kort om kultur 2017:2 - kulturanalys

Kort om kultur 2017:2

——Kulturen i siffror 2017

Postadress: Box 120 30, 102 21 StockholmBesöksadress: Fleminggatan 20, 6 trTelefon: 08-528 020 00E-post: [email protected]: www.kulturanalys.se

© Myndigheten för kulturanalys 2017Formgivning: Södra tornet kommunikationFoto: Mostphotos: Steve Mann, Fredric Sommer, Mafalda, Haq, Tommy Von knorring, Niclas Fuglesang GeukenTryck: Taberg Media Group AB, 2017ISBN: 978-91-87046-37-7

Inledning ........................................................................................ 3

Kulturvanor ................................................................................... 4

Användning av olika medier ........................................................ 6

Studieförbund ............................................................................... 9

Bibliotek ....................................................................................... 11

Bokförsäljning ............................................................................. 14

Bokläsning .................................................................................. 15

Museer ......................................................................................... 17

Biografer ...................................................................................... 19

Musikbranschen ......................................................................... 21

Utbildade och sysselsatta i kultursektorn ............................... 24

Kulturmiljö ................................................................................... 28

Samhällets kulturutgifter ........................................................... 30

Referenser ................................................................................... 31

Innehåll

I Kulturen i siffror presenterar Myndigheten för kulturanalys figurer och tabeller

som ger en inblick i kulturen i Sverige idag och över tid. Syftet är att beskriva

kulturen med tillgängliga data, snarare än att analysera olika trender. Urvalet har

gjorts för att visa en så bred bild som möjligt, även om långt ifrån alla

kulturområden och alla aspekter kan beskrivas med data som finns att tillgå idag.

Statistik om medier och medievanor ingår endast i mindre omfattning då

medieområdet bevakas av andra myndigheter.

Statistiken vi presenterar kommer från olika källor, som anges under varje figur

och tabell. Det är statistik som vi som ansvarig myndighet själva tar fram, men det

är också statistik som kommer från andra statistikproducerande organisationer

såsom SCB, Eurostat, Nordicom, Kungliga biblioteket, Svenska Filminstitutet

samt från branschorganisationer inom musik och litteratur.

Inledning

4

Kulturvanor Kulturvanor och kulturaktiviteter hos den svenska befolkningen i åldrarna 16–85

år bygger på data från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Sedan slutet av

1980-talet genomför institutet varje höst en nationell undersökning för att kartlägga

den svenska allmänhetens vanor och attityder på tre teman: samhälle, opinion och

medier. En del av undersökningen rör kulturvanor och dessa frågor redovisas här

som andelar i procent av befolkningen i åldrarna 16–85 år.

Uppgifter om besök på teater-, musik-, eller dansföreställning i olika åldrar

kommer från Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden

ULF/SILC. Undersökningen görs med hjälp av telefonintervjuer bland den vuxna

befolkningen 16–85+ år.

Figur 1. Kulturupplevelser 1988–2015. Andel som utövat en aktivitet minst någon

gång under de senaste tolv månaderna. 16–85 år.

Källa: Myndigheten för kulturanalys, 2017/SOM-institutet 2016.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Pro

cent

Bok Bio Bibliotek Teater Rock-/popkonsert

5

Figur 2. Kulturupplevelser 2015. Andel som utövat en aktivitet minst någon gång

under de senaste tolv månaderna. 16–85 år.


Figur 3. Eget kulturutövande 2015. Andel som utövat en aktivitet minst någon gång

under de senaste tolv månaderna. 16–85 år.


13

18

27

30

34

40

41

58

59

67

86

92

97

0 20 40 60 80 100

Balett/dansföreställning

Klassisk konsert/opera

Ljudbok/talbok

Studiecirkel/kursverksamhet

Rock-/popkonsert

Konstutställning

Teater

Bibliotek

Museum

Bio

Bok

Sett på film

Lyssnat på musik

Procent

4

19

21

32

43

49

72

0 20 40 60 80

Spelat teater/lajv

Sjungit i kör/spelat musikinstrument

Dagbok/poesi

Tecknat/målat

Dansat

Handarbete/hantverk

Fotograferat/filmat

Procent

6

Figur 4. Besökt teater-, musik-, eller dansföreställning minst en gång under de

senaste tolv månaderna, uppdelat på ålder och kön, 2014–2015. Andel i procent.

