klientkartläggning 2013 - kriminalvården...6 1. uppdraget regeringen gav den 4 oktober 2012...

1

Klientkartläggning

Ett regeringsuppdrag

En presentation av bakgrundsfaktorer

hos Kriminalvårdens klienter

2 0 1 3

2

Layout och omslag: Sofia Axell, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2014

Tryckning: Kriminalvården

Ytterligare exemplar kan beställas från:

Kriminalvården, 601 80 Norrköping

ISBN: 978-91-86903-31-2

Beställningsnr: 7048

Hemsida: www.kriminalvarden.se/sv/Publikationer/

Klientkartläggning 2013 – Ett regeringsuppdrag

En presentation av bakgrundsfaktorer hos Kriminalvårdens klienter

2

3

Förkortningar

ADHD Attention-deficit/hyperactivity disorder, hyperaktivitetssyndrom med

uppmärksamhetsstörning enligt DSM-5.

DSM-5 Den femte, nu aktuella, versionen av det amerikanska psykiatriska dia-

gnossystemet Diagnostic and statistical manual of mental disorders.

IÖV Elektronisk intensivövervakning.

KVR Kriminalvårdsregistret.

LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

LRV Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

LSU Lag (1968:603) om sluten ungdomsvård. Domstolsdom enligt LSU (för

ungdomar 15-17 år) innebär tidsbestämd vård på särskilt ungdomshem.

LVU Lag (1988:870) om vård av unga. Tvångslagstiftning för samhällsomhän-

dertagande av unga som behöver skydd på grund av bristande omvård-

nad eller vars egna beteenden medför att de riskerar sin utveckling.

PMO Profdoc Medical Office (Kriminalvårdens journalföringssystem).

SOU Statens Offentliga Utredningar.

VSP Verkställighetsplan är en åtgärdsplan som omfattar varje klients hela

verkställighet.

För definitioner av begrepp, se Kriminalvårdens statistikportal. http://statistik.kriminalvarden.se

4

Förord

Regeringens uppdrag till Kriminalvården att genomföra en klientundersökning är ett vik-

tigt underlag för den framtida och långsiktiga inriktningen av Kriminalvårdens verksam-

hetsinnehåll. Därtill är undersökningen ett underlag för att utveckla samverkan med andra

aktörer i syfte att minska återfall i brott.

Denna rapport ger en bild av de klienter som Kriminalvården möter varje dag året runt.

För att kunna erbjuda rätt insats till rätt klient vid rätt tidpunkt är det nödvändigt att ha en

samlad bild av klienternas statiska faktorer, som till exempel antal tidigare domar, straffti-

dens längd, vilka brott som påföljden avser samt dynamiska faktorer som bland annat ut-

bildningsnivå, koppling till bostads- och arbetsmarknad, psykisk och fysisk hälsa med

mera. Kriminalvården saknar en aktuell, generell och nationell klientundersökning som

visar hur situationen för Kriminalvårdens klienter ser ut totalt. Denna bild är nödvändig

för att kunna utveckla och effektivisera det återfallsförebyggande arbetet.

I rapporten redovisar Kriminalvården data på gruppnivå från fyra olika källor, Kriminal-

vårdsregistret (KVR), en enkät som omfattar cirka 3 100 klienter, PMO som är Kriminal-

vårdens digitala patientjournal samt statistik från Statistiska Centralbyrån.

Skillnaderna i levnadsvillkor mellan Kriminalvårdens klienter och befolkningen är stora på

ett flertal välfärdsområden. Klienterna har ofta problem inom flera områden när de kom-

mer till Kriminalvården, bland annat är anknytningen till arbetsmarknaden vag, utbild-

ningsnivån är ofta låg, klienterna har psykisk ohälsa och en stor del av klienterna har pro-

blem med missbruk av alkohol och droger. Många av problemen är av dynamisk karaktär

och möjliga för samhället och den enskilda individen att åtgärda. Kriminalvården klarar

inte att avhjälpa alla problem på egen hand utan är beroende av andra aktörer i samhället.

De som huvudsakligen har arbetet med klientkartläggningen är Boo Kling, Karin

Lindsten, Per Carlsson, Fredrik Strömberg, Maria Danielsson, Sofia Axell, Johanna Hallin

och Emma Ekstrand. Ett stort tack riktas till de cirka 75 medarbetarna inom Kriminalvår-

den som har utfört ett värdefullt arbete med datainsamlingen, vilket är själva grunden för

rapporten. Tack även till kollegor som lämnat värdefulla synpunkter på rapportens inne-

håll och slutsatser.

Nils Öberg

Generaldirektör

Emma Ekstrand

T.f. chef för Utvecklingsenheten

4

5

Innehållsförteckning

1. Uppdraget...................................................................................................................................................... 6

2. Rapportens olika delar................................................................................................................................. 7

3. Undersökningens begränsningar och riskfaktorer för återfall i brott.................................................. 8

4. Metod............................................................................................................................................................. 10

5. Resultatredovisning. Samtliga klienter i Kriminalvården....................................................................... 18

6. En jämförelse mellan olika påföljder........................................................................................................ 30

7. Anstaltsklienter............................................................................................................................................. 39

8. Klienter som avtjänar fängelsepåföljd med intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) 48

9. Klienter dömda till skyddstillsyn............................................................................................................... 56

10. Villkorligt frigivna klienter med övervakning........................................................................................ 65

11. Kvinnor i Kriminalvården........................................................................................................................ 73

12. Unga, 18-20 år, i Kriminalvården............................................................................................................ 82

13. En jämförelse med tidigare undersökningar.......................................................................................... 90

Källförteckning................................................................................................................................................. 92

Bilagor

Bilaga 1. Enkäten.............................................................................................................................................. 93

Bilaga 2. Statistisk prövning av urvalet år 2012 och 2013.......................................................................... 98

Bilaga 3. Definitioner....................................................................................................................................... 112

Bilaga 4. Tabeller.............................................................................................................................................. 113

6

1. Uppdraget

Regeringen gav den 4 oktober 2012 Kriminalvården i uppdrag att genomföra en kartlägg-

ning av klienter som verkställer påföljd i anstalt eller frivård. Kartläggningen ska omfatta

statiska faktorer som till exempel brottskategori, strafftidens längd och antal tidigare do-

mar samt dynamiska faktorer som bland annat fysisk psykisk och fysisk hälsa, missbruks-

problematik, utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet, boendesituation och familjeförhållan-

den.

I redovisningen ska de klienter som verkställer fängelsepåföljd i anstalt redovisas separat

från de som verkställer påföljd i frivården. För frivården ska klienter som verkställer kor-

tare fängelsepåföljd genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) redovisas

separat från de som verkställer frivårdspåföljd. Därutöver ska kvinnor respektive ungdo-

mar under 21 år redovisas separat.

Om det är möjligt ska redovisningen även inkludera jämförelse med senaste klientunder-

sökningen (2002) i syfte att visa utvecklingen av situationen för Kriminalvårdens klienter.

Uppdraget ska redovisas senast den 7 januari 2014.

Syftet med uppdraget är att regeringen, Kriminalvården och de aktörer myndigheten be-

höver samverka med ska få en aktuell och samlad bild av situationen för Kriminalvårdens

klienter för att ytterligare kunna utveckla och effektivisera det återfallsförebyggande arbe-

tet. Kartläggningen kommer även vara ett underlag för regeringens fortsatta åtgärder för

att utveckla det återfallsförebyggande arbetet.

6

7

2. Rapportens olika delar

Rapporten inleds med en redogörelse av rapportens begränsningar när det gäller att kart-

lägga de viktigaste riskfaktorerna för återfall i brott. Därefter presenteras hur Kriminalvår-

den genomfört kartläggningen och vilka metoder som använts. Bland annat beskrivs in-

samling av data, datakällor, urval, kvalitet, samt tidigare undersökningar av klientpopulat-

ionen.

Varje avsnitt inleds fortsättningsvis med en kort sammanfattning av resultaten. Den första

redovisningen av undersökningen är en resultatredovisning för hela kriminalvårdspopulat-

ionen. I denna del beskrivs i detalj både dynamiska och statiska faktorer. För vissa fak-

torer som utbildning och inkomstkällor med flera, jämförs Kriminalvårdens klientgrupper

med befolkningen i riket.

Därefter jämförs ett antal variabler mellan klienterna i olika påföljder. Avsikten är att be-

lysa vad som skiljer de olika grupperna åt och vad som är gemensamt.

Redovisningen blir senare mer detaljerad och fortsätter fördelas på anstaltsklienter, IÖV-

klienter, skyddstillsynsklienter, villkorligt frigivna klienter med övervakning samt gruppe-

rat på unga och kvinnor. I vissa avsnitt finns livsberättelser som är sammanlagda kon-

struktioner av flera klienter för att det inte ska kunna gå identifiera en enskild person. Syf-

tet med berättelserna är ändå att de ska överensstämma med en ”typ-klient” i Kriminal-

vården. Avsikten är att förmedla att det finns verkliga personer i statistiken.

Avslutningsvis diskuteras om och vad i denna undersökning som är jämförbart med tidi-

gare undersökningar av anstaltspopulationen. Det är inte möjligt att göra några detaljerade

jämförelser däremot går det att på ett övergripande plan göra vissa jämförelser med 2002

års anstaltsklienter.

I bilaga 4 finns ett flertal grundläggande tabeller.

8

3. Undersökningens begränsningar och riskfaktorer

för återfall i brott

1 Risk, behov och mottaglighet. 2 RBM. Risk-, behov– och mottaglighetsprinciperna. Fördjupningsmaterial. (2013). Norrköping: Kriminalvårdens utveckl-

ingsenhet.

”The Big Four”

Antisocial historia: Detta syftar i första hand på klientens

tidigare kriminalitet, dvs. vilka brott han eller hon har begått.

Pro-kriminella attityder och värderingar: Detta handlar om

ett sätt att tänka som stöder och accepterar kriminella handlingar

eller bortförklarar och förminskar betydelsen av brottsligt bete-

ende.

Pro-kriminellt umgänge : De personer man umgås med

präglar också ens eget beteende. Denna faktor utgör en hög risk

om klientens umgänge enbart eller till övervägande del består av

andra personer med ett kriminellt beteende.

Antisocialt personlighetsmönster : Denna riskfaktor

består av en mängd olika sätt att vara och uppträda som ökar

risken för att man begår kriminella handlingar.

Rapporten beskriver klienternas levnads-

villkor, ett antal statiska faktorer och dyna-

miska faktorer på gruppnivå. Rapporten

beskriver inte orsaker till kriminalitet eller

återfallsrisker och heller inte vilka åtgärder

som i första hand behövs för enskilda kli-

enter eller grupper av klienter i Kriminal-

vården. Flera av de starkaste riskfaktorerna

för kriminalitet och återfall är idag inte

möjliga att samla in data kring. Datain-

samlingen av riskfaktorerna har inte varit

möjlig med den omfattning föreliggande

kartläggning har haft och inte med de me-

toder den har genomförts med. Möjligtvis

kommer Kriminalvården i en framtid att

för flertalet klienter kunna kartlägga och

redovisa de viktigaste riskfaktorerna om

det införs ett basutredningsinstrument.

Basutredningen bör vara i form av en

strukturerad risk- och behovsbedömning

av klienten som bygger på RBM-

principerna1.

De, enligt forskningen, åtta starkaste risk-

faktorerna, så kallade ”Central Eight”, för

återfall i brott2 sammanfattas kort i de två

rutorna som följer. De fyra första riskfak-

torerna, som brukar kallas ’the Big Four’,

är de faktorer som har starkast samband

med kriminalitet.

8

9

Resterande ur ”The Central Eight”

Missbruk och beroende: En klient med ett missbruk eller

beroende av alkohol eller andra droger löper ökad risk att åter-

falla i brott.

Familj och relationer: Instabilitet i nära relationer utgör

en riskfaktor för återfall i brott.

Yrke och studier: Att sakna en fast sysselsättning och legal

inkomst ökar risken för att återfalla i brott.

Fritid och avkoppling: Att sakna en meningsfull fritid

ökar risken för återfall i brott.

Dessa riskfaktorer fångas endast delvis via

Kriminalvårdens register, eller med de me-

toder som använts i klientkartläggningen.

Antisocial historia fångas delvis via tidigare

belastning, exempelvis tidigare domar,

LVU, LVM etc. Pro-kriminella attityder

och värderingar fångas inte i klientana-

lysen. Pro-kriminellt umgänge fångas till

viss del genom enkätfrågor kring klienter-

nas sociala nätverk. Denna variabel base-

ras helt på Kriminalvårdens personals be-

dömning om klientens nätverk. Det finns

en risk att denna bedömning kan variera

mellan person och verksamhetsställe. An-

tisocialt personlighetsmönster fångas svagt

via diagnoser satta under tiden på anstalt.

Identifieras någon av dessa riskfaktorer

hos en klient finns det anledning att miss-

tänka att det finns problem på fler områ-

den. Om det återfallsförebyggande arbetet

ska vara effektivt ska tyngdpunkten i insat-

serna ligga på de faktorer som ger upphov

till ett kriminellt beteende och behov som

framkommit i en strukturerad risk- och

behovsbedömning.

Undersökningens resultat ska samtidigt

inte ses som ett enskilt tillräckligt underlag

för prioritering, eller omprioritering, av

Kriminalvårdens återfallsförebyggande

arbete och insatser. Dels fångar undersök-

ningen inte vissa, enligt forskning, starka

riskfaktorer, dels behöver prioriteringen av

insatser inte bara ta hänsyn till behovens

omfattning utan också till vad som också

utgör insatser som förebygger återfall i

brott.

10

4. Metod

Hur undersökningen är gjord

Arbetet med uppdraget började hösten

2012 med ett startseminarium där verk-

samhetskunniga inom Kriminalvården för-

sökte att identifiera de viktigaste frågeställ-

ningarna i klientkartläggningen. Detta se-

minarium låg till grund för planeringen av

det fortsatta arbetet.

Metod eller metoder är valda för att få ett

så tillförlitligt resultat som möjligt. Det

mest önskvärda hade varit att göra en to-

talundersökning och att kunna samköra

olika register. Detta har emellertid inte va-

rit möjligt på grund av bland annat sekre-

tesslagstiftning, personuppgiftslagen och

att Kriminalvården inte har något generellt

forskningstillstånd. Vilka uppgifter Krimi-

nalvården får registrera om klienterna re-

gleras i förordning3 om behandling av per-

sonuppgifter inom Kriminalvården. Dess-

utom är KVR inte i första hand konstrue-

rat för att ta fram statistik på gruppnivå

utan framförallt för att underlätta en fun-

gerande vardag i klientarbetet. Därför in-

nehåller systemet viktiga uppgifter för kli-

entkartläggningen som inte kan hämtas

maskinellt.

För att inte belasta Kriminalvårdens perso-

nal i alltför stor utsträckning har det ge-

nomförts ett statistiskt säkerställt urval av

klienter. Exakt hur urvalet är gjort beskrivs

längre fram. Urvalet omfattar klienter

som lämnade Kriminalvården under mars,

april, maj och juni 2013. Urvalet är gjort så

att det är representativt för hela klientpo-

pulationen och för de olika klientgrupper-

na.

I viss utsträckning har kvalitativa analyser

gjorts tillsammans med verksamhetskun-

niga inom olika områden och experter på

olika klientgrupper, för att få de insamlade

data belysta från olika håll och få möjlig

förklaringar av resultatet.

Datainsamling

Data om klienterna har hämtats från KVR

för de uppgifter som varit möjliga att ta

fram. Exempel på variabler är personnum-

mer, kön, ålder, kommun, län, medborgar-

skap, verkställighet, alkohol och narkotika-

missbruk, bostad, relationsbrott, ålder vid

första dom samt antal tidigare domar.

Det tidigare nämnda startseminariet identi-

fierade de viktigaste frågeställningarna och

hade många förslag på ett antal frågeställ-

ningar som inte gick att få svar på genom

att hämta data direkt ur KVR. Lösningen

på detta blev att komplettera studien med

en elektronisk enkät ställd till Kriminalvår-

dens personal. Avsikten var att klienterna

inte skulle behöva tillfrågas utan att perso-

nalen skulle söka svaren på frågorna i

KVR. En del viktiga frågor utgick därför,

som exempelvis; har klienten läs- och

skrivsvårigheter, har klienten svårt att kon-

centrera sig, i vilken relation kommer kli-

enten att leva i efter verkställigheten.

Det blev slutligen en enkät om 24 frågor.

Enkäten redovisas i bilaga 1. Exempel på

uppgifter som hämtas in via enkäten är

utbildningsnivå, huvudsaklig sysselsätt-

ning, kontakt med somatisk vård, kontakt

med psykisk vård, kontakt med beroende-

vård, eventuella självmordsförsök, om kli-

3 Förordning 2001:682.

10

11

enten har barn samt försörjning efter på-

följd.

En förutsättning för att enkäten skulle

vara hanterbar var att den var elektronisk.

Enkäten skickades till det verksamhets-

ställe som varit i kontakt med klienten.

Enkäten skickades ut i olika omgångar un-

der våren och efter varje omgång skicka-

des det en påminnelse. Efter varje enkät-

omgång redovisades svarsfrekvensen per

verksamhetsställe. Med hjälp av en del

efterarbete blev svarsfrekvensen 100 pro-

cent, vilket är unikt. Många i Kriminalvår-

den har fyllt i enkäterna och ett stort enga-

gemang har funnits i detta regeringsupp-

drag.

En tredje datakälla är PMO (Profdoc Me-

dical Office), vilket är Kriminalvårdens

journalföringssystem. Där har det gått att

utläsa diagnoser som är satta av Kriminal-

vårdens organisation för hälsa och sjuk-

vård för klienter som varit på anstalt. Dia-

gnoserna redovisas på en översiktlig

gruppnivå och det är inte möjligt att iden-

tifiera enskilda personer. Huvuddiagnoser-

na är satta enligt sjukdomsklassifikationen

ICD10-SE4.

För att kunna jämföra Kriminalvårdens

o l i k a k l i e n t g r u p p e r m e d e n

”normalbefolkning” har Kriminalvården

gjort en beställning av data från Statistiska

Centralbyrån (SCB). Kriminalvården har

överlämnat personnummer för urvalet och

beställt ett antal variabler. Exempel på va-

riabler är huvudsaklig inkomstkälla, ohäl-

sotal, sysselsättningsstatus, civilstånd och

utbildning i kombination med olika krimi-

nalvårdspåföljder samt kön och ålder.

SCB har sekretessgranskat tabellerna innan

Kriminalvården har fått ta del av resulta-

ten. Kriminalvården har inte kunnat sam-

köra SCB:s variabler med Kriminalvårdens

variabler. Detta eftersom SCB:s variabler

inte innehåller några personnummer utan

enbart är tabeller på gruppnivå.

I rapporten redovisas näraliggande fråge-

ställningar från två olika källor, dels Krimi-

nalvårdens egen enkät och dels beställda

tabeller från SCB. De berör framförallt

utbildningsnivå och huvudsaklig försörj-

ning. Indelningen är inte lika varför det

finns skäl att redovisa båda. Resultaten

överensstämmer till allra största delen mel-

lan de två källorna, vilket stärker rappor-

tens resultatredovisning.

Urvalet

Målet har varit att genom ett urval kunna

beskriva de klienter som aktivt avtjänar en

påföljd inom Kriminalvården under ett år.

De klienter som avses är de som avtjänar

fängelsestraff, i fängelse eller genom inten-

sivövervakning (IÖV), samt klienter under

övervakning i frivården. Klienter dömda

till villkorlig dom med samhällstjänst är

inte med i denna kartläggning på grund av

att Kriminalvården endast förmedlar ar-

betsplatser till denna grupp och i övrigt

har en mycket begränsad kunskap om de

här klienterna. Även villkorligt frigivna

och skyddstillsynsdömda som inte har på-

gående övervakning är exkluderade ef-

tersom Kriminalvården inte har någon ak-

tiv kontakt med klienten. Häktade är inte

heller med i kartläggningen. De ingår inte

som en del i uppdraget då häktning inte är

en verkställbar påföljd.

4 International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems.

12

I uppdraget ingår att redovisa klienterna

fördelade på kriminalvårdspåföljderna

fängelse och skyddstillsyn samt verkställig-

hetsformerna intensivövervakning (IÖV)

samt villkorligt frigivna med övervakning.

Kvinnor och unga under 21 år ska också

särskilt beskrivas. Varje grupp ska sedan

redovisas i olika delgrupper, varför ett re-

lativt stort urval krävs. För att kunna samla

så mycket information som möjligt om

klienterna har informationen i första hand

hämtats när klientens verkställighet upp-

hör. Detta säkerställer naturligtvis inte helt

att det inte kan finnas skillnad i informat-

ionsmängd mellan olika klientgrupper. På

gruppnivå torde dessa skillnader inte på-

verka slutresultatet.

I populationen som vi vill belysa ingår

både de som avslutat sin verkställighet un-

der ett år och de som ännu inte avslutat

sin verkställighet. Man kan uttrycka det

som alla som varit aktuella under ett år

eller de klienter som Kriminalvården mö-

ter under ett år är med i kartläggningen

oavsett om de avtjänat en eller 365 dagar

För att få ett så bra urval som möjligt gjor-

des en sammanställning av antalet klienter

i de olika påföljds- och verkställighetsfor-

merna samt för kvinnor och unga för år

2012. Detta användes som utgångspunkt

för hur urvalet borde fördela sig mellan

olika grupper. Gruppernas storlek och re-

lativa storlek ändras över tid och kan skilja

mellan åren 2012 och 2013, varför relat-

ionerna mellan grupperna för 2012 inte är

”en sanning för 2013”, utan en ungefärlig

skattning.

Bedömningar gjordes att de klienter som

avslutat verkställigheter under en normal

månad skulle räcka som underlag för be-

skrivning av de flesta grupper. Alla klienter

som skulle avsluta sin verkställighet av

fängelsestraff, intensivövervakning,

skyddstillsyn eller villkorlig frigivning med

övervakning den 15 mars-15 april 2013

ingick i urvalets första del.

Genomströmningen av klienter är snabb-

bare för gruppen med korta strafftider än

för gruppen med långa tider. Därför räcker

det inte med att samla information om de

som avslutat en verkställighet. Ett tilläggs-

urval gjordes därför med klienter med

långa strafftider för att justera proportion-

erna mellan kort- och långtidsdömda inom

fängelsepopulationen. Ett andra urval gjor-

des med kriterierna alla klienter som avtjä-

nade fängelsestraff den 1 mars 2013 med

en strafftid på två år eller mer som inte

skulle friges under perioden mars-juni,

hade börjat sin verkställighet före år 2013

samt vara födda dag ett till fem i varje må-

nad. Tillägget blev något stort varför end-

ast födda dag två till fyra inkluderades i

undersökningen.

Urval ett och två är tillsammans huvud-

gruppen som redovisas i denna rapport

med en justering för gruppen som avtjänar

intensivövervakning. Den största säsongs-

variationen finns i denna grupp. Under

våren är det relativt många som avtjänar

denna verkställighetsform, varför en juste-

ring gjordes för att gruppens andel av

första urvalet skulle överensstämma bättre

med år 2012. Därför exkluderades perso-

ner födda dag ett och fem månaden i re-

dovisningen av huvudgruppen. I urvalets

tredje och fjärde del gjordes extra urval för

grupperna verkställighet genom intensivö-

vervakning, kvinnor och ungdomar under

21 år därför att grupperna är förhållande-

vis små.

12

13

Urvalen bestod av alla som avslutade in-

tensivövervakning under perioden 16 april

-17 maj 2013 respektive 16 april-15 juni

för kvinnor och ungdomar. Dessa tillägg

användes inte i den totala gruppen av kri-

minalvårdsklienterna utan endast för sär-

skilda redovisningar av grupperna. Kvin-

nor och ungdomar under 21 år som ingick

i urval ett, två och tre ingick däremot till-

sammans med urval fyra i redovisningen

av dessa två grupper. För gruppen inten-

sivövervakning ingick urval ett och tre.

Figur 1 nedan visar urvalen schematiskt.

Urvalen i del ett och två är de som avser

att visa den totala bilden av Kriminalvår-

dens klienter under ett år. För redovisning

av intensivövervakning, kvinnor och unga

tillkommer del tre och fyra för att fånga

större grupper.

Vilka klienter som skulle ingå i urvalet be-

stämdes med ett datauttag från KVR. Ut-

taget innehöll ovanstående beskrivna vill-

kor. Tabell 1, nästa sida, visar antal och

andel klienter i underlaget från 2012 samt

urvalen 2013.

Urval del 1

Avslutade verk-ställigheter

15 mars-15 april 2013

Fängelse

Intensivövervakning

Skyddstillsyn

Villkorligt frigivna med övervakning

Urval del 2

Ej avslutade verkställigheter.

Strafftid på två år eller mer.

Inte friges under perioden mars-juni 2013.

Hade börjat sin verkställighet före år 2013.

Födda dag 2-4 i varje månad.

Fängelse - långa strafftider

Urval del 3


16 april-17 maj 2013


Urval del 4


16 april-15 juni 2013

Fängelse


Skyddstillsyn


För grupperna:

Kvinnor

Unga under 21 år

Kvinnor

Unga under 21 år

IÖV

Fängelse – långa strafftider

Exkluderar klienter

födda dag 1 och 5

Fängelse


Skyddstillsyn

Villkorligt frigivna med över-vakning

Figur 1. Urvalen

14

Statistisk analys

Den statistik som presenteras i rapporten

är deskriptiv. Chi-två (χ2) och t-test an-

vändes för signifikansprövning (statistisk

säkerställning). Signifikansnivån, alfavär-

det, bestämdes för samtliga prövningar till

fem procent. Materialet finns i sin helhet i

bilaga 2.

Urvalen 2013 jämfördes med utfallet 2012

för variablerna påföljdskategori, ålder,

kön, huvudbrott, strafftid, missbruk, med-

borgarskap och utvisning.

Det finns signifikanta skillnader mellan år

2012 och urvalet 2013. Detta kan bero på

flera orsaker. Dels kan populationen änd-

rat sig, dels kan det vara viss säsongsvariat-

ion som återkommer varje år. Om popu-

lationen har förändrats så avspeglar skill-

naderna bara verkligheten. För stora grup-

per med liten variation, till exempel ålder

för gruppen unga, blir det också signifi-

kanta skillnader även om det numerärt inte

är särskilt stora skillnader. En annan för-

klaring i skillnader kopplat till fängelseur-

valet är det tillägg som enbart innehöll kli-

enter med strafftider på två år eller mer.

Troligen hade urvalet varit något mer re-

presentativt om tillägget också innehållit

klienter med något kortare strafftider, men

eftersom gruppen som är något underre-

presenterad ligger nära den genomsnittliga

strafftiden så påverkas knappt den genom-

snittliga strafftiden.

Valet att utgå från 2013 års klienter gjor-

des för att kunna ge en så aktuell bild som

möjligt av Kriminalvårdens klienter.

Kvalitet

En stor fördel i denna rapport är att upp-

gifter om samtliga klienter som ingick i

urvalet finns med. Det är alltså inget bort-

fall i den meningen att viss del av populat-

ionen saknas.

