärdet bedöms vara högt pga det höga artantalet, en ovanlig art (snäckan Bithynia leachi) och en rödlistad art, skalbaggen Riolus cupreus. Denna som är klassad missgynnad (NT) enligt artdatabanken, förekom i relativt stort antal och har även tidigare fångats på lokalen. Jämfört med tidigare är 2006 års resultat bland de bättre trots de svåra provtagningsförhållandena.

Kommentarer:


Dominerande taxa:Baetis rhodani, 21%Heptagenia sulphurea, 19%Baetis muticus, 13%



0Findetritus:D1 1Grovdetritus:

0Fin död ved:0Grov död ved:0Utfällningar:

Dom Täck0Finsediment:0Sand:1Grus:1Fin sten:

D2 2Grov sten:

Dom Täck

D1 3Fina block:D3 1Grova block:

0Häll:

0Överv.veg:0Flytbladsveg:0Långskottsveg:0Rosettväxter:

D1 1Mossor:

Dom Täck

0Makroalger:

Dom.art

Kvalprov substrat: kantvegetationÖvrigt utanför delprov:




10 m6 m

15 m1,1 m1,3 m

Å

0Lövskog:Dom Täck

0Barrskog:0Blandskog:0Kalhygge:0Våtmark:

D1 3Åker:

0Gräs/äng:Dom Täck


0D2 2Artif mark:

D2 askTräd:Dom Dom.art

D3Buskar:D1Gräs/halvgräs:

Annan veg:

Subdom.art


Övrigt:



braja


EPT-index

BpHI-max

högtmåttlighögtmåttligt

mycket högtmycket högt




2p3p3p1p1p1p1p2p




måttligtEPT-index:


1991-10-25 38 8001 2,5 5,8 13 06obetydlig allmäntsvag18 101998-12-04 40 4006 1,4 6,2 13 67obetydlig högtobetydlig18 102003-10-01 54 2753 4,0 6,2 14 207obetydlig mycket högtobetydlig28 102006-10-31 41 1560 3,6 6,0 14 107obetydlig högtobetydlig16 10



ARTLISTA Provpunkt SKA-Kav 20, Björkaån, BjörkaProvt.datum 2006-10-31

Delprov (ant ind) SummaKänslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 3 4 5 ant ind %VIRVELMASKAR obestTurbellariaDendrocoelum lacteum 3 3 2 1 1 0,1GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 1 2 2 5 0,3Eiseniella tetraedra 2 2 3 1 1 0,1IGLAR Hirudinea 3Erpobdella octoculata 1 3 2 1 1 1 3 0,2MUSSLOR BivalviaPisidium sp. 1 1 2 24 11 5 1 1 42 2,7Sphaerium sp. 2 1 2 1 1 0,1SNÄCKOR Gastropoda 3 4 2Physa fontinalis 3 4 2 1 1 0,1Gyraulus acronicus 3 4 2 1 1 0,1Ancylus fluviatilis 3 4 3 3 4 7 3 5 22 1,4Bithynia leachii 3 4 3 5 1 1 0,1Bithynia tentaculata 3 4 2 1 1 0,1KRÄFTDJURCrustaceaAsellus aquaticus 1 5 2 5 1 1 3 10 0,6Gammarus pulex 4 5 2 4 7 9 8 9 37 2,4VATTENKVALSTERHydracarina 1 3 2 1 1 0,1DAGSLÄNDOR EphemeropteraEphemera danica 5 2 3 4 2 3 9 0,6Ephemera sp. 4 2 3 3 3 0,2Caenis rivulorum 4 4 3 26 33 22 63 57 201 12,9Heptagenia sulphurea 2 4 4 70 13 41 96 75 295 18,9Ephemerella ignita 2 5 3 1 2 1 4 0,3Baetis buceratus 3 4 3 1 1 0,1Baetis muticus 4 4 3 65 19 34 36 50 204 13,1Baetis rhodani 2 4 2 30 13 130 115 42 330 21,2BÄCKSLÄNDOR PlecopteraTaeniopteryx nebulosa 1 5 4 XPerlodes dispar 1 3 4 2 2 0,1Isoperla difformis 1 3 4 2 2 0,1Isoperla sp. 1 3 3 8 1 2 6 5 22 1,4TROLLSLÄNDOR OdonataCalopteryx splendens 3 3 3 1 1 0,1Calopteryx sp. 3 3 3 1 1 0,1SKALBAGGARColeopteraOrectochilus villosus 3 3 2 1 3 1 5 0,3Hydraena riparia 5 4 1 1 6 0,4Elmis aenea 2 4 4 3 1 1 2 3 10 0,6Limnius volckmari 2 4 4 8 2 8 6 12 36 2,3Oulimnius tuberculatus 3 4 3 11 7 11 7 3 39 2,5Oulimnius sp. 3 4 3 2 1 7 3 3 16 1,0Riolus cupreus 3 4 3 NT 16 8 30 15 10 79 5,1NATTSLÄNDOR TrichopteraPolycentropus flavomaculatus 1 1 3 1 1 2 0,1Cheumatopsyche lepida 4 1 4 1 3 4 0,3Hydropsyche pellucidula 1 1 3 14 1 4 20 9 48 3,1Hydropsyche siltalai 1 1 2 5 3 8 13 27 56 3,6Lepidostoma hirtum 2 5 3 2 3 5 0,3Limnephilidae 1 5 2 1 1 0,1Potamophylax latipennis 1 5 2 XTVÅVINGAR DipteraDicranota sp. 1 3 2 1 1 0,1Simuliidae 1 1 2 1 5 32 38 2,4Chironomidae 1 2 1 11 11 0,7Empididae 2 3 3 1 1 0,1ANTAL TAXA (exkl sökprov) 40ANTAL TAXA (inkl sökprov) 41INDIVIDANTAL 317 140 328 419 356 1560 100Individantal/m2 1560


