kvalitetsredovisning 2012 - spine center · vi har tagit emot 1798 nybesök; 591 från vgr (västra...

-1-

Kvalitetsredovisning 2012

-2-

INNEHÅLL PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG ......................................................................... 4

Värdegrund .............................................................................................................................................. 4

Personal ................................................................................................................................................. 4

SAMMANFATTNING ........................................................................................................................... 5

FÖRKLARINGAR .................................................................................................................................. 6

PRODUKTION ....................................................................................................................................... 8

KVALITETSARBETE ........................................................................................................................... 8

A. STRUKTURMÅTT .......................................................................................................................... 10

Remissflöde ........................................................................................................................................... 10

Patientbeskrivning ................................................................................................................................. 12

B. PROCESSMÅTT .............................................................................................................................. 14

Telefontillgänglighet ............................................................................................................................. 14

Väntetider .............................................................................................................................................. 14

Vidareremiss till annat sjukhus ............................................................................................................. 14

Strukna operationer ............................................................................................................................... 15

Vårdtid ............................................................................................................................................... 15

Utskriven till annan vårdinstitution ....................................................................................................... 15

Anestesikomplikationer ......................................................................................................................... 16

Blödning, transfusion och cellsaveranvändning .................................................................................... 16

Operationstekniska komplikationer ....................................................................................................... 17

Ny operation .......................................................................................................................................... 18

Medicinska komplikationer ................................................................................................................... 19

Avvikelser ............................................................................................................................................. 20

Postoperativ smärta ............................................................................................................................... 20

Postoperativt illamående/kräkningar ..................................................................................................... 21

Urinvägarna ........................................................................................................................................... 21

Hud- och sårproblem under vårdtiden ................................................................................................... 22

Anmälningar .......................................................................................................................................... 23

C. RESULTATMÅTT ........................................................................................................................... 23

Patientskattad förbättring ...................................................................................................................... 23

FORSKNING OCH UTBILDNING ..................................................................................................... 38

Avslutad forskning under året ............................................................................................................... 38

Pågående forskning ............................................................................................................................... 38

Planerad forskning ................................................................................................................................. 38

-3-

Utbildning och annan akademisk verksamhet? ..................................................................................... 38

PLANERING INFÖR 2013 .................................................................................................................. 39

I 2011 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för innevarande år: .................................................. 39

Kvalitetsarbetet under det kommande året fortsätter att fokusera på följande uppgifter: ..................... 39

Målen för 2011 kvarstår: ....................................................................................................................... 39

-4-

PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG

Spine Center Göteborg bedriver sedan 2007-04-01 ryggkirurgisk verksamhet i Högsbo.

Kliniken har en mottagningsenhet för ny- och återbesök, en vårdavdelning med 15 vårdplatser

bemannad för 7-dygnsvård, en operationsavdelning med två fullutrustade operationssalar och

en tredje i reserv, samt en uppvakningsavdelning med 6 vårdplatser. I anslutning till

vårdavdelningen finns även sjukgymnastik och rehabavdelning. För närvarande utnyttjas 11

vårdplatser för ryggkirurgi och 4 vårdplatser används av Ortho Center Göteborg för

proteskirurgi.

Värdegrund Vår verksamhetsidé är att erbjuda högkvalitativ, evidensbaserad bedömning, utredning och

behandling av alla sjukdomstillstånd i hals-, bröst- och ländryggen, undantaget trauma,

skolios och tumörer. Verksamheten skall bedrivas med högsta kompetens, minsta möjliga

komplikationer, bästa möjliga vård och patientnöjdhet samt största möjliga kostnads-

effektivitet.

Vårt mål är att våra behandlingsresultat skall vara bättre och våra komplikationer skall vara

färre än genomsnittet i Svenska Ryggregistret. Vi skall ha en arbetsmiljö och en personal-

situation med liten personalomsättning och låg sjukfrånvaro, som befrämjar arbetsglädje,

kompetensutveckling och god omvårdnad.

Personal Kliniken har 47 heltidstjänster. De tre ryggkirurgerna som grundade kliniken, Åke Blixt, Olle

Hägg och Bengt Lind, är samtliga disputerade och har mer än 20 års erfarenhet av

ryggkirurgi. Bengt Lind är President elect i styrelsen för CSRS (Cervical Spine Research

Society). Olle Hägg är, sedan Svenska Ryggregistret startade, en av de ansvariga för drift och

utveckling av detta.

I verksamheten finns ytterligare två heltidsanställda ryggkirurger, Hans Laestander och

Fabian Jacobsson, samt neurokirurg Leif Anderberg som är deltidsanställd på kliniken. Vi har

två heltidsanställda anestesiläkare; Tina Gustafsson och Magnus Sjöberg.

På sjukgymnastikavdelningen arbetar fem heltidsanställda sjukgymnaster som sköter både

slutenvårds- och öppenvårdsrehabilitering.

Närmare presentation av kliniken finns på vår hemsida www.spinecenter.se – välj ”Spine

Center Göteborg”.

http://www.spinecenter.se/

-5-

SAMMANFATTNING

Vi har nu bedrivit ryggkirurgisk verksamhet i drygt sex år. Det ger oss ett bra underlag för att

bedöma både kliniska resultat av utförda operationer (1-årsresultat i Svenska Ryggregistret)

och utvärdering av vårdprocessen. Under 2013 kommer den första rapporten på 5 års

uppföljning kunna tas fram för verksamheten.

Under 2012 har Spine Center tagit emot patienter på fria vårdavtalet via Stockholm Spine

Center. Genom avtalet med VGR (Västra götalandsregionen) har vi fått återkommande avrop

i form av patienter från operationsväntelistan och remisser för mottagningsbesök. För året ses

en ökad efterfrågan från försäkringsbolagen på både mottagningsbesök och operationer i

jämförelse med föregående år. Under året har vi totalt genomfört 2804 mottagningsbesök och

2688 telefonkonsultationer. Antalet operationer har minskat med 5,8 % i jämförelse med

föregående år till 780 operationer och 323 blockader. Våra väntetider är i genomsnitt 26 dagar

till mottagningen för nybesök och 58 dagar till operation, med undantag för SRS protes där

väntetiden är ca 96 dagar. En operationssal har hyrts ut två dagar i veckan till Ortho Center

Göteborg, där ca 250 höft- och knäprotesoperationer utförts. Vårdtiderna är fortsatt korta för

alla diagnoser.

Den operationstekniska standarden bedömer vi vara god. Det uttrycks i kontinuerligt små per-

operativa blodförluster med endast enstaka transfusionsbehov.

