klättring utomhus

Klttring En vgledning fr dig som vill

veta mer om klippklttring ochannan klttring utomhus

utomhus

Svenska Kltterfrbundet 2013Frfattare: Nils Ragnar GustavssonLayout: Jonas Paulsson Korrektur: Agneta PaulssonProjektledare: Jonas PaulssonFotografer: Jonas Paulsson (omslag, s. 2-5, 7, 9 (nedre),13, 17, 25 (vre), 33-35, 41, 43, 50, 52, 53, 54, 56, 60, samt utrustningsbilder), Lars Lindwall (s. 8, 28, 29), Martin Argus (s. 9 (vre), 21, 23, 44, 45, 49, 59, 63), Petter Restorp (s. 10), Fredrik Schenholm (s. 11 (vre), 16), Thor-Bjrn Kck (s. 11 nedre), Per Forsberg (s. 14), Nils Ragnar Gustavsson (s. 15, 51), Panda Ekvall (s. 25 nedre), Patrik Lindqvist (s. 27), Ewa Hellstrm-Bostrms arkiv (s. 37), Hans Wingdn (s. 38), Johan Luhrs arkiv (s. 39), Saku Korosuo (s. 47), Shawn Boye (s. 61, 64).Tryck: Kaigan ABFrsta utgvan 2013

InnehllInledning................................................................................................4

Klttring utomhus frn bouldering till alpinism....................................................................6

Klippklttring hur gr det till?....................................................................................12

Att brja klttra utomhus s kommer du igng...........................................................................22

Klttring fr barn och ungdomar en naturlig lek.....................................................................................32

Klttring en fritidssysselsttning med en lng och rik historia...............................36

Etik och stil inom klttring frihet, men ocks ansvar.....................................................................42

Naturen vr vackra men knsliga arena..............................................................48

Markgarens roll och ansvar klttring p egen risk...........................................................................58

Klubbarna och frbundet jobbar fr din klttring.........................................................................62

Ls mer................................................................................................67

Det hr hftet vnder sig till dig som vill veta mer om klttring utomhus. Du kanske r nybrjare eller har klttrat en del inomhus och r nyfiken p vad som krvs fr att klttra ute. Det vnder sig ocks till dig som r aktiv utom-husklttrare men som kanske vill veta mer om olika typer av kltterkurser eller om access fr klttrare. Frhoppningsvis kan detta material ocks vara anvndbart fr myndigheter, markgare och andra som inte sjlva klttrar, men som vill veta mer om hur klttring egentligen gr till och hur Svenska Kltterfrbundet arbetar.

Klttring r en vxande fritidsaktivitet och Svenska Kltterfrbundet (SKF) har idag (2013) cirka 7 000 individuella medlemmar frdelade p cirka 70 medlemsklubbar. Uppskattningsvis r dock antalet klttrare i Sverige idag cirka tre gnger s mnga, det vill sga drygt 20 000 personer. Detta hfte har tagits fram av Svenska Kltterfrbundet i syfte att informera om utomhusklttring och vad som skiljer denna frn klttring p klttervggar inomhus. Olika former av klttring presenteras och ngra vanliga begrepp frklaras. Du fr en inblick i hur klippklttring gr till idag och en kort his-torisk bakgrund till den moderna klippklttringen presenteras. Dessutom kan du lsa om hur du kan g tillvga om du vill lra dig att klttra utomhus och vad som r viktigt att tnka p med avseende p regler, oskrivna och skrivna, fr klttring i naturen.

Inledning

Klttring utomhus - frn bouldering till alpinism

Klttring utomhus frn bouldering till alpinism

Klttring brukar delas upp i flera olika discipliner eller for-mer och de olika formerna kan skilja sig ganska mycket frn

varandra. Alla olika benmningar kan vara frvirrande innan man fr klm p vad de innebr men det r praktiskt att kunna beskriva skillnaden mellan exempelvis sportklttring p hemmaklippan och bergsbestigning i Himalaya. Bda aktiviteterna r

klttring men de kan vara vldigt olika varandra. En del klttrare specialiserar sig p en disciplin, men det

r ocks vanligt att man sysslar med mnga olika for-mer av klttring beroende p rstid och vad som finns

tillgngligt dr man bor.

Klippklttring klttring p sm och stora klippvggarMed klippklttring brukar man mena all klttring som grs

p ren klippa, utan sn och is, i milj som inte r alpin, och de flesta kltterformerna kan sorteras in under denna rubrik.

Friklttring r motsatsen till aidklttring (se nedan) och innebr att man inte belastar utrustningen nr man klttrar. Dremot anvnds rep och skringar som ett skerhetssystem ifall man skulle falla. Friklttring r den form av klttring som r vanligast idag och tradklttring, sportklttring och bouldering r alla olika former av friklttring. ven iskltt-ring och alpinklttring kan rknas som friklttring s lnge man inte hnger i utrustningen.

6

Klttring vid Ekoberget i Stockholm

Aidklttring eller artificiell klttring anvnds nr leden som man vill klttra r s svr att man mste ta hjlp av utrustningen fr att ta sig upp. Man placerar allts kilar, bultar och andra skringar i klippformationer och belas-tar dessa punkter fr att vinna hjd. Till sin hjlp har klttraren stegar av nylonslingor fr att kunna n hgt upp till nsta placering. Vid aidklttring (och i viss mn vid alpin- och mixkltt-ring) anvnds fortfarande slagbultar som hamras in i sprickor i klippan. Nu-mera r det dock vanligt att aidklttra utan att anvnda hammare, s kallad clean aid.

Bouldering r klttring p stora sten-block eller sm klippvggar dr man inte klttrar s hgt ver marken att man behver anvnda rep. Istllet an-

vnds s kallade crash pads en slags mad-rasser som dmpar om man faller eller vill hoppa ner frn stenen.

Fri soloklttring blandas ofta ihop med be-greppet friklttring. Vid fri solo anvnds ingen skerhetsutrustning alls och eventuella fall kan drfr f mycket allvarliga konsekvenser om man befinner sig hgt ovanfr marken. Fri solokltt-

ring r uppenbarligen en riskabel form av klttring dr skerhetsmarginalerna r sm och dr det inte finns ngra utrymmen fr misstag.

Deep water solo (DWS) innebr fri soloklttring ovanfr djupt vatten. Vid ett eventuellt fall hamnar

klttraren i vattnet, frhoppningsvis utan att skada sig. DWS hgt ovanfr en vattenyta innebr givetvis

risker och vid ett fall gller det att frska hlla kroppen i rtt position fr att undvika skador.

Bigwall-klttring, eller storvggsklttring p svenska, inne-br klttring p riktigt stora klippvggar. Ofta tar det flera


8

Aidklttring innebr att man belastar

kltterutrustningen fr att ta sig upp fr en klippvgg. Motsat-

sen r friklttring dr utrustningen endast

anvnds fr att hejda ett eventuellt fall.


9

Tradklttring och sportklttring olika sidor av samma mynt

Vid klippklttring pratar man ofta om trad- och sportklttring fr att beskriva p vilket stt en viss led sk-ras p. Enkelt uttryckt kan man sga att om ledens skringar utgrs helt av borrbultar s r det en sportled. Om leden dremot skras med kilar, kamskringar eller andra egenplacerade skringar s rr det sig om traditionell klttring, s kallad tradklttring. En led som skras med en kombination av borrbultar och egna skringar kallas ibland fr en mixad led. Sportleder r ofta branta och gymnastiska och kan gras p klippa som helt saknar sprickor och andra naturliga frsvagningar. Tradklttring kallas ven fr naturligt skrad klttring eftersom man anvnder sig av naturliga sprickor och frsvagningar fr att placera skringarna. Van-ligtvis lmnar man ingen utrust-ning kvar p klippan nr man har klttrat frdigt och p s vis kan efterfljande klttrare ocks f en knsla av att rra sig i jungfrulig terrng.

Det finns ocks de som menar att begreppen trad och sport har mer att gra med klttringens ka-raktr n med typen av skringar. Enligt den definitionen kan helbul-tade leder rknas som tradleder och kilskrade leder rknas som sportleder, bland annat beroende p hur lngt det r mellan skring-arna och i vilken stil frstabestigningen av leden gjordes. Ytterligare andra menar att sport- och trad-klttring r samma sak, d metoderna och stilbe-greppen inom de bda disciplinerna r desamma. Fr bara ett tiotal r sedan gick bda dessa grenar under det gemensamma begreppet klippklttring.

Ovan: Brant sportklttring skrad med borrbultar.

Till hger: Utrustning fr naturligt skrad klttring.

dagar att klttra upp fr en bigwall och vernattning sker ibland i speciella hopfllbara plattformar, s kallade porta-ledges, som hngs upp i skringspunkter i vggen. Bigwall-klttring innebr ofta att hela eller delar av leden klttras med aidkltterteknik och den tunga packningen, bland annat vatten och mat fr flera dagar, mste hissas upp i etapper.

Alpin klttring klassisk bergsbestigning Med alpin klttring menar man klttring i strre berg dr man ofta rr sig p bde sten, sn och is fr att ta sig upp. Man kan behva korsa glacirer, forcera blockterrng och pulsa i djup sn under klttringen. Alpin klttring r ofta det man frknippar med klassisk bergsbestigning och kan skilja sig ganska mycket frn klttring p mindre klippor i lglandet.

Vid alpin klttring behver det inte vara tekniskt svr kltt-ring som ger utmaningarna. Det kan istllet vara lngden

p klttringen, vdret, tunn luft eller svra och farliga snfrhllanden. Vid alpin klttring anvnder man sig ofta av bde isyxor och stegjrn fr att kunna rra sig effektivt p sn- och istckta berg. Ibland bedrivs klttring i alpin milj p i stort sett bara klippa och d pratar man om alpin klippklttring. En annan form av alpin klttring r skidalpinism, dr man anvn-


10

Bigwall-klttring p vrldens kanske mest

knda storvgg, El Capitan i Yosemite Valley i Kalifornien.

El Capitan r en 900 meter hg granitvgg

som lockar klttrare frn hela vrlden.

der skidor fr att ta sig upp och ner fr bergen. Skidalpinism brukar ocks kallas skidbestigning eller topptur.

IsklttringVid isklttring anvnder man sig av stegjrn och isyxor fr att klttra upp fr frusna vattenfall eller annan brant is som bildats p klippvggar el-ler i naturliga rnnor. Stegjrn r en slags stltaggar som spnns fast p de styva kngor som anvnds vid iskltt-ring. Som skringar anvnds speciella isskruvar som kan vara riktigt plit-liga om isen r tjock och stabil. Pa-radoxalt nog r det ofta s att ju mer tekniskt svr isklttringen blir, desto mindre is finns det att klttra p och skra i. Om en led bestr av bde is och klippa brukar man prata om mix-klttring och om leden r helt fri frn is men nd klttras med isyxor och stegjrn s pratar man om drytooling.


11

Ovan: Vid alpin klttring rr man sig i stora berg och klttrar ofta p en blandning av sn, is och klippa. Fr att f fste r det vanligt att anvnda sig av stegjrn och isyxor.

Till vnster: Mixklttring innebr att man klttrar med stegjrn och isyxor p en blandning av is och klippa.