2006-10-31

KÄVLINGEÅN Björkaån, Eggelstad SKA-Kav226170265 1374782 Sjöbo




strax nedströms landsvägsbron, 350 m N trevägskors



hårdBottentyp:

klartgrumligtGrumlighet:

Färg:




Individantal per m2

Shannon-index

ASPT-index index


Virvelmaskar2 bäcksländesläkten5 dagsländefamiljer4 familjer husbyggareGammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Limnius volckmari

Indikatorgrupper, smutsvatten:Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, Sphaerium, Psychodidae

obetydligFörsurningspåverkan: Föroreningspåverkan:


Ovanliga arter:Bithynia leachii, 3pCeraclea annulicornis, 3p


mycket högtNaturvärde:



I Eggelstad rinner Björkaån genom en betesmark. Åbottnen består mest av sten i olika storlekar, är täckt med undervattensväxter och mossor, vilket ger utmärkta betingelser för bottenfaunan. Lokalen var också mycket art- och individrik. Många olika djurgrupper fanns representerade,dag- och nattsländor med flest arter (8 resp. 9). Talrikast var knottlarver (Simulidae), med 37 % . Lokalen bedömdes vara opåverkad av föroreningar, då de renvattenindikerande arterna var betydligt fler än de smutsvattengynnade. Två ovanliga arter (snäckan Bithynia leachii och nattsländan Ceraclea annulicornis) samt en rödlistad (skalbaggen Riolus cupreus), klassas missgunnad (NT) enligt artdata-banken hittades. Riolus cupreus har tidigare fångats på lokalen. Naturvärdet bedöms vara mycket högt. Resultaten från 2006 bekräftar tidigare indikation att lokalen hyser ett mångfomigt och värdefullt bottenfaunasamhälle.