Vårdrelaterade infektioner är ovanliga. Vi har endast haft 6 djupa infektioner (0,16 %) sedan

verksamheten startade 2007. Frekvensen ytliga sårinfektioner har de senaste tre åren varit

högre, liksom frekvensen duraskador. Orsakerna till den högre sårinfektionsfrekvensen

analyseras i en pågående s.k. händelseanalys.

Under våren 2012 genomfördes nationell mätning av patientupplevd kvalitet som visar att vi

har god kvalitet på omvårdnaden, och som i tidigare mätningar ligger vi högre än

riksgenomsnittet. Utfallet för vår ordinarie 30-dagars enkät visar en patientnöjdet med 71 %

utmärkt, 24 % mycket bra och 5 % bra.

Trots relativt enkla smärtlindringsmetoder är postoperativ smärta och illamående ett litet

problem. Mycket beror detta på snabb och sjukgymnastledd mobilisering redan på

operationsdagen.

De kliniska resultaten vid 1-årsuppföljning i Svenska Ryggregistret är fortsatt goda för alla

diagnosgrupper. De består över hittillsvarande verksamhetsår och ligger genomsnittligen i

paritet med, eller över riket i övrigt.

Forskningsmässigt är aktiviteten god. Kliniken deltar i flera nationella och internationella

forskningsprojekt, vilket sörjer för en fortsatt god vetenskaplig standard.

-6-

FÖRKLARINGAR

Vi beskriver här förkortningar och termer som används i den följande texten.

ASA = (American Society of Anaestesiologist) En klassificering som innebär en

funktionsbedömning av patienten baserad på dennes aktuella hälsotillstånd utan hänsyn till

typ av ingrepp som patienten skall genomgå.

Klass 1 = frisk patient

Klass 2 = patient med måttligt uttalat sjukdomstillstånd som ej orsakar funktionell

begränsning. Exempel: Diabetes utan komplikationer, välkontrollerad hypertoni (högt

blodtryck), lindrig organisk hjärtsjukdom.

Klass 3 = patient med allvarligt sjukdomstillstånd som orsakar funktionell

begränsning. Exempel: Diabetes med komplikation, angina pectoris (kärlkramp),

genomgången hjärtinfarkt, övervikt (BMI >30).

Klass 4 = patient med svår systemsjukdom som är potentiellt livshotande. Exempel:

Organisk hjärtsjukdom med uttalad hjärtinsufficiens, angina pectoris i vila, hjärtinfarkt

inom 6 mån.

Cellsaver = En maskin som återför det blod som förloras under operation.

Dekompression = Vidgning av spinalkanalen (ryggmärgskanalen) vid spinal stenos.

Fusion = Steloperation med utnyttjande av bentransplantation.

Hematon = Blödning/Blodansamling.

Infektion = Vi skiljer på ytlig och djup infektion.

Ytlig sårinfektion innebär fördröjd sårläkning med omläggningsbehov oavsett

positiv/negativ bakterieodling och insatt antibiotikabehandling. Denna definition innebär

möjligen en viss överdiagnostik, men å andra sidan missar vi inte någon sårinfektion.

Djup infektion innebär en infektion under muskelfascian (muskelhinnan) där diagnosen

ställs med MR eller vid re-operation. Det kan vara t.ex. discit (infektion i disken) efter

diskbråcksoperation eller infektion runt implantat vid steloperation.

Isthmisk spondylolisthes = Kotglidning p.g.a. defekt i de bakre kotelementen.

KAD = Kateter i urinblåsan.

MR/MRT (Magnetresonanstomografi) = Detta är inte en röntgenundersökning utan en

bildframställning baserad på kroppens atomkärnor som utsätts för ett kraftigt magnetfält.

Myelopathi = Störning i ryggmärgens funktion.

Ny operation

Svenska Ryggregistrets definition tillämpas. Ny operation kan vara antingen re-operation

eller ny indexoperation:

Re-operation

Operation i samma segment – ingen ny diagnos, exempelvis extraktion av instrument

p.g.a. smärta/önskemål, re-fusion p.g.a. pseudartros, re-dekompression p.g.a. re-

stenos, operation för recidivdiskbråck.

Operation samma segment p.g.a. komplikation. Exempelvis revision p.g.a. infektion,

extraktion av instrument/implantat p.g.a. infektion, utrymning av

-7-

hematom/blodstillning, korrigering av felplacerat/lossnat/brutet instrument,

exploration p.g.a. nervsmärta, operation p.g.a. liquorläckage, operation p.g.a.

smärta/infektion i tagställe.

Operation annat segment p.g.a. komplikation. Exempelvis re-dekompression annan

nivå p.g.a. rest-stenos, re-operation rätt nivå p.g.a. primäroperation på fel nivå.

Resultat efter reoperation följs upp inom den primära indexoperationen.

Ny indexoperation

Detta är en operation med ny diagnos, t.ex. spinal stenos på ny nivå eller andra sidan,

fusion efter tidigare dekompression för spinal stenos, fusion efter tidigare

diskbråcksoperation eller fusion på ny nivå efter tidigare fusion.

Recidiv = Återuppträdande av samma åkomma igen.

Rizopathi = Störning i en nervrots funktion.

SRS = Segmentell rörelsesmärta.

Spinal Stenos = Förträngning i ryggkanalen (ger upphov till tryck på nervrötter i ländryggen

och ryggmärgen i halsryggen).

Urinretention = Oförmåga att tömma urinblåsan.

Resultatgrupper

När vi i det följande beskriver diagnosrelaterade process- och resultatmått har vi kombinerat

diagnos och operation till 8 resultatgrupper:

1. Alla typer av ländryggsdiskbråck kombinerat med alla typer av

diskbråcksavlägsnande.

2. Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av

dekompression, ej samtidig fusion.

3. Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av fusioner

4. Isthmisk spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion.

5. Diskbråck, segmentell rörelsesmärta (SRS), spondylos, postoperativ instabilitet

kombinerat med alla typer av fusion.

6. SRS (se ovan) kombinerat med protes.

7. Cervikal myelopathi kombinerat med alla typer av operation.

8. Cervikal rizopathi kombinerat med alla typer av operation.

Resultatmått

EQ-5D Hälsorelaterad livskvalitet, skala 0-1, 0 är sämst och 1 är bäst.

Global Assessment Patientskattning av bensmärta/armsmärta/ryggsmärta jämfört

med före operationen, 6 svarsalternativ, skala i %.

NDI Ryggfunktionsinstrument för halsrygg som registrerar dagliga

funktioner, skala 0-100, 0 är bäst och 100 är sämst.

Nöjdhet Hur nöjd är du med resultatet av din genomgångna

ryggoperation, 3 svarsalternativ, skala i %.

ODI Ryggfunktionsinstrument för ländrygg som registrerar dagliga

funktioner, skala 0-100, 0 är bäst och 100 är sämst.