Källa: Statistiska centralbyrån 2016. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Användning av olika medier

Befolkningens tillgång till internet är av betydelse för möjligheten att ta del av

kultur som förmedlas via digitala kanaler. Detta undersöks av Internetstiftelsen i

studien ”Svenskarna och internet” som genomförs årligen med hjälp av

telefonintervjuer till ett urval av befolkningen.

Statistiken om medieanvändning kommer från Nordicoms årliga undersökning

Mediebarometern. Ett urval av Sveriges befolkning i åldern 9–79 år intervjuas via

telefon gällande i vilken utsträckning de har tagit del av olika medier under

gårdagen.

Barn och ungas medievanor undersöks av Statens medieråd och här redovisar vi

andelen i olika åldrar som utför olika medierelaterade aktiviteter minst varje vecka.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75-84 år 85+ år

Pro

cen

t

Kvinnor Män

7

Figur 5. Andel av befolkningen (+12 år) som svarat ja på frågorna: ”Har du tillgång

till internet i hemmet?” eller ”Har du en internetuppkoppling hemma förutom genom

mobilen?” (=bredband).

Källa: Internetstiftelsen i Sverige 2016.

Figur 6. Andel av befolkningen 9–79 år som läser via olika medier en genomsnittlig

dag, 2015.

Källa: Nordicom 2016.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Pro

cent

Internet

Bredband

31

41

48

117

20

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Pro

cent

8

Figur 7. Andel av befolkningen 9–79 år som använder* olika medier en genom-

snittlig dag, 2000–2015. *All användning oavsett form (tryckt, digitalt, med mera).

Källa: Nordicom 2016.

Figur 8. Medierelaterade fritidsaktiviteter bland barn och unga, 2014, andel i procent

med användning* minst varje vecka. *All användning oavsett form (tryckt, digitalt,

med mera).

Källa: Medierådet 2015.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Pro

cent

Television Radio Morgontidning

Populär-/facktidskrift Videoklipp Kvällstidning

Video/dvd

0 20 40 60 80 100

Spela något instrument/sjunga

Spela spel på surfplatta

Spela datorspel/tv-spel

Läsa böcker och tidningar

Lyssna på musik

Titta på film eller tv-program

9-12 år 13-16 år 17-18 år

9

Studieförbund För närvarande finns tio stycken studieförbund i Sverige, som med en stor bredd

av ämnen bedriver bildnings- och kulturverksamhet i olika former över hela landet.

Statistiken som presenteras här är hämtat från de data som studieförbunden samlar

in om sin verksamhet och vilka sammanställs av SCB i det så kallade STUV-

registret.

Figur 9. Antalet arrangemang i studieförbunden per verksamhetsform 2002–2015.

Källa: Myndigheten för kulturanalys Kulturfakta 2017:1.

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

An

tal

arra

ngem

ang

Studiecirklar Kulturprogram Annan folkbildningsverksamhet

10

Figur 10. Antal deltagare i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet 2002–2015.


Figur 11. Antal besökare/åhörare i kulturprogram 2002–2015.


0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Mil

jon

er d

elta

gar

e

Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Mil

jon

er b

esök

are/

åhöra

re

Kulturprogram

11

Figur 12. Fördelning av huvudämnen per verksamhetsform, 2015, procent.


Bibliotek Uppgifterna om bibliotek kommer från den nationella biblioteksstatistiken över

bibliotek i Sverige som helt eller delvis finansieras med offentliga anslag. De

bibliotek som ingår har avsatt bemanning för biblioteksverksamheten med minst

20 timmar per vecka, eller 0,5 årsverken, samt är tillgängliga för allmänheten.

Nedan redovisas statistik för folkbibliotek. Här ingår de renodlade folkbiblioteken

och integrerade folk- och skolbibliotek. Renodlade skolbibliotek ingår inte.

Forskningsbibliotek och övriga bibliotek ingår inte heller. Antalet bibliotek räknas

utifrån unika gatuadresser.

