Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete

Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

I början…

…till högteknologisk, tillämpad forskning

5

Förvaltningsmyndighet för meteorologiska, klimatologiska,

hydrologiska och oceanografiska frågor.

Tar fram beslutsunderlag som bidrar till god samhällsplanering, till

minskad sårbarhet i samhället och till att miljökvalitetsmålen nås.

Utför professionell service och applicerad forskning

Ca 600 anställda

Finns i Norrköping, Göteborg, Stockholm, Malmö, Sundsvall

SMHI är en myndighet under Miljö- och

energidepartementet.

SMHI – en myndighet under Miljö- och

energidepartementet

Klimatet förändras

Det pågår en global uppvärmning, som med stor sannolikhet beror på

människans utsläpp av växthusgaser.

För att hejda klimatförändringarna måste utsläppen minskas kraftigt.

Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan

uppvärmningen stannar av.

Parallellt med arbetet att minska utsläppen behövs alltså anpassning till ett

klimat i förändring.

Klimatanpassning

6

Sveriges årsmedeltemperatur

Berör hela samhället

Innebär utmaningar och möjligheter

Kan vara direkta eller indirekta och påverkas av

konsekvenser i omvärlden

Samhällets sårbarhet för en klimatförändring

beror på hur mycket och hur snabbt klimatet

förändras, men också på hur väl förberett

samhället är.

Konsekvenserna av klimatförändringar

Teknisk infrastruktur

Vägar, järnvägar, bebyggelse, och VA-system, påverkas av klimatet.

Infrastruktur består vanligen av system och anläggningar som ska finnas under

lång tid.

Därför är det angeläget att planera för klimatförändringar vid

infrastruktursatsningar.

Klimatanpassning

8

Ånn, juli 2006

Gamla Stans

tunnelbanestation,

december 2000

Foto: Miljöförvaltningen

Klimatanpassning

11

Foto: Jönköpingsposten

Jönköping, 2013

Karta från Chalmers

Fysisk planering och bebyggelse

Klimatanpassning

13

Den fysiska planeringen erbjuder möjligheter till långsiktigt och förebyggande

klimatanpassningsarbete för framtidens bebyggelse och infrastruktur.

För strandnära bebyggelse och översvämningsdrabbade områden kan det bli

större problem med översvämningar.

Ändrade grundvattennivåer och portrycksförhållanden påverkar risken för ras

och skred. Markkemin påverkas även. Havsnivåns förändring påverkar risken för

kusterosion.

Bebyggelse påverkas av förändrade snö- och vindlaster. Ett varmare och

fuktigare klimat ökar risken för fukt och mögel. Behovet av uppvärmning och

kylning ändras.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är ofta särskilt sårbar. Ett stort antal miljöer

och äldre städer av stor kulturhistorisk betydelse finns i kustnära områden.

Foto: Göteborgsposten

Hallsberg, september 2015

Skanör, januari

2007

Klimatanpassning

16

Kalmar

Västerås

Färjestaden

Västervik

Energiförsörjning

Klimatanpassning

18

Den svenska energiförsörjningen påverkas av väder och naturolyckor. Störningar i

energiförsörjningen kan ge långtgående effekter i samhället. Genom

klimatförändringen kommer det svenska energisystemet att utsättas för större

påfrestningar i form av väder- och klimatpåverkan.

Vattenkraftbaserad elproduktion kan öka om ökad nederbörd kan nyttjas.

Biobränsleproduktion – oklart om påverkan.

Vindkraftsproduktionen – vindförändring oklar.

Kärnkraftsproduktion – ökad temperatur på kylvatten sänker produktionen.

Behovsbilden förändras – ökat kylbehov sommartid, minskat

uppvärmningsbehov vintertid.

Trängslet, Österdalälven

www.fortnum.se

Vatten och avlopp

Vattentillgången förändras vilket påverkar förutsättningarna för dricksvattenförsörjning

och avloppshantering. Mer vatten i landets västra och norra delar, men sämre

vattentillgång i de sydöstra delarna

Torrare somrar, högre temperaturer, ökad nederbörd, fler skyfall och

översvämningar samt ändringar i havsnivån påverkar både tillgång och kvalitet på

dricksvatten.

Risken för saltvatteninträngning ökar liksom riskerna för föroreningar i

vattentäkterna.

De största hoten mot vattenkvaliteten är en ökad spridning av föroreningar samt att

de mikrobiologiska riskerna ökar.

Ledningsnäten för avlopp och dagvatten har ofta inte tillräckliga dimensioner. Ras

och skred kan även påverka dricksvattenledningar. Ledningsnäten behöver säkras.

