Ordföranden har ordet................ sid 2Redaktören har ordet .................. sid 2Röstforum Malmö - Lund ............. sid 3Röstforum Väst ............................ sid 3Röstforum Sydost ......................... sid 3Röstforum Stockholm ................... sid 4SNACK - Den åldrande rösten ..... sid 4SNACK - Rösten bakom masken .. sid 5Provox ........................................ sid 6Program årsstämman i Göteborg.sid 7Medverkande på stämman .......... sid 8Tips inför årsmötet ...................... sid 9Dagmar Gustafssons elever ......... sid 10World Voice Day ......................... sid 10Intervju med Johan Sundberg ...... sid 11Eh? Hmmm...om fyllda pauser, envetenskaplig studie ...................... sid 13Röstfonden ................................. sid 17Patricia Grammings minnesfond .. sid 17PEVoC 2019 ............................... sid 18

Innehåll

RÖSTFORUM RIKS STYRELSE

Laura Enflo, Danderyd, ordförande, lenflo@kth.seKristina Lund, Uppsala, vice ordförande kristina@lund-hoistad.seAnne Johansson, Göteborg, kassör annejohans@icloud.comLene Rosendahl, Jönköping, sekreterare lene.rosendahl.lr@gmail.comKarin Reveny, Stockholm karin@voicecentre.seSten Dereman, Göteborg stemart@me.comClaes Wettebrandt, Stavsnäs info@studioblue.seÖrjan Gotensjö, Stockholm info@vokalkraft.nuAnna Lindberg, Borås anna.lindberg@vgregion.se

Röstforum Riks hemsida finner du på www.rostforum.seRöstforum Riks postgirokonto är 449 41 58-1

Annonskostnader

Icke medlem MedlemBaksida 1.500 kr 1.250 krOmslagets insidor 1.250 kr 1.000 krHelsida i tidskriften 1.000 kr 750 krHalvsida i tidskriften 750 kr 500 krKvartssida 400 kr 300 kr

Manuskript

Röstläget vänder sig till alla som är intresse-rade av rösten, professionella som amatörer.Bidrag till tidskriften bör utformas i enlighetmed de riktlinjer för författare som kan bestäl-las från redaktören.

Tryckthos Abris tryckeriJonas AbrahamssonMastgatan 24462 55 VÄNERSBORGMobiltfn 070-657 80 00

Deadline för manustill Röstläget är

15 maj resp 1 januari.

11111

Inloggningsuppgifter tillmedlemssidan påwww.rostforum.se:

användarnamn: blomsterkod: spraket

Röstläget (ISSN 1103-3983) är medlemstidskrift förRöstforum Riks och utkommer två gånger årligen.

Redaktör och ansvarig utgivare ärIwa Sörenson, Högbergsgatan 26B,

116 20 Stockholm, 08-643 96 62Layout Hans Linden, Skördevägen 138,

352 53 Växjö, 070-380 34 54,

Allt om Röstforums årligaAllt om Röstforums årligaAllt om Röstforums årligaAllt om Röstforums årligaAllt om Röstforums årligakkkkkonvent, detta år påonvent, detta år påonvent, detta år påonvent, detta år påonvent, detta år påArtisten i Göteborg.Artisten i Göteborg.Artisten i Göteborg.Artisten i Göteborg.Artisten i Göteborg.Redovisas sid 7 - 9.Redovisas sid 7 - 9.Redovisas sid 7 - 9.Redovisas sid 7 - 9.Redovisas sid 7 - 9.

Ordföranden har ordetOrdföranden har ordetOrdföranden har ordetOrdföranden har ordetOrdföranden har ordet

22222

Redaktören har ordetRedaktören har ordetRedaktören har ordetRedaktören har ordetRedaktören har ordet

Kära läsare, kKära läsare, kKära läsare, kKära läsare, kKära läsare, kom igen, tipsa mig!!om igen, tipsa mig!!om igen, tipsa mig!!om igen, tipsa mig!!om igen, tipsa mig!!

Varje halvår innan tidningen ska komma ut med ett nytt nummer är det dags för mig att blisamlare. Vad kan jag få med i tidningen? Självklara är artiklar, notiser och berättelser omdet som försiggår hos oss själva som förbund, både på riks- och lokalnivå liksom Världs-röstdagens svenska evenemang och publika evenemang hos SSTPF och Dagmar Gus-tafsons Elever. Men tidningen kan alltid bli bättre på att spegla våra intresseområden.Och det finns få saker som gör mig gladare än intressanta tips och bra texter. Så skriv ochberätta!