VAS Visuell analogskala, mäter smärta, horisontell 10 cm lång linje,

skala 0-100, 0 är bäst, 100 sämst.

EMS Europeiska myelopatiskalan. Mått på funktion vid ryggmärgs-

påverkan i halsryggen, skala 5 (sämst) – 18 (bäst).

-8-

PRODUKTION

Under det gångna året har vi genomfört 2804 mottagningsbesök, 2688 telefonkonsultationer,

780 operationer och 323 blockader. Vi har tagit emot 1798 nybesök; 591 från VGR (Västra

Götaland regionen), annat landsting 600 (inklusive Stockholm Spine Center). Vi har även

tagit emot 510 patienter med privat sjukvårdsförsäkring och 97 privatbetalande patienter. Av

de utförda operationerna är 65 diskbråcksextirpation, 423 dekompression (med/utan fusion)

av spinal stenos, 126 fusion/protes p.g.a. SRS, 15 fusion p.g.a. spondylolisthes, 69 operationer

av rizopathi och 42 operationer av myelopathi. 34 ländryggsoperationer och 6 halsryggs-

operationer hade annan diagnos.

KVALITETSARBETE

Under det gångna arbetet har kvalitetsarbetet bedrivits som LEAN-projekt. Alla anställda har

engagerats i kontinuerligt kvalitetstänkande utifrån sina arbetsuppgifter. Forum för

kvalitetsarbetet har varit den egna enheten, där man har tät och regelbunden avstämning i

gemensamma möten. Arbetet leds av en kvalitetsgrupp med kvalitetsansvarig läkare som

huvudansvarig. Sammanställning görs i gemensam diskussion på personalmöten halvårsvis.

Vårt digitala journalsystem utvecklas kontinuerligt, så att checklistor och lokal

kvalitetsregistrering sker direkt i journalsystemet och är sökbara för kontinuerlig

processuppföljning.

KPI rapport (Key Performance Indikators) sammanställs varje månad med uppföljningsmöte

tillsammans med vår systerklinik Stockholm Spine Center. KPI rapporten innehåller

redovisning av mottagnings- och operationsverksamhet med effektivitetsmått och

utnyttjandegrad av våra resurser liksom kontinuerlig mätning av våra väntetider till

mottagning och operation.

För fortsatt utveckling av klinikens systematiska kvalitetsarbete har en tjänst som

kvalitetsansvarig sjuksköterska inrättats. Tillsammans med kvalitetsansvarig läkare ansvarar

hon för verksamhetens övergripande rutiner och policyarbete. I samband med tjänstens

införande har det också skapats möjlighet att utveckla hantering och uppföljning av

verksamhetens klagomålsärenden.

För året har vi arbetat fram verksamhetsstyrande dokument inom arbetsmiljö, personal, miljö,

patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete, strålskydd, IT, hygienrutiner för operation- och

vårdavdelningen samt riktlinjer för verksamhetens vårdstädning. För mottagningen har även

en processkartläggning av patientflöden gjorts.

I samband med byte av IT- leverantör har vi kunnat arbeta fram nya rutiner för

verksamhetsgemensam dokumenthantering och mappstruktur.

-9-

Revision och utbildning

Verksamheten har genomfört en apoteksrevision utan större anmärkning.

Operationsavdelningen har genomfört årlig gasinspektion.

Operationsavdelningen har i samarbete med Ortho Center Göteborg genomfört Priss

(Protes relaterade infektioner i vården skall stoppas) för protesverksamheten.

Samtlig personal har genomgått årlig repetitionsutbildning i HLR.

Arbetsmiljörond har genomförts med upprättad handlingsplan som verkställs under

2013.

Årlig genomgång och revision av verksamhetsstyrande dokument har gjorts.

Årlig patientsäkerhetsrapport för verksamheten är upprättad.

Vårdprocessen dokumenteras fortsatt i vårt lokala kvalitetsregister (VKR) där en 30-dagars

enkätuppföljning avseende bl a sårinfektioner ingår. Patientnöjdheten dokumenteras vartannat

år med den nationella patientenkäten som utförs i Indikators regi för både öppenvård och

slutenvård.

Sammanställning av utfallet för ryggkirurgi för hela landet redovisas i Svenska Ryggregistret

(Swespine) och finns tillgänglig på www.4s.nu klicka på ”Årsrapporter”. Jämförelse mellan

enskilda kliniker för de vanligaste ländryggsdiagnoserna nås via samma hemsida och länken

”Resultat efter ryggoperation”.

En mycket viktig del i det kirurgiska kvalitetsarbetet är den problemkonferens, som

läkargruppen har varje vecka. Komplicerade fall, behandlingsproblem och komplikationer

diskuteras gemensamt.

Kvalitetsarbetet redovisas under tre huvudrubriker:

A. Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)

B. Processmått (beskriver verksamheten)

C. Resultatmått (verksamhetens värde)

http://www.4s.nu/

-10-

A. STRUKTURMÅTT

Remissflöde Under året har vi tagit emot 1400 remisser. Fördelningen mellan nybesök, återbesök och

telefonsamtal framgår av Fig. 1. Jämfört med föregående år har antalet nybesök och återbesök

minskat något medan telefonkonsultationerna har ökat.

Fördelningen mellan olika beställare har inte genomgått några större förändringar (Fig. 2).

”Eget landsting” innebär patienter som kommit via vårt avtal med VGR. ”Annat landsting”

avser patienter som kommit via vårt underleverantörsavtal med Stockholm Spine Center,

patienter som sökt via Fria Vårdvalet och sådana som remitterats hit på specialistremiss från

andra landsting. ”Privat” innebär patienter som sökt till oss privat eller med privat

sjukvårdsförsäkring.

Andelen operationer per nybesök totalt och per beställartyp framgår av Fig. 3, 4, 5 och 6.

Andelen operationsfall av nybesöken är väsentligen oförändrad jämfört med föregående år.

Vi har i år opererat färre patienter från VGR än tidigare, medan andelen operationsfall från

Fria vårdvalet och försäkringsbolag ökat något.

Andelen operationer per nybesök och beställartyp har ökat vad gäller patienter på vårt VGR-

avtal (Fig. 6). Det är en tillfällig ökning som beror på att VGR genomförde en ny upphandling

runt årsskiftet och en relativt stor grupp patienter från det gamla avtalet prioriterades för

operation i början av året. Däremot är andelen operationsfall bland nybesök väsentligen

oförändrat för andra landsting och privatbetalande patienter.

