jag - informationsverige.se · att lista sig betyder att du bestämmer vilken vårdcentral du vill...

jagJAGidentitet & utveckling

familj & relationer

klara sig själv

hälsa

utbildning

socialt samspel

jag

Hej!Det här är en pärm som heter Hitta rätt. Den vänder sig till dig som är ung och har kommit ensam till Sverige.

Pärmen tar upp saker som är bra för dig att känna till. Du ska gå igenom den med en vuxen. Det blir din handledare i Hitta rätt. Handledaren kan vara personalen på ditt boende, socialtjänsten eller en annan vuxen om du bor i ett familjehem. Det kan ta olika lång tid att gå igenom pärmen beroende på vad som är särskilt viktigt för just dig.

Handledaren förklarar vad pärmen innehåller. Tillsammans väljer ni i vilken ordning ni ska göra arbetsbladen. När ni är klara med ett arbetsblad så signerar ni längst bak i pärmen.

Lycka till! Hälsningar

My Fridh Ringqvist Idé och produktion

Göt

ebor

gs S

tad

Sjä

tte u

ppla

gan

april

201

6

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

HÄLSA

jag

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

När du är klar med det här arbetsbladet ska du själv kunna hitta informationen om 112 och veta vilken information du ska ge om du behöver ringa dit.

112 – SOS alarm112 är Sveriges nödnummer för bl.a. ambulans, brandkår och polis. Dit ringer du i en nödsituation.

Gå in på www.112.se

Klicka på Att larma 112

Här kan du få information om när du ska ringa 112. Informationen finns på flera språk.

DiskuteraNär ska man ringa 112?

Vilken information måste du ge SOS-operatören?

Praktiskt

Vet du vad du ska säga om du ringer 112? Använd ett exempel och träna.

I skolan lär sig barnen att komma ihåg numret genom att peka mun (1), näsa (1), ögon (2).

Viktiga ord

En nöd, en ambulans, en brandkår, en polis, en adress, vad? var?

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till dina rättigheter för att söka vård.

Vård under asyltidenAlla barn och ungdomar under 18 år har rätt till samma vård i Sverige. Om du söker vård måste du ha med dig ditt LMA-kort.


Klicka på Regler och rättigheter

Klicka på Att komma ny till Sverige

Klicka på Vård i Sverige om du är asylsökande, gömd eller papperslös

Här kan du få information om dina rättigheter.

DiskuteraHar du gjort en hälsoundersökning?

Hur ska du göra om du behöver boka en tid hos en läkare?

Om du ska lista dig på en vårdcentral kan du göra arbetsbladet Vårdcentral.

Praktiskt

Gå eller åk till din vårdcentral.

Viktiga ord

En vård, en rättighet, en hälsa, en undersökning, en hälsoundersökning, en vårdcentral, söker, bokar, listar sig

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

VårdcentralDu måste vara listad på en vårdcentral för att få hjälp och vård där. Att lista sig betyder att du bestämmer vilken vårdcentral du vill tillhöra.

Om du inte väljer vårdcentral själv så listas du på den vårdcentral som ligger närmast där du bor. Vården är gratis tills du fyller 20 år. När du är över 20 år betalar du en patientavgift. Du måste ha med dig legitimation när du går till vårdcentralen.


Klicka på knappen Hitta vård

Klicka på Hitta vård

Klicka på Vårdcentral

Klicka på din stad eller skriv in kommunens namn i sökfältet

Klicka på Sök

Här kan du få information om de vårdcentraler som finns.

DiskuteraVilken vårdcentral är du listad på?

Hur gör du om du vill lista dig på en ny vårdcentral?

Vilket telefonnummer ringer du om du behöver boka en läkartid?

Praktiskt

Gå eller åk till din vårdcentral med din handledare.

Viktiga ord

En vård, en vårdcentral, en patient, en avgift, en patientavgift, väljer, listad

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vilken vårdcentral du är listad på och ha åkt dit.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

RemissNär du behöver vård vänder du dig först till vårdcentralen. Du måste ha med dig legitimation eller ditt LMA-kort när du går dit. Om du behöver vård av en specialist skriver läkaren på vårdcentralen en remiss.


Klicka på Regler och Rättigheter

Klicka på Rättigheter i vården

Klicka på Remiss

Här kan du få information om vad en remiss är.

DiskuteraHur ser vården ut i Sverige? Vårdcentral a remiss a specialist

Varför måste du ha en remiss om du ska träffa en specialist?

Viktiga ord

En vård, en primärvård, en allmänläkare, en remiss, en specialist, en legitimation

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till hur vården fungerar i Sverige.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

Jag känner mig sjuk1177 är Sveriges telefonnummer till sjukvårdsrådgivningen. Där arbetar sjuksköterskor som svarar på frågor om vad du behöver göra när du är sjuk. På 1177 svarar de i telefon dygnet runt. De kan ge dig tips på vad du kan göra för att må bättre och de kan råda dig att boka tid hos en läkare om du behöver det.


Klicka på Fakta och råd

Här finns information kring olika områden om vad du kan göra själv för att må bättre.

Gå igenom rubrikerna.

Är det något speciellt du först vill läsa om? Annars klicka på Infektioner

Klicka på Förkylning

Informationen finns på olika språk under Egenvård barn om du har klickat på Other languages.

DiskuteraVarför hjälper det inte alltid att ta medicin när du är förkyld?

Vad kan du göra för att må bättre när du är förkyld? Ge exempel.

Varför går man inte till läkare direkt om man inte är akut sjuk?

När räcker det med egenvård för dig?

Viktiga ord

Dygnet runt, en egenvård, en sjuksköterska, en rådgivning, ett råd, receptfri, akut, bokar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till sjukvårdsrådgivningen och vilken hjälp du kan få där.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

FeberIbland får man feber. Det är oftast inget farligt och för det mesta går febern ner av sig själv efter några dagar.



Klicka på Infektioner

Klicka på Feber

Informationen finns på olika språk under Egenvård barn om du har klickat på Other languages.

Diskutera Hur många grader är feber?

När behöver man kontakta vårdcentralen?

Vad kan du göra själv för att få ner febern?

PraktisktProva att ta tempen med en örontermometer.

Viktiga ord

En egenvård, en termometer, en feber, febernedsättande

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad du kan göra själv för att få ner feber och när du behöver kontakta vården.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

TandläkarenBarn och ungdomar i Sverige har rätt till gratis tandvård. Du kan lista dig på Folktandvården eller välja en privat tandläkare.



Klicka på Tänder

Klicka på Fri tandvård för barn och ungdomar

Här kan du få information om vilka regler som gäller för barn och ungdomar inom tandvården.

Klicka på Other languages för andra språk.

DiskuteraTillhör du en Folktandvård? Vilken?

Vilket telefonnummer ringer du om du behöver boka en tandläkartid?

Vad säger du när du vill boka en tid?

Om du inte kommer på ett bokat besök hos tandläkaren, måste du betala en avgift. Hur mycket är det?

Hur länge har du fri tandvård?

Praktiskt

Leta upp din folktandvård på en karta.

Åk dit och hämta information om hur du ska sköta dina tänder.

Viktiga ord

En tandläkare, en avgift, en tandvård, fri, gratis, bokar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vilka regler som gäller för dig inom tandvården. Du ska också ha besökt din Folktandvård.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

AkutvårdAkut betyder att det är väldigt bråttom. Om du är sjuk och behöver akutvård kan du alltså inte vänta utan behöver hjälp direkt. Om du är osäker kan du ringa sjukvårdsrådgivningen 1177 och fråga. Är det fara för livet ska du ringa 112.


Klicka på knappen Hitta vård

Klicka på Hitta vård

Skriv in Akutmottagning i sökfältet

Klicka på din stad eller skriv in kommunens namn i sökfältet

Klicka på Sök

Här finns information om akutmottagningar där du bor och när de är öppna.

DiskuteraFinns det andra akutmottagningar där du bor?

När behöver man komma till akuten?

Vad är inte akut?

Varför ska du inte åka till akuten om du inte behöver hjälp direkt?

Vilken akutmottagning ligger närmast dig?

Viktiga ord

En vård, en mottagning, en kommun, bråttom, akut

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad akutvård betyder och när du inte ska åka till akutmottagningen.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

Patientavgifter och högkostnadsskyddNär du fyller 20 år får du betala en patientavgift när du söker hjälp inom vården. Men det finns ett högkostnadsskydd som gör att du inte behöver betala mer än en viss summa under ett år. Du ska fråga efter ett högkostnadskort när du besöker vården första gången. Det ska du ha med dig och få stämplat varje gång efter det.


Klicka på Regler och rättigheter

Klicka på Vad får man betala?

Klicka på Patientavgifter

Här finns information om patientavgifter och högkostnadsskydd.

DiskuteraHur mycket kan ett läkarbesök kosta?

Hur mycket måste du betala innan du får ett frikort?

Praktiskt

Om du har ett högkostnadskort så ta fram det.

Viktiga ord

En avgift, en patient, ett högkostnadsskydd, ett högkostnadskort

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad det kostar att gå till doktorn när du har fyllt 20 år. Du ska också veta vad högkostnadskort betyder.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

HusapotekVissa saker kan vara bra att ha hemma om du blir sjuk eller skadar dig. Det kallas för husapotek. Du kan köpa allt på apoteket. Vissa saker finns också i livsmedelsaffärer.



Klicka på Läkemedel

Klicka på Husapotek

Här kan du få exempel på ett bra husapotek.

DiskuteraVilka saker har du i ditt husapotek?

Vilka receptfria mediciner tycker du att man ska ha hemma?

Vad i ditt husapotek kan du köpa i en livsmedelsaffär?

Praktiskt

Ta fram ett husapotek. Vad finns där och hur använder man det?

Viktiga ord

Ett husapotek, ett plåster, en termometer, ett läkemedel, en livsmedelsaffär, en huvudvärk, en värktablett, receptfri

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad som är bra att ha hemma i ett husapotek.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

Medicin och receptMedicin som du har fått på recept hämtar du ut på ett apotek. Medicin är gratis för barn upp till 18 år. Du måste ha med dig legitimation eller ditt LMA-kort när du hämtar ut din medicin.

När du har fyllt 20 år måste du registrera dig på ett apotek för att få högkostnadsskydd för läkemedel. Det gör att du inte behöver betala mer än en viss summa för läkemedel under ett år.

Diskutera

Använder du någon medicin?

Varför är det viktigt att följa doseringen på medicin?

Vad betyder biverkningar?

Praktiskt

Ta fram en medicin och läs doseringen.

Hur ofta kan du ta medicinen?

Hur mycket ska du ta varje gång?

Vad kan medicinen ge för biverkningar?

Viktiga ord

Ett recept, ett högkostnadsskydd, en dosering, en biverkning, en legitimation, ett läkemedel, en medicin, receptbelagd, registrerar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta hur du hämtar ut receptbelagd medicin. Du ska också veta hur du doserar medicinen.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

SjukanmälanDu måste meddela skolan eller jobbet om du är sjuk. Då gör du en sjukanmälan.

Om du har studiebidrag från CSN och du inte har sjukanmält dig så gör de avdrag på ditt studiebidrag.

Diskutera

Vilket telefonnummer ska du ringa när du gör en sjukanmälan?

Inom vilken tid måste du ringa?

Kan du sjukanmäla dig till din skola med ett sms?

Vad ska du säga eller skriva när du sjukanmäler dig?

När ska du ringa och friskanmäla dig?

Praktiskt

Lär dig telefonnumret eller lägg in det i din telefon. Du kan också skriva in det i din kalender.

Träna på vad du ska säga när du ringer.

Träna på vad du ska skriva när du skickar ett sms.

Viktiga ord

En sjukanmälan, en anmälan, ett avdrag, ett studiebidrag, meddelar, friskanmäler, CSN

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna sjukanmäla och friskanmäla dig själv.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

Avboka en tid Någon gång måste du kanske avboka eller byta en tid hos t.ex. tandläkaren eller läkaren. Om du inte meddelar att du inte kan komma måste du betala en avgift.