Däremot förekommer det internt bortfall,

det vill säga att det kan saknas vissa upp-

gifter om klienterna. Till exempel finns

inte alltid angivet vad klienten har för bo-

stadssituation eller ifall klienten har ett

missbruk. Dessa uppgifter registreras i kli-

entens verkställighetsplan (VSP) som ingår

i KVR och en relativt stor del av kartlägg-

ningen är hämtad därifrån, med tillägg av

personalens egen kunskap om klienten.

Påföljd Klienter aktuella

under 2012

Urval 2013 Urvalsgrupp Grupper

Antal Procent Antal Procent

Huvudgrupp Fängelse 14 150 36 885 41 Del 1,2 exkl. personer

födda dag 1 och 5

IÖV 2 261 6 148 7 Del 1 exkl. personer

födda dag 1 och 5

Skyddstillsyn 14 895 38 741 35 Del 1

Villkorligt frigivna med över-

vakning

8 037 20 368 17 Del 1

Huvudgruppen totalt 39 943 100 2142 100 Del 1,2

Delgrupper IÖV, totalt 2 261 100 373 100 Del 1, utan justering, 3

Kvinnor, totalt 4 111 100 677 100 Del 1,2,4

Unga under 21 år, totalt 2 632 100 350 100 Del 1,2,4

Totalt Totalt antal i samtliga urval - 3 135 Del 1,2,3,4

Tabell 1. Antal och andel klienter i underlaget 2012 samt urvalen 2013

14

15

Kvaliteten i de klientadministrativa syste-

men, framförallt den del som rör verkstäl-

lighetsplaneringen (VSP) har kritiserats för

bristande kvalitet och dokumentation över

tid. Bland annat har Riksrevisionen5 och

Kriminalvårdens internrevision6 påpekat

brister. Kriminalvården har arbetat syste-

matiskt med att förbättra kvaliteteten i

VSP:n och bedömningen är att på grupp-

nivå kan informationen användas för ana-

lys.

Olika källor

I rapporten redovisas näraliggande fråge-

ställningar från två olika källor, dels Krimi-

nalvårdens egen enkät och dels beställt

data över ett antal variabler från SCB. Va-

riablerna berör framförallt utbildningsnivå

och huvudsaklig försörjning. Indelningen

är inte lika och därför finns det skäl att

redovisa båda. Resultaten överensstämmer

till allra största delen mellan de olika käl-

lorna, vilket stärker rapportens resultat.

Jämförelser med Sveriges befolkning

(riket) i åldern 16-70 år innehåller inte

samma åldersfördelning som Kriminalvår-

dens klienter. Medelåldern i riket var 42,7

år 2012 för åldersgruppen 16-70 år, vilket

är högre än medelåldern hos samtliga

grupper inom Kriminalvården som besk-

rivs i denna rapport, där exempelvis hu-

vudgruppens medelålder är 36,5 år. Skill-

naderna mellan Kriminalvårdens klienter

och befolkningen för de faktorer som re-

dovisas är i många avseenden så stor, sär-

skilt gällande utbildningsnivå och försörj-

ning, att den inte enbart kan förklaras av

olika åldersfördelning. Skillnaderna kan

leda både till över- och underskattningar,

beroende på frågeställning.

Kriminalvårdens interna sjukvårdssystem

PMO innehåller enbart diagnoser som

ställts inom Kriminalvården och informat-

ionen finns bara tillgänglig från och med

år 2009. Detta innebär att det kan finnas

tidigare diagnoser inom Kriminalvården,

men även diagnoser ställda av andra hu-

vudmän, som inte redovisas här.

Reliabilitet

Noggrannheten i resultaten är varierande

beroende på frågeställning och troligen

också varierande mellan olika klientkatego-

rier. Bostadssituationen för klienter under

intensivövervakning är känd av Kriminal-

vården under verkställigheten, medan bo-

stadssituationen för klienter innan fängel-

severkställighet i större utsträckning enbart

bygger på klientens egen utsago. En fråga i

enkäten lyder ”Har klienten under nuva-

rande verkställigheten uttryckt oro för sin

psykiska hälsa?” och här finns det själv-

klart en stor risk för att allt relevant i frå-

gan inte finns nedtecknat i VSP:n.

Validitet

Undersökningens validitet, om vi mäter

det vi vill mäta, kan självklart också disku-

teras. Faktorerna som är kopplade till do-

mar kan ge en något trubbig bild av verk-

ligheten, men samtidigt visar de tillsam-

mans på allvarlighetsgrader av kriminell

belastning.

För dynamiska faktorer som bland annat

psykisk och fysisk hälsa, missbruksproble-

matik, utbildningsnivå, arbetslivserfaren-

het, boendesituation och familjeförhållan-

den är det självklart svårare att veta om vi

verkligen mäter en sann bild. Det finns

skäl att tro att det både kan vara över- och

underskattningar för olika faktorer och

5 Internrevisionens rapport 2013:2.

6 Riksrevisionens rapport 2009:27.

16

grupper. Trots eventuella brister i KVR så

går det att utgå ifrån att dessa numera är

tillräckligt bra för denna typ av redovis-

ning på gruppnivå. Alla system bygger på

korrekt information registrerad om enskild

klient. För Kriminalvårdens del finns an-

ledning att tro att informationen i stor ut-

sträckning är tillförlitlig om en enskild kli-

ent, då informationen används för juri-

diska och andra klientbeslut. Därtill säker-

ställer urvalsmetodiken i undersökningen

att resultaten är tillförlitliga per klient-

grupp (för en fördjupad diskussion om

urvalsmetodiken, se avsnittet om urval).

Generellt kan sägas att ju mer ovanligt fö-

rekommande ett fenomen är, till exempel

när det gäller hur stor andel klienter som

har rätt till LSS, desto svårare är det att

generalisera resultaten för hela Kriminal-

vårdspopulationen.

Jämfört med kartläggningar av andra po-

pulationer så har Kriminalvården en stor

fördel med all den information som konti-

nuerligt samlas in rörande klienterna.

Detta gör att, trots eventuella osäkerheter

insamlade uppgifter och signifikanta skill-

nader övertid, ger denna rapport en tillför-

litlig bild av klienterna i Kriminalvården på

gruppnivå.

Tidigare undersökningar

Tidigare undersökningar beskriver an-

staltspopulationens levnadsförhållanden.

Den hittills största utredningen av Krimi-

nalvårdens anstaltpopulation genomfördes

i slutet på 1960-talet och redovisades i

SOU 1971:74 – Kriminalvårdens anstalts-

klienter. Utifrån behandlingsjournaler

kunde det konstateras att cirka hälften var

arbetslösa, nära hälften hade missbruks-

problem och att cirka 20 procent saknade

egen bostad.

Nästa undersökning gjordes av Kriminal-

vårdsstyrelsen 1994 – Kriminalvårdens

anstaltsklienter och beskriver intagna som

frigavs i oktober 1992. Klienterna bedöms

vara mer insatskrävande än tidigare. Fler

har tidigare erfarenhet av fängelse och an-

vänder i större utsträckning alkohol och

narkotika jämfört med 1970-talet. Andelen

personer som har psykiska diagnoser ökar.

Hälften var arbetslösa före frihetsberövan-

det. Tio procent var bostadslösa vid inta-

get och fem procent vid frigivningen.

Anders Nilsson, beskriver i sin avhandling

”Fånge i marginalen” från 2002 uppväxt-

villkor, levnadsförhållanden och återfall i

brott bland intagna i anstalt. Avhandlingen

visar att ”skillnaderna mellan fångar och

andra medborgare är avsevärda inom

samtliga välfärdsområden som ingår i lev-

nadsnivå undersökningarna: det vill säga

utbildning, sysselsättning, ekonomi, bo-

ende, hälsa, sociala relationer, politiska

resurser och utsatthet för brott. De med

bristande resurser inom ett område tende-

rar att ha brister inom andra”

Kriminalvården redovisade 2004 rappor-

ten ”Fångarna, fängelset och samhället”

och beskriver de intagna som frigavs i ok-

tober 2002. Den är till viss del en upprep-

ning av undersökningen från 1994. Rap-

porten beskriver enbart anstaltsklienterna.

Utbildningsnivån är låg, cirka 60 procent

har högst grundskoleutbildning. Anknyt-

ningen till arbetsmarknaden har minskat

mellan 1992 och 2002. Andelen som har

tillfälliga arbeten och förtidspension har

ökat, mer än hälften försörjde sig på soci-

albidrag eller pension/sjukbidrag, anknyt-

ningen till bostadsmarknaden hade mins-

kat och fler intagna hade tidigare erfaren-

16

17

het från fängelse jämför med 1992.

Den danska Kriminalvården presenterade

2013 en klientundersökning som är en to-

tal undersökning av samtliga 13 270 klien-

ter den 31 januari 2011 inom samtliga kri-

minalvårdspåföljder. Där har motsvarig-

heten till SCB, Danmarks statistik, sam-

kört Kriminalvårdens registerdata med

flera andra register, såväl interna som ex-

terna. De sammanfattar rapporten som att

Kriminalvårdens klienter inte är represen-

tativa för danska befolkningen utan skiljer

sig väsentligt i bakgrundsfaktorer som

kön, ålder, utländsk bakgrund. Klientun-

dersökningen pekar också på att Kriminal-

vårdens klienter är en grupp personer som

är socialt belastade på många områden och

många klienter har innan mötet med Kri-

minalvården ”fallit mellan stolarna” i det

sociala systemet, i utbildningssystemet och

i sjukvårdsystemet. Kriminalvårdens insats

ska därför ses i detta sammanhang.

Kriminalvårdens rapport från 2013 av

Jenny Yourstone och Diana Wennander

”Dömda kvinnors förutsättningar på ar-

betsmarknaden” utgår från enkät som be-

svarades av 1 055 kvinnor inom Kriminal-

vården. Rapporten beskriver bakgrunds-

faktorer som ålder, födelseland, medbor-

garskap, hemkommun, boendeform, ut-

bildningsnivå, typ av påföljd, kategori av

brott, antal tidigare domar, försörjning

före aktuell påföljd och sysselsättning. Re-

sultatet i denna klientkartläggning överens-

stämmer väl med rapporten ”Dömda kvin-

nors förutsättningar på arbetsmarknaden”.

18

Det är första gången på många år som

Kriminalvården redovisar en bild av klien-

terna totalt i Kriminalvården, det vill säga

klienter som verkställer påföljd både i an-

stalt och i frivården sammantaget. Nedan

presenteras siffror och diagram som sam-

manlagt avser dömda till fängelse, skydds-

tillsyn, villkorlig frigivna med övervakning

och klienter som haft intensivövervakning

(IÖV) som kriminalvårdspåföljd och som

lämnat Kriminalvården under våren 2013.

Exkluderade är de som är dömda till vill-

korlig dom med samhällstjänst på grund

av att Kriminalvården endast förmedlar

arbetsplatser till denna grupp och i övrigt

har en mycket begränsad kunskap om

denna klientgrupp.

Många av Kriminalvårdens klienter har

problem på flera välfärdsområden innan

de kommer till Kriminalvården. Denna

sammanställning ger en bild vilka grupper

av klienter som Kriminalvården möter

varje dag, året runt.

Klienterna, oavsett om de befinner sig i

frivård eller i anstalt, har ofta en vag kopp-

ling till det omgivande samhället. Utbild-

ningsnivån är låg, ungefär hälften har

högst nioårig grundskola/folkskola, cirka

en fjärdedel har en direkt koppling till ar-

betsmarknaden. Bara hälften har en egen

bostad och 12 procent är mer eller mindre

bostadslösa. Omkring 70 procent har

missbruksproblem. Klienterna verkar hel-

ler inte må bra varken fysiskt eller psy-

kiskt. Dessutom har klienterna ofta mer än

ett problem samtidigt.

Jämförs Kriminalvårdens klienter med

Sveriges befolkning är skillnaderna avse-

värda på flertalet välfärdsområden. An-

knytningen till arbetsmarknaden är betyd-

ligt lägre, utbildningsnivån är också betyd-

ligt lägre, klienterna lever oftare som en-

samstående, har ett högre ohälsotal samt

missbrukar i större omfattning.

Det finns också en mindre grupp av klien-

ter i Kriminalvården som har en bakgrund

från särskolan. Det finns även en grupp

klienter som har rätt till LSS, vilket är till

för personer med utvecklingsstörning, aut-

ism eller autismliknande tillstånd eller per-

soner med betydande och bestående be-

gåvningsmässigt funktionshinder och li-

kande symptom.

Den flesta av klienternas problem, som

kartläggs i undersökningen, är dynamiska

och därmed påverkbara och är möjliga att

göra någonting åt. Det är inte möjligt för

Kriminalvården att ensamt lösa klienternas

ibland komplexa situation utan de krävs

insatser av flera andra aktörer i samhället.

Urval

Urvalet i totala gruppen kom att bestå av

2 142 klienter, varav 41 procent hade varit

i anstalt, sju procent hade haft IÖV, 35

procent hade haft någon form av skydds-

tillsyn och 17 procent var villkorligt fri-

givna med övervakning.

Statiska faktorer

Medelåldern är 36 år och medianåldern är

34 år. Cirka sex procent är yngre än 21 år

och två procent är över 65 år.

5. Resultatredovisning. Samtliga klienter i Kriminalvården

18

19

Figur 2. Fördelning per huvudbrottsbrottkategori bland Kriminalvårdens klienter (i procent)

Huvudbrott

De dominerande huvudbrotten7 som kli-

enterna är dömda för är narkotikabrott,

våldsbrott, tillgreppsbrott och rattfylleri,

vilket framgår av figur 2.

Belastning

Om klienten är dömd för relationsvåld

eller har blivit dömd för relationsvåld un-

der de senaste fem åren noteras detta i

verkställighetsplanen. Nästan var tionde

klient har begått relationsbrott under de

senaste fem åren. Enligt Kriminalvårdens

definition är relationsbrott8 ”Med våld i

nära relation eller relationsvåld avses grov

kvinnofridskränkning eller en mans våld

mot en kvinna som han har eller har haft

en sexuell relation med där brottsrubrice-

ringen kan vara misshandel, olaga hot,

överträdelse av kontaktförbud, mord eller

dråp. Med våld i nära relation avses inte

kvinnas våld mot man, våld i samkönade

relationer eller misshandel av barn”.

Ungefär två tredjedelar av klienterna har

en eller flera tidigare domar till någon

form av kriminalvård. Drygt en tredjedel

är dömda till kriminalvård för första

gången, vilket framgår av figur 3. Noter-

bart är att fem procent har 21 eller fler

tidigare domar.

Den grupp klienter som har 21 eller fler

tidigare domar till kriminalvård känneteck-

nas av att de oftast är dömda för narkoti-

kabrott eller tillgreppsbrott. De försörjer

sig antingen med sjukersättning

(sjukpension) eller försörjningsstöd. De är

i 50-årsåldern. Medelstrafftiden är sju må-

nader och medianstrafftiden är fyra måna-

der.

En del av klienterna har vårdats på andra

institutioner och eller haft andra påföljder

innan de kommer till Kriminalvården.

Cirka fyra procent har vårdats enligt lagen

om psykiatrisk tvångsvård (LPT), något

mer än en procent har vårdats enligt lagen

7 Om en lagföring avser flera brott av varierande svårighetsgrad redovisas som huvudbrott det brott som har det strängaste

straffet i straffskalan. Om fler än ett brott har det strängaste straffet i straffskalan väljs slumpvis ett av dessa som huvud-brott. 8 Handbok om verkställighetsplanering och planering av häktesvistelse. (2012:10). Norrköping: Kriminalvården.

20

0% 10% 20% 30% 40%

0

1

2

3-5

6-10

11-20

21-fler

Figur 3. Andelen klienter i Kriminalvården efter antal tidigare domar till kriminalvård

om rättspsykiatrisk vård (LRV) och cirka

sexprocent har vårdats enligt LVM. Unge-

fär 12 procent har en bakgrund från att ha

vårdats enligt LVU och två procent har

varit föremål för LSU.

Ålder

Klienterna i Kriminalvården är ofta unga

när de får sin första dom till kriminalvård.

Något mer än hälften av klienterna var

yngre än 24 år när de fick sin första krimi-

nalvårdspåföljd. Något mer än en tredjedel

var under 21 när de dömdes till sin första

dom. För ett fåtal klienter blir ålder för

första dom felaktig på grund av att KVR

gallras efter tio år, detta kan hända för kli-

enter där det går mer än tio år mellan av-

slutade kriminalvårdsverkställigheter.

Detta skulle kunna leda till en underskatt-

ning för ett fåtal fall.

Hemvist och medborgarskap

Av Sveriges befolkning i åldern 16-70 år

bor cirka 52 procent i något av storstadslä-

nen Stockholm, Västra Götaland och

Skåne län. Av Kriminalvårdens klienter

som är folkbokförda i Sverige kommer 55

procent från något av storstadslänen. I

stort är det en jämn fördelning mellan an-

delen klienter och andelen befolkningen

per län. Det finns en grupp om 17 pro-

cent av klienterna som saknar fast posta-

dress eller har utländsk postadress.

Mindre än en procent av Kriminalvårdens

klienter har skyddad identitet.

En övervägande majoritet av klienterna,

81 procent, är svenska medborgare. An-

delen medborgare i EU förutom Norden

utgör cirka fyra procent och andelen nor-

diska medborgare är också fyra procent.

Resterande 11 procent är medborgare från

andra världsdelar. Cirka två procent har

utvisning i domen. Cirka sju procent av

Kriminalvårdens klienter har angett att de

har behov av tolk.

20

21

Dynamiska faktorer

Missbruk Klienterna utreds om sitt eventuella miss-

bruk av narkotika eller alkohol vid verk-

ställighetens början. Gravt narkotikamiss-

bruk/beroende föreligger om en person

injicerat narkotika en eller flera gånger un-

der de senaste tolv månaderna i frihet eller

använt narkotika på annat sätt (exempelvis

rökt hasch) dagligen eller så gott som dag-

ligen de senaste tolv månaderna i frihet.

Narkotikamissbruk/beroende föreligger

om en person använt narkotika under de

senaste tolv månaderna i frihet men inte

faller under definitionen för gravt narko-

tika missbruk/beroende. Användning av

narkotikaklassade läkemedel utan läkaror-

dination är att anse som narkotikamiss-

bruk/beroende. Alkoholmissbruk/

beroende föreligger om en person druckit

alkohol i sådan omfattning att det medfört

fysiska, psykiska eller sociala skadeverk-

ningar för honom/henne eller hans/

hennes närmaste omgivning under de sen-

aste tolv månaderna i frihet.

Det är svårt att uppskatta hur stor andel av

Sveriges befolkning som använder narko-

tika, främst beror det på att narkotikabruk

är olagligt. Folkhälsoinstitutet9 gjorde en

enkätundersökning som gick ut till 58 000

personer. Två procent av männen och 0,9

procent av kvinnorna hade använt någon

typ av narkotika de senaste 30 dagarna.

Antalet problematiska missbrukare har

med hjälp av registerstudier beräknats till

29 500, vilket utgör en mycket liten andel

av Sveriges befolkning. Det är även svårt

att uppskatta alkoholmissbruket10, en siffra

som förekommit i olika statliga utredning-

ar är cirka 300 000 alkoholmissbrukare. Av

dessa bedöms mellan 50 000 och 100 000

vara grava alkoholmissbrukare. Används

dessa siffor på Sveriges befolkning i åldern

16-70 år rör sig det om omkring fyra pro-

cent alkoholmissbrukare och en lägre an-

del som är tunga missbrukare.

I jämförelse med Sveriges befolkning har

Kriminalvårdens klienter i betydligt högre

utsträckning ett missbruk. Totalt var cirka

70 procent av klienterna klassificerade som

missbrukare. Endast 30 procent har inget

känt missbruk. Hur missbruket fördelar sig

mellan olika droger framgår av figur 4.

Nästan en tredjedel av klienterna har varit

i kontakt med den öppna beroendevården

och åtta procent har varit inskrivna i sluten

beroendevård någon gång under de tre

senaste åren före den aktuella kriminal-

vårdspåföljden.

Boende Något mer än hälften av klienterna har en

egen bostad eller är sammanboende vid

verkställighetens början, vilket framgår av

figur 5. En fjärdedel bor hos föräldrar

Figur 4. Fördelning av missbruket och beroende per drog (i procent)

9 Statens folkhälsoinstitut (2010). Narkotikabruket i Sverige. (R 2010:13). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 10 Frågor och svar om alkohol: http://www.can.se/sv/Drogfakta/Fragor-och-Svar/Alkohol/#1

http://www.can.se/sv/Drogfakta/Fragor-och-Svar/Alkohol/#1

22

eller släktingar. Cirka 13 procent av klien-

terna har en svag anknytning till bostads-

marknaden. 11 procent av dem är antingen

bostadslösa eller har en tillfällig bostad, en

procent är uteliggare och en procent bor

på härbärgen.

Figur 5. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för Kriminalvårdens klienter (i procent)

Sysselsättning och inkomstkälla

Drygt en fjärdedel av klienterna hade en

direkt anknytning till arbetsmarknaden när

den huvudsakliga sysselsättningen innan

aktuell kriminalvård studeras. Av dessa

hade cirka 22 procent en anställning och

fem procent var egna företagare. De ar-

betssökande utgör drygt en fjärdedel och

cirka fyra procent hade någon arbetsförbe-

redande insats. Cirka åtta procent var sjuka

och fyra procent bedrev någon form av

studier och fyra procent var på någon

form av behandling.

Den huvudsakliga försörjningen överens-

stämmer i stort med den huvudsakliga

sysselsättningen, 27 procent hade lön från

anställning eller eget företag. Försörjnings-

stöd är tänkt att fungera om ett sista

skyddsnät för personer med tillfälliga eko-

nomiska problem. För att få försörjnings-

stöd bistånd ska personen vara helt utan

ekonomiska resurser. Cirka 24 procent av

klienterna hade försörjningsstöd som den

huvudsakliga inkomstkällan före verkstäl-

ligheten. Var tionde klient försörjde sig på

sjukersättning som är för personer mellan

30 och 64 år och som troligen aldrig kom-

mer att kunna arbeta heltid på grund av

sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Cirka fem procent hade aktivitetsstöd eller

aktivitetsersättning. Aktivitetsstöd är er-

sättning för att delta i ett arbetsmarknads-

politiskt program och aktivitetsersättning

är en ersättning för den som är ung och

troligen inte kommer att kunna arbeta hel-

tid på minst ett år på grund av en sjuk-

dom, skada eller funktionsnedsättning.

Cirka fem procent försörjs av annan per-

son.

Kriminalvården har beställt statistiska data

från SCB. Figur 6 visas ger en bild av skill-

naden mellan Kriminalvårdens klienter

och Sveriges befolknings huvudsakliga

inkomstkälla. För urvalet av Kriminalvår-

dens klienter har de beräknats ett genom-

snitt under 2009 till 2011 och det jämförs

22

23

med Sveriges befolkning i åldern 16-70 år,

vilket dock inte helt överensstämmer med

åldersfördelningen hos klienter i kriminal-

vård. Av figur 6 framgår att det är bety-

dande skillnader mellan vilka inkomstkäl-

lor som Sveriges befolkning har jämfört

med Kriminalvårdens klienter. Den största

anledningen är Kriminalvårdens klienters

bristande anknytning till arbetsmarknaden

och att ungefär en fjärdedel av klienterna

försörjdes sig via ekonomiskt bistånd.

Familj Cirka tio procent av klienterna är gifta,

något mer än två tredjedelar är ogifta och

15 procent är skilda. Kriminalvårdens kli-

enters familjesituation skiljer väsentligt

från hur familjerna i riket ser ut. Den ab-

solut vanligaste familjetypen bland Krimi-

nalvårdens klienter är att vara ensamstå-

ende utan barn som uppgår till drygt hälf-

ten. I tabell 2 visas förkommande familje-

konstellationer. I Sveriges befolkning ut-

gör ensamstående 32 procent, näst vanlig-

ast är make-maka med mist ett hemmava-

rande barn som utgör 20 procent medan

det för Kriminalvårdens klienter är cirka

åtta procent.

Familjetyp år 2011 (i procent) Klienter Riket

Make-maka familj (inkl. partnerskap) utan hemmaboende barn 3 17

Make-maka familj (inkl. partnerskap) med minst ett hemmaboende barn under 18 år 7 21

Make-maka familj (inkl. partnerskap) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 5 9

Sambo-familj (med gemensamt barn) utan hemmaboende barn 0 1

Sambo-familj (med gemensamt barn) med minst ett hemmaboende barn under 18 år 4 9

Sambo-familj (med gemensamt barn) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 1 1

Ensamstående far med minst ett hemmaboende barn under 18 år 2 1

Ensamstående far där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 3 1

Ensamstående mor med minst ett hemmaboende barn under 18 år 4 4

Ensamstående mor där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 7 3

Ensamstående (övriga) 58 32

Okänt 6 0

Totalt 100 100

Tabell 2, Familjesituation 2011 för samtliga klienter och befolkningen (16-70 år) i riket (i procent)

Figur 6. Huvudsaklig inkomstkälla bland Sveriges befolkning (16-70 år) 2011 och Kriminalvårdens klienter 2009–2011 i genomsnitt (i procent )

24

Lite mer än en tredjedel av klienterna är

föräldrar och har barn under 18 år. I ge-

nomsnitt finns det 0,6 barn per klient och

klienterna har i genomsnitt vårdanden om

0,4 barn per klient. Används dessa siffror

för att beräkna hur många barn under 18

år som berörs så rör det sig om cirka

23 000, varav klienterna har vårdnaden om

cirka 15 000 barn.

Utbildning Summeras andelen klienter som inte har

någon fullföljd utbildning med de som

högst har grundskola/folkskoleutbildning

så är det tillsammans nästan hälften av

Kriminalvårdens klienter, vilket framgår av

figur 7. Cirka 21 procent har fullföljt en

gymnasieutbildning, cirka sex procent har

en eftergymnasial utbildning och för 13

procent är utbildningsnivån okänd.

Det kan noteras att cirka 0,5 procent av de

klienter som Kriminalvården kommer i

kontakt med under ett år har gått i

särskola. Omsätts detta till att gälla för

hela Kriminalvårdspopulationen så utgör

de cirka 200 personer som Kriminalvården

kommer i kontakt med under ett år.

Med hjälp av SCB har det vara möjligt att

jämföra klienternas utbildningsnivå med

Sveriges befolkning. Grupperna är totalt

sett inte direkt jämförbara åldersmässigt

men beskriver ändå skillnaderna i utbild-

ningsnivån. SCB:s indelning är också nå-

got annorlunda än den som redovisas

ovan. Det framgår av figur 8 att det är be-

tydande skillnader i utbildningsnivå.

Största skillnaderna består i att nästan hälf-

ten av klienterna har som högst en för-

gymnasial utbildning medan motsvarande

siffra för riket är 20 procent, något mer än

en tredjedel av klienterna har någon form

av gymnasieutbildning medan motsva-

rande för riket är 45 procent. Det är sex

procent av klienterna som har någon form

av eftergymnasial utbildning och i riket är

det 33 procent.