Topplistan över utlåningen kommer från Sveriges Författarfond och gäller den

samlade utlåningen på landets folk- och skolbibliotek.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Tjänster

Teknik

Samhälls- och beteendevetenskap, juridik, handel,

administration

Pedagogik och ledarutbildning

Naturvetenskap, matematik och data

Lant- och skogsbruk samt djursjukvård

Hälso- och sjukvård samt social omsorg

Humaniora, språk och konst

Allmän utbildning

Studiecirklar Kulturprogram Annan folkbildningsverksamhet

12

Figur 13. Folkbibliotek (antal bemannade serviceställen med folkbiblioteks-

verksamhet) 1995–2015.

Källa: Kungliga biblioteket 2016.

Figur 14. Bokbestånd på landets folkbibliotek 1995–2015. Antal böcker, miljontal.


0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

50,0

Mil

joner

Bokbestånd totalt Barnboksbestånd

13

Figur 15. Fysiska besök och utlåning av fysiska böcker på landets folkbibliotek,

1995–2015. Antal besök och antal lån, miljontal.


Tabell 1. Topplista 2015 över de mest utlånade böckerna efter upphovsperson

(författare och/eller illustratör) på landets folk- och skolbibliotek.

Författare/Illustratör

1 Martin Widmark 1961–

2 Helena Willis 1964–

3 Helena Bross 1950–

4 Astrid Lindgren 1907–2002

5 Margareta Nordqvist 1953–

6 Gunilla Bergström 1942–

7 Anders Jacobsson 1963–

8 Lin Hallberg 1956–

9 Sören Olsson 1964–

10 Sven Nordqvist 1946–

Källa: Sveriges Författarfond.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Mil

jon

er

Fysiska besök Utlåning av fysiska böcker

14

Bokförsäljning Statistiken om bokförsäljningen bygger på daglig försäljningsstatistik från

uppgiftslämnarnas kassasystem eller motsvarande. Den omfattar allmänlitteratur,

det vill säga skönlitteratur, faktaböcker, praktiska handböcker samt barn- och

ungdomsböcker. Insamlingen omfattar cirka två tredjedelar av den allmänlitteratur

som säljs i Sverige och genomförs av Svenska Bokhandlareföreningen och

Svenska Förläggareföreningen.

Figur 16. Antal sålda böcker i olika format, 2015–2016, tusental.

Källa: Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen.

*Antal lyssnade/lästa böcker.

4 599

8 006

11 789

13 117

4 713

3 598

12 864

12 759

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000

Dagligvaruhandel

Digitala abonnemangstjänster*

Fysisk bokhandel

Internetbokhandel/bokklubbar

2015 2016

15

Tabell 2. Topplista 2016, antal sålda exemplar av enskilda titlar i fysisk bokhandel,

internetbokhandel och dagligvaruhandeln. Exklusive digitala abonnemangstjänster.

Skönlitteratur Facklitteratur Barn- och ungdomslitteratur

1 Lars Kepler, Kaninjägaren. 1 Therese Lindgren, Ibland mår jag inte

så bra.

1 J.K. Rowling, John Tiffany & Jack

Thorne, Harry Potter och det

fördömda barnet. Del ett och två.

2 Elena Ferrante, Min

fantastiska väninna. Barndom

och tonår.

2 Bruce Springsteen, Born to run. 2 Martin Widmark, Modemysteriet.

3 Leif G.W. Persson, Kan man

dö två gånger?

3 Guiness World Records 2017. 3 Martin Widmark, LasseMajas

sommarlovsbok.

4 David Lagerkrantz, Det som

inte dödar oss.

4 Thomas Eriksson, Omgiven av idioter:

Hur man förstår dem som inte går att

förstå.

4 Jeff Kinney, Satsa allt.

5 Jan Guillou. Äkta amerikanska

jeans.

5 Mia Clase & Lina Nertby Aurell, Food

pharmacy: en berättelse om tarmfloror,

snälla bakterier, forskning och

antiinflammatorisk mat.

5 Martin Widmark,

Campingmysteriet.

6 Elena Ferrante, Hennes nya

namn. Ungdomsår.

6 Mikael Lindnord & Val Hudson, Arthur:

gatuhunden som lämnade djungeln

och hittade hem.

6 Minipixi säljförpackning 1.

7 Lars Kepler, Playground. 7 Jason Timbuktu Diakité, En droppe

midnatt.

7 Martin Widmark, Cafémysteriet.

8 Leif G.W. Persson,

Bombmakaren och hans

kvinna.