Diskutera

Finns det andra möten du måste kunna avboka eller byta?

Hur sent kan man ringa och avboka eller byta en tid?

Vad ska du säga?

Praktiskt

Har du fått en kallelse kan du ta fram den och se om du hittar information om hur du avbokar eller byter tiden.

Viktiga ord

Avbokar, byter, meddelar, ett möte, en kallelse, en avgift

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna avboka och omboka en tid.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

Nyttig mat – matcirkeln Livsmedelsverket är en myndighet som bl.a. jobbar med att vi ska äta bra och nyttig mat. De utgår ofta från något som kallas matcirkeln och tallriksmodellen.

Gå in på www.slv.se

Klicka på Matvanor, hälsa & miljö

Klicka på Kostråd och matvanor

Klicka på Matcirkeln och Tallriksmodellen

Här kan du se och läsa om matcirkeln och tallriksmodellen. Läs mer under Barn och ungdomar och Barn 2-17 år.

DiskuteraTycker du att du äter nyttig mat?

Vad äter du helst?

Varför ska man äta varierad kost?

Äter du alltid frukost, lunch, mellanmål och middag?

Praktiskt

Titta i kylskåpet och i skafferiet. Har du mat som hör hemma i alla delar i kostcirkeln?

Viktiga ord

En näring, en kost, nyttig, varierad

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till kostcirkeln och veta vad som är bra mat.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

Nyttig mat – nyckelhåletNyckelhålet är en märkning av mat som innehåller mindre fett, salt och socker.


Klicka på Livsmedel och innehåll

Klicka på Text på förpackning, märkning

Klicka på Nyckelhålet

Här kan du läsa om Nyckelhålet. Informationen finns även på engelska.

DiskuteraVarför är det bra att äta mat som inte innehåller så mycket fett, salt och socker?

Vad äter du som innehåller mycket fett, salt eller socker?

Hur ofta äter du det?

Praktiskt

Titta i kylskåpet och i skafferiet. Hittar du nyckelhålsmärkningen på några varor?

Leta efter nyckelhålsmärkningen när du handlar mat.

Viktiga ord

Ett nyckelhål, ett skafferi, en märkning, innehåller

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till nyckelhålsmärkningen. Du ska också veta varför det är bra att äta mat med mindre fett, salt och socker.

jagHälsa

jag

MotionFysisk aktivitet är bra både för kroppen och för huvudet. Barn och ungdomar behöver minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag enligt Folkhälsoinstitutet. Det finns många olika sätt att träna på, allt från att promenera och simma till att jogga och styrketräna.

DiskuteraTycker du om att träna?

Vad tränar du helst?

Hur ofta tränar du?

Varför är det bra att träna?

Har du kläder som du behöver för att träna?

Vad kan du göra för fritidspengen på ditt boende?

Viktiga ordEn motion, fysisk, en aktivitet, tränar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta varför det är bra att röra på sig. Du ska också kunna ta reda på var du kan träna det du är intresserad av.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

Personlig hygienPersonlig hygien betyder att man håller kroppen ren från smuts och bakterier. Det är viktigt för att hålla sig frisk. Din personliga hygien påverkar också människor i din närhet och vad de tycker om dig.

Några exempel på personlig hygien är:

tvätta händerna byta kläder

duscha borsta tänderna

byta lakan byta handduk

Diskutera

Varför är det viktigt att ha en god personlig hygien? För dig och för andra?

Varför är det viktigt att tvätta händerna ofta?

Hur ofta ska man duscha, borsta tänderna, byta underkläder, byta sängkläder och handduk tycker du?

Har du allting du behöver för att kunna sköta din personliga hygien?

T.ex. Tvål, schampo, deodorant, tandborste, tandkräm, tandtråd, tandstickor.

Hur många par underkläder och strumpor har du? Hur många handdukar och lakan har du?

Vad tänker du när du träffar någon som luktar svett?

Vad är viktigt att tänka på när man använder parfym?

Viktiga ord

En hygien, en smuts, en bakterie, ett lakan, en svett, en handduk, byter

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta hur du sköter din personliga hygien och varför det är viktigt för dig och för andra.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

Någon att prata med – ungdomsmottagningenAlla mår dåligt ibland. Det finns flera olika ställen dit du kan vända dig om du behöver stöd eller bara vill veta mer om olika typer av problem.

Gå in på www.umo.se

Klicka på Att må dåligt


Här kan du få information och läsa om olika typer av problem som man kan ha.

På www.umo.se kan du se några kortfilmer om besök på en ungdomsmottagning.

Klicka på Att ta hjälp

Klicka på Film: Besök på en ungdomsmottagning Titta på minst en av dem.

Du kan läsa på UMO på flera språk, men översättningarna är maskinella. Det gör att en del översättningar blir felaktiga.

DiskuteraVad gör en kurator eller en psykolog?

Vet du var kuratorn finns på din skola?

Praktiskt

Ta reda på var ungdomsmottagningen ligger.

Viktiga ord

En kurator, en psykolog, en sjuksköterska, en barnmorska

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta var du kan hitta information om olika typer av problem och vilken hjälp du kan få på ungdomsmottagningen.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

Någon att prata med – BRISAlla mår dåligt ibland. Det finns flera olika ställen dit du kan vända dig om vill prata med någon, om du behöver stöd eller bara vill veta mer om olika typer av problem.

BRIS betyder barnens rätt i samhället. Det är en organisation som vänder sig till barn och ungdomar upp till 18 år. Du kan ringa eller mejla till BRIS om du behöver stöd från en vuxen. Det är gratis att ringa dit och du kan vara anonym.

Gå in på www.bris.se

Klicka på För unga

Här kan du få information om på vilka sätt du kan kontakta BRIS.

DiskuteraPå vilka sätt kan man kontakta BRIS?

Vad kan man prata med personerna på BRIS om?

Viktiga ord

En organisation, ett stöd, anonym, kontaktar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till BRIS, veta vad de kan hjälpa dig med och hur du kontaktar dem.

jagHälsa

jag

Någon att prata med –

Diskutera

Viktiga ord

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

Någon att prata med – för tjejerTerrafem är en organisation för kvinnor i Sverige med annat modersmål än svenska. De arbetar för tjejers rätt att leva utan våld och dominans från män. Terrafem har en jourtelefon där du kan få hjälp och stöd på över 40 olika språk. Det är gratis att ringa till Terrafem och du kan vara anonym.

Gå in på www.terrafem.org

Klicka på ditt modersmål eller svenska

Klicka på Vi stödjer dig

Här kan du få information om vad Terrafem kan göra om du behöver deras hjälp.

DiskuteraVad kan man få hjälp med av Terrafem?

Vad betyder dominans? Ge exempel på vad dominans kan vara.

Varför är det viktigt att söka hjälp om man känner sig hotad?

Viktiga ord

Ett modersmål, en organisation, en jour, våld, dominans, anonym

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till Terrafem, veta vad de kan hjälpa dig med och hur du kontaktar dem.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

UngdomsmottagningenTill en ungdomsmottagning kan du gå för att få svar på frågor och hjälp med funderingar och problem som handlar om hur du mår, din kropp och sexualitet. Ungdomsmottagningen är för dig som är från 13-24 år. De kan också ordna en tolk om du behöver det.


Det finns nio olika teman du kan läsa om.

Klicka på ett tema åt gången. Gå igenom rubrikerna.

Här ser du vilken information du kan få på UMO.

Du kan läsa på UMO på flera andra språk, men översättningarna är maskinella. Det gör att en del översättningar blir felaktiga.

DiskuteraHar du varit på studiebesök på ungdomsmottagningen?

Praktiskt

Ta reda på var den närmsta ungdomsmottagningen finns. Besök en ungdomsmottagning.

Viktiga ord

En ungdomsmottagning, funderar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna hitta information på UMO om det du är intresserad av. Du ska också ha besökt ungdomsmottagningen.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta att narkotika är förbjudet enligt lag. Du ska veta vilka åldersgränser som gäller för tobak och alkohol. Du ska också veta var du hittar information om att sluta röka.

Alkohol, tobak och narkotikaAlkohol, tobak och narkotika är olika slags droger. Narkotika är helt förbjudet i Sverige. Alkohol och tobak är tillåtet från en viss ålder. Det är straffbart att cykla eller köra bil när man druckit alkohol.


Klicka på Tobak, alkohol, droger

Klicka t.ex. på rökning

Här kan du läsa om vad som händer när man röker och hur man kan få hjälp att sluta.


DiskuteraHur gammal måste man vara för att få köpa tobak eller alkohol?

Varför är det inte bra att börja röka?

Vad händer i kroppen när man dricker alkohol eller röker?

Vilka droger är narkotika?

Viktiga ord

En alkohol, en tobak, narkotika, en drog, förbjudet, tillåtet, straffbart

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

Sex och lagenDen svenska lagen säger att det är förbjudet att ha sex med en person under 15 år. Lagen finns för att skydda barn mot övergrepp. Sex med någon genom våld eller hot är alltid olagligt.


Klicka på Sex

Klicka på Åldersgräns för sex?

Här kan du få information om vad den svenska lagen säger om åldersgränser för sex.


DiskuteraVarför måste både killar och tjejer alltid respektera ett nej?

Viktiga ord

En lag, ett övergrepp, en åldersgräns, ett våld, ett hot, respekterar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad lagen säger gällande sex och ålder.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

Hur du skyddar dig och din partnerSex ska vara något som känns bra för båda. Därför är det viktigt att du skyddar dig och din partner både mot en oönskad graviditet och från sexuellt överförbara sjukdomar. Några sjukdomar lyder under smittskyddslagen. Det betyder att du måste testa dig och få behandling om du om du tror att du har blivit smittad.


Klicka på Sex

Klicka på Skydd mot könssjukdomar

Här får du information om att skydda sig mot könssjukdomar. Du kan också få mer information om hur man använder kondom.


Klicka på Sex

Klicka på Könssjukdomar

Klicka på Smittskyddslagen

Här kan du få information om vilka sexuellt överförbara sjukdomar som lyder under smittskyddslagen.

DiskuteraVet du hur du skyddar dig mot en graviditet?

Vet du hur könssjukdomar smittar?

Viktiga ord

Skyddar sig, sex, överförbar, en graviditet, en sjukdom, en könssjukdom, en kondom, en smittskyddslag, ett preventivmedel, oönskad

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta var du kan få information om hur du skyddar dig mot en oönskad graviditet och mot sexuellt överförbara sjukdomar. Du ska också känna till att en del sjukdomar lyder under smittskyddslagen.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

SömnDe flesta människor har svårt att sova ibland men det är viktigt att sova för att må bra. Det finns många tips på vad man kan göra om man inte sover bra.


Klicka på Kroppen

Klicka på Sömn

Här kan du läsa om varför det är viktigt att sova bra.

DiskuteraSover du bra på nätterna?

Hur många timmar sover du per natt?

Vad kan det bero på att du sover dåligt?

Vad kan du göra för att sova bättre?

Vad gör du när du inte kan sova?

Viktiga ordEn sömn, ett tips, sover, beror på

När du är klar med det här arbetsbladet ska vi ha pratat om dina sömnvanor. Du ska också veta hur du kan få hjälp att sova bättre.

UTBILDNINGjag

UTBILDNINGjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Skola i Sverige Det är skolplikt i Sverige. Det betyder att alla barn måste gå i skolan tills nionde årskursen är slut. Man måste också ha god närvaro. Efter nionde årskursen kan man fortsätta att studera på t.ex. gymnasiet, folkhögskola, högskola eller universitet.

Gå in på www.utbildningsinfo.se

Klicka på Grundskola

Klicka på Det svenska utbildningssystemet

Klicka på Karta över utbildningssystemet

Ladda ner pdf-filen och skriv ut den.

Här kan du få information om vilka olika utbildningsformer som finns i Sverige.

DiskuteraVar är din skolgång på kartan?

Vad kan vara nästa steg för dig i din skolgång?

Hur länge gick du i skolan i ditt gamla hemland?

Vad tyckte du om skolan där?

Vet du vad du vill utbilda dig till i framtiden?

