1

Karlskoga

Vattenverk & Reningsverk

LIA-period 1

2016-02-29 – 2016-05-06

Erik Persson

2016-05-12

2

Innehåll 1 Inledning ............................................................................................................. 3

2 VA-bolaget ........................................................................................................... 3

3 Vattenverk .......................................................................................................... 3

3.1 Råvattenpumpstation .................................................................................. 3

3.2 Råvattenverket ............................................................................................. 4

3.3 Infiltrationsbassänger ................................................................................. 6

3.4 Dricksvattenverket ...................................................................................... 6

4 Reningsverk ........................................................................................................ 7

4.1 Mekanisk rening .......................................................................................... 7

4.2 Biologisk rening ........................................................................................... 8

4.3 Kemisk rening .............................................................................................. 8

4.4 Slam ............................................................................................................ 10

4.5 Mosseruds återvinningsanläggning .......................................................... 12

4.6 Actiflo-anläggning ...................................................................................... 12

4.7 Styr- och övervakningssystem ................................................................... 12

5 Min praktik ....................................................................................................... 13

5.1 Reningsverket ............................................................................................ 13

5.2 Vattenverket .............................................................................................. 15

6 Rörnät ............................................................................................................... 16

7 Slutord ............................................................................................................... 16

3

1 Inledning

Jag studerar Vatten- och Miljö̈teknik på yrkeshögskolan i Hallsberg. I utbildningen ingår det två̊̊ stycken LIA-perioder, Lärande I Arbete. Min första LIA-period under 10 veckor har varit på reningsverket och på vattenverket i Karlskoga. Jag ville få erfarenhet av verkligheten och mer kunskap om helheten i processerna på reningsverk och på vattenverk. Mina uppgifter under perioden har varit att lära mig processövervakning, daglig skötsel, pumprunda, provtagning, analys på lab m.m.

2 VA-bolaget

Det är VA-bolaget i Karlskoga AB som producerar dricksvatten, renar

avloppsvatten och sköter rörnät. VA-bolaget i Karlskoga AB är dotterbolag till

Kemab, Karlskoga Energi & Miljö AB. Kemab är helägt av Karlskoga kommun.

3 Vattenverk

Dricksvattnet i Karlskoga kommer dels från naturligt grundvatten, dels från

råvatten från Timsälven som blir konstgjort grundvatten. 28.800 personer är

anslutna till kommunens rörnät. Karlskogas medelförbrukning av vatten är

16500 m3/dygn.

Det finns tre drifttekniker och en driftchef. Driftchefen är både chef på

vattenverket och på reningsverket samt är VA-chef. Chefsrollen på vattenverket

och på reningsverket är tillfällig.

3.1 Råvattenpumpstation

Råvattnet kommer ifrån två ledningar med

500 mm resp. 600 mm diameter försedda med

grovgaller. Ledningarnas intag ligger på ca

tre meters djup i Timsälven. Ledningarna

sitter fast i stenkistor. Stenkistorna hindrar

också att stora grenar blockerar vattenflödet

till ledningarna. Råvattnet pumpas med två

propellerpumpar till ett hus med två

mikrosilar och två pumpar med kapaciteten

800 m3/h resp 400 m3/h pumpar vattnet till

råvattenverket.

Mikrosilarna filtrerar råvattnet och tar bort

löv, bark och dylikt. Råvattnet pumpas

genom ett 600 mm diameter sentabrör till

råvattenverket på Gälleråsen.

Mikrosilar och pumpar

4

3.2 Råvattenverket

På råvattenverket leds råvattnet till en kammare som delar upp råvattnet i två

flöden. I båda flödena tillsätts lut innan vattnet leds vidare till två kammare.