Klippklttring hur gr det till?

Har du funderat p hur det egentligen gr till att klttra? Hur man fr upp repet till toppen av leden och vad det r fr metallgrejor som anvnds som skringar i berget. Det hr ka-pitlet ger dig svar! De vanligaste teknikerna frklaras och du fr bland annat en inblick i hur man skrar sig under kltt-ringen, hur man tar sig ner frn en klippa och vilken utrust-ning som anvnds. Denna text r dock inte tnkt som en in-struktion i hur man klttrar. Fr det ndamlet finns det bra instruktionsbcker, se litteraturlistan p hftets sista sida.

Bouldering klttring p klippblockBouldering r kanske den form av klttring som r enklast

att komma igng med och att utva. Eftersom det hand-lar om att klttra upp fr sm klippblock eller sm

klippvggar, dr man bara befinner sig ngra meter ovanfr marken, s kan man egentli-gen bouldra helt utan ngon utrustning alls. Precis som barn gr nr de leker!

De flesta bouldrare anvnder dock kltter-skor, krita (magnesiumkarbonat) fr att f bttre grepp med hnderna, och falldmpande matta en s kallad crash pad - fr att kltt-ringen ska bli roligare och skrare. Bouldering

kan vara en riktigt social aktivitetet dr man r en liten grupp som r ute tillsammans och klttrar,

fikar och har det trevligt. Ofta samarbetar man fr


12

Klttring utomhus - Svenska Kltterfrbundet

Bouldering betyder egentligen klttring p klippblock och kommer frn det engelska namnet p klippblock boulder. Man anvnder inte rep vid bouldering men fr att ka skerheten kan man spotta den som klttrar. Spottarens uppgift r att se till att klttraren landar s bra som mjligt vid ett eventuellt fall.

att lsa ett visst boulderproblem (en led vid bouldering) och frsker komma p hur man ska anvnda fotstegen och greppen fr att kltt-ra upp. Fr att gra bouldering skrare kan man spotta den som klttrar. Spotting handlar ofta om att frska styra ett eventuellt fall s att klttraren landar p ftter-na p crashpaden och inte slr sig i ondan.

Topprepsklttring med rep-skring uppifrnTopprepsklttring r antagligen den kltterform som de flesta frst kommer i kontakt med, antingen p en klttervgg inomhus eller kanske p en riktig klippvgg. Vid topprepsklttring lper oftast kltterrepet genom ett ankare p toppen av kltterleden och sk-ringspersonen str p marken och skrar repet. Efterhand som kltt-

raren rr sig uppt tar skringspersonen hem rep genom en speciell repbroms s att det hela tiden r lagom strckt. Nr klttraren vill komma ner till marken igen stter hon sig i se-len, repet belastas och skringspersonen kan fira ner henne.

Topprepsklttring rknas som en relativt sker form av klttring eftersom klttraren hela tiden r skrad av repet uppifrn och drfr inte riskerar att falla srskilt lngt. Men fr att topprepsklttra p ett skert stt p egen hand krvs bland annat att du vet hur man gr en riktig kamratkontroll och att du har frdigheter i skringsarbete, samt givetvis ock-s att du vet hur man bygger ett bombskert topprepsankare.Fr att kunna topprepsklttra utomhus mste man kunna g till toppen av klippan dr topprepsankaret ska byggas. Alternativet r att en klttrare ledklttrar upp fr att rigga ankaret.

Ledklttring i skarpa nden av repet!Ledklttring, eller frstemansklttring, innebr att man klttrar med repet under sig istllet fr ovanfr. P detta stt kan man klttra upp fr klippvggar utan att frst bygga ett


14

Vid topprepsklttring r klttraren skrad

av repet som gr genom ett ankare vid

ledens slut. P s stt riskerar man aldrig

att falla srskilt lngt och topprepsklttring passar drfr bra fr

nybrjare.


15

ankare p toppen, vilket mnga gnger inte r mjligt eller tminstone opraktiskt. P vg upp fr klippan kopplar led-klttraren in repet i skringspunkter, antingen fasta borrbul-tar eller skringar som hon placerar sjlv. Vid ett eventuellt fall kommer klttraren att falla en bit och hur lngt fallet blir beror bland annat p hur lngt ner den senaste skringen r placerad. Ett fall vid ledklttring, ett s kallat frstemansfall, innebr alltid en viss risk men med modern skerhetsutrust-ning och rtt kunskap kan ledklttring bedrivas p ett skert stt och lnga fall kan se farligare ut n vad de r. Fr mnga klttrare r ledklttring klttring p riktigt och det som knns mest spnnande och utmanande.

Replagsklttring ett stt att ta sig upp fr en klippa eller ett bergNr man klttrar r man fr det mesta tv personer som samarbetar i ett s kallat replag. Replaget bestr av en fr-steman (ledklttraren) och en andreman. Nr frstemannen

Ledklttring med naturliga skringar innebr att klttraren placerar skrings-punkter i klippan under klttringen. Repet lper genom skringarna och fngar upp klttraren vid ett eventuellt fall.


16

ledklttrar r det andremannens uppgift att mata ut repet och vara beredd att lsa av repbromsen fr att hejda ett eventuellt fall. Nr frstemannen har klttrat upp till toppen av klippan bygger hon en stand-plats. Standplatsen r ett ankare som of-tast bestr av flera skringspunkter som jmviktas med hjlp av slingor eller rep. Nr standplatsen r frdig kopplar frste-mannen in sig i denna och kan sedan ge andremannen repskring ovanifrn. Nr andremannen klttrar plockar han ut och tar med sig de skringar som frsteman-nen placerade p vg upp. P s stt beh-ver inte replaget lmna ngon utrustning p klippvggen (om inte leden r utrustad med borrbultar).

Om leden som ska klttras r lngre n kltterrepet mste den delas upp i etapper, s kallade replngder. Efter varje replngd bygger frstemannen en standplats som sedan utgr starten p nsta replngd.

Vid klttring p leder med flera replngder (kallas ven fr lngtursklttring eller multipitch-klttring) r det vanligt att personerna i replaget turas om att vara frsteman och and-reman.

Firning Fr klttrare r firning, eller rappellering som det ocks

kallas, ett stt att ta sig ner till marken om det inte r mj-ligt att g ner frn klippan eller berget som man

klttrat upp fr. Oftast trr man repet genom ett firningsankare s att bda repndarna hnger ner lngs klippan. Om klippan inte r s hg kommer repndarna att n ner till

marken och man kan ta sig ner med en fir-ning. Om klippan r hgre blir man tvungen

att gra flera firningar. Genom att lta repet glida genom en repbroms som kopplas in i selen, kan man

fira sig ner lngs klippvggen. Eftersom man, fiffigt nog, firade p dubbelt rep kan man dra i en av repn-

darna nr man har kommit ner fr att f med sig repet. P populra klippor finns det ofta permanenta firningsankare

s att man slipper lmna kvar egen utrustning.

Ett replag p leden Jungfrun i Bohusln.

Andreman str p standplatsen och

skrar frstemannen som klttrar ledens

andra replngd.

Svrighetsgradering fr kltterlederKltterleder frses i allmnhet med en grad fr att ge en indi-kation om hur svr leden r. Gradering r dock subjektivt och ingen exakt vetenskap. Olika klttrare kan ofta uppleva en led som lttare eller svrare n den givna graden och ibland hn-der det att leder omgraderas om mnga klttrare tycker att graden inte stmmer.

I Sverige anvnds en gra-deringsskala med siffror fr att ange hur svr en led r. De lttaste lederna grade-ras runt 23 och de svraste lederna runt grad 9. Fr att fingradera anvnds plus- och minustecken, exempel-vis 3+ eller 6. Nybrjare brukar kunna klttra leder i graderna 35, men fr grad 6 och uppt krvs det ofta regelbunden klttring, ml-medveten trning eller stor talang.

ven det franska grade-ringssystemet anvnds i Sverige, speciellt fr sport-kltterleder. Det franska systemet anvnder sig av bde siffror och bokstver och en led med den franska graden 6a+ motsvaras un-gefr av en svensk grad 6. Internationellt finns det ett flertal mer eller mindre na-tionella graderingssystem. Storbritannien har ett eget, likas USA och Australien. De flesta guidebcker fr klttring brukar innehlla en tabell dr man jmfr de olika graderings-systemen.

Det finns ven speciella graderingssystem fr bouldering. I Sverige anvnds oftast den franska boulderskalan som ser ut ungefr som den franska ledkltterskalan. De olika moven (rrelserna) p boulderproblem brukar dock knnas betydligt svrare jmfrt med en led med samma grad.


17

Genom att lta repet glida genom en repbroms kan man fira sig ner fr en klipp-vgg. Firning kallas ocks fr rapellering och r en ndvndig teknik fr klttraren att behrska.

Utrustning fr klippklttringOm man ska kpa all utrustning som behvs fr klippkltt-ring p en gng, s blir det ganska mnga tusenlappar. Det vanliga r nog att man brjar med att skaffa sig personlig ut-rustning som skor, sele, hjlm, repbroms och ngra karbiner och slingor. Med denna utrustning kan man flja med ut och

klttra med andra som har mer grejor. En del kltter-klubbar har utrustning som medlemmarna kan

hyra till ett bra pris. Det r ett perfekt stt att prova utrustning innan man investe-

rar i egen.Utrustningen p nsta sida anvnds

vid traditionell klttring p natur-ligt skrade leder. Om lederna re-dan r utrustade med borrbultar kan man lmna kilarna och kam-skringarna p marken.


18

Kltterhjlmen kan rdda liv!

Trots att en del klttrare vljer att klttra utan, kan en kltterhjlm utan tvekan rdda liv! Hjlmen skyddar ditt huvud frn fallande objekt som stenar el-ler tappad utrustning. Dessutom finns det ett flertal exempel p att hjlmar har rddat livet p klttrare som slagit i huvudet vid led-fall. En del klttrare anvnder bara hjlm vid klttring p lnga leder i stora berg eftersom sannolikheten fr fallande sten r strre i s-dan milj. Men faktum r att det inte alls r ovanligt att stenar lossnar ven p mindre klippor, ven sportkltterklippor. Mnga gnger r skringspersonen p marken

mest utsatt fr fallande objekt, s be-hll hjlmen p nr du skrar. En

modern kltterhjlm r en superltt och billig liv-

frskring!

1. Dynamiskt nylonrep p 5080 meter.2. Kltterskor med slt sula som ger mycket bra friktion.3. Hjlm som skyddar huvudet vid fall och mot fallande sten. 4. Sittsele med skruvkarbiner och repbroms.5. Kilar av aluminium och stlwire anvnds som skringar

i ojmna sprickor.6. Expanderande kamskringar fr sprickor med slta sidor.7. Kilpetare fr att f ut svrtkomliga eller hrt sittande

kilar.8. Kortslingor (quickdraws) anvnds som lnkar mellan sk-

ringarna och repet. Ngra lite lngre r bra att ha.9. Skringshandskar skyddar hnderna fr den som skrar.10. Kritpse med krita (magnesiumkarbonat) anvnds fr att

f bttre grepp.11. Slingor i olika lngder anvnds bland annat fr att bygga

standplats.