Viktiga ordEn skolplikt, en grundskola, ett gymnasium, en folkhögskola, en högskola, ett universitet, en närvaro, studerar, utbildar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta att det är skolplikt i Sverige. Du ska också känna till några olika skolformer efter grundskolan.

UTBILDNINGjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Skola – introduktionsprogramEfter grundskolan studerar de flesta ungdomar tre år på gymnasiet för att få ett jobb eller för att lära sig mer. Gymnasieskolan är frivillig men du måste vara behörig för att gå ett nationellt program. Om du inte är det har du rätt att gå ett introduktionsprogram först. Det gör att gymnasiet kan ta lite längre tid.


Klicka på Gymnasieskola

Klicka på Gymnasieskolans program

Klicka på Introduktionsprogram

Här kan du få information om introduktionsprogrammen. Informationen finns på flera språk. Skriv ut den på svenska eller på ditt modersmål.

DiskuteraVarför är det bra att gå på gymnasiet?

Hur lång tid tror du att det tar innan du kan börja på gymnasiet?

Vad är Språkintroduktion?

Viktiga ordEtt program, ett introduktionsprogram, frivillig, behörig, nationell

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till vad ett introduktionsprogram är och veta var du hittar information om gymnasiet.

UTBILDNINGjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Skola – gymnasietFör att komma in på ett gymnasieprogram måste du vara behörig. Det betyder bl.a. att du måste ha godkända betyg från grundskolan i vissa ämnen.


Klicka på Gymnasieskola

Klicka på Att gå i gymnasieskola

Klicka på Så här fungerar gymnasieskolan

Klicka på Antagningsregler och meritvärde

Här kan du få information om vad som krävs för att komma in på ett gymnasieprogram. Informationen finns på flera språk. Skriv ut informationen på svenska eller på ditt modersmål.

DiskuteraVad krävs för att du ska kunna gå ett nationellt program på gymnasiet?

Vilka ämnen är du intresserad av i skolan?

Vet du vilket program du vill gå?

Viktiga ordBehörig, nationell, godkänd, ett program, en regel, en antagningsregel, ett ämne, kräver

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta var du kan få information om antagningsreglerna till gymnasiet.

UTBILDNINGjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Studieteknik och läxorDet är viktigt att du har bra studieteknik när du läser läxor. Bra studieteknik gör att du lär dig lättare. Några exempel är att repetera ofta, stryka under det viktiga i en text, att börja läsa läxorna i god tid, att få hjälp av någon som kan förhöra dig och att sova och äta bra.

DiskuteraHur gör du dina läxor?

Vad tycker du är svårt med dina läxor?

Var någonstans tycker du att det är lättast att göra läxorna?

Vilka mål har du när du gör dina läxor?

Var kan du få hjälp med dina läxor?

Brukar du planera din läxläsning?

Varför är det viktigt att ta paus när man läser läxor?

PraktisktDu och din handledare kan ta reda på var det finns läxhjälp där du bor.

Viktiga ordEn studieteknik, en paus, repeterar, stryker under, förhör, planerar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad studieteknik betyder och hur du kan bli bättre på att läsa dina läxor.

UTBILDNINGjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Studie- och yrkesvägledningDe flesta ungdomar vet inte vad de vill jobba med när de blir äldre. Ett sätt att ta reda på det är att göra praktik. Det betyder att man får prova på olika arbetsuppgifter på en arbetsplats under en viss tid. Det är också bra att prata med en studie- och yrkesvägledare. Han eller hon kan ge dig information om olika yrken och utbildningar.

DiskuteraVet du var studie- och yrkesvägledaren finns på din skola?

Har du gjort praktik?

Hur kan du få hjälp med att göra praktik?

Vad skulle du vilja jobba med i framtiden?

Vet du vilken utbildning du måste ha då?

Viktiga ordStudier, en studie- och yrkesvägledare, ett yrke, en utbildning

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad praktik är. Du ska också känna till vad en studie-och yrkesvägledare kan hjälpa dig med.

jag

IDENTITET OCH UTVECKLING

IDENTITET OCH UTVECKLINGjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Vem är du?Det är många saker som gör dig till den du är just nu. Det är t. ex din ålder och dina intressen. Det är också vad du tycker, känner och gör. Allt det här är viktiga delar i det som kallas identitet, alltså hur du och andra ser på dig. Din religion, din sexualitet och din bakgrund är också en del av din identitet.

Identiteten påverkas av många saker och förändras under hela livet. Dina vänner och familj påverkar också hur du är som person.

DiskuteraVad tycker du om att göra?

Hur vill du att andra ska uppfatta dig?

Var har du bott innan?

Är din bakgrund viktig för dig?

Vad var viktigt för dig när du var liten?

Vad är viktigt för dig just nu?

Hur önskar du att ditt liv ska se ut i framtiden?

Hur påverkar din familj och dina vänner dig?

PraktisktSkriv ner tre saker som är viktiga för dig.

Viktiga ordEn ålder, en identitet, en bakgrund, en framtid, en sexualitet, tycker, känner, gör, uppfattar, påverkar.

När du är klar med det här arbetsbladet ska du ha funderat på vem du är och vad som gör dig till just du.


Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

jag

Självkänsla och självförtroende Självkänsla handlar om vad vi tycker om oss själva. Självförtroende handlar om hur bra vi tycker att vi är på olika saker.


Klicka på Jag

Klicka på Självkänsla

Här kan du läsa om självförtroende och självkänsla. Du kan också se filmer om självkänsla.

Diskutera Vad tycker du att du är bra på?

Är det något du behöver bli bättre på?

I så fall hur kan din handledare hjälpa dig med det?

Hur tror du att andra uppfattar dig?

Vad har fungerat extra bra den här veckan?

Är det något som du kunde ha gjort på ett annat sätt?

Hur syns det att en person har bra självförtroende?

Hur kan en person få bättre självkänsla?

Praktiskt

Skriv ner tre saker som du själv tycker att du har gjort bra eller som du är nöjd med.

Skriv ner en sak som du vill bli bättre på. Viktiga ordEn självkänsla, ett självförtroende, uppfattar, fungerar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till begreppen självkänsla och självförtroende.


Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Bråk och konflikterDu bor tillsammans med andra personer. Ibland blir du eller någon annan arga på varandra. De tycker kanske inte alltid som du och då kan det uppstå bråk och konflikter. Ibland kan bråk och konflikter leda till hot. Hot är förbjudet enligt svensk lag och kan ge böter eller fängelse. Att svära är inte förbjudet men andra kan reagera väldigt starkt på vissa svordomar.

Diskutera

Vad tycker du om att samarbeta med dem du bor med?

Varför har vi regler där du bor, tror du?

Vad betyder respekt?

Varför måste man prata med varandra igen efter ett bråk?

Hur kan du göra för att det inte ska bli bråk när du är arg?

Varför behöver man säga förlåt?

Varför behöver man tänka på vad man säger när man är arg?

Svär du på ditt modersmål?

Vad kan bråken där du bor handla om?

Vad är ett hot? Ge exempel.

Viktiga ord

Ett bråk, en konflikt, ett hot, en regel, ett modersmål, ett förlåt, svär, reagerar, uppstår, ber om ursäkt, respekt

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta att hot är förbjudet enligt lag. Du ska också veta vad som är bra att tänka på när det uppstår konflikter.


Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Du och religionI Sverige har vi religionsfrihet. Det betyder att alla människor har rätt att välja religion. Det betyder också att vi bestämmer själva om vi vill tro på något eller inte.

Gå in på www.manskligarattigheter.se

Klicka på De mänskliga rättigheterna

Klicka på Vilka rättigheter finns det?

Klicka på Tanke- och religionsfrihet

DiskuteraVad betyder religion för dig?

Praktiserar du din tro? Hur gör du det i så fall?

Hur tror du att det kommer att påverka din skolgång? Positivt/negativt?

Hur tror du att det kommer att påverka ditt arbetsliv i framtiden? Positivt/negativt?

PraktisktDet finns flera olika religiösa samfund. Om du vill, kan du få hjälp av din kontaktperson att hitta en som passar dig. Kontaktpersonen går gärna med dig dit.

Viktiga ordEn religion, en religionsfrihet, en rättighet, en skyldighet, ett samfund, praktiserar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad religionsfrihet betyder. Du ska också ha fått hjälp med att hitta ett religiöst samfund, om du vill det.


Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

HBTQSexualitet är en del i en människas identitet och alla personer i Sverige har lika rättigheter oavsett sexuell läggning. HBTQ är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer.


Klicka på Jag

Klicka på Sexuell läggning – bi, hetero och homo

Här får du information om olika sexuella läggningar.

Du kan också klicka på Trans och cis under Jag och få information om vad olika könsidentiteter och könsuttryck betyder.

DiskuteraVad är en sexuell läggning?

Varför är det viktigt att respektera alla människor?

Vart kan man vända sig om man blir diskriminerad på grund av sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck?

Vad kan du göra för att inte diskriminera någon annan?

Vad betyder ordet “hen”?

PraktisktOm du vill veta mer kan din handledare hjälpa dig att komma i kontakt med en organisation som jobbar med frågor kring sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

Viktiga ordHBTQ, en identitet, en sexuell läggning, en könsidentitet, ett könsuttryck, en organisation, hen, respekterar, diskriminerar.

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad HBTQ står för. Om du vill veta mer om HBTQ ska du ha fått hjälp av din handledare att kontakta en organisation som jobbar med de frågorna.

FAMILJ OCH RELATIONER

jag

FAMILJ OCH RELATIONERjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Personalen - för dig på ett boendePå ditt boende arbetar ungdomshandledare. De finns här för att hjälpa och stödja dig i din vardag. Några av dem är kontaktpersoner. Din kontaktperson är den som har det största ansvaret för dig i ditt boende. Han/hon måste prata med din socialsekreterare och ibland med de andra ungdomshandledarna om hur det går för dig. Det gör också din god man eller din särskild förordnad vårdnadshavare.

DiskuteraVad kan din kontaktperson hjälpa dig med?

Varför kan inte din kontaktperson påverka Migrationsverket?

Varför tror du att din kontaktperson behöver prata om dig med din socialsekreterare?

Varför tror du att din kontaktperson behöver prata om dig med de andra ungdomshandledarna?

Vad pratar de om som gäller dig?

Vad skriver din kontaktperson om dig i din journal?

PraktisktTa fram en journal och titta i den.

Viktiga ordEn personal, en ungdomshandledare, en kontaktperson, en god man, en särskild förordnad vårdnadshavare, en journal, påverkar, stödjer

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad din kontaktperson kan hjälpa dig med. Du ska också veta varför personalen på ditt boende måste prata om dig med din socialsekreterare.


Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Familjehemsföräldrar – för dig i ett familjehemI ditt familjehem finns vuxna. De finns här för att hjälpa dig och stödja dig i din vardag. Dina familjehemsföräldrar är de som har det största ansvaret för dig där du bor. De måste prata med din socialsekreterare om hur det går för dig. De gör också din god man eller din särskild förordnad vårdnadshavare.

DiskuteraVad kan dina familjehemsföräldrar hjälpa dig med?

Varför kan inte dina familjehemsföräldrar påverka Migrationsverket?

Varför tror du att dina familjehemsföräldrar behöver prata om dig med din socialsekreterare?

Vad pratar de om som gäller dig?

Viktiga ordEtt familjehem, en familjehemsförälder, en god man, en särskild förordnad vårdnadshavare, påverkar, stödjer

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad dina familjehemsföräldrar kan hjälpa dig med. Du ska också veta varför dina familjehemsföräldrar måste prata om dig med din socialsekreterare.


Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Många vuxna omkring digDu är placerad av socialtjänsten. När du bor här träffar du många vuxna som har ansvar för dig på olika sätt.

Gå in på www.migrationsverket.se

Klicka på Skydd och asyl i Sverige

Klicka på För dig som är barn och har sökt asyl

Klicka på Utan föräldrar

Här kan du få information om vad Migrationsverket gör, vad en god man gör och vad ett offentligt biträde gör. Informationen finns också som en broschyr på flera språk.

