introduktionskurs skövde 2009-12-01 växtskyddsmedel och miljö
DESCRIPTION
Introduktionskurs Skövde 2009-12-01 Växtskyddsmedel och Miljö Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP. Bakgrund!. Miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap. Modul 13A. Foto, Magnus Sandström, SJV. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Introduktionskurs Skövde 2009-12-01
Växtskyddsmedel och Miljö
Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP
Bakgrund!
Miljömålen:
• Grundvatten av god kvalitet
• Levande sjöar och vattendrag
• Giftfri miljö
• Ett rikt odlingslandskap
Foto, Magnus Sandström, SJV
Foto, Johan Yngwe, SBU
Foto, Stina Olofsson, SJV
tar helhetsgreppet för vattenskydd!
Modul 13A
Modul 13BModul 13B,
13C
Disposition:
• Gränsvärde och riktvärde, fynd av växtskyddsmedel i vatten
• Punktkällor och Hantering
• Diffusa förluster
Gränsvärde för dricksvatten enligt SLVFS 2001:30
gäller nu även grundvatten enligt dotterdirektiv till WFD
Dricksvatten betraktas som otjänligt:
> 0,1 g/l av enskilt bekämpningsmedel
> 0,5 g/l totalt av bekämpningsmedel
Riktvärde för ytvatten enligt KemI 2008
För skydd av vattenlevande organismer.
Olika för olika bekämpningsmedel, ex:
Glyfosat i Roundup 100 g/l ( det.gräns 0,02 g/l )
Bentazon i Basagran 30 g/l ( det.gräns 0,003 g/l )
Tribenuronmetyl i Express 0,1 g/l ( det.gräns 0,01 g/l )
Esfenvalerat i Sumi-alpha 0,0001 g/l ( det.gräns 0,001 g/l )
Gränsvärde och Riktvärde
Hur mycket är 0,1 µg/l ?
2 cl
4 cl
1g
1 000 l
10 000 000 l
10 000 st
Snapsglas
TOTEX STRÖ
Totalbekämpningsmedel för hårdgjorda ytor förbjudet 1990.
Innehöll: Atrazin DiklobenilHalv.tid 0,5-2 mån. Halv.tid 1-6 mån.
Liten urlakning
DEA DIPA HADesetylatrazin Desisopropylatrazin HydroxyatrazinStörre urlakningsrisk, längre nedbrytningstid
BAM2,6-diklorbensamid
Större urlakningsriskLängre nedbrytningstid
Dricksvattenproduktion i Sverige
Enkät från drygt 1000 vattenverk 1999/2000
Fynd av växtskyddsmedelsrester hos knappt 10% av vattenverken.Vad hittades? BAM 54%, Atrazin 19%, DEA 17%, Bentazon 8%, Övrigt 2%
Halter över 0,1 g/l hos knappt 5% av vattenverken.
Ytvattenverk 200 st
Grundvattenverk 1700 st
Ytvatteninfiltration 100 st
*
*
* * * * * * *
Pilotstudie grundvatten och bekämpningsmedelsrester
Skåne 2007 i 119 kommunala brunnar. Källa: Lst Skåne.
Pilotstudie grundvatten och bekämpningsmedelsresterSkåne 2007 i 119 kommunala brunnar. Källa: Lst Skåne.
0
0,2
0,4
0,6
0,8
1
1,2
1,4
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
Totalhalt bek.medel µg/l
Brunnsdjup m
71 %20 %
8 %
1 %
Fyndfrekvens av växtskyddsmedelsresteri vatten
Ytvatten 1985-2004:
Glyfosat/Roundup 59% 322 prov.
AMPA 34% 312 prov.
Bentazon/Basagran 29% 2461 prov.
MCPA 25% 2598 prov.
DETA/Totex Strö 19% 176 prov.
Diklorprop 17% 2590 prov.
Azoxystrobin/Amistar 17% 175 prov.