19

9

3

2

1

4

10

6

11

5

7

8


20

Hur farligt r det att klttra?

Ibland pratas det om klttring som en risksport och ngot som bara vghalsar och galningar sysslar med. Hur farligt r kltt-ring egentligen? Sanningen r att man som klttrare till stor del sjlv kan vlja vilken niv av risktagande man vill lgga sig p. Viss typ av klttring kan utan tvekan vara mycket farlig, men klttring kan ocks bedrivas p ett relativt skert stt om man skaffar sig rtt utbildning och anvnder gott omdme nr man r ute p klipporna. Vid klttring utomhus hjs risknivn jmfrt med inomhusklttring eftersom man befin-ner sig i en mer komplex milj dr det exempelvis r svrare att bedma kvaliteten p stenen och de skringar som man place-rar. Det finns ingen instans som testar eller garanterar hllfasthe-ten p borrbultar och firningsankare utomhus, utan den enskilde klttraren mste alltid gra sina egna riskbedmningar och ta ansvar fr sin egen skerhet.

Klttring kan aldrig gras helt riskfri, vilket kanske bidrar till den kittlande dragningskraft som sporten har p en del personer. Till skillnad frn mnga andra aktiviteter i vr tmligen tillrttalagda och trygga vardag, r klttring ett mte med naturen som stller verkliga krav p vr frmga att vara nrvarande och att fatta kloka beslut. Om vi slarvar kan det f allvarliga konsekvenser fr

oss sjlva och fr vra kltterpartners. Klttring har med andra ord sina risker, men antagligen r bilresan till kltterklip-

pan farligare och innebr fler risker som r svrare att frebygga och kontrollera. Svenska Klt-

terfrbundet verkar fr sker klttring och jobbar stndigt med att ut-

bilda och informera klttrare fr att minimera antalet

olyckor.

Naturligt skrad Aklttring vid Hallinden i Bohusln.

Att brja klttra utomhus s kommer du igng

Det bsta och skraste sttet att komma igng med utomhus-klttring r att g med i en kltterklubb och g en kurs fr en auktoriserad instruktr. Genom att att g med i en klubb lr du knna andra klttrare och dessutom fr du som medlem en olycksfallsfrskring som tcker klttring. En grundkurs i klippklttring krver egentligen inga frkunskaper men det r en stor frdel om du har erfarenhet av inomhuskltt-ring och behrskar skringsarbetet vid topprepsklttring. P s stt kan man fokusera p de bitar som r speciella fr utomhusklttringen, exempelvis ankarbygge och sk-ringsplacering. ven om du har klttrat mycket inomhus br du g en riktig kurs fr en auktoriserad instruktr om du vill brja med utomhusklttring. Under en kurs lr du dig skra och effektiva metoder s att du snabbt kan komma igng med klttring p egen hand utan att behva vara orolig eller ta ondiga risker. Svenska Kltterfrbundet (SKF) har tagit fram normerade kurser fr bde klipp- och isklttring. En del in-

struktrer/klubbar erbjuder specialkurser som ibland r mer omfattande n de normerade kur-

serna. Du br dock frskra dig om att kursen verkligen tar upp det som du vill lra dig.

Hr nedan beskrivs de normerade kurser-na kortfattat. Kursnormerna hittar du

p kltterfrbundets hemsida: www.klatterforbundet.se/dokument


22

23

Sportklttring utomhus p Vindn i Bohusln.

Kurser i klippklttringGrundkurs i klippklttring r kursen fr dig som vill komma igng med traditionell klippklttring och skaffa dig en bra grund att bygga vidare frn. Under kursen fr du bland annat lra dig att topprepsklttra, fira, bygga ankare med hjlp av naturliga skringar samt att klttra som andreman i ett rep-lag. Kursen syftar till att ge dig sdana kunskaper att du p egen hand kan ge dig ut och topprepsklttra p egenbyggda ankare. Du ska ocks kunna ing i ett replag som andreman tillsammans med en mer erfaren frsteman. Grundkurs i klippklttring brukar genomfras under tv hela dagar.

Sportkltterkursen vljer du om du r intresserad av att snabbt komma igng med klttring p bultade sportklt-

terleder. Kursen tar inte upp hur man anvnder naturliga skringar som kilar och kam-skringar, men andra sidan fr du lra dig ledklttring p bultade leder, hur man bygger ankare med borrbultar, firning med mera. Sportkltterkursen genomfrs oftast under tv hela dagar.

Fortsttningskurs i klippkltt-ring r inte normerad men SKF har tagit fram ett frslag p kursinnehll. De flesta som gr den hr kursen vill lra sig hur man ledklttrar med naturliga skringar bde p mindre klip-por och vid lngturer. Fortstt-ningskursen utformas vanligtvis efter deltagarnas nskeml och behov.

Rddningskurs 1 r kursen fr dig som funderar p att brja klttra lngturer. Faktum r nmligen att alla leder som r lngre n halva repets lngd kan krva kunskaper i kamratrdd-ning fr att du ska kunna evaku-


24

Vad skiljer klttring utomhus jmfrt med klttring inomhus?

Nr vi klttrar utomhus s gr vi det p natu-rens villkor. Ingen har byggt lederna p klippor-na och anpassat greppen fr att vi ska kunna klttra dr. Klippklttring r komplext och ofta kan man hitta mnga olika lsningar fr att klttra frbi en svr passage eftersom stenen erbjuder grepp och steg som kanske inte r s uppenbara vid frsta anblicken. Utomhus-klttring stller ocks andra krav p kunskaper och p bedmningsfrmga fr att kunna be-drivas p ett skert stt. P klippor finns det ingen skerhetsansvarig som har kontrollerat att alla grepp och steg sitter fast eller att even-tuella bultar r plitliga. Det kan finnas skarpa kanter p stenen som kan nta p slingor och rep och det kan finnas kltterleder som knappt erbjuder ngra skringsmjligheter verhu-

vudtaget. Vid klttring utomhus r det du sjlv som r ansvarig fr din skerhet

och du mste drfr skaffa dig tillrckligt med kunskap och

erfarenhet fr att kunna gra vlgrundade

bedmningar.

era en skadad kamrat. Rddningskurs 1 behandlar grunderna i kamratrddning och fokuserar p rddning av en skadad an-dreman. Under kursen fr du bland annat lra dig metoder fr att fira ner och hissa en skadad klttrare.

Rddningskurs 2 r den naturliga fortsttningen p Rdd-ningskurs 1 och fokuserar p tekniker fr rddning av fr-


25

Det bsta och sk-raste sttet att lra sig klttra p r att g en kurs fr en auktorise-rad instruktr. Magnus Nilsson instruerar kursdeltagare p Kullaberg i Skne.

Under en kamratrdd-ningskurs fr du lra dig metoder fr att evakuera en skadad replagskamrat. Det r viktiga frdigheter som du br kunna om du ska klttra lnga leder p flera replngder.

stemannen. Du fr bland annat lra dig hur man snabbt tar sig till en ska-dad frsteman och hur man firar ner med en ska-dad person flera replng-der.

Aidkltterkursen vnder sig till dig som vill lra dig konsten att klttra upp fr till synes omjliga klipp-vggar med hjlp av aid-kltterteknik. Du fr lra dig ett smidigt system fr aidklttring och att han-tera den utrustning som krvs fr denna form av klttring.

Hjlpinstruktrskursen r fr dig som vill brja lra ut klippklttring till andra. Under kursen kon-trolleras dina tekniska frdigheter i moment som ingr i grund- och fortstt-ningskursen och du fr tips om hur dessa moment

kan lras ut. Efter att ha genomgtt hjlpinstruktrskursen med godknt resultat kan du assistera en auktoriserad in-struktr p kurser i klippklttring. Hjlpinstruktrskursen r ett steg p vgen mot att bli auktoriserad klippkltter-instruktr.

Kurser i isklttringGrundkurs i isklttring kan du g om du har gtt grundkurs i klippklttring eller har motsvarande kunskaper. Kursen ger dig ndvndiga kunskaper fr att kunna topprepsklttra p egen hand samt att kunna g som andreman i ett replag p is.

Fortsttningskurs i isklttring fokuserar p ledklttring p is och syftar till att du ska kunna fungera som frsteman i ett replag. Du fr lra dig hur det gr till att klttra leder


26

Rcker det med topprepskort fr att klttra utomhus?

Fr klttring utomhus gller varken topp-reps- eller ledkorten (grna och rda kort) som krvs p de flesta inomhusvggar. Eftersom kltt-ring utomhus r fri och ppen fr alla s r det ingen utomstende person som kommer att kontrollera dina kunskaper. Fr din egen och fr dina kltter-kompisars skull br du dock alltid g en kurs och skaffa dig tillrcklig kunskap fr den typ av klttring som du vill gna dig t.

Fr att prova p topprepsklttring utomhus kan det rcka med kunskaper motsvarande toppreps-kort fr inomhusklttring. Det frutstter dock att du klttrar med mer er-farna personer som vet hur man riggar skra ankare.

TOPPREPSKORTInnehavare:

Personnummer:

27

p flera replngder och hur man br sig t fr att ta sig ner efter klttringen, bland annat med hjlp av isankare.

Mixkltterkursen fokuserar p de specialtekniker som behvs fr mix-klttring, bland annat hur du anvn-der isyxor och stegjrn fr att f fste p ren klippa. Under kursen lr du dig att mix-klttra p topprep och du fr ven frstelse fr hur det gr till att ledklttra mixade leder.

Under en kurs i isklttring fr du lra dig det du behver fr att klttra p frusna vattenfall!

Kurser i alpin klttringSvenska Kltterfrbundet har inte tagit fram normerade kur-ser fr klttring i alpin milj, eftersom auktoriserade klipp-

eller iskltterinstruktrer inte r utbildade fr att hlla i sdana kurser. Svenska Bergs-

guideorganisationen (SBO) dremot syss-lar med guidning och utbildning i alpin milj. Kurser hlls av olika guidefirmor, bde i svenska fjll och utomlands.

Var kan man g kltterkurser?Om du vill g en kltterkurs tar du kontakt med en kltterklubb eller med ett fretag som erbjuder kltter-kurser. Svenska Kltterfrbundet an-ordnar inte vanliga kltterkurser utan jobbar istllet med att utbilda och exa-

minera instruktrer som i sin tur hller kurserna. En del kltterklubbar erbjuder

kltterkurser fr sina medlemmar, ofta till relativt lga priser, och det finns mnga duk-

tiga instruktrer som erbjuder kurser genom egna fretag. Oavsett om du vljer att g kurs genom en


28

Svenska Bergsguide-organisationen (SBO) sysslar med guidning och utbildning i alpin

milj.

klubb eller hos en privat aktr s ska du alltid vlja en kurs som leds av en auktoriserad instruktr med behrig-het att hlla den aktuella kursen. Med en auktoriserad instruktr kar san-nolikheten betydligt att du fr en bra och sker kurs. P frbundets hemsida www.klatterforbundet.se hittar du en lista med alla auktoriserade instruk-trer.