DiskuteraVad gör din god man eller särskild förordnad vårdnadshavare?

Vad gör Migrationsverket?

Vad gör det offentliga biträdet?

Vad gör din kontaktperson eller familjehemsförälder?

Vad gör din socialsekreterare?

Vad gör lärarna i skolan?

PraktisktSkriv ner namn och telefonnummer till din socialsekreterare.

Skriv ner namn och telefonnummer till din god man.

Vilka andra personer är det bra att ha namn och telefonnummer till?

Skriv ut broschyren på ditt modersmål.

Viktiga ordEtt ansvar, en god man, en särskild förordnad vårdnadshavare, ett offentligt biträde, en kontaktperson, en familjehemsförälder, en socialsekreterare

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad de vuxna omkring dig har för olika roller och uppgifter. Du ska också ha skrivit ner deras namn och telefonnummer.


Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Nätverk Ditt nätverk är personer du känner och kan prata med. De kan också hjälpa dig på olika sätt. Därför är det viktigt att ha ett bra nätverk och ta hand om det.

DiskuteraVarför är det bra att lära känna många människor och få ett stort nätverk?

Hur ser ditt nätverk ut?

Vilka är viktiga för dig?

Har du släkt i Sverige? Var bor de?

Har du vänner? Var bor de?

Har du släktingar som du har kontakt med i något annat land?

Vilka vuxna har du kontakt med?

Praktiskt Gör en nätverkskarta över ditt nätverk.

Viktiga ordEtt nätverk, en relation, en släkt

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad ett nätverk är och vilka som ingår i ditt eget nätverk.

familj och relationerjag

Flyktingguide

Diskutera

Praktiskt

Viktiga ord


Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Aktiviteter – för dig på ett boendePå ditt boende har ni en aktivitetsplan. Det är ett schema med olika aktiviteter du kan följa med på tillsammans med de andra på ditt boende.

DiskuteraVet du hur aktivitetsplanen ser ut på ditt boende?

Vilka aktiviteter deltar du i?

Finns det några andra aktiviteter du skulle vilja delta i?

Vad kan du göra för att vara med och bestämma aktiviteter?

Varför är det viktigt att vara aktiv och göra olika saker?

Får du ekonomiskt stöd till fritidsaktiviteter?

PraktisktTitta på aktivitetsplanen som ditt boende har.

Viktiga ordEn aktivitet, aktiv, deltar, bestämmer

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till aktivitetsplanen och ha funderat på vad du vill vara med på.


Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Aktiviteter – för dig i ett familjehemI de flesta familjer har man aktiviteter. Det kan vara något man gör ensam eller tillsammmans.

DiskuteraVilka aktiviteter brukar ditt familjehem ha?

Vilka aktiviteter deltar du i?

Finns det några andra aktiviteter du skulle vilja delta i?

Kan du vara med och bestämma aktiviteter i ditt familjehem?

Varför är det viktigt att vara aktiv och göra olika saker?

Får du ekonomiskt stöd till fritidsaktiviteter?

Viktiga ordEn aktivitet, aktiv, deltar, bestämmer

När du är klar med det här arbetsbladet ska du ha diskuterat aktiviteter i ditt familjehem och ha funderat på vad du vill och kan vara med på.


Aktiviteter – för ungdomarDet finns flera verksamheter som vänder sig till ungdomar. Din handledare åker gärna med dig till någon av dem.

DiskuteraVad kan man göra på de olika verksamheterna?

Vad är du intresserad av?

Har du varit på någon av dem?

Praktiskt Ta fram en karta.

Var ligger de olika verksamheterna?

Åk till en av dem.

Viktiga ordEn verksamhet, en fritid, en fritidsgård, möter

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta hur du hittar till några olika ungdomsverksamheter. Du ska också ha besökt en av dem.


Aktiviteter – föreningarDet finns över 200 000 föreningar i Sverige. Föreningslivet är en viktig del av det svenska samhället. Här knyter du kontakter och träffar andra som har samma intresse som du själv. Några av dem kanske blir riktigt bra vänner också.

DiskuteraVad är du intresserad av?

Är du intresserad av att vara med i en förening?

Viktiga ordEn förening, en fritid, ett område

När du är klar med det här arbetsbladet ska du ha pratat om vad du är intresserad av och känna till hur du hittar föreningar.


Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Vill du leta efter din familj?Ibland kan man ha förlorat kontakten med sin familj. Att leta efter familjemedlemmar kallas eftersökning eller efterforskning. Om du är yngre än 18 år kan du prata med din god man och be honom/henne att kontakta organisationen Röda korset. De hjälper bl.a. till med att söka efter familjer i andra länder. Om du är myndig kan du själv kontakta Röda korset.

Gå in på www.redcross.se

Klicka på Stöd vi kan ge

Klicka på För migranter

Klicka på Efterforskning av anhöriga

Här kan du läsa vad du kan få hjälp med.

DiskuteraVet du var dina föräldrar och släktingar finns?

Vill du leta efter dem?

När kan du få hjälp att göra en eftersökning/efterforskning?

Vilken information och vilka dokument har du som kan hjälpa Röda korset i eftersökningen?

Viktiga ordEn eftersökning, en efterforskning, en kontakt, en familjemedlem, en organisation, ett dokument, letar, myndig

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta var du kan få hjälp om du vill leta efter din familj.


Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Träffa din familj i SverigeAtt träffa sin familj igen kallas för återförening. Om din familj vill komma till Sverige måste de ansöka om uppehållstillstånd först.

Gå in på: www.migrationverket.se

Klicka på Flytta till någon i Sverige

Klicka på Nära anhörig med särskilt beroendeförhållande

Klicka på För dig som är anhörig i Sverige

Här kan du läsa mer om hur det går till att återförenas med sin familj.

DiskuteraHar du någon kontakt med din familj?

Skulle du kunna träffa din familj i ett annat land?

Vill du bo med din familj igen, i Sverige eller i ett annat land?

Viktiga ordEn återförening, en anhörig, en kontakt

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta hur det går till att återförenas med sin familj.

SOCIALT SAMSPEL

jag

SOCIALT SAMSPELjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Ditt boendekontrakt - för dig som bor på ett boendeDu får skriva under ett boendekontrakt när du flyttar in på ditt boende. Det är ett hyreskontrakt där det står vilka regler som du måste följa när du bor här.

DiskuteraVarför finns boendekontraktet?

Hur fungerar reglerna för dig?

Är det något speciellt som du måste tänka på för att följa reglerna?

Vad betyder det att visa hänsyn?

PraktisktTa fram boendekontraktet och gå igenom det.

Viktiga ordEtt kontrakt, följer, en regel, hänsyn

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad boendekontraktet och husreglerna innebär.

SOCIALT SAMSPELjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Vad visar du med kroppen?Det vi berättar med kroppen utan att prata kallas kroppsspråk. Vi visar vem vi är genom hur vi sitter, står, går och tittar. Därför är det bra att tänka på sitt kroppsspråk när man är bland andra människor.

DiskuteraVad kan kroppsspråket säga om dig?

Hur nära eller långt ifrån en person står du när du pratar?

Vem får du krama?

Är det någon skillnad på ditt kroppsspråk när du träffar kompisar eller när du träffar personer du inte känner?

Hur ser du att någon är irriterad?

Är det något speciellt du behöver tänka på när det gäller ditt kroppsspråk?

Viktiga ordEn kropp, ett kroppsspråk, en skillnad, irriterad

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad kroppsspråk betyder och ha funderat på vad du visar med ditt kroppsspråk.

SOCIALT SAMSPELjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Telefon och mejlNär du skriver mejl eller pratar i telefon är det bra att tänka på vem du vänder dig till. Du kan t.ex. inte prata med en myndighet eller ett företag på samma sätt som med en kompis.

DiskuteraHur svarar du i telefon?

Hur avslutar du ett telefonsamtal?

Hur kan du börja och avsluta ett privat mejl eller brev?

Hur kan du börja och avsluta ett formellt mejl eller brev?

Varför måste du tänka på vad du har för mejladress?

PraktisktAnvänd några exempel för att svara och avsluta ett telefonsamtal och ett mejl.

Viktiga ordPrivat, formell, en myndighet, ett företag

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta varför det är bra att tänka på vem du vänder dig till när du mejlar eller pratar i telefon.

SOCIALT SAMSPELjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Traditioner och högtiderI Sverige har vi många traditioner, precis som i andra länder. Det är saker vi gör vid samma tid varje år. Många av våra traditioner och högtider kommer från religionen. Några högtider är så kallade ”röda dagar”. Det betyder att skolor och många affärer är stängda. De flesta är också lediga från sina jobb.

Gå in på www.informationsverige.se

Klicka på Samhälle

Klicka på Samhällsorientering

Klicka på Att komma till Sverige

Klicka på Traditioner och högtider

Här kan du få information om olika svenska traditioner och högtider.

DiskuteraVilka svenska traditioner och högtider känner du till?

Vilken är nästa högtid?

Vilka högtider är viktiga för dig?

Hur firar ni högtider där du bor?

PraktisktTa fram din kalender. Leta upp röda dagar och ta reda på vad det är för olika högtider.

Viktiga ordEn tradition, en högtid, firar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till några svenska traditioner och du ska veta hur du kan få information om dem. Du ska också känna till vad ”röda dagar” betyder.

SOCIALT SAMSPELjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Vad tycker du?I Sverige har du och alla andra rätt att säga vad ni tycker. Så är det där du bor också. Du kan komma med förslag på vad du tycker att vi ska göra och hur saker ska vara. Det kan du t.ex. göra på våra husmöten om du bor på ett boende. Du kan göra det med dina familjehemsföräldrar om du bor i ett familjehem.

DiskuteraVågar du säga vad du tycker där du bor?

Varför måste du låta andra säga vad de tycker, även om du inte håller med?

Varför är det bra att du säger vad du tycker?

Ibland är det svårt att våga säga direkt vad man tycket. Hur kan du göra då?

Vissa saker kan du inte vara med och bestämma. Varför är det så?

Viktiga ordEtt familjehem, en familjehemsförälder, ett möte, ett förslag, en åsikt, en synpunkt, vågar, håller med, bestämmer

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta hur du kan uttrycka dina åsikter. Du ska också veta vad du kan vara med och bestämma om där du bor.

SOCIALT SAMSPELjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Alla människors lika värdeAlla människor har samma värde och rättigheter. Man får inte behandla någon sämre på grund av ålder, religion, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, kön eller könsidentitet. Att göra det kallas för diskriminering och är förbjudet enligt svensk lag.

Gå in på www.do.se

Klicka på Lättläst

Klicka på Vad är diskriminering? (lättläst)

Klicka på Sju diskrimineringsgrunder (lättläst)

DiskuteraHar du blivit diskriminerad någon gång?

Vad kan du göra om du blir diskriminerad?

Vad kan du göra för att inte diskriminera någon annan?

Viktiga ordEtt värde, en rättighet, en ålder, en religion, en funktionsnedsättning, en tillhörighet, en sexuell läggning, ett kön, en identitet, diskriminerar, behandlar, sämre, etnisk

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad alla människors lika värde betyder. Du ska också känna till diskrimineringsombudsmannen (DO).

KLARA SIG SJÄLV

jag

klara sig självjag

Din stad/kommun

Diskuteravad heter ditt område?

Vad finns i ditt område?

Vilka andra områden har du varit i?

Vilken stad kommer du ifrån?

Hur stor är den staden jämfört med där du bor nu?

PraktisktTa fram en karta och hitta var du bor.

Hitta de platser du brukar åka till.

Hitta de olika områdena i din stad eller kommun.

Viktiga ord

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till din stad eller kommun och veta vad som finns i ditt område.

klara sig självjag

Din stad/kommun – platser att känna tillDet finns flera platser som de flesta som bor här känner till. Det kan vara ställen man ofta åker buss ifrån. Det kan vara ställen där det finns mycket restauranger och affärer. Det kan också vara ställen där man bestämmer träff med kompisar. Därför är det bra om du känner till dem och kan hitta dit.

