kad – bara när det är motiverat! kateterproblem? nej … · holroyd-leduc jm, sen s, bertenthal...

Region Östergötland

Ett utbildningsprogram för Östergötland av Hans Hjertberg, Projektledare, Chefläkare Sara Lindegren, Projektsamordnare, Verksamhetsutvecklare PSE Christer Ahlstrand, Öl, Urol klin i Östergötland, US Anne Charlotte Brodén, Leg Ssk, NSV Mats Guldstrand, Instruktionssjuksköterska, Clinicum, CHV Barbro Isaksson, Hygienöverläkare, Chefläkare Susann Karnock, Uroterapeut, Urol klin i Östergötland, ViN Helen Marklund, Leg Ssk, Med Dr, Urol klin i Östergötland, US Martin Magnusson. Projektansvarig, Utvecklingschef, PE chef CHV Omarbetat av Jon Forsberg, urolog och Britta Larsson uroterapeut , april 2014 I samarbete med Kirurgiska kliniken, Urol. sektionen i Jönköpings län

1

KAD – bara när det är motiverat!

Kateterproblem? Nej tack!

Region Östergötland 2

Urikap

Kunskaps och instruktörsutbildning


1. Minimera skador på urinblåsan: - förebygga urinretention - tidigt upptäcka urinretention

3

Syfte och mål


2. Minimera andelen vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) - ”KAD – bara när det är motiverat”

- Rätt skötsel och omvårdnad av patienter med Kàd , blåstömningsproblem. - Tillämpa basal vårdhygien

4

Syfte och mål


Fördelning av vårdrelaterade skador SKL: Patientsäkerhet lönar sig, kostnader för skador och vårdskador i slutenvården år 2013. Hans Ruthberg


VRI-förekomst


KAD-användning


Riskfaktor KAD (ppm-mätningar)


• Allmänt om kateterisering – Regelverk – Formell, reell kompetens – Dokumentation

• Bladderscan, övning • Indikationer • Presentation av katetrar, olika katetertyper • Kateteriserings-teknik • Katetervård

– Påsar, propp, klämmor – Urinodling

10

Disposition av dagen


• Om suprapubisk kateter • Om nefrostomier och splintar • Praktiska KAD - övningar på attrapp • Hur förhindra överbehandling av KAD - orsakad

bakteruri? • Positiv urinodling hos äldre • Hur arbetar KAD-ansvariga vidare lokalt? • Du som instruktör • Hur sker uppföljning av er utbildning? • Utvärdering och avslutande diskussion

11

Disposition forts…


• Alla patienter som söker vård (sjukhus) ska bedömas om de har en allmän eller specifik risk för urinretention.

12

Identifiera patienter med urinretention


• Allmän risk uppkommer oftast i samband med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Målet är att upptäcka residualurin/urinretention så tidigt som möjligt och innan en allvarlig skada har uppstått.

• Specifik risk uppstår oftast i samband med den aktuella sjukdomen/skadan/behandlingen. Målet är ingen skada alls på urinblåsan.

13

Allmän och specifik risk för urinretention


• Oförmåga att tömma urinblåsan • Över 4-500 ml efter miktion finns risk för

blåsskada • Över 40 % av blåsans totala kapacitet

kvar i blåsan efter miktion

14

Definition av urinretention


• Resurin är vad som finns kvar i blåsan efter miktion

• Resurin mätning snarast efter ankomst • Resurin < 200ml = ingen mer mätning • Resurin > 200ml = specifik risk • Resurin > 400 ml = urinretention (?)