Kommentarer:


Dominerande taxa:Simuliidae, 37%Gammarus pulex, 17%Baetis rhodani, 15%



0Findetritus:D1 1Grovdetritus:

0Fin död ved:0Grov död ved:0Utfällningar:

Dom Täck0Finsediment:1Sand:

D2 2Grus:D3 1Fin sten:D1 3Grov sten:

Dom Täck


D3 1Överv.veg:0Flytbladsveg:

D2 2Långskottsveg:0Rosettväxter:

D1 3Mossor:

Dom Täck

0Makroalger:

Dom.art

Kvalprov substrat: kantvegetationÖvrigt utanför delprov:




10 m8 m

12 m0,4 m0,7 m

Å

0Lövskog:Dom Täck




00Artif mark:

Träd:Dom Dom.art


Annan veg:

Subdom.art


Övrigt:



mycket braja


EPT-index

BpHI-max

mycket högtmycket högmåttligtmåttligt

mycket högtmycket högt




2p3p3p1p1p1p1p2p




måttligtEPT-index:


1998-12-04 47 2482 3,8 5,7 14 126obetydlig högtsvag18 102003-10-01 53 1749 3,8 5,6 14 226obetydlig mycket högtsvag21 102006-10-31 50 8246 2,9 5,9 14 157obetydlig mycket högtobetydlig20 10



ARTLISTA Provpunkt SKA-Kav 22, Björkaån, EggelstadProvt.datum 2006-10-31

Delprov (ant ind) SummaKänslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 3 4 5 ant ind %VIRVELMASKAR obestTurbellariaPlanaria-Dugesia 3 1 1 1 3 0,0Polycelis sp. 3 3 3 2 1 5 8 0,1GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 2 2 0,0IGLAR Hirudinea 3Glossiphonia complanata 3 3 2 1 3 4 0,0Helobdella stagnalis 2 3 1 2 2 0,0Erpobdella octoculata 1 3 2 1 6 1 2 3 13 0,2Haemopis sanguisuga 2 3 2 1 1 0,0MUSSLOR BivalviaPisidium sp. 1 1 2 66 50 5 62 120 303 3,7Sphaerium sp. 2 1 2 16 1 2 3 22 0,3SNÄCKOR Gastropoda 3 4 2Physa fontinalis 3 4 2 1 1 1 1 7 11 0,1Lymnaea stagnalis 3 4 2 1 1 0,0Bathyomphalus contortus 3 4 2 3 2 3 2 10 0,1Gyraulus acronicus 3 4 2 1 1 0,0Bithynia leachii 3 4 3 5 1 5 5 9 68 88 1,1Bithynia tentaculata 3 4 2 2 8 7 10 9 36 0,4KRÄFTDJURCrustaceaAsellus aquaticus 1 5 2 104 252 354 95 243 1048 12,7Gammarus pulex 4 5 2 81 251 431 241 427 1431 17,4Ostracoda 3 1 2 1 1 0,0HOPPSTJÄRTAR Collembola 1 3 1 1 1 0,0DAGSLÄNDOR EphemeropteraEphemera danica 5 2 3 8 2 1 2 4 17 0,2Caenis rivulorum 4 4 3 3 25 29 5 9 71 0,9Heptagenia fuscogrisea 1 4 3 XHeptagenia sulphurea 2 4 4 10 5 3 7 25 0,3Ephemerella ignita 2 5 3 1 3 3 2 9 0,1Baetis buceratus 3 4 3 1 1 0,0Baetis muticus 4 4 3 5 158 14 74 53 304 3,7Baetis rhodani 2 4 2 330 227 214 248 244 1263 15,3BÄCKSLÄNDOR PlecopteraTaeniopteryx nebulosa 1 5 4 1 1 4 6 0,1Isoperla difformis 1 3 4 2 3 5 0,1Isoperla sp. 1 3 3 2 7 3 4 16 0,2TROLLSLÄNDOR OdonataCalopteryx splendens 3 3 3 1 1 0,0SKALBAGGARColeopteraOrectochilus villosus 3 3 2 2 1 3 0,0Elmis aenea 2 4 4 33 35 9 8 85 1,0Limnius volckmari 2 4 4 5 11 9 1 26 0,3Oulimnius tuberculatus 3 4 3 1 1 0,0Oulimnius sp. 3 4 3 11 3 9 7 30 0,4Riolus cupreus 3 4 3 NT 1 1 2 0,0MEGALOPTERA Sialis sp. 2 3 3Sialis lutaria 1 3 2 XNATTSLÄNDOR TrichopteraRhyacophila nubila 1 3 4 1 2 2 5 0,1Rhyacophila sp. 1 3 3 2 1 3 0,0Cheumatopsyche lepida 4 1 4 1 1 2 0,0Hydropsyche angustipennis 2 1 3 2 1 1 4 0,0Hydropsyche pellucidula 1 1 3 1 1 1 1 4 0,0Hydropsyche siltalai 1 1 2 4 35 145 9 2 195 2,4Lepidostoma hirtum 2 5 3 12 14 4 3 33 0,4Limnephilidae 1 5 2 4 4 0,0Goera pilosa 2 5 4 3 3 0,0Athripsodes aterrimus 2 5 2 1 1 0,0Ceraclea annulicornis 4 5 4 5 2 5 1 4 12 0,1TVÅVINGAR DipteraDicranota sp. 1 3 2 1 1 2 0,0Psychodidae 3 1 1 1 2 0,0Simuliidae 1 1 2 2800 1 8 138 121 3068 37,2Chironomidae 1 2 1 1 5 51 57 0,7ANTAL TAXA (exkl sökprov) 48ANTAL TAXA (inkl sökprov) 50INDIVIDANTAL 3443 1135 1312 997 1359 8246 100Individantal/m2 8246


