kemikalieinspektionens årsredovisning 2014 · grafisk manual kemikalieinspektionen version 1.10,...

Årsredovisning

2014

Grafisk manualKemikalieinspektionen

version 1.10, 2014-02-07

Abcdabcdefghijklm-nopqrstuvxyzåäö

Avdelningar

Sekretariat

Generaldirektör

Enheter Strategier och uppdrag

Internationella

Ämnesutvärdering

Klassificerings- och begränsningsförslag

EU-koordinering

Utveckling av lagstiftningoch andra styrmedel

Upplysning och utbildning

Samordning och beslut

Miljöbedömning 1

Miljöbedömning 2

Hälsobedömning

Tillstånd och upplysning

Kemikaliestatistik och registratur

Tillsyn av bekämpningsmedeloch varor

Tillsyn av kemiska produkter

Tillsyn och registratur

IT

GD-stab

Råd

Generaldirektör

Juridik

Ekonomi

Kommunikation

HR

Innehållgeneraldirektören har ordet 4

Kemikalieinspektionens uppdrag 6

resultatredovisning 10

Läsanvisning 10

Intäkter och kostnader 11

Utveckla lagstiftning och andra styrmedel 15 Utveckla strategiska områden och styrmedel 15 Genomföra uppdrag 19 Utvärdera ämnen 20 Ta fram åtgärdsförslag enligt Reach och CLP 22 Koordinera EU-arbete 25 Bedriva internationellt arbete 30 Ta fram föreskrifter 32

Tillståndspröva, upplysa och annan regeltillämpning 33 Pröva ansökningar och dispenser för bekämpningsmedel 33 Pröva dispenser för allmänkemikalier 38 Upplysa och utbilda 38 Annan regeltillämpning 41

Utöva tillsyn och ta fram kemikaliestatistik 42 Utföra operativ tillsyn 42 Ge tillsynsvägledning 48 Tillsynsarbete inom EU 50 Förvalta register och producera statistik 51

Återrapportering enligt regleringsbrevet 54

Myndighetens förvaltning 70

Finansiell redovisning 74

Sammanställning över väsentliga uppgifter 74

Resultaträkning 75

Balansräkning 76

Anslagsredovisning 77

Tilläggsupplysningar och noter 78

Undertecknande 87

ordlista 88

4 Kemikalieinspektionens årsredovisning 2014

De kemiska ämnen som människan tillverkar eller får ut ur naturen har starkt bidragit till en ökad välfärd. Men en del har också orsakat allvarliga skador på människa och miljö. Det handlar om kemikalier som påverkar våra hormonsystem, fortplantningen och fosterutvecklingen. Dessa gifter kommer från diffusa källor som i många fall är svåra att identifiera och åtgärda. Det går därför inte att prata om hållbarhet utan att inkludera konsekvenserna av kemikalieanvändningen. Må-let måste vara att vårt samhälle inte är beroende av kemikalier som är farliga för hälsa och miljö, att de farligaste kemikalierna fasas ut och att avfall från kemiska produkter och varor tas om hand på ett bra sätt. Det förutsätter både innovation och produktutveckling, utvecklad lagstiftning och ändrade konsumtionsmönster. Först då finns förutsättningar att på allvar skapa ett hållbart samhälle.

Kemikalieinspektionens uppdrag är att bidra till att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. Det gör vi genom att utveckla lagstift-

Generaldirektören har ordet

Generaldirektör Nina Cromnier, fjärde från vänster, här omgiven av medarbetarna i ledningsgruppen.

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2014 5

ning och andra styrmedel, pröva ansökningar om tillstånd att få sälja och använda växtskyddsmedel och biocidprodukter och utöva tillsyn över importörer och tillver-kare av kemiska produkter, bekämpningsmedel och varor.Det viktigaste för att kunna begränsa användningen av kemiska ämnen är att de är klassificerade. Därför har vi lämnat förslag på harmoniserad klassificering för fyra ämnen till Echa. Vi har också gjort två ämnesutvärderingar och lämnat fyra förslag på särskilt farliga ämnen till den så kallade kandidatförteckningen. Flera av de kemiska ämnen vi har valt ut för förslag på åtgärder finns i varor som används av konsumenter och där barn kan utsättas för ämnena.

Vi har lämnat rapporter från tre större uppdrag till regeringen; Utveckling och tillämpning av Reach, Kemikalier i textilier samt Utfasning av misstänkt fortplant-ningsstörande och hormonstörande ftalater i Sverige. Alla dessa utredningar tror vi kommer att utgöra ett stort stöd i EU-arbetet.

Nationellt har vi ökat antalet inspektioner. Inom varutillsynen har ett stort fokus lagts på smycken – ett gemensamt projekt med landets kommuner inom ramen för vår tillsynsvägledning. Vi har fortsatt dialogerna med företag från leksaksbranschen och textilbranschen samt med företag som säljer kosmetika och hygienprodukter för att stödja företagens arbete med att byta ut farliga ämnen.

Inom biståndsarbetet har en ny ramöverenskommelse och ett nytt globalt pro-gram tecknats med Sida. Det ger oss möjlighet att fortsätta utveckla vägledning om uppbyggnaden av lagstiftning och institutioner till länder som behöver bygga upp sin kemikaliekontroll. Kemikalieinspektionens bilaterala stöd är särskilt viktigt med tanke på att en mycket stor del av varorna på EU-marknaden importeras från länder utanför EU. Så kommer till exempel 80 procent av kläder och andra textilier från Asien.

Vi bedriver ett omfattande arbete för att effektivisera processer och arbetssätt för vår prövning av bekämpningsmedel. Det är en omfattande verksamhet där tiden och kostnaden för ett ärende bland annat påverkas av riskbedömningens komplexitet samt om ärendet måste kompletteras och uppdateras på grund av avsaknad eller bristfällig dokumentation. Det är därför med glädje och tillförsikt som jag kan konstatera att vi under 2014 har brutit den negativa trenden när det gäller denna verksamhet. Det totala antalet avslutade bekämpningsmedelsärenden har ökat och den genomsnittliga handläggningstiden har minskat.

Vi har sedan 2011 haft uppdraget att genomföra handlingsplanen för en giftfri vardag. En satsning som har gjort det möjligt för oss att kraftigt utöka insatserna både nationellt, inom EU och internationellt. Under åren 2011–2014 har vi prio-riterat arbetet med EU:s kemikalielagstiftning, det internationella arbetet, tillsyn av farliga ämnen i varor samt dialoger med näringslivet för att minska riskerna med farliga ämnen i varor. Det är glädjande att regeringen har fattat beslut om att denna satsning ska fortsätta. De kommande åren kommer våra fokusområden att bli nationella begränsningar, fluorerade ämnen samt barn och unga vuxnas vardag.

Dagens barn och ungdomar är morgondagens konsumenter, och de påverkar re-dan idag föräldrarnas konsumtionsmönster. Därför vill vi i det kommande arbetet med Handlingsplanen för en giftfri vardag bidra till att på förskolor och skolor öka elevernas kunskap om hållbar konsumtion. För att hjälpa konsumenter att göra medvetna val har Kemikalieinspektionen också publicerat särskild och målgrupp-sanpassad information på myndighetens webbplats.

Jag känner glädje och stolthet över det arbete vi bedriver. Ett viktigt arbete som gör skillnad. Jag vill avsluta med ett stort tack till alla mina mycket kompetenta medarbetare för ett gott arbete under det gångna året.

Nina Cromnier Generaldirektör


Kemikalieinspektionen är en myndighet under regeringen. Vi arbetar i Sverige, inom EU och internationellt för att utveckla lagstiftning och andra styrmedel som främjar god hälsa och bättre miljö. Vi har tillsyn över reglerna för kemiska produkter, bekämpningsmedel och ämnen i varor och gör inspektioner. Vi granskar och godkänner bekämpningsmedel innan de får användas. Vårt miljökvalitetsmål är Giftfri miljö.

Kemikalieinspektionens uppdrag

Uppgifter enligt instruktionen Resultat

1 § Kemikalieinspektionen är, i den mån inte någon annan myndighet har uppgiften, förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med1. kemiska produkter,2. biotekniska organismer, och3. varor som på grund av sitt innehåll eller behandling

har sådana egenskaper att de behöver regleras som kemiska produkter eller tekniska organismer.

genomföra uppdrag, s 19Utvärdera ämnen, s 20Ta fram åtgärdsförslag enligt reach och CLP, s 22Tillståndspröva, upplysa och annan regeltillämpning, s 33Utöva tillsyn och ta fram kemikaliestatistik, s 42Återrapportering enligt regleringsbrevet; prövning av bekämpningsmedel s 58

2 § Kemikalieinspektionen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöar-betets utveckling samt samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet giftfri miljö.

inspektionen ska i fråga om sitt miljöarbete enligt första stycket rapportera till naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.

Utveckla strategiska områden och styrmedel, s 15genomföra uppdrag, s 19Koordinera eU-arbete, s 25Bedriva internationellt arbete, s 30Upplysa och utbilda, s 38Återrapportering enligt regleringsbrevet; handlingsplan för en giftfri vardag, s 54; Miljöteknik och miljömål, s 67

3 § Kemikalieinspektionen ska inom sitt verksamhetsområde1. medverka i samarbetet inom europeiska unionen,2. i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt ut-

vecklingssamarbete,3. inom den svenska politiken för global utveckling, och4. inom det internationella samarbetet i övrigt. inspektionen ska även vara regeringens expert i det arbete

som regeringen bedriver inom dessa områden

Utveckla strategiska områden och styrmedel, s 15Utvärdera ämnen, s 20Ta fram åtgärdsförslag enligt reach och CLP, s 22Koordinera eU-arbete, s 25Bedriva internationellt arbete, s 30Tillståndspröva, upplysa och annan regeltillämpning, s 33Utöva tillsyn och ta fram kemikaliestatistik, s 42Återrapportering enligt regleringsbrevet; prövning av bekämpningsmedel s 58

4 § Kemikalieinspektionen ska särskilt1. i fråga om sådana produkter, organismer och varor som

anges i 1 § och deras hälso- och miljörisker a) följa utvecklingen, hålla regeringen informerad och vid

behov föreslå åtgärder, och b) meddela föreskrifter enligt bestämmelser som meddelats

med stöd av miljöbalken,2. pröva frågor om godkännande av bekämpningsmedel,3. föra och utveckla register över kemiska produkter och bio-

tekniska organismer,4. informera, stödja och samverka med företag, myndigheter

och andra berörda om kemiska produkter, biotekniska orga-nismer, kemikaliesäkerhet och gällande regler samt i frågor som rör inspektionens verksamhet,

5. bidra med kunskap för att främja forsknings- och utveck-lingssamarbete som har särskild betydelse för att kunna nå miljökvalitetsmålet giftfri miljö, och

6. ansvara för den centrala tillsynsvägledningen inom sitt verk-samhetsområde.

Utveckla strategiska områden och styrmedel, s 15 genomföra uppdrag, s 19Ta fram föreskrifter, s 32Pröva ansökningar och dispenser om bekämpnings- medel, s 33Förvalta register och producera statistik, s 51Upplysa och utbilda, s 38ge tillsynsvägledning, s 48 Återrapportering enligt regleringsbrevet, s 54


Uppgifter enligt instruktionen forts. Resultat

5 § Kemikalieinspektionen ska se till att de regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag.

5a § Kemikalieinspektionen får, inom ramen för full kostnads-täckning, bedriva sådan tjänsteexport som är förenlig med myndighetens uppgifter och verksamhetsområde.

Bedriva internationellt arbete, s 30

Uppgifter enligt andra beslut Resultat

Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. senast ändrad genom (2014:510).

Pröva ansökningar och annan regeltillämpning, s 33Förvalta register och producera statistik, s 51intäkter och kostnader, s 11

Förordning (2000:338) om biocidprodukter. senast ändrad genom (2014:429).

Utvärdera ämnen, s 20Pröva ansökningar och dispenser för bekämpningsme-del, s 33 Återrapportering enligt regleringsbrevet; prövning av bekämpningsmedel s 58

Förordning (2001:100) om den officiella statistiken. senast ändrad genom (2013:946).

Förvalta register och producera statistik, s 51

Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel. senast ändrad genom (2014:428).

Utvärdera ämnen, s 20Pröva ansökningsärenden och dispenser för bekämp-ningsmedel, s 33Återrapportering enligt regleringsbrevet; prövning av bekämpningsmedel s 58

Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. senast ändrad genom (2014:431).

samtliga avsnitt

Miljötillsynsförordning (2011:13). senast ändrad genom (2014:1243).

Utföra operativ tillsyn, s 42

en statsförvaltning i förnyelse (s2012.004).

Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter. senast ändrad genom (2014:1051).

Utföra operativ tillsyn, s 42

Förordning (2013:63) om bekämpningsmedelsavgifter. senast ändrad genom (2013:917).

Återrapportering enligt regleringsbrevet; prövning av bekämpningsmedel s 58intäkter och kostnader, s 11

Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel. Pröva ansökningsärenden och dispenser för bekämp-ningsmedel, s 33Återrapportering enligt regleringsbrevet; prövning av bekämpningsmedel s 58

Förordning (2014:110) om en upplysningstjänst för konsumenter

Upplysa och utbilda, s 38Återrapportering enligt regleringsbrevet; handlingsplan för en giftfri vardag, s 54

regeringens strategi för att uppnå miljökvalitetsmålet giftfri miljö (prop. 2013/14:39 På väg mot en giftfri vardag – platt-form för kemikaliepolitiken) och beslutade etappmål om farliga ämnen:

samtliga avsnitt


Uppgifter enligt andra beslut forts. Resultat

särskilt farliga ämnen Utveckla strategiska områden och styrmedel, s 15Utvärdera ämnen, s 20Ta fram åtgärdsförslag enligt reach och CLP, s 22Koordinera eU-arbete, s 25

Kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper genomföra uppdrag, s 15Koordinera eU-arbete, s 25Återrapportering enligt regleringsbrevet: handlingsplan för en giftfri vardag, s 54 och hormonstörande ämnen, s 69

information om farliga ämnen i varor Utveckla strategiska områden och styrmedel, s 15 Ta fram åtgärdsförslag enligt reach och CLP, s 22Koordinera eU-arbete, s 25Återrapportering enligt regleringsbrevet: handlingsplan för en giftfri vardag, s 54

Utveckling och tillämpning av eU:s kemikalieregler Utveckla strategiska områden och styrmedel, s 15Utvärdera ämnen, s 20Ta fram åtgärdsförslag enligt reach och CLP, s 22 Koordinera eU-arbete, s 25Återrapportering enligt regleringsbrev, handlingsplan för en giftfri vardag, s 54

effektivare kemikalietillsyn inom eU Tillsynssamarbete inom eU, s 50

giftfria och resursfria kretslopp Utveckla strategiska områden och styrmedel (ge stöd till regeringen i strategiska miljömålsfrågor, strategi för giftfri materialåtervinning), s 15

Minska barns exponering för farliga kemikalier Utveckla lagstiftning och andra styrmedel, s 15, Tillståndspröva, upplysa och annan regeltillämpning, s 33Återrapportering enligt regleringsbrevet: handlingsplan för en giftfri vardag, s 54

Ökad miljöhänsyn i eU:s läkemedelslagstiftning och internatio-nellt

genomföra uppdrag, s 19


Figur 1. Kemikalieinspektionens ledningssystem – hjälper oss att göra rätt saker på rätt sätt.

Styra GenomföraPlanera Följa upp och utvärdera Utveckla och förbättra

Kvalitets- och miljöpolicyLedningsprocess

Arbetsgivare i toppklass Samverkar och finner innovativa lösningar

Effektiv och professionell Tar täten i EU och internationellt för giftfria varor

Utveckling och förbättring av verksamheten

Strategiskt mål 1 Strategiskt mål 3Strategiskt mål 2 Strategiskt mål 4

Författningar och andra externa krav

Ekonomi ITHRKommuni-

ceraHantera

handlingarInternt

miljöarbeteLokaler och

säkerhetTa ut

avgifter

Utveckla lagstiftning och andra styrmedel

Tillståndspröva, upplysaoch annan regeltillämpning

Utöva tillsyn och ta fram kemikaliestatistik

Kemikalieinspektionens uppdrag

Resultat


LäsanvisningKemikalieinspektionens årsredovisning för 2014 är indelad enligt verksamhetens huvudprocesser. Indelningen är ny för år 2014 och är en konsekvens av att myndig-heten genomförde en omorganisation 2013.

I avsnittet Kemikalieinspektionens uppdrag finns en tabell med våra uppgifter enligt instruktionen och hänvisningar till de delar i resultatredovisningen där pre-stationer och annan resultatinformation finns.

Resultatredovisningen inleds med en översikt över verksamhetens intäkter och kostnader. Därefter följer en redovisning av resultat från de olika huvudprocesser-na.

Treårsjämförelser redovisas om vi har kunnat ta fram tillförlitliga uppgifter tre år bakåt i tiden.

I avsnittet Återrapportering enligt regleringsbrevet finns information samlat om återrapporteringar enligt regleringsbrevet för 2014. Här redovisar vi kostnader och genomförda åtgärder inom ramen för Handlingsplanen för en giftfri vardag och handläggningstider för bekämpningsmedel.

Resultaten avslutas med att vi redovisar myndighetens förvaltning. Allra sist finns en ordlista.

Samtliga kostnader i prestationstabellerna är totala kostnader och anges i tusen kronor. De totala kostnaderna för prestationer är inte alltid desamma som total-kostnaden i resultaträkningen, eftersom kostnader för prestationer kan avse ett ur-val av prestationer och kan sträcka sig över flera budgetår. I de totala kostnaderna för prestationerna ingår de kostnader av anslag som inte direkt fördelats i redovis-ningen, det vill säga vissa i redovisningen ofördelade kostnader. Dessa kostnader är i år fördelade på prestationer och processer med lönekostnader som grund. 2012 och 2013 fördelades de aktuella kostnaderna schablonmässigt på prestationskost-naderna enligt följande schablon: 10 procent för år 2013 och 6 procent för år 2012.

Resultatredovisning


Intäkter och kostnader

Tabell 1. Intäkter och kostnader per process (kostnader i tkr)

Kostnader och intäkter av anslag per process i tabell 1 är i huvudsak fördelade utifrån data i redovisningen. Redovisningen per process tar hänsyn till indirekta kostnader samt fördelning av kalkyldifferensen. Den senare motsvarar knappt 6,6 procent av kostnaderna och intäkterna och är fördelade på prestationer och processer med löne-kostnad som grund.

Tabellen är strukturerad i enlighet med genom-förd omorganisation 2013.

Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras huvudsakligen via anslag, medan viss verksamhet finansieras via uppdragsintäkter och bidrag.

Under 2013 låg lämnade bidrag, i form av utbetalningar till samarbetsorganisationer, något lägre än normalt eftersom det globala programmet och programmet i Sydostasien, som är Kemikalie-inspektionens två största program, avslutades det

året. Ett nytt program i Sydostasien och ett nytt globalt program inleddes hösten 2013 respektive våren 2014. Programmet i Sydostasien är större än det tidigare programmet. Det förklarar uppgången i lämnade bidrag 2014.

Utveckla lagstiftning och andra styrmedel har i stort varit konstant under perioden 2012–2014.

Kostnaderna för processen Tillståndspröva, upp-lysning och annan regeltillämpning har ökat 2014 jämfört med 2013, beroende på att vi har prioriterat tillståndsarbetet för att korta handläggningstider och att minska ärendebalanser. Utöver det har upp-lysningsverksamheten etablerats fullt ut under året.

Kostnaderna för Utöva tillsyn och ta fram kemikaliestatistik ökade från 2012 till 2013 bero-ende på en prioritering av tillsynen. Kostnaderna upprätthålls på samma nivå totalt för avdelningen mellan 2013 och 2014.

2014

Huvudprocess Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader Uppbörd Lämnade bidrag

Utveckla lagstiftning och andra styrmedel 84 542 26 598 -112 562 1 966 25 492

Tillståndspröva, upplysning och annan regeltillämpning 67 645

355 -66 192 50 728 -3 319

Utöva tillsyn och ta fram kemika-liestatistik

50 147 480 -51 014 38 119 –

Summa 202 334 27 433 -229 767 90 813 -28 812

2013


Utveckla lagstiftning och andra styrmedel 76 821 30 223 -108 938 64 -19 769

Tillståndspröva, upplysning och annan regeltillämpning 61 181 478 -60 589

34 969 -2 963

Utöva tillsyn och ta fram kemika-liestatistik 49 298 729 -49 203 2 811 -600

Summa 187 300 31 430 -218 730 37 844 -23 332

2012


Utveckla lagstiftning och andra styrmedel 84 230 29 878 -110 223 2 998 -33 989

Tillståndspröva, upplysning och annan regeltillämpning 53 964 459 -56 650 32 891 -4 336

Utöva tillsyn och ta fram kemika-liestatistik 41 082 386 -43 127 38 884 -600

Summa 179 276 30 723 -210 000 74 772 -38 925


Verksamhet där avgifterna disponerasAckAck.Resultat

UtfalUtfall Intäkter*

UtfallUtfall Kostnader

UtfalUtfall Resultat

Ack.AckAck.Resultat

Avgiftsbelagd verksamhet 2013 2014 2014 2014 2014

serP -14 893 9 943 13 279 -3 335 -18 228

varuprover 0 205 205 0 0

Summa -14 893 10 148 13 483 -3 335 -18 228

Uppdragsverksamhet

Tjänsteexport 0 12 620 12 620 0 0

SERP (Sveriges rapportörsprogram för aktiva ämnen i växtskyddsmedel och biocidprodukter) Skillnaden mellan budgeterade intäkter (13 090 tkr) och utfall beror till största delen på att de planerade utvärderingarna av ammoniumbromid och monokloramin inte har genomförts. När ett EU-gemensamt beslut angående hanteringen av bi-produkter som uppstår ifrån desinfektionsmedel är fattat kommer utvärderingen av ammoniumbromid att genomföras. För monokloramin avvaktar vi en EU-diskussion, samt ett beslut om att en utvärde-ring ska genomföras.

Genom avräkningen mot anslaget uppstår inget ackumulerat underskott i egentlig mening. Belop-pet motsvarar kostnaderna i SERP-verksamheten som har anslagsfinansierats under åren. Enligt villkor för anslag 1:6, ap.1 får medel från anslaget användas för att täcka upp eventuella underskott i prövningsverksamheten (SERP). 3 335 tkr av anslagsmedel har under 2014 används för att täcka underskott i verksamheten.

Myndigheten önskar nollställa detta underskott vilket är en uppfattning som ESV också delar (ESV samrådsprotokoll dnr H14-04921).

Varuprover Kemikalieinspektionen får ta betalt för sina kost-nader för provtagning och undersökning i samband med tillsyn. Kostnaderna ska ersättas av den vars verksamhet provtagningen och undersökningen gäller. (8 kap. 2 § förordning (1998:940) om avgif-ter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken).

Om det finns särskilda skäl behöver verksam-hetsutövaren i vissa fall inte betala kostnaderna för provtagning och undersökning (26 kap. 22 b § punkt 2 i miljöbalken (1998:808). Skulle resultatet av provet visa att verksamhetsutövaren har följt gällande bestämmelser står Kemikalieinspektionen

Tabell 2. Avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna disponeras (kostnad i tkr)

för kostnaden (se prop 2009/10:167 s. 37). I de fall verksamhetsutövaren inte har följt gällande bestämmelser tar vi betalt för den analyskostnad som vi fakturerats av externt analysföretag för att analysera den aktuella varan.

Tjänsteexport Tjänsteexport avser ett EU-finansierat så kallat twinningsamarbete med Tunisien, inom områdena lagstiftning och kommunikationsstrategi/hand-lingsplan. Det avser också Kemikalieinspektionens samarbete med Sida enligt de överenskommelser som myndigheten har med Sida. Som tjänsteex-port redovisas samtliga kostnader för arvoden och ersättningsgilla kostnader som avser Kemi-kalieinspektionens personal inom dessa överens-kommelser. Överföringar till andra organisationer redovisas som bidrag. För resultat se avsnitt Inter-nationellt utvecklingssamarbete.

Tidigare år har endast EU-finansierat twinning-samarbete redovisats som tjänsteexport. Samarbe-tet med Sida har i sin helhet redovisats som bidrag. Riksrevisionens granskning av årsredovisning för 2013 resulterade i ändrad redovisningsprincip gällande bidrag och tjänsteexport. Detta innebär att arvoden och ersättningsgilla kostnader som avser Kemikalieinspektionens personal inom dessa överenskommelser nu redovisas som tjänsteexport.

* redovisningsprincipen ändrad under 2014 till att vara kassamässig

37 av 62 analyserade plastprodukter innehöll farliga ämnen


Verksamhet där avgifterna ej disponeras

Ack.resultat

UtfallIntäkter*

UtfallKostnader

UtfallResultat

Ack.Resultat

Offentligrättslig verksamhet 2013 2014 2014 2014 2014

9433, Allmänkemikalier 50 823 42 655 31 608 11 046 61 869

9437, Bekämpningsmedel -67 446 43 290 54 225 -10 935 -78 381

2811, dispensavgifter 94 75 410 -335 -241

Summa -16 529 86 020 86 243 -223 -16 752

Tabell 3. Avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras (kostnad i tkr)

Allmänkemikalier Utfall för intäkterna är i nivå med budgeten (43 000 tkr). Det totala antalet anmälda produkter har ökat till 92 267 år 2014 från 90 659 år 2013. Antalet registrerade produkter har en fortsatt svagt stigande trend, men ökningen har planat ut jämfört med tidigare år. Intäkten baseras på antal anmälda produkter.

Kostnader för avgiftsbelagd verksamhet un-derstiger de budgeterade medlen för året. Orsaken till det är främst beroende på lägre personalkost-nader.

Kemikalieinspektionen arbetar för att verk-samheten på sikt ska vara i balans mot intäkterna. Jämfört med 2013 har också verksamheten ökat, liksom kostnaderna. Verksamhet som redovisas mot intäkten kommer att fortsatt öka i omfattning under kommande år.

Bekämpningsmedel Beslut om nya avgiftsnivåer trädde i kraft under 2013, vilket påverkat avgiftsintäkterna positivt 2014 jämfört med 2013. Totalt sett har intäkterna avseende bekämpningsmedel ökat under året, det är årsavgifterna som står för ökningen.

Att intäkterna inte når upp till budgeten (55 500 tkr) beror på att de nya avgiftsnivåerna inte nått full effekt under året. Från och med 2013 redovisar Kemi kalieinspektionen intäkter mot inkomsttitel kassa mässigt. Det innebär att faktureringar gjorda sent under året och som inte betalats 2014-12-31 kvarstår som fordringar till nästkommande år. Dessa uppgår totalt till motsva-rande drygt 6 500 tkr och består till huvuddelen av ansökningsavgifter.

Kostnaderna överskred budgeten (52 000 tkr) på grund av ökad omfattning av prövningsverk-samheten.

Ledtiderna för prövningsärenden kan överstiga

12 månader vilket innebär att intäkter och kost-nader för enskilda ärenden inte alltid redovisas på samma budgetår, beroende av när en ansökan inkommer till myndigheten.

Av de disponibla medlen för verksamhet inom nationell prövning och tillsyn av bekämpningsme-del (anslagspost 2) har 8 000 tkr använts till icke avgiftsfinansierad verksamhet inom tillståndspröv-ning. Se även avsnitt ”Återrapportering enligt reg-leringsbrevet för prövning av bekämpningsmedel”.

Kemikalieinspektionen arbetar för att kostna-der för verksamhet som bedrivs på sikt ska vara i balans mot intäkter. Årlig översyn av avgifterna är ett steg på vägen, liksom interna effektiviserings-åtgärder. Kemikalieinspektionen har lämnat flera förslag till regeringen, i budgetunderlag och i sär-skilda regeringsuppdrag, i syfte att åstadkomma en mer långsiktig och verksamhetsanpassad finansie-ring av den efterfrågestyrda verksamheten.

Dispensavgifter Intäkten 2014 är väsentligt lägre än kostnaden för dispensverksamheten inom allmänkemikalieom-rådet. Underskottet indikerar att avgiften är för lågt satt. Kemikalieinspektionen avser att se över avgiftens storlek.

* redovisningsprincipen ändrad under 2014 till att vara kassamässig

På den svenska marknaden finns

704– en ökning med nästan tio procent sedan 2011.

godkända bekämpningsmedel


Kemikalieinspektionen har gjort den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö samt följt upp etappmålen för farliga ämnen som regeringen beslutade år 2012. Uppföljningen ingår i Naturvårdsverkets rapport där uppföljningarna av samtliga miljökvalitetsmål och etappmål redo-visas. Kemikalieinspektionens bedömning är att miljömålet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. En ökande va-rukonsumtion bidrar till ökad spridning av farliga ämnen. Även om lagstiftning och andra styrmedel på området generellt utvecklas positivt och på sikt bedöms bidra till bättre förutsättningar att nå målet, behövs fortsatt utveckling och genomför-ande av regler och andra styrmedel samt teknikut-veckling. Som underlag till uppföljningen av Giftfri miljö har Kemikalieinspektionen också uppdaterat sex av de sju indikatorer vi har ansvar för.

Forum för Giftfri miljö 2014 samlade 340 delta-gare och blev en dag fylld av och diskussioner och konkreta handlingsförslag för giftfri vardag för åren 2015–2020.

Ge stöd till regeringen i strategiska miljömålsfrågorEnligt EU:s nya, sjunde miljöhandlingsprogram ska Europeiska kommissionen till år 2018 utveckla en åtgärdsstrategi för en giftfri miljö som ska mini-mera befolkningens exponering för farliga ämnen. Fyra områden är särskilt prioriterade: (1) nanoma-terial och material med liknande egenskaper, (2) hormonstörande ämnen, (3) kombinationseffekter och (4) farliga ämnen i varor, inklusive importerade varor, giftfria materialkretslopp och inomhusmiljö. En kunskapsbas ska byggas upp med inriktning på att mäta halter av farliga ämnen i människor och miljön. Som en fortsättning av Kemikalieinspek-tionens stöd till regeringen i rådsförhandlingarna

Utveckla lagstiftning och andra styrmedelKemikalieinspektionen följer upp och utvärderar årligen det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Tillsammans med andra myndigheter, näringsliv, forskningsorgan och andra organisationer driver vi på kemikaliekontrollen. Vi deltar i arbetet inom EU och bistår regeringen i regelutvecklingen både inom EU och internationellt. Kemikalieinspektionen beslutar och ger även ut egna föreskrifter. Vi bedriver inter-nationellt utvecklingssamarbete om kemikaliekontroll.

2013 har en svensk nationell expert från Kemika-lieinspektionen under 2014 placerats hos kommis-sionen till stöd för att utveckla EU:s strategi för en giftfri miljö.

Strategi för giftfri materialåtervinningFör att hushålla med naturresurserna vill Sveri-ge öka återvinningen av material i avfallet och undvika att farliga ämnen förs tillbaka i material-kretsloppen. Kemikalieinspektionen har under året publicerat en konsultstudie där de regler på kemikalie- och avfallsområdena som har betydelse för giftfria och resurseffektiva kretslopp kartläggs och analyseras. Studien är ett underlag för vårt på-gående arbete med en strategi för giftfri material-återvinning och fortsatta ställningstaganden om farliga ämnen ur ett kretsloppsperspektiv.

BranschdialogerUnder året har Kemikalieinspektionen genomfört tolv dialogmöten, fördelade på fyra med var och en av branscherna för kosmetiska produkter, leksaker och textil. Syftet med dialogerna är att diskutera företagens val av ämnen, begränsningar och utbyte av ämnen med farliga egenskaper. Där ingår även kunskapsutbyte mellan företag och myndigheter och informationsaktiviteter riktade till företag, yrkesverksamma eller konsumenter.

En gemensam utbildning arrangerades för cirka 30 företag med fokus på att presentera några viktiga utvecklingsområden som Kemikaliein-spektionen arbetar med: hormonstörande ämnen, nanomaterial, antibakteriella ämnen och kombi-nationseffekter. Branschdialogerna och arbetet med dessa presenterades på konferensen Chemicals Management Summit 2014 – the Future for Green Chemistry.

Utveckla strategiska områden och styrmedel


Dialog med kosmetikabranschenBranschdialogen för kosmetiska produkter sker i samarbete med Läkemedelsverket. Företagen i dialoggruppen har fortsatt arbetet med att fasa ut allergiframkallande doftämnen och konserve-ringsmedel i produkter som riktar sig till barn och ungdomar. Ett seminarium om konservering av kosmetika har genomförts för företag i branschen. Aktörer inom dialoggruppen som har kunskap om hårfärger har gemensamt börjat ta fram ett infor-mationsmaterial riktat till skolungdomar om aller-girisker vid användning av hårfärger. Medarbetare från Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) har presenterat metoder för att göra miljö-riskbedömningar och kunna prioritera ämnen, dels bland konserveringsmedel, dels bland UV-filter. Miljöaspekter har diskuterats inom dialoggruppen bland annat med hjälp av material från Svenskt Vatten och Miljömärkning Sverige AB.

Dialog med leksaksbranschenLeksaksbranschen arrangerade tillsammans med Kemikalieinspektionen, Konsumentverket och Elsäkerhetsverket två utbildningsdagar för cirka 100 deltagare. Kemikalieinspektionen informera-de om kommande och beslutade regeländringar i leksaksdirektivet samt resultat från tillsynen. Dialoggruppen har fortsatt arbetet med att identifiera vilka ämnen som kan vara cancerfram-kallande, skada arvsmassan eller fortplantnings-förmågan (CMR-ämnen) som kan förekomma i leksaker, samt i vilka material och halter de kan förekomma. Detta har resulterat i en lista med ett nittiotal CMR- ämnen som kan finnas i plast och textil. Listan har slutligen bantats ner till ett

2014 2013 2012

Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad

Antal möten 12 1 526 12 2 332 10 3 446

Tabell 4. Branschdialoger 2012–2014 (kostnad i tkr)

20-tal ämnen, varav ett fåtal behöver undersökas närmare. Syftet är att underlätta för företag att minimera risken med oönskade CMR-ämnen och möjliggöra substitution. Kemikalieinspektionen har via branschdialogerna stimulerat företag att utbyta information med varandra om hur de arbetar med kemikaliefrågor och även arrangerat en workshop på temat kemikaliehantering och förbättrad kemi-kaliesäkerhet.