Klimatanpassning

20

Klimatanpassning

21

Kulturarv

Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv-

och föremålssamlingar samt kulturmiljöer och kulturlandskap som överförs från

generation till generation.

Klimatförändringarna kan förväntas påverka landskap, bebyggelse,

fornlämningar och föremål.

Kulturarvet påverkas av klimatrelaterade effekter som mögel, rötskador, stormar,

erosion, översvämningar, havsnivåhöjning och fuktigare marker.

Klimatanpassning

22

Jord- och skogsbruk

Både jord- och skogsbruk är anpassade utifrån de klimatförutsättningar som råder

på den geografiska plats där de bedrivs. En förändring av klimatet kan därför få

betydande konsekvenser för dessa branscher.

En förlängd växtsäsong ändrar tidpunkter för sådd och skörd och ökar

möjligheten till fler odlade arter inom jordbruk och skogsbruk.

Ökade vattenmängder betyder större behov av dränering och påverkar markens

bärighet för maskiner.

I södra Sverige kan behovet av bevattning öka för jordbruket liksom risken för

skogsbrand.

En minskad utbredning av tjälen förväntas, vilket ger problem för transporter på

skogsmark och påverkar markstruktur och grödoval på jordbruksmark.

Klimatanpassning

23

Skogsbruk

Svensk skogstillväxt kommer högst sannolikt att öka till följd av ett varmare klimat under

kommande decennier, samtidigt som skaderiskerna också ökar.

Tillväxten ökar med längre säsong.

Problem med försämrad kvalitet av träråvaran kan uppstå vid en snabbare tillväxt.

Mer problem med skadeinsekter och svampar. Rotrötan gynnas.

Mildare vintrar kan ge hårdare betning av tall- och lövplantor.

Stormfällningarna kan bli värre.

Risken för skogsbränder och vårfrost ökar.

Behovet av skogsbilvägar som klarar milda vintrar ökar.

Klimatanpassning

24

Källa: www.lansstyrelsen.se/vastmanland

Västmanland, juli/augusti 2014

• 14000 hektar brann

• En person dog

• 1000 personer evakuerade

• Värden för hundratals miljoner gick upp i rök

• Kostnader för skador och räddningstjänst minst 1

miljard kr.

Vård och hälsa

Klimatet påverkar sjukdomsorganismers överlevnad och spridning i mark och

vatten. Vissa infektionssjukdomer visar förhöjd spridningsrisk.

För vektorburna sjukdomar (sprids med insekter, fästingar och gnagare) finns

förhöjd risk för etablering och spridning.

Minskad risk för köldrelaterade besvär är sannolika men förhöjd dödlighet vid

sommarhetta eller långvariga strömavbrott.

Ökad risk för sjukdomsutbrott relaterade till mer extremväder.

Allergiker påverkas av förändrade säsonger.

Trafik- och halkolyckor svårbedömt men frosthalka kan öka.

Resande och migration ökar risker, liksom ökad internationell handel med mat

och djur.

Åldrande befolkning – känsligare och mer vårdbehov.

Klimatanpassning

26

Källa: http://earthobservatory.nasa.gov/IOTD/view.php?id=3714

Europa, 2003

Naturmiljö och ekosystem

Ökade temperaturer och förändrade nederbörd-, snö- och isförhållanden har en

direkt inverkan på naturmiljön och ekosystemen.

Ändrade klimatzoner och längre vegetationsperiod.

Krympande kalfjällsarealer.

Ändrade isförhållanden, glaciärer och områden med permafrost minskar eller

försvinner.

Ökad utlakning leder till ökade halter av humus, näringsämnen och föroreningar i

sjöar och vattendrag.

Östersjöns miljö påverkas av ändrad tillrinning, vattentemperatur och salthalt.

Klimatanpassning

28

Ras, skred och slamströmmar

Risken för snabba jord- och bergrörelser som ras, skred och slamströmmar ökar

över hela landet i områden där:

Grundvattenytan höjs (vilket minskar portrycket i jorden och minskar

skjuvspänningen i bergssprickor )

Vattenmättnaden i jorden ökar (till exempel vid kraftig snösmältning)

Vattenflödena i vattendrag ökar (vilket ökar erosionen och därmed ändrar

släntformen)

Vattennivån i vattendrag sänks (vilket gör att den mothållande kraften mot skred

blir mindre)

För att minska sårbarheten bör hänsyn tas till de ökade riskerna för ras och skred,

vid fysisk planering och utformning av infrastruktur och byggnader.

Klimatanpassning

29

Göteborgsposten

Förorenad mark

Rörligheten hos föroreningarna ökar.