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

NYBESÖK ÅTERBESÖK TELEFON

Antal MOTTAGNINGSBESÖK

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. 1

0

500

1 000

1 500

2 000

2008 2009 2010 2011 2012

Antal FÖRDELNING NYBESÖK PER BESTÄLLARTYP

EGET LANDSTING

ANNAT LANDSTING

PRIVAT

Fig. 2

-11-

0

500

1 000

1 500

2 000

2008 2009 2010 2011 2012

Antal FÖRDELNING NYBESÖK & ÅTERBESÖK PER BESTÄLLARTYP

EGET LANDSTING

ANNAT LANDSTING

PRIVAT

Fig. 3

0

200

400

600

800

1 000

VGR UTOMLÄN PRIVAT

Antal ANTAL OPERATIONER PER BESTÄLLARTYP

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. 4

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

NYBESÖK OPERATION

Antal OPERATION PER NYBESÖK

2008

2009

2010

2011

2012

28% 41% 30% 42% 43%

Fig. 5

0

20

40

60

80

100

VGR UTOMLÄN PRIVAT

% OPERATIONER PER NYBESÖK PER BESTÄLLARTYP

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. 6

-12-

Patientbeskrivning Fördelning och medianålder på de opererade patienterna beskrivs i Fig. 7. Både median- och

medelålder är relativt konstanta. Majoriteten av operationsfallen tillhör ASA-grupp 1 och 2

vilket inte förändrats sedan föregående år. Andelen förstagångskirurgi är ca 78 % (Fig. 8).

Den preoperativa livskvaliteten skiljer sig inte nämnvärt från riket i övrigt, vare sig för

halsryggs- eller ländryggsdiagnoser (Fig. 9). Vi har i år opererat 780 patienter, varav

halsryggsoperationer är en större andel jämfört med föregående år. Av diagnosfördelningen

framgår en fortsatt utveckling mot färre små ingrepp (ländryggsdiskbråck) och fler större

ingrepp hos äldre individer (ländryggsstenos), se Fig. 10. Här framgår också att vi, jämfört

med riket i övrigt, opererar äldre individer (fler stenoser) och gör större ingrepp (färre

diskbråck) och fler steloperationer för SRS (segmentell rörelsesmärta). Fördelning mellan

myelopathi och rizopathi i halsryggsgruppen är marginellt förändrad, då vi gjort lite fler

rizopathier (Fig. 11). Vi har en fortsatt hög andel med myelopathi, d.v.s. allvarliga

neurologiska störningar och risk för bestående funktionsnedsättning om väntetiden till

operation är lång.

0

10

20

30

40

50

<20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-80 >80

% ÅLDERSFÖRDELNING

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. 7

Median

57 år

55 år

57 år

57 år

56 år

0

200

400

600

800

1 000

ASA 1 ASA 2 ASA 3 1:A GÅNGSKIRURGI

Antal ASA-KLASS & 1:A GÅNGSKIRURGI

(SIFFOR SAKNAS FÖR ASA 2008)

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. 8

-13-

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

LÄNDRYGG SCG LÄNDRYGGÖVRIGA

HALSRYGG SCG HALSRYGGÖVRIGA

LIVSKVALITET PREOP EQ5D

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. 9

0

20

40

60

80

100

DISKBRÅCK SPINALSTENOS

SPONDYLOLISTES SRS ANNAN DIAGNOS

% FÖRDELNING OPERATION - LÄNDRYGG

2008

2009

2010

2011

2012

ÖVRIGARIKET

Fig. 10

0

20

40

60

80

100

MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS

% FÖRDELNING OPERATION - HALSRYGG

2008

2009

2010

2011

2012

ÖVRIGARIKET

Fig. 11

-14-

B. PROCESSMÅTT

Telefontillgänglighet Vår telefonväxel är av den typ som inte medger registrering av inkommande telefonsamtal

och därför kan tillgängligheten per telefon inte beräknas.

Väntetider Medelväntetiden till nybesök är 26 dagar medan väntetiden till operation i genomsnitt är 58

dagar (Fig. 12 och 13).

Vidareremiss till annat sjukhus Fortsatt har endast enstaka patienter återremitterats antingen direkt efter remissgranskning

eller efter nybesök. Anledningen är högre grad av sjuklighet som medför stor risk för

postoperativt intensivvårdsbehov som vi inte har möjlighet att ta hand om. Två patienter har

av samma skäl opererats på hemortssjukhuset av våra doktorer. I samband med återremiss av

patienter med hög sjuklighet har vi ett stående erbjudande om att utföra operationen på

patientens hemortssjukhus.

0

20

40

60

80

100

2008 2009 2010 2011 2012

Dgr VÄNTETIDER, REMISS TILL NYBESÖK

DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSION

SPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTES


Fig. 12

0

20

40

60

80

100

2008 2009 2010 2011 2012

Dgr VÄNTETIDER, NYBESÖK TILL OPERATION




Fig. 13

-15-

Strukna operationer Detta är patienter som inte genomfört sin planerade operation, av administrativa (utrymmes-

eller läkarbrist) eller av medicinska skäl. Vi har haft ett oförändrat antal patienter med

nyupptäckta medicinska hinder för planerad operation. Det har varit fråga om 7 patienter med

hudproblem, 5 patienter har varit sjuka, 1 patient med akut debut av arytmi i samband med

anestesistart, 2 patienter med tryckfall/dålig syresättning och 1 patient som var i för dåligt

allmäntillstånd för att kunna opereras. 2 patienter hade förbättrats så att operationsindikation

inte kvarstod (Tabell 1).

Vårdtid Vårdtider generellt och per resultatgrupp redovisas i Fig. 15. Vårdtid definieras som antalet

vårddygn inklusive operationsdag och utskrivningsdag. En övernattning efter exempelvis

ländryggsdiskbråcksoperation innebär alltså 2 vårddygn. Inga större förändringar i vårdtiden

har skett under åren.

Utskriven till annan vårdinstitution Tre patienter har remitterats akut till sjukhus p.g.a. misstänkt lungemboli, akut arytmi och

misstänkt hjärtinfarkt. Sju patienter har remitterats till sitt hemortssjukhus eller annan

institution för postoperativ rehabilitering men inte p.g.a. någon komplikation (Tabell 2).