Dialog med textilbranschenFöretagen arbetar med att se över förekomsten av farliga ämnen i textilier och om möjligt fasa ut dem. Idag finns det få regler om farliga kemikalier i textilier. Textilföretagens arbete med egna listor som inkluderar fler ämnen än de som är förbjudna i rådande lagstiftning är därför viktigt. Företagen arbetar bland annat med att se över användningen av och fasa ut farliga ämnen som identifierats i Kemikalieinspektionens rapport 6/14 om risker-na för människors hälsa och miljön med farliga kemikalier i textilier. Kemikalieinspektionen har delfinansierat en förstudie om kunskapsbehovet om kemikalier inom textilbranschen, som har resulte-rat i ett nytt forskningsprojekt där forskare tillsam-mans med företag tar fram en kunskapsplattform för kemikalier och textil. Textilföretag har höjt sin kunskapsnivå om farliga kemikalier genom utbyte av information i dialoggruppen och genom att Kemikalieinspektionen hållit utbildningar och informerat om substitutionsverktyg, regler och re-gelutveckling samt tillsynsprojekt. Dialoggruppen arbetar med ett branschgemensamt ställningsta-gande, som är tänkt att spridas på EU-nivå för att få till en starkare EU-lagstiftning för farliga ämnen i textil.

Antimikrobiella medel i textilierKemikalieinspektionen har i ett projekt undersökt kläder som behandlats för att motverka svettlukt. Vi undersökte om man kunde påvisa en antimikro-biell effekt i de olika klädesplaggen och hur snabbt den försvann när kläderna tvättades. Det visade sig att efter tio tvättar kvarstod den antimikrobiella effekten hos mindre än en tredjedel av de 33 under-sökta klädesplaggen.

av de textilier som används i Europa importeras från länder utanför EU.

80 procent


Samverka och ge stöd till andra myndigheter och organisationerHandlingsplanen för en giftfri vardag har gjort det möjligt för Kemikalieinspektionen att initiera nya samarbeten i angelägna utvecklingsfrågor och vara träffpunkt mellan olika aktörer. Detta beskrivs närmare i avsnittet återrapportering av handlings-plan för en giftfri vardag och i slutredovisningen av uppdraget. Kemikalieinspektionen har gett lö-pande stöd till Regeringskansliet i aktuella frågor. Kemikalieinspektionen samverkar i sin verksamhet med flera olika myndigheter och organisationer. I samarbete med Miljöstyrningsrådet har Kemikalie-inspektionen sett till att fokus på barn och kemika-lier lyfts fram genom en förstudie om kriterier för offentlig upphandling för förskola.

Samverkan om högfluorerade ämnenKemikalieinspektionen har tillsammans med Livs-medelsverket startat ett nationellt nätverk för att stärka kunskapen om högfluorerade ämnen kopplat till dricksvatten, och vi har deltagit i de två möten som anordnats. Vi har även startat ett nätverk för centrala myndigheter eftersom högfluorerade äm-nen berör flera olika myndigheters ansvarsområden och vi har kallat till två möten i denna grupp. Slut-ligen har vi deltagit i två möten i Echas EU-nätverk som syftar till att medlemsländerna ska hjälpas åt för att hantera användning, risker och de särskilda problem som gäller högfluorerade ämnen.

Kemikalieinspektionen och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har gett Sweco (sustainable engineering and design) i uppdrag att göra en kartläggning av brandskum-sanvändningen i Sverige. Högfluorerade ämnen förekommer i många brandskum och den kartlägg-ning, som Kemikalieinspektionen har publicerat, är en del i arbetet med att begränsa spridning av högfluorerade ämnen till grundvattnet.

Samverka inom forskningsområdetFör att stimulera forskning om kemiska risker och riskminskning har Kemikalieinspektionen samver-kat med forskarsamhället i flera olika samman-hang. Genom vårt samarbetsavtal med Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) har vi deltagit i referensgrupper bland annat inom områdena samverkanseffekter av kemikalier, avloppsrening och diffusa källor till ut-släpp av kemikalier och hälso- och miljörisker med nanomaterial. Vi har fortsatt att vara represente-rade i styrelse och referensgrupp till programmet MistraPharma och i styrelsen till Mistra Future Fashion och vi blev under året även representerade

i Mistra Environmental Nanosafetys styrelse.Kemikalieinspektionen ingår i referensgruppen

till projektet RE-PATH, som finansieras av Sweda-via AB och Naturvårdsverket via IVL Svenska Miljöinstitutet AB och som avslutas 2015. Projektet omfattar bland annat mätningar av perfluorera-de ämnen i vattendrag och sjöar nära flygplatser där brandsläckningsvätskor som innehåller dessa ämnen använts. Kemikalieinspektionen är repre-senterad i referensgruppen för två EU-finansierade Marie Curie projekt, A-TEAM och INFLAME som syftar till att utreda hur flamskyddsmedel och an-dra kemikalier frigörs från varor och hur vi utsätts för dem och vilka effekter en sådan exponering kan ha.

Kemikalieinspektionen deltar i referensgrup-pen till ett Nordiskt projekt som ska utvärdera testmetoder för att få säkra material i kontakt med dricksvatten. Vi deltar också i ett nätverk av myn-digheter och forskningsorganisationer för att stödja miljöinnovationer som Vinnova är värd för.

Kemikalieinspektionen är representerad i styrel-serna för Institutet för miljömedicin (IMM) vid Ka-rolinska Institutet och för Institutionen för tilläm-pad miljövetenskap och analytisk kemi (AECS) vid Stockholms universitet. Kemikalieinspektionen är också representerad i Stiftelsen Institutet för Vat-ten- och Luftvårdsforsknings styrelse, samt i IVL:s temakommitté för resurseffektiva produkter och avfall. Vi finns representerade i referensgruppen till kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel inom Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Kemikalieinspektionen har publicerat en artikel som ger perspektiv på regelutvecklingen av riskbe-dömningsmetodik.

Antal som importerades från länder utanför EU.

Antal som tillverkades i Sverige.

Kemiska produkter på den svenska marknaden

Antal som importerades från EU-länder.

213004200

64800

2013

176002200

56700

2009

203003200

61300

2011


2014 2013 2012


redovisade regeringsuppdrag 7 10 560 8 5 345 6 5 377

redovisade regeringsuppdrag stälda till andra myndigheter som Kemikalieinspektionen deltagit i* 6 621 – – – –

Tabell 5. Redovisade regeringsuppdrag 2012–2014 (kostnad i tkr)

Genomföra regeringsuppdragKemikalieinspektionen har redovisat följande upp-drag till regeringen under 2014:• HandlingsplanförenGiftfrivardag2011–2014.

Delredovisning 2011–2013. Dnr h10-01497.• GenomförandetavEU:s Strategi för Östersjöre-

gionen. Dnr h11-01129.• Uppföljningavmålförförenklingsarbetetpå

centrala myndigheter. Dnr h13-02393, h15-00003.

• Handlingsplanförutvecklingochtillämpningav Reach. Dnr h13-00443.

• HandlingsplanförenGiftfrivardag2015-2020. Skydda barnen bättre. Dnr h10-01497, h14-03714.

• Kunskapssammanställningomriskernaförmil-jö och hälsa med farliga kemikalier i textilier. Dnr h14-00054, h13-02465.

• Utfasningavmisstänktfortplantningsstörandeoch hormonstörande ftalater i Sverige. Dnr h13-01382.

Kemikalieinspektionen har i samråd eller samar-bete med andra myndigheter medverkat i följande regeringsuppdrag som redovisats under 2014:• Naturvårdsverketsuppdragomutvärderingav

effekterna av bekämpning av översvämnings-myggor. Underlag till delrapport. Dnr h13-01258.

• Läkemedelsverketsuppdragomkonsekvensut-redning av begränsningar för användningen av parabener. Dnr h14-03076.

• Naturvårdsverketsuppdragomåtgärderförenmer hållbar konsumtion. Dnr h14-03137.

• Läkemedelsverketsuppdragomfördjupad

Genomföra uppdrag

analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn i läkemedelslag-stiftningen inom EU och internationellt. Dnr h14-03327.

• Socialstyrelsensuppdragomantibiotikaresistensoch vårdrelaterade infektioner, Dnr h14-02931.

• Läkemedelsverketsuppdragomförenklingavuppgiftslämnande om innehåll i kemiska pro-dukter, Dnr h13-00850.

Ökningen av kostnaderna för regeringsuppdragen i jämförelse med tidigare år beror på att tre av upp-dragen som utfördes 2014 var mycket omfattande.

Hantera remisser Av de besvarade remisserna kom ett fyrtiotal från Regeringskansliet. Under 2014 har kvalitetssäk-ringen vidareutvecklats, vilket förklarar ökningen av kostnaderna.

Bland större utredningar som Kemikalieinspek-tionen har lämnat yttrande över kan nämnas:• Utredningenomnationellhandlingsplanförsä-

ker användning och hantering av nanomaterial.• Naturvårdsverketsredovisningavregeringsupp-

drag om investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor.

• Naturvårdsverketsregeringsuppdragmedför-slag till nya etappmål.

• Europeiskakommissionensförslagtillrevide-ring av flera avfallsdirektiv.

• MiljömålsberedningensdelbetänkandeMedmiljömålen i fokus – Hållbar användning av mark och vatten.

• Dricksvattenutredningen– Materialikontaktmed dricksvatten.

2014 2013 2012


Besvarade remisser 139 3 115 145 1 188 71 706

Tabell 6. Besvarade remisser 2012–2014 (kostnad i tkr)

*2014 är första året som vi redovisar detta arbete i en prestation.


2014 2013 2012


genomförda ämnesutvärderingar 2 783 3 843 2 472

Tabell 7. Genomförda ämnesutvärderingar enligt Reach 2012–2014 (Kostnad i tkr)

Utvärdera ämnenÄmnesutvärdering inom ramen för ReachSyftet med ämnesutvärdering inom ramen för Reach är att klargöra om ett givet ämne utgör en risk för människors hälsa eller miljön. Processen ger möjlighet att begära in mer information för att avgöra om ämnet innebär en risk. Kemikaliein-spektionen kan även begära in sådan information som går utöver informationskraven enligt bilagorna i Reach, vilket är särskilt viktigt för att till exempel klarlägga ämnens hormonstörande och PBT-egen-skaper. I arbetet ingår att ta fram förslag till beslut om ytterligare information, att utvärdera denna samt göra en ämnesutvärderingsrapport och föreslå lämpliga åtgärder, till exempel begränsning av ämnet, att det förs upp på kandidatlförteckningen eller får en harmoniserad klassificering, se avsnitt Ta fram åtgärdsförslag enligt Reach och CLP.

Ämnesutvärdering initierad av KemikalieinspektionenKemikalieinspektionen har lämnat in utvärderingar för ämnena Thiram och en imidazolium-förening till Echa. Thiram är misstänkt hormonstörande och imidazolium-föreningen är ett misstänkt persis-tent, bioackumulerande och toxiskt ämne (PBT). Den ökade kostnaden jämfört med tidigare år beror på att man gemensamt inom EU har utvecklat processen och arbetet så att det är mer omfattande och täcker fler effektområden än tidigare och att potentiellt hormonstörande ämnen tar längre tid att utvärdera eftersom det fortfarande saknas krite-rier och området är under vetenskaplig och politisk utveckling samt att studier för fler effektområden, t.ex. toxikokinetik, reproduktionstoxicitet, cancer och upprepad dosering behöver utvärderas för att kunna bedöma hormonstörande egenskaper. Just för Thiram har det dessutom funnits ett mycket stort dataunderlag att gå igenom.

Vi har också gått igenom underlag för 12 ämnen för att identifiera lämpliga ämnen till EU:s gemen-samma handlingsplan för ämnesutvärdering. Av

dessa har vi föreslagit att Kemikalieinspektionen ska utvärdera två ämnen: 3-(4-tert-butylfenyl)propionaldehyd och metakrylamid.

Echa har fattat beslut om informationskrav för 2-(4-tert-butylbenzyl) propionaldehyd, som är det första ämnet som Sverige lämnade in en ämnesut-värdering för. Informationen, som ska tas fram av industrin, ska användas för att klargöra om ämnet är hormonstörande eller inte. Arbetet med trime-toxyvinylsilan, trimetoxymetylsilan, butylakrylat och diisopropylnaftalen har pågått under året och vi planerar att skicka reviderade beslutsförslag till Echa under 2015.

Granska andra länders ämnes utvärderingar och beslut om informationskravKemikalieinspektionen har granskat fyra (nano silikon dioxid, Triklosan, Uvi-Cur, Isoforon) av totalt 13 ämnesutvärderingar och förslag till beslut som skickats till medlemsländerna för samråd. Vi samtyckte till de fyra förslagen och skickade därför inga kommentarer men hade en informell diskus-sion med ett av de utvärderande medlemsländerna med fokus på reproduktionstoxicitet, mutagenicitet och exponering.

Utvärdera verksamma ämnen och organismer i bekämpningsmedelSyftet med att utvärdera aktiva ämnen i växt-skyddsmedel och biocidprodukter är att pröva om ämnet kan godkännas för användning inom EU. Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för Sveriges rapportörprogram för verksamma ämnen i växtskyddsmedel och biocidprodukter (SERP) och arbetet är reglerat genom flera följdförordningar kopplade till växtskyddsmedelsförordningen och det gamla biociddirektivet. Kemikalieinspektionen ska enligt lagstiftningen skicka en färdig utvärde-ring till Efsa (växtskyddsmedel) eller Echa (bioci-der) och till övriga medlemsländer för granskning


2014 2013 2012


Avslutade projekt 0 – 2 4 457 2 9 401

Tabell 8. Avslutade projekt inom verksamheten SERP 2012–2014 (Kostnad i tkr)

inom ett år efter att ansökan om nytt eller förnyat godkännande har kommit in till myndigheten. Efter kommentarer och diskussion med medlemsländer och ansökande företag revideras rapporten och en slutlig version skickas till Efsa eller Echa för beslut. Hela processen fram till beslut tar cirka två år, men ibland så lång tid som tre år beroende på resurserna och prioriteringen på Efsa, Echa och kommissionen. Trots att vi avslutade tre ämnen under 2014 blir an-talet avslutade projekt i tabellen ovan noll eftersom vi fortfarande väntar på kommissionens beslut. Vi granskar även andra länders utvärderingar.

Utvärderingar av biocider inom SERP Den nya biocidförordningen som trädde i kraft under 2013 innehåller nya informationskrav och ställer nya krav på utvärderingarna, som också ska omfatta förslag till harmoniserad klassificering för att beslut om godkännande/icke godkännande ska kunna fattas. Vi arbetar med utvärderingar av 12 biocidämnen men då information för klassificering saknas för flera av dessa ämnen är arbetet fördröjt. Den nya lagstiftningen har också medfört ändrade mötesformer på EU-nivå. Kemikalieinspektionen har varit värd för tre möten med olika företag där deras aktiva ämnen i biocidprodukter har diskuterats.

Utvärdering av växtskyddsmedel inom SERP Vi har slutfört riskbedömningarna för lambda- cyhalothrin, ett insektsbekämpningsmedel (insek-ticid) och sulfosufuron, ett ogräsmedel (herbicid). För dessa ämnen väntar vi på beslut från kommis-sionen. För fyra ämnen har vi utvärderat komplet-terande data avseende risk för akvatiska växter, misstanke om hormonstörande effekter och miss-tanke om genotoxicitet (skador på arvsmassan). Vi arbetar också med två ämnen som medrapportör.

På två nätverksmöten på Efsa har vi bland annat initierat en diskussion om planering av arbete under kommande år, vi har kommenterat priorite-ring av vägledningsdokument och hur arbetet med klassificering kan effektiviseras.

Granska andra länders utvärderingar av biocider samt delta i Echas arbetsgrupperKemikalieinspektionen har aktivt deltagit i 14 arbetsgruppsmöten och kommenterat 8 av 23 utvärderingar med prioritering av hormonstörande effekter, uteslutningskriterier och varor.

Vi har deltagit i en Echa-workshop om samord-ning mellan biocid-, växtskydds- och klassifice-ringsprocesserna och lämnat förslag på hur ämnes-rapporter kan inkludera förslag till harmoniserad klassificering. Vi har bidragit till grupperna för human- och miljöexponering genom att skriva och kommentera sex riktlinjedokument, bland annat med fokus på risker för små barn, samt svarat på sju konsultationsfrågor.

Granska andra länders utvärderingar av växt-skyddsmedel samt delta i Efsas expertgrupperVi har granskat 37 av de cirka 100 riskbedömning-ar som har utvärderats av andra medlemsländer och skickat skriftliga kommentarer för 19 ämnen. Områden vi prioriterar är cancer, mutagenicitet, reproduktionstoxicitet, hormonstörande egenska-per, läckage till grundvatten, PBT samt förfinade miljöriskbedömningar. Kemikalieinspektionen har deltagit i nio av 13 möten.

60 % handlade om allmänkemikalier 30 % om biocider

och 10 % om växtskyddsmedel.

Upplysningstjänsten har svarat på

5 000 frågor.


Prioritera ämnen för Reach- och CLP-processerKemikalieinspektionen har bidragit till kommissio-nens färdplan för ämnen till kandidatförteckningen 2020 genom att delta aktivt i möten för med-lems länders riskhantering (RiME) samt i Echas expertgrupper för ämnen med hormonstörande, allergiframkallande samt persistenta och bioacku-mulerande egenskaper för att bidra till att utveckla kriterier för särskilt farliga ämnen. Vi har bidragit genom att utvärdera befintlig information för 12 ämnen vad gäller möjligheten att göra ämnesut-värdering och 7 ämnen vad gäller möjligheten att identifiera särskilt farliga ämnen som bör tas upp på kandidatförteckningen.

Ta fram åtgärdsförslag enligt Reach och CLP

Tillståndsprövning (Reach): §All användning av ämnen på denna lista är förbjuden om särskilt tillstånd saknas. Tidsbegränsade tillstånd för viss användning kan beviljas om kemikalietillverkare eller importör kan visa säker hantering eller stor samhällsnytta. Echa föreslår vilka ämnen på Kandidatlistan som ska bli föremål för tillståndsprövning.

Kandidatlistan (Reach): §Hit förs ämnen som bedömts som särskilt farliga och som bör ersättas med bättre alternativ. Som konsument har man rätt att få veta om en vara innehåller särskilt farliga ämnen. Nationella myndigheter/KemI arbetar fram förslag på ämnen till Kandidatlistan.

Harmoniserad klassificering och märkning (CLP): §…leder till informations- och märkningskrav som ligger till grund för en säker hantering av kemiska produkter, inklusive bekämpningsmedel. Nationella myndigheter/KemI arbetar fram förslag på harmoniserade klassificeringar.

Begränsning (Reach): §Om användningen av ett specifikt ämne innebär en risk för hälsa eller miljö kan det leda till beslut om förbud för den användningen i EU. Nationella myndigheter/KemI arbetar fram förslag på begränsning.

Ämnesutvärdering (Reach): §…görs vid misstanke om hälso- eller miljöproblem med ett specifikt ämne. Nationella myndigheter/KemI gör ämnesutvärderingar och kan som resultat av dessa kräva mer information om ämnet från tillverkare eller importör.

Echas databas

Industri

Vi har deltagit i en workshop om prioriterings-metodik i styrgruppen för hälsorelaterad miljö-övervakning (HÄMI) och i Europeiska nätverket för miljöövervakning (NORMAN).

Riskhanteringsanalyser av ämnen och deras egenskaperKemikalieinspektionen har skickat in risk hante-rings analyser till Echa för propplösare, bly, hydroxyisohexyl 3-cyclohexen karboxaldehyd (HICC), kadmiumfluorid, kadmiumsulfat och di C6-10 ftalat. Riskhanteringsanalyser är första steget i en bedömning om ett ämne är särskilt

Figur 2. Från ämnesutvärdering till tillstånd.


2014 2013 2012


genomförda riskhanteringsanalyser 6 1 116 5 1 878 2 950

Tabell 9. Genomförda riskhanteringsanalyser (RMO) (kostnad i tkr)

2014 2013 2012

Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad

Lämnade förslag till klassificeringar 4 818 4 1 433 4 1 313

Tabell 10. Harmoniserad klassificering (kostnad i tkr)

att få barn och misstänkt cancerframkallande hos människor.

Ämnen med särskilt farliga egenskaper (Reachs kandidatförteckning)Kemikalieinspektionen har lämnat in bedömning-sunderlag till Echa för rak och grenad dihexylftalat som kan ge fosterskador, samt för kadmiumklo-rid, kadmiumfluorid och kadmiumsulfat som är cancerframkallande, mutagena, påverkar fortplant-ningsförmågan och skadar skelett och njurar. Ämnena har förts upp på kandidatförteckningen och kan därefter hamna på Echas prioriteringslista över ämnen som man behöver söka tillstånd för att använda. Kostnaden för bedömningsunderlagen är lägre än föregående år eftersom en del arbete från tidigare, liknande underlag kunde återanvändas.

Begränsa farliga ämnenKemikalieinspektionen har avslutat begränsnings-arbete om nonylfenol och nonylfenoletoxilater i importerade textilier i EU; ett förslag som fått stöd av Echas kommittéer inför beslut av kommis-sionen. Arbetet med begränsning av kadmium i konstnärsfärger är avslutat men har inte fått stöd av Echas kommittéer. Det svenska förslaget för bly och blyföreningar i konsumentvaror har antagits i föreskrivande kommittén för Reach.

Sverige är ett av få länder inom EU som tagit fram begränsningsförslag under Reach och erfa-renheten från detta arbete är att det är tids- och

farligt (SVHC) och därför bör förbjudas eller be gränsas under Reach. Antalet riskhanterings-analyser är ungefär detsamma som föregående år men kostnaden är lägre då några analyser var uppdatering av andra länders arbete. Det finns ett fortsatt behov av att fortsätta identifiera ämnen som har egenskaper som gör att de bör begränsas eller förbjudas eftersom det har visat sig vara svårt att på förhand avgöra vilka ämnen som är lämpliga att hantera under Reach.

Harmoniserad klassificeringKemikalieinspektionen har skickat in förslag till harmoniserad klassificering av ämnen till Echa i samma omfattning som föregående år. Kostnad för klassificering är avsevärt mindre under 2014 än under föregående år. Detta beror främst på att för 2014 ingår även klassificeringar gjorda inom SERP i kostnaden och då denna klassificering görs utifrån redan utvärderat underlag blir kostnaden lägre än för de klassificeringar som görs inom Reach. Förslagen är allmänkemikalierna perfluoro-dekansyra och kadmiumkarbonat samt biocider-na dietyltoluamid (DEET) och silverzinkzeolit. Ämnena har bland annat valts ut eftersom de ger effekter på fortplantningsförmågan eller utveck-lingsskador, vilket gör dem särskilt viktiga i arbetet under handlingsplanen för en giftfri vardag. Echas riskbedömningskommitté har antagit vårt förslag att klassificera hydroxyisohexyl 3-cyclohexenkar-boxaldehyd (HICC) som hudsensibiliserande och perfluorononansyra som skadligt för förmågan

2014 2013 2012


inlämnade svHC-bedömningsunderlag 4 498 3 896 4 1 137

Tabell 11. Inämnat bedömningsunderlag för ämnen med särskilt farliga egenskaper (SVHC) (kostnad i tkr)


2014 2013 2012


granskade testmetoder 8 978 9 937 8 670

Tabell 13. Granskade testmetoder (kostnad i tkr)

2014 2013 2012


Lämnade begränsningsförslag till echa 0 – 1 2 236 2 7 867

Tabell 12. Lämnade begränsningsförslag till Echa (kostnad i tkr)

kostnadskrävande. Vi har under året inte lämnat något nytt begränsningsförslag till Echa utan arbe-tat med att driva förändring och effektivisering av processen genom ett aktivt deltagande i Echas Task Force för begränsning och vid möten med Echa, kommissionen och andra länder.

Granska bedömningsunderlag lämnade av andra länderKemikalieinspektionen har kommenterat tio riskhanteringsanalyser från andra medlemsländer för att stödja och driva på utvecklingen med att fasa ut särskilt farliga ämnen och användningar i EU. Vi har deltagit i nio av 21 offentliga samråd (möjlighet att tycka till om förslag som läggs fram) om harmoniserad klassificering och vi har lämnat synpunkter på 13 av 44 klassificeringsförslag från andra medlemsländer eller kommissionen. Vi har lämnat kommentarer på förbättringar för två av tio underlag i de två offentliga samråd som har hållits för att identifiera ämnen som särskilt farliga (SVHC). Vi har prioriterat ämnen som föreslås som PBT/vPvB eller hormonstörande. Vi har lämnat kommentarer på fem begränsningsförslag. Målet med arbetet är att påverka att underlagen har tillräcklig kvalitet och syftar till att skapa en hög skyddsnivå för hälsa och miljö. Omfattningen av

arbetet med andra länders förslag är lägre än tidi-gare år eftersom vi istället har lagt resurser på att prioritera nya ämnen för de olika processerna.

Utveckla testmetoderFör att på sikt minska antalet djurförsök är det viktigt att utveckla tillförlitliga testmetoder. Kemikalieinspektionen har deltagit i ett möte med OECD:s arbetsgrupp för nationella samordnare för testmetoder och i ett för EU:s nationella samordna-re. Vi har granskat och kommenterat åtta testmeto-der, tre vägledningsdokument, introduktionstexten till OECD:s vägledning för testmetoder och gjort en bedömning av det regulatoriska behovet av ett test för mutagenicitet. Vi har inlett ett samarbete med Institutet för Miljömedicin (IMM) för att ta fram en kunskapsöversikt för att utveckla en metod för delar av hormonsystemet där testmetoder saknas idag. Arbetets omfattning är liksom kostnaderna ungefär detsamma som föregående år.

Vi har även deltagit i ett möte om utveckling av metodik för alternativ till testning och nomi-nerat två personer till en OECD-arbetsgrupp som hanterar alternativt testförfarande och gruppering av ämnen. Syftet är förutom att minska antalet djurförsök att på sikt optimera resurser och minska kostnader för företag och myndigheter.


Strategi för effekter av nanomaterial och nanoteknikInom ramen för kommissionens arbetsgruppsmö-ten med behöriga myndigheter för nanomaterial har Kemikalieinspektionen bidragit med förslag och idéer om utvecklingen av bilagorna till Reach. Med stöd av flera medlemsländer har vi krävt att kommissionen ska påskynda sitt arbete med bila-gorna, vilket ledde till att kommissionen anordna-de ett extra möte om detta. Vi har också gett stöd för idén om ett EU-register för nanomaterial. För att ytterligare kunna driva på för bättre regler har vi låtit en konsult utföra en konsekvensutredning av Kemikalieinspektionens förslag till nya EU-reg-ler för nanomaterial.

Inom EU:s riskforsknings- och regelprojekt (NA-NoREG) verkar vi aktivt för att information som kan behövas för att ytterligare begränsa risker tas fram. Vi har stärkt vårt samarbete med Läkeme-delsverket och Livsmedelsverket om definitioner av nanomaterial i lagstiftningen.

Kemikalieinspektionen har deltagit i Echas arbets gruppsmöten där vi har diskuterat regist-rering och frågeställningar vid faro- och riskbe-dömning av nanomaterial. Vi deltar även i arbete med att utveckla metoder för att testa och hantera risker med nanomaterial och ta fram väglednings-dokument.

Tillsammans med Nordiska Kemikaliegruppen anordnade vi en workshop och ett möte för forska-re, svenska och nordiska myndigheter om sprid-ning av nanomaterial i kroppen och miljön. Vi har också deltagit i ett nordiskt projekt om nanoämnen och klassificering.

Strategi för hormonstörande effektSe återrapporteringen om hormonstörande ämnen enligt regleringsbrevet.

Strategi för kombinationseffekterKemikalieinspektionen har medverkat i Echas och Efsas arbete med att utveckla vägledningsdoku-ment för riskbedömning av biocidprodukter och växtskyddsmedel med avseende på kombinationsef-fekter. Vi har under året medverkat i nationella och internationella seminarier och workshoppar för att diskutera hur regler för kombinationseffekter ska kunna införas i kemikalielagstiftningen. Detta

Koordinera EU-arbete

arbete går långsamt i väntan på agerande från kommissionen.

Vi har låtit en konsult genomföra en förstu-die om hur kombinationseffekter skulle kunna bedömas med hjälp av standardiserade säkerhets-faktorer. Studien ska bidra till utvecklingsarbete på EU-nivå om kombinationseffekter.

Reach och CLPBehöriga myndigheter för Reach och CLP Kemikalieinspektionen har deltagit i tre möten med expertgruppen för behöriga myndigheter (CARACAL), där vi lämnat förslag och bidragit med skriftliga kommentarer på frågor av stor vikt, till exempel hur man kan säkra tillgången till reservdelar till flygplan, där tillståndsämnen behöver användas, utan att samtidigt undergräva tillståndsprövningen.

Ett exempel på en direkt effekt av Kemikaliein-spektionens agerande är att kommissionen, delvis med hjälp av underlag från oss, inlett ett pilotpro-jekt om begränsning av användningen av cancer-framkallande, mutagena och reproduktionsstöran-de ämnen i textilier.

Vi har granskat samtliga ansökningar om tillstånd som lämnats in och skickat skriftliga kommentarer på fem av dem under det offentliga samråd som skett.

Vi har deltagit i en workshop om tillstånds-processen och i en arbetsgrupp som ska se över proceduren och effektiviteten av tillståndssyste-met. Detta arbete inriktas främst på prövning av ärenden som avser användning av reservdelar, små volymer samt näringsämnen. Syftet är att diskutera om och hur tillståndsprövningen av ansökningar som avser sådana användningar kan förenklas och göras mer förutsägbar. I arbetsgruppen har ansökningsförfarandet och kravet på underlag och analys för sådana ärenden diskuterats. Arbetsbör-dan i Echas kommittéer har ökat och förväntas öka ytterligare i takt med att allt fler ansökningar om tillstånd ska behandlas.

Vi har deltagit i arbetsgrupper för revidering av vägledningsdokument för kemikaliesäkerhetsbe-dömning, specifikt vad gäller allergiframkallande ämnen och reproduktionsstörande ämnen.

Kemikalieinspektionen har fortsatt att driva frågan om tolkningen av kraven på information om särskilt farliga ämnen i varor i en koncentration


som överstiger 0,1 viktprocent. Vi har tillsammans med likasinnade länder utarbetat en vägledning för leverantörer av varor för att de lättare ska kunna fullgöra sina skyldigheter. Under året har vi pu-blicerat en svensk översättning av vägledningen. I samband med att fransk domstol begärt förhands-besked från EU-domstolen i tolkningsfrågan, och Sverige sänt ett yttrande till domstolen och begärt muntlig förhandling, har vi bistått regeringen med argument för varför vi anser att Sveriges tolkning är den riktiga.

Föreskrivande kommittén för Reach och CLP Kemikalieinspektionen har deltagit vid omröstning i kommissionens föreskrivande kommitté för Reach och CLP vid fem möten och vid två skriftliga om-röstningar. I detta arbete har vi bland annat bidra-git till att införa tillståndskrav för ytterligare nio särskilt farliga ämnen, införa en begränsning av bly i konsumentvaror på förslag av Sverige (se Begrän-sa farliga ämnen) och införa en ändring i CLP för att minska riskerna med lösliga dosförpackningar för tvättmedel. Dessutom har vi bidragit till att införa sex nya testmetoder i testmetodförordning-en inklusive en för reproduktionsstörningar, och ändra i Reach-bilagorna om informationskrav så att metoderna kan användas. I samband med att de första Reach-tillstånden för användning av särskilt farliga ämnen diskuterades bistod vi med underlag till ett brev från Sverige till kommissionen. Syftet var att verka för att tillämpningen av tillståndssys-temet överensstämmer med Reach-förordningen samt för att förbättra möjligheterna att bedriva tillsyn av besluten. En av de viktiga faktorerna i detta arbete är att tillstånden är förenade med villkor. Brevet resulterade i att kommissionen beslutade att bilda en arbetsgrupp för att diskutera tillsynsbarheten av beviljade tillstånd med avseende på övervakning, rapportering och villkor. Sverige är ett av de medlemsländer som anmält intresse för att delta i denna arbetsgrupp.

Echas kommittéerSverige nominerar personer till Echas riskbedöm-ningskommitté (RAC) och Echas kommitté för

2014 2013 2012


rapportörskap för begränsningsförslag i rAC och seAC 2 192 0 0 0 0

rapportörsskap för klassificeringsförslag i rAC 6 393 3 191 1 21

Tabell 14. Rapportörsskap i riksbedömningskommittén RAC och kommittén för samhällsekonomisk analys (SEAC) (kostnad i tkr)

samhällsekonomisk analys (SEAC) som deltar i roll av experter. Kemikalieinspektionen bidrar med stöd till arbetet bland annat i form av experternas arbetstid. Under året har en andra medlem i RAC utsetts. I RAC har experterna utsedda av Sverige avslutat sex rapportörsskap för klassificerings-förslag. Detta är en ökning från föregående år. Svenska kommittémedlemmar har också avslutat ett rapportörsskap för ett begränsningsförslag i RAC och ett i SEAC.