Därifrån rinner råvattnet till två kanaler samtidigt som PAX tillsätts. En

omrörare per kanal blandar ut PAX i råvattnet. Råvattnet leds till sex bassänger,

filterbassänger, med en sammanlagd yta på ca 120 m2. I varje filterbassäng finns

fyra stycken DynaSand-filter. Det går en ledning till varje filterbassäng. Varje

ledning delas upp till fyra mindre ledningar som kopplas till DynaSand-filtren.

Råvattnet renas i filtren och smutsvattnet (kallat tvättvattnet) rinner in till två

kammare. Tvättvattnet från kamrarna rinner till två lamellfilter. Det bildas

slam i lamellfiltren och slammet pumpas ut från råvattenverket till en

pumpstation. Slammet från stationen pumpas vidare till reningsverket.

Tvättvattnet är nu renare och leds in till tvättvattenkammaren. Tvättvattnet

från kammaren leds in till kammaren där råvattnet kommer från början,

Råvatten kyler i en värmeväxlare den tryckluft som används för att driva

mammutpumpen i DynaSandfiltren. En del av det varma vattnet från

värmeväxlaren används för uppvärmning av råvattenverket. Allt vatten från

värmeväxlaren leds tillbaka till kammaren där råvattnet kommer från början.

Filterbassängerna har varsina två utlopp till en kanal. Råvattnet från den

kanalen rinner till en liten kammare och därifrån leds vattnet till renkammaren.

Från renkammaren pumpas eller självfaller vattnet ut från råvattenverket till

infiltrationsbassänger. Pumpning behövs till den bassäng som ligger lite högre.

(Det finns dessutom åtta stycken snabbsandfilter och en lågreservoar med

volymen 400 m3 i en annan byggnad. Filtren är inte i drift, men vid behov kan

man använda dem.)

5

En del av råvattenverket

6

3.3 Infiltrationsbassänger

Det finns åtta stycken infiltrationsbassänger. Fem stycken infiltrationsbassänger

med en sammanlagd yta av 6100 m2 ligger nära råvattenverket och tre stycken

infiltrationsbassänger med en sammanlagd yta av 4500 m2 ligger längre söder om

verket. Vattnet till infiltrationsbassängerna söder ut leds med självfall via ett

600 mm diameter sentabrör.

Vattnet filtreras och renas och sjunker ner i åsen. Det tar 16-25 dagar innan

vattnet har runnit igenom en 250 – 600 m lång del av grusåsen och blandats med

naturligt grundvatten. Det är 8 stycken rörbrunnar med pumpar som pumpar

upp vattnet från 20 – 25 m djup och leder in det till dricksvattenverket.

3.4 Dricksvattenverket

I byggnaden med dricksvattenverket finns en lågreservoar med volymen 1680

m3. I ledningen från rörbrunnarna till lågreservoaren tillsätts lut. Luten höjer

pH i vattnet till 8,3 och höjer alkaliniteten till 60. Hårdheten i vattnet är

4-4,3 °dH. Lågreservoaren har tre kammare. Inkommande vattnet leds in i

mellankammaren. Vattnet från mellankammaren rinner till vänstra och högra

kammaren. Det är tre pumpar med kapaciteten 470 m3/h vardera som pumpar

vattnet från vänstra resp högra kammare. Pumparna arbetar två i taget och

växlas en gång per vecka. Vattnet passerar UV-lampor som behandlar vattnet

med UV-ljus. Sen pumpas vattnet till rörnätet och en del av vattnet går till

högreservoaren på Rävåskullen resp. i Bråten. Högreservoaren på Rävåskullen

rymmer 8000 m3 och den i Bråten rymmer 2000 m3.

Dricksvattenverket

7

4 Reningsverk

Karlskoga avloppsreningsverk ligger på västra sidan av Karlskoga och har en

kapacitet på 38 000 pe. Man tar emot avloppsvatten från Karlskoga, Linnebäck,

Granbergsdal, en del av industrin, området runt sjön Lonnen och en del av östra

sidan av sjön Möckeln.