Några av dem står här.

DiskuteraVilka andra platser är bra att känna till?

PraktisktHitta och markera platserna på en karta.

Gör en stadsvandring till fots eller med buss. Ta reda på vad som finns längs vägen.

Viktiga ordEtt ställe, en träff, en stadsvandring, till fots, välkänd

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till och kunna hitta några välkända platser i din stad eller kommun.

klara sig självjag

Åka kollektivt (till exempel buss)På varje hållplats finns tidtabeller och information om resan men du kan också planera din resa på internet eller i din telefon.

DiskuteraVad heter din närmaste hållplats?

Vad heter hållplatsen vid din skola?

Vilka andra platser brukar du åka till? Ta reda på vad hållplatserna heter.

Hur ofta går bussen?

Vilka bussar går till dina hållplatser?

Varför behöver du planera dina resor?

PraktisktGå till din hållplats och res därifrån till din skola eller till andra platser du brukar besöka.

Viktiga ordEn hållplats, en tidtabell, hur dags? planerar, åker kollektivt

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna planera dina resor.

klara sig självjag

Åka buss – busskort

Diskutera

Viktiga ord

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Handla i mataffärenDu sparar tid och pengar om du planerar dina inköp. Du kan t.ex. skriva en inköpslista innan du går till affären och se till att du alltid har basvaror hemma. Basvaror är saker du använder ofta t.ex. matolja, pasta och toalettpapper. Ett annat sätt att spara pengar är att handla på extrapris.

DiskuteraVad brukar du handla?

Vad kostar det du brukar handla? Ge några exempel.

Tänker du på vad det du köper kostar?

Handlar du ofta varor på extrapris?

Var brukar du handla?

Brukar du storhandla?

Vad är billig mat?

Viktiga ordEtt inköp, en inköpslista, en vara, en basvara, handlar, sparar, planerar, billig

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta varför det är bra att planera sina inköp.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Laga mat – köttfärsDen här sidan handlar om att laga mat med köttfärs. Du kan hitta ett recept tillsammans med din handledare i en kokbok eller på nätet. Recept förklarar vilka ingredienser du behöver och vad du ska göra med dem.

Gå in på www.arla.se

Klicka på Recept & mat

Klicka på Alla teman

Klicka på Köttfärs

Här kan du välja ett recept med köttfärs.

DiskuteraVilka ingredienser finns med?

Vad ska du göra med ingredienserna?

Vad betyder förkortningarna i receptet?

Hur måste du förvara ingredienserna?

Vilka redskap behöver du använda i köket?

Hur använder du dem?

Hur gör du för att hålla god hygien i köket?

PraktisktLaga en maträtt med köttfärs och koka pasta till.

Viktiga ordEn ingrediens, ett recept, en maträtt, en förkortning, ett redskap, en hygien, en råvara, förvarar, kokar, använder

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna laga en maträtt med köttfärs och kunna koka pasta.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Laga mat – fiskDen här sidan handlar om att laga mat med fisk. Du kan hitta ett recept tillsammans med din handledare i en kokbok eller på nätet. Recept förklarar vilka ingredienser du behöver och vad du ska göra med dem.




Klicka på Fisk

Här kan du välja ett recept med fisk.








PraktisktLaga en maträtt med fisk och koka potatis till.


När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna laga en maträtt med fisk och kunna koka potatis.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Laga mat – kycklingDen här sidan handlar om att laga mat med kyckling. Du kan hitta ett recept tillsammans med din handledare i en kokbok eller på nätet. Recept förklarar vilka ingredienser du behöver och vad du ska göra med dem.




Klicka på Kyckling

Här kan du välja ett recept med kyckling.








PraktisktLaga en maträtt med kyckling och koka ris till.


När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna laga en maträtt med kyckling och kunna koka ris.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Laga mat – vegetarisktDen här sidan handlar om att laga vegetarisk mat. Du kan hitta ett recept tillsammans med din handledare i en kokbok eller på nätet. Recept förklarar vilka ingredienser du behöver och vad du ska göra med dem.




Klicka på Vegetarisk mat

Här kan du välja ett vegetariskt recept.








PraktisktLaga en vegetarisk maträtt.

Viktiga ordEn ingrediens, ett recept, en maträtt, en förkortning, ett redskap, en hygien, en råvara, förvarar, använder

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna laga en vegetarisk maträtt.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Laga mat – soppaDen här sidan handlar om att laga soppa. Du kan hitta ett recept tillsammans med din handledare i en kokbok eller på nätet. Recept förklarar vilka ingredienser du behöver och vad du ska göra med dem.




Klicka på Soppor

Här kan du välja ett sopprecept.








PraktisktLaga en soppa.

Viktiga ordEn ingrediens, ett recept, en maträtt, en förkortning, ett redskap, en hygien, en råvara, förvarar, använder

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna laga en soppa.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Mat och datummärkning På nästan all mat finns bäst före-datum.


Klicka på Livsmedel och innehåll

Klicka på Text på förpackning, märkning

Klicka på Datummärkning

Här får du information om bäst före-datum, sista förbrukningsdag och förpackningsdag.

DiskuteraKan du äta mat efter matens bäst före-datum?

Hur vet du om en vara går att äta eller inte?

Några varor behöver stå i kylskåpet när de är öppnade. Kan du ge några exempel?

Vad håller länge och vad håller kort tid?

PraktisktTa fram några varor och hitta bäst före-dagen.

Läs hur varorna ska förvaras.

Viktiga ordEtt datum, en vara, en förbrukning, en förpackning, förvarar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna hitta och förstå bäst före-dag på matvaror. Du ska också kunna se hur matvarorna ska förvaras.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Innehållsförteckning på mat Alla matvaror har en innehållsförteckning på vad som finns i maten. Om du är allergisk eller av andra skäl inte äter all mat är det bra att läsa innehållsförteckningen.

DiskuteraFinns det något du inte vill eller inte kan äta?

PraktisktTa fram några varor som du använder när du lagar mat.

Hitta och läs innehållsförteckningarna.

Viktiga ordEn innehållsförteckning, en allergi

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad en innehållsförteckning är.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Pengar Du får pengar regelbundet. De kommer oftast från olika myndigheter. En del pengar är bidrag, andra är kanske dagersättning. När du börjar arbeta får du lön. För att du ska kunna planera din ekonomi är det bra att veta var dina pengar kommer ifrån, varför du får dem och hur länge du kommer att få dem.

DiskuteraVar kommer pengarna från som du får?

Har du dagersättning? Ekonomiskt bistånd? Csn-bidrag? Lön?

Vad krävs av dig för att du ska få dina pengar?

Vad krävs av dig för att du ska få pengar när du har fyllt 18 år?

Varför betalar vi skatt?

Hur mycket ska vi betala i skatt?

Vad ska skattepengarna räcka till?

Viktiga ordEn ersättning, en myndighet, ett bistånd, ett bidrag, en skatt, regelbundet

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta var de pengar du har kommer ifrån och varför du får dem.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Pengar – budgetNär du är under 18 år hjälper din god man eller din särskild förordnad vårdnadshavare dig med dina pengar. Sedan har du ansvar för din ekonomi själv. Då kan det vara bra att göra en budget där du skriver ner dina inkomster och utgifter.

Gå in på www.hallakonsument.se

Klicka på Pengar och ekonomi

Klicka på Budgetkalkylen (under Budget och beräkningar)

Gå igenom texten

Klicka på Starta budgetkalkyl

Här får du hjälp med att göra en budget

DiskuteraVilka inkomster har du?

Vilka utgifter har du?

Vad behöver du handla?

Vad kostar det du behöver handla?

Vad är realistiskt för dig att handla utifrån din ekonomi?

Varför får du inte skicka pengar till din familj när du har försörjningsstöd?

Vad kan du göra för att dina inkomster ska räcka?

Blir det pengar över som du kan spara?

Vad vill du spara till?

PraktisktGör en enkel månadsbudget.

Skriv upp dina inkomster och utgifter.

Viktiga ordEn inkomst, en utgift, en budget, ett försörjningsstöd, sparar, realistiskt

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vilka inkomster och utgifter du har. Du ska också kunna göra en budget.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Pengar – räkningarPå dina räkningar finns flera ord och uttryck som du måste förstå för att betala dina räkningar rätt och i rätt tid.



Klicka på Om du inte kan betala (under Låna pengar)

Här kan du läsa om vad till exempel förfallodag, påminnelseavgift och inkasso betyder.

DiskuteraVilka räkningar har du?

Hur ofta kommer de?

Hur betalar du dina räkningar?

PraktisktTa fram en räkning och hitta information om hur mycket du ska betala och när du måste betala.

Viktiga ordEn räkning, en förfallodag, en avgift, en påminnelse, inkasso

När du är klar med det här arbetsbladet ska du förstå orden på räkningarna och veta hur du betalar dem. Du ska också veta varför du måste betala dina räkningar i tid.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Köpa, byta eller lämna tillbakaDet är bra att veta vilka regler som gäller när du handlar. På Hallå konsument kan du bland annat få information om köp och pengar.



Klicka på rubrikerna och läs om:

Bytesrätt

Kvitto

Garanti

Öppet köp

Här kan du läsa om vilka regler som gäller.

DiskuteraVarför är det bra att spara sina kvitton?

PraktisktTa fram några kvitton.

Vad betyder texten på dina kvitton?

Hittar du information om öppet köp eller bytesrätt på kvittona?

Viktiga ordEn konsument, ett köp, ett kvitto, konsumerar, söker, byter

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad öppet köp, bytesrätt och garanti betyder.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

KläderI Sverige finns ett uttryck som heter ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Det betyder att man måste ha kläder och skor som fungerar både när det är varmt, kallt och regnigt väder.

DiskuteraVilka kläder och skor har du?

Vilka kläder och skor behöver du om det är riktigt kallt?

Vilka kläder och skor behöver du när det är riktigt varmt?

Har du regnkläder?

Viktiga ordEtt uttryck, fungerar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta om du har de kläder du behöver för olika slags väder.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

TvättaTänk på att tvätta dina kläder så att de är rena och fräscha. Det är också viktigt att tvätta lakan och handdukar regelbundet. Alla kläder har lappar med olika symboler som visar hur du ska tvätta dem.

DiskuteraHur sorterar du tvätten?

Hur mycket tvättmedel behöver du använda?

Hur ofta behöver du tvätta för att ha rena kläder varje dag?

Varför måste du städa efter dig i tvättstugan?

PraktisktGå igenom en tvätthandbok och titta och jämför med hur det ser ut i din tvättstuga.

Ta fram några kläder. Vilka tvättsymboler finns i dina kläder?

Titta på vad du behöver städa i din tvättstuga.

Viktiga ordFräsch, regelbundet, en symbol, en tvättstuga, jämför

När du är klar med det här arbetsbladet ska du förstå tvättsymbolerna i dina kläder och kunna tvätta själv.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Städa och plocka undanNär du städar tar du bort smuts och damm. Det gör att du inte lika lätt blir sjuk eller får ohyra i ditt rum eller lägenhet.

DiskuteraVarför är det viktigt att hålla rent?

Hur ofta städar du ditt rum eller din lägenhet?

Vilka städredskap behöver du när du städar?

Vilka städrutiner har ni där du bor?

Vad ska du städa när du veckostädar?

Vad ska du städa när du storstädar?

PraktisktProva att använda de olika städredskapen.

Viktiga orden smuts, en ohyra, en risk, ett redskap, minskar, dammar, dammsuger, torkar, rengör, putsar, plockar undan

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta varför du behöver städa och hur du använder olika städredskap.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Storstäd och flyttstädIbland måste du städa riktigt ordentligt i ditt rum eller i din lägenhet. Det kallas att storstäda. När du flyttar ut och ska lämna rummet till någon annan måste du flyttstäda.

Då måste du städa extra noga. Flera bostadsbolag har checklistor för vad du måste göra rent när du flyttstädar.

Gå in på www.poseidon.goteborg.se

Klicka på Hyresgästsidor

Klicka på Flytta

Klicka på Checklista för flyttstädning (i texten)

Här kan du få information om vad du måste städa när du lämnar din lägenhet.