Svenska medlemmar har lämnat skriftliga kom-mentarer i RAC på 21 klassificeringsförlag, dvs. i stort sett alla som berör hälsoklassificeringar, samt på två begränsningsförslag och deltagit vid de fyra kommittémöten som hållits under året.

I SEAC har Sveriges medlem kommenterat tio tillståndsansökningar och sju begränsningsförslag under kommitténs arbete med att ta fram en stånd-punkt och deltagit i de fyra kommittémöten som hållits, samt i ytterligare dialog- och arbetsgrupps-möten, bland annat om effektivisering av procedu-rer och om tillstånds- och begränsningsarbetet.

Vi har deltagit i medlemsstatskommitténs skrift-liga procedurer och möten för beslutsfattande inom tre olika processer under Reach. Det har berört dels ett stort antal beslut från Echa med informations-krav riktade till registranter baserat på testförslag och på granskning av registreringars kvalitet, dels informationskrav för cirka 15 ämnen till följd av medlemsländernas ämnesutvärderingar. Dessutom har kommittén beslutat om att identifiera tio ämnen, som särskilt farliga ämnen (SVHC) och som därmed har förts upp på kandidatförteckningen för till-ståndsprövning (Reach, bilaga XIV). Fyra av dessa ämnen var på förslag från Kemikalieinspektionen.

BiocidproduktförordningenStändiga kommittén för biocidprodukterKemikalieinspektionen har under året deltagit i fyra möten med den föreskrivande kommittén för biocidprodukter. Vi har tagit fram förslag till svenskt ställningstagande för 18 beslut om godkän-nande av verksamma ämnen och tre kommissions-beslut om avvikelser från ömsesidigt erkännande.


Behöriga myndigheters möten för biocidprodukterKemikalieinspektionen har under året deltagit i fyra möten med kommittén för behöriga myndig-heter för biocidprodukter och bidragit med skrift-liga kommentarer i viktiga frågor. Diskussionerna med kommissionen och de andra medlemsstaterna under dessa möten har bland annat handlat om tillämpning av uteslutningskriterier och kriterier för kandidatämnen för substitution, och förbere-delse för omprövning av verksamma ämnen som används till att bekämpa råttor (rodenticider). Många frågor har gällt produktgodkännande för att klargöra för företag hur rutinerna för förenk-lade förfaranden ska gå till (till exempel med bio-cidproduktsfamiljer), olika vägledningsdokument samt gränsdragning mellan biocidprodukter och behandlade varor.

Echas biocidproduktkommittéKemikalieinspektionen har deltagit i de fem möten som har hållits under 2014. Mötena har fattat beslut om totalt 33 yttranden om godkännande av verksamma ämnen i diverse produkttyper samt yttranden om råd till kommissionen i tre övriga frågor. Takten i beslutsfattandet har ökat under året. Rutiner, förfaranden och mallar har vidare-utvecklats utifrån de erfarenheter som kommittén gjort under året. Vi har drivit frågan om att införa krav om märkning alternativt begränsning för an-vändning av behandlade varor vid förslag till beslut av verksamma ämnen.

Växtskyddsmedelsförordningen Ständiga kommittén för växtskyddsmedelVi har deltagit i de fem möten med Ständiga kom-mittén för växter, djur, livsmedel och foder som hållits och arbetat fram en svensk position för alla omröstningstillfällena. Syftet med mötena är bland annat att besluta om förslag från Europeiska kom-missionen om godkännande av verksamma ämnen och mikroorganismer enligt växtskyddsmedelsför-ordningen. Två ämnen ligger nu nära omröstning om förlängt godkännande på EU-nivå. Dessa ämnen uppfyller de så kallade interimkriterierna, som gäller till dess att kriterier för hormonstöran-de ämnen fastställs. Kemikalieinspektionen har meddelat att Sverige inte anser att dessa ämnen kan godkännas under växtskyddsmedelsförordningen.

Europeiska kommissionen beslutade 2013 att användningen av tre neonikotinoider skulle begränsas. Restriktionerna r grundade sig på att bekämpningsmedel med dessa ämnen tros vara en av orsakerna till massdöd i bisamhällen. Inne-

havarna av godkända produkter som innehåller dessa ämnen har nu stämt kommissionen för deras beslut. Sverige har ingripit för att stödja kommis-sionen i rättsfallet mot producenterna och Kemika-lieinspektionen har gett Miljödepartementet stöd i det arbetet.

VägledningsdokumentStändiga kommittén tar genom olika arbetsgrup-per fram vägledningsdokument för att underlätta och harmonisera godkännande av växtskydds-medel inom EU. Vi har deltagit i kommissionens arbetsgrupp för att ta fram en vägledning för att bedöma försumbar exponering. Definitionen av begreppet försumbar exponering är av vikt för ämnen som faller för uteslutningskriterier. Vi har även deltagit i arbetet med att tolka kriterierna för att identifiera ämnen som substitutionskandidater. Kommissionen har nu skjutit upp beslutet att anta den så kallade kandidatförteckningen för substitu-tion på obestämd tid. Sverige lämnade under 2014 en deklaration till kommissionen där vi uttrycker stark oro över att kommissionen återigen miss-lyckats med att hålla den tidsgräns som fastställts i växtskyddsmedelsförordningen. Kommissionen meddelade därefter att de kommer att presente-ra listan för antagande av kommittén 2015. För ämnena på kandidatförteckningen för substitution startar en jämförande bedömning på produktnivå. Kommissionens vägledningsdokument för jäm-förandebedömning är i stora drag baserad på ett utkast från Kemikalieinspektionen och antogs av kommittén 2014.

Vägledningar för att harmonisera riskbedöm-ningar inom EU tas också fram av Europeiska Livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa). Kemi-kalieinspektionen har deltagit i arbetet med att ta fram ny vägledning för beräkning av nedbrytnings-hastigheter av växtskyddsmedel i jord, liksom med att ta fram Efsas vägledning för bedömning av humanexponering, som har publicerats och förvän-tas bli antagen 2015.

Stärka kemikaliekraven i EU:s produktregler Elektriska och elektroniska produkter regleras i RoHS-direktivetEuropeiska kommissionen förväntas fatta beslut om begränsningar av ftalaterna DEHP, BBP, DBP och DIBP i början av 2015. Sverige har skriftligt och muntligt stött kommissionens arbete med detta. Numera finns det också en, ännu obeprö-vad, möjlighet för EU:s medlemsländer att ta fram förslag till begränsning av fler ämnen. Kemika-


lieinspektionen har tagit fram en förstudie för att sålla fram tänkbara kandidater för framtida begränsning. Klorerade flamskyddsmedel omfattar flera typer av ämnen som det finns anledning att vi arbetar vidare med.

Det går att ansöka om specifika undantag från kemikaliekraven i RoHS. Vi har lämnat synpunk-ter på sådana ansökningar med högst prioritet på att förhindra undantag för kvicksilver. Medicintek-nisk utrustning omfattas av RoHS-direktivet sedan juli 2014. Det ledde till att vi under året tog emot och svarade på många frågor från företag som tillverkar och levererar sådan utrustning.

LeksakerKemikalieinspektionen är aktiv i arbetet med att öka antalet reglerade ämnen i leksaker. Nytill-komna ämnen är bisfenol A (föreslaget av Sverige) och tre flamskyddsmedel i leksaker till barn under tre år eller i leksaker som är avsedda att stoppas i munnen.

Europeiska kommissionen har gjort en ut-redning om att skärpa kraven för bly i leksaker. Kemikalieinspektionen har stött arbetet genom att låta utföra kompletterande analyser av bly i några produktgrupper. Medlemsländerna har efter det röstat för en skärpning av kraven.

Kemikalieinspektionen stödjer också kommissi-onens arbete med att begränsa ytterligare ämnen, till exempel fenol, formamid, kathon och Benziso-tiazolinon (BIT) och verkar för stränga haltgränser för dessa. BIT är ett sensibiliserande ämne som ofta används som konserveringsmedel i hobbyfärger och fingerfärger.

Utveckling av nya regler för textilierTillsammans med Miljödepartementet har Kemi-kalieinspektionen anordnat ett seminarium om giftfritt mode där politiker, myndigheter, organi-sationer och branschen tillsammans diskuterade svårigheter med att fasa ut farliga ämnen, goda exempel och vägar framåt.

Vi har tagit fram diskussionspapper om att öka spridningen av information om särskilt farliga äm-nen i varor, som krävs enligt Reach. Detta skulle kunna ske genom kompletterande regler i produkt-lagstiftningen. Dokumenten handlar särskilt om ekodesign och textilier och har diskuterats i expert-gruppen för behöriga myndigheter under Reach (CARACAL).

Kemikalieinspektionen har även deltagit i fibermärkningsförordningens arbetsgruppsmöte för att diskutera information om kemikalieinnehåll i textilier.

EkodesignKemikalieinspektionen har tagit fram underlag till ett svenskt inspel till kommissionens översyn av ekodesigndirektivet med förslag på att information om farliga kemikalier i de varor som regleras under direktivet ska följa med till avfallsledet.

TatueringsfärgerTillsammans med Läkemedelsverket deltar vi i en arbetsgrupp som undersöker vilka regler som behövs i EU för tatueringsfärger. Vi har skickat förbättringsförslag på ett förslag till beslut om temporära regler för tatueringsfärger.

Maskindiskmedel inom detergentförordningenKemikalieinspektionen har lämnat information om erfarenheter av det nationella svenska förbudet mot fosfater i maskindiskmedel till den konse-kvensanalys som Europeiska kommissionen låtit ta fram. Data från det svenska produktregistret har visat både på vilka alternativa ämnen som används och att företag inte slagits ut från marknaden på grund av fosfatkraven. En begränsning av fosfater i maskindiskmedel inom detergentförordningen är redan fastställd och ska träda i kraft under 2017. Resultatet av konsekvensanalysen leder till att det redan fattade beslutet inte ändras.

Genomföra internationella regler på EU-nivåUnder 2014 antogs en revidering av den förord-ning som genomför Stockholmskonventionen (om förbud och utfasning av vissa svårnedbrytbara or-ganiska föroreningar) inom EU avseende gränsvär-den i avfall, som diskuterats en längre tid. Ett nytt förslag till revidering har diskuterats i fråga om att föra in det bromerade flamskyddsmedlet HBCDD i förordningens bilaga samt ändringar av reglerna för kortkedjiga klorparaffiner. I fråga om HBCDD har Kemikalieinspektionen även gett underlag till Miljödepartementet när det gäller EU:s agerande på att Stockholmskonventionens krav går före den tidplan som gäller för tillståndsförfarandet i Reach inom EU. Vi har tagit fram den årliga rapportering-en om förordningens genomförande.

Kemikalieinspektionen har bidragit med in-struktionsunderlag till Miljödepartementet och vi har deltagit i tre kommittémöten för att diskutera EU:s genomförande av Rotterdamkonventionen (om informationsutbyte och godkännande av handel med vissa förbjudna eller strängt reglerade kemikalier) och Stockholmskonventionen.

Arbetet med att ratificera Minamatakonventio-


nen (om utfasning av kvicksilver) inom EU pågår. Kemikalieinspektionen har lämnat kommentarer i ett offentligt samråd om hur konventionen bör införas i europeisk lag.

Övrigt EU-lagstiftningsarbeteInför revideringen av avfallslagstiftningen har Kemikalie-inspektionen bidragit med underlag till regeringen och stöd under förhandlingarna med inriktning att säkerställa giftfria kretslopp.

Vi har skickat kommentarer på utlåtandet från kommissi-onens vetenskapliga kommitté för hälsoeffekter om kvicksil-ver i amalgam.


Bedriva internationellt arbete

Bistå regeringen i arbetet med att utveckla regler internationelltKemikalieinspektionen biträder regeringen i arbetet med att utveckla internationella konventioner och överenskommelser. Dessa överenskommelser är viktiga byggstenar i vårt nationella arbete. 2014 års arbete har präglats av förberedelser för de partsmöten som sker 2015.

StockholmskonventionenI egenskap av kontaktmyndighet för Stockholms-konventionen har Kemikalieinspektionen skickat in en förnyad nationell genomförandeplan för konventionen, som nu även omfattar endosulfan. Vi har deltagit som medlem utsedd av Sverige vid det årliga mötet inom konventionens expert-kommitté, som förbereder nya ämnen att ta upp i konventionen. Expertkommittén har tagit fram en riskhanteringsplan för pentaklorfenol (PCP) och en riskprofil för deka-bromodifenyleter (deca-BDE). PCP är klar för nästa års partsmöte med rekom-mendation om global utfasning. För bekämpnings-medlet dikofol beslutade expertkommittén att en riskprofil ska tas fram.

MinamatakonventionenMinamatakonventionen är en ny konvention om global utfasning av kvicksilver. Kemikalieinspek-tionens generaldirektör har fortsatt sin roll i kon-ventionens styrgrupp, som arbetar fram till dess konventionen trätt ikraft och det första partsmötet kan hållas. Arbetet med att genomföra Minamata-konventionen inom EU pågår.

Globala kemikaliestrategin – SAICMKemikalieinspektionen deltog i och bistod Miljö-departementet med att ta fram ståndpunkter inför och under det andra arbetsgruppsmötet för den globala kemikaliestrategin, SAICM. Ett underlag finns nu färdigt för att vid nästa högnivåkonferens ta beslut om riktlinjer för vad som behöver finnas på plats i ett land för att till 2020 uppnå SAICM:s mål om tillräcklig kemikaliekontroll såsom lagstift-ning, institutioner, kompetent personal med mera. Vi har följt utvecklingen inom denna process och tagit fram kommentarer på utkast.

Kemikalieinspektionen har varit ordförande i programmet om information om kemikalier i varor under SAICM. Vi har även bistått Miljöde-partementet i utvecklingen av EU:s synpunkter.

Programutkastet diskuterades vid SAICM:s andra arbetsgruppsmöte. Vidare har vi tagit fram in-struktionsunderlag och deltagit både i ett regionalt möte inom SAICM och i det årliga mötet med styrelsen för SAICM:s finansiella mekanism Quick Start Programme.

Det globalt harmoniserade systemet för klassificering och märkning (GHS)Kemikalieinspektionen har deltagit i FN:s expert-grupp med syfte att utveckla det globalt harmo-niserade systemet för klassificering och märkning (GHS) och medverkat i beslutet om att anta dess sjätte reviderade upplaga.

Övrigt pådrivande globalt arbeteKemikalieinspektionen har lämnat stöd till reger-ingen, som deltar i arbetet med globala mål för hållbar utveckling, vilka ska antas under 2015. Vi har bidragit med underlag om på vilket sätt för-bättrad kemikaliekontroll skulle kunna tas med.

Vid det sjätte förhandlingsmötet inför ikraftträ-dandet av Minamatakonventionen (INC6) deltog Kemikalieinspektionen i ett seminarium med en presentation av svenska erfarenheter från utveck-lingssamarbete och finansiering av kemikaliekon-troll.

Som uppföljning till Miljödepartementets internationella kemikaliedialog i anslutning till miljökonferensen Stockholm +40 år 2012,initierade Miljödepartementet ett samarbete med UNEP, som fortsatt under året. Två workshoppar med repre-sentanter från myndigheter i vissa länder i Afrika och Asien genomfördes med syftet att diskutera industrins ansvar för att finansiera målet om mini-merade risker med kemikalieanvändning år 2020. Kemikalieinspektionen bidrog i förberedelsearbetet.

Nordiskt samarbeteKemikalieinspektionen har på regeringens uppdrag deltagit i Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för kemikalier (Nordiska kemikaliegruppen, NKG). Under NKG finns ett stort antal projektgrupper som vi medverkar i. Vi har bland annat delta-git i Nordiska biocidgruppen (NBG), Nordiska exponeringsgruppen (NEGh), Nordiska klassifi-ceringsgruppen, Nord-UTTE , Nordiska riskvär-deringsgruppen (NORAP), Nordiska produktre-gistergruppen (NPG), Nordiska tillsynsgruppen,


Avslutningsår 2014 2013 2012

ProgramAsien 2014

Afrika 2013

europa 2013

Afrika 2012

europa 2011

Asien 2011

Antal deltagare som fullföljt 20 16 24 16 18 22

Antal länder för deltagare som fullföljt programmet 8 6 10 10 7 8

Kostnad per program 3 644 3 394 4 010 3 704 3 231 3 880

Tabell 15. Utbildningsprogram om strategier för kemikaliekontroll 2012–2014

Nanomaterial (N-nano) och Nordiska växtskydds-medelsgruppen.

Under 2013–2014 var Sverige ordförande i NBG och under 2014 har Kemikalieinspektionen lett ett projekt med titeln Utveckling av det nordiska strategiarbetet kring användning av antibakteriella ämnen i varor.

Vi har deltagit i arbetet inom NEGh som under året avslutat en lathund om exponeringsinforma-tion i Reach.

Kemikalieinspektionen har deltagit i arbetet inom Nordiska klassificeringsgruppen och bidragit till en projektansökan till NKG som rör en konsumentupp-lysningskampanj för CLP under 2015 och i ett projekt under 2014 som rörde klassificering och märkning av nanomaterial i nuvarande lagstiftning. Delar av resultatet har använts till pågående arbete i GHS.

Vi har 2013–2014 innehaft ordförandeposten i NORAP som under 2014 har haft fyra projekt igång. Vi har deltagit i två möten och varit projekt-ledare för det nordiska arbetet med att ta fram en rapport om kostnader för avsaknad av kriterier för hormonstörande ämnen.

Kemikalieinspektionen har genomfört ett nordiskt projekt om effektivitetsbedömning av behandlade varor. Resultatet blev ett väglednings-dokument som kan användas både av medlems-länderna i bedömningsprocessen såväl som av varutillverkare som vill behandla sina varor med en biocid. Vägledningen kan komma att bli ett EU vägledningsdokument och eventuellt även en vägledning inom OECD.

OECDKemikalieinspektionen har representerat Sverige som delegationsordförande i OECD:s Joint Me-eting of the Chemicals Committee and Working Party on Chemicals, Pesticides and Biotechnology, som är en av två högnivåkommittéer inom OECD:s miljödirektorat. Kommittén utformar, bevakar och samordnar det arbetsprogram som OECD driver inom sakområdet.

Internationellt utvecklingssamarbeteKemikalieinspektionen fortsätter bedriva utveck-lingssamarbete på global, regional och bilateral nivå inom ramen för Sveriges politik för global utveck-ling. Arbetet fokuserar på stöd till utveckling av institutioner och lagstiftning.

Utbildningsprogram om strategier för kemikaliekontroll Kemikalieinspektionen stödjer utveckling av natio-nell kemikaliekontroll genom att årligen genomföra internationella utbildningsprogram. Under 2014 ge nomfördes två program med fokus på erfarenheter från kemikaliekontrollen i Sverige, EU och i den egna regionen. Deltagarna får stöd i ett pro jekt arbete för den fortsatta utvecklingen i sina län der. Hittills har 233 personer från 41 länder i Asien, Afrika, Östeu-ropa samt Sydamerika slutfört prog rammet. Kost-nadsvariationer kan förklaras av va rierande antal deltagare, valutakurser, personal be hov beroende på projektens komplexitet med mera.

Regionalt kemikalieforum i SydostasienUnder 2014 genomförde vi ett regionalt forum där 66 deltagare från fem länder utbytte erfarenheter och utvecklade samarbetet mellan länderna. Detta åttonde forum anordnades för första gången tillsammans med Myanmars industriministerium. Samtliga länder i regi-onen håller på att förändra lagstiftning och utveckla de institutioner som ansvarar för kemikaliefrågor. Kopplingen mellan hanteringen av miljöfarligt avfall och ett förebyggande kemikaliearbete belystes särskilt.

Globalt utvecklingssamarbeteInom ramen för samarbetet med Sida deltar Kemi-kalieinspektionen i arbetet med att utveckla väg-ledningsdokument inom FN:s miljöprogram (UNEP) och FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Den första fasen av detta samarbete slutredovisades under 2014 samtidigt som en ny fas 2014–2018 inleddes.

Bilateralt samarbeteMiljödepartementet har identifierat ett antal strate-


giskt viktiga samarbetsländer inom miljöområdet. Kemi kalieinspektionen har fått bidrag till sådant sam arbete och under året arbetat med Brasilien, Indonesien, Uruguay, Kina och Vietnam. Vi har ge nomfört workshoppar för experter på statliga insti tutioner och myndigheter med inriktning på den grundläggande lagstiftningens struktur och inne håll.

Kemikalieinspektionen har assisterat Serbien att anpassa institutioner och lagstiftning i deras förbere-delser för ett EU-inträde. Europeiska kommissionen har sedan genomfört en första prövning och godkänt landet inom de kemikalieområden som vi berört.

TwinningsamarbeteKemikalieinspektionens twinningsamarbete med Centre Technique de la Chimie (CTC) i Tunisien, tillsammans med Österrike, avslutades vid halvårs-skiftet. Vi har tagit fram förslag till förordningar

om klassificering, märkning och förpackning av ke-miska produkter, säkerhetsdatablad och kemikalie-säkerhetsbedömningar. Förslagen ansluter till EU:s kemikalielagstiftning så långt det bedöms möjligt och rimligt i ett land som söker närma sig unionen utan att inträda som medlem. Vi har för övrigt bidragit med en omfattande skriftlig bakgrundsbe-skrivning och belysning av Tunisiens möjligheter att anpassa sin lagstiftning till EU.

Förslag till nya bestämmelser i lag och förordningStörre delen av lagstiftningen inom Kemikaliein-spektionens ansvarsområden återfinns antingen i EU-förordningar, som gäller direkt som svensk lag, eller EU-direktiv som måste genomföras i svensk rätt för att ha klar rättsverkan. Många EU-regler medför ändringar i svensk rätt, bland annat i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS).

Kemikalieinspektionens föreskrifterKemikalieinspektionen gav ut sex ändringsföre-skrifter under 2014 jämfört med fyra 2013 och fem 2012. Tre ändrar föreskrifterna om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS

Ta fram föreskrifter

2014 2013 2012


Utgivna ändringsföreskrifter 6 1 133 4 644 5 501

Tabell 17. Utgivna ändringsföreskrifter 2012–2014 (kostnad i tkr)

2008:2) och tre ändrar föreskrifterna om bekämp-ningsmedel (KIFS 2008:3).

Ändringarna av KIFS 2008:2 innebär ett genom-förande av ändringar i EU:s lek leksaksdirektiv, ett genomförande av EU:s ROHS II-direktiv och en för-längning av befintliga undantag från det nationella kvicksilverförbudet

Ändringarna i KIFS 2008:3 innebär ändringar med hänsyn till EU:s biocidförordning, och nya bestämmelser om krav på utbildning och utbild-ningsbevis för att tillhandahålla växtskyddsmedel.

Orsaken till det högre utfallet är dels att fler ändringsföreskrifter togs fram, dels att arbetet och därmed kostnaderna för framtagandet av var och en av ändringsföreskrifterna varit mer omfattande än tidigare år.

Avslutningsår 2014 2013 2012

Forum 8 i Myanmar Forum 7 i Kambodja Forum 6 i Laos Forum 5 i Vietnam

Antal deltagare 59 51 40 43

Antal experter/föreläsare 7 4 4 6

Kostnad 594 865 466 519

Tabell 16. Regionalt kemikalieforum i Sydostasien (kostnad i tkr)

twinning är en speciell form av samarbete och innebär att statliga myndigheter bidrar till att stärka sin motsvarighet i ett samarbetsland. syftet är att stärka samarbetsländernas förvaltningar så att de kan utvecklas i linje med eU:s standarder och lagstiftning. Finansiärer är eU och sida.


Tillståndspröva, upplysa och annan regeltillämpningKemikalieinspektionen prövar ansökningar om tillstånd att få sälja och använda växtskyddsmedel och biocidprodukter (bekämpningsmedel). Tillstånden är kopplade till villkor för att undvika negativa effekter på människors hälsa eller på miljön. Vi prövar också ansökningar om dispens för att få använda bekämpningsmedel och vissa kemiska produkter. För att öka kunskapen om regler som gäller kemikalier upplyser, informerar och utbildar vi företag, myndigheter, organisationer och konsumenter.

Pröva ansökningar och dispenser för bekämpningsmedelKemikalieinspektionens tillståndsprövning av bekämpningsmedel ska bidra till att de produkter som släpps ut på den svenska marknaden ska vara kontrollerade med avseende på dess hälsoeffekter för tänkta användare och produktens effekter på miljön, inklusive dess spridning i miljön. Prövning-en görs utifrån de dokumentationskrav och lag-stiftningar som gäller för den sökta använd ningen. En produkt kan bara godkännas om lagstiftning-ens krav uppfylls.

Detta avsnitt redovisar antal prövningsärenden för bekämpningsmedel som Kemikalieinspektionen fattat beslut om 2014 samt kostnaderna för dessa ärenden. För information om handläggningstider, ärendebalans och kostnader för tillståndspröv-ningsverksamheten, fördelat på resultatområden, samt genomförda effektivitetsåtgärder och arbete inom EU, se Återrapportering enligt regleringsbre-vet för prövning av bekämpningsmedel, sid 58.

Växtskyddsmedel Av tabell 18 framgår det antal prövningsärenden för växtskyddsmedel som Kemikalieinspektionen fattade beslut om under 2014 samt den redovisade genomsnittliga kostnaden per ärendetyp. Den tota-la summan beslutade växtskyddsmedelsärenden är i nivå med 2013 och den nedåtgående trend i antal fattade beslut som funnits sedan 2010 är nu bruten.

Av de totalt tolv beslut om nytt godkännande av växtskyddsmedel som vi fattat under 2014 har åtta beslut inneburit att nya produkter kan sättas ut på den svenska marknaden, de övriga fyra besluten innebar avslag på ansökan. Majoriteten av

de godkända produkterna är ogräsmedel. Övriga produkter är medel mot svampangrepp och medel mot skadedjur samt medel för tillväxtreglering, till exempel för ståförkortning i odlingar av olika sädesslag. Under 2013 och 2012 var ogräsmedel merparten av de nya växtskyddsmedel som kom ut på marknaden.

Faktorer som påverkar kostnaden av ett ärende är bland annat riskbedömningens komplexitet samt om ärendet måste kompletteras och uppdateras på grund av att dokumentation saknas eller är brist-fällig. Skillnader i genomsnittskostnader mellan åren beror främst på att det finns stora variationer i styckekostnaden mellan enskilda ärenden. Varia-tionerna i styckekostnader mellan enskilda ärenden beror i många fall på kvaliteten på underlaget till ansökan.

Förutom de stora prövningarna om produkt-godkännanden finns också ett antal andra an-sökningsärenden såsom villkorsändringar och dispenser. Dessa omnämns här som övriga prövn-ingsärenden. I kategorin dispenser ingår tre olika typer: (1) dispens för att använda en icke-godkänd produkt eller en godkänd produkt i en icke-god-känd gröda, (2) dispens för forskning och utveck-ling samt (3) dispens för utförsäljning av lager. Ett knappt tjugotal av dispenserna för växtskyddsme-del har under 2014 rört dispenstyp (1), vilket är jämförbart med 2013. Totalt har antalet beslutade dispenser minskat jämfört med föregående år.

Kategorin övriga prövningsärenden har tidigare år endast redovisats som ett totalt utfall. Nytt för årets redovisning är en uppdelning i olika ärende-typer. En kostnadsuppföljning för de olika typerna


Dokumen-tation till EU

Produkt-ansökan

1. Företaget skickar in sin dokumentation för verksamt ämne till EU för bedömning och godkännande.

2. Företaget skickar in sin produktansökan till de länder i vilka ett godkännande önskas.

3. Ansökan bedöms av utpekat rapportörsland, som utfärdar ett nationellt beslut.

4. Bedömningen och beslutet ligger till grund för beslut i övriga länder.

EU-rapport

MS

Ansökan till

rapportörs-land

Land B

EU

Land C Land D

Land A

Land E

Figur 3. Från ämnesutvärdering till tillstånd för växtskyddsmedel och biocidprodukter.

Bra att veta om växtskyddsmedelsärenden

växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. det kan vara mot svampangrepp, skadedjur eller konkurrerande växter.

innan ett växtskyddsmedel kan godkännas gör vi en bedömning enligt en eU-gemensam lagstiftning. För tillfället tillämpas två olika lagstiftningar parallellt. vilken lagstiftning som gäller beror på när ansökan kom in till myndigheten. För ärenden som kom in före 14 juni 2011 gäller reglerna i direktiv 91/414/eeg. den nya lag-stiftningen, förordning (eU) nr 1107/2009, ska tillämpas för ärenden som kom in från och med 14 juni 2011.

enligt den nya lagstiftningen ska ansökningar om produktgodkännande hanteras enligt en eU-gemensam procedur för att harmonisera och effektivisera arbetet. För sveriges del innebär det att vi samarbetar med län-derna inom eU:s norra zon i ett så kallat zonsamarbete. de länder som hör till norra zonen är danmark, estland, Lettland, Litauen, Finland och sverige. Till den norra zonen räknas också norge. Lagstiftningen fastställer bland annat hur lång tid de inblandade parterna har för att hantera, komplettera och besluta i ärendena.

Parterna är främst det ansökande företaget, Kemika-lieinspektionen och andra medlemsländers kemikalie-myndigheter. när det gäller vissa typer av ansökningar, till exempel produkter som ska användas i växthus, samarbetar vi med hela eU.

inom zonsamarbetet utses ett rapportörsland, zrMs (zone rapporteur Member state), som har till uppgift att utvärdera användningen av växtskyddsmedlet för hela norra zonen. resterande medlemsländer är så kallade berörda medlemsländer, cMs (concerned Member state). när rapportörslandet fattat ett nationellt beslut har respektive medlemsland fyra månader på sig att fatta nationella beslut i sina egna länder.

enligt förordningen, liksom tidigare enligt direktivet, är det möjligt att ansöka om ett så kallat ömsesidigt er-kännande av ett godkännande. det innebär att ett land behandlar ansökan och fattar ett beslut om godkän-nande, som sedan kan ligga till grund för beslutet om godkännande i andra länder.

samarbetet mellan länderna bygger på arbetsdel-ning och myndigheterna är beroende av varandra och företagens underlag för att kunna hålla de fastställda tidsfristerna, se figur 3.


2014 2013 2012

Prestation växtskyddsmedel Antal

Kostnad för hela hand-läggningen

Kostnad/ärende Antal




Kostnad/ärende

Beslut i prövningsärenden enligt EU-regler 1107/2009

nytt godkännande där sverige är utvärderande land (zrMs) 5 4 351 870 5 3 906 781 0 0 0

nytt godkännande där sverige är berört medlemsland (cMs) 2 263 132 1 12 12 0 0 0

nytt godkännande genom ömsesidigt erkännande 1 74 74 6 1 002 167 3 530 177

Antal 8 4 688 – 12 4 920 – 3 530 –


nytt godkännande* 3 3 956 1 319 3 1 032 344 11 6 645 604

nytt godkännande genom ömsesidigt erkännande* 1 409 409 0 0 0 0 0 0

Förnyat godkännande där sverige är utvärderande land (zrMs) 0 0 0 4 3 215 804 3 2 297 766

Förnyat godkännande där sverige är berört medlemsland (cMs) 9 1 323 147 1 264 264 2 97 49

Förnyat godkännande genom ömsesidigt erkännande 0 0 0 0 0 0 5 1 079 216

Antal 13 5 688 – 8 4 511 – 21 10 118 –

Beslut i övriga prövningsärenden

dispenser 27 1 329 49 36 – – 41 – –

Parallellhandelstillstånd 1 77 77 2 – – 1 – –

Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde 2 72 36 6 – – 0 – –

villkorsändringar 40 441 11 30 – – 54 – –

Administrativa förlängningar på grund av Kommissionsbeslut om det verksamma ämnet** 21 – – 25 – – 39 – –

godkännanden av nis (nematod, insekt eller spindeldjur) 0 0 0 8 – – – – –

Antal*** 91 2 772 – 107 3 548 – 135 3 289 –

Omprövningar av växtskyddsmedelsbeslut

Totalt antal 19 332 – – – – – –

Summa beslutade växtskyddsmedels- ärenden per år 131 13 480 127 12 979 159 13 937

Tabell 18. Beslutade prövningsärenden växtskyddsmedel 2012–2014(Antal avser fattade beslut under respektive år. Kostnad avser den totala kostnaden för hela handläggningen i tkr.)

Fotnot: Återkallade och avvisade ärenden ingår inte i antalet fattade beslut *denna ärendekategori har prioriterats 2013 och 2014 utifrån särskilt utpekade finansiella villkor i regleringsbreven**Kostnaden för denna ärendekategori kan inte särredovisas. Arbetet är inkluderat i totalkostnaden för Övriga prövningsärenden.***Totalkostnaden för allt arbete inom kategorin Övriga prövningsärenden. För dispenser, parallellhandelstillstånd, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde samt villkorsändringar kan kostnaderna för dessa ärendetyper särredovisas för 2014.

av prövningsärenden inom kategorin övriga ären-den har inte varit möjlig att göra retrospektivt för 2013 och 2012.

Återkallade ärenden ingår inte i tabellen ovan. Under 2014 har 18 ärenden om växtskyddsmedel

återkallats av den sökande parten. För sju av dessa hade handläggning av ärendet påbörjats när sökan-den valde att dra tillbaka sin ansökan. Total nedlagd resursåtgång för dessa ärenden uppgår till en kost-nad för Kemikalieinspektionen om cirka 513 tkr.


Biocidprodukter Tabell 19 visar det antal prövningsärenden för bio-cidprodukter som Kemikalieinspektionen avslutade under 2014 och den redovisade genomsnittliga kostnaden per ärendetyp. Den totala summan beslutade biocidproduktsärenden fortsätter minska sedan 2012. Framför allt har färre beslut om god-kännande enligt äldre nationell rätt fattats under 2014 jämfört med 2013. Främsta orsaken är att vi under 2014 till stor del prioriterat arbetet med de äldsta ansökningarna om produktgodkännanden vilket varit växtskyddsmedel.