Mekoprop 16% 2597 prov
BAM/Totex Strö 14% 1206 prov
Källa: SLU, teknisk rapport 102, 2006
SAMMANFATTNING FYND - RIKTVÄRDE:
• Fynden i grundvatten är mindre än i ytvatten och består huvudsakligen av nedbrytningsprodukter från Totex Strö.
• I ytvatten är fynden vanligare och består huvudsakligen av jordbruksrelaterade växtskyddsmedel.
• Det finns stor samstämmighet i fyndfrekvens mellan olika undersökningar.
• Fyndfrekvensen beror på växtskyddsmedlens egenskaper såsom läckagebenägenhet mm.
• Växtskyddsmedel som är läckagebenägna har ofta högre riktvärde ( annars hade dom inte blivit godkända ).
Kg a.s / ha total åkerareal
0
0,2
0,4
0,6
0,8
1
1,2
Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N
Växtskyddsmedelsanvändningen 2006 ärbetydligt större i södra Sverige, beroendepå stor odling av sockerbetor, potatis ochett större skördevärde.
• Platta med uppsamling: 51 % (33 % -98).
• Fält/aktiv mark: 26 % (10 % -98)
• Biobädd: 14 % (4 % -98)
• På gårdsplanen: 16 % (30 % -98)
Var fylls sprutan? Resultat från användar-undersökning 2006, SCB MI 31 SM 0701.
Påfyllning på gårdsplan
0102030405060708090
100
Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N
Andel, % gårdar
Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04.
Förråd: 5 gårdar hade inte invallning. Det var vanligt att det var långt mellan påfyllningsplats och förråd. På 12 gårdar användes tillfällig förvaring.
Dokumentation: 12 sprutförare hade fullständig sprutjournal.
Påfyllningsplats: 10 platta med uppsamling, 6 biobäddar, övriga biologisk aktiv
mark? 8 gårdar hade för kort avstånd till vattentäkter eller dagvattenbrunnar. 5 av 6 biobäddar var i behov av underhåll. Ingen biobädd var tillräckligt stor för traktor och spruta.
Påfyllning av preparat: 12 av 15 använde preparatsluss. På Hardi mfl. satt reglage till preparatslussen under tratten = trattens öppning i ansiktshöjd.
”Spill” från preparatslussen yrde upp.
Sköljning av förpackningar: 8 av 15 använde sköljutrustningen på preparatslussen.• 4 sköljde dunkarna med sprutvätska. 1 sköljde manuellt
utan lock!
Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04.
· Personlig skyddsutrustning: 17 förare använde handskar. 4 förare använde
andningsskydd. 2 förare hade gummistövlar. · Inre rengöring spruta: Spolvattentank fanns på 17 sprutor. 9 gårdar sköljde
mindre än 3 ggr.
Yttre rengöring spruta: 3 uppgav att rengöring bara skedde en gång per år. 5 hade utrustning för tvätt i fält. 2 tvättade i fält. Missöde med sprutvätska i slangen hade skett för flera förare.
Förararnas synpunkter vid nyinvestering:
1. Lätt hantering och manövrering.2. Ökad kapacitet och fler spruttimmar.3. Bra service och enkelt underhåll.4. Förbättrad arbetsmiljö.5. ”Uppfyllda regler och bestämmelser”.
Vemmenhög – utveckling en 90% minskning av pesticidhalterna
Källa; Jenny Kreuger
Medelhalt summa pesticider maj- sept 1992- 2006
0
5
10
15
20
25
30
35
40
1992
1993*
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Medelh
alt
(µg/l)
0
400
800
1200
1600
( A
nvä
nd a
naly
serb
ar
mängd
)kg/å
r
* Endast maj-juni
START
RÅDGIVNING REKO STÖD och
MI LJ ÖLEDNI NG
BETODLI NG
(MBO)
20
07
SAMMANFATTNING HANTERING/PUNKTKÄLLOR:
• Det finns fortfarande stora brister när det gäller säker hantering.