Inkommande vattnet ger ett normalt genomflöde på ca 20.000 m³/dygn. Vattnet

som kommer hit genomgår förbehandling med mekanisk rening, biologisk rening

med kväverening samt eftersedimentering. Det avsatta slammet genomgår

förtjockning och stabilisering via rötning och avvattning. Därefter transporteras

det till Mosseruds återvinningsanläggning.

Det finns tre driftstekniker, två mekaniker, en elektriker, en laborant samt en

driftchef som beskrevs under vattenverk ovan.

4.1 Mekanisk rening

Inkommande vattnet går igenom två renssilar eller trumsilar som tar bort större

skräp. Man tar bort ca 74 ton skräp per år. Skräpet transporteras med en skruv

per sil till en annan skruv som skickar det till en container i en annan lokal.

Efter silarna tillsätts PIX till avloppsvattnet.

Sen går vattnet till två bassänger som är sandfång. Den sedimenterade sanden

skruvas till en sandtvätt. Från sanden separeras organiskt material bort och

skickas till försedimenteringen. Sanden samlas upp i en container, som finns i

samma lokal som skräpcontainern och transporteras till Mosseruds

återvinningsanläggning.

Efter grovreningen rinner vattnet in i två parallella försedimenteringsbassänger.

Man har tillsatt PIX tidigare i processen så att det bildas flockar med mindre

partiklar och fosfor. Bassängerna har skrapspel som skrapar slammet till

slamfickorna i första delen av försedimenteringsbassängerna. Det är två fickor

per bassäng. Det finns en fast ytskrapa per bassäng mitt i bassängen som

stoppar flytande ämnen, till exempel fett. Fett och dylikt sugs bort med

flytslampumpar till en fettavskiljare. Pumparna körs enligt tidsstyrda intervall.

Renssilar

8

4.2 Biologisk rening

Den biologiska reningen består av nio stycken bassänger. Två stycken för aktivt

slam, två stycken för slamoxidation och fem stycken

mellansedimenteringsbassänger.

Efter försedimenteringsbassängerna går vattnet in till två parallella bassänger

för aktivt slam. Första delen (fördenitrifikationsdelen) av bassängerna har

omrörare och andra delen av bassängerna har luftning av vattnet

(nitrifikationsdel). Längst bort i bassängerna finns pumpar som skickar tillbaka

en del av vattnet till första delen i bassängen. Det finns mätinstrument att mäta

nitrat i första delen av en av bassängerna. Om det är för mycket nitrat tillsätts

Mosstanol (etanol och propanol).

Efter bassängerna rinner vattnet genom en kanal till mellansedimenteringen.

Det finns pumpar bredvid kanalen, som pumpar upp slam från fickorna i

mellansedimenteringen och skickar slammet till slamoxidationbassängerna. Det

är två slamoxidationbassänger som är i serie. Första bassängen luftar slammet

(nitrifikationsdel). Slammet har ca 1 % TS. Sista delen av sista bassängen luftar

inte utan har omrörare (efterdenitrifikationsdel) och där tillsätts Mosstanol. Det

finns pumpar i sista delen av bassängen som pumpar upp slammet och skickar

tillbaka det till första bassängerna i biosteget.

Det är viktigt att bakterierna lever bra i biosteget. Man tillsätter Mosstanol så

att bakterierna får föda. Om det är mycket vatten in till verket stryps inflödet till

slamoxidationen. Om man inte gör det blir vattnet och slammet näringsfattigt.

Bakterier dör eller de följer med vattnet direkt till utloppet från verket.

Alla bassängerna med aktivt slam och slamoxidation har lock. Locken hindrar

farliga ämnen, t.ex. aerosoler att spridas i lokalen.

Det finns öppningar i kanalen vid mellansedimenteringen, som vattnet går

igenom och rinner ut till mellansedimenteringen. Den har skrapspel som för

slammet till slamfickorna.