Av de totalt 15 beslut om nytt godkännande av biocidprodukter som vi fattat under 2014 har alla inneburit att nya produkter kan sättas ut på den svenska marknaden. Majoriteten av dessa är produkter för att kontrollera möss och råttor. Övriga produkttyper är träskyddsmedel, insekts-medel samt mygg- och fästingmedel. Under 2013 och 2012 var medel mot möss och råttor också majoriteten av nya produkter som kom ut på mark-naden. För 2012 var även andelen träskyddsmedel mycket hög. Att medel mot möss och råttor samt träskyddsmedel är de produkttyper som dominerat bland nya godkända biocidprodukter på mark-naden under de tre senaste åren beror på att de verksamma ämnen som ingår i dessa produkter var de första att godkännas på EU-nivå.

Faktorer som påverkar kostnaden av ett ärende är bland annat riskbedömningens komplexitet samt om ärendet måste kompletteras och uppdateras på grund av avsaknad eller bristfällig dokumentation. Skillnader i genomsnittskostnader mellan åren beror främst på att det finns stora variationer i styckekostnaden mellan enskilda ärenden. Varia-tionerna i styckekostnader mellan enskilda ärenden beror i många fall på kvaliteten på underlaget till ansökan. Den totala kostnaden för beslutade produktgodkännanden enligt EU-regler 528/2009 är betydligt högre 2014 jämfört med kostnaden för ungefär samma antal beslut 2013. Detta beror på att vi under 2014 har fattat fler beslut där Sverige varit utvärderande land jämfört med tidigare år. Kostnaden för dessa ärenden är högre jämfört med de ömsesidiga erkännandena på grund av den större arbetsinsats som krävs.

Kostnaden för nyansökningar enligt äldre natio-nell rätt var betydligt lägre under det gångna året än under både 2013 och 2012 och beror sannolikt på att de tre ärenden som avslutades under 2014 var ansökningar inkomna vid samma tillfälle från ett och samma ansökande företag gällande tre produkter med samma verksamma ämne, an-vändningsområde och dokumentation. Dessa tre ärenden har då kunnat hanteras parallellt.

Förutom de stora prövningarna om produkt-

Bra att veta om biocidproduktärenden

exempel på biocidprodukter är träskyddsmedel, mygg-medel, råttbekämpningsmedel och båtbottenfärger.

Biocidförordningen (eU) nr 528/2012 ersatte den 1 september 2013 eU:s biociddirektiv 98/8/eg och därmed ändrades reglerna för hur prövningen av en ansökan om godkännanden av en biocidprodukt ska gå till. För produkter som höll på att utvärderas den 1 sep-tember 2013 gäller särskilda övergångsbestämmelser.

Ansökningarna om produktgodkännande ska hanteras enligt en eU-gemensam procedur med fasta tidsfrister för hur lång tid de inblandade parterna har på sig för sin hantering. enligt förordningen, liksom tidigare enligt direktivet, är det möjligt att ansöka om ett så kallat ömsesidigt erkännande av ett godkännande. det innebär att ett land behandlar ansökan och fattar ett beslut om godkännande, vilket sedan ligger till grund för beslutet om godkännande i andra länder. Parterna vid nationellt godkännande följt av ömsesidigt erkännande är det ansökande företaget, Kemikalieinspektionen och andra medlemsländers kemikaliemyndigheter, se figur 3. samarbetet mellan länderna bygger på arbetsför-

delning och myndigheterna är beroende av varandra och företagens underlag för att kunna hålla de olika fastställda tidsfrister som finns.

nytt i biocidförordningen är möjligheten att ansöka om ett unionsgodkännande för en biocidprodukt. Ansökan utvärderas då av ett medlemsland, men det är europeiska kommissionen som fattar beslut om produktgodkännandet, vilket sedan gäller i hela eU utan att det krävs ömsesidigt erkännande. Parterna vid unionsgodkännande är det ansökande företaget, ett medlemslands kemikaliemyndighet (Kemikalieinspektio-nen i sverige), biocidproduktskommittén vid europeiska kemikaliemyndigheten echa och kommissionen.

verksamma ämnen som godkänts för att få ingå i en biocidprodukt ska listas i en unionsförteckning. om det krävs ett godkännande för en biocidprodukt som innehåller verksamma ämnen som ännu inte godkänts på eU-nivå, ska ansökan om ett nytt eller förnyat godkännande för produkten göras enligt äldre nationella regler. detta är bara möjligt om de verksamma ämnena i produkten ingår i kommissionens arbetsprogram.


2014 2013 2012

Prestation biocidprodukter AntalKostnad för hela handläggningen





Kostnad/ärende


nytt godkännande där sverige är rapportörsland 1 785 785 0 0 0 2 1 980 990

nytt godkännande genom ömsesidigt erkännade 11 1 036 94 24 1 753 73 32 3 087 96

Förnyat godkännande där sverige är rapportörsland 7 2 484 355 0 0 0 1 607 607

Förnyat godkännande genom ömsesi-digt erkännande 10 890 89 2 224 112 9 868 96

Antal 29 5 195 – 26 1 977 – 44 6 542 –

Beslut i prövningsärenden enligt nationell rätt*

nytt godkännande 3 482 161 11 1 514 138 1 348 348

Förnyat godkännande 0 0 0 5 655 131 1 23 1,5

Totalt antal 3 482 – 16 2 169 – 2 371 -

Beslut i övriga prövningsärenden

dispenser 14 426 30 10 – – 27 – –

villkorsändringar 22 443 20 18 – – 22 – –

Anmälningar om ytterligare namn** 5 – – 10 – – 28 – –

Administrativ hantering av för nyade godkännanden** 1 – – 20 – – 14 – –

Antal*** 42 1 212 – 58 566 – 91 1 554 –

Omprövningar av biocidbeslut

Totalt antal 10 41 4 – – – – – –

Summa beslutade biocidprodukts-ärenden per år 84 6 930 – 100 4 712 – 137 8 467 –

Tabell 19. Beslutade prövningsärenden biocidprodukter 2012–2014(Antal avser fattade beslut under respektive år. Kostnad avser den totala kostnaden för hela handläggningen i tkr)

Fotnot: Återkallade och avvisade ärenden ingår inte i antalet fattade beslut*denna ärendekategorie prioriterades 2013 utifrån särskilt utpekade finansiella villkor i regleringsbrevet.**Kostnaden för dessa ärenden kan inte särredovisas. Arbetet är inkluderat i total kostnaden för Övriga prövningsärenden.***Totalkostnaden för allt arbete inom kategorin Övriga prövningsärenden. För dispenser och villkorsändringar kan kostnaderna för dessa ärendetyper särredovisas för 2014.

godkännanden finns också ett antal andra ansökn-ingsärenden såsom dispenser, villkorsändringar och anmälan om ytterligare namn. Dessa om-nämns här som övriga prövningsärenden. Exempel på dispenser som hanterats under året är dispenser för att saluföra myggfällor med oktenol samt för forskning och utveckling av båtbottenfärger och slembekämpningsmedel, vilket är liknande de dispenser för biocidprodukter som prövades under 2013. Totalt har antalet beslutade dispenser mins-kat jämfört med föregående år. Kategorin övriga prövningsärenden har tidigare år endast redovisats

som ett totalt utfall. Nytt för årets redovisning är en uppdelning i olika ärendetyper. En kostnads-uppföljning för de olika typerna av prövningsären-den inom kategorin övriga ärenden har inte varit möjlig att göra retrospektivt för 2013 och 2012.

Återkallade ärenden ingår inte i tabellen ovan. Under 2014 har 14 ärenden om biocidprodukter återkallats av den sökande parten. För fem av dessa hade handläggning av ärendet påbörjats när sökan-den valde att dra tillbaka sin ansökan. Total nedlagd resursåtgång för dessa ärenden uppgår till en kost-nad för Kemikalieinspektionen om cirka 414 tkr.


Pröva dispenser för allmänkemikalier

2014 2013 2012


Ansökningar om dispens för kvicksilver 9 252 47 472 – –

Ansökningar om dispens för trikloretylen/metylenklorid 46 410 15 150 – –

Summa prövade allmänkemikaliedispenser per år 55 662 62 622 25 298

Tabell 20. Prövade dispensansökningar för allmänkemikalier 2012–2014 (kostnad i tkr)

År 2014 2013 2012

Antal besök 519 000 471 000 421 000

Trend i % 10% 12% *

Tabell 21. Besök på webbplatsen

Typ av publikation 2014 2013 2012

rapport 7 8 7

PM 3 8 18

Tillsyns-PM 3 6 8

statistikrapport 2 2 2

Summa 15 24 35

Tabell 22. Publikationer

Upplysa och utbildaInformera allmänheten och stödja näringslivetKemikalieinspektionen har bidragit till Initiativet Hållbara Havs arbete för en hållbar utveckling för Östersjön. Ett arbete som 2014 och 2015 har ett särskilt fokus på kemikaliefrågorna och vad man som konsument kan göra. I oktober deltog vi i Underbara barn med drygt 13 000 besökare på Älvsjömässan. Vi har uppdaterat Kemikaliein-spektionens broschyr Kemikalier i barns vardag. Broschyren är gratis och under året har vi tagit

Tabell 20 redovisar antalet prövade dispensansök-ningar för användning av kvicksilver, trikloretylen och metylenklorid under åren 2012–2014 samt den totala kostnaden för att pröva dessa ärenden. Från år 2013 redovisas även hur många av det totala antalet ansökningar och kostnaderna för prövning av dessa som rör användningen av kvicksilver res-pektive trikloretylen och metylenklorid.

Av totalt nio avslutade ärenden 2014 om dispens från förbudet mot kvicksilver och mot varor som innehåller kvicksilver beviljade Kemikalieinspek-tionen tre ansökningar om dispens, bland annat för användning och export av kvicksilver för kloridanalys. Fyra ärenden avskrevs då dispens inte behövdes.

Totalt har 24 ärenden om dispens för att använ-

da trikloretylen respektive 22 ärenden för att an-vända metylenklorid avslutats under året. Av dessa har 21 ansökningar helt eller delvis beviljats för trikloretylen och 20 ansökningar har helt eller del-vis beviljats för metylenklorid. Att vi delvis beviljar en ansökan kan till exempel bero på att dispensen får en kortare giltighetstid än vad ansökan avsåg.

Kostnaderna för prövningen av allmänkemika-lierna har ökat något under de senaste åren, vilket beror på den kvalitetsökning som införts för detta prövningsförfarande. Syftet har varit att anpassa prövningen till att bättre uppfylla de lagkrav som ställs på dispensgivning. Till exempel ställs nu högre krav på de underlag och den dokumentation som det ansökande företaget ska skicka in och villkoren för dessa dispenser har skärpts.

emot beställningar på 59 000 broschyrer.Vi har publicerat en konsumentwebb med ny

layout och anpassning till mobila enheter. Syftet med informationen på den nya webbplatsingången är att ge konsumenter hjälp att göra medvetna val. I slutet av året publicerade vi tjänsten Fråga Kemi-kalieinspektionen med svar på vanliga frågor och möjligheten att ställa egna. * det går inte att få fram en jämförbar procent för 2012.


Antal nyhetsbrevAntal

prenu meranter Kostnad

År svenskt engelskt svenskt engelskt

2014 6 6 5 077 581

2013 11 11 4 858 542 37

2012 11 11 4 763 551 35

Tabell 23. Kemikalieinspektionens nyhetsbrev 2012–2014

År 2014 hade webbplatsen cirka 519 000 besök och drygt 1,5 miljoner sidvisningar. Ett genom-snittligt besök varade i cirka tre minuter. Mest besökta innehållskategorier var klassificering och märkning, kemikalieförordningen Reach, bekämp-ningsmedel, produktregistret och kemikalier i vardagen. Andelen besök med mobila enheter var cirka 20 procent.

Den grafiska manual som vi tog fram 2014 har underlättat produktionen av trycksaker och gett en enhetlig, igenkännbar profil för Kemikalieinspek-tionen.

Fem rapporter är Kemikalieinspektionens svar på regeringsuppdrag. Under 2012 och 2013 var an-talet PM särskilt många till följd av insatser inom ramen för giftfri vardag.

Kemikalieinspektionen har skickat ut sex nyhets brev på svenska och sex på engelska. Vi har publicerat fyra pressmeddelanden och 44 nyheter på webbplatsen. Det minskade antalet utgivna nyhetsbrev 2014 har varit en medveten satsning på mer innehållsrika brev varannan månad.

MedierKemikalieinspektionens verksamhet har uppmärk-sammats i tv, radio och tidningar. Ett flertal av våra nyheter har citerats i internationella medier.

Resultaten från våra inspektioner och de förslag vi lämnat till regeringen i samband med olika reger-ingsuppdrag har rönt särskilt intresse. Av de drygt 2000 gånger som Kemikalieinspektionen har expo-nerats dominerar informationen om smycken som innehåller tungmetaller (170 gånger), bisfenol A och PFOS i dricksvatten (225 gånger), farliga mjuk-görare i plastleksaker och andra plastvaror (230 gånger) och farliga ämnen i textilier (100 gånger). I sociala medier som Facebook och Twitter har hänvisningarna till Kemikalieinspektionen ökat. Många uttrycker sin uppfattning om Kemikalie-inspektionen som trovärdig och proaktiv i arbetet med att skydda konsumenter från farliga kemiska ämnen och varor.

Upplysningstjänsten Fråga KemikalieinspektionenSom ovan nämnts har Kemikalieinspektionen under året skapat en samlad upplysningstjänst kallad Fråga Kemikalieinspektionen. Upplysnings-tjänsten har till uppgift att hantera frågor skriftligt via webb eller muntligt via telefon. Den samlade upplysningstjänsten ska bidra till att skapa en tydlig ingång till Kemikalieinspektionen för frågor från olika intressenter, allt från företag till enskilda medborgare.

Genom upplysningstjänsten uppfyller Sverige skyldigheter om att inrätta nationella stöd- och informationspunkter (”helpdesks”) för de tre EU-förordningarna om Reach, CLP och biocider för att ge råd åt tillverkare, importörer, distributö-rer, nedströmsanvändare och andra berörda parter om deras respektive ansvar och skyldigheter enligt förordningarna.

Av tabell 24 framgår att antalet frågor har ökat från cirka 1 600 år 2013 till närmare 5 000 år 2014. Jämfört med föregående år ser det ut som att antalet frågor har ökat dramatiskt. Vi kan dock

2014 2013 2012


Besvarade frågor – reach 907 1 312 816 1 911 857 1 891

inom fem dagar 95% – 95% – 98% –

Besvarade frågor – CLP 660 1 207 535 1 141 517 1 451

inom fem dagar >90 % – >90 % – 90% –

Besvarade frågor övrigt 1 436 2 133 – – – –

Besvarade frågor växtskydd 543 1 183 154 814 – –

Besvarade frågor Biocider 1 277 1 897 119 1 283 – –

Summa antal frågor 4 823 7 732 1 624 5 149 1 374 3 342

Tabell 24. Upplysningstjänst (kostnad i tkr)


anta att det handlar både om att antalet frågor ökat och att vi nu samlar och registrerar alla in-kommande frågor på ett mer enhetligt sätt. Vad gäller ökningen av biocidfrågor är det troligen en följd av den nya biocidförordningen från 2013 som gäller för många fler aktörer än tidigare.

Kemikalieinspektionen har till uppgift att stödja näringslivet, bland annat genom att svara på frågor. Diagram 1 visar hur många frågor som kommit in och fått svar under året, uppdelat per verksamhetsområde. Totalt har vi svarat på närma-re 5 000 frågor. Av dessa handlade cirka 60 pro-cent om allmänkemikalier, främst om Reach och CLP. Cirka 30 procent av frågorna handlade om biocider och cirka 10 procent om växtskyddsmedel. En tredjedel av frågorna kom in till oss via telefon. Resten kom via webbformulär eller som e-post.

Att samla all upplysningsverksamhet till en tjänst har lett till att Kemikalieinspektionen fått en bättre uppfattning om både antal frågor som kommer till myndigheten, samt vad de handlar om. Det skapar även förutsättningar för att ge mer enhetliga svar på frågor, vilket bidrar till ökad

2014 2013 2012


insatser om växtskyddsmedel 7 412 10 376 2 687

insatser om biocidprodukter 6 36 6 1 366 5 1 536

insatser om allmänkemikalier 9 372 10 573 37 680

Summa insatser 22 820 26 2 315 44 2 903

Tabell 25. Stöd till näringslivet i form av möten, seminarier eller utbildningar år 2014

rättssäkerhet och ökad effektivitet. Den nya upp-lysningstjänsten blir också mottagare för de frågor som kommer att vidarebefordras till Kemikaliein-spektionen från den konsumentupplysningstjänst, Hallå konsument, som Konsumentverket lanserar i början av 2015.

Seminarier och utbildningarKemikalieinspektionen har under året genomfört olika insatser för att stödja näringslivet. Bland annat har vi ordnat en seminarieserie om de nya CLP-reglerna, riktad till små och medelstora primärleverantörer. Från 1 juni 2015 krävs att även blandningar klassificeras och märks enligt CLP- förordningen, vilket sedan tidigare är bindande för kemiska ämnen. Detta innebär att många företag måste märka mängder av produkter som säljs på EU-marknaden med ny information. Vi har genom-fört ett första seminarium om detta i Stockholm. Resterande kommer att genomföras under kom-mande år.

Från och med år 2015 ska distributörer av växtskyddsmedel vara utbildade. Kravet kommer från EU:s direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel (direktiv 2009/128/EG) och finns införlivat i den svenska bekämpningsmedels-förordningen (förordning 2014:425 om bekämp-ningsmedel). Kemikalieinspektionen har under året enligt krav i förordningen lagt fast hur utbildning av återförsäljare av växtskyddsmedel ska genom-föras i en föreskrift (KIFS 2008:3). Genomförandet sker i samarbete med Jordbruksverket. Arbetet har varit resurskrävande och har gjort att kostnaden för växtskyddsmedelsområdet ökat och utrymmet för andra insatser har minskat.

Antalet insatser om biocider är detsamma som föregående år men har i stort sett inte inneburit några kostnader. Vi har genomfört enklare möten utan några större omkostnader. Vi har prioriterat att svara på frågor och arbete med skriftlig infor-mation för biocidområdet.

Kemikalieinspektionen får många förfrågning-ar om att delta i olika evenemang för att tala om

Diagram 1. Antal frågor som inkommit år 2014 uppdelat i verksamhetsområden

Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

0 100 200 300 400 500 600

Allmänkemikalier Växtskyddsmedel Biocider


Bekämpnings-medel Övriga dispenser

Miljö- sanktionsavgift Kemikalieavgift Totalt antal Kostnad

2014 2013 2012 2014 2013 2012 2014 2013 2012 2014 2013 2012 2014 2013 2012 2013 2012 2011

Avslag 4 1 7 1 0 4 12 6 4 1 0 1 18 7 16 – – –

Avvisande eller avskrivande 0 0 2 1 0 0 1 0 0 0 0 0 2 0 2 – – –

Bifall (helt eller delvis). 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 – – –

Upphävande Kemi:s beslut och återför-visande till ny prövning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – – –

Totalt antal domar 5 1 10 2 0 4 13 6 4 1 0 1 21 7 19 486 128 796

Tabell 26. Mark- och miljödomstolens beslut i överklagade ärenden 2012–2014

2014 2013 2012


exportanmälningar 83 209 88 264 89 201

Tabell 27. Exportanmälningar av farliga ämnen 2012–2014 (Kostnad i tkr)

Hantera överklaganden och klagomålUtöver de sakområden som har angetts i tabell 26. handlägger Kemikalieinspektionen även andra typer av överklaganden. En viktig kategori är överklaganden i ärenden som rör utlämnande av allmän handling.

Totalt har Mark- och miljödomstolen under 2014 avgjort 21 mål som haft Kemikalieinspektio-nen som part. Av dessa rör fem mål bekämpnings-medel och 13 miljösanktionsavgifter.

Kemikalieinspektionen tog under året emot tre anmälningar till Justitiekanslern rörande myndighe-tens handläggningstider för att utfärda tillstånd för växtskyddsmedel och biocidprodukter. Vi har bemött dessa anmälningar i remissvar till Justitiekanslern.

Annan regeltillämpning

Exportanmälningar av farliga ämnenKemikalieinspektionen är nationell myndighet för Rotterdamkonventionen om förhandsgodkännande vid internationell handel med vissa farliga kemi-kalier. Vi har under året handlagt 83 exportan-mälningar av farlig kemikalier från Sverige till andra länder. Vi har dessutom rapporterat till kommissionen vilka volymer som exporterats från Sverige och vilka som är importörer i respektive importland. Antalet handlagda anmälningar samt kostnaderna för dessa har sjunkit något jämfört med tidigare år.

gällande regler och för att på annat sätt ge stöd till företag i deras kemikaliearbete. Exempel på genomförda insatser är att vi har informerat om biocidlagstiftning med särskild koppling till varor för branschföreningen Innovations- och kemiindu-strierna, IKEM. Ekocentrum i Göteborg har fått en föreläsning om regler för kadmium. Vi deltog på Svensk energis miljökonferens för att tala om kreosot. Vi har deltagit vid ett seminarium anord-nat av Havs- och vattenmyndigheten där vi talade

om godkännandeprocessen för växtskyddsmedel.Kemikalieinspektionen arbetar även med skrift-

liga informationsinsatser för att stödja företag. Under året har det bland annat handlat om att uppdatera och utveckla information om regler på vår webbplats. Vi har tagit fram fyra nya fakta-blad, exempelvis ett nytt faktablad om klassifi-cering och faromärkning av kemiska produkter och en översikt över reglerna för kemiska ämnen i varor och vi har uppdaterat tre blad.


Inom den operativa tillsynen kontrollerar vi att företag följer de lagar och regler som finns inom Kemikalieinspektionens tillsynsområde, ser till att eventuella brister åtgärdas och tillhandahåller information som underlättar för företagen att tolka och följa reglerna. Därigenom säkras också att företag som importerar eller tillverkar kemikalier och varor verkar under samma konkurrensmässiga villkor i förhållande till gällande regelverk.

Kostnaderna för den operativa tillsynen har minskat 2014, dels beroende på en ökad satsning på tillsynsvägledning genom det stora samverkanspro-jektet av smycken i detaljhandeln (se mer under Ge tillsynsvägledning under samordning), dels genom en totalt minskad personalkostnad föranledd av lägre personalkostnader i samband med nyrekryteringar.

Kemikalieinspektionen utövar tillsammans med kommunerna tillsyn av de bestämmelser som gäller för att släppa ut kemiska produkter, bekämpnings-medel och varor på marknaden. Vår tillsyn vänder

Utöva tillsyn och ta fram kemikaliestatistik

Kemiska produkter Bekämpningsmedel Varor Totalt Operativ tillsyn

Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad

2014 414* 11 424 96 4 369 333 7 873 843 23 666

2013 374 12 552 89 5 133 246 10 342 709 28 027

2012 281 12 164 51 3 703 280 8 870 612 24 737

Tabell 28. Antal inspektioner samt total kostnad för operativ tillsyn inom de olika tillsynsområdena 2012–2014 (kostnad i tkr)

*varav 106 är riktade inför informationsinsatser till företag med produkter som innehåller ämnen som kommer att mäta tillstånd enligt reach.

Kemikalieinspektionen inspekterar tillverkare och importörer av kemiska produkter, varor och bekämp-ningsmedel. Vi samarbetar om tillsynsfrågor inom EU och vi vägleder kommuner och länsstyrelser i deras kemikalietillsyn. I Kemikalieinspektionens produkt- och bekämpningsmedelsregister finns de kemiska produkter och biologiska medel registrerade som produceras, importeras och sprids på den svenska marknaden. Informationen används internt till att ta fram statistik om kemikalieanvändningen och i arbetet med att utveckla regler. Tillsynsverksamheten använder registren som en viktig källa när det gäller urval av företag och information om produkter. Uppgifterna från registren är en del av Sveri-ges officiella kemikaliestatistik.

Utföra operativ tillsynDiagram 2. Sammanställning av inspektioner 2012–2014

0 200 400 600 800 1000 1200

2014 2013 2012

Antal inspektioner,besök

Antal inspektioner,brev

Antal analyseradeprodukter/varor

Antal ärenden medbrister som kräver

uppföljning

Antal MSA

Antalåtalsanmälningar


2014 2013 2012

Kemiska produkter 25 6 210

Bekämpningsmedel 72 0 0

varor 1 104 1 870 1 517

Totalt 1201 1 876 1 727

Tabell 29. Bruttokostnader i tkr för laboratorieanalyser fördelat på tillsynsområde

Med utgångpunkt i en systematisk analys priorite-rar vi tillsynsinsatser för att uppnå så stor riske-liminering som möjligt. Kemikalieinspektionen bedriver en aktiv omvärldsbevakning och omförde-lar resurser i den planerade verksamheten då ny in-formation visar på förändrade prioriteringsbehov.

Tillsyn av kemiska produkterEtt effektivt sätt att bedriva operativ tillsyn är att fokusera på en specifik region och systematiskt kontrollera de företag som berörs av Kemikaliein-

spektionens tillsynsansvar. På detta vis blir likabe-handlingsprincipen väldigt tydlig för de inspekte-rade företagen. Dessutom tillgodoser det de behov som just det inspekterade företaget har på samlad information om och tillsyn av sin verksamhet och sina produkter. Under året har södra Sverige, dvs. Skåne, Blekinge, Halland och Kronobergs län, fått en sådan tillsynssatsning och resulterat i att vi inspekterade 142 företag varav vi besökte 49.

Regionala tillsynsinsatser kompletteras med till-syn som fokuserar på riskminimering av vissa äm-nen eller produkter. Vi har granskat farliga ämnen som kommer att kräva tillstånd enligt Reach. Den visar att företag som använder dessa ämnen i stor utsträckning själva bytt ut dessa ämnen. Ett annat exempel är kontrollen av cykel- och nagellimmer som föranlett en del RAPEX-anmälningar under de senaste åren. Analyser visade att samtliga kontrol-lerade cykellimmer följer lagstiftningen. Däremot översteg två av de åtta testade nagellimmerna begränsningen för kloroform, dock hittades inga överskridanden av haltgränser för andra ämnen som indikerats av RAPEX-anmälningarna för just nagellimmer.

Under det gångna året har vi granskat bilvårds-produkter eftersom inkommande tips uppmärk-sammat oss på brister avseende klassificering, märkning och produktanmälan. Vår tillsyn visade att branschen karaktäriseras av små företag med stort behov av information om gällande regelverk.

Ett effektivt tillsynsarbete, korrekta analyser och beslutsunderlag förutsätter kvalitativ och uppdaterad information om företagens kemiska produkter och dess sammansättningar och omsätt-ningsvolymer. Inspektörerna har under det gångna året haft fokus på tillsyn av företag som inte läm-nat fullständiga uppgifter till vårt produktregister.

2014 2013 2012

Antal inspektioner 414 374 281

Antal analyserade varor/pro-dukter 16 6 20

Andel besöksinspektioner 69 101 84

Andel inspektioner som skett i samverkan med annan myndighet 0% 0% 0%

Andel inspektioner som skett i samverkan med länder inom eU 0% 15% 19%

Tabell 30. Tillsyn av kemiska produkter. Analyserade varor/produkter, andel besöksinspektioner, samt andel inspek-tioner som skett i samverkansprojekt 2012–2014

sig främst till primärleverantörer, dvs. företag som tillverkar eller för in kemiska produkter, varor eller bekämpningsmedel till Sverige.

I tillsynen kontrollerar vi att produkter och varor som tillhandahålls på marknaden inte inne-håller förbjudna ämnen, att kemiska produkter är korrekt anmälda till produktregistret och att bekämpningsmedel är godkända. Dessutom kontrolleras att bekämpningsmedel och andra kemiska produkter är rätt klassificerade och att in for mations kraven i form av märkning och säkerhetsdatablad är uppfyllda. Även för varor kontrollerar vi att ekonomiska aktörer fullgör sina informationsskyldigheter. Kontrollen sker genom granskning av faktiska etiketter, säkerhetsdatablad med mera, genom kemiska analyser och genom att granska företagens rutiner och arbetssätt.

För att nyttja våra resurser på bästa sätt an-passas tillsynsförfarandet till projektets specifika inriktning och företagens behov. Detta medför exempelvis att andelen inspektioner på plats skiftar mellan olika verksamhetsår.

Kostnaderna varierar stort beroende på vilka ämnen som analyseras. Det finns därför ingen kor-relation mellan antal analyser och kostnad.

I de fall lagstiftningens krav inte är uppfyllda ställer vi krav på rättelse som också kan innebära saluförbud om det är motiverat. Vid misstanke om brott överlämnar vi ärendet till åklagarmyndig-heten, i andra fall kan andra sanktioner, till exem-pel miljösanktionsavgift bli aktuellt.


Tabell 31. Resultat från tillsynsprojekt Kemiska produkter 2014 (kostnad i tkr)

Tillsynsprojekt InspektionerVarav inspek-tioner på plats

Analyserade produkter

Ärenden med brister som kräver uppföljning MSA Åtalsanmälningar Kostnad

Antal Antal Antal Antal Antal Antal tkr

Bilvårdsprodukter Tillsyn av bilvårdsprodukter 42 10 0 14 0 0 893

Bilaga XIV kontroll av företag som har produkter med ämnen som kommer att kräva tillstånd enligt bilaga Xiv enligt reach 106 0 0 0 0 0 183

Kvalitetsprojekt ProduktregistretTillsyn av företag som har brister i sin rapportering till produktregistret 20 7 0 9 0 0 466

Regionala inspektionsomgångarinspektioner av företag i olika regioner i södra sverige 142 49 0 68 0 3 3 238

Sport och fritidAnalys av limmer i reparationskit för cykelreparationer och nagellim 17 0 16 2 0 1 227

Produktregistret MSAMiljösanktionsavgifter (MsA) för försenad rapportering till Kemikalie- inspektionen 0 0 0 0 180 0 637

Händelsestyrd tillsynTillsyn av kemiska produkter utifrån de tips och andra ärenden som kommer in till Kemikalieinspektionen 87 3 0 50 0 21 *

Tillsyn Kemiska produkter 414 69 16 143 180 25 5 644

*Kostnad går ej att få fram

Tillsyn av bekämpningsmedelBekämpningsmedels inneboende egenskaper och hur de används kan medföra risker för människor, djur och miljö. De kräver därför godkännande för att få säljas. Tillsynen kontrollerar bland annat att det finns godkänd registrering när det krävs en så-dan. Syftet med detta är både att skydda hälsa och miljö och att hindra snedvriden konkurrens.

Vi har i år valt att fokusera på företag som vi inte tidigare inspekterat eller företag som inte in-spekterats under fem år. Dessutom valde vi ut fem företag där vi tidigare påträffat brister i tillsynen. I de flesta fall uppmärksammades generella brister i säkerhetsdatabladen, i flera fall var märkningen på produkten felaktig, i några fall såg vi otillåten reklam, exempelvis marknadsföring av produkten som ”miljövänlig” eller ”ofarlig”, och i ett fall upptäckte vi att ett bekämpningsmedel såldes utan tillstånd. För de fem företagen som vi tidigare in-spekterat begärde vi in information om andra pro-dukter än dem som vi tidigare kontrollerat för att undersöka om företagen åtgärdat påpekade brister

2014 2013 2012


Antal analyserade varor/produkter 12 0 0

Andel besöksinspektioner 21% 43% 31%


Andel inspektioner som skett i samverkan med länder inom eU 0% 0% 0%

Tabell 32. Tillsyn av bekämpningsmedel. Analyserade varor/produkter, andel besöksinspektioner, samt andel inspektioner som skett i samverkansprojekt 2012–2014

genom hela sitt sortiment. Hos två av dessa företag kvarstod samma typ av brister som tidigare.

Det finns ett stort antal swimmingpooler och spa för hemmabruk. För att kunna sköta dessa krävs ofta kemikalier såsom desinfektions- och


algmedel. Produkterna hanteras i många fall av allmänheten och kan innebära risker om de hante-ras fel. Det är således viktigt att informationen om produktens egenskaper och hur man ska hantera den är tydlig och korrekt. Vi har därför inspekte-rat 15 företag och kontrollerat 36 produkter som används för hemmabruk. Märkningen på produk-terna hade allvarliga brister i 16 procent av fallen.

Vi kontrollerade även sammansättningen hos tio växtskyddsmedel. Detta gjordes dels för att kont-rollera att den överensstämmer med godkännandet för produkten, dels för att upptäcka eventuella piratkopior. I ett fall hade företaget ändrat sam-mansättningen så att den inte överensstämde med godkännandet. Däremot hittade vi inga misstänkta piratkopior.

Förutom den planerade tillsynen inkom ärenden om produkter som uppgavs ha brister i märk-ning och säkerhetsblad eller att godkännande om bekämpningsmedel saknades. Dessa ärenden kom framförallt från företag. Antalet tips har minskat i antal från tidigare år, men det går inte att dra några säkra slutsatser om trender.