8 Anders Hansen, Hjärnstark: hur

motion och träning stärker din hjärna.

8 Pixiadventskalender.

9 Michael Hjorth & Hans

Rosenfeldt, De underkända.

9 Peter Wohlleben, Trädens hemliga liv. 9 Martin Widmark, Mumiemysteriet.

10 E.L. James Grey: Femtio

nyanser av honom enligt

Christian.

10 Jan Pedersen, Vilda djur: 100

fantastiska arter och deras läten.

10 Åsa Larsson & Ingela Korsell,

Pax. Nidstången.

Källa: Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen.

Bokläsning Uppgifter om bokläsning hos befolkningen i olika åldrar kommer från Statistiska

centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden ULF/SILC och barn-ULF.

Undersökningen görs med hjälp av telefonintervjuer bland den vuxna befolkningen

16–85+ år och dels bland barn och unga 10–18 år.

Bokläsningen bland vuxna avser läsning av böcker på fritiden exklusive

boklyssnande och hos barn och unga av all bokläsning. Data presenteras som

andelar i procent i respektive grupp.

16

Figur 17. Bokläsning på fritiden minst varje vecka hos befolkningen uppdelat på

ålder och kön, 2008/2009–2014/2015. Andel i procent.


Figur 18. Bokläsning på fritiden minst varje vecka hos befolkningen uppdelat på

ålder och kön, 2014–2015. Andel i procent.


0

10

20

30

40

50

60

Samtliga 16+ år 16-24 år 25-34 år Samtliga 16+ år 16-24 år 25-34 år

Kvinnor Kvinnor Kvinnor Män Män Män

2008-2009 2010-2011 2012-2013 2014-2015

0

10

20

30

40

50

60

16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75-84 år 85+ år

Pro

cen

t

Kvinnor Män

17

Figur 19. Bokläsning minst varje vecka bland barn och unga, uppdelat på kön. Andel

i procent.


Museer Statistik om museer kommer från Kulturanalys officiella statistik. Museerna

besvarar årligen en webbenkät med frågor om bland annat museibesök. De museer

som ingår i den officiella statistiken uppfyller ICOM:s definition av vad som är ett

museum. Museibesök redovisas här för museer med minst en årsarbetskraft.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2008-2009 2009-2010 2010-2011 2011-2012 2012-2013 2013-2014 2014-2015

Pro

cen

t

10-12 år pojkar 10-12 år flickor



18

Figur 20. Antal besök per år vid museer med mer än en årsarbetskraft, 2003–2015.


Tabell 3. De tio mest besökta museerna i Sverige 2015.

Museum Besök

1 Skansen 1 379 385

2 Vasamuseet 1 312 494

3 Naturhistoriska riksmuseet 531 637

4 Malmö museer 417 633

5 Gotlands museum 378 606

6 Tekniska museet 346 614

7 Junibacken 326 000

8 Livrustkammaren 270 269

9 Abbamuseet 269 552

10 Stiftelsen Nordiska museet

258 981


0

5

10

15

20

25

30

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Mil

joner

bes

ök

19

Biografer

Statistik om film på biograf kommer från Svenska Filminstitutet som samlar in

statistik över den svenska filmbranschen. Statistiken omfattar samtliga biografer i

landet.

Figur 21. Biografer: antal biografer, antal salonger och antal platser 2005–2015.

Källa: Nordicom/Filminstitutet 2016.

Figur 22. Biobesök 2001–2016.

Källa: Filminstitutet 2016.

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Anta

l p

lats

er

Anta

l b

iogra

fer

och

sal

onger

Biografer Salonger Platser

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Bio

bes

ök

, m

iljo

ner

20

Figur 23. Filmpremiärer efter ursprungsland, andel i procent 2008–2015.


Figur 24. Filmpremiärer och biobesök efter ursprungsland, andel i procent 2015.


0

10

20

30

40

50

60

Sverige Övriga Europa Nordamerika Övriga

Pro

cent

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

Sverige Övriga Europa Nordamerika Övriga länder

Pro

cent

Andel av filmpremiärer Andel biobesök

21

Tabell 4. De tio mest sedda filmerna på biograf i Sverige 2015.