Vad kostar en kurs?Priser p kurser kan variera ganska mycket men en grundkurs p tv da-gar kostar vanligtvis 1 5003 500 kr. Lgst priser brukar kltterklubbarna kunna hlla eftersom det d handlar om ideella freningar som erbjuder kurser fr sina medlemmar. Antalet deltagare per instruktr spelar ofta ganska stor roll fr hur effektiv kursen blir och hur mycket man hinner med. Normerade kltterkurser hlls med max fyra deltagare per instruktr, men med bara tv deltagare kan du lra dig nnu mer.


29

Skynda lngsamt

Som ny klttrare r du antagligen ivrig att snabbt lra dig allt om kltt-ring eftersom det r s himla roligt! Kom bara ihg att klttring krver bde kunskap och erfarenhet fr att kunna bedrivas p ett skert stt. Nr du har gtt en kurs ska du gi-vetvis ge dig ut och klttra och va p de tekniker som du har lrt dig under kursen. Tnk d p att vlja leder och kltterstt som passar din frmga och erfarenhet. Om du r osker p om du klarar av att ledklttra en viss led p ett skert stt, s kan det vara en bra id att rigga ett topprep p leden frst. Att ha en mer erfaren klttrare som mentor

i brjan av din kltterkarrir r vl-digt vrdefullt och kan gra att

du utvecklas bde snab-bare och skrare.

En SKF-auktoriserad instruktr r vlutbil-dad och har en stark vilja att lra ut sina kunskaper till andra.

Vem fr utbilda inom klttring?I Sverige r det inte lagstadgat att man mste vara aukto-riserad kltterinstruktr fr att utbilda inom klttring. Det betyder allts att vem som helst kan utge sig fr att vara instruktr och hlla kltterkurser. Fr att ka skerheten

och kvaliteten p kltter-kurser examinerar utbild-ningskommittn i Svenska Kltterfrbundet instruk-trer med olika behrig-het. Svenska auktoriserade kltterinstruktrer r vl-utbildade och kan erbjuda bra och skra kurser. Fr utomhusklttring finns det fljande instruktrsgrader:

Auktoriserad klippkltterin-struktr har behrighet att

hlla samtliga normerade kurser i klippklttring. Fr att bli klippkltterinstruktr krvs mnga rs erfarenhet av alla former av klippklttring och denna instruktrsgrad hller godknd internationell niv enligt den internationella klt-terorganisationen UIAA:s riktlinjer.

Auktoriserad sportkltterinstruktr har behrighet att hlla kurser i sportklttring dr samtliga frankringspunkter be-str av borrbultar, stora trd eller liknande. Fr att bli sport-kltterinstruktr br man ha flera rs erfarenhet av sport-klttring samt vara auktoriserad inomhusinstruktr.

Hjlpinstruktr klippa rknas inte som en auktoriserad instruktrsgrad eftersom personen ifrga inte testas under enexamination. Istllet gr man enspeciell hjlpinstruktrskurs som kan hllas av en auk-toriserad klippkltter-instruktr. Som hjlp-instruktr kan man assistera en aukto-riserad instruktr p kurser i klipp-klttring.


30

Instruktrslicensen (lngst upp) och

tygmrken p instruk-trens klder visar att

han eller hon r aukto-riserad av Svenska

Kltterfrbundet.

Iskltterinstruktrer hller kurser i is- och mixkltt-ring i ickealpin milj. Fr att bli iskltterinstruktr krvs flera rs erfarenhet av isklttring samt att man redan r auktoriserad klipp-kltterinstruktr.

Fr inomhusklttring finns bland annat auktoriserad inomhusinstruktr och flera niver av klttertrnare.

Om du vill veta mer om hur det gr till att bli instruktr kan du g in p www.klat-terforbundet.se och lsa p lnken Bli instruktr. Dr kan du hitta aspiranthand-ledningar och normer fr de olika instruktrsgraderna.


31

Vad krvs fr att bli kltterinstruktr?

Fr att bli SKF-auktoriserad in-struktr krvs det ett brinnande in-tresse fr klttring och en stark vilja att lra ut sina kunskaper till andra. En kltterinstruktr har ett stort ansvar bde nr det gller elevernas och sin egen skerhet, men ocks nr det gller att leverera en spnnande och innehllsrik kurs un-der en begrnsad tid.

Bakom instruktrsskapet ligger r av trning p olika typer av klippor. En instruktr mste ha en god kltterfrmga och kunna behrska mnga olika tekniker och stentyper. Dessutom krvs det en hg niv av frdighet och systemfrstelse nr det gller allt frn ankarbygge till kamratrddning.

Instruktrsaspiranten mste ocks skaffa sig pedagogisk erfarenhet genom att jobba

som hjlpinstruktr p ett antal kur-ser innan han/hon fr lov att

prva sina kunskaper vid en examination.

Klippklttring fr barn och ungdomar en naturlig lek

Kan ven sm barn klttra?Klttring r en aktivitet som passar bra fr barn och ung-

domar och mnga barn har ett naturligt rrelsemnster och en smidighet som gr att de snabbt blir duktiga

klttrare. Det finns egentligen ingen undre lders-grns fr att klttra. Faktum r ju att mnga barn brjar klttra innan de kan g och s lnge klttringen anpassas efter barnets frmga r det en utmrkt aktivitet som frmjar bde koor-dination, rrlighet och problemlsning. De min-sta barnen har oftast roligast nr de fr klttra p lg hjd p en bouldervgg eller p sm klipp-block i naturen. Nr de blir ldre kan de prova att klttra p topprep med speciella barnselar. Dessa r av s kallad helkroppsmodell som fr-delar belastningen ver stor del av kroppen och frhindrar att barnet glider ur selen. Sm barn kan tycka att det r roligare att hnga och gunga i selen n att faktiskt klttra uppt.

Kurser fr ungdomarFr ungdomar kan det fungera bra att g en

grundkurs i klippklttring eller kanske en sport-kltterkurs. En del kursarrangrer har en nedre l-

Klttring fr barn och ungdomar en naturlig lek

32

Mnga barn har ett naturligt rrelse-mnster och en smidighet som gr att de snabbt blir duktiga klttrare.

dersgrns fr sina kurser eftersom det r viktigt att personen i frga r tillrckligt mogen och ansvarstagande. Graden av mognad i tonren r dock vldigt individuell och en 14-ring kan mycket vl vara mer mogen n en 17-ring. En bra ls-ning kan vara att en omyndig person gr kltterkursen till-sammans med en frlder eller en annan vuxen som man kan klttra med efter kursen.

Organiserad barn- och ungdomsversamhetEn del kltterklubbar har barn- och ungdomsverksamhet med organiserad klttertrning och ibland dagar eller lger med utomhusklttring. Detta kan vara en utmrkt vg in i kltt-ringen dr unga klttrare kan utvecklas mycket snabbt och f en meningsfull fritidssysselsttning. Barn och ungdomar har ofta betydligt svrare att gra riskbedmningar n vuxna och ledarna har drfr ett stort ansvar fr att klttringen bedrivs p ett skert stt. Som frlder till en ung klttrare r det drfr bra att frskra sig om att ledarna verkligen r utbil-dade instruktrer/trnare.

34

Ovan: Toppreps-klttring kan vara

fantastiskt spnnande fr barn!

Nsta sida: Fr sm barn anvnds speciella

barnselar av s kallad helkroppsmodell.

35

Klttring i skolan vilken utbildning krvs fr de ansvariga?

Klttring som en del av undervisningen brjar bli vanligt p skolor runtom i landet. Svenska Kltterfrbundet rekommende-rar att den som ansvarar fr organiserad klttring eller andra repak-tiviteter med fallrisk ska vara auktoriserad instruktr. Det kan exempelvis rra sig om topprepsklttring och firning med skolklasser eller andra grup-per. Klttring med en stor grupp nybrjare r en komplex situation som stller stora krav p instruktrens erfarenhet och kompetens fr att kunna

genomfras med goda skerhetsmarginaler. En auktoriserad instruktr har den utbildning och erfarenhet som krvs fr att ge deltagarna en

spnnande men sker upplevelse. Alla kltterinstruktrer har dock inte s mycket erfarenhet av att arbeta med barn

och ungdomar. Drfr r det ofta en frdel om den ansvariga lraren och instruktren samarbetar

under arrangemanget.

Klttring en fritidssysselsttning med en lng och rik historia

Bergsbestigning fr verklassen p 17- och 1800-talenKlttra i berg har mnniskor gjort i alla tider fr att ta sig fram i naturen, i jakt p vilda djur eller kanske fr att leta

rtt p bortsprungen boskap. Klttring fr njes skull, i strre utstrckning, r antag-ligen en mycket nyare freteelse och ngot

som framfrallt vlbestllda mn frn de vre samhllsklasserna kunde gna sig t.

1786 bestegs Europas hgsta berg, Mont Blanc, och under 1800-talet kom bergsbestigningen igng p all-var. Mnga gnger handlade det om att utforska nya bergsomrden och att ervra bergstoppar. Med da-gens mtt mtt var klttringen oftast inte srskilt tekniskt svr, men man ska d komma ihg att detta var lngt fre kltterskor med friktionsgummi, ny-lonrep och specifik klttertrning. P den hr tiden klttrade man i kngor med randbeslag av jrn och man anvnde rep av hampa och andra naturfibrer att skra sig med. Mellanskringar vid klttringen var ovanligt vilket innebar att frstemannen i prin-cip klttrade fri solo och drfr inte fick falla. Sele och repbroms anvndes inte, utan man knt helt enkelt repet runt midjan och skrade genom att lgga repet ett varv runt kroppen och hlla emot,

Klttring en fritidssysselsttning med lng och rik historia

36

Anders Pallin (p kn) och hans frare Fux p toppen av Finsteraarhorn i Schweiz, tidigt 1900-tal.

om ngon fll eller behvde std av repet. S smningom br-jade man att anvnda slagbultar som mellanskringar och senare ocks stlkarbiner fr att koppla in repet. Bultarna hamrades in i sprickor och ofta kunde de bara placeras dr man stod bra och drmed inte srskilt ttt om klttringen var svr. Innan de ppningsbara karbinhakarna kom var man tvungen att knyta ur sig, tr repnden genom bultens gla och sen knyta in sig igen.

Klippklttring, nylonrep och kamskringarUnder frsta halvan av 1900-talet gjordes det mnga impo-nerande bestigningar av alptoppar som n idag anses som svra. ven klttringen p mindre klippor brjade vxa fram i en del lnder. I till exempel forna sttyskland klttrade man leder av svensk grad 6 redan p 10- och 20-talen! Utrust-ningen och skringsteknikerna var fortfarande relativt enkla och om frstemannen fll fick det ofta allvarliga konsekven-

ser. Efter andra vrldskriget brjade det hnda saker med kltterutrustningen. Kngor med gummisulor gav bttre grepp och starka och dyna-miska nylonrep gjorde kltt-ringen skrare. Klttring p lgre klippor blev vanligare men fr mnga klttrare var dock klippklttringen fortfa-rande bara trning infr den riktiga klttringen p str-re berg. P 60-talet brjade man anvnda sittselar, lik-nande den typ som anvnds idag, och mjuka kltterskor med friktionsgummi intro-ducerades p marknaden. Friktionsskorna innebar ett ordentligt uppsving fr svr klippklttring och en del klttrare tyckte till och med att dessa nymodigheter var fusk och vgrade att anvn-da dem.