2006-12-27

KÄVLINGEÅN Bråån, Örtofta SKA-Kav27A6187227 1339489 Eslöv




nedströms gamla landsvägsbron, 200 m NO Örtofta kyrka



mjukBottentyp:

färgatgrumligtGrumlighet:

Färg:




Individantal per m2

Shannon-index

ASPT-index index


Virvelmaskar1 bäcksländesläkte2 dagsländefamiljer1 familj husbyggareGammarus, Rhyacophila, Elmis aenea

Indikatorgrupper, smutsvatten:Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, Radix

måttligFörsurningspåverkan: Föroreningspåverkan:


högtNaturvärde:



Vid provtagningen var vattenståndet mycket högt och det gick inte att komma ut mitt i ån utan håvningen fick göras nära kanten. Artantalet var mycket högt, medan individantalet var måttligt och sannolikt förklaras av ovanstående omständigheter. Två av delproven (5 och 6) som togs nära vägbron skiljde sig lite från de övriga genom förekomst av arter som vanligvis förkommer sjöliknande miljöer (främst ur grupperna skinn- och skalbaggar), vilket förhöjer artantalet något. Många olika djurgrupper fanns representerade. Dagsländor var en artrik och individrik grupp. Flera olika renvattensindikerande arter/grupper noterades, men även smutvattentåliga djur hittades, varvid provpunkten klassas som måttligt påverkad av föroreningar. Det höga artantalet ger ett högt naturvärdesindex. Lokalen är bara undersökt en gång tidigare (2003). Resultaten 2006 skiljer sig inte nämnvärt från denna mer än vad som förklarats ovan pga de svåra provtagningsförhållandena.

Kommentarer:


Dominerande taxa:Centroptilum luteolum, 22%Baetis rhodani, 21%Limnephilidae, 10%



D2 1Findetritus:D1 2Grovdetritus:D3 1Fin död ved:

0Grov död ved:0Utfällningar:

Dom TäckD1 3Finsediment:

0Sand:0Grus:0Fin sten:

D2 1Grov sten:

Dom Täck


D1 2Överv.veg:0Flytbladsveg:0Långskottsveg:0Rosettväxter:0Mossor:

Dom Täck

0Makroalger:

Dom.art

Kvalprov substrat: vegetationÖvrigt utanför delprov:




10 m5 m

15 m0,6 m

1 m

Å

0Lövskog:Dom Täck




00Artif mark:

Träd:Dom Dom.art


Annan veg:

Subdom.art


Övrigt:



dålig - djupt, mjuk bottentveksamt


EPT-index

BpHI-max

mycket högtmåttligmycket högtlågt

måttligtmycket högt




2p3p3p1p1p1p1p2p




måttligtEPT-index:


2003-10-01 49 1400 3,5 5,4 14 96obetydlig högtsvag15 102006-12-27 53 743 3,8 4,8 14 105obetydlig högtmåttlig13 10



