kobold nr 2

Download Kobold nr 2

Post on 14-Apr-2015

37 views

Category:

Documents

6 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Rollspelsfanzine från Umeå 1999

TRANSCRIPT

grrr...kp mig

KoboldN u m m e r 2 Pris 20:-

INNEHLL

KOBOLD 2/99Ansvarig utgivareGustav Tegby-Frisk

InnehllsfrteckningLedareRedax sger sitt.

RedaktionWilliam Westman Malmi Gustav Tegby-Frisk Adrian Lwander David Karlsson

3 4

Kobolder

LayoutWilliam Westman Malmi

En kort lektion i koboldologi, som behandlar biologi, geografi, psykologi, historia och samhllsvetenskap.

Dimmornas Dal

6

Art DirectorDavid Karlsson

Ett ventyr till Drakar och Demoner om mystiska frsvinnanden och ond brd dd.

SkribenterWilliam Westman Malmi Gustav Tegby-Frisk Adrian Lwander David Karlsson

Kartor i rollspel Nya Careers till WFRP

22 25

Hur anvnder man kartor i rollspel? Egentligen?

KorrekturGustav Tegby-Frisk David Karlsson

Vra nskningar har blivit uppfyllda! Nu kan du spela munsknk, bdel och diplomat i Warhammer.

IllustrationerAdrian Lwander

Budbraren

27

Ett snabbt, brutalt och censurerat ventyr till Kult.

OmslagMartin Sahlin

TryckeriEget tryck

Kontaktkobold@spray.se David Karlsson c/o Kobold G:a Landsvgen 8 906 37 Ume

2

LEDARE

LedareD var det allts dags fr nummer tv av Kobold att n allmnheten. Vi lyckades n en gng med konststycket att hlla vr deadline, ven om det var ntt och jmt. Man skulle ju kunna tro att vi skulle ha lrt oss av arbetet med vrt frsta nummer, och se till att vara ute i god tid med allt den hr gngen. Men kobolder lr lngsamt (det r svrt att f bra XP under den hr tiden p ret), s det blev i stort sett samma visa igen. Men enligt god gammal rollspelstradition klarade vi vr uppgift - i sista sekunden. Aprop kobolder, s har David sammanstllt en artikel om denna dla varelses ursprung och knnetecken, vilken kan avnjutas i detta nummer. Ta chansen och gr en djupdykning i rollspelsbiologins underbara vrld! Visste ni frresten att en chefskobold ger femton XP, men en vanlig bara sju? Oumbrliga fakta d man rr sig i hack-n-slashkretsar, och vem gr inte det? I vrigt bjuder detta nummer av Kobold bland annat p tv ventyr. Adrian fr tillflle att leva ut sin livliga men ack s frvridna fantasi i Budbraren till Kult. Faktum r att vad ni kommer att lsa hr r en ltt censurerad version. I ett anfall av plikmedvetenhet fick vi fr oss att vi borde ta vrt ansvar och inte lta vad som helst passera, eftersom ingen vet vem som kommer att lgga vantarna p ett exemplar av tidningen. Gud frbjude att vi skulle orsaka mardrmmar, eller ge en viss dramapedagog orsak att starta en ny debatt. Vem vet, kanske dyker originalversionen av ventyret upp i ngon framtida jubileumsupplaga, eller varfr inte p Internet, dr det ju nd redan florerar en uppsj av hemskheter. I vilket fall som helst r det nog bst att versionen fr frbli korrekturlst... Aprop korrekturlsning, s sker vi nya medarbetare (som alla vet,har kobolder en tendens att stryka med i rasande fart) till tidningen. Om du knner att du kan skriva eller rita och r sdr lite lagom rollspelsbiten, s hr av dig till oss! Mjligheterna till ersttning fr infrda artiklar r visserligen i dagslget ganska blygsam, ett gratis exemplar av tidningen r vl ungefr vad som kan komma ifrga, men vem vet vad framtiden br i sitt skte? Vi i redaktionen frutspr Kobold en lysande framtid. Visserligen har inte ngra tunga recensioner hunnit komma i tryck n i skrivande stund, men den respons vi ftt hittills har varit rtt positiv, vilket vrmer ett koboldhjrta. Inte fr att motsatsen skulle ha minskat vr beslutsamhet. Vi r helt instllda p att fortstta ge ut och frbttra tidningen, tills den dag kommer d ordet Kobold snder rysningar av skrck och vrdnad nerfr ryggraden p varje ventyrare, och inte lngre bara framkallar ett reflexmssigt leende infr utsikten att samla lite enkel XP...

3

KOBOLDER

Kobolder en introduktionav David Karlsson

Nr man i rollspelskretsar hr ordet kobold nmnas kan det fr det mesta ha en av tv betydelser; antingen menar man det klassiska fantasymonstret eller s anvnder man det om en viss sorts rollspelare. Men ingen av dessa definitioner ligger i nrheten av den ursprungliga, som kan hrledas till en vsen frn de europeiska folksagorna.