Tillsyn av varorFör varor finns till skillnad från kemiska produkter och bekämpningsmedel inget krav på anmälan till ett register som vi kan använda för att prioritera

tillsynen. Tillsynsarbetet för varor prioriteras därför utifrån en fastställd strategi (Strategi för ef-fektiv tillsyn över kemikalier i varor KemI rapport 4/11) som baseras på en systematisk bedömning av följande kriterier:• Riskförattmänniskorellermiljönutsättsför

skador• Sannolikhetattfarligtämnekanfinnasienvara• Rättsligaochpraktiskamöjligheterattutöva

tillsyn

Under 2014 har vi med utgångspunkt i detta prioriterat tillsyn av billiga konsumentvaror i plast,

2014 2013 2012


Antal analyserade varor/produkter 1 365 565 378

Antal besöksinspektioner 52 64 76


Andel inspektioner som skett i samverkan med andra inom eU 14% 0% 0%

Tabell 34. Tillsyn av varor. Analyserade varor, andel besöksinspektioner, samt andel inspektioner som skett i samverkansprojekt 2012–2014

Tillsynsprojekt InspektionerAnalyserade produkter Andel besök

Andel ärenden med brister som

kräver uppföljning MSA Åtalsanmälningar Kostnad


Sällan inspekterade företag Tillsyn av företag som inte blivit inspek-terade under längre tid 28 11 0 27 0 0 814

Pool och spa Tillsyn av alg- och desinfektionsmedel 15 10 0 15 0 0 476

Analys av växtskyddsmedel Kontroll av sammansättning av växt-skyddsmedel 14 0 12 0 0 0 349

Bekämpningsmedelsregistret – MSA Miljösanktionsavgifter (MsA) för försenad rapportering till Kemikaliein-spektionen 0 0 0 0 13 0 268

Händelsestyrd tillsyn Tillsyn av bekämpningsmedel utifrån de tips som kommer in till Kemikaliein-spektionen 38 0 0 1 0 9 *

Tillsyn bekämpningsmedel 95 21 12 43 13 9 1 907

Tabell 33. Resultat från tillsynsprojekt bekämpningsmedel 2014 (kostnad i tkr)

*Kostnad går ej att fastställa


biocidbehandlade varor, elektroniska surfplat-tor och smartphones, träskivor samt smycken av bijouterityp. Vi har också fortsatt vårt arbete att granska varor i inomhusmiljö och elartiklar.

Granskningen av smycken har skett inom ramen för ett omfattande samverkansprojekt med när-mare 100 kommuner. 500 butiker har inspekterats av kommunerna och drygt 100 leverantörer har inspekterats av Kemikalieinspektionen. Vi analyse-rade knappt 1 200 smycken med XRF-utrustning och skickade 263 smycken för analys till externt la-boratorium. Under 2010 genomförde vi en mindre granskning av smycken och vårt resultat visar att behovet av information och kontroll kvarstår på motsvarande nivå och att det därmed finns behov av långsiktigt tillsynsarbete. Projektet har fått stort genomslag i lokala medier.

Vi har sedan 2012 granskat olika material i inomhusmiljö. Under det gångna året har vi fo-kuserat på textilier såsom exempelvis kuddfodral, plädar och sängkläder. 49 olika produkter från 26 företag har analyserats. Förbjudna azo-färgämnen

återfanns i fyra fall, vilket lett till åtalsanmälan.Hösten 2013 tillkom krav på märkning av varor

behandlade med biocider. Under året har vi arbetat med att informera och kontrollera företagens kun-skap och tillämpning av bestämmelserna. Insatser-na ingår i ett samverkansprojekt inom EU där vi är projektledare och haft möjlighet att föra fram vår tolkning av de nya informationskraven. Vi presen-terade det preliminära resultatet av vårt arbete vid en konferens om biocidförordningen i Tyskland.

Under året har vi analyserat olika lågpriskonsu-mentvaror av plast. I flera fall hittade vi förbjudna kortkedjiga klorparaffiner, trots att de allmänt ansetts vara ersatta med andra ämnen. Det visade sig att 16 av 62 kontrollerade produkter innehöll ämnet till minst 0,1 procent. Provningsföretag i Kina, USA och Storbritannien har visat intresse för detta tillsynsarbete efter att ha tagit del av våra nyhetsbrev.

Provningsföretagen säljer också konsulttjänster för produktsäkerhet till andra företag. Förhopp-ningsvis innebär de många Rapex-anmälningar

Tillsynsprojekt Inspektioner

Varav inspektioner

på platsAnalyserade produkter

Ärenden med brister som krä-ver uppföljning MSA Åtalsanmälningar Kostnad


Smycken i detaljhandeln***ett samverkansprojekt mellan Kemikalieinspek-tionen och landets kommuner 103 28 1 162 6 0 4**** 1 345

Material i inomusmiljön – textil interiörTillsyn av företag med olika typer av inrednings-textilier 26 24 49 0 0 4 1 084

Surfplattor och mobiltelefonergranskning av elektronik 31 0 51 22 0 0**** 519

Träskivor- avgivning formaldehyd*Kontroll av bestämmelser för avgivning av formaldehyd i träskivor 9 0 18 2 0 0 797

Konsumentvaror av plastKontroll av farliga ämnen i lågpris plastvaror 45 0 62 37 0 28 562

Varor behandlade med biocider**Kontroll av och information till företag som säljer varor behandlade med biocider 47 0 0 0 0 0 738

RoHS analyser***Analyser av produkter inom hemelektronik med avseende på bestämmelserna i roHs-direktivet 28 0 23 5 3 4 364

Händelsestyrd tillsynTillsyn av varor utifrån de tips som kommer in till Kemikalieinspektionen 44 0 0 0 0 45 *

Tillsyn Varor 333 52 1 365 72 3 85 5 409

Tabell 35. Resultat från tillsynsprojekt Varor 2014

* kostnad går ej att fastställa**inspektioner som skett i samarbete med andra eU-länder ***inspektioner som skett i samarbete med andra myndigheter****Beslut om åtalsanmälan inte fattat.


som projektet resulterade i att även andra EU-län-der inspireras till motsvarande insatser på den egna marknaden.

Barn och ungdomar använder i allt högre utsträckning surfplattor och smartphones. Vi har därför kontrollerat 51 sådana varor genom ke-miska analyser. Den konstaterade förekomsten av kortkedjiga klorparaffiner bland plastvaror ledde till att vi letade efter dessa ämnen även i denna produktgrupp. Kortkedjiga klorparaffiner fanns i 14 av 51 produkter, i samtliga fall var det i sladdar tillhörande produkten. Resultatet visar att totalt 19 produkter av 51 kontrollerade innehöll ämnen som översteg gränsvärden. Förutom kortkedjiga klorparaffiner hittade vi även bly och ftalaten DEHP. Vi har också fortsatt att analysera elek-trisk och elektronisk utrustning i samarbete med Elsäkerhetsverket som överlämnar varor till oss för

analys. I sex av 20 av de analyserade produkterna fanns förbjudna ämnen. De vanligaste bristerna är bly i lödpunkter och förbjudna bromerade flam-skyddsmedel.

Vi har kontrollerat träskivor med avseende på de nationella bestämmelserna för avgivning av formaldehyd. De inspekterade importörerna hade överlag god kunskap om bestämmelserna och hur de ska följa dem. I fyra fall av 18 gav provningen indikationer som gjort att vi kommer att gå vidare med utförligare provning.

I fråga om händelsestyrd tillsyn när det gäller varor är det i stor utsträckning privatpersoner som reagerar som konsumenter på produkter i hem- eller närmiljö, men det kommer även in anmälningar från kommuner och företag som enligt produktsä-kerhetslagen anmäler att de sålt varor som inte är säkra.

Ge tillsynsvägledningAtt ge tillsynsvägledning innebär att ge stöd och råd inom Kemikalieinspektionens område men också att följa upp, utvärdera och samordna den operativa tillsyn som kommuner och länsstyrelser bedriver.

Kemikalieinspektionen redogör i Plan för tillsynsvägledning (PM 2/14) 2013–2015 för vilka kunskapsområden vi prioriterar. I vilken form det ska ske utvärderar och anpassar vi kontinuerligt för att effektivt möta informationsbehovet från kommuner och länsstyrelser.

Råd och stödUnder det gångna verksamhetsåret har vi valt att prioritera återkommande seminarier istället för den universitetskurs i kemikalietillsyn som tidigare erbjudits i samarbete med Umeå universitet. Syftet med förändringen var att säkra att vår information når fram till sin tänkta målgrupp eftersom kursen samlade i huvudsak deltagare som inte återfanns inom den kommunala tillsynsverksamheten. Att seminarierna enbart riktar sig till tillsynsfunktio-nerna vid kommuner och länsstyrelser och att det enbart är i egen regi medför att insatserna snabbt kan justeras efter målgruppens behov och inne-hållsmässigt fokusera på det operativa tillsynsar-betet. Kunskap och operativ erfarenhet att bedriva kemikalietillsyn varierar hos de kommunala in-

spektörerna. Våra utvärderingar visar att semina-rierna mycket väl motsvarar inspektörernas behov.

Totalt har vi genomfört fem seminarier i Stock-holm, Göteborg, Malmö och Umeå, som engagerat drygt 200 deltagare. Enligt de utvärderingar vi analyserat kan vi konstatera att tre av fyra delta-gare bedömer sig ha stor eller mycket stor nytta av seminariet i sitt fortsatta tillsynsarbete.

Uppföljning och utvärdering Kemikalieinspektionen samlar årligen in uppgifter om föregående års kommunala tillsyn inom ett antal regelområden. Vi kompletterar uppgifterna med våra egna tillsynsinsatser och återrapporterar till EU i enlighet med de krav som finns i olika EG-förordningar. Resultatet nedan är alltså 2013 års aktiviteter.

Tillsyn av växtskyddsmedelTotalt kontrollerades 3 879 företag. Uppgifterna kommer från 258 kommuner och Kemikalieinspek-tionens egen tillsyn. Flest kontroller genomfördes som tidigare hos jordbrukare men även ett mindre antal distributörer och tillverkare. Antalet rap-porterade inspektioner av växtskyddsmedel ökade med 27 procent från föregående år. Insatsen ledde till 505 förelägganden eller andra meddelanden om krav. Resultaten av tillsynen för 2013 liknar resultaten från tidigare år.


Tillsyn enligt Reach-förordningenAv 250 inrapporterande kommuner har 99 genom-fört tillsyn enligt Reach-förordningen. Antalet inspektioner har ökat kraftigt. Under 2013 utförde kommunerna 2 237 inspektioner, vilket kan jämfö-ras med 1 537 inspektioner 2012 och 1 012 under 2011. Majoriteten av de inspekterade företagen är nedströmsanvändare. Antal brister som hanterats har också fortsatt att öka. Brister som gäller krav på nedströmsanvändare var 20 procent och infor-mation i distributionskedjan 16 procent. Ökningen av antalet inspektioner bedömer vi beror på det samverkansprojekt som Kemikalieinspektionen genomförde 2012/2013. Ökningen kan bero dels på en reell ökning, dels på en mer korrekt definition av vad som kan anses utgöra en Reach-inspektion.

MarknadskontrollRapportering av 257 kommuners tillsyn visade att man under 2013 gjort 546 inspektioner inrikta-de på bestämmelser av hälsorisker hos kemiska produkter eller varor riktade till konsumenter. Av 4 172 kontrollerade varor/produkter följde 185 (fyra procent) inte gällande lagstiftning.

Tillsyn enligt VOC-direktivetUnder 2013 har endast tre av 224 kommuner angett att de gjort inspektioner enligt direktivet om flyk-tiga organiska ämnen (VOC-direktivet). Endast sju kommuner av 224 svarade. Även tidigare år 2011 och 2012 angav få kommuner att de bedrivit tillsyn enligt VOC-direktivet. Det kan finnas olika orsaker till den låga svarsfrekvensen, men troligast är att de som inte svarade inte heller bedrivit någon tillsyn.

SamordningUnder 2014 genomförde vi ett omfattande samver-kansprojekt för varutillsyn inriktat på tillsyn av kemikalier i smycken och bijouterier. Samtliga kom-muner bjöds in till utbildningsträffar där Kemikalie-

inspektionen informerade om gällande lagstiftning, inspektionsförfarande och resultatrapportering. Un-der projektets gång erbjöd vi stöd till kommunerna via e-baserat nätverk, skriftligt vägledningsmaterial och personlig vägledning. Vår utvärdering visade att vårt stöd var till stor eller mycket stor nytta för kommunernas tillsynsinsatser i projektet.

98 kommuner valde att delta i projektet och samlade gemensamt in 952 smycken från 507 olika butiker. Det är tydligt att många företag som säljer smycken behöver mer information om gällande re-gelverk om nickel, bly och kadmium i smycken samt övriga regler i Reach-förordningen. Resultatet från inspektionerna visar att det var flera företag, såväl butiker som leverantörer, som avser att bli bättre på att ställa krav vid inköp samt följa upp med stick-provskontroller. Detta bedömer vi är ett resultat av den information de fått i och med projektet.

Vid inspektionerna tog vi bland annat upp informationskravet i artikel 33 i Reach och ställde frågor till företagen om hur de arbetar för att upp-fylla kravet. Granskningen visar att en relativt stor andel av de bijouterier som återfinns i butiksleden överskred gällande gränsvärden. Gällande regel-verk kunde dock bara tillämpas på de smycken som importerats efter att nuvarande gränsvärden trätt ikraft, vilket skett gradvis sedan 2011.

Smid (Smycken i detaljhandeln)

Reach-Tillsyn 2012

Kemikalier i lantbruket

Kemikalier i detaljhandel

Bekämpnings-medel Stormarknader

2013–2014 2012–2013 2010–2011 2009–2010 2008 2006

Antal kommuner 99 77* 133 129 87 57

Antal inspekterade objekt 507 685 941 1 378 828 443

Antal granskade produkter 1 162 ** 2 851 44 478 9 319 18 809

Andel brister 11% ** 1% 3% 11% 6%

*inklusive sju st länsstyrelser**Uppgift saknas då projektet var inriktat på egenkontroll hos företag, inte produktgranskning

Tabell 36. Resultat från genomförda samverkansprojekt med kommunerna 2006–2014

smycken1162

i samverkan med 99 kommuner har vianalyserat


TillsynsprojektAntal

nätverksmötenAntal

arbetsgruppsmötenAntal

workshoppar Kostnad

2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013

reach-forum 3 3 2 1 2 0 – –

nordiska kemikaliegruppen 1 1 0 0 1 0 – –

CLeen 1 1 0 0 0 0 – –

roHs-nätverk 1 1 0 0 0 0 – –

nätverk för utbyte av exponeringsscenarier 1 2 0 0 0 0 – –

Prosafe 0 0 0 0 1 1 – –

Summa 7 8 2 1 4 1 1 904 1 562

Tillsynssamarbete inom EUUnder 2014 har vi deltagit i nätverksmöten, arbets-grupper och deltagit i olika workshoppar. Totalt har vi haft 13 tillfällen för tillsynssamverkan, vilket är en ökning jämfört med föregående år.

FORUMForum för informationsutbyte om verkställighet av Reach samordnar ett nätverk bestående av medlemsstaternas tillsynsmyndigheter. Målet är att samordna och utveckla kemikalietillsynen inom EU. Eftersom Kemikalieinspektionen har erfaren-het av operativ tillsyn av exponeringsscenarier kan vi nu stödja övriga EU-länder utifrån våra erfaren-heter. Under 2014 har vi fungerat som instruktörer och utbildare av inspektörer inom EU. Vi har även varit med och säkrat att nya begränsningar i Reach blir tydliga för dem som ska följa dem och möjliga att kontrollera i tillsynen.

CLEENLagstiftning som inte hanteras av Forum sker inom tillsynsnätverket, Chemicals Legislation European Enforcement Network (CLEEN). Kemikalieinspek-tionen är tillsammans med Schweiz sekretariat för nätverket, vilket innebär att vi leder arbetet inom nätverket genom insatser i medier, kontakt med andra EU-organ och genom att ordna ett årligt tillsynsmöte. Tillsynsprojekt om bland annat biocider och tvätt- och rengöringsmedel drivs inom nätverket. Vi projektleder ett tillsynsprojekt med inriktning på varor behandlade med biocider.

Nordiska kemikaliegruppenTillsynssamverkan inom Nordiska kemikaliegrup-pen (NKG) syftar till att diskutera olika tillsynsfrå-gor, lära av varandra, ha gemensamma projekt och agera gemensamt gentemot de företag som säljer produkter och varor på den nordiska marknaden. Under året har ett gemensamt tillsynsmöte genom-förts och vi har haft en gemensam workshop om riskbedömning i tillsynen.

Product Safety NetworkKemikalieinspektionen har under 2014 blivit accepterad som medlem i Product Safety Network (ProSafe) som är ett fristående nätverk för EU- och EFTA-länder med inriktning på konsumentsäker-het. Nätverket samordnar tillsynsinsatser även med inriktning på varors kemiska risker. Medlemskapet ger oss bättre möjligheter att kommunicera med andra tillsynsmyndigheter i Europa och att påverka inriktningen på framtida gemensamma marknads-kontrollprojekt.

utbildare av inspektörer

Kemikalieinspektionen har fungerat som

inom EU under 2014.

Tabell 37. Tillsynssamarbete EU 2013 och 2014 (kostnad i tkr)


ProduktregistretFöretag som tillverkar, importerar, förpackar eller överlåter kemiska produkter i Sverige måste anmäla och registrera dessa till produktregistret. Denna information utgör den nödvändiga basen för såväl tillsynsverksamheten, statistikproduktion och underlaget för regelutveckling, EU-samarbetet och för de analyser som är nödvändiga för arbetet för en giftfri vardag. Vi granskar uppgifterna om de anmälda produkterna för att avgöra om alla mängder, användningsområden, produkternas innehåll med mera har registrerats. I de fall uppgif-ter saknas begär vi in kompletteringar av företaget. Andel accepterade produkter i registret är därmed ett mått på uppgifternas kvalitet och fullständig-het. Under 2012–2014 ändrades omsättningen av produkter något från 12 procent till 11 procent. Uppgifterna som företagen lämnar ligger till grund för den årliga allmänkemikalieavgiften.

Under 2014 ökade andelen företag som skickade in sina produktanmälningar elektroniskt jämfört med föregående år. En bidragande orsak är den nyinrättade SMS-inloggningen som har väckt stort intresse bland företagen. Vi har också funktionsan-passat webbsidan utifrån ett intressentperspektiv, vilket underlättat för företagen att anmäla sig till vår e-tjänst. Kemikalieinspektionen har vinnlagt sig om att söka upp företag via riktad information samt medverkat i mässor och seminarier på olika platser i landet. Vi samarbetar även med de övriga nordiska produktregistren med att samordna inlämningen av uppgifter för att minska företagens administrativa börda.

Under 2013 inledde vi ett första steg mot en samlad och elektronisk ärendehantering av företagens inrapportering till oss, vilket slutfördes under 2014. Det har medfört att företagen bara behöver rapportera in uppgifter en gång till oss och slipper därmed särredovisa kemiska produkter och bekämpningsmedel.

På förfrågan från främst kommuner, statliga myndigheter, forskningsinstitut och företag har produktregistret tillhandahållit information om förekomst och spridning av kemiska produkter och ämnen. Den kommunala tillsynsverksamheten använder informationen för att identifiera företag där tillsynsbehov kan finnas. Inom forskningsverk-samhet används informationen för att exempelvis kartlägga användningsområden och spridning av olika kemiska ämnen. Uppgifterna i registret ligger

även till grund för rapportering enligt internatio-nella konventioner.

Registret är även ett viktigt redskap vid urval av företag till Kemikalieinspektionens operativa tillsynsarbete och för att genomföra avancerade analyser till stöd för vårt arbete med regelutveck-ling inom EU. Utöver de antal sökningar och urval som finns i tabell 38 gör våra inspektörer hundra-tals uttag av information om enskilda företag och produkter i samband med tillsynsinsatser.

BekämpningsmedelsregistretI Sverige och EU gäller i princip att alla bekämp-ningsmedel måste vara godkända för att få släppas ut på marknaden eller användas. Bekämp-ningsmedelsregistret på Kemikalieinspektionens webbplats innehåller alla de bekämpningsmedel som är, eller tidigare har varit, godkända i Sverige. Det finns två huvudgrupper av bekämpningsmedel: växtskyddsmedel och biocidprodukter.

Av tabell 39 framgår att det totala antalet god-kända bekämpningsmedel i Sverige har ökat under den treårsperiod som redovisas. Sedan 2013 är det

Förvalta register och producera statistik

2014 2013 2012

Antal registrerade produkter 92 267 90 659 87 243

Antal nyanmälda produkter 9 836 11 250 10 595

Antal rapporterade produkter i e-tjänst 61 394 52 334 51 408

Andel accepterade produkter i produktregistret 88% 89% 88%

Andel accepterade nyanmälda produk-ter i produktregistret 66% 71% 73%

Andel produkter som registreras via e-anmälan till produktregistret * 67% 58% 59%

Andel företag som använder e-anmälan till produktregistret 42% 30% 28%

Antal externa uttag från produktregistret 49 38 40

Total kostnad för förvaltning av produk-tregistret 11 471 10 102 8 905

Kostnad för uttag från produktregistret 888 970 876

Tabell 38. Förvaltning av produktregistret 2012–2014 (kostnad i tkr)

*Uppgifterna avviker från tidigare redovisade siffror. detta beror på en mer exakt beräkningsmetod. siffrorna anger nu det exakta antalet produkter som uppdaterats via e-tjänsten, istället för tidigare uppgift som baserade sig på att ett företag knutet till e-tjänsten antogs ha uppdaterat samtliga sina produkter elektroniskt.


främst antalet godkända växtskyddsmedel som har ökat. Antalet godkända biocidprodukter är i paritet med föregående år.

Uppgifterna i bekämpningsmedelsregistret hålls aktuella genom att icke-konfidentiella uppgifter varje dygn uppdateras från vår databas Spider (Swedish Pesticides Information Database for Enquiries and Reports), vilken hanterar och lagrar alla Kemikalieinspektionens beslut om bekämp-ningsmedel. Med hjälp av databasen kan vi hålla ordning på exakt vilka villkor som beslutades vid varje enskilt beslutstillfälle samt vilka beslut som relaterar till varandra. Vi gör denna information officiellt tillgänglig på vår webbplats. I databasen finns information om cirka 3 200 produkter och cirka 12 800 beslut som relaterar till varandra på olika sätt. Det äldsta registrerade beslutet är från 1964. Den största andelen av besluten avser änd-ringar av villkor, därefter kommer godkännanden av nya produkter samt förnyade godkännanden av befintliga produkter. Produkter som inte längre får eller ska vara godkända resulterar i beslut om återkallelse, och de registreras också i databasen.

Under 2012 påbörjade vi utvecklingen av både en ny databas och ett nytt bekämpningsmedelre-gister. Dessa har färdigställts och driftsatts under 2014. Ett stort mervärde med det nya bekämp-ningsmedelsregistret är att förutom att publicera uppgifter för det gällande beslutet enligt tidigare, synliggörs även så kallade kopplade beslut, till exempel parallellhandelstillstånd, ytterligare namn och utvidgat produktgodkännande för mindre an-vändningsområde, tillsammans med det gällande beslutet. Även beslutade dispenser kan publiceras på ett mer enhetligt och konsekvent sätt. Att vi nu har alla beslut i ett och samma system ökar sök-barheten i bekämpningsmedelsregistret betydligt.

Att kunna tillhandahålla tydlig, fullständig och kontinuerligt uppdaterad information om bekämpningsmedel är till nytta inte bara för Kemikalieinspektionens egen verksamhet inom tillståndsprövning, tillsynsarbete och produktion av årsavgifts- och statistikuppgifter, utan även för företag, andra myndigheter och kommuner, till exempel för den kommunala tillsynen, samt för

organisationer som arbetar inom bekämpnings-medelsområdet, liksom för allmänheten.

Ta fram statistikKemikalieinspektionen har tagit fram ett stort antal statistiska analyser för att ge underlag till arbetet med en giftfri miljö och för att sprida information om kemikalieanvändningen, trender och förändring över tiden. Uppgifterna i produkt-registret och bekämpningsmedelsregistret används som underlag för både den officiella och den egna statistiken. Statistikuppgifter lämnas även till EU för statistikframställning på EU-nivå.

Statistik allmänkemikalierÖverblicksstatistiken består sammanlagt av 24 tabeller som beskriver var kemikalier förekom-mer och hur de används i samhället. Centrala och lokala myndigheter, universitet och branschforsk-ningsinstitut, företag, medier och allmänhet använ-der statistiken i syfte att utforma mål och strategier för kemikaliekontrollen. Den används också för att angripa hälso- och miljöproblem orsakade av kemiska ämnen. Genom överblicken kan vi följa upp vidtagna åtgärder och observera förändringar i användningen av produktgrupper, branschers in-köp av kemikalier, faroprofiler för kemikalier och användning av de mest använda ämnena.

Flödesanalyserna ger fakta om ämnen och ämnesgrupper, till exempel framställningsmetoder, fysikaliska data och användningsmönster i Sverige. Flödesanalyserna finns i en databas som totalt innehåller 1 068 flödesscheman för 258 ämnen. Under året uppdaterade vi de 19 mest efterfrågade ämnena. Detta är en ökning av antalet uppdaterade flödesanalyser jämfört med 2013, men relativt lågt i jämförelse med tidigare år.

Vi har producerat egen statistik och analyser som finns tillgängliga på webbplatsen, exempel-vis databasen KemI-stat som ger fri tillgång för allmänheten att ta fram information om kemiska produkter på den svenska marknaden. Vanli-gen produceras även så kallad kortstatistik som då uppdateras löpande och beskriver 57 olika områden där data kan presenteras på en mängd olika sätt. Denna kommer uppdateras först under 2015 med anledning av att annat utvecklingsarbete prioriterats.

Statistik bekämpningsmedelI samarbete med Statistiska centralbyrån har vi producerat den årliga statistiken över bekämp-ningsmedel och växtskyddsmedel i Sverige. Under

2014 2013 2012

Antal godkända biocidprodukter 341 340 –

Antal godkända växtskyddsmedel 363 356 –

Totalt antal godkända produkter i registret 704 696 684*

Tabell 39. Godkända produkter i bekämpningsmedelsregistret

*endast uppgifter om totalt antal godkända produkter finns för 2012


2014 2013 2012

Kostnad Kostnad Kostnad

officiell statistik 967 861 889

Tabell 41. Kostnad för officiell statistik bekämpningsmedel 2012–2014 (kostnad i tkr)

2014 2013 2012


officiell statistik – överblickstabeller 24 24 – 24 –

officiell statistik – flödesanalyser 20 12 – 62 –

Kortstatistik 0 50 – 53 –

Totalt 44 431* 86 460* 139 1 254*

Tabell 40. Framtagna statistiska produkter 2012–2014 (kostnad i tkr)

*endast totalkostnad för statistikproduktionen av allmänkemikalier kan anges,

2014 publicerade vi rapporterna Försålda kvanti-teter av bekämpningsmedel 2013 och Växtskydds-medel i jordbruket, beräknat antal hektardoser 2013. Vi har lämnat motsvarande statistikuppgif-ter till Eurostat enligt EU-gemensamma krav.


Nr Mål /åtgärdsområde

Prestationer, tabell-nummer i resultatre-

dovisningen

1 Ökad kunskap om kemiska hälsorisker

2 Ökad satsning på eU:s kemi-kalielagstiftning 5, 7, 9, 10, 11, 12

3 Minska riskerna från hälsofarli-ga ämnen i livsmedel 22

4 Bättre information om farliga kemiska ämnen i varor

5 Företags eget arbete med att byta ut farliga ämnen 4

6 Ökad tillsyn av farliga ämnen i varor 22, 28, 29, 34 ,35, 36

7 Ökat internationellt arbete

8 nya lagstiftningsinitiativ

9 Andra styrmedel än lagstiftning 22, 24

Tabell 42. Resultat av handlingsplanen för en giftfri vardag

Återrapportering enligt regleringsbrevet

Handlingsplan för en giftfri vardag

kemikalieinspektionen ska redovisa resultat och kostnader för genomförandet av handlingsplanen för en giftfri vardag. i redovisningen ska myndigheten särskilt ange åtgärder för att

• förbättrakunskapslägetavseenderiskerförväxande individer,

• påskyndaarbetetinomReach,bl.a.antaletpå-började och inlämnade dossierer för ämnen på kandidatlistan, begränsningar samt ämnesutvär-deringar,

• minskariskernafrånhälsoskadligaämnenilivsmedel (inom ramen för sitt ansvarsområde),

• bidratillförbättradinformationomkemikalierivaror,

• stödjafrivilligainitiativtillsubstitution,

• ökavarutillsynen,och

• ökainternationelltarbete.

ÅterrapporteringRegeringen gav i december 2010 Kemikaliein-spektionen i uppdrag att ta fram och genomföra en handlingsplan för en giftfri vardag för åren 2011–2014. I handlingsplanen har vi formulerat nio mål för de åtgärder som behövs för att bidra till en giftfri vardag. Förutom de sex mål som listas i återrapporteringskravet har Kemikalieinspektionen formulerat ytterligare tre mål (7–9) för att få med övrig uppdragstext (se tabell 42).

Prestationer redovisas i resultatredovisningen. Tabell 42 visar vilka prestationer som innehåller insatser som är utförda inom ramen för handlings-planen. Kostnader för att genomföra handlingspla-nen fördelat per målsättning redovisas i tabell 43.

Kemikalieinspektionen har lämnat två delredovis-ningar av uppdraget till regeringen 2013 och 2014. Vi har även lämnat en rapport i juni 2014 hur vi vill utveckla handlingsplanen för åren 2015–2020.

Redovisning av resultat och kostnaderKemikalieinspektionen bedömer att handlings-planens mål är helt eller till stor del uppnådda för fem delområden: ökad satsning på EU:s kemikalie-lagstiftning: ökad tillsyn av farliga ämnen i varor; ökat internationellt arbete och nya lagstiftningsal-ternativ. Kemikalieinspektionen ger en utvecklad helhetsbedömning av handlingsplanens resultat i slutredovisningen till regeringen i januari 2015.

Efter uppbyggnadsåret 2011 ökade vi insatser-na under 2012 och 2013. Vi valde att prioritera insatser inledningsvis under genomförandeperioden i syfte att tidigt ta fram nödvändig kunskap för fortsatta insatser, använda personalförstärkningar effektivt samt säkerställa goda resultat enligt reger-ingens uppdrag. Genom regeringens extra satsning 2014 har den höga nivån kunnat upprätthållas. Den totala kostnaden för de fyra åren är 115 671 tkr.

Redovisning av åtgärderUnder målsättningarna nedan görs en kort åter-rapportering och hänvisningar till andra delar av resultatredovisningen där verksamhet som helt eller delvis bedrivits med finansiering från handlingspla-nen redovisas i mer detalj.


2014 2013 2012 2011

nr Mål/åtgärdsområde Kostnad Kostnad Kostnad Kostnad

1 Ökad kunskap om kemiska hälsorisker 4 697 2 710 5 588 6 742

2 Ökad satsning på eU:s kemikalielagstift-ning 5 186 10 565 11 028 5 453

3 Minska riskerna från hälsofarliga ämnen i livsmedel 1 403 410 511 651

4 Bättre information om farliga kemiska ämnen i varor 1 111 1 472 2 323 3 148

5 Företags eget arbete med att byta ut farliga ämnen 2 211 3 436 5 033 4 566

6 Ökad tillsyn av farliga ämnen i varor 6 406 6 113 5 177 2 449

7 Ökat internationellt arbete 994 560 1 365 1 923

8 nya lagstiftningsinitiativ 0 0 447 311

9 Andra styrmedel än lagstiftning 5 565 3 478 2 639

Summa 27 573 28 744 34 111 25 243

Tabell 43. Totala kostnader för genomförande av Handlingsplanen för en giftfri vardag

Målsättning 1: Ökad kunskap om kemiska hälso–riskerForskare har på uppdrag av Kemikalieinspektionen tagit fram underlagsrapporter för hormonstörande ämnen och nanomaterial. Under handlingsplanens fyra år har vi genomfört ett antal arbetsmöten med forskare och experter från andra svenska myndig-heter och från myndigheter i andra medlemsländer.

Kemikalieinspektionen har tillsammans med Nordiska nanomaterialgruppen anordnat ett arbets-seminarium i november 2014 med inriktning på hur nanomaterial tas upp och sprids i kroppen och i miljön. I direkt anslutning till mötet anordnade vi även ett fjärde myndighetsmöte om nanomaterial.

Ett arbetsseminarium för forskare och myndig-hetsexperter genomfördes år 2013 för att belysa att hormonstörande ämnen som kan ge skador i miljön oftast även kan skada människor och tvärtom. Ett sådant ställningstagande skulle på sikt kunna innebära att det i många fall skulle vara tillräckligt med bevis från antingen hälsa eller miljö för att dra slutsatser för båda områdena med ett effektivare beslutsfattande i EU som följd. Vi har fortsatt arbe-tet genom att ta fram en kunskapssammanställning för att visa att det finns vetenskapliga belägg för att det i många fall är möjligt att dra slutsatser mellan hälsa och miljö. I slutet av året genomförde vi ett arbetsseminarium med myndighetsrepresentanter och forskare om hur vi ska underlätta att använda alternativa metoder i lagstiftningsarbetet för att bedöma riskerna med hormonstörande ämnen. Se även sid 25. Strategi för effekter av nanomaterial

och nanoteknik, Strategi för kombinationseffekter samt sid 69 återrapportering av regleringsbrevet Hormonstörande ämnen.

Målsättning 2: Ökad satsning på EU:s kemikalie-lagstiftningDe kemiska ämnen vi har valt ut som förslag på åtgärder finns i varor som används av konsumenter och därmed kan barn utsättas för ämnena. Vi har även prioriterat kadmiumföreningar.

Vi har lämnat två ämnesutvärderingar till Echa: imidazoliumförening och tiram. Ansvarigt företag för imidazoliumföreningen ska testa om ämnet är ett PBT-ämne. Kemikalieinspektionen har föreslagit att kadmiumfluorid, kadmiumklorid, kadmiumsul-fat och dihexylftalat ska betraktas som särskilt farli-ga ämnen och föras upp på kandidatförteckningen.

Kemikalieinspektionen har föreslagit att perflu-orodekansyra och silverzinkzeolit ska klassificeras som skadliga för fortplantningen. Vi har också föreslagit att DEET ska klassificeras som skadligt för nervsystemet och att kadmiumkarbonat ska klassifi-ceras som skadligt för ben (benskörhet) och njurar.