4.3 Kemisk rening

Efter mellansedimenteringen går vattnet

i en kanal till

slutsedimenteringsbassängerna. I första

delen av bassängerna luftas vattnet för

att undvika slam på botten på grund av

att det inte finns något skrapspel i dessa

bassänger. Om det är för mycket fosfor i

utgående vattnet tillsätts PAX i första

delen av bassängerna. PAX sprids ut

med tryck i rör och blandas ut med hjälp

av tryckluft i första delen av

bassängerna. Sista delen av bassängerna

9

har skrapspel. Sen leds vattnet genom utloppet från verket och rinner ut till sjön

Möckeln ca 300 m bort från verket.

Alla steg i processen skickar slam till slamfickorna i försedimenteringen.

10

4.4 Slam

Slammet pumpas från försedimenteringsfickorna till slamlager 1. Slammet i

slamlager 1 pumpas till förtjockaren, som kallas Pucken. Före Pucken tillsätts

polymer. Pucken fungerar så att slammet körs sakta runt på en perforerad skiva

och vattnet från slammet rinner ner genom skivan. Rejektvattnet leds tillbaka

till försedimenteringen. Slammet åker till slamlager 2 och TS-halten i slammet

är ca 7-8 %. Slammet från slamlager 2

pumpas till två rötkammare. Rötkamrarna är

underdimensionerade så rötkamrarna är inte

kopplade i serie utan slammet cirkulerar

mellan rötkamrarna. För att få en kontinuitet

i processen pumpas hela tiden nytt slam in i

rötkamrarna, ca 48 m³/dygn. Den metangas

som bildas ger bränsle till reningsverkets

gaspanna. Där produceras större delen av

verkets värmebehov.

Slammet stannar ca 18 dagar i rötkamrarna

där temperaturen är ca 36°C. Sen pumpas

det till tre stycken våtslamlager. Polymer

tillsätts till slammet som sedan pumpas till

en centrifug. Torrslammet samlas ihop i två

stycken containrar. De finns i samma lokal

som containrarna med sand och skräp.

Reningsprocessen är inte Revaq-certifierad så

därför transporteras slammet till Mosseruds

återvinningsanläggning.

Pucken

11

Anläggningsdel Volym

m³

Area

m²

Uppehållstid

vid Qmax

timmar

Ytbelastning

vid Qmax

volym/area

timmar

Sandfång 100 38 0,05 52,6

Försedimentering 1300 367 0,65 5,4

Bräddbassänger* 840 357,7

Aktivslambassänger

1800

(600/1200)

(oluftad/luftad

volym)

0,9

Mellansedimentering 3360 910 1,68 2,2

Slamoxidationbassänger 1704

(1374/330)

(oluftad/luftad

volym)

Slutsedimentering 4200 1050 2,1 1,9

Våtslamlager 1-3 470

2 st. rötkammare 900

Slamlager 1-2 300

Total uppehållstid 5,38

*Avser den volym som inte ligger under kembyggnaden.

12

4.5 Mosseruds återvinningsanläggning

Det finns och används vassbäddar och bassänger i Mosseruds

återvinningsanläggning. När det blir vår och det blir varmare så rinner

lakvatten till bäddarna. Nyligen har man grävt ett dike från den sista bassängen

till ett vattendrag.

4.6 Actiflo-anläggning

Actiflo är en bräddvattenreningsanläggning. Om det regnar häftigt eller är

mycket snösmältning kan inte reningsverket klara av vattenflödet till verket,

p.g.a. att spillvattennätet är 20% kombinerade ledningar och det utöver det blir

tillskottsvatten till nätet. Då har Karlskoga en Actiflo-anläggning. Vattnet går in

i anläggningen och igenom två rensgaller. Sen går vattnet till tre kammrar med

omrörare och där tillsätts PIX, mikrosand och polymer. Då bildas flockar och

vattnet flödar upp igenom

lamell-filter. Slammet faller ner

och skickas till hydrocykloner.

Där avskiljs slam och mikrosand

och sanden används i processen

igen. Vattnet rinner ut från

anläggningen till sjön Möckeln.