15

Tumregler, allmän risk


• Indikation

– Vägledning behov att hjälpa pat. att tömma blåsan. Tappa, sätta KAD eller S-kat

– God- ej exakt mätning av urinmängd – Låt patienten spontant- avskildhet tömma urinblåsan – Kvarvarande mängden avspeglar

blåstömningsförmågan – Mängd urin varierar – Upprepa mätning

Bestämning av residualurin


– Välj om Du undersöker man eller kvinna (livmoder

eller inte, pubertet?) – Använd rikligt med ultraljudsgel på huden/proben – Applicera proben mot bukväggens framsida

• Medellinjen, några cm ovan blygbenet • Rikta snett nedåt mot lilla bäckenet • Håll stilla så länge undersökningen pågår • Om förband- mät från sidan • Bild av blåsan inom undersökningsfältet

Tillvägagångssätt


– Vätska i närheten av urinblåsan ger en större resturin än vad som faktiskt finns • Ascites (ökad mängd vätska i bukhålan) • Vätskefyllda cystor • Färska blödningar • Graviditet • Nyförlöst kvinna med stor livmoder

Felkällor


– Flyttar proben under pågående scanning – Scanning utanför medellinjen – Felriktad prob – Patienten rör på sig – För liten mängd gel

• 000 på skärmen för vissa modeller

Andra felkällor


• Principfunktion • Prova på er själva

• Prova på varandra • ALLA ska utföra

mätning

20

Dags för test av Bladderscan


• Urinretention kan leda till:

- skador på urinblåsan(4)

- förlängd sjukhusvistelse(5)

- minskad livskvalité(6)

• Bladder-scan kan minska andelen: KAD(7), vårdrelaterade urinvägsinfektioner(8)

kostnader(9)

4. Mustonen S, Ala-Houhala I, Tammela TL. Proteinuria and renal function during and after acute urinary retention. J Urol 1999;161:1781-4;

discussion 84-5. 5. Shadle B, Barbaro C, Waxman K, Connor S, Von Dollen K. Predictors of postoperative urinary retention. Am Surg 2009;75:922-4. 6. Thomas K, Oades G, Taylor-Hay C, Kirby RS. Acute urinary retention: what is the impact on patients' quality of life? BJU Int 2005;95:72-6. 7. Stevens E. Bladder ultrasound: avoiding unnecessary catheterizations. Medsurg Nurs 2005;14:249-53 8. Lee YY, Tsay WL, Lou MF, Dai YT. The effectiveness of implementing a bladder ultrasound programme in neurosurgical units. J Adv Nurs

2007;57:192-200. 9. Palese A, Buchini S, Deroma L, Barbone F. The effectiveness of the ultrasound bladder scanner in reducing urinary tract infections: a meta-

analysis. J Clin Nurs 2010;19:2970-9.

21

Konsekvenser av urinretention


Allmän risk för urinretention • Hög ålder • Förstorad prostata • Kronisk alkoholism • Diabetes • TIA/stroke/neurologiska sjukdomar • Kognitiv nedsättning/förvirring • Tidigare urinretention

/inkontinens/skada/sjukdomar i urinvägarna

22


• Urinvägsinfektion/prostatit • Kronisk smärta • Delvis immobilisering • Psykisk stress • Buksmärta/förstoppning • Läkemedel

23

Allmän risk för urinretention….forts


• Skaffa bästa tänkbara förutsättningar för blåstömning – Integritet – Optimal sitt- eller ståställning – Assistans

24

Åtgärder vid allmän risk


• Nyupptäckt resurin >200 ml • Akut sjukdom, trauma, intoxikation med

”lätt/måttlig” allmänpåverkan, medvetslöshet • Svår smärta • Hinder i urinvägarna • Avslutad KAD - behandling

25

Specifik risk för urinretention


• Ryggbedövning/narkos/operationer • Pareser • Förlossning • Behandling med stora mängder vätska/diuretika • Opererad i urinvägarna

26

Specifik risk för urinretention….forts


• Optimal blåstömningssituation/ egen miktion • Miktion enligt tidsschema • Frikostig engångstappning • Bladder-scan enligt tidsschema • Resturinmängd/vätsketillförsel avgör

kontrollintervall • Frikostig bladderscan pre- och postoperativt • I förekommande fall även peroperativt

27

Behandling, specifik risk för urinretention


Vem ska göra vad här?