Tabell 2 UTSKRIVEN TILL ANNAN INSTITUTION 2008 2009 2010 2011 2012

AKUTSJUKHUS 5 7 3 5 3

REHAB 4 3 5 8 7

Tabell 1

STRUKNA OPERATIONER 2008 2009 2010 2011 2012

ADMINISTRATIVA SKÄL 0 1 1 2 1

MEDICINSKA SKÄL 2 5 15 16 18

ÖVRIGT 0 8 7 1 1

0

2

4

6

8

10

2008 2009 2010 2011 2012

Dgr

VÅRDTID INKL UTSKRIVNINGSDAG MEDELVÄRDE




Fig. 15

-16-

0

100

200

300

400

500

2008 2009 2010 2011 2012

PEROPERATIV BLÖDNING

DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSIONSPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTESMYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS

Fig. 16

Anestesikomplikationer De anestesikomplikationer som inträffat under året och rapporterats i avvikelserapport är

följande: Tre fall där anestesi avbrutits på grund av cirkulationsproblem eller

syresättningsproblem. Tre patienter har haft svullen läpp efter operation och två fall med

uppkomst av tandskada efter intubation. Fem patienter hade övergående sänkning av arteriell

syremättnad (SO2), Tabell 3. Tabell 3

ANESTESIKOMPLIKATIONER 2011 2012 ANESTESI AVBRYTS

ARYTMI 3 CIRKULATIONSPROBLEM 2 SYRESÄTTNINGSPROBLEM 1

FLÄSKLÄPP 2 3

TRYCKSKADA ANSIKTE (NÄSA, KIND) 2

TANDSKADA 2

KÄNSLA AV ATT VARA BEDÖVAD I TUNGAN 1

FÖRSVAGNING I VÄ ARM OCH BEN EFTER UPPLÄGG PÅ OPBORD 1

SO 2 FALL 4 5

Blödning, transfusion och cellsaveranvändning Peroperativ blödning har fortsatt att minska för flera ländryggsdiagnoser, men ökat för SRS

protes och myelopathi. Antalet patienter som fått blodtransfusion har minskat till 4 stycken.

Cellsaveranvändningen har minskat, vilket är ett resultat av bra blodstillningsrutiner under

operation. 12 patienter har fått tillbaka blod via cellsavern. Se Fig. 16-18.

-17-

Operationstekniska komplikationer Vi bedömer frekvensen operationstekniska komplikationer som fortsatt låg. Totalt har, sedan

kliniken startade, 7 nervrotsskador inträffat, motsvarande 0,2 % av alla operationer.

Frekvensen duraskador är oförändrad jämfört med 2011 (5,6 %) och är i år 5,7 %. 4 patienter

har re-opererats p.g.a. misstänkt implantatrelaterade smärtor, omsättning av felplacerade

skruvar, släppt på distraktion i skruvsystem och justering av diskprotesläge (Fig. 19).

0

2

4

6

8

10

2008 2009 2010 2011 2012

Antal TRANSFUSION

DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSIONSPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTESMYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS

Fig. 17

0

10

20

30

40

50

60

2008 2009 2010 2011 2012 Återgivet blod2012

Antal CELLSAVER & ÅTERGIVET BLOD

DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSIONSPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTESMYELOPATHI RIZOPATHI INGEN GRUPP

Fig. 18

0

10

20

30

40

50

NERVROTSKADA DURASKADA IMPLANTAT PROBLEM STOR BLÖDNING(>1500ml)

Antal OPERATIONSTEKNISKA KOMPLIKATIONER

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. 19

-18-

Ny operation Re-operation under första vårdtillfället

Den akuta re-operationsfrekvensen har minskat, från 1,1 % 2011 till 0,6 % i år. Tre patienter

re-opererades p.g.a. hematom, två p.g.a. implantatproblem Fig. 20.

Re-operation vid nytt vårdtillfälle

Re-operationer vid nytt vårdtillfälle har utförts på 62 patienter (8 %), en ökning jämfört

föregående år (4,8 %). Orsakerna framgår av Fig. 21. 60 % av re-operationerna har utförts

inom 1 år. Utöver vad som visas i diagrammet har 6 patienter re-opererats p.g.a. re-stenos, 7

p.g.a. pseudartros med förnyad fusion, 3 p.g.a. ryggsmärta efter dekompression för stenos,

och 2 p.g.a. facettledssmärta efter diskprotes med bakre fusion. Dessutom har 19 patienter

med index-operation på annan klinik genomgått re-operation. Ökningen av frekvensen

reoperationer beror på att betydligt fler patienter än tidigare år re-opererats p.g.a. kvarvarande

stenos efter dekompression.

0

2

4

6

8

10

Antal REOPERATION SAMMA VÅRDTILLFÄLLE

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. 20

0

5

10

15

20

25

30

Antal

REOPERATION AV EGNA PATIENTER NYTT VÅRDTILLFÄLLE

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. 21

-19-

Kommentar

Det har skett vissa förändringar i årets tekniska komplikationer och reoperationer jämfört med

föregående år:

1. Inga re-operationer har behövt utföras p.g.a. liquor-läckage trots att frekvensen

duraskador är oförändrad

2. Fler postoperativa blödningar (hematom) med cauda equina-påverkan har krävt re-

operation, 8 (2 %) jämfört med 3(<1%) reoperationer 2011. Detta är föremål för

pågående händelseanalys, varför vi inte har någon klar orsak. Vi misstänker att det kan

bero på ändrad rutin för trombosprofylax.

3. Betydligt fler patienter har re-opererats p.g.a. kvarvarande stenos. Ökningen beror

framförallt på 14 fall av re-operation p.g.a. kvarvarande foraminal stenos. Vi har under

året ägnat särskilt intresse åt de patienter som inte blivit helt smärtfria efter

dekompression för spinal stenos. Diagnosen har ställts postoperativt efter utredning

p.g.a. kvarstående ensidig nervrotssmärta. Om dessa ansträngningar leder till ett bättre

slutresultat vet vi inte ännu. 1-årsuppföljning kommer att ske under 2013 och kan

rapporteras i kommande årsrapport.

Ny index-operation

Ny index-operation har utförts på 108 patienter varav 50 tidigare opererats på annat sjukhus.

58 patienter har tidigare opererats på SCG: av dessa har 16 patienter med tidigare

dekompression genomgått dekompression på ny nivå, 7 patienter med tidigare dekompression

har genomgått kompletterande fusion, 10 patienter med tidigare dekompression och fusion har

genomgått ny dekompression (6) resp. ny dekompression och fusion(4). 2 patienter med

tidigare fusion p.g.a. SRS har genomgått dekompression och fusion resp. extirpation av

diskbråck. 6 tidigare diskbråcksopererade har genomgått fusion. Av halsryggspatienter har 3

patienter med tidigare foraminotomi genomgått ny foraminotomi (2) resp. främre fusion (1).

2 patienter med tidigare operation för cervicalt diskbråck har genomgått bakre dekompression

och fusion resp. foraminotomi

Medicinska komplikationer Vi har haft 3 allvarliga medicinska komplikationer som beskrivs under ”Utskriven till annan

vårdinstitution”. I övrigt framgår av Fig. 22 att övriga medicinska komplikationer har varit få.

Dock har vi haft fler fallolyckor än tidigare år. Något entydigt orsaksmönster har vi inte

kunnat se. Händelseanalys pågår.