Titel Besök

1 Spectre 839 669

2 Star Wars: The Force Awakens 830 235

3 Minioner 658 244

4 En underbar jävla jul 600 570

5 Jurassic World 596 004

6 Fifty Shades of Grey 524 952

7 Insidan ut 474 262

8 The Hunger Games: Mockingjay – Part 2 464 806

9 Fast & Furious 7 439 444

10 En man som heter Ove 429 028

Källa: Filminstitutet 2016.

Musikbranschen Intresseorganisationen Musiksverige tar årligen fram uppgifter om den svenska

musikbranschens utveckling i Sverige. Intäktsutvecklingen beskriver branschens

samtliga intäkter som genererats via laglig distribution på den inhemska

marknaden och på utländsk försäljning.

Konsertintäkter är sådana som sker i samband med festivaler och konserter.

Upphovsrättsliga intäkter genereras när musik framförs exempelvis i radio, på tv,

internet eller i bakgrunden på restauranger eller andra offentliga utrymmen.

Intäkter för inspelad musik avser försäljning av prenumerationsabonnemang på

strömmad musik, fysiska skivor och nedladdningar.

Topplistorna om försäljning av musikalbum kommer från Ifpi Sverige och om

spelade artister och låtar från Spotify.

22

Figur 25. Musikmarknadens intäktsutveckling efter intäktstyp, 2009–2015.

Källa: Musiksverige 2016.

Figur 26. Intäkter från inspelad musik, fördelat efter försäljningssätt.

Källa: Musiksverige 2016.

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

MIl

joner

kro

no

r

Konsertintäkter Upphovsrättsliga intäkter Intäkter från inspelad musik

80

66

44

32

2112 13

12

22

4663

7584 85

8 12 105 4 4 2

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Pro

cent

Fysisk försäljning Strömmad försäljning Nedladdad försäljning

23

Tabell 5. De tio mest sålda albumen, de tio mest spelade artisterna respektive låtarna i Sverige 2016.

De tio mest sålda albumen i

Sverige 2016

De tio mest spelade

artisterna i Sverige

2016 på Spotify

De tio mest spelade

låtarna i Sverige 2016 på

Spotify

1 Justin Bieber, Purpose 1 Justin Bieber 1 Alan Walker, Faded

2 Kent, Då som nu för alltid 2 Håkan Hellström 2 Drake, One dance

3 Blandade artister,

Melodifestivalen 2016

3 Drake 3 Sia, Cheap thrills

4 Miriam Bryant, Hisingen och hem

igen

4 Rihanna 4 Mike Perry, The ocean

5 Drake, Views 5 Kent 5 Jonas Blue, Fast car (Radio

edit)

6 Rihanna, Anti 6 Miriam Bryant 6 Justin Timberlake, Can’t

stop the feeling (Original

song from DreamWorks

Animation’s ”Trolls”)

7 Adele, 25 7 Coldplay 7 Mike Posner, I took a pill in

Ibiza (Seeb Remix)

8 Lukas Graham, Lukas Graham

(Blue Album)

8 Kygo 8 The Chainsmokers, Don’t let

me down

9 Lasse Stefanz, Road Trip 9 The Chainsmokers 9 Justin Bieber, Love yourself

10 Marcus & Martinus, Hei (Fan

Spesial)

10 Sia 10 Frans, If I were sorry

Källa: Ifpi Sverige och Spotify.

24

Utbildade och sysselsatta i kultursektorn Statistiken över befolkningens utbildning mäter utbildningsnivå och utbildnings-

inriktning. Uppgifter om genomgångna utbildningar rapporteras kontinuerligt till

Statistiska centralbyrån från landets skolor och utbildningsanordnare och samlas i

Utbildningsregistret. I statistiken ingår alla i Sverige folkbokförda personer. I

figurerna visas den procentandel av befolkningen som har olika estetiska eller

humanistiska eftergymnasiala utbildningar. För varje individ redovisas endast den

högsta genomgångna utbildningen.

Sysselsättning i kultursektorn redovisas som den andel av arbetskraften som

arbetar inom kultursektorn. Därefter redovisas det antal personer som arbetar inom

respektive del av kultursektorn. För varje individ redovisas endast den

huvudsakliga sysselsättningen. Uppgifterna kommer från Eurostat och bygger på

Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar.