• KAD (vanlig behandling vid urinretention) orsakar 80% of uvi och är en reservoar för multiresistenta bakterier(10)

• Vanligt med över- och felanvändning av KAD

(11,12) Kateterrelaterade urinvägsinfektioner ökar sjuklighet, dödlighet och kostnader (12,10,13,14)

10. Tambyah PA, Knasinski V, Maki DG. The direct costs of nosocomial catheter-associated urinary tract infection in the era of managed care. Infect Control Hosp Epidemiol 2002;23:27-31.

11. Saint S, Wiese J, Amory JK, Bernstein ML, Patel UD, Zemencuk JK, et al. Are physicians aware of which of their patients have indwelling urinary catheters? Am J Med 2000;109:476-80.

12. Gokula RR, Hickner JA, Smith MA. Inappropriate use of urinary catheters in elderly patients at a midwestern community teaching hospital. Am J Infect Control 2004;32:196-9.

13. Holroyd-Leduc JM, Sen S, Bertenthal D, Sands LP, Palmer RM, Kresevic DM, et al. The relationship of indwelling urinary catheters to death, length of hospital stay, functional decline, and nursing home admission in hospitalized older medical patients. J Am Geriatr Soc 2007;55:227-33.

14. Defez C, Fabbro-Peray P, Cazaban M, Boudemaghe T, Sotto A, Daures JP. Additional direct medical costs of nosocomial infections: an estimation from a cohort of patients in a French university hospital. J Hosp Infect 2008;68:130-6.

29

KAD-behandling


• SFS 1993:584 Lag om medicinsk tekniska produkter • SFS 2008:355 Patientdatalag • SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom

hälso- och sjukvård och tandvård • SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt

kvalitetsarbete • SOSFS 2005:27 Samverkan vid in och utskrivning av

patienter i sluten vård • SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och

sjukvården mm • SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska

produkter i hälso- och sjukvård + 2013:6

30

Regelverk


• Utföras av person med kompetens – Formell: läkare, sjuksköterska – Reell: undersköterska med skriftlig delegering – Skyldighet för verksamhetschef - lokala anvisningar – Länk till PM på LISA - Uretrakatetrisering

• Ska dokumenteras i journal

– Ordination indikation, typ, storlek – Liggetid, mängd vätska i ballong – Öppet eller slutet system, påse/ventil – Uppgifter om insättning – Patientens egna iakttagelser

• KAD-mall i cosmic fortfarande inte klar

31

Allmänt om kateterisering


• Läkare ansvarar för dokumentation av:

ordination indikation katetertyp planerad behandlingstid öppen eller stängd KAD

information om diagnos / behandling

överrapportering till annan vårdgivare

• Sjuksköterska/ undersköterska ansvarar för dokumentation av:

att katetern är satt och på rätt sätt antal ml vätska i kuffen ev. komplikationer vid insättandet muntlig och skriftlig information till patienten

32

Ansvarsordning


• Indikation ska omprövas kontinuerligt – Urinstämma - svag blåsmuskel - residualurin – Op >2 timmar – Intensivvård/timdiures – Trauma - sänkt medvetandegrad – Spolning vid kraftig hematuri – Efter ingrepp i urinblåsa/prostata/uretra – Oförmåga att tömma i flaska eller toalett,

imobiliserad patient – I livets slutskede – Infektionsdränage

33

Indikationer för KAD


• Bäckenfraktur med risk för urinrörsskada • Urinrörsförträngning • Nyligen opererad i urinrör/prostata/urinblåsa (se journalanteckning!) • Icke kooperabel patient • Hög vårdtyngd • Inkontinens (relativ kontraindikation) • Sfinkter-protes

34

Kontraindikationer för KAD


Vi bör inte ta, utan se riskerna


• Tappning en eller flera gånger alt. kontinuerlig RIK

• KAD - bara då det behövs, så kort tid som möjligt.