DiskuteraVad måste du städa innan du flyttar?

Varför är det viktigt att du flyttstädar?

Vad händer om du inte flyttstädar?

Viktiga ordNoga, ordentligt

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta varför du måste flyttstäda och var du kan hitta information om vad som krävs.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Brandsäkerhet Det är viktigt att du vet hur du ska göra om det börjar brinna. På Räddningstjänstens hemsida kan du få information.

Gå in på www.dinsakerhet.se

Klicka på Brand och eld längre ned under Mediagalleriet

Här finns det flera kortfilmer om brand. Se filmen Det brinner i din lägenhet. Den finns på olika språk.

DiskuteraVid vilka situationer kan det börjar det brinna?

Vad ska du göra om det börjar brinna?

Räddningstjänsten brukar påminna om ordningen: Rädda, varna, larma, släck.

PraktisktGå runt och se var nödutgångarna finns.

Gå igenom brandrutinerna där du bor. Vad betyder de praktiskt?

Om du bor på ett boende, gå ut till boendets samlingsplats.

Viktiga ordEn brand, ett brandskydd, en brandsläckare, en brandfilt, en nödutgång, en brandrutin, räddar, varnar, larmar, släcker

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till brandrutinerna på ditt boende.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

BrandskyddDet är viktigt att du vet hur du ska göra om det börjar brinna. På Räddningstjänstens hemsida kan du få information om brandskydd i lägenhet.

Gå in på www.rsgbg.se

Klicka på Privat

Klicka på Informationsmaterial

Klicka på Broschyrer

Ladda ner Brandskydd i lägenhet. Broschyren finns på flera språk.

DiskuteraVad kan man göra för att förhindra en brand?

Vilka brandskydd har ni där du bor?

Hur använder du en brandsläckare och en brandfilt?

PraktisktGå runt och se var nödutgångarna finns.

Skriv ut broschyren Brandskydd.

Viktiga ordEn brand, ett brandskydd, en brandsläckare, en brandfilt, en nödutgång, en brandrutin, räddar, varnar, larmar, släcker

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad du kan göra för att förhindra en brand. Du ska också veta vilka brandskydd som finns.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Trafiksäkerhet i bilenDu måste ha bilbälte när du åker bil för att åka säkert. Enligt lagen måste alla i bilen ha bilbälte. Du kan få böter om du inte använder det.

Gå in på www.transportstyrelsen.se


Klicka på Säkerhet på vägarna

Klicka på Regler i trafiken

Klicka på Regler om bilbälte

Här kan du läsa om regler för bilbälte.

DiskuteraAnvänder du alltid bilbälte när du åker bil?

Varför finns lagen om bilbälte, tror du?

Viktiga ordEtt bilbälte, en lag, en regel, en bot, säkert

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna reglerna för bilbälte.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Trafiksäkerhet – cykelEnligt lagen måste en cykel ha ringklocka och broms. Om du cyklar när det är mörkt måste du också ha ljus och reflexer. Om din cykel inte har rätt utrusning kan du få böter. Barn och ungdomar under 15 år måste använda cykelhjälm men många vuxna har också hjälm för att skydda huvudet.

Gå in på www.transportstyrelsen.se

Klicka på Vägtrafik

Klicka på Fordon

Klicka på Fordonsregler

Klicka på Cykel

Här kan du läsa vilka regler som gäller för cykel och vad du måste ha på din cykel för att cykla lagligt.

DiskuteraKan du cykla? Om inte, kan din handledare lära dig.

Har du en cykel eller lånar du en?

Använder du cykelhjälm?

Vad kostar en ny cykel?

Var kan du köpa en cykel billigt?

PraktisktGå ut och titta på vad som måste finnas på cykeln för att du ska cykla lagligt.

Träna på att cykla, om du inte kan det.

Viktiga ordEn lag, en ringklocka, en broms, ett ljus, en reflex, en utrustning, en regel, en hjälm

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna cykla och veta vad som krävs för att cykla lagligt.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

SimningDet är viktigt att kunna simma för din egen säkerhet och för andras. I Sverige brukar man säga att man är simkunnig om man kan simma minst 200 meter. Enligt Skolverket ska barn kunna simma 200 meter i årskurs 6.

DiskuteraKan du simma?

Om inte, kan din handledare hjälpa dig att anmäla dig till simskola.

Viktiga ordEn säkerhet, simmar, anmäler, simkunnig

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna simma minst 200 m.

klara sig självjag

BiblioteketDet finns flera bibliotek. Här kan du låna böcker gratis på svenska och på flera andra språk. Du kan också låna cd-skivor och hyra dvd-filmer till en låg kostad. För att kunna låna behöver du ett bibliotekskort. Din kontaktperson hjälper dig att ordna ett.

DiskuteraVilket bibliotek ligger närmst där du bor?

Har du ett bibliotekskort?

Vad händer om du lämnar tillbaka dina låneböcker för sent?

PraktisktÅk till biblioteket och skaffa ett lånekort.

Leta upp böcker på ditt modersmål.

Viktiga ordEtt bibliotek, en regel, ett modersmål, lånar, hyr

När du är klar med det här arbetsbladet ska du ha besökt biblioteket och skaffat ett lånekort. Du ska också känna till lånereglerna.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Planering och tidDet är viktigt att du planerar din tid. Andra människor kan bli irriterade om du t.ex. kommer försent eller om du glömmer ett möte. Du kan också missa viktiga prov och läxor. En kalender kan vara ett bra sätt för dig att planera din tid. Där kan du skriva in alla viktiga möten, ditt schema, dina prov och läxor.

DiskuteraAnvänder du en kalender?

Vad behöver du skriva in i din kalender?

Vad innebär det att komma i tid?

När är det extra viktigt att komma i tid?

Vad innebär det att vara ute i god tid?

PraktisktSkriv in något du har planerat i din kalender. Det kan vara i kalendern i din telefon eller i en papperskalender.

Viktiga ordEn kalender, planerar, missar, kommer i tid

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta varför det är viktigt att du planerar din tid.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Hitta bostad – tipsDet kan vara svårt att hitta en egen lägenhet. Därför är det viktigt att du registrerar dig på en bostadsförmedling så snart som möjligt. Det kan också vara bra att försöka dela bostad med några andra. Det kallas att man bor i ett kollektiv. Du kan också vara inneboende hos någon eller hyra en lägenhet i andra hand.

Gå in på www.jagvillhabostad.nuKlicka på Tips för bostadssökande

Klicka på Tips och fakta för bostadssökande

Klicka på 10 tips för bostadssökande

Här finns information och tips för dig som söker bostad.

Gå in på www.informationsverige.se

Klicka på Leva och bo

Klicka på Så letar du bostad

DiskuteraVad kan du göra för att hitta en bostad?

Vilken bostad tror du är lättast att få?

I vilka områden tror du att det är lättare att få en bostad?

Var kan du leta efter en bostad?

Känner du någon du kan bo tillsammans med?

PraktisktRegistrera dig på en bostadsförmedling med hjälp av din handledare.

Viktiga ordEn bostad, ett tips, ett kollektiv, en inneboende, en fakta, ett område, en bostadsförmedling, en hyra, registrerar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till att det finns olika sätt att bo på. Du ska känna till några olika sätt att söka bostad på och du ska ha registrerat dig på en bostadsförmedling.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad du måste ordna innan du flyttar till en ny bostad.

Hitta bostad – jag flyttarNär du flyttar till en ny bostad är det flera saker du måste tänka på. Bland annat kan dina kostnader öka. Du måste betala hyra, telefon, el, möbler, tv-licens mm. Du måste också komma ihåg att göra en adressändring och att skaffa en hemförsäkring.



Klicka på Flytta hemifrån (under Livssituationer)

Klicka på Att tänka på innan du flyttar

Här får du information om vad du måste tänka på när du flyttar till en ny bostad.

DiskuteraVad behöver du ordna innan du flyttar?

Vad behöver du köpa?

Vad kommer att vara annorlunda med att bo i en annan bostad?

PraktisktGör en flyttbudget tillsammans med din handledare.

Viktiga ordEn kostnad, budget, ordnar, annorlunda, ökar

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

FörsäkringarNär du får en egen lägenhet måste du ha en hemförsäkring. Den skyddar dig, dina saker och ditt boende. Med en hemförsäkring kan du få ersättning om du t.ex. skadar dig eller om några av dina saker går sönder. Det är viktigt att försäkringen är klar redan innan du flyttar.


Klicka på Tips för olika köp

Klicka på Hemförsäkring (under Teckna försäkring)


Här kan du få information om vad en hemförsäkring innehåller.

DiskuteraVad ska finnas med i en hemförsäkring?

Hur gör man för att skaffa en hemförsäkring?

Vilka försäkringsbolag finns?

Vad kostar det?

Viktiga ordEn försäkring, en hemförsäkring, en ersättning, ett försäkringsbolag

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta varför du behöver en hemförsäkring och hur du skaffar en försäkring.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

SopsorteringOm du sortera dina sopor kan man återvinna dem till nya saker. Man tar också hand om farliga ämnen som kan finnas i soporna. Sopsortering skyddar alltså både människor och miljö. Det sparar också mycket energi.

Gå in på www.sopor.nu

Klicka på Sortera rätt

Klicka på Förpackningar och tidningar

Här kan du klicka på olika rubriker och få information om hur du ska sortera.

Om du vill se hur man gör i din kommun

Klicka på Lokal information

Klicka på Leta efter din kommun här! för att välja kommun

DiskuteraVarför ska du sopsortera?

Har ni sopsortering där du bor?

Vad sorterar ni?

Vad är miljöfarligt avfall?

Vet du var du ska kasta olika sopor?

PraktisktSkriv in exempel på olika sopor i sorteringsguiden och läs informationen.

Gå igenom sopsorteringen där du bor.

Viktiga ordSopor, sorterar, återvinner, ett ämne, en miljö, energi

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta varför du ska sopsortera och kunna hitta information om hur du gör.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

HVB – för dig på ett boendeDu som kommer ensam till Sverige kan bo hos en familj eller i ett boende. Det är din god man eller din särskild förordnad vårdnadshavare, din socialsekreterare och du som bestämmer vad som är bäst för dig. Du är placerad på ett boende av socialtjänsten. Ditt boende kallas HVB. Det är en förkortning av Hem för Vård eller Boende. HVB är för ungdomar som inte kan bo med sina föräldrar.

Gå in på www.ivo.se

Klicka på För barn och ungdomar

Klicka på Hem för vård eller boende (HVB)

Klicka på Informationsmaterial - Hem för vård eller boende (HVB)

Ladda ner broschyren Vet du vilka rättigheter du har? under Barns och ungas rättigheter i HVB

Här får du information om vilka rättigheter du har i ditt HVB. Informationen finns på flera språk.

DiskuteraVilka rättigheter har du som bor i ett HVB?

Vart kan du vända dig om de inte följs?

Vad kan du göra om du inte trivs där du bor?

PraktisktSkriv ut informationen på ditt modersmål eller på svenska.

Viktiga ordEn förkortning, en vård, en rättighet, placerad

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till dina rättigheter i ett HVB. Du ska också veta var du kan vända dig om de inte följs.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Familjehem – för dig i familjehemDu som kommer ensam till Sverige kan bo hos en familj eller i ett boende. Det är din god man eller din särskild förordnad vårdnadshavare, din socialsekreterare och du som bestämmer vad som är bäst för dig. Du är placerad i ett familjehem. Socialtjänsten måste utreda och godkänna en familj som blir familjehem för att det ska bli så bra som möjligt för dig.

Gå in på www.ivo.se

Klicka på För barn och ungdomar

Klicka på Familjehem

Ladda ner broschyren Vet du vilka rättigheter du har? Under Informationsmaterial.

Här får du information om vilka rättigheter du har i ditt familjehem.

DiskuteraVilka rättigheter har du som bor i ett familjehem?

Vart kan du vända dig om de inte följs?

Vad kan du göra om du inte trivs där du bor?

PraktisktSkriv ut informationen.