Vi har under åren 2011–2014 lämnat in sju ämnesutvärderingar, förslag på EU-harmoniserad klassificering för tolv ämnen, elva förslag på sär-skilt farliga ämnen till kandidatförteckningen samt förslag på förbud (begränsningar) av tre ämnen. Se även sid 20, Ämnesutvärdering inom ramen för Reach, sid 22, Ta fram åtgärdsförslag enligt Reach och CLP, samt sid 28 Leksaker.


Målsättning 3: Minska riskerna från hälsofarliga ämnen i livsmedelKemikalieinspektionen ser med stor oro på att det under 2013 visat sig att dricksvattentäkter i ytter-ligare kommuner är förorenade med högfluorerade ämnen. Vi har tillsammans med Livsmedelsverket startat ett svenskt nätverk med myndigheter och forskare för att underlätta kunskapsutbyte om perfluorerade ämnen. I samarbete med Örebro uni-versitet har vi och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap börjat analysera brandskum som finns på marknaden idag för att se om högfluorera-de ämnen fortfarande används.

Kemikalieinspektionen har tagit fram ett utkast till en nationell kadmiumstrategi som vi diskuterar och förankrar med bland annat Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Se även sid 18, Samverkan om högfluorerade ämnen.

Målsättning 4: Bättre information om farliga kemiska ämnen i varorSAICM:s högnivåmöte beslutade i september 2012 att det år 2015 ska finnas ett förslag till ett internationellt program för information om farliga ämnen i varor. UNEP skrev 2013 kontrakt med University of Massachusetts i USA med uppdraget att utreda hur ett internationellt informationssys-tem skulle kunna utformas. Kemikalieinspektionen är ordförande i styrgruppen för projektet, som har redovisats i en slutrapport.

Sverige, fyra andra medlemsländer i EU och Norge tolkar informationskraven i Reach sträng-are än vad den Europeiska kommissionen gör. Kemikalieinspektionen har därför fortsatt att driva frågan om skyldigheten att lämna information till konsumenter som begär det om en vara innehåller 0,1 procent eller mer av ett särskilt farligt ämne. Kemikalieinspektionen har gett stöd till Miljö-departementet då Sverige under år 2014 ingripit i samband med att en fransk domstol begärt för-handsbesked från EU-domstolen om hur reglerna för haltgränsen 0,1 procent ska tolkas. I februari 2015 kom generaladvokatens förslag till avgörande i målet. Förslaget överensstämmer med Sveriges uppfattning i frågan.

Se även sid 25–26, sista stycket under Behöriga myndigheter för Reach och CLP, sid 27–28, Stärka kemikaliekraven i EU:s produktregler samt sid 30, Globala kemikaliestrategin – SAICM

Målsättning 5: Företags eget arbete med att byta ut farliga ämnenKemikalieinspektionen har fortsatt dialogerna med företag från leksaksbranschen och textilbranschen

samt med företag som säljer kosmetika och hy-gienprodukter för att stödja företagens arbete med att byta ut farliga ämnen. Under åren 2011–2014 har tolv möten per bransch anordnats. Företagen fortsätter att arbeta i linje med de mål som tidigare har formulerats för att minska riskerna.

Branschdialogerna utvärderades i slutet av året. Utvärderingen visade att det finns ett stort intresse från företagen att fortsätta dialogerna. Se även sid 15, Branschdialoger samt sid 31 sista stycket under Nordiskt samarbete.

Målsättning 6: Öka varutillsynenLiksom under år 2012 och 2013 har antalet in-spektioner av företag som säljer varor varit högt. Jämfört med inspektioner som vi gör per brev inne-bär inspektioner som vi gör på plats normalt att vi kontrollerar ett större antal varor och också att granskningarna av företagens egen kemikaliekon-troll blir bättre. Antalet inspektioner på plats hos företagen som säljer varor har ökat från 12 (cirka sju procent av totalantalet inspektioner) år 2010 till 37 (cirka 12 procent) 2014.

Vi har låtit göra många kemiska analyser för att kontrollera att företagen följer reglerna om farliga ämnen i varor. Vi har i varor undersökt förekom-sten av ämnen på kandidatförteckningen, bromera-de flamskyddsmedel, ftalater och tungmetaller (bly och kadmium). Detta har lett till att vi har upp-täckt överträdelser som lett till åtalsanmälningar.

Andelen varor som inte uppfyller reglerna har varit störst för leksaker (drygt 80 av 500 analyse-rade varor), smycken (125 av ungefär 1 200] och enklare hemelektronik (drygt 35 av 240). Överträ-delserna har främst gällt att halterna av bly, kadmi-um, ftalater och bromerade flamskyddsmedel har varit för höga. För mer information om insatser under 2014 se även beskrivning under Tillsyn av varor, sid 45 samt tabell 34 och 35.

Övriga åtgärderKemikalieinspektionen har dessutom genomfört andra åtgärder inom ramen för handlingsplanen (målsättning 7, 8 och 9). Vi har bland annat under året: • Inlettsamarbetemedansvarigamyndigheterom

hur den av regeringen beslutade nya konsument-upplysningstjänsten knuten till Konsumentver-ket kan utvecklas i de delar som kopplar till giftfri vardag.

• BidragittillInitiativetHållbaraHavsarbetefören hållbar utveckling för Östersjön.

• LämnatbidragtillKonkurrensverketpåenmil-


jon kronor för genomförandet av regeringsupp-draget om upphandlingskriterier för en giftfri förskola.

• BidragitiStockholmskonventionensarbetemedatt ta fram nya ämnen för global utfasning.

I mars 2014 genomförde Kemikalieinspektionen konferensen Forum för Giftfri miljö för fjärde gången. Syftet är att vara en mötesplats och in-spirera olika aktörer i arbetet för en giftfri miljö. Titeln var denna gång vår vardag i fokus och dagen fylldes med talare med olika perspektiv bland

annat på hur det är möjligt att minska riskerna med hormonstörande och allergiframkallande ämnen i vår vardag. Alla deltagare bjöds även in att lämna förslag till Kemikalieinspektionens kom-mande handlingsplan för giftfri vardag för åren 2015–2020.

I en enkät besvarad av de cirka 340 deltagarna från bland annat näringsliv, myndigheter, forsk-ning, medier och organisationer uttryckte delta-garna att de var mycket nöjda med arrangemanget och att de ansåg att de fick med sig inspiration och något värdefullt från dagen till sitt fortsatta arbete.


Prövning av bekämpningsmedel

ÅterrapporteringFör information om de EU-regler för växtskydds-medel och biocidprodukter som det hänvisas till i återrapporteringen, se faktarutorna i avsnittet Till-ståndspröva, upplysa och annan regeltillämpning.

Redovisning av handläggningstider för växtskyddsmedel respektive biocidprodukterHur långa handläggningstiderna är för prövningen av bekämpningsmedel beror dels på hur effektiv myndigheten är, dels på om de ansökningar vi får in är kompletta eller om företagen måste komplet-tera med ytterligare information. Våra handlägg-ningstider påverkas också av handläggningstiden i andra medlemsländer, i de fall dessa länders myndigheter är ansvariga för den prövning som ligger till grund för våra beslut.

Vi redovisar handläggningstiderna uppdelat på ärenden där Sverige är det utvärderande landet och inte är beroende av något annat lands utvärdering av produkten för att kunna handlägga ansökan, respektive när Sverige är beroende av andra länders

produktutvärderingar. Det vill säga där Sverige är berört medlemsland (cMS) och/eller i fråga om ömsesidiga erkännanden.

I de fall där Sverige är det utvärderande landet av en produktansökan ger växtskyddsmedelsför-ordningen (EU) nr 1107/2009 och biocidförord-ningen (EU) nr 528/2012 möjlighet att från den totala handläggningstiden räkna bort den tid som det sökande företaget använder för att komplet-tera sin ansökan. I tabell 44 och 45 redovisas den genomsnittliga handläggningstiden exklusive kom-pletteringstiden för alla de ärenden som Sverige varit utvärderande land för.

För ärendetyper där Sverige är berört medlems-land (cMS) och/eller i fråga om ömsesidiga erkän-nanden ska Kemikalieinspektionen avvakta det rapporterande landets produktrapport och beslut innan vi kan börja handlägga ansökan hos oss. Det är även från det datum då beslut och produktrap-port kommer in till Kemikalieinspektionen som den inom regelverket fastställda tidsgränsen gäller. Detta innebär att den totala handläggningstiden på myndigheten för denna typ av ärenden kan bli lång i kalendertid, beroende på när ansökande företag måste eller väljer att skicka in sin ansökan till oss i förhållande till den tidsfrist som det utvärderande landet har för att bli klar.

För dessa ärenden gäller även att regelverken inte ger möjlighet att räkna bort det ansökande företagets kompletteringstid då dessa ansöknings-förfaranden bygger på principen att ärendena ska vara kompletta och färdigutvärderade då besluts-underlagen från det utvärderande landet inkommer till de andra berörda medlemsländerna. Därav också att dessa ärenden har en kortare tidsfrist jämfört med ärenden där en fullständig bedömning ska göras av ett medlemsland. Det är den genom-snittliga handläggningstiden inklusive komplette-ringstiden som redovisas för dessa ansökningar i tabell 44 och 45.

För de övriga prövningsärendena av bekämp-ningsmedel (dispenser, villkorsändringar, paral-lellhandelstillstånd, utökat produktgodkännande för mindre användningsområde och anmälningar om ytterligare namn) gäller principen att vi inte räknar bort den tid som det ansökande företaget kan behöva för att komplettera sin ansökan. Det är den genomsnittliga handläggningstiden inklusive kompletteringstiden som redovisas för dessa ansök-ningar i tabell 44 och 45.

prövningen av bekämpningsmedel ska så långt som möjligt effektiviseras i syfte att förkorta hand-läggningstiderna men med bibehållande av en hög rättssäkerhet och en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön.

Kemikalieinspektionen ska påskynda harmonise-ringen av prövningen inom eU för växtskyddsmedel och biocidprodukter och därmed upprätthålla avsett skydd för hälsa och miljö.

Kemikalieinspektionen ska redovisa:

• handläggningstidernaförväxtskyddsmedelrespektive biocidprodukter

• kostnadernaförhandläggningenavväxtskydds-medel respektive biocidprodukter samt intäkter-na uppdelat per resultatområde

• antaletinkommanderespektiveavslutadeären-den per år de senaste fem åren, och

• analyseraochkommenteradeuppgifterochsiffror som lämnas.

Av redovisningen ska också översiktligt framgå vilka åtgärder som har genomförts samt planeras att genomföras för att effektivisera prövningen av bekämpningsmedel.


Handläggningstider för förnyade godkännan-den redovisas inte, då det väsentligaste för dessa ansökningar är att de prövas innan det gällande godkännandet löper ut. Samtliga beslut om för-nyade godkännanden har under året fattats inom tidsfrist, det vill säga innan det gällande godkän-nandet löper ut.

VäxtskyddsmedelTabell 44 redovisar genomsnittliga handläggnings-tider för de nyansökningar och övriga prövningsä-renden av växtskyddsmedel som avslutats under 2014. Den genomsnittliga handläggningstiden för dessa ansökningar är 11,6 månader. Under 2014 har vi kvalitetssäkrat och utvecklat redovisningen av handläggningstiderna. Därför finns inte motsva-rande uppgifter för 2013 att jämföra med.

Beslut har fattats för fem nyansökningar enligt EU-regler 1107/2009 och där Sverige varit det utvärderande landet. Den genomsnittliga hand-läggningstiden, exklusive de ansökande företagens kompletteringstider, var för dessa fem ärenden 12,0 månader, det vill säga enligt tidsgränsen på 12 månader som är fastställd då kompletterings-tiden räknas bort. Företagens maximala komplet-teringstid är sex månader vilket innebär att den fastställda tidsfristen inklusive kompletteringstid

Typ av växtskyddsmedelsansökan

Fastställd tidsgräns (månader)

Handläggningstid (månader)

genomsnittlig tidvariation i tid (min–max)

Nyansökningar där Sverige är det utvärderande landet *

enligt eU-regler 1107/2009 12 12,0 10,7–13,1

enligt eU-regler 91/414/eeg – 43,4 27,6–62,9

Nyansökningar där Sverige är beroende av ett annat lands produktutvärdering **

enligt eU-regler 1107/2009, sverige är berört medlemsland (cMs) 4 6,4 4,2-8,5

enligt eU-regler 1107/2009, Ömsesidigt erkännande 4 1,2 1,2–1,2

Övriga prövningsärenden**

dispenser – 1,9 0,1–5,1

Parallellhandelstillstånd – 3,9 3,9–3,9

Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde – 13,5 3,3–23,7

villkorsändringar – 10,7 3,4–20,9

Total genomsnittlig handläggningstid för nyansökningar och övriga prövningsärenden om växtskyddsmedel – 11,6 –

Tabell 44. Handläggningstid per ärendekategori för under år 2014 avslutade växtskyddsmedelsansökningar

är 18 månader. Den genomsnittliga handlägg-ningstiden, inklusive företagens kompletteringstid, var 17,3 månader för dessa fem beslut. Med andra ord, även här inom den fastställda tidsgräns som finns.

Beslut har fattats för tre nyansökningar enligt EU-regler 91/414/EEG och den genomsnittliga handläggningstiden exklusive företagens kom-pletteringstid var 43,4 månader, respektive 54,4 månader då kompletteringstiden inkluderas. I genomsnitt har kompletteringstiden för ärenden beslutade enligt EU-regler 91/414/EEG varit 3,7 månader längre jämfört med för ärenden beslutade enligt EU-regler 1107/2009. En faktor som påver-kar de längre kompletteringstiderna är att vi i ökad utsträckning tillmötesgått de ansökande företagens önskemål om tid för att komplettera underlagen till sina ansökningar.

Ärendekategorin nytt godkännande enligt EU-regler 91/414/EEG fylls inte på med nya ärenden då det sedan 14 juni 2011 inte längre är möjligt att skicka in nyansökningar enligt denna lagstiftning. Handläggning av ansökningar enligt detta regelverk har varit prioriterad genom reger-ingens styrning och finansiella villkor under 2013 och 2014.

Två beslut har fattats där Sverige varit berört

*exklusive det ansökande företagets kompletteringstid**inklusive det ansökande företagets kompletteringstid


medlemsland (cMS) och ett beslut har fattats om ömsesidigt erkännande. Den genomsnittliga handläggningstiden skiljer sig något beroende på om Sverige varit berört medlemsland eller om det varit ett beslut om ömsesidigt erkännande. Att den fastställda tidsfristen överskreds då vi var berört medlemsland beror framför allt på att för ett av ärendena hade det utvärderande landet inte gjort en fullständig utredning. Ärendet sak-nade fullständiga uppgifter om sammansättningen för produkten vilket är en nödvändig information både för tillståndsprövningen och den efterföljan-de tillsynsverksamheten samt även för den infor-mation som vi lämnar till Giftinformationscentra-len i samband med beslut om bekämpningsmedel. Då det utvärderande landet inte kunde bistå med sammansättningsuppgifterna blev det nödvändigt med att begära in kompletterande uppgifter från det ansökande företaget.

Beslut har fattats för 27 dispenser för växt-skyddsmedel och den genomsnittliga handlägg-ningstiden på 1,9 månader visar att dispenserna har handlagts rimligt skyndsamt under året. Ett beslut har fattats för ansökan om parallellhandels-tillstånd. Även detta ärende bedöms ha hanterats skyndsamt.

Variationen i handläggningstid för ansökning-ar om utökat produktgodkännanden för mindre användningsområde varierar stort men det är svårt att dra några generella slutsatser om handlägg-ningstiden på grund av för få ärenden (två stycken).

BiocidprodukterDe genomsnittliga handläggningstiderna för de nyansökningar och övriga prövningsärenden av biocidproduktsärenden som avslutats under 2014 framgår av tabell 45. Den genomsnittliga handläggningstiden för dessa ansökningar är 7,2 månader. Under 2014 har vi kvalitetssäkrat och utvecklat redovisningen av handläggningstiderna. Därför finns inte motsvarande uppgift för 2013 att jämföra med.

Beslut har fattats för en nyansökan enligt EU-regler 528/2012 och där Sverige varit det ut-värderande landet. Handläggningstiden, exklusive det ansökande företaget kompletteringstid, var för detta ärende 12,2 månader, det vill säga nära den tidsgräns på 12 månader som är fastställd för dessa ärenden då kompletteringstiden räknas bort. Inklusive företagets kompletteringstid var den genomsnittliga handläggningstiden 45,2 månader. Ärendet har handlagts i övergången mellan biocid-direktivet 98/8/EG och biocidförordningen (EU) nr 528/2012 och bland annat har det inte funnits någon fastställd tid för företaget gällande att få komplettera sin ansökan.

Tre beslut har fattats för nyansökningar enligt nationell rätt och den genomsnittliga handlägg-ningstiden exklusive företagens kompletteringstid var 18,3 månader, respektive 22,9 månader då kompletteringstiden inkluderas. Då dessa tre ärenden inkom vid samma tillfälle från ett och samma ansökande företag och innehåller samma

Typ av biocidproduktsansökan

Fastställd tidsgräns (månader)

Handläggningstid (månader)

genomsnittlig tidvariation i tid (min–max)

Nyansökningar där Sverige är det utvärderande landet *

enligt eU-regler 528/2012 12 12,2 12,2–12,2

enligt nationell rätt – 18,3 18,3–18,3

Nyansökningar där Sverige är beroende av ett annat lands produktutvärdering **

enligt eU-regler 528/2012, ömsesidigt erkännande 4 4,4 2,7–6,7

Övriga prövningsärenden**

dispenser – 1,0 0,2–3,2

villkorsändringar – 3,3 0–22,7

Anmälan om ytterligare namn – 4,0 0,6–14,9

Total genomsnittlig handläggningstid för nyansökningar och övriga prövningsärenden om biocidprodukter – 7,2 –

Tabell 45. Genomsnittlig handläggningstid per ärendekategori för under år 2014 avslutade biocidproduktsansökningar

*exklusive det ansökande företagets kompletteringstid**inklusive det ansökande företagets kompletteringstid


verksamma ämne har de kunnat hanteras parallellt och med samma handläggningstider.

Beslut har fattats för elva ansökningar om ömsesidigt erkännande av biocidprodukter. I genomsnitt handlägger vi dessa ansökningar nära den fastställda tidsgränsen på fyra månader som EU-reglerna anger.

Beslut har fattats för 14 dispenser och den genomsnittliga handläggningstiden på 1,0 månad visar att dispenserna för biocidprodukter har hand-lagts skyndsamt under året.

Variationen i handläggningstid inom framförallt ärendetyperna villkorsändringar (22 stycken beslut) och anmälan om ytterligare namn (5 stycken beslut) beror främst på att ärenden ibland kan ha koppling till andra ärenden och att prövningen då måste göras i en viss ordning i förhållande till varandra, vilket i sin tur kan leda till att handläggningstiden blir längre än om så inte hade varit fallet.

Sammanfattande bedömning av handläggningstidernaSammanfattningsvis visar redovisningen av hand-läggningstiderna för ansökningar om nytt godkän-nande av både växtskyddsmedel och biocidproduk-ter att tiderna kortas då en ärendekategori omfattas av tidsfrister som regleras av EU-rätt jämfört med om det inte finns fastställda tidsfrister. Den nya lagstiftningen kan därmed bidra till att nya pro-dukter snabbare kommer ut på marknaden jämfört

med tidigare. För de ärenden som inte omfattas av tidsfrister som regleras av EU-rätt gäller istället förvaltningslagens bestämmelser om att handlägga dessa ärenden så skyndsamt som möjligt.

Att hantera produktgodkännanden enligt EU-gemensamma procedurer ger också goda för-utsättningar för en högre grad av arbetsfördelning mellan länderna och därmed minskad belastning för varje prövningsansökan som behöver göras, jämfört med om en komplett prövning av produkt ska göras i varje respektive land. De nya EU- reglerna är dock mer komplexa och kräver mer dokumentation och omfattande underlag från före tagen och därmed mer utredningar av myndig-heterna än de gamla regelverken. Eftersom reglerna är nya finns ingen vägledande praxis, vilket inne-bär att nya situationer uppkommer som kräver arbete med att tolka lagstiftningen.

Redovisning av kostnader för handläggning för växtskyddsmedel respektive biocid-produkter samt intäkter uppdelat per resultat områdeI verksamheten för prövning och tillsyn av be-kämp ningsmedel ingår kostnader för handläggning av produktansökningar och bekämpningsmedels-dispenser, operativ tillsyn av bekämpningsmedel, hålla register över godkända bekämpningsmedel, uttag av ansöknings- och årsavgifter samt för

Resultatområde Kostnader IntäkterAvgiftsintäk-ternas andel

(procent)

1. Ärenden med riskbedömning, växtskyddsmedel 17 515 10 159 –

2. Ärenden med riskbedömning, biocidprodukter 11 311 1 260 –

3. Tillsyn, information och register, växtskyddsmedel 5 230 18 826 –

4. Tillsyn, information och register, biocidprodukter 6 849 10 229 –

5. Ärenden med avgifter som inte är kostnadstäckande 1 791 672 –

6. Övriga ärenden, växtskyddsmedel 1 189 1 196 –

7. Övriga ärenden, biocidprodukter 726 548 –

8. Ärenden äldre rätt (direktiv 91/414) inkomna före 14 juni 2011, växtskyddsmedel 7 798 21 –

9. Ärenden nationell rätt inkomna före 1 september 2013, biocidprodukter 1 814 540 –

Summa kostnader och intäkter för avgiftsfinansierad verksamhet för handlägga ärenden och bedriva tillsyn 54 223 43 451 80

Summa kostnader för icke avgiftsfinansierad verksamhet för handlägga ärenden 8 473 – –

Total summa kostnader och intäkter inom anslagspost 2 62 696 – –

Tabell 46. Kostnader för att handlägga ärenden och bedriva tillsyn samt intäkter från bekämpningsmedelsavgifter 2014, uppdelat per resultatområde (Kostnader och intäkter i tkr)


att ge råd, stöd, information och upplysning till bekämpningsmedelsföretag. I redovisningen ingår också kostnader för den nationella prövningen som uppstår vid Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

I Kemikalieinspektionens regleringsbrev för 2013 införde regeringen en särskild anslagspost (anslagspost 2) för nationell prövning och tillsyn av bekämpningsmedel. Regeringen beslutade samma år om en ny avgiftsförordning i syfte att åstadkom-ma full kostnadstäckning för den bruttoredovisade avgiftsverksamheten avseende bekämpningsmedel. Nya bestämmelser för avgifter för bekämpnings-medel trädde ikraft vid olika tillfällen 2013. Både ansöknings- och årsavgifter har höjts. Den avgifts-finansierade verksamheten har delats upp i resultat-områden enligt regleringsbrevets återrapporterings-krav och i dialog med Miljödepartementet.

Liksom tidigare redovisas kostnader och intäkter mot inkomsttitel som omfattar hela den avgiftsfinansierade verksamheten. Balans mellan kostnader och intäkter kan inte förväntas inom respektive resultatområde och inte heller för ett enskilt budgetår. Orsaken till detta är att avgifts-intäkterna inte är periodiserade. Ledtiderna för prövningsärenden kan överstiga tolv månader, bland annat beroende på när ansökan kommer in i förhållande till gällande tidsfrister, vilket innebär att intäkter och kostnader för enskilda ärenden inte alltid redovisas på samma budgetår. Avgiftsmodel-len innebär att intäkter från årsavgifter (resultat-område 3, 4 och delvis 5) används för att täcka upp kostnader för prövning av ärenden (resultatområde 1, 2, 5–9). Balans mellan intäkt och kostnad bör med nuvarande konstruktion utvärderas avseende utfall för en flerårsperiod.

Tabell 46 redovisar de totala kostnaderna för att handlägga ärenden och bedriva tillsyn av bekämp-ningsmedel under 2014. Tabellen redovisar även avgiftsintäkterna, det vill säga ansöknings- och årsavgifterna för bekämpningsmedel. Intäkten i tabell 46 baseras på fakturerade bekämpnings-medelsavgifter 2014, vilket ger en något högre intäkt än utfallet av bekämpningsmedelsavgiften redovisad i tabell 3. I den senare tabellen tillämpas kassamässig redovisningsprincip och redovisning sker av de avgifterna som har blivit inbetalda under året och inte av de fakturerade avgifterna.

Totalt sett har intäkterna inom anslagspost 2 ökat med 8 256 tkr under 2014 jämfört med 2013. Det är årsavgifterna (resultatområde 3, 4 och delvis 5) som står för den ökade effekten på intäktssidan då dessa har ökat med 9 192 tkr sedan föregående år. Denna ökning är en effekt av de höjda årsavgif-terna. Intäkterna med avseende på ansökningsav-

gifterna (resultatområde 1, 2 5–9) har minskat med 666 tkr jämfört med 2013. Ansökningsavgifterna höjdes också 2013 men denna avgiftsintäkt har inte ökat i motsvarande grad som förväntats under 2014. En av de främsta orsakerna till detta är att vi har gjort förenklade hanteringar av en del ansökningar om förnyade godkännanden, vilket genererar en lägre ansökningsavgift jämfört med om vi gör en fullständig prövning av ansökan. Till detta kommer även att ett tjugotal ansökningar som vi tidigare planerade att handlägga från och med 2015 har flyttats fram till 2020 utifrån beslut inom EU-processerna. Följaktligen skjuts även fak-tureringen av dessa ansökningsavgifter upp.

Största kostnaderna inom anslagspost 2 under 2014 är inom resultatområde 1 och 2. Under året har handläggning pågått för cirka 100 olika ären-den om nytt eller förnyat produktgodkännande inom dessa resultatområden. Här återfinns också kostnader för genomförda effektiviseringsåtgärder och viss förvaltning av vissa IT-system. Att notera är att variationen i arbetsinsats mellan ärenden är stor under ett år, beroende på hur mycket av en ansökan vi handlägger under innevarande år, hur mycket som eventuellt handlades under föregående år och vilken handläggning av ett påbörjat ärende vi behöver göra nästkommande budgetår.

Beträffande resultatområde 2 har kostnaden för handläggning av ärenden ökat jämfört med före-gående år. Under 2013 tog Kemikalieinspektionen emot ett antal ansökningar enligt EU-regler där Sverige är utvärderande land. Ansökningarna har främst handlagts under 2014 och kommer i viss mån även att handläggas 2015. Intäkten för dessa ansökningar redovisades således 2013 men arbetet och huvuddelen av kostnaden redovisas 2014 men även 2015.

Även inom resultatområde 3 har kostnaden ökat betydligt jämfört med föregående år. Myndigheten har utökat sina insatser beträffande tillsynsverk-samheten av växtskyddsmedel samt upplysnings-verksamheten till företag då det funnits behov för dessa insatser under 2014.

När det gäller resultatområde 8 så ska enligt Ke-mikalieinspektionens regleringsbrev för 2014 minst fyra mnkr av anslagspost 2 användas för prövning av växtskyddsmedel enligt direktiv 91/414/EEG. Vi har till stor del under året prioriterat arbetet med äldre ärenden, vilket gör att vi med god marginal uppfyller det finansiella villkoret i regleringsbrevet då kostnadsutfallet för denna verksamhet är 7 798 tkr för 2014.

Avseende resultatområde 9 så har kostnaden för prövning minskat i förhållande till tidigare år.


Orsaken till den lägre kostnaden beror till över-vägande del på att vi inte har lika många äldre biocidproduktsärenden kvar att hantera.

Inom ramen för anslagspost 2 utför vi också arbete i anslutning till prövningen av bekämp-ningsmedel, till exempel harmoniseringsarbete i samarbete med andra medlemsländer i EU och ut-vecklingsarbete vid Kemikalieinspektionen för att införliva nya regler. Syftet med detta arbete är att uppnå kvalitet, effektivitet och konsekvent riskbe-dömning och hantering av ärenden i tillståndspröv-ningen. Denna verksamhet redovisas inte mot inkomsttitel. Inom den icke-avgiftsfinansierade verksamheten ryms också arbete med omprövning av ärenden som startas på myndighetens initiativ. Dessa ärenden initieras främst då redan fattade be-slut behöver anpassas till nya regler och krav eller då vi har identifierat risker som kräver att besluten omprövas. Kostnaden för den icke-avgiftsfinan-sierade verksamheten inom tillståndsprövningen var 8 473 tkr under 2014. Motsvarande kostnad för helåret 2013 var 5 070 tkr. Den högre kostna-den kan i huvudsak förklaras av det omfattande arbetet som vi utför med att till våren 2015 ska ha omprövat drygt 250 med avseende på de krav som finns inom växtskyddsmedelsförordningen och CLP-förordningen.

Redovisning av antal inkommande respektive avslutade ärenden per år de senaste fem årenAntalet inkommande ärenden till myndigheten för olika år är beroende av företagens utvecklings-arbete av nya ämnen och produkter samt av hur EU-regler styr när olika produkttyper måste prövas i enlighet med lagstiftningen. Antalet inkommande ärenden om förnyade godkännanden påverkas även av innehavarens val om att förlänga sitt produkt-godkännande eller inte. En bedömning är också att ju fler godkända bekämpningsmedel som finns på den svenska marknaden desto fler ärenden om förnyade produktgodkännanden samt villkorsänd-ringar för dessa medel är att vänta framöver.

Ärenden kommer in till myndigheten under hela kalenderåret och vi påbörjar och/eller avslutar inte alltid prövningen av ärenden under samma år som de kommer in. Det finns därför en naturlig förskjutning av ärenden från ett kalenderår till ett annat, vilket bör uppmärksammas när tabellerna i denna redovisning tolkas.

Tabellerna 47 och 48 redovisar antalet inkomna och avslutade prövningsärenden för växtskydds-medel respektive biocidprodukter för åren 2011 till 2014. För 2010 finns inte uppgifter med den upp-

2014 2013 2012 2011

Nytt godkännande*

inkomna 29 36 46 44

Avslutade 18 24 29 64

Avslutade/inkomna (%) 62 67 63 145

Förnyat godkännande**

inkomna 42 71 40 57



Övriga ärenden***

inkomna 169 122 113 81



Dispenser

inkomna 27 45 49 39



Summering växtskyddsmedel

Totalt antal inkomna växtskyddsmedelsärenden per år 267 274 248 221

Totalt antal avslutade växtskydds-medelsärenden per år 164 158 220 228

Totalt avslutade/totalt inkomna (%) 61 58 89 103

Tabell 47. Antal inkomna och avslutade prövningsärenden för växtskyddsme-del under åren 2011–2014

*innefattar alla typer av ärenden om att pröva ett godkännande för en produkt som är ny på den svenska marknaden, det vill säga även ansökningar där en myndighet i ett annat land än sverige gör utvärderingen.

**innefattar alla typer av ärenden om att pröva ett förnyat godkännande av ett befintligt produktgodkän-nande, det vill säga även ansökningar där en myndighet i ett annat land än sverige gör utvärderingen.

***innefattar alla ärenden om parallellhandelstillstånd, utvidgat produktgodkännande för mindre använd-ningsområde och villkorsändringar

delning som redovisas för 2011–2014. Tabell 49 redovisar de uppgifter som finns för 2010. Tabell 49 redovisar även summan av det totala antalet inkomna och avslutade prövningsärenden för både växtskyddsmedel och biocidprodukter 2010–2014.

Tabellerna innefattar även ärenden som åter-kallats eller avvisats, vilket innebär att dessa inte går att jämföra med uppgifter i tabell 18 och 19 eftersom de endast innehåller beslutade pröv-ningsärenden.

Av tabell 47 framgår att att både det totala anta-let avslutade växtskyddsmedelsärenden under 2014 samt andelen avslutade växtskyddsmedelsärenden i förhållande till under året inkomna ärenden är något högre än 2013. Detta indikerar att tidigare års nedåtgående trender gällande takten att avsluta växtskyddsmedelsärenden är bruten.


Tabell 48. Antal inkomna och avslutade prövningsärenden för biocid-produkter under åren 2011–2014

2014 2013 2012 2011

Nytt godkännande*

inkomna 21 54 52 35



Förnyat godkännande**

inkomna 7 38 18 20



Övriga ärenden***

inkomna 86 31 50 52



Dispenser

inkomna 20 20 21 24



Summering biocidprodukter

Totalt antal inkomna biocid- produktsärenden per år 134 143 141 131

Totalt antal avslutade biocid- produktsärenden per år 124 109 146 142

Totalt avslutade/totalt inkomna (%) 93 76 104 108

*innefattar alla typer av ärenden om att pröva ett godkännande för en produkt som är ny på den svenska marknaden, det vill säga även ansökningar där en myndighet i ett annat land än sverige gör utvärderingen.

**innefattar alla typer av ärenden om att pröva ett förnyat godkännande av ett befintligt produktgodkän-nande, det vill säga även ansökningar där en myndighet i ett annat land än sverige gör utvärderingen.

***innefattar alla ärenden om parallellhandelstillstånd, utvidgat produktgodkännande för mindre använd-ningsområde och villkorsändringar

Redovisningen i tabellen indikerar också att vi nu har en positiv utveckling i takten att avsluta ärenden om förnyat godkännande av växtskydds-medel samt växtskyddsmedelsdispenserna jämfört med föregående år.

För kategorin övriga ärenden är antalet avsluta-de ärenden fler jämfört med 2013 och den minsk-ning som noterats tidigare år har därmed upphört. Däremot ökar inte andelen avslutade ärenden i förhållande till antalet inkommande ärenden på motsvarande sätt, då den mängd ärenden som inkommer till myndigheten inom denna kategori ökar konstant från år till år.