0

2

4

6

8

10

Antal MEDICINSKA KOMPLIKATIONER

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. Fig. 22

-20-

0

20

40

60

80

100

2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012

% SMÄRTA EFTER OPERATION

INGEN/MINDRE

MÅTTLIG/LÄTT-BEHANDLAD

SVÅR/AKTIVSMÄRTLINDRING

Fig. 23

POSTOP VÅRDAVDELNING

Avvikelser Under 2012 har avvikelserapporteringen fördubblats, vilket är en effekt av tydligare

information ut i verksamheten om hur avvikelserapporteringsarbetet skall utföras.

Vårdavdelningen har under 2012 registrerat 51 avvikelser, operationsavdelningen 21,

mottagning/administration 8, och rehab 1 st. Samtliga avvikelseärenden är avslutade och

ingen av avvikelserna har varit av allvarligare karaktär.

Postoperativ smärta Den postoperativa smärtan skattas av sköterskorna på uppvakningsenheten och

vårdavdelningen i tre kategorier: ingen/mindre, måttlig/lättbehandlad och svår/behov av aktiv

smärtlindring. Som rutin används morfin och paracetamol parenteralt (intravenöst) och/eller

peroralt (via munnen) till fusionspatienter och paracetamol/kodein och NSAID-preparat till

patienter som genomgår dekompression och diskbråcksoperation. Vi använder ingen

avancerad form av postoperativ smärtlindring, t.ex. epidural analgesi (EDA) eller

patientkontrollerad intravenös analgesi (PCA). Däremot mobiliseras alla patienter, oavsett

ingrepp, inom 2-4 timmar postoperativt på uppvakningsenheten.

Vår erfarenhet av denna mycket tidiga mobilisering är fortfarande god och vi bedömer det

vara en väsentlig orsak till både minskad postoperativ smärta och till snabb mobilisering och

kort vårdtid. Andelen svåra postoperativa smärttillstånd är fortsatt låg och vi har under åren

sett en fortsatt förskjutning mot mindre smärtproblem både på postopenheten och på

vårdavdelningen (Fig. 23).

Tabell 5

AVVIKELSER 2009 2010 2011 2012

MEDICINSK HANDLÄGGNING 2 18 6 3

MEDICINSK TEKNIK 5 3 3 6

INSTRUMENT 1 3 2

OMVÅRDNAD 6 4 13 19

ADMINISTRATIVT/SAMORDNING 48 2 30

LÄKEMEDELSEFFEKTER - HANTERING 6 11 4

IT SYSTEM 0 1

ARBETSMILJÖ 2 1

TILLGÄNGLIGHET 0

INFORMATION 1 2 13

ÖVRIGT 1 1 2 4

SUMMA: 18 83 41 81

-21-

Postoperativt illamående/kräkningar Även detta skattas av sköterskorna på uppvakningsenheten och vårdavdelningen i tre

kategorier: inget illamående, illamående/kräkning vid enstaka tillfälle och besvärande

illamående/kräkningar. Trenden till minskat illamående postoperativt har fortsatt under året,

på vårdavdelningen. Enstaka patienter har upplevt besvärande illamående/kräkningar Fig. 24.

Urinvägarna KAD används rutinmässigt peroperativt på alla patienter med planerad operationstid >1 tim.

Behovet av tappning p.g.a. urinretention (oförmåga att tömma urinblåsan) postoperativt är i

stort sett oförändrat liksom också frekvensen urinvägsinfektioner som generellt sett är mycket

låg (Fig. 25).

0

20

40

60

80

100

2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012

% ILLAMÅENDE EFTER OPERATION

INGET

ENSTAKA

BESVÄRANDE

Fig. 24

POSTOP VÅRDAVDELNING

0

20

40

60

80

100

KAD URINTAPPNING UVI

% URINVÄGARNA

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. 25

-22-

Hud- och sårproblem under vårdtiden Hud- och sårproblem är ett fortsatt litet problem enligt vår bedömning. Hudreaktion på

förbandsmaterial har minskat. Detta är sannolikt en effekt av byte av förbandsmaterial.

Frekvensen misstänkt sårinfektion och därmed antibiotikabehandling har ökat något under

åren (Fig. 26).

Sårinfektioner

Vi följer noggrant förekomsten av sårinfektion med hjälp av vårt lokala vårdkvalitetsregister.

Vi skickar en enkät 30 dagar postoperativt till alla opererade patienter där vi bl.a. frågar om

förekomst av sårläkningsproblem och antibiotikabehandling. På detta sätt registrerar vi

sårinfektion.

De ytliga sårinfektionerna har, trots intensiv uppmärksamhet på problemet, fortsatt att öka och

uppgår i år till 6,5 %. Vi kunde under föregående års analys inte påvisa någon enskild

orsaksfaktor. Årets siffror föranleder dock en förnyad och djupare analys av möjliga orsaker.

Under året har 2 djupa infektioner diagnosticerats, vilket innebär att vi sedan kliniken startade

haft sammanlagt 6 djupa infektioner, vilket motsvarar ca 0,16 % (Fig. 27).

0

2

4

6

8

10

HUDREAKTION FÖRBAND BLÅSBILDNING MISSTÄNKT SÅRINFEKTION

% HUD- & SÅRPROBLEM UNDER VÅRDTIDEN

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. 26

0

2

4

6

8

10

YTLIG DJUP REOP

% SÅRINFEKTION

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. 27

-23-

Anmälningar Under året har 13 patienter anmälts till LÖF, varav 6 fått ersättning. Två anmälningar har

gjorts till Socialstyrelsen.

Tabell 6

Anmälningar 2008 2009 2010 2011 2012

PSR anm. datum 1 6 6 5 13

Ersättning anm. datum 0 5 3 1 6

Patientnämnden 0 0 0 0 0

Socialstyrelsen 1 2

HSAN 0 0 0 0 0

C. RESULTATMÅTT

Resultaten baseras på 2011 års 828 operationer, varav 752 är index-operationer möjliga att

följa upp. Primärregistreringen är100% medan uppföljningsfrekvensen fortfarande är för låg

(90 % 1 år och 80 % 2 år, är rekommendationen från Svensk Ryggkirurgisk Förening), se Fig.

28.

Patientskattad förbättring Ländrygg

I Fig. 29-34 redovisas preoperativa data och 1-års resultat för livskvalitet mätt med EQ-5D,

smärta med VAS och funktion med ODI. Det har inte skett några stora förändringar i vare sig

livskvalitet, smärta eller funktion för någon resultatgrupp preoperativt under året.

Postoperativt föreligger inte heller några stora förändringar över tid för någon av

resultatgrupperna, förutom SRS-gruppen som visar lite sämre resultat jämfört med tidigare år.