Egen miktion bäst


• Engångstappning: – Diureskontroll, mätning av residualurin, – Mängd >400 ml urin

• Intermittent kateterisering (IK): – Alternativ till temporär kvarliggande kateter

• Ren intermittent kateterisering (RIK): • Kvarliggande urinkateter (KAD): • Suprapubisk kateterisering (via

bukväggen)

37 11-10-17

Typ av kateterisering


Ren intermittent kateterisering - RIK

• Bättre alternativ till KAD när patienten själv kan klara av åtgärden – Vid avflödeshinder – Vid svag blåsmuskel

Suprapubisk kateter • Bättre alternativ till KAD vid

längre behov • Skada på uretra • Misslyckad

uretrakateterisering • Efter vissa operativa

ingrepp

38

Indikationer för alternativa urinblåsedränage


• Steril rutin: Rekommenderas vid all kateterisering/spolning på sjukhus. Övriga inrättningar; förstagångs - kateterisering, nedsatt immunförsvar, viss kirurgi, trauma

• Ren rutin: I hemmet (ordinärt boende), vid RIK

– Ren rutin men sterilt material • Tänk på: Basal hygienrutin • Fördröja bakteriekolonisation i urinblåsan • Verksamhetschef, MAS bestämmer rutin

39

Steril och ren rutin


• Detta behöver du: • Descutansvamp 4% • Sterila handskar,

plastförkläde • Sterilt kateterset-

engångs • Kateter enligt

ordination

• Spruta 10 ml • Sterilt vatten till

kateterballong/glyco-bloc

• Xylocaingel 2% alt Sterilt kateterslem

• Urinuppsamlings-påse

40

Kateteriseringsteknik


• Utstråla lugn! Avskärmad miljö

• Tvätta med Descutansvamp

• För tillbaka förhuden • Kateter enligt

ordination, Ch 14 • Räta ut urinröret,

utsträckt och uppåt • Allergi? • Xylocainspruta 10 ml 2

ggr eller mer - rikligt!!

• Alt Sterilt glidslem • Spruta gel långsamt-två-

tre omgångar med 3 min mellanrum

• För in hela katetern till förgreningsstället –forcera inte

• Mata in katetern ur sin förpackning/ ta ur sin förpackning

41

Kateteriseringsteknik: Man


Riskabla ställen i uretra för strikturer


• Kontrollera att urin rinner innan du fyller kateterballongen/kuffen

• Sterilt vatten/glycobloc till ballongen/kuffen

• För fram förhuden, risk för parafimosis!

• Drag varsamt i katetern tills ballongen ger motstånd

• Koppla katetern till urinuppsamlingspåse/ kateterventil

44

Kateteriseringsteknik forts


Kan ballongen fyllas?


Vid problem med katetersättning kan en så kallad Tiemann-kateter användas efter ordination av läkare och beroende på Din kännedom om

katetern


• Utstråla lugn! Avskärmad miljö

• Tvätta med Descutansvamp och håll isär blygdläpparna

• Kateter enligt ordination, Ch 12

• Allergi? • Xylocainspruta 10

ml alt sterilt glidslem, spruta gel i urinröret och på katetern

• Alt sterilt glidslem

• Svårt hitta

urinrörsmynningen ibland

• Kontrollera att urin rinner innan du fyller kateterballongen/kuffen

• Sterilt vatten/glycobloc till ballongen/kuffen

• Koppla katetern till urinuppsamlingspåse/ kateterventil

49

Kateteriseringsteknik: Kvinna


• Filmtime!!!

• Träna på atrapper


Kateterpåsar: • Slutet system

– tömbar påse, byte ca 1 vecka

• Delvis slutet system – icke tömbar påse,

”nattpåse” • Lång slang

– upphängnings-anordning under urinblåsans nivå

Kateterventil: • Byte efter 1 vecka • Kateterklämma - fixera

inte på katetern!

51

Urinuppsamling


• Katetervård: – God hygien- ökad sekretion, tvätta med tvål och

vatten, även katetern • Bra fixering av katetern

– sängliggande patient - lång påse – uppegående patient – ventil eller kort påse med

benband – Över kalsongkanten på män?