Antalet och även andelen avslutade ärenden om nytt godkännande har däremot sjunkit under 2014 jämfört med 2013. Trots att den nya lagstiftningen

på EU-nivå ger förutsättningar för arbetsfördelning mellan medlemsländerna är den samtidigt också mer omfattande och ställer högre krav på utvär-deringen av ansökningar. Detta innebär i sin tur att för vissa ärenden är det alltmer att utreda och ta ställning till jämfört med tidigare och därmed en ökad arbetsinsats för myndigheten. För 2014 har även arbetet med anpassning av en stor mängd växtskyddsmedelsbeslut i enlighet med nya märk-ningskrav krävt stora resurser, se tabell 50.

Jämfört med 2013 avslutade vi totalt under 2014 fler biocidproduktsärenden och även ande-len avslutade ärenden i förhållande till under året inkomna ärenden ökade jämfört med föregående år, se tabell 48. Utfallet indikerar att prövningen av biocidärenden i stort sett är i balans. Av tabellen framgår också att andelen avslutade ärenden om både nytt och förnyat godkännanden av biocidpro-dukter i förhållande till antalet inkomna ärenden har ökat under 2014 jämfört med 2013. Detta visar att tidigare års nedåtgående trend avseende att av-sluta ärenden i takt med att de inkommer är bruten för dessa ärendekategorier. Antalet biocidprodukts-dispenser som inkommit och avslutats under 2014 är i nivå med föregående år.

För kategorin övriga ärenden har vi i antal avslutat fler ärenden jämfört med både 2013 och 2012. Däremot har samtidigt den mängd ärenden av denna kategori som inkommer till myndigheten ökat, varför andelen avslutade ärenden i förhål-lande till inkommande ärenden är lägre för 2014 jämfört med föregående år.

Av tabell 49 framgår att det totala antalet avslutade bekämpningsmedelsärenden under 2014 har ökat jämfört med 2013. Även andelen avslutade ärenden i förhållande till summan totalt inkomna bekämpningsmedelsärenden har ökat. Detta är ett tydligt trendbrott mot tidigare års nedåtgående utfall.

Förutom ärenden som kommer in till Kemi-kalieinspektionen så kan även ärenden startas på myndighetens eget initiativ. Dessa ärenden initierar vi främst då redan fattade beslut behöver anpassas till nya regler och krav eller då vi har identifierat

produkter finns registrerade i produktregistret211 186


risker som kräver att besluten omprövas. Som framgår av tabell 50 är antalet omprövningar vi startat under 2014 markant högre än tidigare år. Detta beror framför allt på det stora antal godkän-da växtskyddsmedel vilkas beslut innan juni 2015 måste anpassas till de krav på märkning som finns i växtskyddsmedelsförordningen och CLP-förord-ningen. Dessa omprövningsärenden kommer vi att avsluta under första halvåret 2015.

Måluppfyllelse EffektiviseringsåtgärderVi har under året genomfört en värdeflödesanalys av handläggningsprocessen för bekämpningsme-del för att kartlägga flödeseffektiviteten. Genom analysen har vi kunnat identifiera arbetsmoment som kan effektiviseras och dessa resultat ligger till grund för planerade insatser och åtgärder 2015. Till exempel kommer de rutiner och lathundar som vi tagit fram under året att fortsätta vidareutveck-las och optimeras, likväl som arbetssätt, roller och ansvarsområden.

Kemikalieinspektionen har också genomfört en översyn av den metodik som vi använder för miljö-riskbedömningar för växtskyddsmedel. Syftet med översynen är att uppnå bättre kvalitet och effekti-vare bedömningar i prövningen av ärenden. Arbetet utgör grund för möjliga rationaliseringar av såväl kraven på dokumentation från de sökande företa-gen som myndighetens granskningar. Resultaten av översynen visar att förenklingar är möjliga vid bibehållen skyddsnivå för miljön och detta resultat har vi även presenterat på en vetenskaplig workshop vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Vi kommer under 2015 att fortsätta arbetet med att utveckla förslaget på mer rationella miljöriskbedömningar.

Vi har efter två års utvecklingsarbete färdigställt och driftsatt Kemikalieinspektionens nya databas för hantering och lagring av alla våra beslut och villkor om bekämpningsmedel (Spider, Swedish Pesticides Information Database for Enquiries and Reports). Den nya databasen är anpassad efter den nya lagstiftningen inom växtskydds- och biocid-produktsområdena och vi kan nu till skillnad mot tidigare behandla alla beslut om bekämpnings-medel elektroniskt. Detta är ett stort mervärde för verksamheten, både ur sekretessynpunkt och effektivitet jämfört med tidigare lösningar. Den nya databasen är också byggd på en modern och för-valtningsbar plattform för att kunna ta hand om kommande krav som förväntas i framtiden, interna såväl som externa. Databasen ligger även till grund för bekämpningsmedelsregistret på Kemikaliein-

2014 2013 2012 2011 2010

Växtskyddsmedel + biocidprodukter

inkomna 401 417 389 352 74

Avslutade 288 267 366 370 116

Avslutade/inkomna (%) 72 64 94 105 157

Tabell 49. Summa totalt antal inkomna och avslutade prövningsärenden för både biocidprodukter och växtskyddsmedel under åren 2010–2014

Anpassningar av beslut 2014 2013 2012 2011 2010

Växtskyddsmedel

startade 237 20 6 8 6

Avslutade 19 9 3 4 4

Avslutade/startade (%) 8 45 50 50 67

Biocidprodukter

startade 10 8 30 1 5

Avslutade 10 22 10 3 0

Avslutade/startade (%) 100 275 33 300 0

Tabell 50. Antal startade och avslutade omprövningar av växtskyddsmedels- och biocidproduktsbeslut 2010–2014

spektionens webbplats. Vi har även lanserat ett nytt bekämpningsmedelsregister. För mer infor-mation om bekämpningsmedelsregistret, se avsnitt Förvalta register och producera statistik, sid 51.

Kemikalieinspektionen har under året utvecklat och genomfört ett IT-baserat verksamhetsstöd för att förbättra planering och uppföljning av ärende-hanteringen (Ärendekompassen). Systemet hanterar information om pågående bekämpningsmedelsä-renden för både biocidprodukter och växtskydds-medel. Ärendekompassen ska vidareutvecklas för att förbättra prognoserna för olika ärendeflöden och de ekonomiska prognoserna.

Vi har också påbörjat en insats för att lära av och utbyta erfarenheter med behöriga myndigheter för växtskyddsmedelsförordningen och biocidför-ordningen i andra EU-länder. Vid besök hos Ctbg (College voor de toelating van gewasbeschermings-middelen en biociden) i Nederländerna har vi fört diskussioner både på en strategisk nivå rörande planering, prioritering, uppföljning, kompetens-försörjning med mera, och på en operativ nivå i fråga om ärendehanteringsprocessen. Besöket gav värdefull inblick och lärdom i att flera medlems-länder står inför många gemensamma utmaningar


gällande att hantera alla ansökningsärenden så effektivt som möjligt. Samarbetet med andra myn-digheter ska fortsätta både i Sverige och inom EU under 2015, till exempel med ytterligare besök hos andra behöriga myndigheter i andra EU-länder.Att kommunicera med de sökande företagen är också ett prioriterat område 2015 och vi ska ta fram en kommunikationsplan för att tydliggöra kommunikationen med företag och branscher.

En sammantagen bedömning är att effektivi-seringsåtgärder är gjorda så långt det är möjligt un-der året men de har inte fått fullt genomslag 2014. De planerade effektiviseringsåtgärderna 2015 behöver vara långsiktigt hållbara och bör bedömas som investeringar för effektivare handläggning på några års sikt. Syftet är att fortsätta korta hand-läggningstiderna och få fler avslutade ärenden det närmaste året.

Harmonisering av prövningen inom EUKemikalieinspektionen har under året deltagit i möten och arbetsgrupper på EU-nivå med syfte att harmonisera och effektivisera arbetet med tillståndsprövning av både växtskyddsmedel och biocider samt för att öka samarbetet mellan med-lemsländerna.

När det gäller växtskyddsmedel ingår Kemika-lieinspektionen i styrkommittén för arbetet inom EU:s norra zon, vilken bland annat har till uppgift att utse rapporterande medlemsland (zRMS) för att pröva ansökningar samt leda och fördela arbetet med att harmonisera prövningsverksamheten. Styr-kommittén har under året haft sju telefonmöten och två stycken fysiska möten. Kemikalieinspektio-nen har deltagit i alla nio mötena.

Kemikalieinspektionen har även ingått i styr-kommittén för Interzonen, det vill säga den grupp som leder och fördelar arbetet för ansökningar där hela EU räknas som en zon. Det har varit tre stycken telefonmöten under 2014 och Kemikalie-inspektionen närvarade i två av dessa. Att fördela arbetet mellan medlemsländerna bedöms leda till tidsbesparing när växtskyddsmedelsärenden ska prövas. Till hjälp för ledning och styrning av arbetet har Kommissionen arbetat med att ta fram en databas för ansökningar. Kemikalieinspektionen har deltagit på ett förankringsmöte av databasen och där gett synpunkter på prototypen till databas.

För att samordna metodiken i riskbedömningen av växtskyddsmedel har Kemikalieinspektionen också deltagit i tre arbetsgruppsmöten och forum inom norra zonen och i organisationen Society for Environmental Toxicology and Chemistry, en

organisation där företag, myndigheter och forskare möts för att diskutera vetenskapliga metoder för att riskbedöma kemikalier. Genom att delta har vi medverkat i utvärdering och metodutveckling av både hälso- och miljöriskriskbedömningar av växtskyddsmedel samt uppföljande mätningar av läckage till miljön.

Vi har också aktivt deltagit i expertgruppen Post Approval Issues, vars syfte är att omsätta lagstiftningen till ett samordnat och effektivt ar-betssätt inom EU för att bedöma växtskyddsmedel genom att ta initiativ till och utveckla väglednings-dokument. Expertgruppen har hållit fyra möten under 2014.

Vi har deltagit i sex möten i samordningsgrup-pen för biocider. Ordförande för samordnings-gruppen är en av gruppens medlemmar, och väljs även av gruppen. Under större delen av 2014 har Kemikalieinspektionens representant varit ordfö-rande (mandatperioden är 1,5 år). Syftet med grup-pen är att granska frågor som uppkommer kring huruvida en biocidprodukt uppfyller villkoren eller inte i samband med ansökningar om ömsesidiga erkännanden. För att harmonisera bedömningen av biocidprodukter inom EU så ska medlemsländerna försöka enas om vilka åtgärder som ska vidtas för att produkter ska kunna ömsesidigt erkännas med lika villkor. Utöver ärendespecifika frågor har gruppen bland annat diskuterat olika typer av pro-cedurer för produktgodkännanden för att underlät-ta harmoniseringen inom EU, till exempel mallar för beslut och villkor, godkännandetider samt sätt att hantera jämförande bedömning.

Kemikalieinspektionen har också under året deltagit i en workshop med företag, behöriga myn-digheter och kommissionen angående om hur det nya begreppet biocidproduktfamiljer ska användas i praktiken vid prövning av ansökningsärenden. Begreppet biocidproduktfamilj regleras i den nya biocidförordningen och har införts för att förenkla riskbedömningen av biocidprodukter.

En sammantagen bedömning är att vi genom vårt arbete i olika arbetsgrupper är med och på-skyndar harmoniseringen av tillståndsprövningen av växtskyddsmedel och biocidprodukter inom EU. En ökad harmonisering ska inte enbart innebära en ökad effektivitet utan också att de beslut som fattas i tillståndsärenden ska ge ett avsett skydd för hälsa och miljö.


Miljöteknik

kemikalieinspektionen ska redovisa vilka viktigare aktiviteter inom myndigheten som bedöms öka tillgången till eller efterfrågan på miljöteknik och miljöinnovationer.

kemikalieinspektionen ska redovisa hur myn-digheten har verkat för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och hur arbetet har integrerats i genomförandet av myndighetens arbete.

ÅterrapporteringKemikalieinspektionen deltar som miljömåls-ansvarig myndighet i det av Naturvårdsverket organiserade gemensamma arbetet för att för att nå generationsmål och samtliga miljömål. Kemi-kalieinspektionens arbete för Giftfri miljö och dess preciseringar är inriktat på att skydda och förebyg-ga hot mot människors hälsa, biologisk mångfald och ekosystem, vilket också är generationsmålets inriktning. Kopplingarna mellan arbetet för Giftfri miljö och generationsmålet är generellt starka. Utfasningen av farliga ämnen förbättrar förutsätt-ningarna för resurseffektiva och giftfria kretslopp.

Kemikalieinspektionens arbete för att vi ska nå

ÅterrapporteringFörutom att vårt hela arbete med att verka för att reducera farliga ämnen i sig är innovationsfrämjan-de och för utvecklingen framåt har vi under året medverkat till följande:

• Viarbetarmednanoteknikochnanomaterialiolika forum nationellt, inom EU samt internatio-nellt inom OECD för att få en säker användning av nanomaterial bland annat i miljöteknik-tillämpningar.

• GenomarbetetmedattidentifieraSVHC-ämnen bidrar Kemikalieinspektionen till att fasa ut far-liga ämnen och substitution och där ny teknik också är ett alternativ till nya ämnen.

• Attgenomförainternationellakonventioner(till exempel Stockholmskonventionen och den

nya kvicksilverkonventionen) samt att ge stöd i utveckling av nya lagar i andra länder, som kan skapa en efterfrågan på svensk miljöteknikex-port.

• Kemikalieinspektionendeltariforskningssam-arbeten där bland annat miljöteknikutveckling kan främjas på sikt, till exempel Mistra

• Ramdirektivetföranvändningavbekämpnings-medel (växtskyddsmedel) och handlingsplanen som är knuten till den

• Dialogarbetetmedolikabranscher,frivilligsubstitution, information

• Informationsarbeteiövrigt,inklusiveFrågaKemikalieinspektionen

• SamverkanmedNaturvårdsverketomkrets-loppsfrågor, avfall och kemiska ämnen

• Regelutvecklingavtextilier

• Prövningavbiocidprodukter,tillämpningavsubstitution genom att bland annat via webb-platsen hämta information om alternativa tekniker

Miljömåletappmålen för farliga ämnen har även bidra-git till ytterligare steg för att nå Giftfri miljö. Kemikalieinspektionen har verkat för att stärka den förebyggande kemikaliekontrollen, för att öka takten i utfasning av särskilt farliga ämnen och att minska exponeringen för övriga farliga ämnen och därmed höja skyddsnivån för människors hälsa och miljön. Åtgärderna för att minska förekomst av farliga ämnen bidrar till minskad belastning på vatten, grundvatten och vattenrelaterade ekosys-tem och bidrar därmed till miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Åtgärderna har också positiv påverkan på Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar. Genom en minskad belastning av farliga ämnen på ekosystem och ekosystemtjänster bidrar även åtgärderna positivt till Ett rikt växt- och djurliv. Utfasning av särskilt farliga ämnen bidrar till gift-fria kretslopp och god inomhusmiljö och därmed också till God bebyggd miljö. En minskad använd-


Jämställdhetsintegrering

Nordiskt samarbete om antibakteriella ämnen i varor

kemikalieinspektionen ska återrapportera hur mydighetens verksamhet har bidragit till att regeringens jämställdhetspolitiska mål enligt prop.2005/06:155 har uppnåtts. Av återrapporte-ringen ska framgå vilka utvecklingsbehov som kan finnas inom myndighetens verksamhetsområde och vilka åtgärder som myndigheten avser att vidta om myndigheten har identifierat sådana utvecklings-behov. Myndigheten ska även redovisa när i tiden satsningarna i så fall ska genomföras.

kemikalieinspektionen ska tillsammans med andra berörda nordiska myndigheter fortsätta att utveckla och genomföra ett strategiskt arbete inom norden i syfte att minska användningen av antibakteriella ämnen i varor. Arbetet ska utföras i samarbete med berörda myndigheter.

ÅterrapporteringKemikalieinspektionen har inom sitt verksamhets-område bidragit till regeringens jämställdhetspoli-tiska mål. Av delmålen inom jämställdhetspolitiken är det främst de två första, om makt och inflytande samt om ekonomisk jämställdhet, som kan ha kopplingar till Kemikalieinspektionens verk-samhet. Vilka kemikalier som män och kvinnor exponeras för, liksom upptag och ansamling i kroppen, skiljer sig delvis åt och de effekter som olika kemikalier kan ge upphov till kan också skil-

ÅterrapporteringKemikalieinspektionen har varit delaktig i utveck-lingen av det nordiska strategiarbetet i fråga om att använda antibakteriella ämnen i varor. Syftet med arbetet är att begränsa användningen av dessa äm-nen i behandlade varor. Arbetet har skett i samar-bete med andra berörda myndigheter. Kemikaliein-spektionen har bland annat varit aktiv i ett projekt kring hur biocidbehandlade produkters påstådda egenskaper ska specificeras och verifieras.

ning av farliga ämnen bidrar även till Frisk luft.Kopplingen mellan kemikaliefrågan och andra

utmaningar på miljöområdet har också tydliggjorts på andra sätt. En presentation på toxikologiska

rådet i oktober 2014, av resultaten från en forskar-grupp från ACES och SEI, visade på att fem av de nio planetära gränser som identifierats har direkta kopplingar till kemikalier.

ja sig åt beroende på om det är en man eller kvinna som exponeras. Kemikalieinspektionen har tidigare låtit Institutet för miljömedicin (IMM) göra en kunskapssammanställning av studier som belyser olikheter mellan män och kvinnor i skyddet mot hälsoskadliga effekter av kemikalier. Detta arbete har legat till grund för insatser som Kemikaliein-spektionen gjort på senare år. Två typer av effekter där skillnaderna mellan män och kvinnor kan vara särskilt tydliga är hormonstörande effekter och reproduktionseffekter. Under 2014 har Kemikalie-inspektionens deltagit i flera expertgrupper under OECD:s testmetodprogram, bland annat med inriktning på att ta fram testmetoder och vägled-ningsdokument för bedömning av hormonstörande ämnen. I den löpande riskbedömningen av kemi-kalier tar vi hänsyn till testning för reproduktions-toxicitet som täcker både manlig och kvinnlig re-produktion. Jämställdhetsaspekter beaktas också i Kemikalieinspektionens internationella arbete, där flera av de större biståndsprogrammen innefattar en analys av hur män och kvinnor kan påverkas av de insatser som görs.


Hormonstörande ämnen

kemikalieinspektionen ska, inom eU och globalt, verka för utveckling och framtagande av nya test-metoder, strategier och kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen.

kemikalieinspektionen ska redovisa prognoser för 2014–2018 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från ekonomistyrningsverket 16 januari, 21 februari, 5 maj, 28 juli och 27 oktober

ÅterrapporteringKemikalieinspektionen har redovisat prognoser för 2014–2018 vid fem tillfällen i enlighet med återrap-porteringskravet.

Utgiftsprognoser

ÅterrapporteringNuvarande EU-strategi för hormonstörande ämnen antogs 1999. Kommissionen arbetar med en över-syn av denna och Kemikalieinspektionen har bland annat deltagit i diskussionerna i kommissionens Ad hoc-grupp och tagit fram underlagsdokumentation som stöd för detta arbete (senaste mötet var 2013). Kommissionen har dock ännu inte presenterat någon ny strategi.

Kommissionen skulle också enligt tidplanen presentera ett förslag till kriterier för att identifiera hormonstörande ämnen under växtskydds- och biocidförordningarna så att beslut kunde fattas senast december 2013. Detta arbete är kraftigt försenat och beslut om kriterier förväntasinte före 2016. Sveriges regering har därför stämt kommis-sionen för passivitet och Kemikalieinspektionen har bidragit med underlag i detta arbete.

Kemikalieinspektionen har lämnat kommenta-rer på kommissionens plan 2014 för arbetet med att ta fram kriterier (Roadmap – Defining criteria for identifying Endocrine Disruptors in the context of the implementation of the Plant Protection Pro-duct Regulation and Biocidal Products Regulation).

Kemikalieinspektionen har besvarat kommis-sionens offentliga samråd om förslag på kriterier för att identifiera hormonstörande ämnen under växtskydds- och biocidförordningarna. Vi har lämnat ett underlag där vi bland annat framför synpunkten att ett system är att föredra där det är möjligt att placera kemikalier i olika nivåer baserat på hur säkert det går att avgöra om ett ämne är

hormonstörande utifrån tillgänglig information. Vi har också vid detta samråd fortsatt att driva att identifieringen av hormonstörande ämnen bör gö-ras utifrån deras inneboende egenskaper (farobase-rat). I samband med samrådet överlämnade vi även den nordiska rapporten om kostnader för avsaknad av kriterier för hormonstörande ämnen där vi varit projektledare (se 4.4.7).

Vi har deltagit i tre möten i Echas expertgrupp för hormonstörande ämnen.

Vi behöver ha ett nära samarbete och kun-skapsutbyte med forskare och mellan myndig-heter/medlemsstater inom EU och OECD för att driva den svenska linjen med hög skyddsnivå och få genomslag i detta arbete inom EU och för att bidra i arbetet med testmetodutveckling inom OECD. Kemikalieinspektionen fortsätter därför att samarbeta med forskare och andra myndigheter genom att upprätthålla ett nätverk med forskare på området samt arrangera nätverksmöten. I slutet av året anordnade vi en workshop för nätverket i sam-arbete med Swetox (Svenskt centrum för toxikolo-giska vetenskaper) med temat ” Emerging trends in methods to identify endocrine disruptors”.

Kemikalieinspektionen deltar i en rådgivande grupp för arbetet med att ta fram testmetoder och vägledningsdokument för bedömning av hormon-störande ämnen under OECD:s testmetodprogram. Sverige, representerat av Kemikalieinspektionen, har lämnat in ett förslag om att ta fram ett över-siktsdokument som underlag för att utveckla en metod för att bedöma effekter på delar av hor-monsystemet (”retinoidsystemet”) där validerade testmetoder saknas idag.

När det gäller att utveckla kriterier för hormon-störande ämnen bevakar vi händelsuttvecklingen i fråga om överflyttningen av ansvaret från DG-Mil-jö till DG-SANCO (hälsa och konsument) till följd av omorganisationen inom kommissionen.


Kemikalieinspektionens arbete har under året, lik-som tidigare år, utgått från myndighetens strategi för kompetensförsörjning.

KompetensanalyserPå avdelningar, enheter och sekretariat har vi genomfört kompetensanalyser i syfte att kartlägga och analysera vilka kompetensbehov som behöver mötas för att uppnå verksamhetens mål på kortare och längre sikt. Analyserna ska från och med i år vara en del av myndighetens löpande verksamhet och utgöra stommen i kompetensförsörjningen. Analyserna visar på behov av så väl utveckling av redan befintlig kompetens som anskaffning eller rekrytering av kompetens som idag inte finns på myndigheten. Analyserna sammanställs och an-vänds för att samordna gemensamma utvecklings- och utbildningsinsatser.

UtvecklingssamtalIndividuella utvecklingssamtal ska genomföras en gång per år för varje medarbetare. Resultaten från kompetensanalyserna är ett viktigt underlag till utvecklingssamtalen. För att tydliggöra kopp-lingen till kompetensförsörjningsarbetet och för att höja kvaliteten på utvecklingssamtalen har vi infört en ny modell för dem under året och vi har genomfört utbildningar i den nya modellen. Behov av utbildning och andra utvecklingsinsatser lyfts till myndighetens HR-sekretariat, som samordnar utbildnings- och utvecklingsinsatser.

KompetensutvecklingDe utbildningar vi genomfört är de som vi iden-tifierat som behov i kompetensanalyserna. Vi har under året bland annat genomfört utbildningar i grundläggande förvaltningsrätt, offentlighet- och sekretess, IT-kunskap och engelska som arbets-

Myndighetens förvaltning

språk. Största utbildningssatsningen under 2014 har varit anpassade klarspråkskurser, där vi skräd-darsytt innehållet i utbildningarna till det som deltagarna arbetar med. Vid årets slut hade 150 personer deltagit i en klarspråkskurs.

Nya expertrollerDe nya expertroller som arbetades fram i samband med omorganisationen 2013 har implementerats och rollerna har tillsatts under 2014. Totalt har 13 personer på Kemikalieinspektionen utsetts. De nya funktionerna är en alternativ karriärväg så att Kemikalieinspektionen även fortsatt är en attraktiv arbetsgivare.

VärdegrundAtt agera enligt myndighetens värdegrund är centralt för att nå god måluppfyllelse. Därför har vi genomfört värdegrundsdialoger även under detta år. Tidigare genomförde vi dialogerna inom enhe-ter, avdelningar och sekretariat, men i år har fokus legat på dialoger mellan olika delar av verksam-heten. Samtliga dialoger genomförde vi med hjälp av myndighetens förändringsambassadörer.

LedarskapChefs- och ledarutvecklingen på Kemikalieinspek-tionen följer myndighetens chefsförsörjningsstra-tegi. Chefsmöten har fokuserat på ”att vara chef”, kommunikativt ledarskap samt lönebildning och arbetsmiljöfrågor för att fördjupa implemente-ringen av myndighetens chefspolicy. Vi vill att ledarskapet på Kemikalieinspektionen på sikt kännetecknas av kommunikation och av att kom-munikativa ledare engagerar medarbetare i dialog, ger och söker återkoppling, involverar medarbetare i dialog, ger och söker återkoppling och involverar medarbetare i beslutsfattandet.

Kompetensförsörjning

I detta avsnitt redovisas kompetensförsörjning, verksamhetsutveckling och ledningssystemet inom Kemikalieinspektionen.


MedarbetarskapUnder året har vi påbörjat arbete med medarbe-tarskap. Ett antal dialoger, även de genomförda med hjälp av förändringsambassadörerna, har skett för att ta fram en ny medarbetarpolicy och lägga grunden till att börja använda denna. Medarbe-tarskap är på Kemikalieinspektionen en utveckling och konkretisering av värdegrundsarbetet, de två stödjer varandra och bidrar båda två till att verk-samheten uppnår sitt mål.

VerksamhetsutvecklingKemikalieinspektionen har deltagit i Ekonomistyr-ningsverkets och Arbetsgivarverkets utvecklings-program för strategisk verksamhetsutveckling.

Bakgrunden till att vi deltagit i programmet är att vi drivit och driver ett förändringsarbete med fokus på verksamhetsstruktur, arbetssätt och värdegrund. Även myndighetens ekonomi- och verksamhetsstyrning är del i verksamhetsutveck-lingsarbetet. Under programmets gång samarbeta-de deltagarna med en lärpartner. Tillsammans med vår lärpartner, Länsstyrelsen Örebro, fördjupade vi oss särskilt inom områdena styrning och ledning samt chefsutveckling.

Under året har Kemikalieinspektionen också samarbetat med Ekonomistyrningsverket genom att delta i statens controllerutbildning. Vi pre-senterade ett fall (case) för kursdeltagarna inom området ekonomistyrning. Kemikalieinspektionen har även som utställare deltagit vid ESV-dagen, där vi presenterade vårt förändringsarbete.

KrisberedskapSom ett led i ett kontinuerligt förbättringsarbete av Kemikalieinspektionens krisberedskapsförmåga genomfördes under året ett krishanteringssemina-rium för Kemikalieinspektionens ledningsgrupp och krisledningsgrupp. Aktiviteten bestod av en utbildningsdel och en övningsdel av lärande karaktär med flera krisscenarion som vi övade och diskuterade.

Kemikalieinspektionen medverkar sedan hösten 2013 i det nätverk om kriskommunikation som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) driver. Nätverket ligger bland annat bakom den beredskapsinformation på www.krisinfor-mation.se som handlar om kemikalieolyckor och oljespill. Nätverket genomförde 2014 en studieresa till USA för att ta del av amerikanska myndigheters erfarenheter av kriskommunikation i samband med kemikalieolyckor, bland annat det stora oljeut-

släppet i Mexikanska golfen 2010. Resultatet ska presenteras i en myndighetsgemensam rapport under 2015.

Analys och bedömning av hur de vidtagna åtgärderna har bidragit till att uppnå verksamhetens målKemikalieinspektionen har nu ett systematiskt sätt att med hjälp av kompetensanalyser kartlägga vilken kompetens vi behöver för att uppnå verk-samhetens mål. De åtgärder som vi vidtagit för att säkerställa att myndigheten har tillgång till denna kompetens utgår från dessa analyser. Detta gäller oavsett om det handlar om att utveckla/utbilda befintlig kompetens, vilket vi fångar upp i indivi-duella utvecklingssamtal, att rekrytera eller på annat sätt skaffa kompetens eller att utveckla såväl ledarskap som medarbetarskap.

Kompetensförsörjning och verksamhetsutveck-ling tillsammans syftar till att de strategiska målen ska nås och insatserna stödjer varandra. Arbetet med värdegrund, chefsut veck ling och utveckling av det strategiska och sys te ma tiska arbetet med kompetensförsörjning be döms särskilt ha bidragit till att vi tar ytterligare steg mot målet ”arbetsgiva-re i toppklass”. Genom att tillsätta expertfunktioner samt genom rekryte ring ar har myndigheten bibe-hållit och stärkt viktig kom petens för att nå målen om ”effektiv och professionell”, ”samverkar och finner innovativa lösningar” samt ”tar täten i EU och internationellt för giftfri varor”. Fortsatt utveckling av systemstöd och ekonomistyrning, inklusive ut-bildningar för chefer och medarbetare, har förbättrat den interna styrningen och kontrollen. Vi har också kommit närmare målet ”effektiv och professionell” genom vidtagna kompetensutvecklingsinsatser som beskrivs under avsnittet ”kompetensutveckling” ovan. Sammantaget bedömer vi mot denna bak-grund att de åtgärder som vidtagits har bidragit eller kommer att bidra till verksamhetens måluppfyllelse.

medarbetare har deltagit i

klarspråksutbildning

150 av cirka 270


2014 2013 2012

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Åldersgrupp < 30 år 1,7 0,5 1,3 1,0 1,4 1,2 1,1 2,2 1,4

Åldersgrupp 30–49 år 4 2,3 3,5 4,4 2,4 3,9 3,8 4,0 3,8

Åldersgrupp > 50 år 3,3 5,3 4,0 2,2 2,4 2,3 2,7 2,3 2,5

Tabell 52. Sjukfrånvaro fördelad på ålder, kön och totaltredovisad som procent av ordinarie arbetstid.

nisationen och de strategiska målen för 2012–2016 fortsätter vi att vidareutveckla ledningssystemet. Bedömningen är att det är effektivt.

Lednings- och kvalitetsarbeteVid den årliga externa revisionen av de interna processerna konstaterades att ledningssystemet upprätthålls på ett bra sätt inom verksamheten. Personalen är engagerad och kunnig. God ordning finns i allmänhet på de dokument som krävs för att visa att vi uppfyller olika krav.

Internt miljöarbeteMålet att minska elförbrukningen med två procent på myndigheten har inte uppnåtts. En anledning till det är att vi har haft målet under en lång rad av år och intensivt arbetat med att minska elförbruk-ningen. Nu har vi nått en nivå där det är svårt att ytterligare minska elförbrukningen.

Vi har ersatt tolv flygresor med digitala möten. Därmed sparade vi 2 450 kg koldioxid och 176 tusen kronor i form av arbetstid och reskostnader. Målet var att ersätta tjugo flygresor. Detta mål har myndigheten haft i fyra år. Arbetssättet att ersätta resor med digitala möten har blivit inarbetat hos personalen, vilket gör att målet börjar spela ut sin roll. Det bidrar till att vi inte når målet i år. 2015 års interna miljömål är att:• minskaelförbrukningenmedtvåprocentjäm-

fört med 2014• minskamängdenosorteratavfallmedtrepro-

cent jämfört med 2014.

Myndighetens sjuktal har ökat från 3,1 till 3,6 procent och en del av sjukfrånvaron är arbetsre-laterad. Under året har vi därför vidtagit ett antal arbetsmiljörelaterade åtgärder. Ökningen beror på ökad långtidsfrånvaro som 2014 uppgår till 54% av den totala sjukfrånvaron jämfört med 45,1% 2013. Exempel på åtgärder vi genomför är fysis-ka arbetsmiljöronder vid samtliga arbetsplatser, stödinsatser på gruppnivå från företagshälsovården och intervjuer som HR-sekretariatet genomfört med dem som varit sjukskrivna mer än fyra veckor i sträck.

Under hösten har vi genomfört en medarbetar-undersökning och resultatet har föranlett att vi inlett ytterligare arbetsmiljörelaterade och verk-samhetsförbättrande åtgärder.

Kemikalieinspektionens ledningssystemKemikalieinspektionen är fortsatt certifierad enligt kvalitetsstandarden ISO 9001 och miljöstandar-den ISO 14001. Kemikalieinspektionen har ett ledningssystem som löpande vidareutvecklas och förbättras. Med utgångspunkt från den nya orga-

2014 2013 2012

Kvinnors sjukfrånvaro 3,6 3,5 3,3

Mäns sjukfrånvaro 3,5 2,4 3,1

Totalt 3,6 3,1 3,3

Tabell 51. Sjukfrånvaro fördelad på män, kvinnor och totaltredovisad som procent av ordinarie arbetstid.