ARTLISTA Provpunkt SKA-Kav 27a, Bråån, ÖrtoftaProvt.datum 2006-12-27

Delprov (ant ind) SummaKänslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 3 4 5 ant ind %VIRVELMASKAR obestTurbellariaDendrocoelum lacteum 3 3 2 1 1 0,1Polycelis sp. 3 3 3 XGLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 1 3 2 5 1 12 1,6IGLAR Hirudinea 3Glossiphonia concolor 3 3 2 1 1 0,1Erpobdella octoculata 1 3 2 2 2 4 0,5Erpobdella testacea 2 3 2 1 1 0,1MUSSLOR BivalviaPisidium sp. 1 1 2 2 1 1 2 6 0,8SNÄCKOR Gastropoda 3 4 2Physa fontinalis 3 4 2 1 2 3 0,4Radix balthica/labiata 3 4 2 1 1 2 0,3Lymnaea stagnalis 3 4 2 1 1 0,1Bathyomphalus contortus 3 4 2 1 1 0,1KRÄFTDJURCrustaceaAsellus aquaticus 1 5 2 4 1 4 7 16 2,2Gammarus pulex 4 5 2 4 7 8 7 30 56 7,5VATTENKVALSTERHydracarina 1 3 2 1 1 2 0,3HOPPSTJÄRTAR Collembola 1 3 1 1 1 0,1DAGSLÄNDOR EphemeropteraHeptagenia sulphurea 2 4 4 1 1 0,1Baetis buceratus 3 4 3 1 1 0,1Baetis digitatus 3 4 3 1 1 0,1Baetis rhodani 2 4 2 11 20 114 6 5 156 21,0Baetis vernus 4 4 3 1 1 0,1Centroptilum luteolum 2 4 3 2 4 3 95 63 167 22,5Cloeon dipterum 2 4 2 14 37 51 6,9BÄCKSLÄNDOR PlecopteraBrachyptera risi 2 4 4 3 3 0,4TROLLSLÄNDOR OdonataCalopteryx splendens 3 3 3 2 2 1 3 3 11 1,5Enallagma cyathigerum 1 3 2 1 1 2 0,3Ischnura elegans 1 3 3 1 3 4 0,5Coenagrion pulchellum/puella 3 1 3 4 0,5Coenagrion sp. 2 3 3 5 5 0,7SKINNBAGGARHeteropteraNotonecta glauca 1 3 3 1 1 0,1Notonecta maculata 2 1 3 0,4Micronecta sp. 3 3 2 2 0,3Callicorixa praeusta 1 3 3 3 6 9 1,2Paracorixa concinna 3 1 4 5 0,7Sigara striata 3 3 2 1 1 0,1Sigara fossarum 1 3 3 1 3 4 0,5Sigara iactans 3 1 1 0,1SKALBAGGARColeopteraHyphydrus ovatus 2 3 3 1 1 0,1Hygrotus versicolor 3 1 1 0,1Colymbetinae 3 1 1 0,1Platambus maculatus 1 3 4 5 4 9 1,2Rhantus sp. 1 3 3 1 1 0,1Hydraena riparia 5 1 1 0,1Elmis aenea 2 4 4 1 1 0,1Oulimnius sp. 3 4 3 1 1 0,1FJÄRILARLepidoptera obest 3 2 1 1 0,1MEGALOPTERA Sialis lutaria 1 3 2 1 6 7 0,9NATTSLÄNDOR TrichopteraRhyacophila nubila 1 3 4 1 1 0,1Hydropsyche siltalai 1 1 2 1 1 0,1Limnephilidae 1 5 2 19 15 14 8 19 75 10,1Glyphotaelius pellucidus 1 5 3 1 1 0,1Limnephilus sp. 1 5 2 1 2 2 5 0,7Halesus radiatus 1 5 2 2 0,3Halesus sp. 1 5 3 1 1 1 3 0,4TVÅVINGAR DipteraPilaria sp. 3 3 3 0,4Simuliidae 1 1 2 2 3 38 3 25 71 9,6Chironomidae 1 2 1 3 3 8 2 16 2,2Stratiomyidae 3 3 1 1 0,1ANTAL TAXA (exkl sökprov) 52ANTAL TAXA (inkl sökprov) 53INDIVIDANTAL 57 65 202 180 239 743 100Individantal/m2 743