• Det gäller att ha de rätta rutinerna och utrustningen för att eliminera olyckshändelser när man är stressad eller trött.
• Det är vanligt att man tar för lätt på det personliga skyddet!
0
20
40
60
80
100
12-
sep
22-
sep
12-
okt
27-
okt
11-
nov
30-
mar
15-
apr
30-
apr
22-
maj
MACRO_GV-simulering på måttligt mullhaltig mellanlera.Bekämpningstidpunktens betydelse för läckagerisken av aktiv substans vid ogräsbekämpning i höstsäd.
Arelon 3 l/ha,Isoproturon
Relativtal läckage
Event Super 1 l/haFenoxaprop-P
Duplosan Meko 1,2 l/haMekoprop P
Arealförluster (g/ha behandlad areal) i 4 typområde 2002-2006 orsakatav hanteringsspill, läckage och ytavrinning från fälten. Röda pilar markerarsubstanser som finns på den sk ”Lättrörliglistan” för vattenskyddsområde.
0,001
0,010
0,100
1,000
10,000
alf
ac
yp
erm
etr
in F
as
tac
50
53
2 h
a
be
tac
yfl
utr
in B
eta
-Ba
yth
roid
SC
02
5 m
fl.
22
2 h
a
cy
az
ofa
mid
Ra
nm
an
91
ha
cy
pe
rme
trin
Cy
pe
rb 4
75
ha
de
lta
me
trin
De
cis
64
8 h
a
dik
va
t R
eg
lon
e 1
58
ha
flo
ras
ula
m P
rim
us
mfl
.12
63
ha
klo
rme
kv
atk
lori
d C
yc
oc
el
Plu
s 6
8 h
a
lam
bd
a-c
yh
alo
trin
Ka
rate
2,5
WG
94
ha
ma
nk
oz
eb
i T
att
oo
mfl
.12
5 h
a
pro
pa
mo
ka
rb i
Ta
tto
o m
fl.
10
1 h
a
pro
tio
ko
na
zo
l P
rolin
e 7
76
ha
py
rak
los
tro
bin
i C
om
et
mfl
. 1
58
4 h
a
tau
-flu
va
lina
t M
av
rik
25
2 h
a
ka
rfe
ntr
az
on
sy
ra P
latf
orm
mfl
. 3
48
ha
flu
az
ina
m i
Sh
irla
n m
fl.
18
8 h
a
es
fen
va
lera
t S
um
i-a
lph
a 5
FW
31
95
ha
fen
itro
tio
n S
um
ith
ion
NA
50
E 2
61
ha
me
tsu
lfu
ron
me
tyl
Ally
-p
rep
. 8
35
ha
trib
en
uro
nm
ety
l E
xp
res
s 5
0 T
mfl
. 5
62
3 h
a
tife
ns
ulf
uro
nm
ety
l H
arm
on
y-p
rep
. 2
63
7 h
a
trif
lus
ulf
uro
nm
ety
l S
afa
ri 5
0 D
F 6
19
ha
am
ido
su
lfu
ron
Gra
til
75
WG
mfl
. 7
20
ha
jod
su
lfu
ron
me
tyln
atr
ium
Hu
ss
ar
mfl
. 4
06
ha
fen
pro
pim
orf
Fo
rbe
l 7
50
EC
mfl
. 2
30
7 h
a
pro
pik
on
az
ol
Tilt
25
0 E
C 3
80
0 h
a
su
lfo
su
lfu
ron
Mo
nit
or
20
89
ha
fen
ox
ap
rop
-P E
ve
nt
Su
pe
r 2
56
ha
az
ox
ys
tro
bin
Am
ista
r 3
88
6 h
a
flu
rta
mo
n i
Ba
ca
ra 2
16
ha
pir
imik
arb
Pir
imo
r 1
17
4 h
a
ak
lon
ife
n F
en
ix 1
26
6 h
a
dif
lufe
nik
an
i C
ou
ga
r m
fl.