Figur 7. Klienternas högsta utbildningsnivå per skolform (i procent)

24

25

Hälsa Under tre år före den aktuella kriminal-

vårdspåföljden har 13 procent av klienter-

na i Kriminalvården någon gång varit in-

lagda på sjukhus för somatisk vård. Cirka

en fjärdedel har under verkställigheten ut-

tryckt oro för sin fysiska hälsa. Av sta-

tistik från Socialstyrelsen framgår det att

under en treårsperiod 2010-2012, har tio

procent av männen i riket och 17 procent

av kvinnorna fått sluten somatisk vård.

Kriminalvårdens medicinska digitala jour-

nalsystem infördes 2009. Därifrån har dia-

gnoser på översiktlig nivå hämtats. Dia-

gnoserna omfattar endast de klienter som

varit på anstalt eller varit villkorligt frigivna

och som sökt sjukvård under sin tid hos

Kriminalvården. Läkare i Kriminalvården

kan hämta journaler från andra vårdgivare.

Framkommer där en diagnos kan denna

tillföras Kriminalvårdens journalinformat-

ion. Av de som har varit på anstalt eller

har varit villkorligt frigivna har nästan en

tredjedel fått en diagnos på anstalt rörande

sjukdomar i det muskulära systemet och

bindväv (exempelvis artros, ryggsjukdo-

mar), en fjärdedel har fått en diagnos för

symptom, sjukdomstecken och onormala

fynd, som ej klassificeras annorstädes, 20

procent har diagnostiserats för olika hud-

sjukdomar, 14 procent för infektions- och

parasitsjukdomar, 13 procent har fått dia-

gnos för skador, förgiftningar och vissa

följder av yttre orsaker.

När det gäller den psykiska hälsan för kli-

enterna tre år innan den aktuella påföljden

har 31 procent varit i kontakt med den

öppna psykiatrin och fem procent har vår-

dats inom den slutna psykiatriska vården.

Mer än en tredjedel av alla klienter har ut-

tryckt oro för sin psykiska hälsa under

verkställigheten. Av statistik från Socialsty-

relsen framgår att fem procent av de som

är i åldrarna 16-70 år i riket under en

treårsperiod 2010-2103 varit i kontakt med

den psykiatrisk öppenvård, det är ingen

större skillnad mellan män och kvinnor.

Motsvarande siffra för psykiatrisk sluten-

vård är en procent.

Nästan hälften, 46 procent, av de som va-

rit i anstalt eller varit villkorligt frigivna har

fått en diagnos under sin tid i Kriminalvår-

den för psykiska sjukdomar och syndrom

Figur 8. Kriminalvårdens klienters utbildningsnivå jämfört med Sveriges befolkning (16-70 år) 2011 (i procent)

26

samt beteendestörningar. Var tionde kli-

ent har fått diagnosen ADHD och 21 pro-

cent har fått missbruksrelaterade psykiska

diagnoser. Noterbart är att Kriminalvården

generellt inte undersöker alla klienters psy-

kiska status utan diagnoserna bygger på att

klienterna själva söker vård. Det kan befa-

ras att den psykiska statusen kan vara ännu

sämre.

Det finns olika uppgifter om hur vanligt

det är med ADHD bland intagna i Krimi-

nalvård. Socialmedicinsk tidskrift nr 3

201311 skriver bland annat att ”Flera stu-

dier beräknade att ADHD är upp emot 10

gånger vanligare hos fängelseintagna män

(25-45 procent) än i normalbefolkningen

(2,5-4 procent). Det är betydligt färre

kvinnliga fängelseintagna, men även bland

dem är ADHD vanligt, då 30 procent be-

räknas ha ADHD.” I BMC Psychiatry12

uppges att internationella studier från

USA, Kanada, Sverige, Tyskland, Finland

och Norge rapporterar att upp till två tred-

jedelar av unga lagöverträdare och hälften

av den vuxna fängelsepopulationen testar

positivt för ADHD i barndomen, och

många fortsätter att ha symptom. Cirka 14

procent av vuxna manliga intagna och tio

procent hos vuxna kvinnliga intagna och

omkring 45 procent bland unga kriminella

har ADHD.

Av samtliga klienter har nästan tio procent

uttryckt självmordstankar under verkstäl-

ligheten. För sex procent av klienterna

finns det dokumenterat att klienten har

försökt att begå självmord.

Lagen om särskilt stöd och särskild service

(LSS) är till för personer med utvecklings-

störning, autism eller autismliknande till-

stånd eller personer med betydande och

bestående begåvningsmässigt funktions-

hinder efter hjärnskada i vuxen ålder för-

anledd av yttre våld eller kroppslig sjuk-

dom, eller för personer med andra varakt-

iga fysiska eller psykiska funktionshinder

som uppenbart inte beror på normalt åld-

rande, om de är stora och förorsakar bety-

dande svårigheter i den dagliga livsföring-

en och därmed ett omfattande behov av

stöd eller service. Cirka tre procent av Kri-

minalvårdens klienter har rätt till LSS, vil-

ket kan verka vara en hög andel. Det är

möjligt att det kan ha skett en viss över-

skattning i samband vid ifyllandet av enkä-

ten. Av den anledningen har vissa extra-

kontroller av denna information gjorts.

Ohälsotal

Det finns ett mått framtaget av SCB och

som kallas ohälsotal och med det menas

summa dagar med sjukpenning, dagar med

sjuk- och aktivitetsersättning förtidspens-

ion/sjukbidrag, dagar med rehabiliterings-

ersättning och dagar med förebyggande

sjukpenning dividerat med befolkningen

16-64 år. Ohälsotalet är ett dagsmått, antal

dagar per person. Kriminalvårdens klien-

ters ohälsotal var under 2011 i genomsnitt

42 dagar, vilket är nästan dubbelt så myck-

et som i Sveriges befolkning i genomsnitt

som hade cirka 23 dagar. Skillnaden är

störst bland mellan de kvinnliga klienterna

och kvinnor i riket. Det skiljer 43 dagar i

genomsnitt. I åldersgruppen 41-50 år är

skillnaden betydligt högre. Skillnaderna

syns redan i tidiga år för att sedan öka över

11 Ginsberg, Ylva. (2013). Kan onda cirklar brytas? Om ADHD med antisocialitet och ADHD-behandling på Norrtäljeanstalten. Social-

medicinsk tidskrift. Nr. 3/2013. s.400. 12 Young, Susan. et al. (2011). The identification and management of ADHD offenders within the criminal justice system: a consensus state-

ment from UK Adult ADHD Network and criminal agencies. BMC Psychiatry. Nr. 11:32.

26

27

tid. De manliga klienterna skiljer sig också

jämfört med riket men inte i lika stor ut-

sträckning. För de manliga klienterna är

skillnaden cirka 20 dagar och i åldersgrup-

pen 51-60 år är skillnaderna störst.

Nätverk En av de starkaste faktorerna för återfall i

brott är om det finns ett pro-kriminellt

umgänge. Personer man umgås med präg-

lar också ens eget beteende. Denna faktor

utgör en hög risk om klientens umgänge

enbart eller till övervägande del består av

andra personer med ett kriminellt bete-

ende. Kriminalvården bedömer att nästan

hälften av klienterna har ett stödjande po-

sitivt nätverk kring sig, det kan vara av

professionell karaktär och eller av mer pri-

vat karaktär som familj och vänner och

ytterligare en fjärdedel av klienterna be-

döms att ha både ett positivt och negativt

nätverk kring sig. Ungefär var tionde klient

har till övervägande del ett negativt nät-

verk kring sig och cirka fem procent sak-

nar nätverk. För 13 procent av klienterna

är situationen okänd eller kan inte bedö-

mas.

Multiproblematik Det som redovisats hittills bygger på visu-

alisering av ett problemområde i taget, vil-

ket på sätt och vis ger en falsk bild. Det är

inte ovanligt att Kriminalvårdens klienter

har mer än ett problem. För att försöka ge

en bild av hur vanligt det är att klienterna

har flera problem samtidigt eller inte har

några problem alls har detta sammanfattas

via åtta olika problemområden som besk-

rivs i rutan till höger. Definitionerna av

problemområdena kan diskuteras utifrån

hur problematiskt det är eller inte alls. De

flesta av områdena är dynamiska och där-

med också påverkbara.

I figur 9 redovisas resultatet av gruppe-

ringen i problemområden och de allra

flesta av klienterna har mer än ett pro-

blem. Endast fem procent av Kriminalvår-

dens klienter har inga kända problem

inom områdena nedan. I genomsnitt har

klienterna problem med tre områden sam-

tidigt.

Utbildning. Ingen fullgjord utbildning eller högst grundskoleutbildning

Försörjning. Försörjningsstöd, aktivi-tetsstöd/ersättning, sjukpenning eller sjukersättning före aktuell verkställighet

Fysisk hälsa. Har varit inlagd på sjukhus någon gång under de tre senaste åren före aktuell verkställighet eller un-der verkställigheten uttryckt oro för sin fysiska hälsa

Psykisk hälsa. Har någon gång under de 3 senaste åren före den aktuella verk-ställigheten varit i kontakt med psykia-trisk öppen- eller slutenvård eller har under verkställigheten uttryckt oro för sin psykiska hälsa eller haft själv-mordstankar eller gjort självmordsförsök eller vårdats enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller vårdats enligt vårdats enligt lagen om rättspsykiatrisk vård eller har rätt till LSS

Missbruk. Har under de tre senaste åren innan aktuell verkställighet varit i kontakt med öppen/sluten beroende-vård eller av Kriminalvården klassifice-rats som missbrukare.

Nätverk. Har bedömts att ha enbart negativa nätverk eller inga/inget nätverk alls

Bostad. Innan aktuell verkställighet bodde på hotell/härbärge eller var bo-stadslös

Kriminalitet . Två eller fler tidigare kriminalvårdspåföljder eller varit dömd till sluten ungdomsvård eller varit dömd till rättspsykiatrisk vård.

28

Figur 10 (nästa sida) är ett försök att visa

de vanligaste förekommande problemom-

rådena för hela klientpopulationen i pro-

cent. Av diagrammet framgår att missbruk,

utbildning, försörjning och psykisk hälsa

är de vanligast förkommande och att bo-

stadssituationen för gruppen som helhet

inte är så vanligt förkommande problem

däremot kan det vara ett stort problem för

enskilda individer. Att inte kriminalitet får

en högre rang beror på definitionen som

innebär att det krävs mer än två tidigare

kriminalvårdspåföljder eller att klienten

har varit intagen enligt lagen om verkstäl-

lighet av sluten ungdomsvård eller varit

dömd till rättspsykiatrisk vård. Observera

att definitionen av kriminalitet kan göras

bredare, exempelvis omfatta klienternas

antisociala personlighetsmönster, attityder

och värderingar, påföljder som inte är kri-

minalvård, exempelvis böter och villkorlig

dom. Detta har inte varit möjligt att mäta i

denna undersökning. Notera att åtgärder

inom dessa klientproblemområden inte

behöver betyda att klienten inte återfaller i

brott, enligt forskningen bör insatser kon-

centreras på huvudsakligen ”Big Four”

eller ”Central Eight”. Längre fram i rap-

porten visas liknande diagram men för

andra klientgrupper och då ser mönstren

olika ut.

Figur 9. Andel klienter efter antalet problem

28

29

Figur 10. Problemområden för klienterna i Kriminalvården (i procent)

De tre vanligaste kombinationerna av problem

hos Kriminalvårdens klienter är:

Försörjning, missbruk och psykisk hälsa, 26 procent.

Försörjning, missbruk och utbildning, 24 procent.

Missbruk, utbildning och psykisk hälsa, 22 procent.

30

6. En jämförelse mellan olika påföljder

Figur 11. Andelen klienter efter huvudbrott och kriminalvårdspåföljd

I detta avsnitt görs en jämförelse mellan

klientgrupperna i olika påföljder och hu-

vudbrott, tidigare kriminalvårdspåföljder,

missbruk, inkomstkälla samt några ytterli-

gare faktorer. I vissa fall är även grupperna

kvinnor och unga med i jämförelserna.

De klientgrupper som jämförs är: intagna i

anstalt, klienter som har IÖV (det vill säga

intensivövervakning med elektronisk kon-

troll), klienter dömda till skyddstillsyn

samt villkorlig frigivna klienter med över-

vakning. De olika påföljderna finns mer

exakt definierade längre fram i rapporten.

Huvudbrott

Fördelas klienterna efter huvudbrott och

påföljd, så framgår tydligast att IÖV-

klienterna i högre utsträckning blivit

dömda för rattfylleri. Vålds- och narkoti-

kabrott är vanligast förekommande i de

övriga påföljderna, vilket visas i figur 11

nedan.

De unga klienterna är oftare dömda för våldsbrott och rån. Kvinnorna är till största delen dömda för tillgreppsbrott.

30

31

Figur 12. Andelen klienter efter antalet tidigare kriminalvårdspåföljder och klientgrupp

Belastning

Klienter dömda till skyddstillsyn har minst

erfarenhet av tidigare kriminalvård jämfört

med andra klientgrupper. Cirka 57 procent

av de som har dömts till skyddstillsyn för

första gången är under 24 år. Att endast ha

en tidigare dom till kriminalvård är vanlig-

ast bland IÖV-klienterna. Det är ovanligt

att IÖV-klienterna tidigare har verkställt

IÖV, endast en procent har haft IÖV tidi-

gare. Detta kan bero på det regelverk som

sätter en begränsning på minst tre brotts-

fria år sedan tidigare verkställighet med

intensivövervakning. Mest erfarenhet av

tidigare kriminalvård har de som är villkor-

ligt frigivna, vilket framgår av figur 12 ne-

dan.

Ålder

De yngsta klienterna finns inom skyddstill-

syn där en tredjedel av klienterna är under

24 år. De äldsta klienterna finns inom

IÖV, där 42 procent är över 45 år.

32

Figur 13. Andelen klienter fördelade på storstadslän och övriga län i riket


Klienterna i Kriminalvården fördelas i

stort sett som befolkningen är fördelad i

riket.

Cirka 52 procent av Sveriges befolkning

bor i något av storstadslänen. För IÖV-

klienterna är det en viss underrepresentat-

ion och för skyddstillsynsklienterna en viss

överrepresentationen från storstadslänen,

vilket framgår av figur 13.

Av Kriminalvårdens klienter har 81 pro-

cent svenskt medborgarskap, lägst andel

finns i anstalt (71 procent) och högst andel

bland skyddstillsynsklienterna (90 pro-

cent).

Missbruk

Jämförs klienternas missbruk mellan olika

klientgrupper så är IÖV-klienterna de som

har lägst andel med känt missbruk. De har

samtidigt högst andel alkoholmissbruk och

en förhållandevis låg andel narkotikamiss-

bruk. Missbruket är totalt ungefär lika

stort i övriga klientgrupper. Narkotika-

missbruket är vanligast bland de villkorligt

frigivna, vilket framgår av figur 14 på nästa

sida. Högst andel som har något känt

missbruk finns bland skyddstillsynsklien-

terna.

Boende

De klienter som har den bäst ordnade bo-

endesituationen är IÖV-klienterna där 97

procent har egen bostad/sammanboende,

bor hos släktingar eller i andrahand, vilket

också är en förutsättning för att erhålla

IÖV istället för fängelse. Motsvarande

siffra för skyddstillsynsklienterna är 82

procent, för de villkorligt frigivna är mot-

svarade andel cirka 79 procent och för in-

tagna i anstalt 71 procent. Bostadslösheten

är störst bland intagna i anstalt, drygt 20

procent, men de flesta har löst det med

någon typ av tillfällig bostad. Cirka två

procent av de intagna i anstalt är bostads-

lösa i den meningen att de är uteliggare.

32

33

Figur 14. Andelen klienter fördelade efter missbruk och drog efter klientgrupp

Inkomstkälla

Anknytningen till arbetsmarknaden är svag

bland Kriminalvårdens klienter. Görs det

en jämförelse med riket där cirka 67 pro-

cent har sin huvudsakliga inkomstkälla

från förvärvsarbete 2011 medan bland

Kriminalvårdens klienter är motsvarande

siffra cirka 26 procent. IÖV-klienterna är

de som har den högsta andelen med in-

komst från förvärvsarbete, vilket också

framgår av figur 15. De villkorligt frigivna

har lägst andel vars huvudsakliga inkomst-

källa kommer från förvärvsarbete och

högsta andel som har ekonomiskt bistånd.

Andelen som har förtidspension är nästan

lika stor bland de olika påföljderna. Återi-

gen märks att skyddstillsynsklienterna är

yngre och därmed är andelen studerade

också högre.

Familj

Den vanligaste familjetypen bland Krimi-

nalvårdens klienter är att vara ensamstå-

ende. Den klientgrupp där ensamstående

är mest frekvent familjetyp är de villkorligt

frigivna, vilket framgår av tabell 3. I riket

är det vanligare att leva i olika typer av fa-

miljekonstellationer. 15 procent av Krimi-

nalvårdens klienter är ensamstående med

hemmavarande barn. Högst är andelen

bland skyddstillsynsklienterna (ST), med

20 procent, och lägst bland de villkorligt

frigivna (VF), med 13 procent.

34

Familjetyp år 2011 (i procent) Anstalt IÖV ST VF

Make-maka familj utan hemmaboende barn 2 6 2 2

Make-maka familj med minst ett hemmaboende barn under 18 år 6 8 8 5

Make-maka familj där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 4 3 4 6

Sambo-familj utan hemmaboende barn 0 0 0 0

Sambo-familj med minst ett hemmaboende barn under 18 år 4 6 5 3

Sambo-familj där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 0 2 1 1

Ensamstående far med minst ett hemmaboende barn under 18 år 1 2 2 1

Ensamstående far där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 3 2 3 3

Ensamstående mor med minst ett hemmaboende barn under 18 år 2 5 6 2

Ensamstående mor där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre

7 6 8 7

Ensamstående (övriga) 56 57 58 66

Okänt 12 3 1 3

Totalt 100 100 100 100

Tabell 3. Familjesituation 2011 för samtliga klienter i olika påföljder

Figur 15. Huvudsaklig inkomstkälla bland klienterna per påföljd i genomsnitt under åren 2009 -2011 jämfört med befolkningen 16-70 år i riket 2011 (i procent)

34

35

Figur 16. Klienters utbildningsnivå jämfört per påföljd 2011 jämfört med befolkningen (16-70 år) i riket (i procent)

Utbildning

I riket har nästan 20 procent någon form

av förgymnasial utbildning som högsta

utbildning. Ungefär 60 procent av de vill-

korligt frigivna har högst någon form av

förgymnasial utbildning, motsvarande

siffra för skyddstillsynsklienterna är 51

procent, för intagna i anstalt 45 procent

och motsvarande siffra för IÖV-klienterna

är 37 procent. Bland av de intagna i anstalt

är för nästan 12 procent utbildningsnivån

okänd i SCB:s register. IÖV-klienterna

har den högsta utbildningsnivån bland de

olika klientgrupperna, men når inte upp till

utbildningsnivån i riket.

Nätverk

Kriminalvården har bedömt att bland IÖV

-klienterna är det vanligast med positiva

nätverk och mer än hälften av skyddstill-

synsklienterna har ett positivt nätverk

kring sig. Bland Kriminalvårdens klienter

är de negativa nätverken eller att inte ha

några nätverk alls vanligast bland de vill-

korligt frigivna och bland anstaltsklienter-

na. Det verkar finnas ett samband att ju

mindre belastade klienterna är desto oftare

finns det ett positivt nätverk att tillgå och

ju mer belastade klienterna är desto fler

verkar ha ett negativt nätverk. Se figur 17

på nästa sida.

36

Figur 17. Andelen med positiva eller negativa nätverk klientgrupp

Multiproblematik

I föregående avsnitt definierades åtta olika

problemområden. Lägst antal problemom-

råden har IÖV-klienterna som i medeltal

har två problem, flest problem har de vill-

korligt frigivna med övervakning som har

3,7 i medeltal. Nedan redovisas fyra dia-

gram som beskriver hur problemen förde-

las inom de olika klientgrupperna och hur

de skiljer sig åt.

Figur 18. Anstaltsklienters problemområden (i procent)

36

37

Figur 19. IÖV-klienters problemområden (i procent)

Figur 20. Skyddstillsynsklienters problemområden (i procent)

38

Figur 21. Villkorligt frigivna klienter med övervakning, problemområden (i procent)

38

39

Intagna i anstalt har ofta en vag koppling

till det omgivande samhället. Utbildnings-

nivån är låg, nästan hälften har högst nio-

årig grundskola/folkskola, cirka en fjärde-

del har en direkt koppling till arbetsmark-

naden. Nästan hälften har en egen bostad

men ungefär 20 procent är mer eller

mindre bostadslösa. Mer än två tredjede-

lar, 70 procent, har missbruksproblem.

Nästan hälften, 44 procent, har en psykisk

sjukdomsdiagnos. Dessutom har klienter-

na ofta mer än ett problem samtidigt.

Två tredjedelar av klienterna som avtjänar

en fängelsepåföljd har en eller flera tidigare

domar till kriminalvårdspåföljd. De vanlig-

aste huvudbrotten är narkotika- och vålds-

brott. Jämförs klienterna med Sveriges be-

folkning är skillnaderna avsevärda på fler-

talet välfärdsområden.

7. Anstaltsklienter

Peter är 29 år och avtjänar på anstalt ett 4-årigt straff bland annat för grovt narkotikabrott,

narkotikasmuggling och misshandel. Han växte upp med sin mor och styvfar och sex år yngre

halvsyster. Styvfadern kunde vara våldsam mot Peters mamma och ibland tog han även ut sin

ilska på Peter. Peter säger sig haft en tidig alkoholdebut som sedan gick över till blandmissbruk

av varierande grad. Framförallt har missbruket i vuxen ålder kretsat kring amfetamin och di-

verse medicinska preparat, i perioder även alkohol.

Peter förekommer sedan tidigare i flera avsnitt i belastningsregistret för liknande brottslighet.

Han har även blivit omhändertagen enligt LVM och avtjänat ett kortare straff på anstalt samt

haft diverse frivårdspåföljder.

Peter gick ut grundskolan och påbörjade en el-teknisk gymnasieutbildning, vilken han hoppade

av till förmån för svartjobb inom byggbranschen. Han fick snart sluta då han misskötte sig

genom att inte dyka upp eller dyka upp onykter. Peter har haft enstaka ströjobb även efter det

men aldrig lyckats etablera sig på arbetsmarknaden. Detta på grund av flera tidigare domar

men framförallt på grund av bristande skolgång och dålig fysisk hälsa, enligt Peter själv. Peter

menar på att han har en komplicerad fysisk problematik, bland annat problem med magen

samt ryggsmärtor. Den större delen av sitt liv har Peter levt på ekonomiskt bistånd och de sen-

aste åren på aktivitetsersättning.

Peters senaste förhållande har varit skakigt och han saknar för närvarande partner. Han hop-

pas dock att han och hans senaste partner ska kunna hitta tillbaks till varandra. Senaste boen-

det innan Peters anstaltsvistelse var i en stuga på hans mammas kolonilott. Peter har två barn,

de är 11 respektive 9 år gamla och bor med sin mor. Mamman försvårar dock kontakten med

barnen, enligt Peter. Han har tidigare haft kontaktförbud mot barnens mamma. Peter har däre-

mot god kontakt med sin yngre syster, som är den enda som besöker honom nu när han sitter

på anstalt.

40

Figur 22. Fördelning per huvudbrottsbrottkategori bland anstaltsklienterna (i procent)

Figur 23. Anstaltsklienterna fördelade efter strafftid (i procent)

Urval

Urvalet avseende anstaltsklienter kom att

bestå av 885 klienter som fördelades enligt

tabellen nedan.

Kön Antal Procent

Kvinnor 62 7

Män 823 93

Summa 885 100

Statiska faktorer

Huvudbrott

De vanligaste huvudbrotten som anstalts-

klienterna är dömda för är narkotikabrott,

24 procent, 21 procent är dömda för

våldsbrott och 13 procent för tillgrepps-

brott, vilket framgår av figur 22 nedan.

Ålder

Medelåldern bland klienterna i anstalt är

38 år och medianåldern 36 år.

40

41

Belastning

Något mer än 11 procent av anstaltklien-

terna har någon gång under de senaste fem

åren varit dömda för relationsbrott. Mer

än hälften, 60 procent, av anstaltklienterna

klienterna har en strafftid som är ett år

eller kortare. Medelstraffiden är ett år, tio

månader och 23 dagar och mediantiden är

nio månader. Se figur 23 på föregående

sida.

Drygt en tredjedel av anstaltsklienterna har

ingen tidigare dom till kriminalvårdspå-

följd, två tredjedelar har en eller flera tidi-

gare domar. Nästan 40 procent har mellan

en och fem tidigare domar och något mer

än en fjärdedel har sex eller fler tidigare

domar, vilket framgår av figur 24. Cirka 40

procent har minst en tidigare anstaltsvis-

telse, något mer än en fjärdedel, 28 pro-

cent, har tidigare haft skyddstillsyn och

åtta procent har tidigare haft IÖV före

aktuell verkställighet.

Nästan hälften har fått sin första dom in-

nan de fyllt 24 år varav en tredjedel innan

de hade fyllt 20 år. Läs mer om ungdomar

och deras tidiga kriminalitet i ungdomsav-

snittet.

Kriminalvårdens underrättelsetjänst bedö-

mer att tre procent av klienterna som var i

anstalt under december 2013 hade en be-

kräftad positiv relation till grov organise-

rad brottslighet enligt EU-definitionen (se

bilaga 3). Definitionen består av 11 krite-

rier varav minst sex ska vara uppfyllda.

Drygt 12 procent har tidigare vårdats en-

ligt LVU, sex procent har vårdats enligt

LVM, drygt fyra procent har vårdats enligt

LPT och drygt två procent har haft sluten

ungdomsvård.

Figur 24. Andelen anstaltsklienter efter antal tidigare domar till kriminalvård

42


Nästan en tredjedel, saknar fast postadress

eller har en utländsk adress. Fördelas de

som har adress bor 55 procent i något av

storstadslänen, vilket tyder på en liten

överrepresentation i förhållande till folk-

mängden. I övrigt fördelas klienterna un-

gefär efter hur stor folkmängd det är re-

spektive län.

Ungefär 71 procent är svenska medbor-

gare, fem procent är medborgare i något

av de nordiska länderna, tio procent är

medborgare i något europeiskt land, övriga

14 procent är medborgare i länder utanför

Europa, är statslösa eller kommer från nå-

got land som upphört. Cirka sex procent

har utvisning i domen och nästan 13 pro-

cent har behov av tolk.

Dynamiska faktorer

Missbruk

Totalt har 70 procent av anstaltsklienterna

något eller flera former av missbruk. To-

talt har 30 procent inget känt missbruk,

vilket också framgår av figur 25 ovan. Nar-

kotika dominerar missbruket, nästan en

tredjedel av anstaltsklienterna har klassifi-

cerats som narkotikamissbrukare.