Viktiga ordEn förkortning, en vård, en rättighet, placerad

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till dina rättigheter i ett familjehem. Du ska också veta var du kan vända dig om de inte följs.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Socialtjänsten

VårdplanSocialtjänsten gör en vårdplan för dig som kommer ensam till Sverige. I den står det vilka behov du har. T.ex. om du behöver någonstans att bo.

GenomförandeplanDu, din god man eller din särskild förordnad vårdnadshavare och din socialsekreterare ska tillsammans med din kontaktperson planera vad du ska göra och lära dig när du bor här. Det ska de skriva ner i ett dokument som kallas genomförandeplan. De ska också kontrollera att den följs och att du når dina mål. Då träffas ni igen och gör en ny.

DiskuteraVarför behöver din handledare eller din familjehemsförälder följa upp genomförandeplanen tillsammans med dig och din socialsekreterare.

Om du bor i ett boende: Vad skriver din kontaktperson i din genomförandeplan?

Vad betyder genomförandeplanen för dig?

Hur kan du vara med och bestämma innehållet i din genomförandeplan?

Varför är det viktigt att du är med och bestämmer innehållet i genomförandeplanen?

Viktiga ordEn plan, en planering, ett dokument, ett innehåll, bestämmer

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad en Genomförandeplan är.

klara sig självjag

Socialtjänsten – ekonomiskt biståndSocialtjänsten är en myndighet som bland annat ger stöd till människor som inte har några pengar och som inte kan få hjälp på något annat sätt. Om du är över 18 år och inte klarar dig ekonomiskt kan du kontakta socialtjänsten. Där kan du söka ekonomiskt bistånd.

DiskuteraKan du ge exempel på situationer när man inte kan klara sig själv ekonomiskt?

Vad kan du göra för att klara dig själv ekonomiskt?

Viktiga ordEtt stöd, en ekonomi, ett bistånd, ett bidrag, en situation, en myndighet, söker, ekonomiskt

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta var och hur du söker ekonomiskt bistånd. Du ska också känna till att det finns krav för att du ska få det.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Migrationsverket – asyltidenMigrationsverket är en myndighet som prövar ansökningar från personer som vill flytta till Sverige.


Klicka på Skydd och asyl i Sverige

Klicka på För dig som är barn och har sökt asyl

Klicka på Utan föräldrar

Ladda ner broschyren Så fungerar det att söka asyl.

Här får du information om vad som gäller för dig.

Informationen finns på flera språk.

DiskuteraVar i asylprocessen befinner du dig just nu?

Vet du om du får stanna i Sverige eller inte?

Vilka rättigheter har du medan du väntar på beslut?

Har du någon som du kan prata med om vad du tänker på?

PraktisktSkriv ut broschyren på svenska och på ditt modersmål och gå igenom det som är aktuellt för dig just nu.

Viktiga ordEn ansökan, en myndighet, en asyl, en asylprocess, en rättighet, prövar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du ha fått broschyren Så fungerar det att söka asyl. Vi ska också ha pratat om innehållet som är aktuellt för dig just nu.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Migrationsverket – främlingspassOm du vill resa utomlands men inte kan få ett pass från ditt hemland kan du ansöka om ett främlingspass. Det är din god man som hjälper dig med ansökan om du är under 18 år.


Klicka på Främlingspass och resedokument

Klicka på Främlingspass

Här får du information om vilka krav som ställs och hur du gör för att ansöka om främlingspass. Informationen finns på flera språk.

DiskuteraNär behöver man ett pass?

Varför kan det vara svårt att få ett främlingspass?

Viktiga ordUtomlands, ett pass, en ansökan

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till hur du ansöker om ett främlingspass.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Försäkringskassan Försäkringskassan är en myndighet som arbetar med socialförsäkringen i Sverige. Socialförsäkringen ger ekonomiskt skydd om du t.ex. blir sjuk eller skadar dig så att du inte kan arbeta. Den innehåller också en föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Föräldraförsäkringen ger dig pengar så att du kan vara hemma med dina barn i ett visst antal dagar istället för att arbeta. Bostadsbidraget är till för personer som behöver hjälp med sin boendekostnad.

Gå in på www.forsakringskassan.se

Klicka på Sjuk

Klicka på Studerande

Klicka på Om du blir sjuk

Här kan du få information om sjukpenning.

Gå in på www.forsakringskassan.se

Klicka på Samlad information för dig som Studerar

Klicka på Bostadsbidrag för unga (under 29 år)

Här kan du få information om bostadsbidrag.

DiskuteraVad tror du att Försäkringskassan kan hjälpa just dig med?

Varför får inte alla lika mycket i ersättning från Försäkringskassan?

PraktisktTa reda på var Försäkringskassan ligger.

Viktiga ordEn socialförsäkring, en föräldraförsäkring, ett bostadsbidrag, en boendekostnad, ett skydd, en ersättning

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad Försäkringskassan är och vad de kan hjälpa dig med.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Skatteverket – personnummerSkatteverket är en myndighet som bland annat arbetar med skatter och deklaration men också med t.ex. folkbokföring. När du har fått uppehållstillstånd behöver du ansöka om personnummer hos Skatteverket för att få dina fyra sista siffror. På Skatteverket ska du också bli folkbokförd när du har fått uppehållstillstånd. Det är din god man eller särskild förordnad vårdnadshavare som hjälper dig med ansökningarna.

Gå in på www.skatteverket.se

Klicka på Folkbokföring

Klicka på Flyttanmälan

Klicka på Flytta till Sverige

Här kan du få information om vad du behöver ha med dig till Skatteverket för folkbokföring.

DiskuteraHar du ett personnummer?

PraktisktLär dig ditt personnummer utantill.

Viktiga ordEn skatt, en deklaration, en folkbokföring, ett uppehållstillstånd, en ansökan, utantill

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till hur du får ett personnummer. Om du har ett personnummer ska du kunna det utantill.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Skatteverket – id-kortLegitimation med namn och foto kallas ofta för id-kort. Med ett id-kort kan du bevisa vem du är och hur gammal du är. Det är straffbart att använda någon annans legitimation. Du måste ha ett personnummer och vara minst 18 år för att själv ansöka om ett id-kort. Om du är yngre hjälper din god man eller särskild förordnad vårdnadshavare dig med att skaffa ett.



Klicka på Id-kort

Klicka på Villkor för att få ansöka om id-kort

Klicka på Hur du ansöker om id-kort

Här kan du läsa om hur du ansöker om id-kort

DiskuteraHar du ett id-kort?

Vad kostar det att skaffa ett id-kort?

När behöver du använda ditt id-kort?

Viktiga ordEn identitet, en legitimation, bevisar, ansöker, skaffar, straffbart

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta hur du ansöker om ett id-kort. Du ska också veta att det är straffbart att använda någon annans.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Mobilt BankIDMobilt BankID är en säkerhetsapp som du kan ha på din telefon. Med mobilt BankID kan du göra ärenden på till exempel banken, Skatteverket eller vårdcentralen utan att gå dit och visa legitimation. Ditt mobila BankID blir din legitimation på nätet. Du kan beställa mobilt BankID på din bank. Du måste ha ett svenskt personnummer för att kunna beställa det. Olika banker har olika regler för hur gammal du måste vara för att ha mobilt BankID.

DiskuteraVad kan du använda mobilt BankID till?

Hur kan mobilt BankID underlätta för dig?

PraktisktOm du har ett svenskt personnummer, kontakta din bank och fråga om du kan beställa ett mobilt BankID. Din god man eller handledare kan hjälpa dig med det.

Viktiga ordEtt ärende, en legitimation, en regel, beställer, underlättar

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till vad mobilt BankID är.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Skatteverket – personbevisEtt personbevis är ett intyg från Skatteverket. Personbeviset visar vad som är registrerat om dig i folkbokföringen. På personbeviset står ditt namn, personnummer och den adressen du är folkbokförd på. Om du t.ex. vill skaffa ett främlingspass eller ansöka om svenskt medborgarskap behöver du ett personbevis.



Klicka på Personbevis

Här kan du få information om hur du beställer ett personbevis.

DiskuteraNär behöver du ett personbevis?

Viktiga ordEtt bevis, ett intyg, ett pass, ansöker, beställer

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad ett personbevis är och kunna beställa ett.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Skatteverket – flyttanmälan

Flyttanmälan och adressändringDu måste göra en flyttanmälan till Skatteverket när du flyttar. När du gör en flyttanmälan informerar du alla myndigheter om var just du bor. Det betyder också att din post kommer till rätt adress. Du kan göra en flyttanmälan på en blankett och skicka till Skatteverket. Du kan också göra en flyttanmälan på nätet om du har ett mobilt BankID.



Klicka på Flyttanmälan

Klicka på Anmälan - Flyttning inom Sverige under Blanketter

Här finns blanketten som du ska använda när du gör en flyttanmälan.

Behöver du eftersända post till din nya adress?

I så fall gå in på www.adressandring.se

Här får du information om hur du gör och hur mycket det kostar.

DiskuteraVarför kan du behöva eftersända din post?

Vad betyder det att ”vara skriven” på en adress?

Varför är det viktigt att bo på adressen du är skriven på?

Har du mobilt BankID?

Viktiga ordEn flyttanmälan, en myndighet, en blankett, ett mobilt BankID, eftersänder, vara skriven

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta hur du gör en flyttanmälan och hur du eftersänder din post. Du ska också veta varför du måste bo på den adress du är skriven på.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

PolisenPolisen ska stoppa brott och skydda människor från våld och brott. Polisen följer lagar och regler när de arbetar.

Gå in på www.polisen.se



Klicka på Anmäl brott till Polisen

Här kan du få information om hur du gör när du vill anmäla ett brott.

DiskuteraVad gör Polisen?

Varför är det viktigt att polisanmäla ett brott?

Har du någon erfarenhet av Polisen i Sverige?

Polisen fungerar inte på samma sätt i alla länder. Vad tänker du på när du ser en polis?

Viktiga ordEtt brott, en anmälan, skyddar, anmäler

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna Polisens telefonnummer och veta hur du gör när du ska anmäla ett brott.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

KronofogdenKronofogden är en myndighet i Sverige som arbetar med skulder. Det är den myndighet som ser till att de som har skickat räkningar får betalt. Kronofogden kan också ge information och hjälp till dem som är skyldiga pengar.

Gå in på www.kronofogden.se

Klicka på Vill veta mer

Klicka på Ny i Sverige

Här kan du få information om Kronofogden och om vad som kan hända om du inte betalar en räkning i tid.

En del av informationen finns på flera språk.

DiskuteraVad är en betalningsanmärkning?

Vad kan du göra för att inte få en betalningsanmärkning?

Det är svårt att få svenskt medborgarskap om man har skulder hos Kronofogden. Vilka andra problem kan du få om du har en betalningsanmärkning?

Viktiga ordEn myndighet, en skuld, en räkning, en betalningsanmärkning

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till Kronofogden och veta vad som kan

hända om du har en betalningsanmärkning.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

CSNCentrala studiestödsnämnden förkortas CSN. Det är en myndighet som bland annat arbetar med bidrag och lån till ungdomar och vuxna som studerar. Om du är under 18 år hjälper din god man eller särskild förordnad vårdnadshavare dig med att ansöka om bidrag.

Gå in på www.csn.se


Klicka på Pengar när du studerar

Klicka på Studiehjälp

Här kan få information om bidrag när du studerar.

Klicka också på Extra tillägg

Här kan du få information om vem som kan få det extra bidraget.

DiskuteraVad händer med ditt CSN-bidrag om du har ogiltig frånvaro i skolan?

Har du rätt till extra tillägg?

Viktiga ordEtt bidrag, ett tillägg, en frånvaro, ogiltig, ansöker

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till CSN och veta hur du ansöker om studiehjälp.

klara sig självjag

Jobba extra Att jobba extra är ett bra sätt att få lite mer pengar när du studerar. Extrajobb får du oftast genom dina kontakter eller där du har gjort din praktik. Det gäller också feriejobb.

DiskuteraVad kan du göra för att hitta ett extrajobb?