Figur 27. Andel med olika kulturrelaterade eftergymnasiala utbildningar 2006–

2015. Procent av samtliga personer i åldern 25–64 år för kvinnor och män.

Källa: Statistiska centralbyrån/Universitetskanslersämbetet 2016.

0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

0,60

0,70

0,80

0,90

1,00

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Pro

cent

Humanistisk högskoleutbildning (minst 3 år) kvinnor

Konstnärlig eftergymnasial utbildning, kvinnor

Konstnärlig eftergymnasial utbildning, män

Journalist- och medieutbildning (eftergymnasial), kvinnor

Humanistisk högskoleutbildning (minst 3 år), män

Journalist- och medieutbildning (eftergymnasial), män

25

Figur 28. Andel med olika kulturrelaterade eftergymnasiala utbildningar 2006–

2015. Procent av samtliga personer i åldern 25–64 år för kvinnor och män.

Källa: Statistiska centralbyrån/Universitetskanslersämbetet 2016.

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Medieproduktion, eftergymnasial utbildning, män

Medieproduktion, eftergymnasial utbildning, kvinnor

Biblioteks- och informationsvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år), kvinnor

Arkitekt- och landskapsarkitektutbildning, kvinnor

Arkitekt- och landskapsarkitektutbildning, män

Biblioteks- och informationsvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år), män

26

Figur 29. Andel sysselsatta i kultursektorn (endast huvudsaklig sysselsättning) av

arbetskraften i stort.

Källa: Eurostat/Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning 2016.

4,04,1 4,1 4,1 4,1

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

2011 2012 2013 2014 2015

And

el k

vin

no

r

And

el s

yss

elsa

tta,

pro

cent

Sysselsatta i kultursektorn Andel kvinnor

27

Figur 30. Antal sysselsatta i kultursektorn i olika kultursektorer.

Källa: Eurostat/ Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning 2016.

0 10 20 30 40 50 60

Arbete med kultur i andra sektorer

Butikshandel för böcker tidingar, musik o.dyl.

Reklambyråer

Arkitektverksamhet

Planering och sändning av tv- och radioprogram.

Förlagsverksamhet

Kulturell utbildning

Produktion och distribution av film, video och tv-

program. Filmvisning, ljudinspelning och

fonogramutgivning.

Bibliotek-, arkiv- och museiverksamhet. Vård av

historiska minnesmärken. Botaniska trädgårdar,

djurparker och naturreservat.

Design, fotoverksamhet, översättning och tolkning.

Artistisk, litterär och konstnärlig verksamhet. Teatrar,

konserthus o.dyl.

Antal personer, tusental

2011

2012

2013

2014

2015

28

Kulturmiljö

Kulturmiljö kan beskrivas som det samlade uttrycket för människans materiella

och immateriella påverkan på den omgivande miljön. Statistiken om kulturmiljö

kommer från Kulturanalys statistikrapport, där befintlig och tillgänglig statistik av

relevans för kulturmiljön har kartlagts.

Tabell 6. Skyddade kulturmiljöer 2015.

Skyddade miljöer Antal Areal Skyddat enligt

Fornminnen 283 669 Kulturmiljölagen (1988:950)

Övrig kulturhistorisk lämning 312 203 Kulturmiljölagen (1988:950)

Byggnadsminnen 2 194 Kulturmiljölagen (1988:950)

Statliga byggnadsminnen 265 Förordning (2013:558) om

statliga byggnadsminnen

Kyrkliga kulturminnen, antal

tillståndspliktiga kyrkor

2 960 Kulturmiljölagen (1988:950)

Kyrkliga kulturminnen, antal

ej tillståndspliktiga kyrkor

462 Kulturmiljölagen (1988:950)

Riksintressen för kulturmiljön 1 650 2 065 894 hektar

3,9 % av landets yta

Miljöbalken (1998:8 808)

Kulturreservat 43 7 466 hektar Miljöbalken (1998:8 808)

Världsarv 15 Världsarvskonventionen,

Unesco. Sverige har åtagit

sig att världsarven skyddas

och vårdas.

Byggnader/kulturmiljöer

skyddade enligt kommunala

beslut

100 000

(grov upp-

skattning)

Plan- och bygglagen

(2010:900)


29

Figur 31. Antal skyddade byggnader enligt plan- och bygglagen (2010:900) i elva

län. Miljömålsindikatorn ”q-märkt” 2000–2010.