Drygt 20 procent av klienterna har under

de tre senaste åren före den aktuella krimi-

nalvårdspåföljden varit i kontakt med den

öppna beroendevården och fem procent

har varit intagna i sluten beroendevård.

Boende

Klienternas bostadssituation före den ak-

tuella verkställigheten bestod huvudsaklig-

en av att nästan hälften, 47 procent, hade

egen bostad eller var sammanboende.

Cirka 23 procent bodde hos föräldrar eller

släktingar, 20 procent var bostadslösa men

hade någon typ av tillfälligt boende och

två procent var bostadslösa och uteliggare

vilket framgår av figur 26 på nästa sida.


Klienternas huvudsakliga sysselsättning

före verkställigheten var anställning eller

eget företag, totalt 27 procent, 26 procent

var arbetssökande, nio procent var sjuka,

nio procent hade pension, för nio procent

var situationen okänd och 14 procent klas-

sificerades som övrigt. Bland övrigt är det

möjligt att kriminalitet kan vara en syssel-

sättning. De vanligaste inkomstkällorna

före verkställigheten var lön från anställ-

ning eller eget företag, 28 procent, 21 pro-

cent erhöll försörjningsstöd, för 12 pro-

cent var inkomstkällan okänd och 11 pro-

cent fick sjukersättning/pension.

Görs en jämförelse mellan Sveriges be-

folknings inkomstkällor under 2011 och

klienterna i anstalt under 2009-2011 visas

betydande skillnader, vilket framgår av

figur 27 på nästa sida. De största skillna-

derna gäller anknytningen till arbetsmark-

naden. Kriminalvårdens klienter har en

betydligt lägre förvärvsfrekvens och har i

högre utsträckning ekonomiskt bistånd

som försörjningskälla. Det är även en

större andel klienter som saknar inkomst

Figur 25. Fördelning av missbruket bland klienter-

na i anstalt och beroende per drog (i procent)

42

43

och vars inkomstsituation är okänd. Även

andelen som har förtidspension är högre

bland Kriminalvårdens klienter.

Figur 26. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för klienter i anstalt (i procent)

Figur 27. Huvudsaklig inkomstkälla bland Sveriges befolkning (16-70 år) och klienter i anstalt i genomsnitt 2009-2011(i procent)

44

Familjetyp 2011 Klienter Riket



Make-maka familj (inkl. partnerskap) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre

4 9



Sambo-familj (med gemensamt barn) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre

0 1






Okänt 12 0

100 100 Totalt

Tabell 4. Familjesituation 2011 för klienter i anstalt jämfört med riket (i procent)

Drygt 37 procent av klienterna hade hem-

mavarande barn under 18 år. I genomsnitt

handlar det om 0,6 barn per klient varav

klienterna har vårdnaden av 0,4 barn per

klient.

Utbildning

Knappt hälften av klienterna i anstalt, 47

procent, har ingen högre utbildning än

nioårig grundskola, om andelen vars

högsta utbildning är folkskola, grundskola

eller ingen fullföljd utbildning summeras.

Drygt 18 procent har en gymnasieutbild-

ning och sex procent en eftergymnasial

utbildning. Ungefär 12 procent har en yr-

kesutbildning och för 14 procent är utbild-

ningsnivån okänd.

Används SCB:s indelning av utbildnings-

nivå, framgår det av figur 28 att skillnader-

na i utbildningsnivå mellan klienterna och

Sveriges befolkning är betydande. Cirka 45

procent av klienterna har ingen högre ut-

bildning än grundskola/folkskola, motsva-

rande siffra för befolkningen är cirka 20

procent. För utbildningar som är på nivån

treårigt gymnasium eller längre har klien-

terna en betydligt lägre utbildningsnivå.

När det gäller tvåårig gymnasieutbildning

är nivån ganska lika mellan befolkningen

och klienterna. För 12 procent av klienter-

na är utbildningsnivån okänd. Detta kan

exempelvis bero på att klienten har ut-

ländsk bakgrund och har haft sin eventu-

ella skolgång i ett annat land.

Familj

Ungefär 57 procent av klienterna i anstalt

är ogifta, 18 procent är skilda och cirka 12

procent är gifta.

I tabell 4 visas olika familjetyper för klien-

ter som var intagna i anstalt jämfört med

befolkningen i riket. Att vara ensamstå-

ende utan barn är det vanligaste bland kli-

enterna, 56 procent, därefter är situationen

okänd. Bland befolkningen i riket är det

betydligt vanligare att vara i olika familje-

konstellationer tillsammans med make/

sambo.

44

45

Figur 28. Klienter intagna i anstalt utbildningsnivå jämfört med Sveriges befolkning (16-70 år) 2011 (i procent)

Om dessa 12 procent har samma utbild-

ningsnivå som de övriga klienterna i an-

stalt så innebär det att den totala utbild-

ningsnivån är ännu lägre än vad som redo-

visas i figur 28.

Hälsa

Ungefär 12 procent har någon gång under

de tre senaste åren innan verkställigheten

varit inlagd på sjukhus. Nästan en tredje-

del, 28 procent har utryckt oro för den

fysiska hälsan.

De vanligaste diagnoserna som är satta av

Kriminalvårdens organisation för hälsa

och sjukvård är främst sjukdomar i mus-

kulära system och bindväv 30 procent,

symtom och sjukdomar som ej klassifice-

ras annorstädes 25 procent, hudsjukdomar

19 procent, skador och förgiftningar och

vissa andra följder av yttreorsaker 13 pro-

cent, sjukdomar i matsmältningsorganen

13 procent och sjukdomar i nervsystemet

13 procent.

Nästan en fjärdedel av klienterna har varit

i kontakt med den öppna psykiatriska vår-

den under de tre senaste åren före den ak-

tuella kriminalvårdspåföljden och fyra pro-

cent har haft sluten psykiatrisk vård. Un-

gefär en tredjedel har utryckt oro för sin

psykiska hälsa under verkställigheten. Näs-

tan 44 procent har en diagnos satt av Kri-

minalvården för psykiska sjukdomar och

syndrom samt beteendestörningar varav

nio procent är ADHD och cirka 20 pro-

cent har missbruksrelaterade psykiska dia-

gnoser.

Med ohälsotal menas summan av antal

dagar med sjukpenning, dagar med sjuk-

och aktivitetsersättning eller förtidspens-




(16-64 år). Anstaltklienternas genomsnitt-

liga ohälsotal var 40 dagar under 2011 vil-

ket är nästan dubbelt så mycket som Sveri-

ges befolkning i genomsnitt, vilka hade

cirka 23 dagar.

För nästan tio procent av klienterna finns

det dokumenterade självmordstankar och

för sju procent av klienterna finns det do-

kumenterade självmordsförsök.

46

Nästan två procent av klienterna har rätt

till eller använder LSS.

Nätverk

Kriminalvården bedömer att 40 procent av

klienterna har ett positivt nätverk kring sig

som kan vara både av professionell karak-

tär och/eller vänner och familj. Ungefär

26 procent har både ett positivt och nega-

tivt nätverk kring sig. Cirka 13 procent har

till övervägande del ett negativt närverk

kring sig, sex procent saknar nätverk och

för cirka 16 procent är situationen okänd

eller kan inte bedömas.

Problemområden


ringen i problemområden (se definition i

tidigare avsnitt) i genomsnitt har klienterna

problem med tre områden samtidigt. Un-

gefär sex procent av anstaltsklienterna har

inga kända problem inom problemom-

rådena. Cirka en tredjedel av klienterna har

en till två problemområden och nästan

hälften har tre till fem problemområden

och 12 procent har sex eller fler problem-

områden.

I figur 30 visas även de vanligaste före-

kommande problemområdena för anstalt-

klienterna i procent. Av diagrammet fram-

går att missbruk, utbildning, försörjning,

psykisk hälsa och kriminalitet är de vanlig-

ast förkommande och minst problem ver-

kar bostadssituationen vara. Att endast en

tredjedel av klienterna har problem med

kriminalitet kan tyckas märkligt, då de har

varit i fängelse. Det beror på att definition-

en av kriminalitet i denna rapport innebär

att klienten ska ha två eller fler tidigare

kriminalvårdspåföljder eller att klienten

varit i sluten ungdomsvård. I denna defi-

Figur 29. Andel anstaltsklienter efter antalet problem

46

47

nition har det inte varit möjligt att ta hän-

syn till exempelvis pro-kriminella värde-

ringar och attityder. Detta är en redovis-

ning på gruppnivå och för enskilda indivi-

der kan det finnas betydande skillnader för

hur allvarliga och ingripande problemen

är.

Figur 30. Problemområden för anstaltsklienterna i Kriminalvården (i procent)

48

Intensivövervakning är ett sätt att verk-

ställa ett utdömt fängelsestraff om högst

sex månader utanför anstalt. I intensivö-

vervakningen ingår ett förbud för den

dömde att vistas utanför bostaden annat

än på särskilt angivna tider och för be-

stämda ändamål som förvärvsarbete, ut-

bildning, vård, nödvändiga inköp och lik-

nande. Efterlevnaden av förbudet kontrol-

leras med elektroniska hjälpmedel (så kal-

lad fotboja). Kriminalvården ansvarar för

utredning av ansökan, beslut om verkstäl-

lighetsformen och verkställigheten av

IÖV. IÖV-klienterna är oftast dömda för

rattfylleri eller våldsbrott. Nästan häften

har ett alkoholmissbruk. Samtliga har ord-

nade boendeförhållanden under sin verk-

ställighet, vilket är en förutsättning för ett

få IÖV. IÖV-klienterna har i högre grad

än övriga klienter en anknytning till arbets-

marknaden, men förvärvsgraden är lägre

än i befolkningen i riket. IÖV-klienterna

har den högsta utbildningsnivån bland

Kriminalvårdens klienter, dock är nivån

betydligt lägre än utbildningsnivån i riket.

De har heller i inte i lika stor omfattning

problem inom flera områden samtidigt,

jämfört med övriga klientgrupper.

8. Klienter som avtjänar fängelsepåföljd med inten-sivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV)

Anders är dömd för grovt rattfylleri till två månaders fängelse och avtjänar sin påföljd med

hjälp av IÖV – intensivövervakning med elektronisk kontroll. Han är 42 år och lever under

relativt ordnade förhållanden, med jobb och sambo, i en mellanstor svensk stad. Anders är

född och uppvuxen i den stad han nu bor. Hans familj bestod under uppväxten av föräldrarna

och två äldre syskon. Han anser sig haft en god uppväxt. Efter gymnasiet läste Anders eko-

nomi på högskolan och påbörjade sedan en kvalificerad yrkesutbildning inom den bransch han

i dag arbetar inom.

När Anders var i början av 30-årsåldern levde han tillsammans med en kvinna med vilken han

hade två barn. I samband med problem i relationen blev det allt vanligare att Anders drack

alkohol till vardags. Ibland bara något glas, ibland, och allt oftare, flera. Så småningom separe-

rade de, vilket Anders upplevde som mycket jobbigt. Han hanterade det framförallt genom att

fly in i sitt arbete och i drickandet.

Trots sitt frekventa drickandet lyckades Anders sköta jobbet men när han var 35 år åkte han

fast för rattfylleri efter att druckit för mycket på en firmafest, den gången dömdes han till bö-

ter. Anders berättar om sin nuvarande dom för grovt rattfylleri och de insikter den har med-

fört. Han påpekar att det bara är ren tur att inget allvarligare har hänt när han har suttit påver-

kad bakom ratten, och ser fram emot att ta itu med sina problem. Anders har fått samtalskon-

takt via företagshälsan och har börjat ta tag i sin periodvisa nedstämdhet. Han får mycket stöd

från sin nuvarande sambo och hans mål är att få en närmre och sundare relation till sina barn.

48

49

Figur 31. Fördelning per huvudbrottsbrottkategori bland IÖV-klienter (i procent)

Urval Urvalet avseende IÖV-klienter kom att

bestå av 426 klienter som fördelades enligt

tabellen nedan.

Kön Antal Procent

Kvinnor 56 15

Män 317 85

Summa 373 100

Statiska faktorer

Huvudbrott

Rattfylleri eller grovt rattfylleri är det abso-

lut vanligast brottet som IÖV-klienterna är

dömda för, 44 procent, vilket framgår av

figur 31. Detta skiljer IÖV-klienterna från

andra klientgrupper i Kriminalvården.

Därefter är våldsbrott och narkotikabrott

nästan lika vanliga.

Ålder

Medelåldern bland IÖV-klienterna är 41 år

och medianåldern är 30 år, vilket innebär

att IÖV-klienterna har den högsta medel-

åldern i jämförelse mellan olika kriminal-

vårdspåföljder.

Belastning

Enligt lag är det möjligt verkställa straff

upp till sex månader med elektronisk över-

vakning. Det vanligaste är förhållandevis

korta tider på upp till tre månader. Nästan

hälften av IÖV-klienterna har en strafftid

upp till en månad. Medelstrafftiden är två

månader och sju dagar. Strafftidsfördel-

ningen visas i figur 32 på nästa sida.

Nästan en tredjedel har inte haft några ti-

digare domar till kriminalvård. Nästan 40

procent har varit dömda till kriminal-

vårdspåföljd en gång tidigare. Resterade

cirka 30 procent har minst två domar eller

fler, vilket framgår av figur 33 på nästa

sida.

50

Figur 32. Andelen IÖV-klienter fördelade efter strafftid

Figur 33. Andelen IÖV-klienter efter antal tidigare domar till kriminalvård

50

51

Ungefär en tredjedel av klienterna var 24

år eller yngre vid sin första dom till krimi-

nalvård och en lika stor andel var mellan

35 och 64 år vid första dom. IÖV-

klienterna är oftare äldre när de får sin

första dom jämfört med övriga klientgrup-

per.

Bara ett fåtal av IÖV-klienterna har vår-

dats enligt LPT, LRV, LVM, LSU. Cirka

sex procent har någon gång vårdats enligt

LVM.


Ungefär 48 procent av IÖV-klienterna

kommer från något av storstadslänen vil-

ket innebär att dessa län är underrepresen-

terade i förhållande till folkmängden.

Nästan 88 procent är svenska medborgare

två procent är från Norden, fem procent

från Europa och övriga är från andra

världsdelar. Ingen har utvisning i domen.

Cirka fyra procent har behov av tolk.

Dynamiska faktorer

Missbruk

Med tanke på att mer än 40 procent av

IÖV-klienterna är dömda för rattfylleri är

det kanske inte förvånande att det finns ett

missbruk med i bilden. Totalt har 61 pro-

cent av IÖV-klienterna något eller flera

former av missbruk. Totalt har 39 procent

inget känt missbruk, vilket också framgår

av figur 34, till höger. Missbruksbilden

skiljer sig åt jämfört med andra påföljder,

bland IÖV-klienterna dominerar alkohol-

missbruket.

Boende

En förutsättning för att erhålla IÖV är att

det finns ordnade bostadsförhållanden

vilket figur 35 visar att så är fallet. 76 pro-

cent har en egen bostad eller är samman-

boende, 16 procent bor hos föräldrar eller

släktingar.


Den huvudsakliga sysselsättningen före

verkställigheten för IÖV-klienterna var

anställning med 38 procent, arbetssökande

med 15 procent, pension med 12 procent,

nio procent var sjuka och åtta procent var

sysselsatta med någon typ av arbetsförbe-

redande insats och sju procent hade eget

företag.

Den vanligaste försörjningskällan bland

IÖV-klienterna innan verkställigheten var

lön från anställning eller eget företag 45

procent, försörjningsstöd 16 procent och

sjukersättning nio procent.

Figur 34. Fördelning av missbruket bland IÖV-klienterna och beroende per drog (i procent)

52

Vid en jämförelse mellan Sveriges befolk-

nings inkomster under 2011 och IÖV-

klienternas huvudsakliga inkomstkälla i

genomsnitt under 2009-2011 finns det be-

tydande skillnader, vilket framgår av figur

36 nedan.

De största skillnaderna gäller anknytning-

en till arbetsmarknaden, klienterna har en

lägre förvärvsfrekvens och i högre grad

har försörjningsstöd som försörjningskälla.

Det är även en större andel klienter som

saknar inkomst. Av Kriminalvårdens olika

kategorier av klienter så har IÖV-

klienterna den högsta förvärvsfrekvensen.

Figur 36. Huvudsaklig inkomstkälla bland Sveriges befolkning (16-70 år) och IÖV-klienter i Kriminalvården i genomsnitt (i procent)

Figur 35. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för IÖV-klienter (i procent)

52

53

Utbildning

Ungefär 24 procent av IÖV-klienterna

hade högst nioårig grundskoleutbildning

eller sjuårig folkskola som högsta genom-

förda utbildning. Drygt fem procent har

ingen fullföljd utbildning. Drygt 24 pro-

cent hade en gymnasieutbildning och 15

procent en yrkesutbildning. Drygt tio pro-

cent har en eftergymnasial utbildning.

Används SCB:s indelning av utbildnings-


na i utbildningsnivå mellan IÖV-klienterna

och Sveriges befolkning är betydande.

Drygt en tredjedel av klienterna har ingen

högre utbildning än grundskola/folkskola,

motsvarande siffra för befolkningen är

cirka 20 procent. För utbildningar på ni-

vån treårigt gymnasium eller längre har

klienterna en betydligt lägre utbildnings-

nivå. Det är en högre andel med tvåårigt

gymnasieutbildning bland klienterna jäm-

fört med befolkningen. IÖV-klienterna

har den högsta utbildningen bland Krimi-

nalvårdens klienter på gruppnivå.

Hälsa

Ungefär 12 procent av klienterna har un-

der de tre senaste åren före verkställighet-

en någon gång varit inlagd på sjukhus.

Cirka 22 procent har utryckt oro för den

fysiska hälsan under verkställigheten. En

femtedel av IÖV-klienterna har varit i

kontakt med den öppna psykiatriska vår-

Familjetyp Klienter Riket




3 9



2 1






Okänt 3 0

Totalt 100 100

Tabell 5. Familjesituation 2011 för IÖV-klienter jämfört med riket (i procent)

Familj

Cirka 62 procent av klienterna är ogifta, 17

procent är gifta och 16 procent är skilda.


ter som haft IÖV jämfört med befolkning-

en i riket. Att vara ensamstående utan barn

är det är vanligast bland klienterna 57 pro-

cent, näst vanligast är att vara make-maka

familj med minst ett hemmavarande barn

under 18 år. Bland befolkningen i riket är

det betydligt vanligare att vara i olika fa-

miljekonstellationer tillsammans med

make/sambo.

Cirka 30 procent av klienterna hade hem-


hade klienterna 0,6 barn per klient och

vårdnaden om 0,4 barn i genomsnitt

54

den och en procent har vårdats inom den

slutna psykiatrin. Cirka 14 procent har ut-

tryckt oro för den psykiska hälsan under

verkställigheten.







(16-64 år). IÖV-klienternas ohälsotal var

48 dagar under 2011 vilket är dubbelt så

mycket som Sveriges befolkning, vilka

hade cirka 23 dagar.

För två procent av klienterna så finns det

dokumenterat att klienten utryckt själv-

mordstankar och för drygt en procent

finns det dokumenterade självmordsför-

sök.

Cirka en procent av IÖV-klienterna har

rätt till eller använder stöd enligt lagen om

särskilt stöd och särskild service (LSS, se

definition i ett tidigare avsnitt).

Nätverk


IÖV-klienterna har ett positivt nätverk

kring sig som kan vara både av profession-

ell karaktär och/eller bestå vänner och

familj. Ungefär 14 procent har både ett

positivt och negativt nätverk kring sig.

Cirka tre procent har till övervägande del

ett negativt närverk kring sig, två procent

saknar nätverk och för cirka tio procent är

situationen okänd eller kan inte bedömas.

Problemområden


ringen i problemområden (se definition i

tidigare avsnitt) i genomsnitt har IÖV-

klienterna problem med två områden sam-

tidigt, vilket är lägre än för övriga grupper

i Kriminalvården. Nästan 15 procent av

IÖV-klienterna har inga kända problem

inom problemområdena. Något mer än

hälften av klienterna har ett till två pro-

blemområden, ungefär en tredjedel har tre

till fem problemområden och två procent

har sex eller fler problemområden. IÖV-

klienterna har jämfört med övriga grupper

som redovisas i rapporten en mindre om-

fattande problembild och på en lägre nivå.

De vanligaste förkommande problemom-

råden är missbruk och försörjning.

Figur 37. IÖV-klienters utbildningsnivå jämfört med Sveriges befolkning 2011 (i procent )

54

55

Figur 39. Problemområden för IÖV-klienterna i Kriminalvården (i procent)

Figur 38. Andel IÖV-klienter efter antalet problem

56

Skyddstillsyn är en påföljd som innebär

kriminalvård i frihet med övervakning.

Skyddstillsyn pågår under en prövotid om

tre år. Övervakningen upphör normalt

efter ett år om inte den dömde av särskilda

skäl anses vara i behov av förlängd över-

vakning. Skyddstillsynen kan kombineras

med kontraktsvård, där domstolen före-

skriver att den dömde skall följa en sär-

skild behandlingsplan. Denna påföljds-

form är främst avsedd för drogmissbru-

kare där det finns ett klart samband mellan

missbruk och brott och där den dömde

skall dömas till fängelse. Skyddstillsynen

kan också kombineras med samhällstjänst,

som innebär att den dömde skall utföra

oavlönat arbete i lägst 40 och högst 240

timmar. Arbetet utförs oftast för någon

ideell förening och skall inte inkräkta på

den normala arbetsmarknaden.

De vanligaste huvudbrotten för klienter

dömda till skyddstillsyn är narkotika-, våld-

och tillgreppsbrott. Mer än hälften har

inga tidigare domar till kriminalvård. Kli-

enterna är ofta unga och är dömda till kri-

minalvårdspåföljd för första gången. Un-

gefär tre fjärdedelar är missbrukare och

narkotika är den vanligaste drogen. Många

klienter har varit i kontakt med beroende-

vården innan domen till skyddstillsyn. Kli-

enterna har en låg förvärvsfrekvens och en

svag anknytning till arbetsmarknaden. Un-

gefär hälften av klienterna har ingen högre

utbildning än grundskola/folkskola. Cirka

40 procent har varit i kontakt med den

psykiatriska öppenvården. Jämförs klien-

terna med Sveriges befolkning är skillna-

derna avsevärda på flertalet välfärdsområ-

den.

9. Klienter dömda till skyddstillsyn

Anna är dömd för narkotikabrott till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan

(kontraktsvård) på grund av sitt narkotikamissbruk. Hon är 39 år och lever på sin sjukersätt-

ning men sysslar även med viss hobbyverksamhet. Tidigare har Anna blivit dömd till dagsbö-

ter för snatteri och för ringa narkotikabrott och hon hade sedan tidigare skyddstillsyn som nu

blev förlängd. Hon bor för tillfället oftast hos sin partner och ibland hos sin syster med familj.

Anna berättar att hennes föräldrar separerade när hon var 4 år, sedan bodde hon med sin

mamma och mammans nya man. Anna har inte haft mycket kontakt med sin pappa och har

nuförtiden endast sporadisk kontakt med sin mamma då deras relation är komplicerad, enligt

Anna. Första gången Anna använde narkotika var hon 14 år gammal.

Efter högstadiet var Anna väldigt skoltrött. Hon började gymnasiet men hoppade snabbt av

och fick några praktikplatser innan hon så småningom började arbetade extra på café och re-

staurang. Då hon fortsatte bruka narkotika och övergick mer och mer till amfetamin blev det

allt svårare att klara arbetet.

Det tog några år innan hon utvecklade ett missbruk men i slutet av tonåren hade hon fastnat

för amfetamin, så småningom övergick det till att hon även injicerande. Efter några år ådrog

sig Anna kronisk hepatit C, något som hon berättar har orsakat mycket problem med bland

annat trötthet och ont i kroppen, som hon sedan har försökt motverka genom att ta ytterligare

droger. Anna har också oroat sig mycket för konsekvenser av sjukdomen längre fram i livet

56

57

även om hon har genomgått behandling för den och inte känner av något idag, utöver viss

trötthet som hon kopplar till sjukdomen. Anna har vissa fysiska besvär från tidigare miss-

handel. Bland annat har det påverkat hennes utseende, vilket hon nämner är något som plågar

henne mycket. Genom sitt bruk fick Anna kontakter och för att finansiera missbruket började

hon sälja själv. Hon har försökt sluta med droger tidigare och har bland annat vistats på be-

handlingshem, men har aldrig lyckats lämna drogerna helt bakom sig. Anna menar att många

av hennes vänner brukade eller missbrukade narkotika, vilket försvårade hennes försök att

hålla sig drogfri.

Annas partner har tidigare missbrukat men hon menar att han numera är nu nykter. Anna har

inga egna barn men hennes partner har ett sedan tidigare som dock bor hos mamman. Anna

hyser hopp inför framtiden. Tanken är att hon ska gå klart sin behandling, flytta ihop med sin

fästman och se hur hennes hobbyverksamhet utvecklas.

Lucas är 19 år och dömd för misshandel till skyddstillsyn. Han bor hos sin pappa med far-

mor och studerar för närvarande på gymnasienivå. När Lucas var yngre bodde han hos sin

pappa, dennes fru och deras två barn – Lucas halvsyskon. Enligt Lucas var hans uppväxt

ganska bra, men när han gick i mellanstadiet skilde sig pappan och halvsyskonen flyttade med

sin mamma till en annan stad. Lucas egen mor har varit frånvarande så länge han kan minnas.

Lucas har gått ut grundskolan, om än något försenat. Han påbörjade gymnasiestudier med

anpassad studiegång och har bland annat fått praktisera på restaurang. Enligt egen utsago var

Lucas väldigt tillbakadragen tidigt i grundskolan och blev ofta retad. När han blev äldre blev

han också fysiskt större än sina skolkamrater och de vågade inte retas lika mycket eftersom

han då kunde slå tillbaka. Lucas mådde inte särskilt bra i skolan, han kände sig ofta orolig och

utanför men fick chansen att umgås med ett gäng killar om han utförde vissa uppgifter åt dem.

Uppgifterna gick mest ut på att skrämma andra och att hjälpa till i bråk. Lucas och hans kom-

pisar brukade också dricka en hel del alkohol på fester och i smyg på fritidsgårdar. Socialtjäns-

ten erbjöd sitt stöd men Lucas pappa ville inte ta emot deras hjälp.

Tidigare har Lucas fått en LVU-placering på grund av sina problem med tendenser till bråk

och när hans pappa ett tag inte orkade med honom fick han istället bo hos sin faster och hen-

nes man. Han började lägga ner flera timmar om dagen på datorspelande, istället för att umgås

med kompisar. Att dricka alkohol är snarare något han har gjort för att det har förväntats av

honom när han umgåtts med folk, menar Lucas. Lucas hade under sin LVU-placering hela

tiden god kontakt med sin farmor och till sist kunde han flytta hem till sin pappa och farmor

igen. I och med hemkomsten började Lucas än en gång umgås med sina gamla kompisar och

dricka igen. Den misshandel han nu är dömd för skedde när Lucas var 18 år och enligt honom

själv när han var full och på begäran av en vän. Vännen hade tidigare haft problem med en

viss person och vid ett tillfälle var de alla samlade på en fest. Vännen och den personen bör-

jade bråka och vännen bad om Lucas hjälp. Lucas klev in, fick ner killen på golvet och spar-

kade honom.