13
27
ha
rim
su
lfu
ron
Tit
us
25
DF
40
0 h
a
cy
pro
din
il U
nix
mfl
. 8
42
ha
flu
rox
ipy
r S
tara
ne
18
0 m
fl.
60
51
ha
eto
fum
es
at
Tra
ma
t 5
0 S
C m
fl.1
15
6 h
a
klo
py
ralid
Ma
trig
on
mfl
. 2
52
5 h
a
fen
me
dif
am
Be
tan
al
SC
mfl
. 1
19
1 h
a
pro
su
lfo
ka
rb B
ox
er
19
3 h
a
pro
klo
raz
Sp
ort
ak
11
8 h
a
me
tala
xy
l-M
i R
ido
mil
Go
ld m
fl.
61
1 h
a
me
taz
ak
lor
i B
uti
sa
n T
op
48
0 h
a
me
trib
uz
in S
en
co
r 9
64
ha
MC
PA
Ho
rmo
tex
75
0 m
fl.
38
12
ha
dim
eto
at
Ro
xio
n 4
0 E
C m
fl.
80
ha
gly
fos
at
Ro
un
du
p B
io m
fl.
28
99
ha
klo
rid
az
on
Py
ram
in D
F 2
15
ha
me
ko
pro
p-P
Du
plo
sa
n M
ek
o m
fl.
69
7 h
a
iso
pro
turo
n i
Co
ug
ar
11
93
ha
me
tam
itro
n G
olt
ix W
G m
fl.
11
96
ha
kv
inm
era
k i
Bu
tis
an
To
p m
fl.
21
6 h
a
be
nta
zo
n B
as
ag
ran
-pre
p.
11
07
ha
dik
lorp
rop
-P D
up
los
an
DP
mfl
. 2
27
ha
Förlust g/ha
Pesticide Leaching Assessment Program, PLAP, i Danmark. Mäter diffust läckage – Ej påverkat av punktkällor! www.pesticidvarsling.dk
GEUS
Grundvatten Grundvatten
”Lättare jordarter” Lerjord
Principskiss tänkbart scenario: Risk för läckage av växtskyddsmedel på olika jordarter. De gulapilarnas bredd illustrerar mängden växtskyddssmedel som transporteras.
Ytvatten
ÖF 05
Tätande lerskiktInfiltration
Ytvattenerosion - ett underskattat problem
Fosforförluster
”Våra mätningar visar att 90 % av fosforförlusterna kan härstamma från 10 % av arealen och ske under 1 % av tiden. Förlusterna sker både som ytvattenerosion och inre erosion ner igenom jorden. På lerjordar kan de fina partiklarna transporteras mycket lång väg.”
Förluster av växtskyddsmedel
”Kraftiga åskregn under försommaren ökar alltid risken för höjda halter av växtskyddsmedel i våra vattendrag. Vi har sett att ytavrinning till bla dräneringsbrunnar är en av orsakerna till dessa förluster.”
Docent Barbro Ulén, SLU
Agr Dr Jenny Kreuger, SLU
Kraftig erosion i sockerbetsfält trots ganska svag lutning
Foto: Anders Adholm HIR Malmöhus
Otillräcklig skyddszon Gör skyddszonen bredare eller förebygg genom vårplöjning eller avskärande dike längre upp
Foto: Örjan Folkesson SJV
SAMMANFATTNING DIFFUSA FÖRLUSTER:
• I takt med att hanteringen förbättras ökar de diffusa förlusterna i betydelse
• Diffust läckage kan påverkas genom bekämpningstidpunkt, val av preparat mm.
• Läckagerisken från lerjordar till ytvatten har underskattats
• Läckagerisken till grundvatten är oftast högst på lättare jordar
• Åtgärder mot ytvattenerosion är viktiga mot såväl förluster av fosfor som växtskyddsmedel och för bördigheten.