Kommentar sjuktal

74 Kemikalieinspektionens årsredovisning 201474 Kemikalieinspektionens årsredovisning 2014

Sammanställning över väsentliga uppgifter(tkr) 2014 2013 2012 2011 2010

Låneram Riksgäldskontoret

Beviljad 30 000 30 000 20 000 14 000 14 000

Utnyttjad 21 872 17 675 11 607 9 749 9 379

Kontokrediter Riksgäldskontoret

Beviljad 8 000 8 000 8 000 8 000 8 000

Maximalt utnyttjad 0 0 0 0 0

Räntekonto Riksgäldskontoret

ränteintäkter 144 420 745 1 046 173

räntekostnader 0 0 0 0 0

Avgiftsintäkter

Avgiftsintäkter som disponeras

Beräknat belopp enligt regleringsbrev 13 190 13 950 10 500 10 400 8 030

Avgiftsintäkter 10 148 11 253 12 398 7 569 7 786

Beräknat belopp enligt regleringsbrev 350 300 0 0 0

Övriga avgiftsintäkter 12 620 391 0 0 0

Avgiftsintäkter som ej disponeras

Beräknat belopp enligt regleringsbrev 98 530 36 040 80 050 67 750 95 050

Avgiftsintäkter 86 020 31 952 74 324 70 029 62 779

Anslagskredit

UO 20 Anslag 1:6

Beviljad 6 490 5 828 5 731 5 683 4 916

Utnyttjad 0 0 0 0 0

Uo 20 Anslag 1:7 ap.2

Beviljad 15 15 15 15 0

Utnyttjad 0 0 0 0 0

Anslag

UO 20 Anslag 1:6 Ramanslag

Anslagssparande 7 237 4 329 7 511 8 414 5 082

Uo 20 Anslag 1:7 ap.2 ramanslag

Anslagssparande 0 5 4 6 0

Bemyndiganden Ej tillämplig

Personal

Antalet årsarbetskrafter (st) 226 216 213 199 184

Medelantalet anställda (st)* 260 246 229 212 195

driftkostnad per årsarbetskraft 987 992 963 988 924

Kapitalförändring**

Årets 4 793 5 892 503 -850 -1 059

Balanserad 2 888 -3 004 -3 507 -2 657 -1 599

* i beräkningen av medelantalet anställda 2014 är inte eventuellt tjänstledig personal frånräknad. ** Fr.o.m. år 2009 avräknas anslag kostnadsmässigt. Årets kapitalförändring fr. o. m. år 2009 består av osäkra uppbördsfordringar. Fr.o.m 2013 består årets kapitalförändring även av reglerade uppbördsfordringar mot inkomsttitel då uppbördsverksamheten redovisas kassamässigt.


Resultaträkning(tkr) Not 2014 2013

Verksamhetens intäkter

intäkter av anslag 1 202 334 187 300

intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 23 313 13 048

intäkter av bidrag 3 3 923 17 940

Finansiella intäkter 4 197 442

Summa 229 767 218 730

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 5 -171 773 -165 932

Kostnader för lokaler -13 517 -13 467

Övriga driftkostnader 6 -37 532 -34 871

Finansiella kostnader 7 -179 -392

Avskrivningar och nedskrivningar -6 766 -4 067

Summa -229 767 -218 730

Verksamhetsutfall 0 0

Uppbördsverksamhet

intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 8 75 35

skatteintäkter m.m. 9 90 738 37 809

Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -86 020 -31 952

Saldo 4 793 5 892

Transfereringar

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 10 470 8 282

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 18 341 15 050

Lämnade bidrag 10 -28 812 -23 332

Saldo 0 0

Årets kapitalförändring 11 4 793 5 892


Balansräkning(tkr) Not 2014–12–31 2013–12–31

TILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling 12 19 233 15 875

rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 13 297 765

Summa 19 531 16 640

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet 14 55 37

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 15 3 095 2 769

Summa 3 150 2 806

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 52 146

Fordringar hos andra myndigheter 16 8 010 5 983

Övriga kortfristiga fordringar 17 9 648 5 195

Summa 17 710 11 324

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 18 3 654 3 481

Upplupna bidragsintäkter 19 787 3 597

Övriga upplupna intäkter 20 9 447 10 043

Summa 13 888 17 121

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket 21 -17 790 -10 232

Summa -17 790 -10 232

Kassa och bank

Behållning räntekonto i riksgäldskontoret 45 555 37 052

Summa 45 555 37 052

SUMMA TILLGÅNGAR 82 044 74 712

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital 22

Balanserad kapitalförändring 2 889 -3 004

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 11 4 793 5 892

Summa 7 682 2 889

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 23 658 1 229

Övriga avsättningar 24 1 373 1 029

Summa 2 030 2 258

Skulder m.m.

Lån i riksgäldskontoret 25 21 872 17 675

Kortfristiga skulder till andra myndigheter 26 6 454 6 113

Leverantörsskulder 7 915 8 180

Övriga kortfristiga skulder 27 3 510 3 395

Förskott från uppdragsgivare och kunder 28 18 362 15 169

Summa 58 113 50 533

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 29 13 528 15 993

oförbrukade bidrag 30 691 3 039

Summa 14 219 19 033

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 82 044 74 712

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2014 77Kemikalieinspektionens årsredovisning 2014 77

Anslagsredovisning

Anslag NotIng. överfö-ringsbelopp

Årets till-delning enl.

regl.brev

Omdispo- nerade an-

slagsbelopp IndragningTotalt dispo-

nibelt belopp Utgifter

Utgåendeöverförings-

belopp

UO 20 1:6 Kemikalieinspektionenap.1 Kemikalie- inspektionen (ram) 31 2 500 162 970 -10 000 0 155 470 -150 407 5 063

ap.2 nationell prövning och tillsyn av bekämpningsmedel (ram) 1 829 53 357 10 000 -314 64 872 -62 697 2 175

UO 20 1:7 Internationellt miljösamarbete

ap.2 int miljösamarbete – annan valuta (ram)

32 5 500 0 -5 500 -500 0

Summa 4 334 216 827 0 -319 220 842 -213 605 7 237

Redovisning mot anslag (tkr)

Inkomsttitel Not Beräknatbelopp Inkomster

9433 Avgifter för Kemikalieinspektionen011 Avgifter för Kemikalieinspektionen 33 43 000 42 655

9437 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel011 skatt på bekämpningsmedel 33 55 500 43 290

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet169 Övriga inkomster 30 75

Summa 98 530 86 020

Redovisning mot inkomsttitel (tkr)

Villkor för anslag 1:6 ap.1 Kemikalieinspektionen

Högst 5 500 000 kronor får användas för bidrag till interna-tionella kemikaliesekretariatet (the international Chemical secretariat, Chemsec). Medlen betalas ut mot rekvisition. Under 2014 har utbetalats 5 500 tkr.

Högst 150 000 kronor får betalas ut till Läkemedelsver-ket för genomförande av regeringens uppdrag om hormon-störande parabener. Under 2014 har utbetalats 150 tkr.

Från anslaget får medel användas för att täcka upp even-tuella underskott i prövningsverksamheten enligt förordning (eg) nr 1107/2009 och direktiv 98/8/eg inom det svenska rapportörsprogrammet (serP) rörande riskbedömning av befintliga och nya verksamma ämnen i bekämpningsmedel. sådana medel ska hanteras och redovisas separat. För 2014 har 3 335 tkr redovisats mot anslaget.

Minst 4 000 000 kronor av anslagsposten ska användas för Kemikalieinspektionens insats i utvecklingen av en konsumentupplysningstjänst. Arbetet ska bedrivas i samråd med övriga berörda aktörer. Konsumentinformation inom ramen för handlingsplanen för en giftfri vardag ska utgöra en del av tjänsten. För 2014 har 4 448 tkr använts.

Kemikalieinspektionen får betala ut 1 000 000 kronor till Konkurrensverket för uppdraget om Upphandlingskriterier för giftfri förskola. Under 2014 har utbetalats 1 000 tkr.

ap.2 Nationell prövning och tillsyn av bekämpningsmedel

Kemikalieinspektionen ska från anslaget betala ut högst 4 000 000 kronor till Livsmedelsverket och högst 1 500 000 kronor till statens jordbruksverk för natio-nell prövning av växtskyddsmedel och biocidprodukter. Livsmedelsverket och statens jordbruksverk ska redovisa till Kemikalieinspektionen hur medlen har disponerats och hur de har bidragit till att minska handläggningstiderna. För 2014 har utbetalts 1 935 tkr till Livsmedelsverket samt 988 tkr till statens Jordbruksverk.

Minst 4 000 000 kronor ska användas för prövning av ansökningar om godkännande avväxtskyddsmedel enligt direktiv 91/414/eeg. Under 2014 har 7 798 tkr använts till prövning av ansökningar om god-kännande av växtskyddsmedel enligt direktiv 91/414.

Villkor för anslag 1:7ap.2 Int miljösamarbete – annan valuta

Anslagsposten disponeras för bidrag som betalas ut i annan valuta än svenska kronor till följande internationella organisationer: WHo international Programme for Chemical safety (iPCs), oeCd Pesticide Programme, oeCd Biocide Programme, oeCd Working group on Harmonisation of regulatory oversight in Biotechnology och oeCd expan-ded special Programme. Under 2014 utbetalats 430 tkr till oeCd env/eHs samt 70 tkr till WHo.


Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciperKemikalieinspektionens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrnings-verket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna.

I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter bryt-dagen har fakturor överstigande 50 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Motsvarande beloppsgräns föregående år var 25 tkr.

Kostnadsmässig anslagsavräkningSemesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr. o. m. år 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2013, 3 806 tkr, har år 2014 minskat med 800 tkr.

Upplysningar av väsentlig betydelseKemikalieinspektionen betalar ut pengar för olika biståndsprojekt som finansieras av Sida. Den del som erhålls från Sida och som finansierar Kemika-lieinspektionens egen verksamhet i dessa projekt redovisas fr. o. m 2014 som intäkter av tjänsteex-port. Intäkterna enligt tjänsteköpsöverenskommel-sen redovisades tidigare som intäkter av bidrag i resultaträkningen. Jämförelsetal för 2013 redovisas under respektive not.

Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutveckla-de dataprogram, förvärvade licenser och rättighe-ter samt maskiner och inventarier som har ett an-skaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 50 tkr samt för immateriella tillgångar 100 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstå-ende giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst fem år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivnings-metod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk.

Tillämpade avskrivningstider 3 år Dataprogram, licenser, rättigheter datorer och kringutrustning, övriga kontorsmaskiner5 år Inredningsinventarier, förbättringsutgifter på annans fastighet, egenutvecklade dataprogram

OmsättningstillgångarFordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda. Övriga omsättningstillgångar har tagits upp till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip.

SkulderSkulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balans-dagens kurs. Nedskrivning av uppbördsfordringar avseende kemikalieavgifter har gjorts som en följd av att preskriptionstiden för dessa fordringar är fem år.

Tilläggsupplysningar och noterAlla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Tilläggsupplysningar


Namn Ersättning Andra råds- och styrelseuppdrag

Örjan Brinkman 1,5 ordförande i sveriges konsumenterordförande i råd & rönordförande Unicum – design for all President i BeUC den europiska konsumentrörelsenLedamot Arbetes museumLedamot i Jordbruksverkets insynsrådLedamot i Förmåns- och läkemedelsverkets insynsrådordförande i stiftelsen väddö - södertörns folkhögskolorLedamot i statliga nämnden för tandvårdsstöd

Jan eksvärd 6 inspire Action and research ABLedamot i styrelsen för stiftelsen oscar och Lili Lamms Minne

Ann enander 4,5 vetenskapliga rådet för Myndigheten för samhällsskydd och BeredskapLedamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademienstyrelseledamot i Allmänna Försvarsföreningen värmland

Ann-sofie eriksson 1,5 elberedskapsrådet, energieffektiviseringsrådetMiljömålsberedningenLivsmedelsverkets insynsrådFolk- och försvars styrelse

olof Holmer 3 Aktiebolaget Färgintressenter, styrelseledamot, vdKTF organisation Aktiebolag, styrelseledamot, vd

Magnus Huss 3 Plastkretsen (PK) AktiebolagPlast- och kemiföretagens service, PKs ABindustri-och Kemigruppen service sverige ABelektronikåtervinning i sverige ekonomisk förening

Mikael Karlsson 4,5 AB smålands Taberg naturskyddsföreningens förlag ABMiljömålsberedningen, sakkunnigstatens Kärnavfallsråd, ledamoteuropean environmental Bureau, ordförande

Christina rudén 3 eCHA Management Board (nominerad av eU-parlamentet)Formas ForskarrådÖstersjöcentrum (stockholm universitet)institutionen för tillämpad Miljövetenskap (bitr. prefekt)

Kerstin Lindvall 3 iCA global sourcing Ltd Ledamot i KrAvs styrelse

Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag (tkr)

Namn Lön Andra råds- och styrelseuppdrag

nina Cromnier 1 076 eCHA Management Board, ordförandegeneraldirektör internationella förhandlingskommittén för en kvicksilverkonvention, eU:s repr.

styrelsen Mistra Pharma, ledamot

Bilförmån 31

Anställdas sjukfrånvaroUppgifter om anställdas sjukfrånvaro, se tabellerna 51 och 52 på sid 72 i resultatredovisningen.

Ersättningar och andra förmåner (tkr)Rådsledamöter / andra styrelseuppdrag


Noter

Resultaträkning 2014 2013

Not 1 Intäkter av anslag

intäkter av anslag 202 334 187 300

Summa 202 334 187 300

summa Intäkter av anslag samt Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag (212 805 tkr) skiljer sig från summa Utgifter (213 605 tkr) på anslaget Uo 20 1:6 ap1. skillnaden (800 tkr) beror på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009 (-800 tkr). denna post har belastat anslaget, men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen.

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

intäkter av konsultuppdrag (serP) 9 943 11 253

intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen 668 908

intäkter av tjänsteexport 12 620 391

icke statliga medel, 15a § kapitalförsörjningsförordningen 6 4

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 75 492

Summa 23 313 13 048

intäkter av konsultuppdrag avser svenska rapportörsprogrammet serP. Kemikalieinspektionen betalar ut pengar för olika biståndsprojekt som finansieras av sida. den del som erhålls från sida och som finan-sierar Kemikalieinspektionens egen verksamhet i dessa projekt redovisas fr o m 2014 som intäkter av tjänsteexport. intäkterna enligt tjänsteköpsöverenskommelsen redovisades tidigare som intäkter av bidrag i resultaträkningen. För 2013 uppgick motsvarande belopp till 14 451 tkr. *9 tkr redovisat mot anslag

Not 3 Intäkter av bidrag

intäkter av bidrag från statliga myndigheter 2 333 16 434

Bidrag från eU:s institutioner 1 590 753

Bidrag från övriga länder och internationella organisationer 0 753

Summa 3 923 17 940

intäkterna enligt tjänsteköpsöverenskommelsen med sida redovisades tidigare som intäkter av bidrag i resultaträkningen. Fr o m 2014 redovisas intäkten som intäkter av tjänsteexport. För 2013 uppgick beloppet som avser tjänsteexport till 14 060 tkr. intäkter av bidrag från statliga myndighter uppgår 2013 till 2 374 tkr.

Not 4 Finansiella intäkter

ränta på räntekonto i riksgäldskontoret 144 420

Övriga ränteintäkter 2 5

Övriga finansiella intäkter 51 17

Summa 197 442

Not 5 Kostnader för personal

Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal)

113 646 107 770

Övriga kostnader för personal 58 127 58 162

Summa 171 773 165 932

Kostnader för personal har ökat med 5 876 tkr, 5,5%, jämfört med föregående år. Ökningen beror på ökat antal anställda. Antal årsar-betskrafter har ökat med 10 jämfört med 2013.

Not 6 Övriga driftkostnader

reparationer och underhåll 1 710 706

offentligträttsliga avgifter, skatter, kundförluster -74 -784

resor, representation, information 3 960 4 462

Köp av varor 2 692 2 523

dataprogram och licensavgifter 2 382 2 546

Konsulttjänster 18 422 21 490

Köp av övriga tjänster 8 440 3 928

Summa 37 532 34 871


Resultaträkning forts. 2014 2013

Not 7 Finansiella kostnader

ränta på lån i riksgäldskontoret 19 126

Övriga finansiella kostnader 160 267

Summa 179 392

Not 8 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras

dispensavgifter och ansökningsavgifter avseende

trikloretylen 75 35

Summa 75 35

Not 9 Skatteintäkter m.m.

Kemikalieavgifter 45 891 2 186

Bekämpningsmedelsavgifter 44 925 34 924

Återföring befarade kundförluster kemikalieavgifter 106 749

Konstaterade kundförluster kemikalieavgifter -185 -50

Summa 90 738 37 809

skatteintäkter avseende kemikalieavgifter har ökat med 43 705 tkr jämfört med föregående år. detta beror på ändringar i Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Kemikalieavgifter tas inte längre ut som preliminära och slutliga avgifter. som en följd av ändringarna i förordningen fakturerades inte preliminära årsavgifter (kemikalieavgifter) under 2013. Bekämpningsmedelsavgifter har ökat med 10 001 tkr.

Not 10 Lämnade bidrag

WHo 70 65

oeCd 430 430

UneP 350 224

internationella kemikaliesekretariatet 5 500 4 000

Jordbruksverket 988 1 053

Livsmedelsverket 1 935 1 860

Konsumentverket 396 600

Läkemedelsverket 150 50

Konkurrensverket 1 000 0

Bidrag till övriga länder och organisationer med stöd av medel från naturvårdsverket 26 96

Bidrag till övriga länder och organisationer med stöd av medel från sida 17 966 14 954

Summa 28 812 23 332

Not 11 Årets kapitalförändring

Periodiseringsdifferenser uppbördsverksamhet 4 793 5 892

Summa 4 793 5 892

Årets kapitalförändring består av osäkra uppbördsfordringar och reglerade uppbördsfordringar då uppbördsverksamheten redovisas kassamässigt mot inkomsttitel fr.o.m.2013.


Balansräkning 2014–12–31 2013–12–31

Not 12 Balanserade utgifter för utveckling

ingående anskaffningsvärde 20 496 9 689

Årets anskaffningar 7 820 10 807

Summa anskaffningsvärde 28 316 20 496

ingående ackumulerade avskrivningar -4 621 -3 052

Årets avskrivningar -4 462 -1 569

Summa ackumulerade avskrivningar -9 083 -4 621

Utgående bokfört värde 19 233 15 875

Not 13 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar


Årets anskaffningar 143 0

Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde 0 -3 654



Årets avskrivningar -611 -865

Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 0 3 654


Utgående bokfört värde 297 765

Not 14 Förbättringsutgifter på annans fastighet


Årets anskaffningar 34 0



Årets avskrivningar -16 -15


Utgående bokfört värde 55 37

Not 15 Maskiner, inventarier, installationer m.m.


Årets anskaffningar 2 004 1 333

Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde -4 713 -293



Årets avskrivningar -1 678 -1 619

Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 4 713 293


Utgående bokfört värde 3 095 2 769

Not 16 Fordringar hos andra myndigheter

Fordran ingående mervärdesskatt 3 286 2 523

Kundfordringar hos andra myndigheter 4 725 3 352

Övriga fordringar hos andra myndigheter 0 107

Summa 8 010 5 983

Not 17 Övriga kortfristiga fordringar

Fordringar hos anställda 9 3

Fordran bekämpningsmedelsavgifter 5 329 6 101

Fordran ansökningsavgifter 5 531 1 474

Fordran kemikalieavgifter 925 1 303

värdereglering uppbörd -2 149 -3 729

Övriga kortfristiga fordringar 3 42

Summa 9 648 5 195


Balansräkning forts. 2014–12–31 2013–12–31

Not 18 Förutbetalda kostnader

Förutbetalda hyreskostnader 3 030 3 030

Övriga förutbetalda kostnader 624 451

Summa 3 654 3 481

Not 19 Upplupna bidragsintäkter

inomstatliga 0 2 851

Utomstatliga sida-finansierade projekt (eFor-reach-evaluation) 787 746

Summa 787 3 597

Not 20 Övriga upplupna intäkter

Övriga upplupna intäkter utomstatliga 9 447 10 043

Summa 9 447 10 043

Not 21 Avräkning med statsverket

Uppbörd

ingående balans -3 520 -4 215

redovisat mot inkomsttitel -86 020 -31 952

Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde 75 650 32 646

Skulder avseende Uppbörd -13 890 -3 520

Anslag i icke räntebärande flöde

ingående balans 0 0

redovisat mot anslag 500 495

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebäran-de flöde

-500 -495

Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde 0 0

Anslag i räntebärande flöde


redovisat mot anslag 213 105 191 462

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -216 327 -194 260

Återbetalning av anslagsmedel 4 514 1 780

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -7 237 -8 529

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

ingående balans 3 806 4 381

redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -800 -575

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 3 006 3 806

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto


inbetalningar i icke räntebärande flöde 116 436 53 713

Utbetalningar i icke räntebärande flöde -38 967 -19 672

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar -75 150 -32 151

Övriga fordringar på statens centralkonto 332 -1 988

Summa Avräkning med statsverket -17 790 -10 232

Uppbörd avseende skatteintäkter redovisas kassamässigt mot inkomsttitel fr.o.m 2013.



Not 22 Myndighetskapital Balanserad ka-pitalförändring,

avgiftsbelagd verksamhet

Kapitalföränd-ring enl resulta-

träkningenspecifikation förändring av myndighetskapitalet

Utgående balans 2013 -3 004 5 892

rättelser 0 0

Ingående balans 2014 -3 004 5 892

Föregående års kapitalförändring 5 892 -5 892

Årets kapitalförändring 4 793

Summa årets förändring 5 892 -1 099

Utgående balans 2014 2 889 4 793

Not 23 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

ingående avsättning 1 229 1 898

Årets pensionskostnad -96 73

Årets pensionsutbetalningar -476 -742

Utgående avsättning 658 1 229

Not 24 Övriga avsättningar

Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder

ingående balans 1 029 707

Årets förändring 344 322

Utgående balans 1 373 1 029

Myndigheten bedömer att avsättningen avseende Trygghetsstiftelsen inte kommer att regleras under det närmast följande räkenskaps-året.

Not 25 Lån i Riksgäldskontoret

Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.

ingående balans 17 675 11 607

Under året nyupptagna lån 10 982 10 490

Årets amorteringar -6 785 -4 422

Utgående balans 21 872 17 675

Beviljad låneram enligt regleringsbrev 30 000 30 000

Not 26 Kortfristiga skulder till andra myndigheter

Utgående mervärdesskatt 54 0

Arbetsgivaravgifter 3 151 2 884

Leverantörsskulder andra myndigheter 3 247 3 227

Övrigt 2 2

Summa 6 454 6 113

Not 27 Övriga kortfristiga skulder

Personalens källskatt 2 924 2 646

Personalens pensionsavgifter 6 0

outredda kemikalieavgifter 544 749

Övrigt 36 0

Summa 3 510 3 395

Not 28 Förskott från uppdragsgivare och kunder

Förskott från kunder 0 531

Förskott från uppdragsgivare (serP) 18 362 14 637

Summa 18 362 15 169



Not 29 Upplupna kostnader

Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 11 862 12 595

Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter 307 1 112

Övriga upplupna kostnader 1 359 2 287

Summa 13 528 15 993

Not 30 Oförbrukade bidrag

Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet 490 3 039

Bidrag som erhållits från icke-statliga organisationer eller privatpersoner 201 0

Summa 691 3 039

varav bidrag från statlig myndighet som förväntas tas i anspråk:

inom tre månader 147 832

mer än tre månader till ett år 343 2 207

mer än ett år till tre år 0 0

mer än tre år 0 0

Summa 490 3 039

Anslagsredovisning

Not 31 UO 20 1:6 Kemikalieinspektionen

ap.1 Kemikalieinspektionen (ram)

enligt regleringsbrevet disponerar Kemikalieinspektionen en anslagskredit på 6 490 tkr. Under 2014 har myndigheten inte utnyttjat krediten.

Kemikalieinspektionen får disponera 5 828 tkr av det ingående överfö-ringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 194 260 tkr enligt regleringsbrevet.

Anslaget är räntebärande.

Not 32 UO 20 1:7 Internationellt miljösamarbete

ap.2 Int miljösamarbete – annan valuta (ram)

enligt regleringsbrevet disponerar Kemikalieinspektionen en anslagskredit på 15 tkr. Under 2014 har myndigheten inte utnyttjat krediten.

Myndigheten får inte disponera det ingående överföringsbeloppet från föregående år enligt årets regleringsbrev.

Anslaget är inte räntebärande.

Not 33 9437 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel

011 Skatt på bekämpningsmedel

Totalt sett har intäkterna avseende bekämpningsmedel ökat under året,det är främst årsavgifterna som står för ökningen. Även ansökningsavgifterna har ökat men inte i den omfattning som förväntades. Att intäkterna inte når upp till budgeten beror på att de nya avgiftsnivåerna inte nått full effekt under året. Från och med 2013 redovisar Kemikalieinspektionen intäkter mot inkomsttitel kassamässigt. det innebär att faktureringar gjorda sent under året och som inte betalats 2014-12-31 kvarstår som fordringar till nästkommande år. dessa uppgår totalt till motsvarande drygt 6 500 tkr och består till huvuddelen av ansökningsavgifter.


Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Sundbyberg den 20 februari 2015

Nina Cromnier Generaldirektör

Undertecknande


OrdlistaAIR Annex i renewal Working groupAISE Association internationale de la savonnerie, de la détergence et des Produits d’entretien (internationellt förbund för tvätt- och rengöringsmedelBALTSens Baltic sea sensitivity (projekt)BASTA icke vinstdrivande aktiebolag, ägt av ivL och sveriges Byggindustrier med system som syftar till att fasa ut ämnen med farliga egenskaper ur byggprodukter BBP Benzyl butylftalatBIT BenzisotiazolinonBPA Bisfenol ACA Competent Authority (behörig myndighet)CARACAL Competent Authorities for reach and CLP (expertgrupp för behöriga myndigheter för reach och CLP) CASG Nano reACH Competent Authorities subgroup on nanomaterials (behöriga myndigheters undergrupp för nanomaterial)CE Conformité européenne, märkningssymbolCEN Comité européen de normalisation ChEmiTecs Kemiskt-tekniskt forskningsprogram om farliga ämnen i varorCiP Chemicals in Products project (UneP) Circa Communication and information resource Centre Administrator (gemensam arbetsyta för samarbetspartner inom eU)CITA Croatian institute for Toxicology and Anti-doping CLEEN eU Chemicals Legislation (european enforcement network) CLH Classification and Labelling Harmonised, Harmonise-rad klassificeringCLP Klassificering och märkning av ämnen och blandning-ar (Classification, Labelling and database of substances and mixtures)Cohiba Control of hazardous substances in the Baltic sea region projectCMR-ämnen Carcinogenic, mutagenic, reprotoxic (ämnen som är cancerframkallande, skadar arvsmassan och fort-plantningsförmågan)cMS concerned Member stateCOD Carbon oxygen demand (mått på den mängd syre som förbrukas vid fullständig kemisk nedbrytning av organiska ämnen i vatten)CoI Cost of inactionCoRAP Community rolling Action Plan (handlingsplan för utvärdering av kemikalier)Co-RMS Co-reporting Member stateCREAM Mechanistic effect Models for the ecological risk Assessment of Chemicals. eU-nätverk.CSD Un Commission on sustainable developmentCTC Centre Technique de la ChimieDBP dibutylftalatDCHP dicyklohexylftalatdeca-BDE dekabromodifenyleterDEET n,n-dietyl-m-toluamid

DEHP dietylhexylftalatDG ENV MiljödidirektoratetDG SANCO generaldirektoratet för folkhälsa och konsumentskyddDIBP diisobutylftalatDIDP diisodecylftalatDIPN diisononylftalatDNEL derived no effect Level, ”Härledd noll-effekt nivå”, ett slags gränsvärdeEcha european Chemicals Agency (europeiska kemikalie-myndigheten)Efsa european Food safety Authority (europeiska Livs- medelssäkerhetsmyndigheten)ESV ekonomistyrningsverketETU etylentioureaeurostat eU:s statistikmyndighetFAQ Frequently Asked Questions, frågor och svarFormas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggandeFVO eU Food and veterinary officeGCLA government Chemist Laboratory Agency (Tanzania)GCO global Chemicals outlookGEF global environment FacilityGHS globally Harmonized system of Classification and LabellingGMO genetically Modified organismHBCDD HexabromcyklododekanHCBD HexaklorbutadienHEEG Human expert exposure groupHELCOM Helsingforskommissionen (Helsinki Commission)Hermes statens informationssystem för budgetering och uppföljningHICC Hydroxyisohexyl 3-cyclohexen karboxaldehydHÄMI styrgrupp för hälsorelaterad miljöövervakningICCM2 second session of the international Conference on Chemicals Management (sAiCM:s andra internationella konferens för kemikaliehantering), UnePIIH Branschföreningen för industriell och institutionell hygienIKEM Branschföreningen innovations- och Kemiindustri-ernaINC intergovernmental negotiating Committee (UneP)IMM institutet för miljömedicinINTERACT ChalmersprojektITM institutionen för tillämpad miljövetenskapITP international Training Programme (internationellt utbildningsprogram)KemI-stat verktyg för att sammanställa statistiska uppgifter som bygger på data i Kemikalieinspektionens produktregis-ter och bekämpningsmedelsregister.KID Kemikalier i detaljhandelnKlif Klima- og forurensningsdirektoratet, norgeKTF Kemisk-tekniska leverantörförbundetKTH Kungliga Tekniska Högskolan


KÅHS Kemikalieinspektionens årsavgiftshanteringssystemLIRA guidance on the development of legal and institu-tional infrastructures for sound management of chemicals and measures for recovering costs of national administra-tion (vägledningsdokument för att bland annat utveckla strukturer till en sund kemikaliehantering)LRF Lantbrukarnas riksförbundMistra stiftelsen för miljöstrategisk forskningMSA MiljösanktionsavgiftMSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskapMSC eU Member state Committee, medlemsstats- kommitténNBK nordiska biocidgruppenNANoReg eU-projekt om nanoregistrering och risk- hanteringNEGh nordic expert group on human exposureNKG nordiska kemikaliegruppenNORAP nordic risk Assessment groupNORMAN europeiska nätverket för miljöövervakningNPG nordiska produktregistergruppenNSG nationella substitutionsgruppenOECD organization for economic Cooperation and development OEWG open-ended Working groupokta- och pentaBde okta- och pentabromdifenyleterPAH Polycykliska aromatiska kolvätenPAI Post Approval issuesPARERE Preliminary Assessment of regulatory relevance (nätverk)PBDE Polybromerade bifenyletrarPBT Persistent (långlivad), bioackumulerande och toxiskPCN Polyklorerad naftalenPCP PentaklorfenolPFNA PerfluorononansyraPFOS PerfluoroktansulfonatPOP Persistent organic Pollutants (långlivade organiska föroreningar)POPPRC Perstistent organic Pollutants review Committee, UnePPPP Plant Protection Product (växtskyddsmedel)PRIO Prioriteringsguide, KemikalieinspektionenPROSAFE Product safety network (fristående nätverk för konsumentsäkerhet)PVC PolyvinylkloridQSP Quick start ProgrammeRAC risk Assessment Committee (riskbedömnings- kommitténReach registration, evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier)

REF reACH-en-Force, eURE-PATH Femårigt project för att utreda förekomst, spridning och risker för människa och miljö avseende perfluorinerade ämnen kring svenska storflygplatserRIP reACH implementation ProgrammeRIPE eU-gemensamt databasverktyg för informationRMO risk Management option (riskhanteringsanalys)RMS reporting Member state (rapporterande medlems-stat)RoHS restriction of the use of certain Hazardous substan-ces in electrical and electronic equipment (begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning), eURoI registry of intention (registrering om avsikt att lämna dokumentation för ett svHC-ämne)SAICM strategic Approach to international Chemicals Management (den globala kemikaliestrategin), UnePSCB statistiska centralbyrånSCFCAH standing Committee on the Food Chain and Animal HealthSEAC Committee for socio-economic Analysis of the european Chemicals Agency (kommittén för samhälls- ekonomisk analys), eUSERP svenska rapportörprogrammet för utvärdering av aktiva ämnen i växtskyddsmedel och biocidprodukter, eUSIS swedish institute of standardsSLU statens lantbruksuniversitetSMC sound Management of ChemicalsSpider swedish information pesticides database for enquiries and reportsSPIN substances in Preparations in the nordic Countries (database)STORM stormarknadsprojektetSveff sveriges färgfabrikanters föreningSVHC-ämnen särskilt farliga ämnen (substances of very high concern)Swetox svenskt centrum för toxikologiska vetenskaperTAIEX eU Technical Assistance and information exchange (hjälper eU-kandidatländer att införliva och tillämpa eU-regler i nationell lagstiftning)UNDP United nations development Programme (Fn:s utvecklingsprogram)UNEP United nations environment Programme (Fn:s miljöprogram)VOC volatile organic Compounds (Flyktiga organiska ämnen)vPvB Mycket persistent/långlivad) och mycket bioackumulerande (very persistent/very bioaccumulating)XRF röntgenfluorescens (X-ray fluorescence, X-ray refractiometer)zRMS zonal rapporteur Member state

Kemikalieinspektionen är en myndighet under regeringen. Vi arbetar i Sverige, inom EU och internationellt för att utveckla lagstiftning och andra styrmedel som främjar god hälsa och bättre miljö. Vi har tillsyn över reglerna för kemiska produkter, bekämpningsmedel och ämnen i varor och gör inspektioner. Vi granskar och godkänner bekämpningsmedel innan de får användas.

Vårt miljökvalitetsmål är Giftfri miljö.

©Kemikalieinspektionen Grafisk form: Typisk Form designbyråFoto: Ulf HuettGrafik: Per ThorneusTypografi: Trade Gothic och SabonPapper: Omslag Invercote 260 g, inlaga Scandia 2000 130 gTryck: Modintryckoffset, Stockholm 2015

ISBN 91-7932-070-8Artikelnummer 511146

Den här trycksaken kan beställas från: Arkitektkopia AB, e-post: [email protected] Box 11093, 161 11 Brommatelefon: 08-505 933 35, fax: 08-505 933 99

Box 2, 172 13 sundbyberg08-519 41 100

Besöks- och leveransafressesplanaden 3A, 172 67 sundbyberg

[email protected]

KE

MIK

AL

IEIN

SP

EK

TIO

NE

N •

ÅR

SR

ED

OV

ISN

ING

20

14

kemikalieinspektionens årsredovisning 2014 · grafisk manual kemikalieinspektionen version 1.10,...

Documents