Lucas har fortfarande problem med att kontrollera sin ilska men går i samtal på ett beroende-

center där han ska få hjälp att bearbeta sin aggressivitet. Han tycker också att det hjälper att

hålla sig upptagen och att träna och han trivs bra med sin praktikplats.

58

Figur 40. Fördelning per brottskategori bland skyddstillsynsdömda (i procent)

Urval

Urvalet avseende klienter dömda till

skyddstillsyn består av 741 klienter som

fördelades enligt tabellen nedan.

Kön Antal Procent

Kvinnor 133 18

Män 608 82

Summa 741 100

Statiska faktorer

Huvudbrott

De vanligaste brotten bland de skyddstill-

synsdömda är, som framgår av diagram-

met nedan, narkotikabrott, våldsbrott och

tillgreppsbrott vilka tillsammans utgör näs-

tan två tredjedelar av huvudbrotten.

Ålder


30 år.

Belastning

Skyddstillsyn tillhör den påföljd där det

finns flest förstagångsdömda och dessa är

ofta unga personer. Något mer än hälften,

56 procent, har inga tidigare domar till kri-

minalvård, 13 procent har en tidigare dom,

sju procent har två tidigare domar och 11

procent har tre till fem tidigare domar.

Övriga 13 procent har fler än sex tidigare

domar, vilket framgår av figur 41.

Ungefär sex procent av de som har varit

dömda till skyddstillsyn har under de sen-

aste fem åren dömts för relationsbrott.

Drygt 57 procent var 24 år eller yngre vid

sin första dom till kriminalvård, varav

cirka 36 procent var under 21 år. Ungefär

18 procent hade tidigare vistats på anstalt,

cirka 21 procent hade tidigare haft skydds-

tillsyn och fyra procent hade haft IÖV.

Cirka fem procent har vårdats enligt LPT,

fem procent har vårdats enligt LVM och

drygt tio procent har vårdats enligt LVU.

58

59

Figur 41. Andelen skyddstillsynsklienter i Kriminalvården efter antal tidigare domar till kriminalvård


Av de som är dömda till skyddstillsyn bor

nästan 56 procent i något av storstadslä-

nen. I storstadslänen bor cirka 52 procent

av Sveriges befolkning, vilket innebär en

viss överrepresentation av klienter från

någon av dessa. I övrigt finns i stort sett

en överenstämmelse mellan antalet invå-

nare per län och antalet dömda till skydds-

tillsyn. Nästan 90 procent av skyddstill-

synsklienterna är svenska medborgare och

ingen har utvisning i domen. Cirka tre pro-

cent av klienterna bedöms ha behov av

tolk.

Dynamiska faktorer

Missbruk

Totalt har 76 procent av dem som är

dömda till skyddstillsyn något eller flera

former av missbruk. Ungefär en fjärdedel,

24 procent har inget känt missbruk, vilket

framgår av figur 42.

Nästan 43 procent av klienterna har under

de senaste tre åren innan den aktuella kri-

minalvårdspåföljden varit i kontakt med

den öppna beroendevården och något mer

än 11 procent har varit intagen för sluten

beroendevård under samma tidsperiod.

Figur 42. Fördelning av missbruket bland skyddstillsynsdömda och beroende per drog (i procent)

60

Figur 43. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för Kriminalvårdens skyddstillsynsklienter (i procent)


Drygt 24 procent av skyddstillsynsklienter-

na var arbetssökande innan den aktuella

kriminalvårdspåföljden, drygt 22 procent

hade en anställning, åtta procent gick nå-

gon form av utbildning, tio procent var

sjuka, åtta procent var i någon form av

behandling, sex procent var i en arbetsför-

beredande insats och sex procent var

pensionärer. Den vanligaste huvudsakliga

försörjningskällan före verkställigheten var

försörjningsstöd, 28 procent, och näst

vanligast var lön från anställning eller eget

företag, vilket var fallet för 25 procent av

klienterna.

Görs en jämförelse mellan Sveriges be-

folknings inkomstkällor under 2011 och

skyddstillsynsklienternas huvudsakliga in-

komstkälla under 2009-2011 är det bety-

dande skillnader vilket framgår av figur 44.




högre utsträckning försörjningsstöd som

försörjningskälla.

Familj

Nästan 78 procent av klienterna har ett

civilstånd som ogift, vilket kan jämföras

med Sveriges befolkning där andelen

ogifta är 47 procent. I tabell 6 visas olika

familjetyper för klienter som hade skydds-

tillsyn jämfört med befolkningen i riket.

Att vara ensamstående utan barn är vanlig-

ast bland klienterna, något mer än hälften,

näst vanligast är att vara ensamstående

mor med minst ett hemmavarande barn

under 18 år eller make-maka med minst ett

hemmavarande barn under 18 år. Bland

befolkningen i riket är det betydligt vanli-

gare att vara i olika familjekonstellationer

tillsammans med make/sambo.

Boende

Mer än hälften av klienterna, 55 procent,

har en egen bostad eller är sammanboende

och en fjärdedel bor hos föräldrar/

släktingar vilket också framgår av figur 43.

Ungefär fyra procent är bostadslösa varav

tre procent hade en tillfällig bostad och

nio procent bor på institution eller är i fa-

miljevård.

60

61

Familjetyp 2011 (i procent) Klienter Riket


Make-maka familj (inkl. partnerskap) med minst ett hemmaboende barn under 18 år

8 21


4 9


Sambo-familj (med gemensamt barn) med minst ett hemmaboende barn under 18 år

5 9


1 1




Ensamstående mor där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre

8 3


Okänt 1 0

Totalt 100 100

Tabell 6. Familjesituation 2011 för skyddstillsynsklienter jämfört med riket (i procent)

Utbildning

Cirka nio procent av skyddstillsynsklien-

terna har ingen fullföljd utbildning. För

cirka 11 procent av populationen är utbild-

ningsnivån okänd. Ungefär 41 procent har

högst nioårig grundskola eller sjuårig folk-

skola som högsta utbildning. Cirka 22 pro-

cent har en gymnasieutbildning, nio pro-

cent har en yrkesutbildning och sex pro-

cent har en eftergymnasial utbildning.

Cirka en procent har gått i särskola.

Figur 44. Huvudsaklig inkomstkälla bland Sveriges befolkning (16-70 år) och Kriminalvårdens skyddstillsynsklienter i genomsnitt (i procent)


mavarande barn under 18 år. Antalet barn

per klient var 0,6 varav klienterna har

vårdnaden om 0,4 barn per klient i genom-

snitt.

62

Används SCB:s indelning i utbildnings-

nivå, framgår det av figur 45 (ovan) att

skillnaderna i utbildningsnivå mellan

skyddstillsynsklienterna och Sveriges be-

folkning är betydande. Ungefär hälften av

klienterna har ingen högre utbildning än

grundskola/folkskola, motsvarande siffra

för befolkningen är cirka 20 procent. Ut-

bildningar som innebär treårigt gymna-

sium eller längre är det också betydande

skillnader, där klienterna har en betydligt

lägre utbildningsnivå.

Hälsa

Ungefär 14 procent har varit inlagda på

sjukhus under de tre senaste åren före den

aktuella verkställigheten. Ungefär en fjär-

dedel av klienterna har under verkställig-

heten uttryckt oro för sin fysiska hälsa.

Cirka 40 procent av skyddstillsynsklienter-

na har under de senaste tre åren före den

aktuella påföljden varit i kontakt med psy-

kiatrisk öppenvård och cirka åtta procent

har varit i kontakt med sluten psykiatrisk

vård. Hos 11 procent finns det dokumen-

terade självmordstankar och sex procent

har gjort självmordsförsök.







(16-64 år). Skyddstillsynsklienternas ohäl-

sotal var 51 dagar under 2011 vilket är mer

än dubbelt så mycket som Sveriges befolk-

ning, vilka hade cirka 23 dagar.

Något mer än fyra procent av skyddstill-

synsklienterna har rätt till eller använder

stöd eller enligt lagen om särskilt stöd och

särskild service (LSS) (se definition tidigare

avsnitt).

Nätverk

Kriminalvården har bedömt att något mer

än hälften av klienterna, 53 procent, till

övervägande del har ett positivt nätverk

kring sig vilket kan vara av professionell

karaktär eller och av mer privat karaktär

som vänner och familj. Cirka 25 procent

har både ett positivt och ett negativt nät-

verk kring sig. Ungefär sju procent har till

övervägande del ett negativt nätverk kring

sig och fyra procent har inget nätverk alls.

Figur 45. Skyddstillsynsklienternas utbildningsnivå jämfört med Sveriges befolkning (16-70 år) 2011 (i procent)

62

63

För resterande 11 procent är situationen

okänd.

Problemområden

I figur 46, nedan, redovisas resultatet av

grupperingen i åtta problemområden (se

definition i tidigare avsnitt). I genomsnitt

har skyddstillsynsklienterna problem med

3,1 områden samtidigt. Cirka tre procent

av klienterna har inga kända problem

inom problemområdena. En tredjedel av

klienterna har ett till två problemområden,

nästan två tredjedelar har tre till fem pro-

blemområden. Fem procent har sex eller

fler problemområden.

I figur 47, på nästa sida, visas de vanligast

förekommande problemområdena för

skyddstillsynsklienterna. I figur 47 (nästa

sida) framgår att missbruk, psykisk hälsa,

försörjning och utbildning är de vanligast

förkommande problemområdena och

minst problem verkar bostadssituationen

innebära. Detta är en redovisning på

gruppnivå och för enskilda individer så

kan det finnas betydande skillnader för hur

allvarliga och ingripande dessa problem är.

Figur 46. Andel skyddstillsynsklienter efter antalet problem

64

Figur 47. Problemområden för skyddstillsynsklienterna i Kriminalvården (i procent)

64

65

Den som avtjänat fängelsestraff på viss tid

ska som regel friges villkorligt när två tred-

jedelar av tiden, dock minst en månad, har

avtjänats. För den som villkorligt friges

gäller en prövotid som motsvarar den

strafftid som återstår vid frigivningen,

dock minst ett år. Under prövotiden kan

den frigivne ställas under övervakning. Vid

villkorlig frigivning har klienten en viss tid

som inte har verkställts i anstalt, så kallad

straffåterstod. Vid misskötsamhet under

prövotiden kan straffåterstoden förverkas

och klienten på nytt tas in i anstalt, anting-

en genom beslut av övervakningsnämnd

eller genom ny dom.

De villkorligt frigivna är den grupp klien-

ter som är mest belastad, endast fyra pro-

cent har ingen tidigare kriminalvårdspå-

följd. De vanligaste huvudbrotten är vålds-

eller narkotikabrott. Ungefär tre fjärdede-

lar är missbrukare och någon form av nar-

kotika är den vanligaste drogen. Cirka en

tredjedel av klienterna har varit i kontakt

med beroendevården. Klienterna har en

låg förvärvsfrekvens, en svag anknytning

till arbetsmarknaden och ekonomiskt bi-

stånd är den vanligaste försörjningskällan.

Över hälften av klienterna har ingen högre

utbildning än grundskola/folkskola. Hälf-

ten har under tiden i Kriminalvården fått

diagnosen psykiska störningar och

syndrom samt beteendestörningar Jämförs

klienterna med Sveriges befolkning är

skillnaderna avsevärda på flertalet välfärds-

områden.

10. Villkorligt frigivna klienter med övervakning

Harry är 54 år och villkorligt frigiven efter att ha dömts till sju års fängelse för grovt narkoti-

kabrott, olaga hot, bedrägeri och häleri med mera. Han är ogift och har en vuxen son som han

aldrig träffar. De senaste åren har Harry levt tillsammans med en kvinna. Han har sporadisk kon-

takt med sin yngre bror och dennes barn samt god kontakt med sin mor. Enligt Harry var hans

uppväxt bra om än något materiellt torftig. Hans pappa dog när han var i tonåren. Harry gick ut

folkskolan och började i tonåren extraknäcka på ett lager. I övrigt har han aldrig haft en fast an-

ställning utan spenderat större delen av sitt vuxna liv på anstalt eller behandlingshem.

Redan i unga år började Harry bruka alkohol, senare i tonåren gick han över till mestadels amfeta-

min. Han har även utvecklat ett cannabisbruk och försöker numera att avstå från alkoholen, som

han upplever gör honom aggressiv och orsakar problem i hans tillvaro. Harry förekommer i tiota-

let avsnitt i belastningsregistret och har flera tidigare domar, framförallt för narkotikabrott och

tillgreppsbrott samt våldsbrott. Han har också varit dömd ett flertal tillfällen för bedrägeri genom

sin inblandning i falska annonser på internet. Det finns skulder hos kronofogden men Harry vet

inte exakt hur mycket de ligger på.

Harry har hepatit B och C och genomgår behandling för detta. I övrigt har han problem med

tarmbråck och diabetes vilket förvärras av att han har problem med övervikt. Viss hjälp med sin

fysiska hälsa har han fått på anstalt, men Harry upplever att det är för mycket prat om att sluta

med drogerna. I nuläget är Harry förtidspensionerad och har inga planer på missbruksvård då han

inte anser sin livsstil vara något större problem. Han säger att hälsan kunde vara värre och att det

säkert vore vettigt att sluta men att han hellre njuter av livet än att späka sig.

66

Figur 48. Fördelning per huvudbrottsbrottkategori bland villkorligt frigivna i Kriminalvården (i procent)

Urval

Urvalet avseende villkorligt frigivna klien-

ter består av 368 klienter som fördelades

enligt tabellen nedan.

Kön Antal Procent

Kvinnor 22 6

Män 346 94

Summa 368 100

Statiska faktorer

Huvudbrott

De dominerande brotten som de villkor-

ligt frigivna är dömda för är våldsbrott,

narkotikabrott och tillgreppsbrott, vilket

framgår av figur 48 nedan.

Ålder

I genomsnitt är de villkorligt frigivna kli-

enterna 36 år och medianåldern är 33 år.

Belastning

Cirka 11 procent av klienterna har någon

gång under de senaste 5 åren varit dömda

för relationsbrott. De villkorligt frigivnas

strafftider visas i figur 49 (på nästa sida).

Medelstrafftiden är ett år och sex månader

och medianstrafftiden är nästan 11 måna-

der.

Som framgår av figur 50 är andelen första-

gångsdömda förhållandevis liten, nära fyra

procent. Det är vanligast att klienterna har

mellan tre till fem tidigare domar, för näst-

an 27 procent är detta fallet. Var femte

klient har fler än tio tidigare domar till kri-

minalvårdsvårdspåföljd.

Nästan hälften av de villkorligt frigivna

klienterna var under 21 år vid sin första

dom. Ungefär 98 procent av de villkorligt

frigivna har tidigare varit i anstalt. Cirka 37

procent har tidigare haft skyddstillsyn och

nio procent har någon gång haft elektro-

nisk intensivövervakning (IÖV). Cirka fyra

procent har vårdats enligt LPT, cirka sex

procent har vårdats enligt LVM, 17 pro-

cent enligt LVU och drygt fyra procent har

haft sluten ungdomsvård innan den aktu-

ella verkställigheten.

66

67


Om de klienter som inte har fast adress

eller utländsk adress exkluderas i beräk-

ningen så bor cirka 57 procent av de som

ha frigivits villkorligt i något av storstads-

länen. Det kan jämföras med att cirka 52

procent av befolkningen (i åldern 16-70 år)

bor i något av storstadslänen.

Drygt 80 procent av klienterna är svenska

medborgare, fyra procent är medborgare i

något av de andra nordiska länderna. Cirka

fyra procent kommer från något annat

europeiskt land och övriga kommer från

andra världsdelar. Knappt två procent av

de villkorligt frigivna har behov av tolk.

Dynamiska faktorer

Missbruk

Totalt hade 71 procent av de villkorligt

frigivna något eller flera former av miss-

bruk. Endast 29 procent hade inget känt

missbruk, vilket framgår av figur 51 på

nästa sida

Ungefär en tredjedel av klienterna har varit

i kontakt med den öppna beroendevården

någon gång under de tre senaste åren före

den aktuella kriminalvårdspåföljden och

11 procent har varit inskriven i sluten be-

roendevård.

Figur 49. Andelen villkorlig frigivna klienter med övervakning fördelade efter strafftid

Figur 50. Andelen villkorligt frigivna efter antal tidigare domar till kriminalvård

68

Boende

Nästan hälften av klienterna (45 procent)

har en egen bostad eller är sammanboende

och 29 procent bor hos föräldrar/

släktingar, vilket framgår av figur 52. Un-

gefär nio procent är bostadslösa men har

en tillfällig bostad och cirka åtta procent

bor på institution/familjehem eller i en

träningslägenhet.


Den huvudsakliga sysselsättningen för de

villkorligt frigivna innan den aktuella kri-

minalvårdspåföljden var i första hand ar-

betssökande, 31 procent. 15 procent hade

anställning, 14 procent hade så kallad övrig

sysselsättning, för 11 procent var situation-

en okänd och nio procent hade pension.

Den vanligaste försörjningskällan bland de

villkorligt frigivna innan verkställigheten

var försörjningsstöd (30 procent), lön från

anställning eller eget företag (20 procent),

okänt (14 procent) och sjukersättning (10

procent).

Vid en jämförelse mellan Sveriges befolk-

nings inkomster under 2011 och villkorligt

frigivnas huvudsakliga inkomstkälla under

2009-2011 är det betydande skillnader,

vilket framgår av figur 53 på nästa sida.




högre grad försörjningsstöd som försörj-

ningskälla och dessutom är det en större

andel klienter som helt saknar inkomst.

Figur 51. Fördelning av missbruket bland villkorligt frigivna och beroende per drog (i procent)

68

69

Figur 53. Huvudsaklig inkomstkälla bland Sveriges befolkning (16-70 år) och villkorligt frigivna klienter i Kriminalvården i genomsnitt (i procent)

Familj

Cirka 72 procent av klienterna är ogifta, 15

procent är skilda och nio procent är gifta.


ter som var villkorligt frigivna jämfört med

befolkningen i riket. Att vara ensamstå-

ende utan barn är vanligast bland klienter-

na, dessa utgör nästan två tredjedelar, 66

procent. Näst vanligast är att vara ensam-

stående mor med minst ett hemmavarande

barn under 18 år. Bland befolkningen i

riket är det betydligt vanligare att vara i

olika familjekonstellationer tillsammans

med make/sambo.



hade klienterna 0,6 barn per klient och

varje klient hade vårdnaden om i genom-

snitt 0,3 barn.

Figur 52. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för villkorligt frigivna klienter (i procent)

70

Utbildning

Ungefär 46 procent av de villkorligt fri-

givna har högst nioårig grundskoleutbild-

ning eller sjuårig folkskola som högsta ge-

nomförda utbildning. Drygt 15 procent

har ingen fullföljd utbildning. Drygt 20

procent har en gymnasieutbildning och

åtta procent en yrkesutbildning. Drygt två

procent har en eftergymnasial utbildning.

Används SCB:s indelning i utbildnings-


na i utbildningsnivå mellan de villkorligt

frigivna klienterna och Sveriges befolkning

är betydande. Cirka 60 procent av klienter-

na har ingen högre utbildning än grund-

skola/folkskola, motsvarande siffra är för

befolkningen är cirka 20 procent. Utbild-

ningar som är treårigt gymnasium eller

längre har klienterna en betydligt lägre ut-

bildningsnivå än befolkningen i stort.

Familjetyp 2011 Klienter Riket




6 9




1 1






Okänt 3 0

Totalt 100 100

Tabell 7. Familjesituation 2011 för villkorligt frigivna klienter jämfört med riket (i procent)

Figur 54. Villkorligt frigivna klienters utbildningsnivå jämfört med Sveriges befolkning 2011 (i procent )

70

71

Hälsa

Ungefär 11 procent av klienterna har un-

der de tre senaste åren före verkställighet-

en någon gång varit inlagda på sjukhus. En

fjärdedel har utryckt oro för den fysiska

hälsan under verkställigheten. De vanlig-

aste diagnoserna som är satta i Kriminal-

vården är sjukdomar i det muskulära syste-

met och bindväv (30 procent), symptom,

sjukdomstecken och onormala fynd som

ej klassificeras annorstädes (21 procent),

och hudsjukdomar (19 procent).

En tredjedel av de villkorligt frigivna klien-

terna har varit i kontakt med den öppna

psykiatriska vården och fyra procent har

vårdats inom den slutna psykiatrin. Cirka

38 procent har uttryckt oro för den psy-

kiska hälsan under verkställigheten. Hälf-

ten, 50 procent, har under tiden i Krimi-

nalvården fått diagnosen psykiska stör-

ningar och syndrom samt beteendestör-

ningar, varav 26 procent är missbruksrela-

terade psykiska diagnoser och drygt 12

procent ADHD.

Med ohälsotalet menas summa dagar med

sjukpenning, dagar med sjuk- och aktivi-

tetsersättning förtidspension/sjukbidrag,

dagar med rehabiliteringsersättning och

dagar med förebyggande sjukpenning, di-

viderat med befolkningen (16-64 år). De

villkorligt frigivna klienternas genomsnitt-

liga ohälsotal var 28 dagar under 2011 vil-

ket är något mer än i Sveriges befolkning

som i genomsnitt hade cirka 23 dagar.

Bland klientgrupperna har de villkorligt

frigivna det lägsta ohälsotalet vilket möjlig-

en förklaras av att klienterna kan ha varit i

anstalt under perioden mätningen gjordes

eller att de har en svag koppling till väl-

färdsystemen.

För 11 procent av klienterna finns doku-

menterat att klienten utryckt själv-

mordstankar och för åtta procent finns

dokumenterade självmordsförsök. Något

mer än tre procent av de villkorligt fri-

givna klienterna har rätt till eller använder

stöd enligt LSS.

Nätverk


de villkorligt frigivna klienterna har ett po-

sitivt nätverk kring sig som kan vara av

professionell karaktär och/eller bestå vän-

ner och familj. Ungefär 29 procent har

både ett positivt och negativt nätverk kring

sig. Cirka 16 procent har till övervägande

del ett negativt nätverk kring sig, fem pro-

cent saknar nätverk och för cirka 11 pro-

cent är situationen okänd eller kan inte

bedömas.

Problemområden


ringen i åtta problemområden (se definit-

ion i tidigare avsnitt). I genomsnitt har de

villkorligt frigivna klienterna med 3,7 om-

råden samtidigt. I detta fall har de villkor-

ligt frigivna högst antal problem i genom-

snitt bland Kriminalvårdens klientgrupper.

Cirka tre procent av klienterna har inga

kända problem inom problemområdena.

Nästan en fjärdedel av klienterna har en

till två problem, nästan två tredjedelar har

tre till fem problemområden och 14 pro-

cent har sex eller fler problemområden.

I figur 56 visas de vanligast förekom-

mande problemområdena för de villkorligt

frigivna klienterna. Där framgår att miss-

bruk, kriminalitet, utbildning, försörjning

och psykisk hälsa är de vanligast förkom-

mande problemområdena. Minst problem

verkar bostadssituationen innebära. Detta

är en redovisning på gruppnivå och för

72

Figur 56. Problemområden för villkorligt frigivna klienter i Kriminalvården (i procent)

Figur 55. Andel villkorligt frigivna klienter efter antalet problem

enskilda individer kan det finnas bety-

dande skillnader för hur allvarliga och in-

gripande dessa problem är.

72

73

Kvinnorna som är dömda till kriminalvård

är något äldre jämfört med hela kriminal-

vårdspopulationen. De är oftare dömda

för narkotikabrott och tillgreppsbrott.

Cirka två tredjedelar är missbrukare i nå-

gon form och ungefär en tredjedel har va-

rit i öppen beroendevård. Jämfört med

kvinnorna i riket har klienterna en svag

anknytning till arbetsmarknaden, låg ut-

bildningsnivå och är oftare ensamstående.

Den främsta försörjningskällan är försörj-

ningsstöd. Kvinnorna uppger att de mår

dåligt både fysiskt och psykiskt. De har

också ett mycket högt ohälsotal vilket ta-

lar, förutom att hälsan är dålig också att de

håller sig kvar i välfärdssystemet eftersom

ohälsotalet är ett mått på olika typer av

ersättningsdagar.

11. Kvinnor i Kriminalvården

Elin är 23 år och dömd till fyra år för grov misshandel, vilket hon avtjänar på anstalt. Elins

föräldrar separerade när hon var väldigt ung. Hennes mamma har berättat att Elins pappa bru-

kade slå mamman, men Elin själv minns inget av det. Elins mamma var manodepressiv och

brukade även alkohol. När Elin var ung brukade mamman umgås med människor som Elin

uppfattade som jobbiga och oftast påverkade av alkohol. Socialtjänsten blandades in tidigt och

under sin uppväxt har hon spenderat mycket tid i familjehem (bland annat har hon bott hos

sina morföräldrar med vilka hon har haft god kontakt) men även på institution.

Elin säger sig ha varit bråkig redan som liten. Till exempel hoppade hon på de äldre eleverna

när hon upplevde att de var dumma mot henne. Elin fantiserade ofta om hur hon skulle häm-

nas när någon gjorde något dumt. I högstadiet började Elin umgås med ett gäng mer likasin-

nade killar och tjejer, utanför skolan. De skolkade, festade och Elin introducerades för droger.

När det gäller droger har Elin provat det mesta. Hon menar att det var ett sätt att komma bort

från det jobbiga, målet var att bli avtrubbad.

Efter högstadiet började Elin få bättre kontakt med sin mamma. Hon flyttade så småningom

hem till mamman igen och upplevde att mamman var mer stabil då. Elin hade planer att gå

omvårdnadsprogrammet på gymnasiet men fick för dåliga slutbetyg från högstadiet. Istället

provade hon på några olika praktikplatser och fick bland annat ett sommarjobb som fastig-

hetsskötare via sin morfars kontakter. Hon ströjobbade också lite i en matbutik men lyckades

aldrig etablera sig på arbetsmarknaden.

Elin blev dömd till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) när hon var 21

år. På grund av misskötsamhet utdömdes hon istället till alternativstraffet fängelse. Hon blev

villkorligt frigiven men begick under sin prövotid det brott hon nu är dömd för. Elin var på

fest med några kompisar. På festen fanns en kvinna som Elin ogillade sedan tidigare och de

hamnade i ett bråk där båda skadade sig. Elin kunde inte släppa händelsen och väntade ett par

veckor innan hon beslutade sig för att hämnas. En kväll när den andra kvinnan gick hem från

sin danskurs väntade Elin på henne. Hon överföll henne med kniv och lyckades skära kvinnan

i ansiktet innan det kom några personer springandes och Elin avbröt sin attack. Polisen häm-

tade Elin hos hennes mamma samma kväll. Hon går nu i ett behandlingsprogram som ska

hjälpa henne hantera sina aggressioner och sin ångest.

74

Urval

Urvalet avseende de kvinnliga kriminal-

vårdsklienterna kom att bestå av 677 klien-

ter vilka fördelades enligt tabellen nedan.