Slammet skickas till en

pumpstation och sen till

reningsverket.

4.7 Styr- och övervakningssystem

På vattenverk, reningsverk och Actiflo använder man styr- och

övervakningssystemet SCADA Expert Vijeo Citect.

13

5 Min praktik

Jag ska beskriva vad jag har gjort i reningsverket och vattenverket under

veckorna. Jag ska inte beskriva allt, men en del.

5.1 Reningsverket

Jag inledde min praktik på Karlskoga avloppsreningsverk under sex veckor.

Arbetstiden börjar kl. 07:00 och slutar kl. 16:00. Kl. 15:30 träffas vi allihop och

pratar om vad vi har gjort under dagen. På onsdagar är det ett möte på

morgonen. Man berättar vad man har gjort och vad som hänt under veckan och

förbereder vad man ska göra och går igenom vad som händer längre fram.

Det finns ett rullande schema på verket med olika arbetsuppgifter för de tre

driftteknikerna. Det är driftteknikerna som jag har följt med och försökt rikta in

mig på att lära mig av.

Det är alltid någon som har beredskap måndag - fredag 16:00 - 7:00 och alla

helger. Det är fyra personer som delar på beredskapen. Man har beredskap en

vecka åt gången, torsdag till torsdag.

Första veckan fick jag ett uppdrag. Karlskoga reningsverk har en centrifug. Den

ska ersättas med två skruvpressmaskiner. Verket skulle testa tre maskiner av

olika fabrikat. Jag fick som uppgift att samla in prov från maskinerna och

registrera proverna på listor och tabeller. Man mätte t.ex. torrsubstanshalt,

mängd rejektvatten och tillsatt polymer. Reningsverket ville veta skillnaden och

jämföra maskinerna. Då fick man en bättre helhet över vilken maskin man ville

ha. Resultatet bekräftade vad man trodde tidigare. En maskin var dålig, en var

hyfsad och en var mycket bra.

Jag har också ändrat en broschyr om Karlskoga reningsverk. Bilder, text och

fakta som var felaktiga eller inaktuella har jag ändrat i broschyren.

Jag följde med några gånger till Actiflo så jag förstod processen i anläggning och

hämtade vattenprover när anläggning var i drift.

Två dagar följde jag med på pumprunda. Man åker och kollar inuti och utanpå på

alla pumpstationer. Man dokumenterar flöde, drifttider, driftsström m.m. Man

provkör pumparna och spolar pumpsumpen. När man ska spola sumpen ska man

använda gasmask. Man undviker då att andas in otrevliga ämnen.

Reningsverket har ett laboratorium som är ackrediterat av SWEDAC. Man följer

provtagningsschema med både internprover för att kontrollera driften och prov

enligt lagkrav där resultaten skickas till myndigheter. Jag var på laboratoriet i

två dagar för att se hur olika arbetsmoment går till. Jag analyserade slamprov

och rejektvattenprov alldeles själv! Interna provtagningen sker i olika

reningssteg varje dag eller som stickprov under veckan och analyseras på labbet.

Man vill veta om verket fungerar bra eller inte. Om provresultaten inte är bra så

ändrar man driften – om det är möjligt. Jag insåg att man tog många fler prov på

olika ämnen på många fler steg i processen än jag tidigare hade trott. Man

14

analyserar Tot-P, Tot-N, TOC, NH4-N, NO3-N, pH, alkalinitet, susp., PO4-P,

slamvolym, TS, GF m.m.

Jag följde med en drifttekniker och hjälpte till med eller tittade på rutinjobb på

verket.

När man ”gör verket” går man först, varje dag, till huset med gaspannan och

noterar hur mycket gas man har eldat i pannan resp bränt upp i flamman.

