ju f–rr desto b„ttre - kth.se /ju f¶rr desto b¤ttre...  environment is...

Download JU F–RR DESTO B„TTRE - kth.se /Ju f¶rr desto b¤ttre...  environment is satisfactory in the work

Post on 13-Sep-2018

212 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

  • JU FRR DESTO BTTRE

    Arbetsmiljingenjrens roll vid planering och projektering

    av nya kontorsarbetsmiljer

    Jessica Pondman Lagerstrm

    Examensarbete inom magisterprogrammet

    Teknik, Hlsa och Arbetsmiljutveckling, avancerad niv, 15 hp, 2015/2016

    Handledare:

    Linda Rolf, doktorand i ergonomi, Jrgen Eklund, professor i ergonomi

    Examinator:

    Jrgen Eklund, professor i ergonomi

    Skolan fr Teknik o Hlsa, Flemingsberg

    Kungliga Tekniska Hgskolan, Stockholm

  • Sammanfattning

    Bakgrund: Arbetsgivaren har det vergripande ansvaret fr att arbetsmiljn r

    tillfredstllande p arbetsplatsen - bruksskedet. Flertalet av de fysiska

    arbetsmiljfaktorerna som arbetsgivaren har att ansvara fr bestms tidigt i

    byggprocessen, i planerings- och projekteringsstadiet. Arbetsmiljlagen beskriver

    vilka uppgifter och ansvar som ligger byggherre och projektrer som lter utfra

    ett byggnads- eller anlggningsarbete. Litteraturen beskriver en utveckling dr

    arkitekter och andra projektrers ansvar fr att beakta arbetsmiljaspekten har kat.

    Ett ansvar dr deras insatser ofta r begrnsade.

    Syfte: Syftet med uppsatsen r att underska vilken roll arbetsmiljingenjren kan

    ha i att beakta arbetsmiljn gllande bruksskedet vid planering och projektering av

    nya kontorsarbetsplatser.

    Metod: Uppsatsen bygger p litteraturgenomgng samt intervjuer med

    huvudsakligen arbetsmiljingenjrer och arkitekter.

    Resultat: Litteratur och intervjuer visar att arbetsmiljingenjrer engageras sent i

    processen vilket resulterar i brister i arbetsmiljn och ombyggnationer som tgrd.

    Hr framtrder ocks en situation dr kunskapslget runt arbetsmiljfrgor hos

    arkitekter upplevs som svagt, vilket bekrftas av de intervjuade. Respondenterna

    menar att checklista som arbetsverktyg anvnds i mer eller mindre stor

    utstrckning. Befintliga checklistor frn Arbetsmiljverket presenteras i uppsatsen,

    dessa rekommenderas som arbetsverktyg.

    Slutsats: Av intervjuerna framkommer att respondenterna menar att

    arbetsmiljingenjren kan agera sakkunnig, utifrn sin kunskap och erfarenhet, i

    projekteringsprocessen. Arbetsmiljingenjren utgr drmed med sin sakkunskap

    runt arbetsmiljfrgor ett std fr byggherre och projektr. Den ansvarsroll som

    Arbetsmiljlagen beskriver, Byggarbetsmiljsamordnare - planering och

    projektering (BAS-P), torde utgra en naturlig roll fr arbetsmiljingenjren. I och

    med detta fr arbetsmiljingenjren en naturlig roll tidigt i byggprocessen.

    Nyckelord: Byggprojektering, arkitekt, arbetsmilj, fretagshlsa, checklista.

  • Abstract

    Background: The employer has the overall responsibility that the work

    environment is satisfactory in the work place, the usage stage. Most of the physical

    working environment factors which the employer has the responsibility for are

    determined early in the construction process, in the planning and design stage.

    Work environment legislation describes the tasks and responsibilities for the

    property developer and design engineers, how the work environment should be

    considered and who is responsible for the construction process from design to

    operation stage. The literature describes a development in which architects and

    other property developers responsibility to take into account the working

    environment aspect has increased. A responsibility where their efforts are often

    limited.

    Purpose: The purpose of this thesis is to examine which role the occupational

    health and safetey (OHS) engineer may have to take into account in the planning

    and design of new office workplaces.

