Bomull är en naturlig textilfi ber som har använts av människan i 5 000 år. Nume-ra står bomullen för nära hälften av värl-dens textilproduktion. Vi importerar för-hållandevis mycket kläder och textilier till Sverige.

162 000 liter vatten per svenskFör att kunna producera de bomullspro-dukter som vi importerar i Sverige krävs det 215 kvadratmeter mark per svensk. Det behövs även mycket vatten för att odla all

denna bomull. Vid de fl esta bomullsodling-ar används konstbevattning i stor skala som utarmar jorden och tar vatten ifrån sötvat-tensystem. Bara vår import av bomullsklä-der kräver 162 000 liter vatten per svensk och år! Detta kan sägas vara en stor del av vårt bomullsfotavtryck.

Kemikalierna vandrar vidareBomull är en mycket kemikaliekrävande gröda och odlingarna behöver årligen en fjärdedel av världens användning av in-

Floderna Syr-Darja och Amu-Darja ser till att nytt vatten rinner ner till sjön. Den första kanalen som skulle under-lätta bevattning av jordbruksmark grävdes redan för 3 000 år sedan.

En fjärdedel av sjön kvar För hundra år sedan ville man modernisera bevattnings-anläggningarna. De stora fl oderna användes för att bevattna bomullsodlingarna i området. Från 1960-talet minskade vat-tenmängden i Aralsjön kraftigt i takt med att fl oderna för-ändrades. Vid mitten av 1990-talet var sjöns volym bara en fjärdedel av vad den var tidigare.

Det förödande saltet sprids med vindarnaUnder samma tid ökade salthalten till 3,7 %. De fl esta fi skar-ter har i dag dött ut och fi sket har helt upphört. Runt sjön lig-ger kilometervis frilagd sjöbotten som nu är täckt med salt och marken går inte att odla på. Varje år sprids otroliga mäng-der salt med vinden ut över omgivningen.

Det lokala klimatet har också förändrats. Idag fi nns en-dast en sjättedel av Syr-Darjas delta kvar medan Amu-Dar-jas delta minskat till ungefär en tjugondel av sitt tidigare ut-bredningsområde. Tidigare goda betes- och jaktmöjlighe-ter i området har försvunnit. Lokalbefolkningen har därför svårt att försörja sig.

Bomullen en livsviktig inkomstkällaUzbekistan, som har 24 miljoner invånare, är beroende av sina bomullsodlingar eftersom en tredjedel av exportinkoms-terna kommer från bomullsindustrin. Situationen i Uzbekis-tan är inte unik, eftersom bomullsodling är en enormt viktig exportinkomst för många av världens fattiga länder.

sektsbekämpningsmedel och tiondel av ogräsmedlen. Detta ledtill att andra organismer än skadedjuren blir påverkade av giftet. Giftet kan även följamed längre upp i näringskedjan – andra ar-ter som äter djur eller växter som är förgif-tade får i sig ännu högre koncentration av gift. Kemikalierna söker sig senare ut i vat-tendragen och ner till grundvattnet tillsam-mans med vatten från konstbevattning och kan på så vis förorena stora områden och påverka många sötvattenarter.

De fl esta av oss har väl ett eller fl era par jeans i garderoben. Vad många inte vet är att det har krävs litervis med vatten för att producera jeansen.

Dagens vattenkretslopp på jorden är inte detsamma som det var för miljo-ner år sedan. När människan började odla spannmål och andra grödor för att överleva började vi förändra detta krets-lopp för att få så stor avkastning som möjligt. Vi byggde dammar, planade ut terrasser och ändrade vattendragens riktning – allt för att se till att våra plantor fi ck en tillräcklig mängd vatten.

Om 30 år krävs 60 procent mer matproduktionMed modern teknik kan man odla grö-dor på platser där de normalt inte kan växa naturligt. Detta kan många gånger vara bra för människor eftersom man tror att världens matproduktion måste

Vatten nödvändigtVatten är livsviktigt, inte bara för oss människor, utan för allt levande på jorden. Vattnets kretslopp är välkänt för de fl esta och nödvändigt för att tillgången på färskt vatten ska vara kontinuerlig.

På 58 procent av världens totala area som kräver konstbevattning växer ris, vete och bomull.

Av allt sötvatten som människan använder går 70 % till jordbruket samtidigt som en femtedel av jordens befolkning inte har tillgång till rent dricksvatten.

öka med 60 procent för att se till att jor-dens växande befolkning får tillräckligt med mat de närmaste 30 åren.

Sjöar töms, grundvattennivån sänksBehovet av mer jordbruksmark för att odla mer grödor till mat är stort samti-digt som tusentals hektar åkermark år-ligen förloras på grund av dålig skötsel och ineffektiv användning av vatten.

Det går åt mycket vatten till jordbru-ket. Den del av vattnet som vi genom livsmedel ”äter” varje dag är myck-et större än den volym vatten som vi dricker. Men den ohållbara, vatten-intensiva odlingen gör att den närlig-gande miljön förstörs. Vattendrag och sjöar töms på vatten och grundvatten-

nivån sänks. De förorenas dessutom av den omfattande användningen av be-kämpningsmedel. De grödor som slu-kar mest vatten vid odling är bomull, ris, vete och sockerrör.

Det fi nns alternativ!Nu fi nns det utvecklade bevattnings-metoder som använder vattnet myck-et effektivt. Detta minskar vatten-användningen till odlingar betydligt. Lösningar fi nns alltså – men de skulle behöva användas av många fl er!

Så här många liter vatten går det åt för att odla ett kilo av nedanstående grödor:

500

l/kg

900

l/kg

1 50

0-3

000

l/kg

3 0

00-5

000

l/kg

7 00

0-29

000

l/kg

ris vete sockerrör potatis bomull

Minska ditt FOTAVTRYCKSTÄLL FRÅGOR när du handlar för att ta reda på hur produkten har tagits fram.

VÄLJ EKOLOGISKT odlad bomull och hög kvalité på kläderna så håller de längre.

GÖR OM och laga gamla kläder, satsa på en basgarderob som håller i längden.

KÖP SECOND HAND. När du själv tröttnar på kläder – sälj, byt bort, ge bort.

VÅRDA dina kläder, överdosera inte tvätt-medel, använd miljömärkt tvättmedel. Tvätta alltid full maskin. Har du kläder som måste kemtvättas, borsta och vädra för att minska antalet kemtvättar.

Bomull torrlägger Aralsjön

för grödorna

jeans!

Foto

: WW

F-C

ano

n/A

lain

Co

mp

ost

Foto

: WW

F-C

ano

n/Y

ifei Z

hang

Fo

to: W

WF

-Can

on

/Mar

tin

Har

vey

Foto: WWF-Canon/Mauri Rautkari

Foto

: WW

F-C

ano

n/E

dw

ard

Par

ker

(po

tatis

),

Sar

ah B

lack

(vet

e),

Ala

in C

om

po

st (

sock

er-

rör)

, Yife

i Zha

ng (

ris)

, Mic

hel G

unth

er

(bo

mul

ls o

dlin

g) o

ch M

ark

Ed

war

ds

VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK • 9

Aralsjön, som ligger mellan Kazakstan och Uzbekistan, var för 40 år sedan jordens fjärde största insjö med en yta stor som halva Lappland. I dag har volymen minskat med 75 procent medan salthalten ökat.