Var kan du söka extrajobb eller sommarjobb?

Har du gjort praktik? Tror du att du kan söka extrajobb på din praktikplats?

PraktisktAnsök om sommarjobb på våren. Din kontaktperson hjälper dig med det.

Viktiga ordEtt extrajobb, ett sommarjobb, ett feriejobb, en kontakt, en praktik

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till hur du söker extrajobb.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Söka jobbDu kan söka extrajobb och sommarjobb på olika sätt. Du kan fråga på olika arbetsplatser om de behöver någon som jobbar extra och du kan fråga människor som du känner.

När du söker jobb ska du lämna ditt CV och ett personligt brev. Ett CV är ett dokument som förklarar vad du har jobbat med innan och vad du har studerat. När man är ung har man ofta inte så mycket att skriva i sitt CV, men du har kanske jobbat som volontär eller haft ett uppdrag i skolan eller i en förening. Då är det bra att skriva det i sitt CV.

Gå in på www.cv-mallar.se

Här finns olika exempel på hur du kan skriva ett CV. Här finns också exempel på hur ett personligt brev kan se ut

DiskuteraVar tror du att du kan söka ett extrajobb eller sommarjobb?

Vad ska du tänka på när du söker jobb direkt på en arbetsplats?

Vad kan du jobba med som volontär?

PraktisktSkriv ett CV tillsammans med din handledare.

Skriv ett personligt brev tillsammans med din handledare.

Träna på vad du ska säga när du söker jobb direkt på en arbetsplats.

Viktiga ordEtt CV, en arbetsplats, en volontär, ett uppdrag, personlig

När du är färdig med detta arbetsblad ska du ha skrivit ett CV och ett personligt brev.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen är en myndighet. De arbetar med att få personer som söker personal att möta personer som söker jobb.

Gå in på www.arbetsformedlingen.se

Klicka på Stöd och service

Klicka på Se filmen För dig som är ny på Arbetsförmedlingen

Här kan du se en film eller läsa texter om att vara ny på Arbetsförmedlingen.

Informationen finns på flera språk.

DiskuteraHar du varit på Arbetsförmedlingen?

Har du ett CV? Om du inte har det kan din handledare hjälpa dig med hur du skriver ett.

Viktiga ordEn arbetsförmedling, en arbetssökande, en personal, ett CV

När du är klar med det här arbetsbladet ska du känna till Arbetsförmedlingen och veta hur du anmäler dig där.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Arbetsförmedlingen – PlatsbankenPå Arbetsförmedlingen kan du söka jobb genom Platsbanken. På Platsbanken finns de flesta lediga jobb i Sverige.

Gå in på www.platsbanken.se

Klicka på Sök via ort

Klicka på Ditt län

Klicka på Din kommun

Här finns flera olika yrkesområden. Är det något speciellt du vill titta på? Annars klicka på Hotell, restaurang och storhushåll.

Här ser du exempel på hur jobbannonser ser ut.

DiskuteraVilka jobb kan du söka?

Finns det extrajobb på Platsbanken?

Hur ser ditt CV ut?

Viktiga ordEtt yrke, en arbetssökande, ett yrkesområde, ett CV, söker

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna gå in på Platsbanken och leta efter lediga jobb. Du ska också ha skrivit ett cv.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

Söka telefonnummer och adresserDet finns flera sätt att hitta ett telefonnummer eller en adress. På nätet kan du söka kontaktuppgifter till de flesta privatpersoner och företag i Sverige. Du kan också leta i telefonkatalogen eller genom att ringa nummerupplysningen.

Gå in på www.eniro.se

Skriv t.ex. in Anna Svensson och Göteborg i sökfönstret

Klicka på Sök

Klicka på det första namnet

Här får du adress och telefonnummer. Du kan också se på en karta var personen bor.

DiskuteraVad eller vem kan du behöva söka efter?

PraktisktProva de olika sökfunktionerna på Eniro. Sök på både personer och företag.

Viktiga ordEn adress, en gatuadress, ett företag, en privatperson, en karta, en telefonkatalog, en nummerupplysning, söker

När du är klar med det här arbetsbladet ska du kunna söka efter telefonnummer och adresser till personer och företag. Du ska också kunna hitta kartor.

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)

KörkortDu måste ha ett körkort för att få köra bil. När du har fyllt 16 år kan du ansöka om ett körkortstillstånd. När du har fått tillståndet får du börja övningsköra. Du måste alltid övningsköra med en handledare som har utbildning. Det kan vara på en körskola eller med en privat handledare. Du behöver också studera körkortsteori. Du kan göra ett körprov och ett kunskapsprov när du är 18 år. Du får ditt körkort när du är godkänd på proven.

Gå in på www.korkortsportalen.se

Klicka på Ta körkort

Klicka på filmen Vägen till körkort

Här får du information om vad du behöver göra för att ta körkort.

DiskuteraVarför kan det vara bra att ha körkort?

Vilka papper behöver du för att ansöka om ett körkortstillstånd?

Varför måste du lära dig körkortsteori och få en riskutbildning?

Har du någon i din närhet som du kan övningsköra med?

Vad kostar det att ta ett körkort?

Hur kan du förbereda dig om du vill ta ett körkort?

PraktisktSök efter körskolor på nätet tillsammans med din handledare.

Sök efter priser på körlektioner, riskutbildning och körprov tillsammans med din handledare.

Viktiga ordEtt körkort, ett tillstånd, ett körkortstillstånd, en teori, en körkortsteori, en kunskap, ett prov, övningskör, ansöker, godkänd.

När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta var du kan hitta information om att ta körkort. Du ska också känna till vad du behöver göra för att ta körkort.

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)

Här skriver du och din handledare in vilka arbetsblad ni har gjort tillsammans

Datum Signatur Signatur

112-SOS-alarm _______ _______ _______

Vård under asyltiden _______ _______ _______

Vårdcentral _______ _______ _______

Remiss _______ _______ _______

Jag känner mig sjuk _______ _______ _______

Feber _______ _______ _______

Tandläkaren _______ _______ _______

Akutvård _______ _______ _______

Patientavgifter och högkostnadsskydd _______ _______ _______

Husapotek _______ _______ _______

Medicin och recept _______ _______ _______

Sjukanmälan _______ _______ _______

Avboka en tid _______ _______ _______

Nyttig mat – matcirkeln _______ _______ _______

Nyttig mat – nyckelhålet _______ _______ _______

Motion _______ _______ _______

Personlig hygien _______ _______ _______

Någon att prata med – ungdomsmottagningen _______ _______ _______

Någon att prata med – BRIS _______ _______ _______

jagHÄLSA

jagD

etta

mat

eria

l sky

ddas

enl

igt l

agen

om

upp

hovs

rätt

(UR

L196

9:72

9)



_______ _______ _______

_______ _______ _______

_______ _______ _______

_______ _______ _______

_______ _______ _______

_______ _______ _______

Någon att prata med –

Någon att prata med – för tjejer

Ungdomsmottagningen

Alkohol, tobak och narkotika

Sex och lagen

Hur du skyddar dig och din

partner Sömn _______ _______ _______

UTBILDNINGjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)



Skola i Sverige _______ _______ _______

Skola – introduktionsprogram _______ _______ _______

Skola – gymnasiet _______ _______ _______

Studieteknik och läxor _______ _______ _______

Studie- och yrkesvägledning _______ _______ _______


Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)



Vem är du? _______ _______ _______

Självkänsla och självförtroende _______ _______ _______

Bråk och konflikter _______ _______ _______

Du och religion _______ _______ _______

HBTQ _______ _______ _______


Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)



_______ _______ _______

_______ _______ _______

_______ _______ _______

_______ _______ _______

_______ _______ _______

_______ _______ _______

_______ _______ _______

_______ _______ _______

_______ _______ _______

_______ _______ _______

Personalen - för dig på ett boende

Familjehemsförälder - för dig i ett

familjehem

Många vuxna omkring dig

Nätverk

Aktiviteter – för dig på ett boende

Aktiviteter - för dig i ett familjehem

Aktiviteter – för ungdomar

Aktiviteter – föreningar

Vill du leta efter din familj?

Träffa din familj i Sverige _______ _______ _______

SOCIALT SAMSPELjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)



Ditt boendekontrakt - för dig på ett boende _______ _______ _______

Vad visar du med kroppen? _______ _______ _______

Telefon och mejl _______ _______ _______

Traditioner och högtider _______ _______ _______

Vad tycker du? _______ _______ _______

Alla människors lika värde _______ _______ _______

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)



Din stad/kommun _______ _______ _______

Din stad/kommun – platser att känna till _______ _______ _______

Åka kollektivt (till exempel buss) _______ _______ _______

Åka buss – busskort _______ _______ _______

Handla i mataffären _______ _______ _______

Laga mat – köttfärs _______ _______ _______

Laga mat – fisk _______ _______ _______

Laga mat – kyckling _______ _______ _______

Laga mat – vegetariskt _______ _______ _______

Laga mat – soppa _______ _______ _______

Mat och datummärkning _______ _______ _______

Innehållsförteckning på mat _______ _______ _______

Pengar _______ _______ _______

Pengar – budget _______ _______ _______

Pengar – räkningar _______ _______ _______

Köpa, byta och lämna tillbaka _______ _______ _______

Kläder _______ _______ _______

Tvätta _______ _______ _______

Städa och plocka undan _______ _______ _______

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)



Storstäd och flyttstäd _______ _______ _______

Brandsäkerhet _______ _______ _______

Brandskydd _______ _______ _______

Trafiksäkerhet i bilen _______ _______ _______

Trafiksäkerhet – cykel _______ _______ _______

Simning _______ _______ _______

Biblioteket _______ _______ _______

Planering och tid _______ _______ _______

Hitta bostad – tips _______ _______ _______

Hitta bostad – jag flyttar _______ _______ _______

Försäkringar _______ _______ _______

Sopsortering _______ _______ _______

HVB - för dig på ett boende _______ _______ _______

Familjehem - för dig i familjehem _______ _______ _______

Socialtjänsten _______ _______ _______

Socialtjänsten – ekonomiskt bistånd _______ _______ _______

Migrationsverket – asyltiden _______ _______ _______

Migrationsverket– främlingspass _______ _______ _______

KLARA SIG SJÄLVjag

Det

ta m

ater

ial s

kydd

as e

nlig

t lag

en o

m u

ppho

vsrä

tt (U

RL1

969:

729)



Försäkringskassan _______ _______ _______

Skatteverket – personnummer _______ _______ _______

Skatteverket – id-kort _______ _______ _______

Mobilt BankID _______ _______ _______

Skatteverket – personbevis _______ _______ _______

Skatteverket – flyttanmälan _______ _______ _______

Polisen _______ _______ _______

Kronofogden _______ _______ _______

CSN _______ _______ _______

Jobba extra _______ _______ _______

Söka jobb _______ _______ _______

Arbetsförmedlingen _______ _______ _______

Arbetsförmedlingen – Platsbanken _______ _______ _______

Söka telefonnummer och adresser _______ _______ _______

Körkort _______ _______ _______

aktiviteter och Utflykter

Det här är förslag på utflykter och aktiviteter. Vilka har du varit på?


............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

............................................................... _______ _______ _______

jag




Simhall ................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

Skogspromenad ................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

Skridskoåkning ................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

jag




Utomhusbad ................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

Museum ................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

...........

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

Teater och musik ................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

................................. _______ _______ _______

jag



Andra utflykter Datum Signatur Signatur

................................................................. _______ _______ _______

................................................................. _______ _______ _______

................................................................. _______ _______ _______

................................................................. _______ _______ _______

................................................................. _______ _______ _______

................................................................. _______ _______ _______

................................................................. _______ _______ _______

................................................................. _______ _______ _______

................................................................. _______ _______ _______

................................................................. _______ _______ _______

................................................................. _______ _______ _______

................................................................. _______ _______ _______

................................................................. _______ _______ _______

................................................................. _______ _______ _______

jag

jag - informationsverige.se · att lista sig betyder att du bestämmer vilken vårdcentral du vill...

Documents