2006-10-31

KÄVLINGEÅN Klingavälsån SKA-Kav66170090 1357362 Lund




gamla landsvägsbron, 600 m S Vombs boställe



hårdBottentyp:

färgatgrumligtGrumlighet:

Färg:




Individantal per m2

Shannon-index

ASPT-index index


1 bäcksländesläkte5 dagsländefamiljer3 familjer husbyggareGammarus, Elmis aenea, Limnius volckmari

Indikatorgrupper, smutsvatten:Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium

svagFörsurningspåverkan: Föroreningspåverkan:


Ovanliga arter:Bithynia leachii, 3pLype reducta, 3p

högtNaturvärde:


Vattentemperatur 11 ºC

Resultaten från undersökningen 2006 i Klingavälsån visar på ett högt art- och individantal. Många olika djurgrupper fanns representerade, varav dagsländor och skalbaggar var artrikast. Över hälften av individantalet bestod av dagsländan Heptagenia suphurea och nattsländanHydropsyche siltalai. Flera olika renvattenindikerade grupper förekom, men även smutsvattengynnade djur fångades (endast tre individer).Lokalen bedöms vara svagt påverkad av föroreningar.

Två ovanliga arter (snäckan Bithynia leachii och nattsländan Lype reducta) samt en rödlistad art, skalbaggen Riolus cupreus hittades på lokalen som därav bedöms ha ett högt naturvärde. Riolus cupreus som klassas missgynnad (NT) av artdatabanken har även tidigare fångats påprovpunkten. Inga större skillnader föreligger jämfört med tidigare års undersökningar.

Kommentarer:


Dominerande taxa:Heptagenia sulphurea, 27%Hydropsyche siltalai, 25%Limnius volckmari, 14%



0Findetritus:D1 2Grovdetritus:D2 1Fin död ved:D3 1Grov död ved:

0Utfällningar:

Dom Täck0Finsediment:1Sand:

D3 1Grus:1Fin sten:

D2 2Grov sten:

Dom Täck

D1 3Fina block:0Grova block:0Häll:

0Överv.veg:0Flytbladsveg:0Långskottsveg:0Rosettväxter:0Mossor:

Dom Täck

0Makroalger:

Dom.art

Kvalprov substrat: kantveg, sandÖvrigt utanför delprov:




6 m8 m

10 m0,4 m0,6 m

Å

0Lövskog:Dom Täck




0D2 1Artif mark:

D2 alTräd:Dom Dom.art


Annan veg:

Subdom.art


Övrigt:



mycket braja


EPT-index

BpHI-max

högthöghögthögt

högtmycket högt




1p3p3p1p1p1p1p2p




måttligtEPT-index:


1998-12-04 32 1064 3,5 5,8 13 06obetydlig allmäntsvag11 102003-10-01 44 2252 3,3 6,0 13 77obetydlig högtobetydlig19 102006-10-31 38 2073 3,1 6,3 13 126obetydlig högtsvag14 10



ARTLISTA Provpunkt SKA-Kav 6, Klingavälsån, g landsvägsbronProvt.datum 2006-10-31