Påföljd Antal Procent

Fängelse 156 23

IÖV 68 10

Skyddstillsyn 386 57

Villkorligt 61 9

frigivna

Totalt 677 100

Resultaten överensstämmer för de kvinn-

liga klienterna i denna kartläggning med

Kriminalvårdens rapport – Dömda kvin-

nors förutsättningar på arbetsmarknaden.

Statiska faktorer

Huvudbrott

Kvinnor är i första hand dömda för narko-

tikabrott, i andra hand tillgreppsbrott och i

tredje hand rattfylleri, vilket framgår av

figur 57. Kvinnor är oftare dömda för nar-

kotikabrott och tillgreppsbrott än den to-

tala populationen, och i lägre utsträckning

dömda för våldsbrott, rån och sexualbrott.

Ålder


36 år, vilket innebär att kvinnorna är i ge-

nomsnitt något äldre än den totala krimi-

nalvårdspopulationen.

Belastning

I figur 58 visas kvinnornas strafftidsfördel-

ning. Strafftiderna avser fängelse, intensiv-

övervakning och villkorligt frigivna med

övervakning. Medelstrafftiden är ett år och

medianstrafftiden är cirka fyra månader.

Hälften av kvinnorna är dömda till krimi-

nalvård för första gången. Ungefär 17 pro-

cent har en tidigare dom, nio procent har

två tidigare domar, 11 procent har tre till

fem tidigare domar, 11 procent har mellan

sex och 20 domar och två procent har fler

än 21 tidigare domar, vilket framgår av

figur 59.

Figur 57. Fördelning per huvudbrottsbrottkategori bland kvinnor i Kriminalvården (i procent)

74

75

Figur 58. Andelen kvinnliga klienter fördelade efter strafftid

Figur 59. Andelen kvinnliga klienter i Kriminalvården efter antal tidigare domar till kriminalvård

76

Drygt en tredjedel av kvinnorna (37 pro-

cent) var 24 år eller yngre vid första do-

men till kriminalvård, varav 16 procent var

under 21 år. Innan verkställigheten i Kri-

minalvården har drygt sex procent vårdats

enligt LPT, drygt 12 procent har vårdats

enligt LVM och drygt tio procent vårdats

enligt LVU.


Ungefär 52 procent av Sveriges kvinnor i

åldern 16-70 år bor i något av storstadslä-

nen och även 53 procent Kriminalvårdens

kvinnliga klienter kommer från något av

storstadslänen. I övrigt stämmer andelen

kvinnor i respektive län väl överens med

andelen kvinnliga klienter i Kriminalvår-

den.

Mindre än en procent av kvinnorna har

skyddad identitet. Cirka 85 procent av

kvinnorna är svenska medborgare, fyra

procent är medborgare i något av de nor-

diska länderna, fem procent är medbor-

gare i EU förutom i de nordiska länderna

och ungefär en procent kommer från öv-

riga Europa. De övriga cirka fem procent

är medborgare i länder i andra världsdelar.

Cirka en procent av kvinnorna har utvis-

ning i domen. Cirka sju procent av kvin-

norna har uppgett att de har behov av

tolk.

Dynamiska faktorer

Missbruk

Kriminalvården har klassificerat att 67

procent av de kvinnliga klienterna har nå-

got eller flera former av missbruk. Endast

33 procent har inget känt missbruk. Nar-

kotika är den vanligaste missbruksdrogen.

Se figur 60.

Mer än en tredjedel av kvinnorna, 36 pro-

cent, har tidigare deltagit i öppen beroen-

devård och tio procent har varit inskrivna i

sluten beroendevård.

Figur 60. Fördelning av missbruket bland kvinnliga klienter och beroende per drog (i procent)

76

77

Boende

Ungefär 63 procent har en egen bostad

eller är sammanboende och cirka 14 pro-

cent bor hos föräldrar eller släktningar,

vilket framgår av figur 61. Cirka 14 pro-

cent bor i andra hand eller i träningslägen-

het eller i någon form av institution. Cirka

åtta procent av kvinnorna är bostadslösa

varav sju procent har någon typ av tillfällig

bostad och en procent är uteliggare. Cirka

en procent bor på hotell eller härbärge.


Den huvudsakliga sysselsättningen före

den aktuella påföljden bestod i att cirka 20

procent hade en anställning, 18 procent

var arbetssökande, cirka 17 procent var

sjuka, åtta procent var pensionärer, sex

procent var i behandling och fem procent

studerade. Jämfört med den totala krimi-

nalvårdspopulationen är kvinnorna i högre

grad sjuka före verkställigheten och har

lägre anknytning till arbetsmarknaden.

Den vanligaste försörjningskällan före

verkställigheten var försörjningsstöd drygt

31 procent, 22 procent hade inkomst från

anställning eller eget företag och cirka 12

procent hade sjukersättning (före detta

sjukpension). Försörjningskällan stämmer

väl överens med den huvudsakliga syssel-

sättningen.

Figur 62. Huvudsaklig inkomstkälla bland Sveriges kvinnor och Kriminalvårdens kvinnliga klienter (i procent)

Figur 61. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för Kriminalvårdens kvinnliga klienter (i procent)

78

Jämförs den huvudsakliga inkomstkällan

mellan kvinnor i Sverige 2011 med Krimi-

nalvårdens kvinnliga klienter år 2013 och

deras inkomstkälla under 2009-2011 så

framgår det av figur 62, på föregående

sida, att det finns betydande skillnader.

Framförallt är det skillnader i förvärvsfre-

kvensen som är betydligt lägre de kvinn-

liga klienterna och de har en betydligt

högre grad av ekonomiskt bistånd och för-

tidspension.

Familj

Cirka 59 procent av de kvinnliga klienterna

är ogifta, 22 procent är skilda, cirka 14

procent är gifta. Detta kan till viss del jäm-

föras med kvinnorna i riket där 43 procent

är ogifta, 42 procent ogifta och där 13 pro-

cent är skilda. I tabell 8 visas olika familje-

typer för kvinnorna i Kriminalvården jäm-

för med kvinnor i riket. Att vara ensamstå-

ende utan barn är det är vanligast bland

kvinnliga klienter, något mer än hälften

har den familjesituationen. Näst vanligast

är att vara ensamstående mor med minst

ett hemmavarande barn under 18 år. Bland

kvinnorna i riket är det betydligt vanligare

att vara i olika familjekonstellationer till-

sammans med make/sambo.

Ungefär 42 procent av kvinnliga klienterna

hemmavarande barn under 18 år. Antalet

barn under 18 år per klient är i genomsnitt

0,8 barn varav klienten har vårdanden om

0,6 barn.

Familjetyp år 2011 Klienter Riket




3 8




0 1





Okänt 3 0

Totalt 100 100

Tabell 8. Familjesituation 2011 för kvinnliga klienter jämfört med riket (i procent)

78

79

Utbildning

En tredjedel av de kvinnliga klienterna

som högst har en utbildning som motsva-

rar nioårig grundskola, cirka en procent

har högst sjuårig folkskola och drygt 12

procent har ingen fullföljd utbildning alls.

Dessutom saknar Kriminalvården kunskap

om utbildningsnivån för 11 procent av

kvinnorna. Nästan 22 procent har en gym-

nasieutbildning och tio procent har en ef-

tergymnasial utbildning. Några kvinnor

har gått i särskola. Används SCB:s indel-

ning avseende utbildningsnivå och det

görs en jämförelse med kvinnorna i riket,

framgår av figur 63 betydande skillnader i

utbildningsnivå. I stort råder det övervikt

för klienterna när det gäller lägre utbild-

ning och tvärtom för högre utbildning.

Där det råder någorlunda jämvikt är gym-

nasieutbildning som högst är två år.

Figur 63. Kriminalvårdens kvinnliga klienters utbildningsnivå jämfört med kvinnor i Sveriges befolkning 2011 (i procent)

Hälsa

Ungefär 15 procent av kvinnorna har varit

inlagda på sjukhus för somatisk vård under

de senaste tre åren före den aktuella krimi-

nalvårdspåföljden. Mer än en tredjedel har

uttryckt oro för sin fysiska hälsa under

verkställigheten.

För kvinnor som under verkställigheten

varit i anstalt eller varit villkorligt frigivna

är de vanligaste diagnoserna, i nedstigande

ordning; sjukdomar i muskulära systemet

och bindväv (22 procent), symptom, sjuk-

domstecken som ej klassificeras annor-

städes (22 procent), hudsjukdomar (19

procent) och infektionssjukdomar (16 pro-

cent).

Nästan hälften av kvinnorna som varit i

anstalt eller varit villkorligt frigivna har

under de tre senaste åren före den aktuella

verkställigheten varit i kontakt med den

öppna psykiatriska vården. Något mer än

åtta procent har under samma tidsperiod

varit inskrivna i sluten psykiatrisk vård.

Hälften av kvinnorna har uttryckt oro för

den psykiska hälsan under verkställigheten.

Mer än hälften (58 procent) av de kvinnor

som varit i anstalt eller villkorligt frigivna

har under verkställigheten fått en diagnos

som omfattar psykiska sjukdomar och

syndrom samt beteende störningar. Unge-

fär 15 procent avser ADHD och 33 pro-

cent tillhör missbruksrelaterade psykiska

80

diagnoser. För cirka 11 procent av kvin-

norna finns det dokumenterat att klienten

utryckt självmordstankar och nästan åtta

procent har försökt att begå självmord.

Nästan fem procent av kvinnorna har rätt

till eller använder stöd enligt lagen om sär-

skilt stöd och särskild service (LSS, se defi-

nition tidigare avsnitt).

I tidigare avsnitt har måttet ohälsotal be-

skrivits. Kriminalvårdens kvinnliga klien-

ters ohälsotal är cirka 66 dagar vilket kan

jämföras med kvinnliga befolkningen i ri-

ket i åldern 16-64 år som har i genomsnitt

ett ohälsotal om 27 dagar. Det ger en skill-

nad om 39 dagar, något mer än en månad.

Skillnaden uppkommer i tidiga år och ökar

med åldern. De största skillnaderna finnes

i åldern 41-50 år.

Nätverk

Mer än hälften av kvinnorna bedömer Kri-

minalvården att de har ett positivt nätverk

kring sig som kan vara både av profession-

ell karaktär och/eller bestå vänner och

familj. Drygt en fjärdedel har både ett po-

sitivt och negativt nätverk kring sig. Näst-

an var tionde kvinnlig klient har till över-

vägande del ett negativt närverk kring, fyra

procent saknar nätverk och för nio pro-

cent är situationen okänd eller kan inte

bedömas.

Problemområden

I figur 64, på nästa sida, redovisas resulta-

tet av grupperingen i åtta problemom-

råden (se definition i tidigare avsnitt) i ge-

nomsnitt har de kvinnliga klienterna 3,3

problemområden samtidigt. Cirka fyra

procent av klienterna har inga kända pro-

blem. Nästan en tredjedel av klienterna har

ett till två problem och mer än hälften har

tre till fem problemområden och tio pro-

cent har sex eller fler problemområden.

I figur 65, på nästa sida, visas de vanligaste

problemområdena för de kvinnliga klien-

terna. Av diagrammet framgår att inom

områdena missbruk, psykisk hälsa, försörj-

ning och utbildning, är de vanligast för-

kommande och minst problem verkar bo-

stadssituationen vara. Detta är en redovis-

ning på gruppnivå och för enskilda indivi-

der kan det finnas betydande skillnader för

hur allvarliga och ingripande problemen

är.

80

81

Figur 65. Problemområden för de kvinnliga klienterna i Kriminalvården (i procent)

Figur 64. Andel kvinnor i Kriminalvården efter antalet problem

82

Våldsbrott är det vanligaste huvudbrottet

bland unga klienter. För de allra flesta är

det första gången de har dömts till Krimi-

nalvård. Mer än två tredjedelar, 70 pro-

cent, har ett missbruk, narkotika är vanlig-

ast. En fjärdedel har varit i kontakt med

den öppna beroendevården. De flesta bor

hemma hos föräldrarna och studerar. Un-

gefär två tredjedelar har högst nioårig

grundskoleutbildning. Redan i unga år lig-

ger gruppen unga klienter efter utbild-

ningsmässigt med jämförbara åldrar i riket.

En fjärdedel har varit i kontakt med den

öppna psykiatriska vården. Bland de unga

som varit i anstalt eller varit villkorligt fri-

givna har Kriminalvårdens organisation

för sjukvård och hälsa diagnostiserat mer

än en tredjedel, 38 procent, att ha psykiska

sjukdomar och syndrom samt beteende-

störningar.

12. Unga, 18-20 år, i Kriminalvården

Simon är 20 år och avtjänar på anstalt ett 1½-årigt straff för grovt narkotikabrott. Han berättar

att han växte upp med sin mamma och pappa och tre småsyskon. Simon säger att han var

”jobbig” som barn och att pappan ibland tappade tålamodet och gav honom en smäll. Föräldrar-

na skilde sig när han var 11 år. Efter skilsmässan flyttade han med sin mamma och sina tre yngre

syskon till ett helt nytt område.

I slutet av mellanstadiet började Simon få kompisar som hellre hittade på annat än att gå i skolan.

Bland annat brukade de snatta. I högstadiet började de hänga mer på stan eller hos äldre kompi-

sar, Simon började även stjäla och hjälpte också till att sälja droger. Inte sällan använde han alko-

hol eller cannabis. Ibland hamnade Simon i fylleslagsmål och diverse bråk. Han struntade mer och

mer i skolan, trots att han tyckte om och var duktig på ämnen som historia och geografi. Det på-

börjades en neuropsykiatrisk utredning i högstadiet som aldrig fullföljdes på grund av avbruten

skolgång.

På grund av Simons problem med alkohol och droger blev socialtjänsten inblandad och han fick

komma till ett ungdomshem för utredning när han var nästan 16 år. Simons första dom kom när

han var 17 år, för narkotikabrott och olaga hot. Han blev då dömd till skyddstillsyn. Efter ung-

domshemmet flyttade Simon hem till sin pappa och började så småningom läsa in några ämnen

för att kunna komma in på samhällsvetenskapliga programmet. Motivationen brast dock, Simon

menar att det lockade mer att umgås med kompisarna.

När Simon var 18 år hade han haft ett par praktikplatser och ett, avbrutet, sommarjobb, men han

saknade gymnasieutbildning och hade ingen reell arbetslivserfarenhet. Han berättar att drogerna

inte bara var en livsstil, något han och hans vänner umgicks kring, utan också ett relativt enkelt

sätt att försörja sig på. Det var först när Simon hamnade på häktet, misstänkt för grovt narkoti-

kabrott, som han började känna att saker vände på riktigt. Han blev flyttad till en ungdomsavdel-

ning och fick bra kontakt med en lärare som hjälpte honom att komma igång med studierna igen.

Där fanns även en uppsökare som engagerade sig i Simons missbruksproblem. Simon spenderade

en stor del av sin nuvarande verkställighet på häktet innan han flyttades till en ungdomsavdelning

på anstalt och nu är det inte lång tid kvar innan han friges.

82

83

Figur 66. Fördelning per brottskategori bland unga klienter i Kriminalvården (i procent)

Urval

Urvalet avseende unga dömda kom att

bestå av 350 klienter mellan 18 och 20 år

och som fördelades enligt tabellen nedan.

Påföljd Antal Procent

Fängelse 66 19

IÖV 7 2

Skyddstillsyn 259 74

Villkorligt 18 5

frigivna

Totalt 350 100

Statiska faktorer

Huvudbrott

Våldsbrott är det vanligaste brottet som

unga är dömda för, det är nästan en tredje-

del, vilket framgår av figur 66. Cirka 17

procent av de unga är dömda för narkoti-

kabrott. Rån är det tredje vanligaste brot-

tet unga blir dömda för. Rån är mer vanligt

förekommande bland de unga och narkoti-

kabrott förekommer i lägre utsträckning

jämfört med den totala populationen.

I en rapport från Brottsförebyggande rådet

(Brå)13, är rån en av de brottstyper som

tydligast indikerar en fortsatt lång intensiv

brottskarriär, en annan brottstyp är till-

grepp av motorfordon.

Belastning

I figur 67 visas de unga klienterna förde-

lade efter strafftid. Strafftiderna omfattar

fängelse, intensivövervakning och villkor-

lig frigivning med övervakning.

Medelstrafftiden är cirka tio månader och

medianstrafftiden sex månader.

För 87 procent av ungdomarna är det

första gången de har fått en kriminal-

vårdspåföljd. Cirka åtta procent har haft

en tidigare dom och fem procent haft två

tidigare domar till kriminalvård. Cirka 22

procent har vårdats enligt LVU och cirka

fyra procent har haft sluten ungdomsvård

innan verkställigheten.

13 Granath, Sven. och Westlund, Olle. (2011) Strategiska brott bland unga på 00-talet. (Rapport: 2011:21). BRÅ.

84


Cirka 53 procent av de unga klienterna

kommer från något av storstadslänen och i

storstadslänen fanns under 2012 cirka 50

procent av landets ungdomar 18-20 år,

vilket innebär en liten överrepresentation

av unga klienter. I övrigt överensstämmer

andelen klienter med andel unga i åldern

18-20 år i riket. Ungefär nio procent av de

unga klienterna saknar fast adress eller har

en utländsk adress. Cirka 86 procent av

ungdomarna är svenska medborgare.

Cirka tre procent är nordiska medborgare

och ytterligare tre procent har medborgar-

skap i EU utom Norden och en procent är

medborgare i Europa utom Norden eller

EU. Övriga sju procent kommer från

andra världsdelar. Cirka två procent har

utvisning i domen. Cirka sex procent har

uppgett att de behöver tolk.

Dynamiska faktorer

Missbruk

Kriminalvården har klassificerat att 70

procent av ungdomarna har någon form

av missbruk, detta framgår figur 68. Den

vanligaste drogen är narkotika. Ungefär en

Figur 67. Andelen unga klienter fördelade efter strafftid

Figur 68. Fördelning av missbruket bland unga och beroende per drog (i procent)

84

85

fjärdedel, 24 procent, har varit i kontakt

med den öppna beroendevården och åtta

procent har varit inskrivna i sluten beroen-

devård.

Boende

Den stora majoriteten, 70 procent, av ung-

domarna bor hemma hos föräldrarna eller

hos släktingar, vilket framgår av figur 69.

Cirka 15 procent har egen bostad och fem

procent bor på institution eller familjehem.

Ungefär tre procent är bostadslösa men

har en tillfällig bostad. Ingen av ungdo-

marna var bostadslös och uteliggare.


Ungefär en tredjedel av de unga studerade

innan den aktuella kriminalsvårdpåföljden

startade. Nästan lika många var arbetssö-

kande. Cirka tio procent hade en anställ-

ning. Enligt arbetsförmedlingen uppgick

ungdomsarbetslösheten i åldrarna 18-24 år

i augusti 2013 till 17,6 procent. Den hu-

vudsakliga försörjningen innan den aktu-

ella kriminalvårdspåföljden var i första

hand studielån/studiebidrag (22 procent), i

andra hand försörjningsstöd (också 22

procent) och i tredje hand försörjd av an-

nan person och okänt/övrigt (som båda

var 19 procent). Cirka tio procent för-

sörjde sig på en lön från egen anställning

och cirka fem procent erhöll aktivitets-

stöd/aktivitetsersättning. Jämförs den hu-

vudsakliga inkomstkällan med hjälp av

SCB:s statistik mellan unga klienter (18-21

år) och unga riket mellan (16-20 år) 2011

framgår det av figur 70 att det är bety-

dande skillnader. Grupperna är dock inte

riktigt jämförbara eftersom de omfattar

olika ålderskategorier. Ekonomiskt bi-

stånd är mer vanligt förekommande bland

klienterna i Kriminalvården och de stude-

rar och förvärvsarbetar i lägre grad.

Figur 69. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för Kriminalvårdens unga klienter (i procent)

86

Institutet för arbetsmarknads- och utbild-

ningspolitisk utvärdering har i rapporten

”Prediktorer för arbetslöshet och förtids-

pension”14 undersökt hur ungdomars psy-

kiska hälsa, personlighet, förmåga att an-

passa sig i skolan samt intelligensnivå på-

verkar deras framtida arbetsliv. Slutsatsen i

rapporten är ”Denna studie har visat skill-

nader i intelligens, mental hälsa och bete-

ende kan förklara skillnader i arbetslöshet

mellan individer. Sambandet mellan ung-

domsarbetslöshet och senare arbetslöshet

drivs delvis av dessa individfaktorer och

om de inte beaktas överskattas effekterna

av ungdomsarbetslöshet på senare arbets-

löshet och förtidspension. Efter att indi-

vidfaktorerna har beaktas kvarstår dock ett

positivt samband mellan ungdomsarbets-

löshet och arbetslöshet och förtidspension

senare i livet. Ett tidigt misslyckande i ar-

betslivet, i form av ungdomsarbetslöshet,

kan därför vara början på ett arbetsliv kan-

tat av utanförskap och med svag anknyt-

ning till arbetsmarknaden.”

Figur 70. Huvudsaklig inkomstkälla bland 16-20åringar i riket och Kriminalvårdens unga klienter år 2011 (i procent)

Familj

Cirka sex procent av ungdomarna är själva

föräldrar och vårdnadshavare.

Utbildning

Det är 60 procent av de unga klienterna

som högst har en utbildning motsvarande

nioårig grundskola. Ungefär 20 procent

har en gymnasieutbildning och 16 procent

har ingen fullföljd utbildning alls.

Några har även gått i särskola, vilket fram-

går av figur 71, nästa sida.

Används SCB:s utbildningsindelning och

det görs en jämförelse mellan utbildnings-

nivån bland de unga klienterna (18-20 år)

och utbildningsnivån i riket för samma

åldersgrupp framkommer betydande skill-

nader vilket framgår av figur 72. Det en

betydligt lägre andel bland klienterna som

har en gymnasieutbildning.

14 Lundin, Andreas. och Hemmingsson, Tomas. (2013). Prediktorer för arbetslöshet och förtidspension. (Rapport 2013:25). IFAU.

86

87

Figur 71. Unga klienternas 18-20 år högsta utbildningsnivå per skolform år 2013 (i procent)

Figur 72. Unga klienters utbildningsnivå i jämförelse med unga 18-20 år i riket år 2011 (i procent)

88

Hälsa

Cirka sex procent har tre år innan den ak-

tuella kriminalvårdspåföljden varit inlagda

på sjukhus för somatisk vård och ungefär

11 procent har utryckt oro för sin fysiska

hälsa. För ungdomar som varit i anstalt

eller varit villkorligt frigivna är de vanlig-

aste diagnoserna, som är satta av Kriminal-

vårdens organisation för hälsa och sjuk-

vård, hudsjukdomar (14 procent) och sjuk-

domar i det muskulära systemet och bind-

väv (12 procent). De yngre är i bättre fy-

sisk status jämfört med total populationen,

vilket inte är förvånade med tanke på ål-

dern.

Cirka en fjärdedel av de unga klienterna

har någon gång under de tre åren innan

påföljden varit i kontakt en eller flera

gånger med den psykiatriska öppenvården.

Cirka två procent har varit föremål för

psykiatrisk slutenvård. Ungefär en tredje-

del har under verkställigheten utryckt oro

för sin psykiska hälsa. Bland de unga som

varit i anstalt eller varit villkorligt frigivna

har Kriminalvårdens organisation för hälsa

och sjukvård diagnostiserat mer än en

tredjedel, 38 procent, att ha psykiska sjuk-

domar och syndrom samt beteendestör-

ningar. Av de 38 procenten är cirka 11

procent ADHD och cirka tio procent

missbruksrelaterade psykiska diagnoser.

Det finns dokumenterat att 11 procent har

utryckt självmordstankar och sex procent

har någon gång försökt att begå självmord.

Cirka fyra procent av de unga klienterna

har rätt till eller använder stöd enligt lagen

om särskilt stöd och särskild service (LSS,

se definition tidigare avsnitt).

Nätverk

Enligt Kriminalvårdens bedömningar har

45 procent av de unga klienterna en till

övervägande del positivt nätverk kring sig,

det kan bestå både av professionella eller

vara av mer privat karaktär som exempel-

vis den egna familjen. Ungefär en tredjedel

har både ett positivt och negativt nätverk

kring sig. Cirka sju procent har en till över-

vägande del negativt nätverk, tre procent

saknar nätverk och för 11 procent är situ-

ationen okänd eller kan inte bedömas.

Problemområden


ringen i åtta problemområden (se definit-

ion i tidigare avsnitt). I genomsnitt har de

Figur 73. Andel unga klienter i Kriminalvården efter antalet problem

88

89

unga klienterna 2,6 problemområden sam-

tidigt. Cirka fem procent av klienterna har

inga kända problem. Cirka 40 procent av

klienterna har ett till två problemområden.

Hälften har tre till fem problemområden

och två procent har sex eller fler problem-

områden.

I figur 74 visas de vanligaste förekom-

mande problemområdena för de unga kli-

enterna. Av diagrammet framgår att inom

områdena missbruk, utbildning och till

viss del psykisk hälsa är de vanligast för-

kommande problemområdena. Minst pro-

blem verkar bostadssituationen vara.

Att kriminalitet inte ger något större utslag

i diagrammet nedan beror på att definit-

ionen av kriminalitet i denna rapport byg-

ger två eller fler tidigare kriminalvårdspå-

följder eller att klienten varit i sluten ung-

domsvård och de flesta 87 procent av

ungdomarna är dömda för första gången. I

denna definition har det inte varit möjligt

att ta hänsyn till exempelvis pro-kriminella

värderingar och attityder. Detta är en re-

dovisning på gruppnivå och för enskilda

individer kan det finnas betydande skillna-

der för hur allvarliga och ingripande pro-

blemen är.

Figur 74. Problemområden för de unga klienterna i Kriminalvården (i procent)

90

Det finns två tidigare undersökningar om

Kriminalvårdens anstaltsklienter, en gjor-

des 1994 och avsåg klienter aktuella 1992

och den andra gjordes 2004 och avsåg kli-

enter aktuella 2002. Båda undersökningar-

na omfattade frigivna i oktober månad.

Urvalen kontrollerades mot årspopulation-

en frigivna avseende ålder, kön, strafftid,

medborgarskap och huvudbrott. Utfallet

ansågs vara representativt för hela årspo-

pulationen. Metoden byggde på att hämta

in uppgifter om alla som frigavs under ok-

tober månad. Då erhölls dels uppgifter om

den aktuella avgångssituationen, alla hän-

delser, problem, behov och annat som

hänt under hela straffavtjänandet. Urvalet

1994 uppgick till 1 199 klienter, 2004 till

867 klienter och 2013 till 1161 klienter.

Metoderna är ungefär likadana i undersök-

ningarna, grunden är information i de kli-

entadministrativa systemen samt komplet-

terat med utskick av enkäter.

Skillnaden är att i undersökningen 2013

har fler källor varit möjliga att använda

och att urvalet 2013 bygger på samtliga

som kommer i kontakt med Kriminalvår-

den under ett år, vilket inte är direkt jäm-

förbart med de tidigare undersökningarna.