Figur 32. Statliga anslag till kulturmiljö, 2002–2015, tusen kronor, 2015 års priser.


0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Anta

l b

yggnad

er

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

450 000

500 000

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Tuse

n k

rono

r

Kyrkoantikvarisk ersättning Bidragsfastigheter Bidrag till kulturmiljövård

30

Samhällets kulturutgifter

De offentliga utgifterna för kultur bygger på Kulturanalys officiella statistik. Data

kommer från Ekonomistyrningsverket för de statliga utgifterna, en enkät till

landsting/regioner och från Statistiska centralbyrån för de kommunala utgifterna.

Figur 33. Offentliga utgifter för kultur 2008–2015, miljoner kronor, 2015 års priser.


Figur 34. Kulturutgifternas andel av statens, regionernas och kommunernas

respektive totala budgetar, 2006–2015. Procent.


0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

MIl

joner

kro

no

r

Stat

Kommuner

Regioner/landsting

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Pro

cent

Andel av

kommunernas

medel

Andel av

regionernas

medel

Andel av

statsbudgeten

31

Eurostat/Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning. 2016.

http://ec.europa.eu/eurostat/web/culture/statistics-illustrated

Internetstiftelsen i Sverige. 2016. Svenskarna och internet 2016 – undersökning

om svenskarnas internetvanor.

Ifpi Sverige. 2017. Årstopplistan 2016. http://www.ifpi.se/

Kungliga biblioteket. 2016. Biblioteksstatistik. http://bibstat.kb.se/

Musiksverige. 2016. Musikbranschen i siffror. http://statistik.musiksverige.org/

Myndigheten för kulturanalys. Kommande 2017. Kulturvanor. Rapport.

Myndigheten för kulturanalys. 2017. Studieförbund 2015. Kulturfakta 2017:1.

Myndigheten för kulturanalys. 2016. Museer 2015. Kulturfakta 2016:3.

Myndigheten för kulturanalys. 2016. Kulturmiljöstatistik. Kulturfakta 2016:2.

Myndigheten för kulturanalys. 2016. Samhällets kulturutgifter 2014‒2015.

Kulturfakta 2016:1.

Nordicom. 2016. Mediebarometern 2015.

http://www.nordicom.gu.se/sv/mediefakta/mediebarometern

Nordicom/Filminstitutet. 2016. Mediestatistik 2015.

http://www.nordicom.gu.se/sv/mediefakta/mediestatistik

SOM-institutet. 2016. Kulturvanor i Sverige 1987–2015. SOM-rapport 2016:17.

Spotify. 2016. https://news.spotify.com/se/2016/12/01/wrapped-2016/

Statens medieråd. 2015. Ungar och medier 2015. Fakta om barns och ungas

användning och upplevelser av medier. Rapport.

Statistiska centralbyrån. 2016. Undersökning av levnadsförhållanden

(ULF/SILC) 2015. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-

levnadsforhallanden-ulf-silc/

Referenser

http://ec.europa.eu/eurostat/web/culture/statistics-illustrated

http://www.ifpi.se/

http://bibstat.kb.se/

http://statistik.musiksverige.org/

http://www.nordicom.gu.se/sv/mediefakta/mediebarometern

http://www.nordicom.gu.se/sv/mediefakta/mediestatistik

https://news.spotify.com/se/2016/12/01/wrapped-2016/

http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/



32

Statistiska centralbyrån/Universitetskanslersämbetet. 2016. Studenter och

examina i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå.

http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-

forskning/hogskolevasende/studenter-och-examina-i-hogskoleutbildning-pa-

grundniva-och-avancerad-niva/

Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen. 2017. Boken

2017 – marknaden, trender och analyser. Erik Wikberg.

Svenska filminstitutet. 2016. Filmåret 2015 i siffror. Rapport.

Sveriges Författarfond. 2016. De mest utlånade författarna i folk- och

skolbibliotek 2015. http://www.svff.se/

http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/hogskolevasende/studenter-och-examina-i-hogskoleutbildning-pa-grundniva-och-avancerad-niva/



http://www.svff.se/

kort om kultur 2017:2 - kulturanalys

Documents