• Extra dryck -1,5-2 l – lägre bakteriekoncentration, undantag

vätskerestriktion

52

Praktiska tips


Fixering av katetern

53


• Stängd eller öppen kateter: – Kateterschema

används inte – Sängliggande

patient - öppen kateter till fullt mobiliserad

• Öppen kateter: – feber som orsakas av

infektion i urinvägarna – vid hematuri – urinblåsan utspänd

• Minst två veckor – Efter urologiska

operationer – Av sociala skäl/demens

• Stängd kateteter – öppnas 3-4 tim intervall – vid urineringsbehov

54

Stängd eller öppen kateter


Indikationer: • Kontroll av

kateterläge • Grumlig urin, stopp i

katetern, misstänkt hinder i katetern

• NaCl Spolvätska 9 mg/ml

• Klorhexidin 0,2 %

• 60 ml spruta, steril skål

• Spola in en mindre mängd- inte göra ont

• Aspirera med jämna mellanrum

• Håll kontroll på hur mycket du spolar in

55

Att spola en kateter


Att spola en kateter …forts

Låt helst bli!!!


• Inget behov av blåsträning!! • Fyll urinblåsan tills patienten får

urinträngning (!) med kroppsvarm NaCl spolvätska 9 mg/ml eller vatten, max ca 400 ml

• Töm kateterballongen med spruta

• Klipp aldrig av katetern • Kontrollera att katetern är hel i

samband med uttagande • Be patienten urinera mät

mängden, resturin? • KONTROLL är viktigt, veta mer

än anta

Katetern sitter hårt: • Spruta bedövningsgel i och vid

sidan av katetern Ballongen kan ej tömmas : • Läkarordination • NaCl spolvätska 9 mg/ml > 20

ml + punktion (läkare) • Medicinsk bensin 3 - 5 ml

Renspola urinblåsan noga

57

Att dra en kateter


Problem •Sekretion

Rengöring av katetern Byte till tunnare kateter, annat katetermaterial

•Stenbildning / uttalade lokala problem

Annat katetermaterial, tätare kateterbyten Efter läkarordination spola med klorhexidin Utred förekomst av blåssten

•Läckage

Kateterläge och funktion? Spolning Efter läkarordination, byte till tunnare kateter, annat katetermaterial Behandling med antikolinergika Föreligger symptomgivande UVI? Diskussion.


Gå in på LISA och följ: • Startsida > PM medicinska o vårdadm > PM och

riktlinjer >Urologiska kliniken

• Urinvägskatetrisering • Använd inte Vårdhandboken gällande KAD etc., följ

våra riktlinjer enligt ovan!

59

Lokala anvisningar uretrakateterisering

http://lisa.lio.se/

http://lisa.lio.se/Startsida/PM-medicinska-o-vardadm/

http://lisa.lio.se/Startsida/PM-medicinska-o-vardadm/PM-dokument/

http://lisa.lio.se/Startsida/PM-medicinska-o-vardadm/PM-dokument/


Vid användning av slutet system:

• Stäng av katetern 30-60 min

• Desinficera med klorhexidinsprit 0,5%

• Använd 2 ml spruta med fin nål/vacutainer

• Punktera nedanför förgreningsstället. Ej helsilikonkateter

I samband med kateterisering:

• Låt de första ml urin rinna ut

• Samla upp urin i provtagningsrör eller steril skål.

60 11-10-17

Urinodling från kateter


Punktion för odling


Förvirrande namn på slangar också?


Vanliga katetrar • Nelaton • Foley • Tiemann • Tvåvägs • Trevägs

Ex. på specialkatetrar

• Couvelaire • Dufour • Simplastic • Mm mm

63

Genomgång av katetrar


Exempel på olika katetrar

64


Material • Plast

– PVC/ PVC-fritt • Latex • Silikon

Yta • Materialet enbart • Hydrofil

– Förfylld/ej förfylld • Hydrogel • Silikonelastomer • Silver

65

Genomgång av katetrar…forts


• www.lio.se Urinvägskateterisering, Lokala riktlinjer (2012) ”Patient med nefrostomikateter” • Schönebeck, J (1997, 2011). Blåskatetern och dess bruk.