Vr kobold

Krt barn har mnga namn brukar det sgas, och det gller i allra hgsta grad kobolderna. Kobold, knocker, coblynau och witchlein r ngra av de regionala varianter som finns p i stort sett samma vsen. Alla r sm varelser, sllan mer n tre fot hga, och med ngon sorts koppling till berg och gruvor. Men trots de stora likheterna s har varje sort sina speciella egenheter, mest beroende p gruvarbetarnas sikter om dem i olika omrden. Just kobolden r den tyska varianten. Liksom sina slktingar i vriga Europa var den en gruvvtte som i vissa fall, om man behandlade den vl, kunde hjlpa gruvarbetare att hitta fyndigheter. Desto vanligare var dock att den i ren illvilja retades med eller till och med skadade mnniskor. Ursprungligen s sades den inte ha ngon materiell kropp utan att den vid behov kunna anta den skepnad den ville, men p.g.a. dess ondska avbildades den under 1500- och 1600-talen som en liten djvul med konformad hatt, spetsiga skor och hrig svans. Annars s var en vanlig uppfattning att kobolden var bl, och det r utifrn det som det likaledes blfrgade grundmnet kobolt ftt sitt namn. I Cornwall levde liknande varelser som kallades knockers, knackare. Till skillnad frn de tyska Kobolderna var dessa nstan enbart vnligt sinnade. Sitt namn har de ftt p.g.a. att de knackar p rika drar fr att hjlpa gruvarbetarna att hitta dessa. I vissa sgner sgs knackarna vara andar efter de judar som var med vid korsfstningen av Jesus, och som skickats till gruvorna som straff fr detta. Bde kobolder och knackare var trots

4

KOBOLDERsina respektive intentioner duktiga gruvarbetare, ngot som dock inte gller deras kusiner i Wales. Coblynau, eller koblernigh som de ocks kallas, imiterarade istllet gruvarbetet genom att sl sina hackor och hammare mot bergvggarna. Ljudet som uppkom sgs ofta som ett gott tecken hos gruvarbetarna. I och med fantasyrollspelens fdelse, frmst Dungeon & Dragons och dess efterfljare, fick kobolderna nytt liv. I spel dr gruvor och grottgngar var vanliga ingredienser passade sm, onda och fega varelser bra in som utfyllnadsmonster. Mnga r de hjltar vilka har haft koboldskalper som grund i sina XP-hgar (XP - experience points). Dessa kobolder liknar mest de tyska, men den traditionella bl frgen har bytts ut mot brunt eller svart. Nufrtiden menar man ofta ngot helt annat n ett vsen eller monster nr man talar om kobolder. Fr den oinvigde s r en kobold i rollspelssammanhang en sorts rollspelare, med betoningen p spelare. Det r oftast unga personer som av ldre rollspelare klassas som oserisa. Det r t.ex. sdana hr spelare som lter sina rollpersoner, utrustade med de strsta svrden och bsta rustningarna, springa omkring i grottor och dda monster, t.ex. kobolder, fr att f s mycket XP som mjligt. Till viss del kan det nog vara snt hr beteende som har gett upphov till benmningen, men vill man veranalysera kan man ven se andra kopplingar. Koboldrollspelare r t.ex. i regel relativt unga och drmed ofta korta likt kobolder. Dessutom kan de av ldre och mer erfarna rollspelare ses som ett irritationsmoment, p samma stt som de mesiga fantasykobolderna.

Annons:

FantasiaTrevlig personal som ger personlig och professionell service Stort sortiment av Rollspel

AdressFantasia Storgatan 44 903 26 Ume 090 - 77 03 60

Strst p Tabletop i Ume, ett av Sveriges strsta sortiment GamesWorkshop och Harlequin modeller 3 spelbord med snygg terrng fr Tabletop spel Mlarbord med frger och penslar terkommande tvlingar flera gnger per r

Internetget.to/fantasia fantasia.ume@telia.com

5

DIMMORNAS DALnare att betrakta berget som gudarnas boning. S smningom brjade dock vulkanen svalna och utbrotten upphrEn ond saga fr medelmttor till DoD de. Ngra generationer senare beslt sig av Gustav Tegby-Frisk en grupp ungdomar fr att underska den tabubelagda platsen, och fann frNgonstans i ngon vrld ligger en visso tt dimma men ocks en behagliga temperatur och brdig jord, och abliten by i en bergskrater, stndigt insvept i tta dimmor. Hit anlnder solut inga gudar eller monster. Trots de en mrk kvll vra hjltar, och blir ldres varningar beslt upptckarna sig fr att flytta dit, och s smningom indragna i en ond saga som lmuppstod en blomstrande liten by i den par sig bst fr medelmttiga roll- forna vulkankratern. personer, och r skriven fr DoD Ngra r senare skakades dock trakten av en jordbvning, som drabbade men med ngra mindre modifikationer ocks kan anvndas till Ars dalen vrst. Hela byn raserades, flera mnniskor miste livet och en stor Magica och andra fantasyspel. spricka i marken ppnades. verlevarna flydde skrckslagna, och i byarna Dalen runt omkring nickade de ldre segervisst. S gick det fr dem som hdade Kratern har 3-4 kilometers diameter, och r nrap perfekt cirkelformad med och trotsade urgamla lagar och regler. Synen p dalen som ond och frbjusvagt sluttande kanter. Jorden r till den har sedan hllit i sig genom rstor del uppodlad, men ganska omfattande ytor tcks fortfarande av grs och hundradena. Fr ett antal generationer sedan kom emellertid en grupp flyktingbuskar. Bortom byn har marken ar frn ett krig lngt borta resande gespruckit upp i en tminstone till synes nom trakten. De skte en tillflyktsort bottenls skreva, ett par hundra meter lng och 7-8 meter bred. Kraterns berg- frn ddandets vansinne, och fann den i dalen. Trots de lokala invnarnas varvggar r helt kala, och har gott om ningar byggde de en ny by dr de slutligrottor och hligheter. Lngt tillbaka i tiden var Dimmornas gen kunde leva i fred och vlstnd. Tills nu dal kratern i en hgst aktiv vulkan, vars vldsamma utbrott fick traktens inv-

Dimmornas Dal -

Dalen

6

DIMMORNAS DAL DimmanDen mystiska dimma som sveper in dal

Recommended

View more >