Ökad risk för plötslig föroreningsspridning i samband med:

översvämning.

ras, skred eller slamströmmar.

Planprocesserna för ny bebyggelse och infrastruktur behöver ta hänsyn till de

ökade riskerna.

Helst genomtänkt lokalisering av riskobjekt, annars skyddsåtgärder.

Möjliga förebyggande åtgärder är sanering av förorenade områden och

stabilitetsförbättrande åtgärder.

Klimatanpassning

31

Vad är klimatanpassning?

Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och

framtidens klimat.

Klimatanpassning är ett nödvändigt komplement till arbetet med att minska

utsläppen.

Konsekvenserna av klimatförändringar för ett samhälle beror dels på de direkta

klimateffekterna, dels på hur omvärlden drabbas.

Förmågan att anpassa sig till förändringar och förmågan att skydda sig mot

negativa effekter är viktig för samhället.

Samhällets sårbarhet för en klimatförändring beror främst på hur mycket och hur

snabbt klimatet förändras, men också på hur väl förberett samhället är.

Klimatförändringen berör samhällets alla sektorer.

Klimatanpassning

32

Samhällets ansvar för klimatanpassning

Följderna av klimatförändringarna kräver att vi ökar vår kunskap om samhällets

sårbarhet och anpassningsbehov. Förändringarna berör alla sektorer i samhället, så

också samhällsbyggandet. Genom medveten planering av ny bebyggelse och

infrastruktur kan vi minska samhällets sårbarhet och samtidigt anpassa oss till de

följder som ett förändrat klimat kan medföra.

Naturvårdsverket har genom sitt ansvar för miljömålet "begränsad

klimatpåverkan" ett övergripande nationellt ansvar för klimatfrågan.

Ett stort antal centrala myndigheter är genom sina respektive sektorsansvar

inblandade i klimatanpassningsarbetet.

SMHI fick i regeringens budgetproposition från september 2011 i uppdrag att

inrätta ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som sedan januari

2012 finns på SMHI.

På regional nivå har länsstyrelserna sedan 2009 ansvaret för

klimatanpassningsarbetet.

Klimatanpassning

33

§

Kommunernas ansvar

Kommunen har ansvar för planläggning av mark- och vattenområden.

Planläggning ska främja en god miljö genom att den anpassas till

klimatförändringarna och att den leder till minskad påverkan på klimatet.

I bebyggd miljö kan klimatanpassningsfrågor tas upp när det ska ske en

förändring (ny planläggning eller ansökan om bygglov). Bebyggelsen ska då

lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors

hälsa och säkerhet och med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och

erosion.

Kommunen ska varje mandatperiod sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser

och fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Sådana

analyser behöver beakta konsekvenserna av klimatförändringarna och kan

utgöra ett underlag för den fysiska planeringen.

Klimatanpassning

34

Lagar och regler

Flera svenska lagar syftar till att begränsa skador. Det kan också tolkas till att även

gälla anpassning till klimatförändringens konsekvenser.

Några av de viktigaste är:

• Plan- och Bygglagen (PBL 2010:900)

• Miljöbalken (SFS 1998:808)

• Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778)

• Lagen om extraordinära händelser (SFS 2006:544)

• Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Klimatanpassning

35

§

Nationellt kunskapscentrum för

klimatanpassning

Centrumet drivs vid SMHI på uppdrag av regeringen.

Arbetar i bred samverkan med aktörer inom klimatanpassningsområdet.

En nod för kunskap om klimatanpassning.

Samlar in, utvecklar och tillgängliggör regional, nationell och internationell

kunskap om klimatanpassning.

Driver klimatanpassningsportalen, i samverkan med 17 andra myndigheter.

Klimatanpassning

36

www.klimatanpassning.se klimatanpassning@smhi.se

Regeringsuppdrag 2016 – uppföljning och rapportering av

arbetet med klimatanpassning

SMHI ska senast den 20 december 2016 redovisa ett förslag på hur det nationella

arbetet med klimatanpassning fortlöpande kan följas upp. Uppföljningen ska bland

annat ge svar på effekten av det nationella arbetet kopplat till identifierade problem

och behov och kunna användas för rapportering till EU och internationella

organisationer. SMHI ska också lämna underlag för redovisning av det nationella

arbetet med klimatanpassning inför europeiska kommissionens uppföljning 2017.

På gång 2016…

Kartläggning av den klimatrelaterade problematiken kring Sveriges stora sjöar

Bortom 2100 – scenarier med längre tidshorisont

Planeringsunderlag avseende framtida havsnivåer för Sveriges kuststräcka

Metod för beräkning av värsta möjliga korttidsnederbörd

Utbetalning av medel till handlingsplaner och verktyg