Astra Tech förlag

67

Referenser

http://www.lio.se/


Suprapubisk kateter


Anläggning av suprapubisk kateter


Dränage set utan ballong Ch 10 eller

Dränage set med ballong Ch 15 eller

Bard Biokath-set Ch 12 • Fylld urinblåsa! • Betraktas som ett operativt

ingrepp • Klorhexidinsprit 5 mg/ml –

hud • Bedövningsmedel enl ord • Punktions nål – lång grön • Kniv ev. hudsutur, nålförare

Komplikationer: • Blödning • Tarmperforation • Når ej blåsan • Katetern hamnar i uretra Senare problem: • Läckage längs katetern • Läckage ur uretra • Svallkött • Katetern glider ur • Lägesproblem

70

Suprapubisk kateterisering ”S-kat”


• Hud och gammal kateter tvättas med Descutansvamp 4%

• Kateter enl ordination, öka storlek 2 Ch vid varje byte (till c:a Ch 20), kort kateter

• Bedövningsgel runt fisteln

• Fyll med NaCl spolväska 9 mg/ml/vatten

• Töm ballongen och tag bort gammal kateter

• För genast in den nya katetern

• Fyll ballongen med ordinerad mängd sterilt vatten efter urin tömt sig

• Drag ut katetern tills ballongen gör motstånd

71

Byte av suprapubisk kateter


• Indikation: • Avlasta njuren • Hinder i urinledaren,

skada med läckage eller njuroperation

• Anläggs vanligen perkutant på röntgen i lokalanestesi med hjälp av genomlysning eller ultraljud

• Byten sker på röntgenavdelning med olika tidsintervall beroende på katetertyp

• Röntgen ansvarar för akuta byten

72

Patient med nefro(pyelo)stomikateter ”N-kat”


Dubbel J, Stent, Splint, Pigtail


Nefrostomi-kateter


Tag kontakt med ansvarig läkare vid • Blodig, illaluktande eller

grumlig urin • Minskade urinmängder • Stopp i katetern • Smärtor • Hög temp • Urinläckage

• Om nefrostomikatetern åkt ut måste en ny sättas in snarast!!

75

Komplikationer vid nefrostomikateter


• Tvätt med Descutansvamp, alt. klorhexidinsprit byte av förband, förbindelseslang, urinuppsamlingspåse 1ggr/vecka eller enligt ordination

• Spolning – Koppla loss förbindelseslang – NaCl spolvätska 9 mg/ml 5-10 ml – Tillförd mängd vätska aspirera eller rinna ut spontant

76

Skötsel av nefrostomikateter


• Avstängd 12-24 timmar - säkerhetsställa passage

• Öppna katetern låt urin rinna ut ur njurbäckenet >50 ml urin, fråga läkare

• Katetertyp? Trådar, ballong? • Drag varsamt - ryck inte • Täck med förband - kan rinna urin • Observera patienten under några minuter

77

Avveckling av nefrostomikateter


• 3 – 10% bakteriuri tillkommer per dag • 1 – 2% risk för bakteriuri vid enstaka tappning

Bakterier invaderar via lumen eller längs med katetern.

• Akut sjuka eller kroniskt sjuka, dvs patienter med nedsatt infektionsförsvar får KAD

• Slemhinneskada vid katetersättning eller av katetern

78

Katetern är inkörsport för bakterier


Bör vara tillfällig åtgärd i akutsjukvård- och med strikt indikation! Indikationen skall journalföras!

– Erfarna medarbetare

• Andelen som har bakteriuri efter 48 tim påverkas av katetersättarens erfarenhet

– Försena uppkomst av bakteriuri • Steril katetersättning, god kateterhygien • Slutna system • Suprapubisk kateter • Intermittent kateterisering • Basala hygienrutiner

79

Sträva efter kortvarig KAD-behandling!


• Ökad mortalitet hos kroniska KAD-bärare jämfört med icke-kateterbärare

80

Kateterbehandling är riskfyllt


Aldrig profylaktisk antibiotikabehandling! Undvik antibiotikabehandling vid mindre allvarliga

besvär Aggressivare utredning, diagnostik och behandling vid

potentiellt allvarliga symtom

81 81

Hur använda antibiotika vid KAD-behandling?