P 50- och 60-talen brjade man anvnda metallkilar


38

P 60- och 70-talen brjade klttring p

mindre klippor f sta-tus som en aktivitet i sig. Innan dess hade

det mest setts som trning infr klttring i

stora berg.

som skringspunkter. Till skillnad frn slagbultarna kunde kilarna lttare place-ras med en hand och de var dessutom enklare fr and-remannen att rensa under klttringen. Fr friklttring blev kilarna snabbt populra och de hade ocks frdelen att de inte gjorde verkan p stenen, s som slagbultarna gjorde nr de slogs in och ut ur sprickor.

I slutet av 70-talet intro-ducerades en uppfinning som skulle f stor betydelse fr den moderna klttringen. Det var en slags fjderbelas-tad kamskring som kunde placeras i sprickor med helt parallella sidor, sprickor som inte hade gtt att skra p ett vettigt stt tidigare. Upp-finningen kallades Friends och salufrdes av fretaget Wild Country. Trots att de nya kamskringarna var relativt dyra blev de snabbt populra och bidrog till att mnga svra sprickor kltt-rades under 80-talet.

I Sverige fanns det under 60-talet en alpin sektion i Svenska Fjllklubben som sysslade med klttring. Sektionen vxte och 1973 bildade klttrarna ett eget frbund som ret drp fick namnet Svenska Kltterfrbundet.

Sportklttring och inomhusvggarP 80-talet gjorde den s kallade sportklttringen p allvar sitt intg i klttervrlden. Genom att borra hl i berget och installera bultar mjliggjordes ledklttring p vggar som helt saknade naturliga skringsmjligheter som sprickor, hl el-ler utstickande flak. Utvecklingen brjade i Centraleuropa och spred sig snabbt till andra lnder, dock inte utan motstnd. Mnga klttrare tog helt avstnd frn borrbultar och ansg


39

P 80-talet gjorde den s kallade sport-klttringen sitt intg i klttervrlden. Frutom en kande anvndning av borr-bultar s var det hr Lycrans storhetstid. Frgglada tights prydde svl manliga som kvinnliga klttrare i hela vrlden.

att de tog bort klttringens ventyrliga natur och var skamliga ingrepp p naturligt vack-ra klippor. ven idag r debatten om var och hur borrbultar ska placeras mycket aktuell

och i vissa omrden har klttrare svrt att komma verens. Med sportklttringen kom ocks ett tydligare fokus p tekniskt svr och

gymnastisk klttring och eftersom man inte behvde lgga energi p att placera skring-ar kunde man koncentrera sig p att frfina rrelsetekniken. P branta eller slta vggar som skrades med borrbultar var skaderis-

ken vid fall inte srskilt stor. Frstemansfall blev drfr vanligare och naturligt fr de kltt-rare som pressade sina grnser. Med uttrycket sportklttring kom ocks begreppet traditio-nell klttring eller tradklttring, fr att skilja de tv stilarna t.

P 80- och framfrallt 90-talet brjade det bli vanligt med konstgjorda klttervggar. Frn

brjan var det bara de mest inbitna trningsfana-tikerna som trnade inomhus fr att inte tappa formen under vintermnaderna. Sm klttervg-gar byggdes i garage och kllare men efterhand dk det upp strre och hgre klttervggar i gym-nastikhallar och i nedlagda industrilokaler. P 80- och 90-talen utvecklades ocks klttring som tvlingsidrott och ven om de frsta tvlingarna hlls p riktiga klippor gick man ganska snabbt ver till att tvla p konstgjorda vggar fr att gra tvlingarna mer rttvisa. Klttersportens frsta vrldscuptvling hlls 1989.

Klttring p 2000-taletVi r nu framme i det nya rtu-sendet. Stora klttervggar finns

i alla strre stder och inom-husklttring r idag bde en vanlig trningsform och de flesta mnniskors frsta kon-takt med klttring. Klttertr-


40

41

En av 2000-talets frmsta svenska sportklttrare, Matilda Sderlund, klttrar leden Karelin vid Solvik i stergtland.

ningen och rrelseteknikerna

har frfinats och mnga nybrjare utvecklar snabbt en

blndande teknik och kltterspecifik styrka. Inom sportklttringen idag r det

inte ovanligt att talangfulla nybrjare klttrar grad 7 efter bara ngot rs trning, och den magiska

graden 8a (svensk 9) har klarats av flera hundra hngivna svenska klttrare. Bouldering har vuxit betydligt och blivit en etablerad form av klttring i alla lnder. ven om kltt-rare alltid har sysslat med bouldering r den numera mycket populr som aktivitet i sig och inte lngre bara trning infr annan klttring.

Etik och stil inom klttring frihet men ocks ansvar

Klttring utomhus innebr frihet under ansvar och bygger p respekt, bde gentemot naturen och mot andra klttrare och friluftsutvare. S lnge du inte gr verkan p naturen el-ler frstr fr andra s har du en stor frihet i din klttring, men det finns nd en del oskrivna regler och kltteretik att frhlla sig till. I en del frgor r inte klttrare verens och diskussioner om etik r vanliga. Kltteretik kan handla om i vilken grad det r okej att frndra klippan, exempelvis ge-

nom att placera borrbultar. Nr man pratar om stil menar man oftast p vilket stt man har kltt-

rat en viss led. Exempelvis om man klarade den p frsta frsket eller om man vade in rrelserna frst.

KltteretikVar, hur och om man ska placera borrbul-

tar har varit ett diskussionsmne fr kltt-rare sen bultarna brjade anvndas. En del

klttrare har en mycket liberal hllning till borrbultar och menar att fler bultar skulle gra

klttringen skrare och mer tillgnglig fr fler klttrare. Andra klttrare menar istllet att borr-

bultar bara ska placeras om inte leden gr att skra naturligt och att vissa klippor och kltteromrden

br hllas helt fria frn bultar fr att bevara klip-porna s orrda som mjligt. Borrbultar r bara skra


42

Borrbultar mjliggr sker klttring p vggpartier dr man inte kan skra med naturliga medel i bergets sprickor. Anvn-dandet av borrbultar r dock fortfarande ett mne som diskuteras flitigt, d bultarna lmnar permanenta spr i bergen.

s lnge de r rtt placerade och i gott skick, och dessvrre finns det en del dligt placerade borrbultar ute p klipporna. Svenska Kltterfrbundet har tagit fram en nationell bult-policy med allmnna riktlinjer fr bultning. Vissa omrden, exempelvis Bohusln, har en lokal bultpolicy som lokalklub-ben har tagit fram i samarbete i SKF.

Att tillverka grepp eller steg p en naturlig klippa, s kallad chipping, r ngot som SKF helt tar avstnd frn. I vissa omrden, ven i Sverige, finns det leder med borrade eller mejslade grepp. Idag r de allra flesta klttrare verens om att chipping r oetiskt eftersom det frndrar klippan fr all framtid. En del leder som chippades p 90-talet skulle antag-ligen ha kunnat klttras av dagens bsta klttrare ven om klippan inte hade chippats. I vissa fall har hl som borrats fr fingrarna fr ett tjugotal r sedan fyllts igen i efterhand och man har nd lyckats klttra lederna. Den klttertekniska utvecklingen gr fortare n vad vi mnga gnger tror! Genom att lmna svra klippvggar orrda mjliggr vi fr framti-dens klttrare att hitta nya naturliga utmaningar.

44

Ovan: Redpointklttring pratar man om nr

man var in rrelserna p en led . Mlet r att

slutligen klara av att led-klttra leden utan fall.

Nsta sida: Det kan

vara stor skillnad mellan att klttra en led p

topprep och att som hr ledklttra p

egenplacerade skringar.

God stilPrestationsmomentet inom klttring r ptagligt och mnga klttrare tycker att det r roligt att jmfra sina prestationer med andra. Drfr har det vxt fram mer eller mindre infor-mella regler och stilar fr att man ska veta att man s att sga spelar efter samma regler. Om man vill jmfra sig med an-dra s r det viktigt att vara rlig med p vilket stt man har klttrat en viss led eftersom det talar om p vilken niv man befinner sig. Exempelvis r det stor skill-nad mellan att kunna klttra grad 6 p topprep och att vara en stabil sexaklttrare p en natur-ligt skrad lngtur. Det r givetvis ocks en viss skillnad att klara av att klttra en led p frsta frsket jmfrt med att lgga ner flera veckor eller mnader p att trna p leden tills man till slut klarar av att klttra den. Nr det gller friklttring p klippa, s finns det

45

ngra vanliga begrepp som kan vara bra att knna till fr att kunna navigera i djungeln av kltterstilar:

Onsight anses som den finaste stilen att klttra en led p och innebr att man ledklttrar fallfritt utan att ha provat eller ens sett ngon annan klttra leden tidigare. Man har allts bara en enda chans att gra en led onsight. Fr att det ska rknas som en kta onsight ska man inte heller ha ftt information om ledens svrigheter eller skringsmjligheter.

Flash anses som nst finast och innebr att man klarar leden p frsta frsket efter att ha ftt information som

underlttar klttringen. Sdan information kallas ibland fr beta och kan exempelvis vara att man fr tips om ett gmt grepp p ledens krux. Ge aldrig ngon beta p en led om inte

hon/han ber om det. Fr mnga klttrare r ett onsight-frsk p en svr led den optimala utmaningen, s att

avslja information om en led kan vara ett effektivt stt att skaffa sig ovnner p ...

Redpoint r den stil som anvnds fr att klttra le-der som r s svra att man inte klarar dem p fr-sta frsket. Genom att trna p leden mnga gng-er, ibland med hjlp av topprep, kan man lra sig

de olika sekvenserna s att man till slut kan klttra hela leden. Nr man klarar att ledklttra hela leden fallfritt och utan att belasta utrustningen har man redpointat leden i god stil. Redpoint-projekt kan ibland ta mnader eller r att slutfra och gra klttraren nrmast besatt av leden! Det ngot kryptiska namnet redpoint har sitt ursprung i klt-teromrdet Frankenjura i Tyskland, dr den legen-dariske klttraren Kurt Albert brjade mrka sina

projektleder med en liten rd cirkel vid ledens insteg. Nr leden blivit friklttrad i god stil

fylldes cirkeln i med frg till en rd punkt.

Hangdogging r ett stt att klttra en led ge-nom att hnga och vila i skringspunkterna p vg upp. Idag r det en vanlig metod att

anvnda sig av fr att prova en svr bul-tad led och kanske stta upp ett rep i ankaret fr att kunna prova leden p topprep. Att hangdogga, eller dogga


46

anses inte som en fribestigning i god stil utan r istllet en del av arbetet med att redpointa en led. I strikt mening r hang-dogging egentligen en form av aidklttring.

Nr har man gjort en led?De flesta klttrare anser nog att man har gjort en led frst nr man har klarat av att ledklttra den fritt utan att falla och utan att ha belastat skringspunkterna. Att klara en svr led p topprep kan givetvis ocks vara en prestation, men ef-tersom man varken behver oroa sig fr att falla eller placera skringar, blir topprepsklttring ofta betydligt lttare jmfrt med ledklttring. Om man har klttrat en led fallfritt p topp-rep sger man helt enkelt att man har klarat den p topprep. Att leda kan ses som en lnk till klttring i strre berg, dr enda mjligheten att ta sig upp r att starta frn botten.