Generellt har 1-års resultaten för samtliga resultatgrupper en tendens att vara bättre än

riksgenomsnittet.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

REGISTRERADE UPPFÖLJNING 1 ÅR UPPFÖLJNING 2 ÅR VKR

REGISTRERING OCH UPPFÖLJNING SVENSKA RYGGREGISTRET OCH VKR

2008

2009

2010

2011

2012

Fig. 28

-24-

Fig. 35-41 visar Global assessment för de olika resultatgrupperna. Här ses inga entydiga

förändringar jämfört med föregående år, förutom att SRS-gruppen är lite sämre och

diskbråckspatienter fortsatt förbättrade.

Fig. 42-48 visar andelen patienter som är nöjda med resultatet av operationen. Här finns en

trend till mer nöjda patienter opererade för spondylolisthes över åren, men i övrigt inga

tydliga trender. Av de SRS-patienter som opererats med protes har 2 st. följts upp.

Halsrygg

Fig. 49-50 visar VAS-värden och NDI-värden preoperativt och vid 1-års uppföljning för

halsrygg-rizopathi. Dessa data är inte relevanta att beskriva för myelopathi. Fig. 51 och 54

visar livskvalitet mätt med EQ-5D för myelopathi och rizopathi. Fig. 55 visar EMS för

myelopathi.

Fig. 53+56 visar andelen patienter som är nöjda med resultatet av operation för myelopathi

respektive rizopathi. Man kan här notera att det är svängningar över åren vad gäller

myelopathi och för rizopathi, bortsett från första året där endast ett litet fåtal patienter

opererades, har någon större förändring inte skett.

Generellt är resultaten, med samtliga resultatmått, för alla resultatgrupperna, bättre än eller i

paritet med landet i övrigt.

När det gäller tolkning av Global assessment är Svensk Ryggkirurgisk Förening enig om att

svarsalternativen ”Helt försvunnit” och ”Mycket bättre” tillsammans innebär en rejäl

förbättring medan alternativen ”Något bättre” är mer tveksam. Utifrån detta kan vi säga att ett

gott resultat av operation för ländryggsdiskbråck uppnår vi i 95 %, för stenos med

dekompression i 58 %, stenos fusion i 60 %, för isthmisk spondylolisthes i 63 % och för SRS

fusion 63 %. Å andra sidan föreligger också definitiva misslyckanden, som när patient skattar

sig som sämre efter en operation, vilket förekommer i motsvarande resultatgrupper i 0 %, 7

%, 5 %, 6 % och 8 %. Vi kan också se att andelen patienter som är nöjda med resultatet av

operation varierar från 65 % för SRS till 84 % för ländryggsdiskbråck (Fig. 52 & 42).

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

EQ5D PREOPERATIVT - LÄNDRYGG

2008

2009

2010

2011

2012

Övriga

Fig. 29

-25-

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

EQ5D UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG

2008

2009

2010

2011

Övriga

Fig. 30

0

20

40

60

80

100

VAS PREOPERATIVT - LÄNDRYGG

2008

2009

2010

2011

2012

Övriga

Fig. 31

0

20

40

60

80

100

VAS UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG

2008

2009

2010

2011

Övriga

Fig. 32

-26-

0

20

40

60

80

100

ODI PREOPERATIVT - LÄNDRYGG

2008

2009

2010

2011

2012

Övriga

Fig. 33

0

20

40

60

80

100

ODI UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG

2008

2009

2010

2011

Övriga

Fig. 34

0

20

40

60

80

100

DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION

STENOS/FUSION

SPONDYLO-LISTHES

SRS FUSION SRS PROTES

GA UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG

Ingen före op HELT BRA/MKT BÄTTRE

NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE

Fig. 35 %

-27-

0

20

40

60

80

100



% GA DISKBRÅCK

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 36

0

20

40

60

80

100



% GA SPINAL STENOS DEKOMPRESSION

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 37

0

20

40

60

80

100



% GA SPINAL STENOS FUSION

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 38

-28-

0

20

40

60

80

100



% GA SPONDYLOLISTHES

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 39

0

20

40

60

80

100



% GA SRS FUSION

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 40

0

20

40

60

80

100



% GA SRS PROTES

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 41

-29-

0

20

40

60

80

100

DISKBRÅCK STENOS/FUSION

SRS FUSION

NÖJDHET UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG

NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD

Fig. 42

STENOS/ DEK.

SPONDY- LOLISTHES

SRS PROTES

%

0

20

40

60

80

100


% NÖJDHET DISKBRÅCK

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 43

0

20

40

60

80

100


% NÖJDHET SPINAL STENOS DEKOMPRESSION

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 44

-30-

0

20

40

60

80

100


% NÖJDHET SPINAL STENOS FUSION

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 45

0

20

40

60

80

100


% NÖJDHET SPONDYLOLISTHES

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 46

0

20

40

60

80

100


% NÖJDHET SRS FUSION

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 47

-31-

0

20

40

60

80

100


% NÖJDHET SRS PROTES

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 48

0

20

40

60

80

100

VAS ARM RIZOPATHI

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Övriga

Fig. 49

PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT

0

20

40

60

80

100

%

NDI RIZOPATHI

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Övriga

Fig. 50


-32-

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

EQ5D RIZOPATHI

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Övriga

Fig. 51


0

20

40

60

80

100

INGEN FÖRE OP HELT BRA /MYCKET BÄTTRE

NGTFÖRBÄTTRAD

OFÖRÄNDRAD FÖRSÄMRAD

% GA RIZOPATHI

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 52

0

20

40

60

80

100


% NÖJDHET RIZOPATHI

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 53

-33-

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

EQ5D MYELOPATHI

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Övriga

Fig. 54


0

5

10

15

20

EMS, MYELOPATHI

2008

2009

2010

2011

2012

Övriga

Fig. 55


0

20

40

60

80

100


% NÖJDHET MYELOPATHI

2007

2008

2009

2010

2011

ÖVRIGA

Fig. 56

-34-

Patientupplevd vårdkvalitet

Under våren 2012 genomfördes Indikators nationella patientenkät för patientupplevd kvalitet

inom öppen och slutenvården. Sammanfattningsvis har 200 enkäter skickats ut inom

öppenvården med svarsfrekvens på 132, korrigerad svarsfrekvens på 68 %. För slutenvården

skickades 89 enkäter ut med svarsfrekvens på 67, korrigerad svarsfrekvens på 77 %.