• Efter 7 dagar har 10 - 40% bakteriuri, efter 4 veckor 100%

• Ofta flera stammar • Ofta resistenta bakterier • Växer i biofilmskikt på kateterytan - nås ej av

antibiotika • Ibland stenbildning i blåsan eller på katetern

82

Vad är asymtomatisk eller lågsymtomatisk bakteriuri och vad är

djup (=allvarlig) infektion?


• Trängning, ev med läckage vid sidan av katetern

• Smärta över blåsan • Sveda, obehag från urinröret • Flytning vid sida av katetern • Obehaglig lukt • Hematuri • Kateterstopp

83

Lokala besvär vid KAD


Går det att minska lokala besvär av katetern?

• Katetermaterial, kateterval – Latexallergi – Helsilikonkateter – Tunn kateter

• Suprapubisk kateter eller RIK övervägs vid behov av medellång/lång behandling

• Behandling av blåssten • Antikolinergika • Högt vätskeintag? Spolning av urinblåsan? • Surgörning av urin? tranbär, Hiprex, C-vitaminrik dryck

84


• Odla innan antibiotikabehandling startas!

(5% i särskilda boende hade antibiotika-behandling, varav 1/3 för urinvägsinfektion. Odling före ab-behandling hos 34% , vid UVI 56% (Skaraborg 2004))

85

Antibiotikabehandling vid KAD


Risken med liberal antibiotika-

användning+KAD


• All feber orsakas inte av KAD, trots att urinodlingen är positiv

• Bättre diagnostik • Avvakta och gör ny bedömning • Ompröva diagnos och behandling

87

Antibiotikabehandling vid KAD


– Feber med tydliga symtom från urinvägarna (ömhet över njurar, tecken på epididymit)

– Febertopp i anslutning till KAD-byte, manipulation av KAD, stopp i KAD, andra tecken på bristande KAD-funktion

88

Feber med sannolikt ursprung i urinvägarna


Vid sannolik djup infektion: -välj tillräckligt potent antibiotikum, antibiotika skall ha vävnadskoncentration -KAD-patienter bär ofta på resistenta bakterier, odla alltid innan behandlingsstart - stor risk för resistens mot Ciproxin, resp Trim-Sulfa -Överväg byte av KAD efter 2-3 dagars AB behandling - Öppet system (inte propp /ventil)

Feber med sannolikt ursprung i urinvägarna


Hos en patient med: • Feber • Avsaknad av lokala symtom • Ej KAD • Positiv urinodling

• Hur stor andel har UVI som orsak till febern? • SVAR: < 10%

90

Är det lätt att ställa diagnosen symtomgivande UVI?


• Svårt att säkerställa att UVI orsakar symtom • Vanligare med läkemedelsbiverkningar hos

äldre • Generös antibiotikabehandling ökar risken för

utveckling av antibiotikaresistens

91

Varför skall Du tänka Dig för innan behandling ges till äldre?


• Kvinnor 25-50% • Män 15-40%

• Symtomgivande infektion? • Asymtomatisk bakteriuri?

92

Bakterieväxt i urinen hos patienter i äldreboende


• Resistens mot Ciprofloxacin – 16.9% vs 7.9%

• Resistens mot Trim-Sulfa – 39% vs 24.8%

(V. Götaland, 2011)

93

Resistensmönster hos KAD-bärare i äldreboende i jämförelse med alla

urinodlingar i länet


• Hur arbetar KAD-ansvariga vidare lokalt? • Hur sker uppföljningen av er utbildning och ert lokala arbete

på kliniken? • Du som instruktör

– Bokning och utlåning av atrapper – Skötsel av atrapper – Power point material

94

Hur går vi vidare?


Utvärdering och avslutande diskussion

95

Det närmar sig slutet av dagen…

Region Östergötland 96 Kalmar 29/8 2011

Tack för uppmärksamheten! Lycka till i kampen mot VUVI och kateterproblem! UriKaP - gruppen

kad – bara när det är motiverat! kateterproblem? nej … · holroyd-leduc jm, sen s, bertenthal...

Documents