47

De flesta klttrare anser att man har gjort en led frst nr man har klarat av att ledklttra den fritt utan att falla.

Naturen vr vackra men knsliga arena

Access tillgngen p kltterklipporFr ngra decennier sedan bestod Sveriges klttrare av en ganska liten skara individer som oftast inte syntes och mrk-tes srskilt mycket. Klippklttring var relativt oknt fr ge-mene man och klttrarna uppfattades mnga gnger som hippies eller tminstone som udda individer. Idag ser det annorlunda ut. Antalet klttrare i Sverige har flerdubblats de senaste 20 ren och klttervggar inomhus har kraftigt bidragit till att gra klttringen populr och nstan folklig. Det kande antalet klttrare ute p klipporna har gjort att ac-cess, tillgngen p kltterklippor, har blivit en mycket viktig frga fr alla klttrare. Tiden r nu frbi nr klttrare kunde smyga sig in till en klippa och klttra utan att ngon mrkte det. Idag r det viktigt att ha god kontakt med markgare och myndigheter och att klttringen bedrivs i samfrstnd med dessa aktrer.

Allemansrtten en sedvnja som ger mjligheter och skyldigheterDen svenska allemansrtten r en sedvnja som r skyddad i grundlagen och den ger oss stora mjligheter att vistas i natu-ren. Detta r inte sjlvklart i mnga andra lnder, dr bruket av naturen r betydligt mer reglerat n i Sverige. Den sven-ska traditionen av friluftsliv r nra sammankopplat med allemansrtten som bygger p respekt och hnsyn gentemot naturen och andra mnniskor. Begreppet sprls frd r


48

Klttring r fortfarnade en aktivitet med minimal pverkan p naturen, men visst r det s att vr nrvaro blir mer och mer synlig. Hr klttring vid Solvik i stergtland.

bra att tnka p nr man vistas i naturen. Det innebr att nr du lmnar kltterklippan eller bryter ditt lger s ska det helst inte synas att du ngonsin har varit dr. Lmna platsen s orrd som mjligt s ger du andra mnniskor chansen att f fina naturupplevelser.

Ingr klttring i allemansrtten?Allemansrttens honnrsord r inte stra inte frstra. Detta r en bra grundregel att frhlla sig till nr vi r ute och klttrar, men problemet r att allemansrtten inte r srskilt tydlig med vad som menas med att stra eller frstra. All vistelse i naturen lm-nar vl ngon typ av spr, eller? Om vi jm-fr med aktiviteter som vandring och cykling, som anses ing i allemansrtten, s kan vi f en uppfattning om vad som r okej. Om vi rr oss p etablerade stigar p vg till klippan och

om vi klttrar utan att aktivt rensa bort vxtlighet och utan att gra verkan p klippan s borde vi med god marginal hlla oss inom allemansrttens ramar fr vad som r till- ltet. I verkligheten r det dock svrt att klttra p detta stt i lngden. Vid populra klippor kommer stigar att bildas och marken under klippan kommer att bli lite upptrampad. Fr att det ska bli trevligare att klttra kanske vi ocks skulle vilja rensa bort buskar framfr klippan och borsta bort mossa och jord frn kltterlederna. P vissa klippor kanske det r aktuellt att placera borrbultar ngot som definitivt inte om-fattas av allemansrtten.

ven om viss klttring allts kan omfattas av allemansrt-ten br vi med andra ord alltid kontakta markgaren (och i vissa fall Lnsstyrelsen) innan vi brjar utveckla en ny klippa fr klttring. Mnga markgare har inget emot att man ren-sar lite p en klippa eller rjer undan buskar och sly. Tvrtom kan det bara vara vlkommet att ngon vill gallra ut s att skogen blir ljusare. Det viktiga r att frga frst och att ha en god dialog med markgaren.

Vad sger allemansrtten i vrigt?Klttrare tillbringar mycket tid i naturen och ibland r man inte bara ute ver dagen utan kanske flera dagar. Vad sger d allemansrtten om vernattning, eldning och annat fri-luftsliv?


50

Vid en del klt-terberg har den

lokala kltterklubben eller SKF placerat ut informationsskyltar. P dessa finns det

ofta uppdaterad information om vad

som gller angende parkering, fgelskydd

med mera.

CampingEnligt allemansrtten fr man lov att tlta ngot enstaka dygn i skog och mark utan att be om lov, s lnge man hl-ler sig utom syn- och hrhll frn boningshus och inte tltar p jordbruksmark. Det r viktigt att respektera de boendes hemfrid och r du osker p om du str s r det bst att frga om lov. Om man r en strre grupp eller vill tlta p samma plats flera ntter s br man ocks ta kontakt med markga-ren frst. Nr man lmnar sin lgerplats ska det helst inte synas att man har varit dr.

Eldning Det r vid kvllens lgereld som kltterhistorierna berttas och de framtida planerna smids. Elden r den sjlvklara sam-lingspunkten och allemans-rtten tillter lgereldar med vissa begrnsningar. Elda alltid i en eldstad som hin-drar elden frn att sprida sig och anvnd bara torr dd ved som du hittar i naturen el-ler som du har haft med dig. Det r inte tilltet att sga ner levande trd eller buskar fr att skaffa ved. Dessutom brinner frsk ved inte alls bra. Tnk p att aldrig elda p klipphllar, eftersom de kan spricka av vrmen, och slck alltid elden ordentligt innan du lmnar platsen. Nr det r torrt i markerna kan eldningsfrbud rda. Kontak-ta den lokala turistbyrn eller brandfrsvaret om du r osker p om det r eldningsfrbud eller inte.

Plocka br, svamp och vxterAllemansrtten tillter oss att plocka bde vackra blommor, br och svamp i naturen. Utnyttja grna dessa fantastiska resurser och inled kvllens mltid med en hrlig kantarell-macka eller plocka ngra nvar blbr till vaniljglassen! De enda begrnsningarna r att du inte fr plocka fridlysta vx-ter och inte heller bryta kvistar eller ta bark frn levande trd. Lnsstyrelsen kan lmna information om vilka vxter som r fridlysta.


51

Elden r den sjlv-klara samlings-punkten, Det r vid kvllens lgereld som kltterhistorierna berttas och de fram-tida planerna smids. Allemansrtten tillter lgereldar med vissa begrnsningar.


52

Hundar i naturenHundgare har ett stort ansvar att ha kontroll ver sina fyr-benta vnner om de fr flja med ut till kltterklippan. Under tiden 1 mars 20 augusti, en period nr vilda djur har ungar, r det inte alls tilltet att ha hunden springandes ls i natu-ren. Under resten av ret mste man som hundgare alltid ha sin hund under uppsikt och den fr aldrig tilltas att jaga vil-da djur, frutom under organiserad jakt. Givetvis fr hunden inte heller tilltas att jaga eller skrmma tamboskap i hagar.Vid kltterklippor br man som hundgare ha hunden kopp-lad eller under nra uppsikt av hnsyn till andra klttrare eller friluftsmnniskor. En del mnniskor r mycket hund-rdda och tycker att det r obehagligt med lsa hundar, oav-sett storlek eller ras.

Srskilda regler i reservatI en del naturomrden, exempelvis naturreservat och natio-nalparker, kan det finnas speciella regler fr vad som r till-ltet och allemansrtten gller d inte fullt ut. Det kan exem-pelvis rra sig om att man inte fr tlta eller elda annat n p anvisade platser eller att hundar alltid mste hllas koppla-de. I en del skyddade omrden kan till och med klttring vara helt frbjudet. Oftast finns det informationsskyltar i nrheten av parkeringar eller lgerplatser p vilka det framgr vilka speciella regler som gller. Lnsstyrelsen kan ocks svara p frgor angende skyddade naturomrden. I en del kommuner med mycket turism kan camping i naturen ocks vara begrn-sad till vissa omrden, srskilt under sommarmnaderna.

Bilar, bajs och buller tre hot mot klttringen!De tre B:na, bilar, bajs och buller, r ofta bovarna i dramat nr man pratar om accessproblem vid kltterklippor. Nr det gller bilar s handlar det i frsta hand om att parkera

p ett sdant stt att man inte block-erar infarter eller r i vgen p annat stt. P smvgar kan en parkerad bil i vgkanten gra att lantbrukare inte kommer fram med traktorer, skrde-trskor och andra breda fordon. Gi-vetvis fr man inte heller parkera p ngons tomt eller grdsplan utan till-stnd. Om den rekommenderade par-keringen r full s betyder det kanske att det r s mycket folk p klippan att

S hr fr det absolut inte se ut efter ett

toalettbesk i natu-ren. Om du mste g p toaletten nr du r ute och klttrar s ska

avfring och papper grvas ner eller tas

med hem!


53

det r bttre att ka till en annan klippa. Buskrning p smv-gar p vg till klippan r en annan orsak till irritation hos mark-gare och nrboende. Kr frsiktigt och visa hnsyn!

Bajs och annat avfall r givetvis oaccepta-belt att lmna efter sig vid en kltterklippa. Om du mste utrtta dina behov i naturen s ska bde avfring och toalettpapper gr-vas ner ordentligt. G lngt ifrn klippan och grv en djup grop eller vnd upp en stor sten s att du kan tcka ver avfringen och toalettpappret. nnu bttre r att elda upp pappret i gropen men var frsiktig om det r torrt i markerna s att du inte startar skogsbrand! Nr du r frdig kan du gra tramptestet. Du ska kunna trampa p din toa-lett utan att den avsljas. Hundar och ven en del andra djur tycker att mnsklig avfring r spnnande. Om du inte har grvt en tillrckligt djup grop s kan det hnda att ngon fr med sig hem en mycket illaluktande hund som har rullat sig i din toalett! Allt vrigt avfall tar du s klart med dig hem och ta grna med dig andras skrp ocks, om du ser ngot sdant vid klippan.

Buller rr sig oftast om klttrare som r alltfr hgljudda nr de r ute och klttrar. Det r ltt att bli s engagerad av klttringen att man inte tnker p hur andra kan pverkas av rop och skrik. Pminn varandra om att inte skrika ut er gldje eller frustration om ni riskerar att stra nrboende eller an-dra personer som vistas i omrdet. I vissa fall kan klttrares kommandorop ocks stra. Nr man ropar till varandra vid en klippvgg s studsar ljudet mot klippan och kan hras tydligt p lngt hll. Ibland kan det allts vara lge fr tyst kom-munikation, exempelvis genom system dr man rycker i repet enligt ett verenskommet mnster.

Vid kltterklippor som ligger precis intill boningshus gller det verkligen att visa hnsyn. Hr vid klip-pan Hller i Bohusln tillter den vlvillige markgaren att man parkerar p hans grdsplan.