Delprov (ant ind) SummaKänslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 3 4 5 ant ind %GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 1 4 1 4 10 0,5IGLAR Hirudinea 3Erpobdella octoculata 1 3 2 1 1 0,0MUSSLOR BivalviaPisidium sp. 1 1 2 2 4 4 7 17 0,8Sphaerium sp. 2 1 2 1 1 0,0SNÄCKOR Gastropoda 3 4 2Anisus vortex 3 4 2 1 1 0,0Bithynia leachii 3 4 3 5 1 1 0,0Bithynia tentaculata 3 4 2 1 1 5 7 0,3KRÄFTDJURCrustaceaAsellus aquaticus 1 5 2 1 1 0,0Gammarus pulex 4 5 2 55 1 1 3 1 61 2,9Pacifastacus leniusculus 3 1 1 0,0VATTENKVALSTERHydracarina 1 3 2 2 1 1 4 0,2HOPPSTJÄRTAR Collembola 1 3 1 1 1 0,0DAGSLÄNDOR EphemeropteraEphemera danica 5 2 3 5 1 6 0,3Ephemera sp. 4 2 3 10 1 3 14 0,7Caenis horaria 4 4 3 2 1 3 0,1Heptagenia fuscogrisea 1 4 3 XHeptagenia sulphurea 2 4 4 137 108 118 103 102 568 27,4Leptophlebidae 4 1 1 0,0Baetis buceratus 3 4 3 4 4 3 8 19 0,9Baetis rhodani 2 4 2 14 20 48 33 56 171 8,2BÄCKSLÄNDOR PlecopteraTaeniopteryx nebulosa 1 5 4 1 1 2 0,1TROLLSLÄNDOR OdonataCalopteryx splendens 3 3 3 1 1 0,0SKALBAGGARColeopteraOrectochilus villosus 3 3 2 11 11 13 5 9 49 2,4Hydraena gracilis 3 5 3 2 2 5 1 3 13 0,6Hydraena riparia 5 2 1 1 1 5 0,2Elmis aenea 2 4 4 7 1 19 13 16 56 2,7Limnius volckmari 2 4 4 32 60 49 43 103 287 13,8Oulimnius tuberculatus 3 4 3 1 1 2 0,1Riolus cupreus 3 4 3 NT 1 8 1 10 0,5NATTSLÄNDOR TrichopteraLype reducta 4 2 3 5 1 1 0,0Lype sp. 2 2 4 2 2 0,1Hydropsyche pellucidula 1 1 3 9 3 1 22 10 45 2,2Hydropsyche siltalai 1 1 2 22 13 129 65 297 526 25,4Lepidostoma hirtum 2 5 3 1 1 2 0,1Limnephilidae 1 5 2 1 1 2 0,1Athripsodes sp. 2 5 3 1 1 0,0TVÅVINGAR DipteraEloeophila sp. 3 3 1 4 0,2Dicranota sp. 1 3 2 1 1 0,0Simuliidae 1 1 2 2 17 102 46 4 171 8,2Chironomidae 1 2 1 2 1 2 5 0,2ANTAL TAXA (exkl sökprov) 37ANTAL TAXA (inkl sökprov) 38INDIVIDANTAL 318 251 517 357 630 2073 100Individantal/m2 2073



Bedömningsgrunder för miljökvalitet Källa: Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. 1999. Naturvårdsverkets rapport 4913.

Nedanstående tillståndsbedömningar är redovisade i årsrapporten.

Tillståndsklass 1 2 3 4 5 Kommentar

Syre syrerikt måttligt svagt Syrefattigt syrefritt minimihalt tre år

Syrgashalt mg O2/l > 7 5-7 3-5 1-2,9 <1 i sjöar egentligen bottenvatten

Grumlighet ej eller obetydlig svag måttlig betydlig stark medelvärde

FNU-enheter < 0,5 0,5-1,0 1,0-2,5 2,5-7,0 >7,0 i sjöar medel maj-oktober

pH-värde nära neutralt svagt surt måttligt surt surt mycket surt

> 6,8 6,5-6,8 6,2-6,5 5,6-6,2 < 5,6 medelvärde

Arealspecifik förlust av totalfosfor kg/ha år mycket låg låg måttligt hög hög extremt hög

< 0,04 0,04-0,08 0,08-0,16 0,16-0,32 > 0,32 medelvärde tre år

Arealspecifik förlust av totalkväve kg/ha år mycket låg låg måttligt hög hög mycket hög

< 1 1,0-2,0 2,0-4,0 4,0-16,0 > 16 medelvärde tre år

Vattenprovtagning i Sularpsbäcken (pkt 33)

kävlingeån - kavlingeans-vvf. · pdf file2.2 vattenkemi/fysik ... ekologgruppen...

Documents