Resultatet visar att vi fortsatt har god kvalitet på omvårdnaden och som i tidigare mätningar

ligger vi högre än riksgenomsnittet i de flesta aspekterna. Tillgänglighetsfrågan är ett mått på

hur länge man fått vänta på mottagningsbesök resp. operation. För tillgänglighet har vi fortsatt

lägre nöjdhet än genomsnitt för regionen/riket. Eftersom vi inte har långa väntetider vare sig

till mottagning eller operation, är en trolig förklaring att man som patient ser hela väntetiden

och inkluderar den tid man fått vänta i den offentliga vården innan man blev remitterad vidare

till oss.

0

20

40

60

80

100

% Indikator - Patientupplevd kvalitet 2012

Öppenvård

Slutenvård

Fig. 57

-35-

Indikatorer Öppenvård

-36-

Indikatorer Slutenvård

-37-

Utfallet för vår ordinarie 30-dagars enkät visar en patientnöjdet med 71 % utmärkt, 24 %

mycket bra och 5 % bra. Fråga 3 Ja

Har du behövt söka sjukvård för någon annan komplikation till din operation? 46

För vad? För vad?

Lunginflammation 1

Urinvägsinfektion 14

Hjärtsvikt 3

Förbandsbyte 6

Smärta / värk 9

Blodpropp 2

Är/var du behandlad med blodförtunnande läkemedel? 2

Annat 11

Fråga 4 Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt

Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? 71% 24% 5% 0% 0%

Fråga 5 Ja, helt och hållet Delvis Nej

Kände du dig bemött med respekt och på en hänsynsfullt sätt av läkarna? 97% 3% 0%


Kände du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt av personalen på operation och vårdavdelningen? 97% 3% 0%


Fick du tillräcklig information och vägledning när du blev utskriven? 81% 17% 1%


Var du nöjd med behandlingen av smärta och obehag under vårdtiden? 92% 8% 1%


Fick du tillräckligt med smärtstillande läkemedel med dig hem? ( Avser även recept) 81% 14% 5%

-38-

FORSKNING OCH UTBILDNING

Avslutad forskning under året

Svenska Nationella Spinal Stenos studien (randomiserad multicenterstudie för fusion/icke

fusion i samband med dekompression för spinal stenos jämförs). Samtliga operationer utförda.

Uppföljning pågår. Fabian Jacobsson

Randomiserad studie där 2 olika typer av lumbal diskprotes jämförs. Operationerna klara.

Insamling av uppföljningsdata pågår. Olle Hägg

Pågående forskning

Långtidsstudie cervikala diskproteser med RSA-mätning. Bengt Lind

Doktorandprojekt – randomiserad multicenterstudie jämförande fysioterapi och operation vid

cervikal rizopathi, Bengt Lind handledare.

Långtidsuppföljning av fusion i ländryggen vid segmentell rörelsesmärta. Olle Hägg

Prediktiva faktorer för resultat av ländryggskirurgi gemensamt med Yrkesortopeden

SU/Sahlgrenska. Olle Hägg

Kontinuerlig partikelmätning intill sårområdet. Olle Hägg

Bench marking projekt tillsammans med Schönkliniken i Tyskland där skillnader i

ryggkirurgisk praxis och dess resultat i Sverige respektive Tyskland jämförs. Olle Hägg

Adjacent Segment Disc Disease (ASDD): Ett internationellt forskningsprojekt tillsammans

med en forskningsgrupp vid University of Oxford, England och en forskningsgrupp vid

Rikshospitalet/Oslo Universitet, Oslo. Syftet är att utvärdera riskerna för nyuppträdande

diskdegeneration inom segment angränsande till tidigare stelopererade segment i ländryggen.

Olle Hägg

Doktorandprojekt för sjukgymnast Hanna Lotzke vid Sahlgrenska Akademin avseende

preoperativ fysioterapi i samband med fusion för SRS ländrygg. Lokal handledare Olle Hägg.

Planerad forskning

Utvärdering av MIS (minimal invasive surgery) i samband med fusion för SRS ländrygg.

Hans Laestander

Utbildning och annan akademisk verksamhet?

Klinikens läkare har deltagit som föreläsare vid årets Spine Academy (utbildnings för

blivande ryggkirurger) som i år hölls vid Stockholm Spine Center, i regi av Svensk

Ryggkirurgisk Förening.

Bengt Lind har fortsatt sin verksamhet som styrelsemedlem i CSRS (Cervical Spine Research

Society) och regelbunden föreläsare på internationella halsryggskurser. Olle Hägg har fortsatt

arbetet med Svenska Ryggregistret och deltar i ett utvecklingsprojekt med Stockholms Läns

Landsting för införande av resultatbaserad ersättning för ryggkirurgi (Vårdval Ryggkirurgi).

Deltar även i en expertpanel i SBU med utredning av ”Arbetets betydelse för uppkomst av

besvär och sjukdomar i ländryggen”.

-39-

PLANERING INFÖR 2013

I 2011 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för innevarande år: 1. Sårinfektionsfrekvens högst 2 %.

2. Minska re-operationsfrekvensen till högst 3 % och duraskador till högst 2 %.

3. Bibehålla korta väntetider, max 2 mån till mottagning respektive operation.

Under det gångna året har sårinfektionsfrekvens ökat något. En händelseanalys enligt

patientsäkerhetslagen har påbörjats för att klarlägga orsakerna till detta. Den är ännu inte avslutad,

varför några säkra slutsatser inte kan formuleras ännu.

Den ökade frekvensen postoperativ blödning blir också föremål för en händelseanalys. Väntetiden till

mottagning och operation håller sig nu i stort sett inom 2 månader vardera.

En tredje händelseanalys görs av fall-incidenterna på vårdavdelningen.

Kvalitetsarbetet under det kommande året fortsätter att fokusera på följande

uppgifter: 1. Ovan nämnda analyser av sårinfektioner, postoperativ blödning och fall-incidenter.

2. Fortsatt problemkonferenser varje vecka.

3. Komplikationskonferens varje halvår med granskning av genomförda re-operationer.

4. Vidareutveckling av kvalitetsarbetet med fokusering på de vårdprocesser som innebär störst

risk för allvarliga konsekvenser, kirurgi och anestesi. Målet är att utarbeta en kontroll och

utvecklingsmodell för vad vi kallar SÄKER RYGGKIRURGI.

5. Ytterligare förbättring av vårt informationsmaterial till patienterna. Informationsbrister var

den viktigaste kritiken i årets patientnöjdhetsenkät.

Målen för 2011 kvarstår: 1. Sårinfektion högst 2 %.

2. Minska re-operationsfrekvensen till högst 3 % och duraskador till högst 2 %.

3. Minska re-operationsfrekvensen för postoperativ blödning till <1%.

Spine Center Göteborg 2013-04-11

Åke Blixt Olle Hägg Bengt Lind

kvalitetsredovisning 2012 - spine center · vi har tagit emot 1798 nybesök; 591 från vgr (västra...

Documents