Det som ytterligare komplicerar jämförel-

ser med tidigare undersökningar är att

samhället förändrats och nya begrepp in-

förts, exempelvis aktivitetsersättning, sjuk-

ersättning och försörjningsstöd. Även de-

finitioner förändras för exempelvis narko-

tikamissbruk. Frågeställningarna har också

förändrats och tenderar att bli mer detalje-

rade över tid och stämmer inte helt med

frågeställningar i tidigare undersökningar.

Av ovan nämnda skäl blir osäkerheten för

stor för att göra detaljerade jämförelser

med tidigare undersökningar. Det är ändå

möjligt att på ett övergripande plan göra

vissa jämförelser avseende anstaltspopulat-

ionen.

Ålder och kön

Vid en översiktlig jämförelse mellan an-

staltsklienter år 2002 och år 2013 är det

ungefär samma åldersfördelning och ande-

len kvinnor är i båda undersökningarna sju

procent.

Brottstruktur och strafftider

Brottsstrukturen skiljer sig åt, andelen

dömda för våldsbrott, sexualbrott, narkoti-

kabrott har ökat, medan andelen dömda

för tillgreppsbrott, rattfylleri och brott mot

allmänhet och stat har minskat.

Andelen dömda till korta straff upp till två

månader är lika, däremot så har strafftider-

na mellan två månader och två år minskat

medan strafftider över två har ökat. Ande-

len som inte har någon tidigare erfarenhet

av kriminalvård är i sort sett oförändrad.

Medborgarskap

År 2002 var 73 procent svenska medbor-

gare och 2013 var det 71 procent och an-

delen intagna med utvisning i domen var

fem procent 2002 och sex procent 2013.

Skillnaderna är således obetydliga.

Boende

Svarsalternativen när det gäller bostadssi-

tuationen är inte direkt jämförbara, 2002

angavs 14 procent vara bostadslösa medan

det har ökat till 22 procent år 2013. Om

ökningen beror på olika definitioner eller

om det är en verklig utveckling går inte att

fastställa.

13. En jämförelse med tidigare undersökningar

90

91


Ungefär lika många klienter i 2002 års

undersökning har arbete (25 procent) om

man jämför med 2013 års undersökning

(27 procent). Även här är skillnaden obe-

tydlig.

När det gäller inkomstkälla före aktuell

verkställighet verkar det som att det år

2013, jämfört med 2002, skett en viss ök-

ning av inkomster från anställning och en

viss minskning av inkomster från sjuk-

pension och försörjningsstöd.

Utbildning

Utbildningsnivån verkar ha höjts en aning

mellan 2002 och 2013, andelen som inte

har högre utbildning än grundskola har

minskat från 50 procent till 47 procent. I

övrigt är det marginella förändringar. Ut-

bildningsnivån i riket har dock ökat i

större utsträckning än hos Kriminalvår-

dens klienter.

Sammanfattning

Utan att dra alltför stora slutsatser verkar det inte som att klienterna

blir ”värre” och ”sämre” över tid. De sociala strukturerna bland an-

staltsklienterna verkar i stora drag oförändrade eller bestå av små för-

ändringar vid en jämförelse mellan dessa två tidpunkter. Den föränd-

ring som kan ses är inom brottstrukturen och i strafftiderna.

92

Arbetsförmedlingen. Information om ar-betsmarknadsläget. (2013). Arbetsmarknads-l ä g e t a u g u s t i 2 0 1 3 . h t t p : / /w w w . a r b e t s f o r m e d l i n g e n . s e /download/18.3f8eb9ad140aabd13a11b42/Augusti_2013_fakta1.pdf (Hämtad 2013-12-12). Clausen, Susanne. (2013). KlientundersØgelsen 2011. Direktoratet for Kriminalforsorgen, Danmark. Frågor och svar om alkohol. (2013). CAN. http://www.can.se/sv/Drogfakta/Fragor-och-Svar/Alkohol/#1 (Hämtad 2013-12-12). Ginsberg, Ylva. (2013). Kan onda cirklar brytas? Om ADHD med antisocialitet och ADHD-behandling på Norrtäljeanstalten. Soci-almedicinsk tidskrift. Nr. 3/2013.

Granath, Sven. och Westlund, Olle. (2011) Strategiska brott bland unga på 00-talet. (Rapport: 2011:21). BRÅ. Gustavsson, Jan., Krantz, Lars. och So-mander, Lis. (1994). Kriminalvårdens anstalts-klienter: Utvecklingsperspektiv och Nuläge. (Rapport 1994: 1) Kriminalvården. Handbok om intensivövervakning med elektro-nisk kontroll (IÖV). (2011:6). Norrköping: Kriminalvården. Handbok om verkställighetsplanering och plane-ring av häktesvistelse. (2012:10). Norrköping: Kriminalvården.

Harnesk, Hanna. et al.(2013). Vägledning I arbetet med sex- och relationsproblematik – brottsoffer i fokus. Kriminalvården. Hemmingsson, Tomas. och Lundin, And-reas. (2013). Prediktorer för arbetslöshet och förtidspension. (Rapport 2013:25). IFAU.

Nilsson, Anders. (2002). Fånge i marginalen, Uppväxtvillkor, Levnadsförhållanden och återfall i brott bland fångar. Stockholm: Kriminolo-giska institutionen, Stockholms universitet. RBM. Risk-, behov– och mottaglighetsprinciper-na. Fördjupningsmaterial. (2013). Norrkö-ping: Kriminalvårdens utvecklingsenhet. SOU 1971:74. Kriminalvårdens anstaltklienter: betänkande/avgivet av Kommittén för anstaltsbe-handling inom kriminalvården. Stockholm: Esselte. Statens folkhälsoinstitut (2010). Narkotika-bruket i Sverige. (R 2010:13). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Wenander, Diana. och Yourstone, Jenny. (2013) Dömda kvinnors förutsättningar på ar-betsmarknaden. Kriminalvården. Young, Susan. et al. (2011). The identificat ion and management of ADHD offenders within the criminal justice system: a consensus statement from UK Adult ADHD Network and criminal agencies. BMC Psychiatry. Nr. 11:32.

Källförteckning

92



93

Tips: Fö r att underla tta ifyllandet av enka ten, ha hela tiden klientens VSP ö ppen. Svaren pa fra görna finns fra mst under fliken dynamiska faktörer öch/eller under fliken plan fö r verksta lligheten, en del svar kan a ven finnas under fliken bakgrundsfaktörer.

1. Ange klientens hö gsta fullfö ljda utbildning (i Sverige eller mötsvarande utbildningsla ngd i annat land)

Kryssa för det alternativ som stämmer bäst

Ingen fullfö ljd utbildning

Sa rsköla

Fölksköla (7 a r)

Grundsköla (9 a r)/mötsvarande inöm vuxenutbildningen

Yrkesutbildning

Gymnasium /mötsvarande inöm vuxenutbildningen

Eftergymnasial utbildning (kvalificerad yrkesutbildning, universitet etc.)

Annan utbildning (till exempel fölkhö gsköla,)

Oka nt

2. Vilken var klientens huvudsakliga sysselsa ttning ma naden innan den aktuella kriminalva rdspa fö lj-den?


Anställning

Eget företag

Utbildning (kömmunal vuxenutbildning, hö gsköla, fölkhö gsköla etc..)

Pensiön

Fö ra ldraledig

Sjuk

Arbetsfö rberedande insats

Daglig verksamhet (till exempel enligt lagen öm stö d öch service till vissa funktiönshind-rade - LSS)

Arbetssö kande

O ppenva rdsbehandling eller institutiönsva rd

O vrigt

Oka nt

3. Vilken var klientens huvudsakliga fö rsö rjning fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden?


Lö n fra n ansta llning eller eget fö retag

Studiela n öch/eller studiebidrag fra n CSN

Arbetslö sersa ttning

Bilaga 1. Enkäten.

94

Fö rsö rjningsstö d

Fö rsö rjd av annan persön

Aktivitetsstö d/Aktivitetsersa ttning

A lderspensiön

Sjukpenning

Sjukersa ttning (f.d. sjukpensiön)

Fö ra ldrapenning

O vrigt

Oka nt

4. Har klienten under de 3 senaste a ren fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden varit i köntakt med sömatisk (kröppslig) öppen sjukhusvård?

Ja

Nej

Oka nt

5. Har klienten under de 3 senaste a ren fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden varit inlagd på sjuk-hus (sömatisk kröppslig va rd)?

Ja

Nej

Oka nt

6. Har klienten under de 3 senaste a ren fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden varit i köntakt med psykiatrisk öppenvård?

Ja

Nej

Oka nt

7. Har klienten under de 3 senaste a ren fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden varit fö rema l fö r psykiatrisk slutenvård?

Ja

Nej

Oka nt

8. Har klienten under de 3 senaste a ren fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden varit i köntakt med öppen beroendevård?

Ja

Nej

Oka nt

94

95

9. Har klienten under de 3 senaste a ren fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden varit i intagen fö r sluten beroendevård?

Ja

Nej

Oka nt

10. Har klienten va rdats enligt LPT (lag öm psykiatrisk tva ngsva rd)?

Ja

Nej

Oka nt

11. Har klienten va rdats enligt LRV (lag öm ra ttspsykiatrisk va rd)?

Ja

Nej

Oka nt

12. Har klienten va rdats enligt LVM (lag öm va rd av missbrukare)?

Ja

Nej

Oka nt

13. Har klienten va rdats enligt LVU (lag söm sa rskilda besta mmelser fö r va rd av unga)?

Ja

Nej

Oka nt

14. Har klienten varit intagen enligt LSU (lag öm verksta llighet av sluten ungdömsva rd)?

Ja

Nej

Oka nt

15. Har klienten ra tt till/anva nder LSS (lag öm stö d öch service till vissa funktiönshindrade?

Ja

Nej

Oka nt

16. Har klienten under nuvarande verksta lligheten uttryckt örö fö r sin fysiska ha lsa?

Ja

Nej

96

Oka nt

17. Har klienten under nuvarande verksta lligheten uttryckt örö fö r sin psykiska ha lsa?

Ja

Nej

Oka nt

18. Finns det dökumenterat att klienten uttryckt sja lvmördstankar?

Ja

Nej

Oka nt

19. Finns det dökumenterat att klienten fö rsö kt bega sja lvmörd?

Ja

Nej

Oka nt

20. Hur kömmer klienten att fö rsö rja sig efter kriminalva rdspa fö ljden eller under ö vervakningstiden? Kryssa för det alternativ som stämmer bäst

Lö n fra n ansta llning eller eget fö retag

Studiela n öch/eller studiebidrag fra n CSN

Arbetslö sersa ttning

Fö rsö rjningsstö d

Fö rsö rjd av annan persön

Aktivitetsstö d/Aktivitetsersa ttning

A lderspensiön

Sjukpenning

Sjukersa ttning (f.d. sjukpensiön)

Fö ra ldrapenning

O vrigt

Oka nt

21. Har klienten mindera riga barn (under 18 a r)?

Ja

Nej

Oka nt

22. Hur ma nga minderåriga barn (under 18 a r) har klienten?

Antal ___________

96

97

23. Hur ma nga av dessa har klienten va rdnaden av?

Antal ___________

24. Finns det kring klienten ett stö djande na tverk?


Ja, ett till övervägande del positivt nätverk av professionell karaktär

Ja, ett till övervägande del positivt nätverk av privat (vänner familj mm) karakta r

Ja, ett till övervägande del positivt nätverk av både professionell och privat karakta r

Ba de ett pösitivt öch negativt na tverk

Nej, nätverk saknas

Nej, ett till övervägande del negativt nätverk

Okänt/kan ej bedömas

98

Tabellförteckning

Tabell 1 Påföljdskategori .............................................................................................................. 99

Tabell 2 Ålder ................................................................................................................................ 99

Tabell 3 Kön ............................................................................................................................... 100

Tabell 4 Huvudbrott .................................................................................................................. 100

Tabell 5 Missbruk ...................................................................................................................... 100

Tabell 6 Medborgarskap ........................................................................................................... 100

Tabell 7 Anstalt – Ålder ............................................................................................................ 101

Tabell 8 Anstalt – Kön .............................................................................................................. 101

Tabell 9 Anstalt – Huvudbrott ................................................................................................. 101

Tabell 10 Anstalt – Missbruk ................................................................................................... 102

Tabell 11 Anstalt – Medborgarskap ......................................................................................... 102

Tabell 12 Anstalt – Strafftid (T) ................................................................................................ 102

Tabell 13 Skyddstillsyn – Ålder ................................................................................................ 103

Tabell 14 Skyddstillsyn – Kön ................................................................................................. 103

Tabell 15 Skyddstillsyn – Huvudbrott .................................................................................... 103

Tabell 16 Skyddstillsyn – Missbruk ......................................................................................... 104

Tabell 17 Skyddstillsyn – Medborgarskap .............................................................................. 104

Tabell 18 Skyddstillsyn – Påföljdskategori skyddstillsyn ...................................................... 104

Tabell 19 VF – Ålder ................................................................................................................. 105

Tabell 20 VF – Kön .................................................................................................................... 105

Tabell 21 VF – Huvudbrott ..................................................................................................... 105

Tabell 22 VF – Missbruk .......................................................................................................... 106

Tabell 23 VF – Medborgarskap ................................................................................................ 106

Tabell 24 IÖV – Ålder ............................................................................................................... 106

Tabell 25 IÖV – Kön ................................................................................................................ 106

Tabell 26 IÖV – Huvudbrott ................................................................................................... 107

Tabell 27 IÖV – Missbruk ........................................................................................................ 107

Tabell 28 IÖV – Medborgarskap ............................................................................................ 107

Tabell 29 IÖV – Strafftid (T) ................................................................................................... 107

Bilaga 2. Statistisk prövning av urvalet år 2012 och 2013

98

99

Tabell 30 Kvinnor – Påföljdskategori ..................................................................................... 108

Tabell 31 Kvinnor – Ålder ....................................................................................................... 108

Tabell 32 Kvinnor – Huvudbrott ............................................................................................ 108

Tabell 33 Kvinnor – Missbruk ................................................................................................. 109

Tabell 34 Kvinnor – Medborgarskap ...................................................................................... 109

Tabell 35 Unga – Påföljdskategori............................................................................................ 109

Tabell 36 Unga – Kön ............................................................................................................... 109

Tabell 37 Unga – Ålder ............................................................................................................. 110

Tabell 38 Unga – Huvudbrott .................................................................................................. 110

Tabell 39 Unga – Missbruk ...................................................................................................... 110

Tabell 40 Unga – Medborgarskap ........................................................................................... 110

Alla klientgrupper

Jämförelse 2012

(n=39 343) Urval 2013, del 1 och 2 * 1

(n=2 142)

Procent Procent

Fängelse 36 41

Intensivövervakning 6 7

Skyddstillsyn 38 35

Villkorligt frigivna med övervakning 20 17

Jämförelse 2012

(n=39 343)

Urval 2013, del 1 och 2

(n=2 142)

Procent Procent

≤20 7 6

21-24 16 16

25-29 17 16

30-34 13 13

35-44 20 21

45-54 17 18

55-64 7 8

65≥ 2 2

Medelålder 35,9 år 36,5 år *

Medianålder 33 år 34 år

Tabell 1. Påföljdskategori.

Tabell 2. Ålder.

1 * För faktorerna påföljd, kön, huvudbrott, missbruk, medborgarskap och utvisning avser markeringen statistisk signifi-

kant skillnad med Chi2-test på 5procent-nivå. För ålder och strafftid avser markeringen statistisk signifikant skillnad

med t-test på 5 procent-nivå.

100

Jämförelse 2012

(n=39 343)


(n=2 142)

Procent Procent

Kvinnor 10 11

Män 89 90

Tabell 3. Kön.

Jämförelse 2012

(n=39 343)


(n=2 142)

Procent Procent

Våldsbrott 22 21

Sexualbrott 4 3

Tillgreppsbrott 14 13

Rån 5 6

Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 5 5

Brott mot allmänhet och stat 8 7

Rattfylleri 10 12

Övriga trafikbrott 2 4

Narkotikabrott och varusmuggling 25 24

Övriga brott 4 4

Jämförelse 2012 Urval 2013, del 1 och 2

Procent Procent

Narkotika 30 30

Blandmissbruk 19 21

Alkohol 20 20

Inget känt missbruk 28 28

Uppgift saknas 3 1

Tabell 4. Huvudbrott.

Tabell 5. Missbruk.

Jämförelse 2012

(n=39 343)


(n=2 142)

Procent Procent

Sverige 80 81

Norden 3 4

EU 5 4

Övriga 11 11

Andel utvisade 3 2

Tabell 6. Medborgarskap.

100

101

Anstalt

Jämförelse 2012

(n=14 150)


(n=885)

Procent Procent

≤20 4 3

21-24 14 13

25-29 18 15

30-34 15 15

35-44 22 23

45-54 18 20

55-64 8 10

65≥ 2 2

Medelålder 36,9 år 38,1 år * 2


Jämförelse 2012

(n=14 150)


(n=885)

Procent Procent

Kvinnor 7 7

Män 93 93

Jämförelse 2012

(n=14 150)


(n=885)

Procent Procent

Våldsbrott 21 22

Sexualbrott 5 5


Rån 7 8



Rattfylleri 7 9



Övriga brott 5 4

Tabell 7. Anstalt – Ålder.

Tabell 8. Anstalt – Kön.

Tabell 9. Anstalt – Huvudbrott.


kant skillnad med Chi2-test på 5 procent-nivå. För ålder och strafftid avser markeringen statistisk signifikant skillnad


102

Jämförelse 2012

(n=14 150)

Urval 2013, del 1 och 2 * 3

(n=885)

Procent Procent

Narkotika 31 28

Blandmissbruk 20 25

Alkohol 15 17


Uppgift saknas 3 2

Jämförelse 2012

(n=14 150)


(n=885)

Procent Procent

Sverige 69 71

Norden 4 5

EU 10 8

Övriga 17 16

Andel utvisade 6 * 8

Jämförelse 2012

(n=14 150)


(n=885)

Procent Procent

T <= 2 mån 23 21

2 mån < T <= 6 mån 20 22

6 mån < T <= 1 år 16 17

1 år < T < 2 år 12 8

2 år <= T < 4 år 15 15

4 år <= T < 10 år 11 13

10 år <=T 4 4

Medelstrafftid 22 månader 23 månader

Tabell 10. Anstalt – Missbruk.

Tabell 11. Anstalt – Medborgarskap.

Tabell 12. Anstalt – Strafftid (T).




102

103

Skyddstillsyn

Jämförelse 2012

(n=14 895)


(n=741)

Procent Procent

≤20 13 12

21-24 19 20

25-29 15 16

30-34 11 11

35-44 18 20

45-54 16 14

55-64 7 6

65≥ 2 2

Medelålder 34,2 år 33,8 år


Jämförelse 2012

(n=14 895)


(n=741)

Procent Procent

Kvinnor 16 18

Män 84 82

Jämförelse 2012

(n=14 895)


(n=741)

Procent Procent

Våldsbrott 23 21

Sexualbrott 2 1


Rån 3 4



Rattfylleri 13 13



Övriga brott 3 2

Tabell 13. Skyddstillsyn – Ålder.

Tabell 14. Skyddstillsyn – Kön.

Tabell 15. Skyddstillsyn – Huvudbrott.

104

Jämförelse 2012

(n=14 895)


(n=741)

Procent Procent

Narkotika 28 32

Blandmissbruk 18 19

Alkohol 26 25


Uppgift saknas 1 4

Jämförelse 2012

(n=14 895)


(n=741)

Procent Procent

Sverige 89 90

Norden 3 3

EU 2 1

Övriga 6 6

Andel utvisade 0 0

Jämförelse 2012

(n=14 895)

Urval 2013, del 1 och 2 * 4

(n=741)

Procent Procent

Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan 14 11

Skyddstillsyn med samhällstjänst 21 19

Skyddstillsyn 65 70




Tabell 16. Skyddstillsyn – Missbruk.

Tabell 17. Skyddstillsyn – Medborgarskap.

Tabell 18. Skyddstillsyn – Påföljdskategori skyddstillsyn.

104

105


Jämförelse 2012

(n=8 037)


(n=368)

Procent Procent

≤20 2 3

21-24 16 16

25-29 20 19

30-34 15 15

35-44 22 20

45-54 18 19

55-64 6 6

65≤ 1 2

Medelålder 36 år 36,2 år


Jämförelse 2012 Urval 2013, del 1 och 2

Procent Procent

Kvinnor 6 6

Män 94 94

Jämförelse 2012

(n=8 037)


(n=368)

Procent Procent

Våldsbrott 24 26

Sexualbrott 6 5


Rån 9 10



Rattfylleri 2 2



Övriga brott 5 5

Tabell 19. VF – Ålder.

Tabell 20. VF – Kön.

Tabell 21. VF – Huvudbrott.

106

Elektronisk intensivövervakning, IÖV

Jämförelse 2012

(n=8 037)


(n=368)

Procent Procent

Narkotika 36 40

Blandmissbruk 24 22

Alkohol 12 9


Uppgift saknas 0 0

Medborgarskap Jämförelse 2012

(n=8 037)


(n=368)

Procent Procent

Sverige 83 80

Norden 4 4

EU 2 2

Övriga 11 14

Andel utvisade 0 0

Jämförelse 2012

(n=2 261)


(n=373)

Procent Procent

≤20 2 1

21-24 14 13

25-29 14 14

30-34 11 13

35-44 20 17

45-54 21 22

55-64 13 15

65≤ 5 5



Jämförelse 2012

(n=2 261)


(n=373)

Procent Procent

Kvinnor 12 15

Män 88 85

Tabell 22. VF – Missbruk.

Tabell 23. VF – Medborgarskap.

Tabell 24. IÖV – Ålder.

Tabell 25. IÖV – Kön.

106

107

Jämförelse 2012

(n=2 261)


(n=373)

Procent Procent

Våldsbrott 16 14

Sexualbrott 1 1

Tillgreppsbrott 5 5

Rån 0 0



Rattfylleri 47 44



Övriga brott 0 3

Jämförelse 2012

(n=2 261)


(n=373)

Procent Procent

Narkotika 11 12

Blandmissbruk 6 6

Alkohol 35 42


Uppgift saknas 10 2

Jämförelse 2012

(n=2 261)


(n=373)

Procent Procent

Sverige 84 88

Norden 3 2

EU 4 4

Övriga 8 6

Andel utvisade 0 0

Strafftid (T) Jämförelse 2012

(n=2 261)


(n=373)

Procent Procent

T <= 1 mån 51 46

1 mån < T <= 2 mån 22 23

2 mån < T <= 3 mån 10 11

3 mån <= T 22 20

Medelstrafftid 2,2 månader 2,3 månader

Tabell 26. IÖV – Huvudbrott.

Tabell 27. IÖV – Missbruk.

Tabell 28. IÖV – Medborgarskap.

Tabell 29. IÖV – Strafftid (T).

108

Kvinnor

Jämförelse 2012

(n=4 111)

Urval 2013, del 1,2 och 3 * 5

(n=677)

Procent Procent

Fängelse 22 23


Skyddstillsyn 60 57





Jämförelse 2012

(n=4 111)

Urval 2013, del 1,2 och 3

(n=677)

Procent Procent

≤20 5 6

21-24 14 14

25-29 14 14

30-34 10 14

35-44 21 20

45-54 24 26

55-64 9 6

65≥ 2 1



Jämförelse 2012

(n=4 111)


(n=677)

Procent Procent

Våldsbrott 15 14

Sexualbrott 0 0


Rån 2 2



Rattfylleri 15 17



Övriga brott 2 2

Tabell 30. Kvinnor – Påföljdskategori.

Tabell 31. Kvinnor – Ålder.

Tabell 32. Kvinnor – Huvudbrott.

108

109

Unga (18-20 år)

Jämförelse 2012

(n=4 111)


(n=677)

Procent Procent

Narkotika 29 27

Blandmissbruk 14 16

Alkohol 21 24


Uppgift saknas 4 1

Medborgarskap Jämförelse

2012(n=4 111)


(n=677)

Procent Procent

Sverige 85 83

Norden 4 4

EU 4 5

Övriga 6 6

Andel utvisade 2 1

Jämförelse 2012

(n=2 632)


(n=350)

Procent Procent

Fängelse 19 19


Skyddstillsyn 72 74


Jämförelse 2012

(n=2 632)


(n=350)

Procent Procent

Kvinnor 9 11

Män 91 89

Tabell 33. Kvinnor – Missbruk.

Tabell 34. Kvinnor – Medborgarskap.

Tabell 35. Unga – Påföljdskategori.

Tabell 36. Unga – Kön.

110

Jämförelse 2012

(n=2 632)


(n=350)

Procent Procent

≤17 1 1

18-20 99 99

Medelålder 19,4 år 19,6 år * 6


Jämförelse 2012

(n=2 632)


(n=350)

Procent Procent

Våldsbrott 27 31

Sexualbrott 3 1


Rån 16 16



Rattfylleri 3 3



Övriga brott 5 3




Jämförelse 2012

(n=2 632)


(n=350)

Procent Procent

Narkotika 33 34

Blandmissbruk 18 19

Alkohol 14 17


Uppgift saknas 1 6

Jämförelse 2012

(n=2 632)


(n=350)

Procent Procent

Sverige 86 86

Norden 2 3

EU 2 3

Övriga 9 9

Andel utvisade 1 2

Tabell 37. Unga – Ålder.

Tabell 38. Unga – Huvudbrott.

Tabell 39. Unga – Missbruk.

Tabell 40. Unga – Medborgarskap.

110

111

Statistisk prövning av urvalet år

2013 och 2012

I huvudgruppen blev andelen fängelse-

dömda fler i urvalet än för 2012, medan

skyddstillsynsdömda och villkorligt fri-

givna blev något färre. Medelåldern skiljer

mindre än ett år men skillnaden är signifi-

kant. Könsfördelningen är jämn med cirka

10 procent kvinnor i både huvudgruppen

och år 2012. Huvudbrott har fördelats i

åtta olika grupper och fördelning är jämn

mellan huvudgruppen i urvalet 2013 och

år 2012. Missbruk är fördelat mellan nar-

kotikamissbruk, blandmissbruk och alko-

holmissbruk där ingen signifikant skillnad

fanns mellan grupperna. Andelen svenska

medborgare är cirka 80 procent och ande-

len utvisade är 2-3 procent i båda grupper-

na.

Mellan urvalet år 2013 och 2012 för fäng-

elsedömda är skillnaden i ålder på 1,2 år

signifikant. Fördelningen av missbruk skil-

jer sig signifikant åt genom att något färre

har något känt missbruk, något färre är

narkotikamissbrukare och istället är ande-

len alkohol- och blandmissbrukare fler.

Andel utvisade är statistiskt signifikant

mellan grupperna där 8 procent var utvi-

sade 2012 och 2 procent i fängelseurvalet

2013. För faktorerna kön, huvudbrott,

medborgarskap och strafftid fanns inga

statistiskt signifikanta skillnader.