54

Fgelskydd vad har klttrare och pilgrimsfalkar gemensamt?En del fgelarter, som berguv, pilgrimsfalk och korp, hckar i klippbranter som vi klttrare tycker om att vistas i. En del kltterklippor r drfr stngda fr klttring under vren och frsommaren, ofta frn mars till mitten av juli, men det

kan vara olika frn klippa till klippa. Att res-pektera ett sdant kltterfrbud r mycket viktigt eftersom strningar under hck-ningen kan f allvarliga konsekvenser fr utrotningshotade arter, som pilgrimsfalken. Dessutom kan en vertrdelse ge dryga b-ter och frstrda relationer till myndigheter och ornitologer. I flera omrden har klttrare och ornitologer en bra dialog och samarbete. Klttrare har exempelvis hjlpt forskare med ringmrkning av ungar i Projekt Pil-grimsfalk.

ven om en klippa inte har ett kltterfr-bud ska du vara uppmrksam p hckande

fglar under vren och frsommaren. Om du mrker att en fgel flyger nra och ger varningslten s kan det bero p att det finns ett bo i nrheten. Du br d avlgsna dig frn klip-pan s fort som mjligt. Detsamma gller om du skulle stta p ett bo med gg eller ungar.

Accessdatabasen hll dig uppdaterad om accesslget!Fr att underltta fr klttrare som vill ta reda p hur ac-cesslget r p en viss kltterklippa har Accessdatabasen skapats. Det r en lttanvnd webbsida dr du snabbt kan ska rtt p den aktuella klippan och f uppdaterad informa-tion. Du kan lsa om eventuella restriktioner eller frbud och det kan ocks framg om du ska tnka p ngot srskilt om du vill beska klippan. Det kan exempelvis handla om nya

bestmmelser angende parkering, hckande fglar eller att man br hlla en speciellt lg profil med hnsyn till nrboende eller markgare. Om du inte hittar den aktuella klippan p databa-sen s beror det antagligen p att det inte finns ngon speciell accessinforma-tion om just den klippan. D gller som vanligt att anvnda gott omdme och att visa hnsyn.

I flera omrden har klttrare och ornitolo-ger en bra dialog och samarbete. Klttrare har exempelvis hjlpt

forskare med ring-mrkning av ungar i Projekt Pilgrimsfalk.


55

Accessdatabasen har skapats fr att underltta anvnd den innan du ker ut och klttrar! Accessdatabasen nr du via Svenska Kltterfrbundets hemsida.

Accessfonden ett stt att skerstlla tillgngen p kltterklippor fr framtidenUnder 2012 startade Svenska Kltterfrbundet en fond med syfte att skerstlla tillgngen p kltterklippor i framtiden. Fondens medel kommer frn bde fretag, organisationer och privatpersoner och r tnkta att anvndas i det lpande accessarbetet p svl lo-kal, regional som nationell niv. Det kan till ex-empel handla om frbttring av parkeringar, framtagande och uppsttning av skyltar, byggande av stngselvergngar eller an-dra tgrder som ska skerstlla fortsatta mjligheter till klttring utomhus, i sam-frstnd med markgare, myndigheter och andra intressegrupper. Det r ofta lokal-klubbarna som bedriver accessarbete och det r ocks dessa som kan ska medel ur Accessfonden. Mer information om Accessfonden finns bland annat p Svenska Kltterfrbundets hemsida.

Klttring r friluftslivMnga klttrare r naturintresserade friluftsmnniskor som frutom klttringen grna ker skidor, fjllvandrar eller paddlar kajak. ven om klttringen har sjlvklara element av prestation och idrott, r naturupplevelsen central fr mnga klttrare. Genom klttringen kommer man till speciella och vackra miljer och nr man sitter p toppen av en klippa, ef-ter att ha klttrat en utmanande led, r man speciellt mot-taglig fr en vacker solnedgng eller en fantastisk utsikt ver skogar och sjar. Lyckligtvis brjar nu ocks myndigheter och politiker frst att klttrare inte r en grupp vettlsa galningar utan tvrtom serisa och hngivna friluftsutvare. P Naturvrdsverkets hemsida kan man exempelvis lsa att Klttring r en sjlvklar del av svenskt friluftsliv .

Under en kltterresa r det ganska vanligt att man bor i tlt och lever enkelt campingliv nra naturen. Man lagar sin egen mat p friluftskk och vrmer sig vid lgereldar p kvl-larna. Detta kltterfriluftsliv r vanligt bde i Sverige och i andra lnder och i en del populra kltteromrden finns det speciella campingar som r speciellt avsedda fr klttrare.


56

Kltterturism kan ge jobbP en del hll i vrlden har man insett att klttrare kan vara en viktig turistgrupp. Klttring lmpar sig speciellt vl som en form av ekoturism eftersom klttrare oftast inte har s hga krav p bekvmlighet och lyx. Det r istllet upplevel-serna i bergen och kontakten med lokalbefolkningen som man r intresserad av. I Sverige r Vstervik ett bra exempel p en kommun som har ftt upp gonen fr att den fina kltt-ringen i omrdet r intressant och att kltterturisterna r

en grupp som man br ta hand om. Genom ett pro-jekt har kommunen, den lokala kltterklubben och privata aktrer aktivt marknadsfrt klttringen i Vstervik och bland an-nat annordnat kltter-trffar med bde svenska och utlndska klttrare. Med kommunen som markgare av flera klip-por har accessarbetet i Vstervik underlttats betydligt.

I flera nationalparker i USA, exempelvis Yo-semite National Park i Kalifornien, r kltt-

ringen sjlvklar och en viktig del av turistattraktionen. Van-liga turister kommer till Yosemite bland annat fr att titta p klttrarna som hnger p de gigantiska granitvggarna. Givetvis r klttringen reglerad i dessa nationalparker men med campingar och tydliga stigar har man gjort klttringen tillgnglig samtidigt som man skyddar omrdenas speciella flora och fauna.

Det relativt nyutvecklade kltteromrdet Geyikbayiri i Turkiet r ett exempel hur klttringen kan pverka ett helt samhlle. Invnarna i den lilla bergsbyn var frst misstnk-samma och frskrckta nr mnniskor brjade klttra p de branta kalkstensklipporna i omrdet. Numera r klttringen bde accepterad och vlkommen och kltterturismen har gett mnga bybor arbeten p de vandrarhem, campingar, restau-ranger, kltterskolor och andra tjnster som efterfrgas av klttrarna.

Naturupplevelser och social samvaro

r en viktig del av klttringen, ibland till och med viktigare n

sjlva klttringen i sig.


57

Vad kan jag som klttrare gra? Som klttrare har vi bde ett ansvar och stora mjligheter att gra skillnad nr det gller access. Ett frsta steg r att vara medveten om vad som kan orsaka accessproblem och gra allt vi kan fr att frebygga dem. Hr kommer en sammanfattning av det du br tnka p nr du ska ut och klttra:

Ta reda p vilka regler som gller vid den klippa som du vill beska innan du ker dit. Kolla p kltterfrbundets accessdatabas eller prata med folk som du vet r uppdaterade p accesslget. Tnk p att informationen i din guidebok kan vara inaktuell och felaktig.

Parkera frnuftigt s att du inte blockerar eller r i vgen. Om det finns en anvisad parkering s anvnder du givetvis den.

Anvnd etablerade stigar i den mn det finns fr att g till klippan. Givetvis fr du inte gena ver tomter eller ver krar och flt med vxande grdor. Stng alltid grindar efter dig fr att inte slppa ut eventuella betesdjur.

Var uppmrksam p hckande fglar under vren och frsommaren. Om du mrker att en fgel flyger nra och ger varningslten s kan det bero p att det finns ett bo i nrheten. Du ska d avlgsna dig frn klippan s fort som mjligt. Detsamma gller om du skulle stta p ett bo med gg eller ungar.

Hll lg profil vid klippan, speciellt om det finns hus i nrheten. Ropa och skrik inte i ondan och tnk p att andra klttrare ocks kan bli strda av hgljudda sllskap.

Ta med dig allt skrp hem. Om du vill lmna kvar organiskt avfall som ba-nanskal eller ggskal s grv ner det i marken. Om det ligger framme ser det skrpigt ut och det kommer att ta lng tid innan det bryts ned. Ha begreppet sprls frd i bakhuvudet nr du lmnar klippan och plocka grna med dig skrp ven om det inte r ditt.

G helst p toaletten innan du ker ut till kltterklippan. Om du nd mste utrtta dina behov och det inte finns ngon toalett i nrheten s mste du grva ner avfringen och toalettpappret djupt.

Var trevlig mot nrboende, markgare och andra mnniskor som du stter p nr du r ute och klttrar. Mnga r nyfikna och vill grna titta lite eller stlla frgor om klttring. Ta chansen att gra ett gott intryck och visa att klttrare r hyggliga mnniskor!

Bryt aldrig mot ett kltterfrbud! Frutom att det kan ge dig dryga bter s kan det komma att pverka det framtida accessarbetet starkt negativt.

Markgarens roll och ansvar klttring p egen risk


Mnga markgare som har kltterklippor p sin mark r mycket positivt instllda till klttrare och tycker att det r roligt att just deras klippa r attraktiv fr klttring. Fr-modligen beror markgares instllning till klttring mnga gnger p vilket bemtande de har ftt frn klttrare tidi-gare. Dessvrre har det frekommit att klttrare har stllt

till bekymmer fr markgare, exempelvis med tokigt parkerade bilar eller att man har strt p andra

stt. Olyckligtvis kan enskilda klttrares beteende f konsekvenser fr alla som

kommer efter.

Klttring sker p egen risk!En del markgare r skeptiska till

klttring eftersom de r oroliga fr att de kan bli ansvariga om klttrare skulle

skada sig p deras mark. Man har ocks frgat sig om underhllet av fasta installa-

tioner som borrbultar skulle kunna falla p markgarens ansvar. Alla klttrare frvntas vara medvetna om att

de utstter sig fr en risk nr de ger sig ut och klttrar. Klippklttring kan vara farligt och man

klttrar alltid p egen risk. Det r med andra ord

Alla klttrare frvntas vara medvetna om att de utstter sig fr en risk nr de ger sig ut och klttrar. Klippklttring kan vara farligt och man klttrar alltid p egen risk.


60

alltid klttrarens ansvar att gra sina egna bedmningar av klippans hllfasthet, eventuella borrbultars skick och en leds skringsmjlig-heter i vrigt. Ingen annan frutom utvarna kan hllas ansvarig fr eventuella skador som kan uppkom-ma vid klttring. Vid kursverksam-het har instruktren ansvaret fr deltagarnas skerhet.

Svenska Kltterfrbundet har hllningen att man som klttrare r ansvarig fr sin egen sker-het och vid klttring utomhus gl-ler alltid att man klttrar p egen risk. Ansvaret kan aldrig lggas p markgaren och om klttrare place-rar borrbultar i klippan frvntas givetvis inte markgaren ta ver ansvaret fr dessa. Det finns inte ngra prejudicerande fall i frgan men enligt sakkunniga jurister r det ingen risk att markgare kan stllas till svars om en kltterolycka skulle intrffa p deras mark.