Pannan värmer upp lokalerna. Om den egna biogasen inte räcker så använder

man fjärrvärme. Om man har överskott på gas bränns detta upp i en flamma

bredvid rötkamrarna. Man avvattnar rören för biogasen eller spolar rent rören i

huset eller i rötkamrarna. Sen går man till kemhuset kollar att det är OK t.ex.

att tankarna inte läcker och kollar en pump i huset. Sen går man till

huvudbyggnaden och ”lodar” i försed. Man ”lodar” med ett instrument för att

kontrollera hur mycket slam det finns i botten på försed.

Man öppnar locket på Pucken och kollar att slammet och polymeren binder ihop

som det ska och att rejektvattnet är bra. Jag var förvånad över att det är så

känsligt att balansera förhålllandet mellan slammet, polymeren och

rejektvattnet.

Sedan börjar man att notera på ett papper mätresultat från styrsystemet över

vad som har hänt under dygnet. Exempelvis hur mycket det har regnat under

dygnet, flöde till och från verket, hur mycket sprit som använts i processen och så

vidare.

Man kontrollerar varje dag att luftningsbassängerna luftar som de ska och kollar

om det är slamflykt i mellansed.

Man skiftar regelbundet pumparna under veckorna både i reningsverket och i

rötkamrarna så att de får ungefär samma drifttid och man kontrollerar också

pumparnas maxkapacitet. Om kapaciteten inte är bra ska pumpen servas eller

renoveras.

Man luftar slamfickorna i försed. mellansed. och i slutsed. Slammet bubblas upp

med tryckluft så att det lossnar från fickväggarna och faller ner till botten på

bassängen eller i fickorna.

Man rensar bort skräp i inkommande vattnet i inloppet, i renssilarna och i

15

skruvarna.

Rötkamrarna har olika höjd. Slammet skickas med självfall från den första till

den andra. Därför måste man rengöra tre rör per kammare så att slamflödet

rinner igenom rörerna utan att de täpps igen.

Man spolar rent bassängerna i försed, mellansed och slutsed. och spolar bort

flytslam, skum och beläggningar på väggarna och i rännorna så att flödet i verket

flyter som planerat. Det är lite ”finare” när man är färdig också!

Ett problem som hela tiden uppkommer är skumbildning i

mellansedimenteringen. Det blir skumbildning även i kanalerna i

råvattenverket, men det är ingenting jämfört med i reningsverket. Nästan

dagligen får man spola sönder skummet så det förhoppningsvis sjunker till

botten. Ibland blir det slamflykt i sista delen på dessa bassänger. Jag har inte

förstått varför det uppstår skumbildning och slamflykt. Jag gissar att någon har

berättat för mig, men jag var inte uppmärksam eller lyhörd.

Underhåll som hela tiden pågår är rengöring och kalibrering av de olika

mätarna. Laborantens jobb och mätinstrumenten i verket är viktiga faktorer

eftersom den mesta styrningen sker eller kommer att ske baserat på mätresultat.

Är dessa missvisande kommer alla processerna i förlängningen bli fel. Man

arbetar i blindo.

5.2 Vattenverket

Efter reningsverket började jag praktisera på vattenverket under fyra veckor.

Vattenverket har ungefär samma upplägg som på reningsverket. Arbetstiden

börjar kl. 07:00 och slutar kl. 16:00. På tisdagarna är det ett möte på morgonen.

Man berättar vad man gjort och vad som har hänt under veckan samt förbereder

vad man ska göra och går igenom vad som händer längre fram.

Det finns ett rullande schema på verket med olika arbetsuppgifter för de tre

driftteknikerna.

Det är alltid någon som har beredskap måndag - fredag 16:00 - 7:00 och alla

helger. Det är fyra personer som delar på beredskapen. Man har beredskap en

vecka åt gången, torsdag till torsdag. Personal från reningsverket hjälper till

med beredskapen i vattenverket.

Det är två byggnader på Gälleråsen. En byggnad som tidigare var råvattenverk,

men nu är ett ”samlingshus”, där man äter frukost och lunch, har möten, där det

finns kontrollrum och omklädingsrum m.m. Det finns också åtta stycken

snabbsandfilter och en lågreservoar i byggnaden, men dessa används inte nu.