Gruppen som avtjänar intensivövervak-

ning är förhållandevis homogen och inga

statistiskt signifikanta skillnader fanns mel-

lan grupperna för faktorerna ålder, kön,

huvudbrott, missbruk (när klienter med

saknade uppgifter exkluderas), medborgar-

skap, utvisning och strafftid.

Urvalet av skyddstillsynsdömda 2013 skil-

jer sig statistiskt signifikant från 2012 avse-

ende olika typer av påföljden; skyddstillsyn

med särskild behandlingsplan (11 procent

respektive 14 procent), skyddstillsyn med

samhällstjänst (19 procent respektive

21procent) och övrig skyddstillsyn (70

procent respektive 65 procent). Inga stat-

istiskt signifikanta skillnader fanns mellan

grupperna för faktorerna ålder, kön, hu-

vudbrott, missbruk (när klienter med sak-

nade uppgifter exkluderas), medborgar-

skap och utvisning.

Inga statistiskt signifikanta skillnader fanns

mellan grupperna villkorligt frigivna med

övervakning för faktorerna ålder, kön, hu-

vudbrott, missbruk (när klienter med sak-

nade uppgifter exkluderas), medborgar-

skap och utvisning.

Andelarna av olika påföljder bland kvin-

norna skiljde sig statistiskt signifikant mel-

lan urvalet 2013 och år 2012. Dömda till

fängelse (23 procent respektive 22 pro-

cent) och intensivövervakning (10 procent

respektive 7 procent) var något fler i urva-

let 2013 medan dömda till skyddstillsyn

(57 procent respektive 60 procent) och

villkorligt frigivna med övervakning (9

procent respektive 11 procent) var något

färre. Inga statistiskt signifikanta skillna-

der fanns mellan grupperna för faktorerna

ålder, huvudbrott, missbruk (när klienter

med saknade uppgifter exkluderas), med-

borgarskap och utvisning.

Åldersspridningen i ungdomsgruppen är

liten och därför blev skillnaden på 0,2 år

mellan urvalet 2013 och år 2012 statistiskt

signifikant. Inga statistiskt signifikanta

skillnader fanns mellan grupperna för fak-

torerna kön, huvudbrott, missbruk (när

klienter med saknade uppgifter exklude-

ras), medborgarskap och utvisning.

112

EU:s definition av grov organiserad brottslighet.

Minst sex av kriterierna nedan ska uppfyllas för att det ska röra sig om organiserad brotts-

lighet. Punkterna 1, 3, 5 och 11 är obligatoriska.

1. Samarbete mellan fler än två personer.

2. Egna tilldelade uppgifter åt var och en

3. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden

4. Någon form av disciplin och kontroll

5. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar

6. Verksamhet på lokal nivå

7. Användning av våld eller andra metoder för hot

8. Användning av kommersiella eller affärsmässiga strukturer

9. Deltagande i penningtvätt

10. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller

ekonomi

11. Strävan efter vinning och/eller makt.

Källa: Dokument 6204/2/97 Enfopol 35 Rev 2.

Bilaga 3. Definitioner.

112

113

Tabellförteckning

Tabell 1 Kategorier ..................................................................................................................... 114

Tabell 2 Kön................................................................................................................................ 114

Tabell 3 Ålder .............................................................................................................................. 114

Tabell 4 Ålder, medelvärde och median .................................................................................. 115

Tabell 5 Huvudbrott .................................................................................................................. 115

Tabell 6 Förekomst av relationsbrott ...................................................................................... 115

Tabell 7 Strafftid, procentuell fördelning samt medelvärde och median ........................... 115

Tabell 8 Hemmahörande fördelat på storstadslän och övriga ............................................. 116

Tabell 9 Saknar fast postadress eller har utländsk adress ..................................................... 116

Tabell 10 Klienten har skyddad identitet ................................................................................ 116

Tabell 11 Medborgarskap .......................................................................................................... 116

Tabell 12 Personnummer eller samordningsnummer ........................................................... 116

Tabell 13 Utvisningsbeslut ........................................................................................................ 116

Tabell 14 Drogmissbruk ............................................................................................................ 117

Tabell 15 Bostadssituation ........................................................................................................ 117

Tabell 16 Sysselsättning ............................................................................................................. 117

Tabell 17 Försörjning före aktuell verkställighet ................................................................... 118

Tabell 18 Försörjning efter aktuell verkställighet ................................................................... 118

Tabell 19 Utbildningsnivå ......................................................................................................... 118

Tabell 20 Behov av tolk ............................................................................................................. 119

Tabell 21 Klienter talar svenska................................................................................................ 119

Tabell 22 Har klienten barn under 18 år samt genomsnittligt antal barn ........................... 119

Tabell 23 Somatisk hälsa ............................................................................................................ 119

Tabell 24 Somatiska diagnoser.................................................................................................. 120

Tabell 25 Psykisk hälsa .............................................................................................................. 120

Tabell 26 Psykisk hälsa .............................................................................................................. 121

Tabell 27 Rätt till LSS ................................................................................................................ 121

Tabell 28 Självmordstankar och självmordsförsök ................................................................ 121

Tabell 29 Beroendevård ............................................................................................................. 121

Bilaga 4. Tabeller.

114

Tabell 30 Andra påföljder .......................................................................................................... 122

Tabell 31 Tidigare belastning .................................................................................................... 122

Tabell 32 Antal tidigare domar ................................................................................................. 122

Tabell 33 Bedömd risk för återfall i brott ................................................................................ 122

Tabell 34 Nätverk ....................................................................................................................... 123

Tabell 35 Multiproblem ............................................................................................................. 123

Tabell 36 Typ av problem .......................................................................................................... 123

Teckenförklaring till tabellerna

- Noll

0 Mindre än 0,5 av enheten

. Ingen uppgift tillgänglig

.. Ingen adekvat uppgift finns

Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga

Urvalets storlek (n) 2 142 885 373 741 368 677 350

Tabell 1. Kategorier.

Total Fä IÖV ST VF Unga Kvinnor

Kvinnor 11 % 7 % 15 % 18 % 6 % 11 % 100 %

Tabell 2. Kön.


– 20 6 % 3 % 1 % 12 % 3 % 5 % 100 %

21-24 16 % 13 % 13 % 20 % 16 % 14 % -

25-29 16 % 15 % 14 % 16 % 19 % 14 % -

30-34 13 % 15 % 13 % 11 % 15 % 14 % -

35-44 21 % 23 % 17 % 20 % 20 % 20 % -

45-54 18 % 20 % 22 % 14 % 19 % 26 % -

55-64 8 % 10 % 15 % 6 % 6 % 6 % -

65- 2 % 2 % 5 % 2 % 2 % 1 % -

Tabell 3. Ålder.

114

115


Medelvärde 36,5 år 38,1 år 40,8 år 33,8 år 36,2 år 37,1 år ..

Median 34 år 36 år 40 år 30 år 33 år 36 år ..

Tabell 4. Ålder, medelvärde och median.


Våldsbrott 21 % 22 % 14 % 21 % 26 % 14 % 31 %

Sexualbrott 3 % 5 % 1 % 1 % 5 % 0 % 1 %

Tillgreppsbrott 13 % 13 % 5 % 16 % 14 % 20 % 15 %

Rån o Gr rån 6 % 8 % 0 % 4 % 10 % 2 % 16 %

Bedräg, försk, borge-närsbrott

5 % 5 % 3 % 5 % 7 % 6 % 5 %

Allm. o stat 7 % 6 % 7 % 11 % 5 % 10 % 8 %

Trafikbrott ej rf 4 % 5 % 9 % 0 % 2 % 3 % 1 %

Rattfylleri/grovt rf 12 % 9 % 44 % 13 % 2 % 17 % 3 %

Narkotikabrott o smugg-ling

24 % 23 % 13 % 27 % 25 % 26 % 17 %

Övriga 4 % 4 % 3 % 2 % 5 % 2 % 3 %

Tabell 5. Huvudbrott.


Ja 9 % 11 % 4 % 6 % 11 % .. 1 %

Nej 90 % 87 % 89 % 93 % 89 % .. 98 %

Okänt 1 % 2 % 7 % 1 % - .. 1 %

Tabell 6. Förekomst av relationsbrott.


T<= 2mån 22 % 21 % 69 % .. 6 % 36 % 23 %

2mån <T<= 6mån 22 % 22 % 31 % .. 22 % 32 % 34 %

6mån <T<= 1år 18 % 17 % - .. 28 % 9 % 16 %

1år <T< 2år 11 % 8 % - .. 22 % 8 % 15 %

2år <=T< 4år 13 % 15 % - .. 14 % 10 % 9 %

4år <=T< 10år 10 % 13 % - .. 8 % 5 % 1 %

10år <=T 3 % 4 % - .. 1 % 1 % -

Medel 1,6 år 1,9 år 0,2 år .. 1,5 år 1,0 år 0,8 år

Median 0,7 år 0,8 år 0,2 år .. 0,9 år 0,3 år 0,5 år

Tabell 7. Strafftid, procentuell fördelning samt medelvärde och median.

116


Storstad 55 % 55 % 48 % 56 % 57 % 53 % 53 %

Övriga 45 % 45 % 52 % 44 % 43 % 47 % 47 %


Utländsk adress/ Saknar fast postadress

17 % 31 % - 3 % 21 % 10 % 9 %


Ja 1 % 1 % - 1 % 1 % 1 % 1 %

Nej 99 % 99 % 100 % 99 % 99 % 99 % 99 %


Sverige 81 % 71 % 88 % 90 % 80 % 85 % 86 %

Norden 4 % 5 % 2 % 3 % 4 % 4 % 3 %

EU utom Norden 4 % 8 % 4 % 1 % 2 % 5 % 3 %

Övriga 11 % 16 % 7 % 6 % 14 % 6 % 9 %


Personnummer 96 % 90 % 100 % 100 % 99 % 97 % 96 %

Samordningsnummer 4 % 10 % 0 % 0 % 1 % 3 % 4 %


Ja 2 % 6 % - - - 1 % 2 %

Nej 98 % 94 % 100 % 100 % 100 % 99 % 98 %

Tabell 8. Hemmahörande fördelat på storstadslän och övriga.

Tabell 9. Saknar fast postadress eller har utländsk adress.

Tabell 10. Klienten har skyddad identitet.

Tabell 11. Medborgarskap.

Tabell 12. Personnummer eller samordningsnummer.

Tabell 13. Utvisningsbeslut.

116

117


Narkotika 30 % 28 % 12 % 32 % 40 % 27 % 34 %

Bland 21 % 25 % 6 % 19 % 22 % 16 % 19 %

Alkohol 20 % 17 % 42 % 25 % 9 % 24 % 17 %

Inget känt 28 % 28 % 38 % 24 % 29 % 31 % 29 %

Okänt 1 % 2 % 2 % 1 % - 1 % 1 %


Egen bostad/sammanboende 51 % 47 % 76 % 55 % 45 % 63 % 15 %

Andra hand 2 % 1 % 5 % 2 % 5 % 4 % 1 %

Hos föräldrar/släktingar 25 % 23 % 16 % 25 % 29 % 14 % 70 %

Övergångs/träningslägenhet 3 % 1 % 1 % 3 % 5 % 4 % 3 %

Institution, familjevård, halv-vägshus

4 % 1 % 1 % 9 % 3 % 6 % 5 %

Hotell, härbärge 1 % 1 % - 1 % 2 % 1 % 0 %

Bostadslös (tillfällig bostad) 11 % 20 % 0 % 3 % 9 % 7 % 3 %

Bostadslös uteliggare 1 % 2 % - 1 % 0 % 1 % -

Annat 1 % 2 % 0 % 0 % 1 % - 1 %

Okänt 1 % 2 % 0 % 1 % 0 % 1 % 1 %


Anställning 21 % 21 % 38 % 22 % 15 % 20 % 10 %

Arbetsförberedande insats 4 % 2 % 8 % 6 % 4 % 4 % 3 %

Arbetssökande 26 % 26 % 15 % 24 % 31 % 18 % 29 %

Daglig verksamhet (till exempel enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS)

0 % 0 % 1 % 0 % 1 % 1 % -

Eget företag 4 % 6 % 7 % 2 % 4 % 1 % 0 %

Föräldraledig 0 % 0 % 1 % 0 % - 2 % 0 %

Okänt 7 % 9 % 2 % 4 % 11 % 4 % 6 %

Pension 8 % 9 % 12 % 6 % 9 % 8 % -

Sjuk 8 % 9 % 9 % 10 % 5 % 17 % 1 %

Utbildning (kommunal vuxenutbildning, högskola, folkhögskola etc.)

4 % 2 % 3 % 8 % 4 % 5 % 32 %

Öppenvårdsbehandling eller institutions-vård

4 % 1 % 1 % 8 % 3 % 6 % 3 %

Övrigt 12 % 14 % 4 % 9 % 14 % 14 % 14 %

Tabell 14. Drogmissbruk.

Tabell 15. Bostadssituation.

Tabell 16. Sysselsättning.

118


Aktivitetsstöd/Aktivitetsersättning

5 % 3 % 7 % 7 % 5 % 5 % 5 %

Arbetslösersättning 3 % 3 % 5 % 3 % 2 % 2 % 1 %

Försörjd av annan person 5 % 4 % 3 % 7 % 3 % 5 % 19 %

Försörjningsstöd 24 % 21 % 16 % 28 % 30 % 31 % 22 %

Föräldrapenning 0 % 0 % 1 % 0 % - 2 % 0 %

Lön från anställning eller eget företag

27 % 28 % 45 % 25 % 20 % 22 % 10 %

Okänt 10 % 12 % 2 % 6 % 14 % 4 % 12 %

Sjukersättning (f.d. sjukpens-ion)

10 % 11 % 9 % 8 % 10 % 12 % 0 %

Sjukpenning 4 % 3 % 2 % 5 % 2 % 7 % 1 %

Studielån och/eller studiebi-drag från CSN

3 % 1 % 1 % 5 % 2 % 3 % 22 %

Ålderspension 2 % 3 % 6 % 2 % 2 % 1 % -

Övrigt 8 % 10 % 2 % 5 % 10 % 5 % 7 %


Aktivitetsstöd/Aktivitetsersättning 9 % 7 % 9 % 12 % 10 % 11 % 11 %

Arbetslösersättning 3 % 3 % 5 % 3 % 2 % 2 % 1 %

Försörjd av annan person 2 % 2 % 1 % 3 % 2 % 3 % 5 %

Försörjningsstöd 23 % 22 % 13 % 24 % 26 % 28 % 25 %

Föräldrapenning 0 % - 1 % 1 % - 3 % -

Lön från anställning eller eget företag

25 % 21 % 46 % 27 % 21 % 21 % 17 %

Okänt 17 % 24 % 4 % 11 % 14 % 8 % 21 %

Sjukersättning (f.d. sjukpension) 10 % 11 % 10 % 9 % 11 % 14 % -

Sjukpenning 2 % 2 % 2 % 3 % 2 % 4 % 0 %

Studielån och/eller studiebidrag från CSN

2 % 1 % 2 % 3 % 3 % 3 % 16 %

Ålderspension 3 % 3 % 6 % 2 % 2 % 2 % -

Övrigt 4 % 5 % 2 % 3 % 5 % 2 % 3 %


Annan utbildning (till exempel folk-högskola)

1 % 1 % 1 % 2 % 2 % 2 % 1 %

Eftergymnasial utbildning, kvalifice-rad yrkesutbildning, universitet etc.

6 % 6 % 10 % 6 % 2 % 10 % -

Folkskola (7 år) 2 % 2 % 3 % 2 % 3 % 1 % -

Grundskola (9 år)/motsvarande inom vuxenutbildningen

35 % 30 % 21 % 39 % 43 % 33 % 60 %

Gymnasium/motsvarande inom vuxenutbildningen

21 % 18 % 24 % 22 % 21 % 22 % 20 %

Ingen fullföljd utbildning 12 % 15 % 5 % 9 % 15 % 12 % 16 %

Okänt 13 % 16 % 20 % 11 % 6 % 11 % 1 %

Särskola 0 % 0 % 0 % 1 % - 0 % 1 %

Yrkesutbildning 10 % 12 % 15 % 9 % 8 % 8 % 1 %

Tabell 17. Försörjning före aktuell verkställighet.

Tabell 18. Försörjning efter aktuell verkställighet.

Tabell 19. Utbildningsnivå.

118

119


Ja 7 % 13 % 4 % 3 % 2 % 7 % 6 %

Nej 92 % 85 % 94 % 97 % 98 % 92 % 93 %

Okänt 1 % 2 % 2 % 1 % - 1 % 1 %


Ja 89 % 82 % 90 % 93 % 96 % 89 % 93 %

Hjälpligt 4 % 5 % 3 % 2 % 3 % 4 % 2 %

Nej 5 % 10 % 1 % 2 % 1 % 4 % 3 %

Uppgift saknas 2 % 2 % 5 % 3 % 0 % 3 % 3 %


Ja 35 % 37 % 30 % 33 % 38 % 42 % 6 %

Nej 64 % 61 % 69 % 67 % 61 % 57 % 93 %

Okänt 1 % 2 % 1 % 1 % 2 % 1 % 1 %

Antal barn per klient i genomsnitt 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,8 0,1

Antal barn som klienten har vårdnaden av i genomsnitt

0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,6 0,04


Öppen somatisk vård

Ja 31 % 32 % 34 % 31 % 30 % 40 % 19 %

Nej 33 % 32 % 31 % 35 % 32 % 30 % 47 %

Okänt 36 % 37 % 35 % 34 % 38 % 30 % 33 %

Sluten somatisk vård

Ja 13 % 12 % 12 % 14 % 11 % 14 % 6 %

Nej 40 % 40 % 39 % 41 % 39 % 41 % 55 %

Okänt 47 % 47 % 48 % 45 % 51 % 45 % 39 %

Oro fysisk hälsa

Ja 26 % 28 % 22 % 28 % 23 % 35 % 11 %

Nej 70 % 68 % 76 % 69 % 74 % 62 % 87 %

Okänt 4 % 5 % 2 % 4 % 3 % 3 % 2 %

Tabell 20. Behov av tolk.

Tabell 21. Klienter talar svenska.

Tabell 22. Har klienten barn under 18 år, samt genomsnittligt antal barn.

Tabell 23. Somatisk hälsa.

120


Infektions- och parasitsjukdom (A00-B99)

14 % 13 % .. .. 15 % 16 % 8 %

Tumörer (C00-D48) 4 % 4 % .. .. 4 % 4 % 2 %

Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i im-munsystemet (D50-D89)

0 % 1 % .. .. - 3 % 1 %

Endokrina sjukdomar, nutritionsrubb-ningar och ämnesomsättningssjukdo-mar(E00-E99)

7 % 7 % .. .. 6 % 5 % -

Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99) 14 % 13 % .. .. 16 % 14 % 10 %

Sjukdomar i ögat ((H00-H59) 5 % 5 % .. .. 4 % 5 % 4 %

Sjukdomar i örat (H60-H95) 7 % 7 % .. .. 7 % 6 % 5 %

Sjukdomar i cirkulationsorganen (I00-I99)

9 % 9 % .. .. 9 % 10 % 1 %

Sjukdomar i andningsorganen (J00-J99)

9 % 9 % .. .. 10 % 8 % 2 %

Sjukdomar i matsmältningsorganen (K00-K99)

13 % 13 % .. .. 13 % 14 % 4 %

Hudsjukdomar (L00-L99) 19 % 19 % .. .. 19 % 19 % 14 %

Sjukdomar i muskulära systemet och bindväv (M00-M99)

30 % 30 % .. .. 30 % 22 % 12 %

Sjukdomar i urin- och könsorgan (N00-N99)

4 % 4 % .. .. 4 % 5 % -

Symptom, sjukdomstecken och onor-mala fynd som ej klassificeras annor-städes (R00-R99)

24 % 25 % .. .. 21 % 21 % 14 %

Skador och förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98)

13 % 13 % .. .. 13 % 10 % 10 %

Diagnoser satta i Kriminalvården endast för klientgrupperna fängelse/anstalt och villkor-

ligt frigivna.


Öppen psykiatrisk vård

Ja 31 % 23 % 21 % 40 % 33 % 48 % 25 %

Nej 47 % 52 % 55 % 42 % 45 % 36 % 55 %

Okänt 22 % 25 % 23 % 18 % 22 % 16 % 20 %

Sluten psykiatrisk vård

Ja 5 % 4 % 1 % 8 % 4 % 8 % 2 %

Nej 79 % 77 % 85 % 78 % 82 % 77 % 87 %

Okänt 16 % 20 % 14 % 14 % 14 % 16 % 10 %

Oro psykisk hälsa

Ja 36 % 31 % 14 % 46 % 38 % 50 % 32 %

Nej 60 % 65 % 85 % 50 % 57 % 47 % 64 %

Okänt 4 % 4 % 2 % 4 % 4 % 3 % 4 %

Tabell 24. Somatiska diagnoser.

Tabell 25. Psykisk hälsa.

120

121


Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteende-störningar (F00-F99)

46 % 44 % .. .. 50 % 58 % 38 %

varav hyperaktivitetsstörningar/ADHD

10 % 9 % .. .. 12 % 15 % 11 %

varav missbruksrelaterade psy-kiska diagnoser

21 % 20 % .. .. 26 % 33 % 10 %


Ja 3 % 2 % 1 % 4 % 3 % 5 % 4 %

Nej 90 % 87 % 94 % 91 % 92 % 89 % 89 %

Okänt 7 % 11 % 5 % 5 % 5 % 6 % 7 %


Självmords-tankar

Ja 10 % 10 % 2 % 11 % 11 % 11 % 11 %

Nej 83 % 85 % 91 % 83 % 77 % 82 % 85 %

Okänt 7 % 5 % 8 % 6 % 12 % 7 % 4 %

Självmords-försök

Ja 6 % 7 % 1 % 6 % 8 % 8 % 6 %

Nej 85 % 85 % 90 % 87 % 79 % 83 % 90 %

Okänt 9 % 8 % 9 % 7 % 13 % 9 % 4 %


Öppen beroendevård

Ja 31 % 21 % 26 % 43 % 31 % 36 % 24 %

Nej 55 % 59 % 61 % 49 % 56 % 53 % 65 %

Okänt 14 % 20 % 13 % 8 % 13 % 11 % 11 %

Sluten beroendevård

Ja 8 % 5 % 4 % 11 % 11 % 10 % 8 %

Nej 80 % 78 % 87 % 80 % 81 % 78 % 85 %

Okänt 12 % 17 % 9 % 9 % 8 % 12 % 7 %

Tabell 26. Psykisk hälsa.

Tabell 27. Rätt till LSS.

Tabell 28. Självmordstankar och självmordsförsök.

Tabell 29. Beroendevård.

122


Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

4 % 3 % 1 % 5 % 4 % 6 % 1 %

Lagen om rättspsyki-atrisk vård (LRV)

1 % 1 % 0 % 1 % 3 % 1 % -

Lagen om vård av missbrukare (LVM)

6 % 7 % 2 % 5 % 6 % 12 % 1 %

Lagen om vård av unga (LVU)

12 % 13 % 6 % 10 % 17 % 9 % 22 %

Lagen om sluten ung-domsvård (LSU)

2 % 3 % 1 % 1 % 4 % 0 % 4 %


Tidigare anstaltsvistelse 40 % 40 % 16 % 18 % 98 % 24 % 7 %

Tidigare skyddstillsyn 27 % 28 % 16 % 21 % 37 % 23 % 16 %

Tidigare IÖV 6 % 8 % 1 % 4 % 9 % 5 % 1 %


0 36 % 35 % 28 % 56 % 4 % 50 % 87 %

1 17 % 16 % 39 % 13 % 18 % 17 % 8 %

2 9 % 8 % 8 % 7 % 14 % 9 % 5 %

3-5 16 % 15 % 12 % 11 % 27 % 11 % 0 %

6-10 10 % 10 % 5 % 7 % 18 % 7 % -

11-20 7 % 9 % 5 % 4 % 9 % 4 % -

21 eller fler 5 % 7 % 2 % 2 % 10 % 2 % -


Hög 49 % 55 % 17 % 37 % 71 % 34 % 41 %

Medel 41 % 35 % 39 % 53 % 27 % 51 % 51 %

Låg 8 % 6 % 36 % 7 % 2 % 12 % 3 %

Uppgift saknas 3 % 4 % 8 % 2 % - 3 % 5 %

Tabell 30. Andra påföljder.

Tabell 31. Tidigare belastning.

Tabell 32. Antal tidigare domar.

Tabell 33. Bedömd risk för återfall i brott.

122

123


Både ett positivt och negativt nätverk 25 % 26 % 14 % 25 % 29 % 27 % 32 %

Ja, ett till övervägande del positivt nät-verk av både professionell och privat karaktär

17 % 10 % 22 % 23 % 19 % 22 % 16 %

Ja, ett till övervägande del positivt nät-verk av privat (vänner familj mm) karak-tär

24 % 27 % 45 % 21 % 16 % 20 % 23 %

Ja, ett till övervägande del positivt nät-verk av professionell karaktär

5 % 3 % 4 % 9 % 4 % 9 % 7 %

Nej, ett till övervägande del negativt nätverk

11 % 13 % 3 % 7 % 16 % 9 % 8 %

Nej, nätverk saknas 5 % 6 % 2 % 4 % 5 % 4 % 3 %

Okänt/kan ej bedömas 13 % 16 % 10 % 11 % 11 % 9 % 11 %


0 5 % 6 % 14 % 3 % 3 % 4 % 5 %

1 14 % 14 % 27 % 12 % 10 % 12 % 16 %

2 19 % 19 % 25 % 21 % 13 % 20 % 25 %

3 21 % 19 % 18 % 26 % 16 % 20 % 27 %

4 19 % 17 % 9 % 21 % 23 % 20 % 18 %

5 13 % 13 % 4 % 11 % 21 % 15 % 6 %

6 7 % 9 % 1 % 4 % 11 % 8 % 1 %

7 2 % 3 % 1 % 1 % 3 % 2 % 1 %

8 0 % 0 % - - 0 % 0 % -

Medel 3,1 3,2 2,0 3,1 3,7 3,3 2,6


Utbildning 49 % 46 % 29 % 50 % 61 % 46 % 77 %

Försörjning 50 % 48 % 36 % 52 % 57 % 61 % 36 %

Fysisk hälsa 31 % 33 % 27 % 32 % 27 % 39 % 15 %

Psykisk hälsa

50 % 44 % 27 % 59 % 53 % 66 % 41 %

Missbruk 75 % 71 % 67 % 81 % 73 % 71 % 73 %

Nätverk 15 % 19 % 5 % 12 % 20 % 13 % 11 %

Bostad 13 % 23 % 0 % 5 % 11 % 9 % 3 %

Kriminalitet 31 % 34 % 12 % 14 % 67 % 20 % 8 %

Tabell 34. Nätverk.

Tabell 35. Multiproblem

Tabell 36. Typ av problem.

124

www.kriminalvarden.se

601 80 Norrköping

Telefon 077-22 80 800

Fax 011-496 40 00

Beställningsnr: 7048

klientkartläggning 2013 - kriminalvården...6 1. uppdraget regeringen gav den 4 oktober 2012...

Documents