Dialogen r viktigSvenska Kltterfrbundet och anslutna lokalklubbar ns-kar alltid fra en dialog med berrda markgare s att man kan komma fram till accesslsningar som alla r njda med. I Bohusln anvnds till exempel ett system med s kallade bergsfaddrar. Det r helt enkelt personer frn den lokala kltterklubben som r ansvariga fr att skta kontakten med markgaren av en viss kltterklippa. Om problem skulle upp-st, exempelvis med felparkerade bilar eller skrp i skogen, kan markgaren kontakta den aktuella bergsfaddern fr att ptala detta. Bergsfaddern kan sedan p olika stt, till exem-pel genom Accessdatabasen, vidarebefordra denna informa-tion till kltterkollektivet. Genom bergsfaddern kan mark-gare ocks f inbjudningar till klubbens aktiviteter som bildvisningar, julfester och annat trevligt. Faddersystemet kan vara en modell fr en enkel dialog mellan klttrare och markgare och skulle skert kunna fungera bra fr mnga svenska kltterklippor.

Ovan: Det r alltid klttrarens ansvar att gra sina egna

bedmningar av klippans hllfasthet,

eventuella borrbultars skick och en leds

skringsmjligheter i vrigt. Hr placeras

en kil i en spricka.

Till hger: Klttring vid Kjugekull i Skne.

Klubbarna och frbundet jobbar fr din klttring

62


G med i en kltterklubb det har mnga frdelar!Om du klttrar, eller tnker brja, r det en vldigt bra id att g med i en kltterklubb. Det finns cirka 70 kltterklub-bar i Sverige idag som r anslutna till Svenska Kltterfrbun-det. Klubbarna drivs ideellt och bestr av engagerade med-lemmar. En del klubbar r vldigt aktiva och erbjuder en hel del arrangemang och aktiviteter fr sina medlemmar. Andra klubbar r inte lika aktiva men medlemskapet ger dig nd de frmner som SKF ger alla sina medlemmar, exempelvis kltterfrskringen och tidningen Bergsport. Fler skl med att bli medlem i en klubb och SKF r att du kan:

Lra knna andra klttrare, knyta kontakter och bli en del i klttergemenskapen.

Delta i klubbens aktiviteter som kurser, klubbresor, tv-lingar, klttertrffar, fester och annat roligt.

Hyra eller lna den kltterutrustning som en del klubbar erbjuder sina medlemmar.

Teckna en resetillggsfrskring fr utlandsresor. F ett medlemskort som ger dig rabatter i vissa butiker. Trna p klubbens eventuella klttervgg. Engagera dig i viktiga frgor fr klttringen, p lokal el-

ler nationell niv. Stdja svensk klttring och bidra till att gra SKF till en

strre och mer betydelsefull organisation. Detta r vik-tigt fr att exempelvis kunna gra klttrarnas rst hrd i accessfrgor.

De frbundsanslutna klubbarna drivs ideellt och bestr av engagerade medlemmar. En del klubbar r vldigt aktiva och erbjuder en hel del arrangemang och aktiviteter fr sina medlemmar.


64

Medlemskapet i en klubb ger dig dessutom mjlighet att:

Utbilda dig till auktoriserad kltterinstruktr eller klt-tertrnare.

Delta i klttertvlingar p nationell och internationell niv.

Hur hittar man en klubb?Klubbarna finns utspridda runtom i landet och alla strre st-der har minst en klubb. Klubbar finns ven i mindre stder

och en del sm lokalklub-bar r vldigt aktiva tack vare drivande eldsjlar. P kltterfrbundets hemsida finns en lista p alla frbundsanslutna kltterklubbar. Dr kan du hitta kontaktuppgif-ter, webbadresser och annat anvndbart.

Vad kostar det att bli medlem?Det gr inte att bli med-lem bara i Svenska Klt-terfrbundet utan man blir medlem i en lokal-klubb som i sin tur r ansluten till SKF. Lokal-

klubbarna har lite olika priser fr medlemskapet men rs-avgiften brukar ligga p 200400:- fr vuxna. En lg summa med tanke p vad man fr fr pengarna!

Svenska Kltterfrbundet samlar landets klttrareSvenska Kltterfrbundet (SKF) r en ideell organisation som samlar landets klttrare och arbetar med att frmja klttringen i Sverige. Frbundet bestr av de anslutna lokal-klubbarna och representerar klttringens alla discipliner som inomhusklttring, sportklttring, bouldering, tradklttring, isklttring, alpinklttring och skidalpinism.

SKF bildades 1973 och representerar klttring och hg-fjllssport i den svenska idrottsrrelsen som medlemmar i Riksidrottsfrbundet och i den svenska friluftsrrelsen som medlemmar i Svenskt Friluftsliv. Frbundet r ven medlem

Ett bra stt att komma in i klttergemenska-

pen r att g med i en klubb. Dr kan du lra knna andra klttrare och delta i klubbens aktiviteter. Medlem-

skapet ger dig mnga mjligheter. Dessutom

stdjer du utveck-lingen av svensk

klttring.


65

i den internationella alpinistunionen UIAA, samt i de internationella frbunden fr tvling i sportkltt-ring (IFSC) och tvling i skidalpinism (ISMF). Frbundet leds av en styrelse och verkar genom olika arbetsgrupper, kommitterna. Dessutom finns det ett kansli dr bland andra en general-sekreterare jobbar med administration och infor-mation. Fljande kommitter finns:

Utbildningskommittn arbetar med vergripande utbild-ningsfrgor inom klttring. Det handlar bland annat om att utbilda och examinera nya instruktrer samt att ta fram kursnormer fr inomhusklttring, klippklttring och iskltt-ring. I kommittn finns det ven en grupp som arbetar med trnarutbildning p olika niver.

Accesskommittn arbetar med utomhusklttringens kanske viktigaste frgor tillgng p kltteromrden. Kommittn samordnar och organiserar accessarbetet i Sverige och ger std till lokalklubbarnas accessarbete. Dessutom arbetar man med att ta fram informationsmaterial samt att informera och pverka lagstiftare och myndigheter om klttring som en del av det aktiva friluftslivet.

Anlggningskommittns uppgift r att utveckla verksamhe-ten p landets klttervggar. Centralt i arbetet r certifiering av verksamheten vid klttervggar. Certifieringen finns i tre steg och fungerar som en kvalitetsskring fr hela verksam-heten p vggen.

Frutom certifieringsarbetet arbetar anlggningskommit-tn ven med rd och std till de som vill bygga en kltter-vgg, eller om man har frgor rrande underhll, krav, ut-veckling med mera.

Alpina kommittn arbetar med att frmja den alpina kltt-ringen, bland annat genom att bidra med rd och ekonomiskt std till kltterexpeditioner. Dessutom arbetar man med att anordna trffar fr alpinklttrare samt att anordna semina-rier och frelsningar.

Barn- och ungdomskommittn arbetar med att utveckla fr-bundets barn- och ungdomsarbete. Det innebr bland annat att man stdjer och uppmuntrar klubbarnas verksamhet inom omrdet. Kommittn arbetar ven med att stdja och


66

flja upp barn- och ungdomsverksamheten i andra kommit-ter som tvlingskommittn och utbildningskommittn.

Medicinska kommittn arbetar med att frmja och stdja ut-vecklandet av den medicinska kunskapen kring frbundets verksamheter. Det innebr att man bland annat utarbetar rekommendationer kring kltterskador och skador relaterade till hghjdsklttring. Kommittn har ocks en stdfunktion till elit- och landslagsverksamheten.

Skerhetskommittn arbetar med att frmja kad kunskap om risk- och ansvarstnkande bland klttrare. Arbetet be-str bland annat av att sammanstlla incidentrapporter och presentera resultaten i artiklar samt via seminarier och fre-lsningar. Man strvar ocks efter att utarbeta riktlinjer och rekommendationer fr sker klttring.

Tvlingskommittn frmjer och utvecklar tvlingsverksam-heten i landet. Man ger bland annat std och hjlp till alla som vill arrangera klttertvlingar. Det kan handla om tips och rd infr tvlingen men ven om direkt hjlp med arrang-emanget, speciellt hos klubbar med mindre erfarenhet av tvlingsarrangemang. Kommittn arbetar ocks med att ut-arbeta regler och normer fr frbundets tvlingsverksamhet. Frmsta mlen r att samordna SM, NM och cuptvlingar fr bde juniorer och seniorer.

Svenska Kltterfrbundet organiserar ocks landslagsverk-samhet fr damer och herrar, p bde senior- och juniorsidan, i de tre tvlingsdisciplinerna, sportklttring, isklttring och skidalpinism.

Vill du engagera dig?Svenska Kltterfrbundet sker alltid efter personer med ider och engagemang och som brinner fr klttring i ngon form. Kanske tycker du att accessarbete r ngot som du vill engagera dig i? Eller kanske vill du vara med och utveckla barn- och ungdomsklttringen i Sverige? Bst r det s klart om du har ngon erfarenhet eller specialkompetens inom det omrde som du vill engagera dig inom, men mnga gnger r det inte ndvndigt s lnge du r ppen fr att lra dig nya saker. Tveka inte infr att ta kontakt fr att anmla ditt intresse! Du kan antingen kontakta den aktuella kommittn direkt (kontaktuppgifter finns p hemsidan) eller ringa till frbundets kansli och prata med personalen dr.

Kontakt

Svenska KltterfrbundetIdrottens hus114 73 StockholmTfn 08-699 65 [email protected]

Ls merDet finns en hel del litteratur p marknaden om klttring. Om du r intresserad av att lsa mer kommer hr ngra tips p svensk litteratur:

Stora boken om klttring, Nils Ragnar Gustavsson (2012) Calazo frlagEn modern svensk instruktionsbok som tar upp grunderna i klippklttring p mindre klippor. Rikt illustrerad och med detaljerade beskrivningar av allt frn ankarbygge till led-klttring. Rekommenderas som kurslitteratur fr bland an-nat Grundkurs i klippklttring och Sportkltterkurs.

Stora klippklttringsboken, Per Calleberg (1994) Rabn PrismaInstruktionsbok i klippklttring som har varit kurslitteratur fr kltterkurser i nstan 20 r, men som kan vara svr att f tag p numera. Finns dock att lna p mnga bibliotek.

Accesshandboken, Svenska KltterfrbundetDigital handbok som gr in p djupet angende kltteraccess. Finns att ladda ner gratis p frbundets hemsida.

Svensk klttring: pionjrerna, Ewa Hellstrm-Bostrm (1997) Alpina frlagetEn intressant skildring av de stora pionjrerna i svensk kltt-ring som lade den grund som klttringen str p idag.

Allt om allemansrtten, Ingemar Ahlstrm (2008) Hilmas frlagIntressant lsning fr den som vill frdjupa sig i vad alle-mansrtten innebr fr friluftsutvare och andra som vistas i naturen.

Ls mer

67

Svenska KltterfrbundetIdrottens hus114 73 Stockholm

Tfn 08-699 65 20www.klatterforbundet.se

Vad menas egentligen med friklttring?Hur gr det till att skra sig nr man klttrar?Hur lr man sig att klttra?Vad sger allemansrtten om klttring? Vad r det fr skillnad p onsight och redpoint?Vad gr Svenska Kltterfrbundet?

Svaren p dessa frgor och en mngd andra hittar du i det hr hftet. Materialet r framtaget av Svenska Kltterfrbundet i syfte att informera om klippklttring och andra kltterformer som bedrivs utomhus i naturen. Hftet vnder sig till klttrare, blivande klttrare och andra personer som vill veta mer om klttring.

klättring utomhus

Documents