    Method: The thesis is based on literature review and interviews with mainly

    working engineers and architects.

    Results: The literature and interviews shows that the OHS engineer is involved late

    in the process, resulting in shortages and rebuilding as a measure. It also emerges a

    situation where the knowledge of work environment legislation of architects are

    perceived as weak, which is confirmed by those interviewed. Respondents believe

    that checklist as a tool is used more or less often. Existing checklists from the

    Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljverket) are presented in the

    thesis and are recommended as tool to be used.

    Conclusion: The interviews reveal that respondents believe that the OHS engineer

    can act as an expert, based on their knowledge and experience in the planning

    process. The OHS engineer thus constitutes its expertise and supports the property

    developer and the design engineer. The role, described in Swedish Work

    Environment Legislation (Arbetsmiljverket), construction work environmental

    coordinator - planning and design (BAS-P) would be a natural role for the OHS

    engineer. The OHS engineer is given a natural role early in the construction

    process.

    Keywords: Construction planning, Architect, Work Environment, Occupational

    Health Service, Checklist

  • Frord

    Att ligga steget fre, att arbeta frebyggande, har s lnge jag kan minnas varit en

    stark drivkraft fr mig, svl i arbetslivet som i privata projekt. Min utbildning till

    folkhlsovetare p Karolinska Institutet i mitten p 90-talet grundade sig p den

    nskan; att arbeta promotivt fr individens hlsa och hllbart arbetsliv. Vidare-

    utbildningen i Teknik, hlsa och arbetsmiljutveckling p KTH kom av en nskan

    att frdjupa min kunskap i bevekelsegrunderna fr ett hllbart och skert arbetsliv.

    Arbetsplatsen r fr mig den arena dr individen mjliggrs fr sin personliga

    utveckling genom vidareutbildning, interaktion med andra mnniskor och en knsla

    av sammanhang. Min vertygelse r att en god arbetsmilj genererar positiva

    ekonomiska effekter fr individen, fretaget och samhllet. I den miljn vill jag

    agera!

    D Enheten fr ergonomi p Skolan fr teknik och hlsa vid KTH berttade om sitt

    forskningsprojekt, Projektering och planering av nya arbetsmiljer, blev arbetet

    ltt fr mig i valet av mnesomrde till utbildningens magisteruppsats. Fr vill jag

    vara med tidigt och pverka hur arbetsmiljn skall gestalta sig fr arbetstagaren

    sker det frmodligen bst i byggprocessen, vid planering och projektering av nya

    arbetsplatser.

    Med denna uppsats hoppas jag kunna belysa och frtydliga arbetsmiljingenjrens

    roll som sakkunnig i byggprocessen och drmed beskriva yrkesrollen som den

    naturliga konsulten att delta vid planering och projektering av nya arbetsmiljer.

    Med denna position i processen har arbetsmiljingenjren strre mjlighet att

    pverka den milj hen senare r satt att verka i. Detta innefattar nra samarbete

    med bland annat arkitekt.

    Trevlig lsning!

  • Innehll

    Bakgrund .................................................................................................................... 1

    Syfte ........................................................................................................................ 4

    Frgestllningar ....................................................................................................... 4

    Avgrnsningar ......................................................................................................... 4

    Teori ........................................................................................................................... 5

    Frebyggande arbete ............................................................................................... 5

    Byggprocessen ........................................................................................................ 8

    Lagramverk ........................................................................................................... 10

    Arbetsmiljarbetet i projekteringen ...................................................................... 12

    Ekonomiska incitament ......................................................................................... 15

    Kontorets utveckling genom tiderna ..................................................................... 17

    Den goda kontorsmiljn ........................................................................................ 19

    Modeller, Certifierings- och Ledningssystem ...................................................... 21

    Metod ........................................................................................................................ 23

    Litteraturskning ................................................................................................... 23

    Intervjuer ............................................................................................................... 23

    Urval ...................................................................................................................... 23

    Tillvgagngsstt, intervju .................................................................................... 25

    Databearbetning .................................................................................................... 25

    Resultat ..................................................................................................................... 26

    Initiering i processen ............................................................................................. 26

    Bidrag i processen ................................................................................................. 28

    Samarbetet ...................................................