Den andra byggnaden är råvattenverket som man använder nuförtiden.

Varje dag går man ut och kollar infiltreringsbassängerna hur stor andel av

bassängernas yta som används. Sen går man in i verket och kontrollerar att lut-

och PAX-tankarna är som de ska, t.ex. att det inte läcker. Pumparna som

pumpar lut och PAX från tankarna till DynaSandfilterbassängerna kontrolleras.

Sen går man ner till källaren och skriver upp flödet från råvattenverket till

infiltreringsbassängerna. Man spolar rent rören till färgtalsinstrumentet och

rengör turb-mätaren. Man går till ett annat rum och kollar kompressorerna och

trycklufttanken som trycker upp luften till DynaSandfilterbassängerna.

Dräneringspumpen ska köras och avfuktare och värmepump som värmer upp

16

byggnaden ska kollas. Sedan skriver man ner i dator olika mätresultat som t.ex.

råvatten in till verket och ut.

Varje måndag och fredag hämtas

vattenprover i

DynaSandfilterbassängerna och

renkammaren och analyseras

aluminumhalt och turb. Råvattnet är

faktiskt ganska dåligt. Det är ganska

mycket humus och siltpartiklar och

det är mycket naturligt aluminum i

råvattnet från älven till

råvattenverket. När man har

analyserat klart skriver man ner

mätresultaten för aluminum, turb och

färgtal i dator. Om man tycker att det är för mycket av framförallt aluminum i

DynaSandfilterbassängerna eller utgående vattnet, så ändras PAX-dosen

och/eller ändras råvattenflödet till kanalerna. Det händer att man analyserar fler

dagar per vecka än måndag och fredag. Man spolar också ren i lamellfilterna på

måndag och fredag.

Jag såg på när man harvade i infiltreringsbassängerna för att ta bort hinnan på

dessa. Då behöver man inte byta sanden utan kan använda sanden längre tid.

Jag har också hjälpt till att ta dricksvattenprover i dricksvattenverket, i

brunnspumparna och på olika platser i Karlskoga.

6 Rörnät

Min handledare hämtade mig en dag och vi åkte till två grävjobb. Ett av

grävjobben var en stor ledning som läckte. Vattnet sipprade upp i gatan. Gatan

hade en lutning så det var lite svårt att hitta läckan. På en annan plats letade vi

en brunn där man kan stänga av vattnet till en annan brunn när man ska byta

en flödesmätare. Till slut hittade vi brunnen med en metalldetektor.

7 Slutord

Det har varit lärorikt att se hur allt fungerar i verkligheten. Jag har bättre

förståelse och mer kunskap om processen nu. Nu vet jag grunderna i hanteringen

att ta prov och metoderna att analysera. Jag har ett begrepp om hur mycket eller

lite flöde, volym m.m. som behandlas på vattenverket och på

reningsverket. Naturen var en stor påverkande faktor på verken. Om det

regnade mycket, om det var varmt eller kallt i vattnet m.m. påverkade hur man

behövde sköta driften av verken. Verken är överhuvudtaget mer känsliga än vad

jag trodde. Om man tillsätter mer eller mindre kemikalier och/eller varierar

flödet kan det ge stora skillnader på resultatet av behandlingen av vattnet eller

slammet. Min uppfattning om de som arbetar på verken är att de verkligen

anstränger sig för att åstadkomma ett rent dricksvatten till kunderna och en bra

17

rening av avloppsvattnet innan det rinner ut i sjön.

Jag har blivit väl bemött under min LIA-period så jag vill tacka alla som arbetar

på reningsverket och på vattenverket och min handledare. De har förklarat mer

än en gång för mig hur processen fungerar, hur man analyserar vatten och slam

m.m. så stort tack till alla ännu en gång.