Vissa ämnen dyker upp med jämna mellanrum, ofta för att problemen kvarstår och det ärsvårt att påverka. Ett sådant ämne är barnsången på förskolan och skolan.

Jag tog kontakt med en person på Skolverket som har arbetet med läroplanen. Fick inget svar, men jag tror inte vi ska lämnadem i fred. Kanske dags för en rivig debattartikel i DN?

En ny skribent i det här numret är Robert Eklund, biträdande professor på Linköpings Universitet. Hans artikel i tidningensom handlar om hur vi fyller ut pause i tal har förkortats av utrymmesskäl, men hela artikeln finns för nedladdning påRöstlägets hemsida.Och dags för ett nytt porträtt, denna gång av Johan Sundberg, som nog inte behöver så stor presentation. Ändå var detspännande att få veta mera om livet, om drivkrafterna och om obesvarade forskningsfrågor.

Världsröstdagen i år har temat ”Konstiga röster och röstkonst” och det kan göra vem som helst gruvligt nyfiken.Innan dess blir det årsmöte för Region Stockholm.

Vårt stora årsmöte äger i år rum i Göteborg den 18–19 maj, och som infödd göteborgare får jag väl säga: kom, kom! Det finnsså mycket att se om ni tar er lite extra tid! Själv brukar jag gå nostalgipromenader som gärna får leda förbi den studentbostadjag bodde i mellan 1967 och 1970. Jag bodde på så kallat rivningskontrakt, eftersom huset skulle rivas inom en nära framtid.Kallhyran var på 240 kronor. I kvartalet. Det roliga är att huset fortfarande står kvar och ligger vackert i grönskan uppe påGuldheden.

En god och ljusnande vår önskar jag er alla och så hoppas jag vi ses i Göteborg!Iwa Sörenson

Kära röstvän,Kära röstvän,Kära röstvän,Kära röstvän,Kära röstvän,VälkVälkVälkVälkVälkommen till ett nytt år med Röstforum!ommen till ett nytt år med Röstforum!ommen till ett nytt år med Röstforum!ommen till ett nytt år med Röstforum!ommen till ett nytt år med Röstforum!

Det senaste året har flera röstinstresserade upptäckt oss, men visst finns det mångapotentiella medlemmar runt om i landet som ännu inte känner till vår lärorika, roliga och

mångsidiga verksamhet. Därför blev vi i förbundsstyrelsen extra glada i början av året, då en grupp mediastudenter påSödertörns högskola erbjöd sig att kostnadsfritt skapa reklamfilm och flyers åt Röstforum som en del av en kurs. Vi iförbundsstyrelsen följer med och upp projektet under den här vårterminen och ser fram emot spännande resultat att presen-tera senare i vår.

Annars arbetar vi i förbundsstyrelsen vidare på Röstforums nya hemsida, samt just nu på att skriva en kort manual för hurRöstforums lokalföreningar kan söka pengar för att t ex kunna bjuda in en extern talare.

Viktigast av allt för att vi ska bli fler röstvänner – och därmed få ännu fler inspirationskällor – är förstås det trägna arbetet avalla våra ambassadörer, dvs vi själva. Där har vi röstvänner många att tacka, samtidigt som vi kan göra ännu mer. Kanske villnågra kollegor följa med och uppleva Röstforum Västs givande riksstämmeprogram i Göteborg den 18-19 maj? Hoppas att vises där!

Laura Enflo, förbundsordförande

33333

Röstforum SydostRöstforum SydostRöstforum SydostRöstforum SydostRöstforum SydostRöstforum Sydost gästades i slutet av septem-

ber av sin nya medlem Anna-LenaTideman somvar inbjuden att prata om fonationsrör och röst-vård. Anna-Lena är en flitigt bokad föreläsare ochde bokningsbara datumen var få, men vi kunde tillslut samlas på Väggaskolan i Karlshamn en sön-dag för att under några timmar antingen lära ossnågot nytt eller fördjupa den kunskap vi redanhade.

Många av övningarna vi gjorde grundar sig ilogopedin, men är anpassade avAnna-Lena för attfungera väl för sjungande röster. Yoga-övningaravlöste “Bosse-bakar-bullar”, eldandning och släppavlöser läpprull och glissandon, allt under Anna-Lenas ledning som blixtsnabbt går från att instru-era hela gruppen till att än springa fram och kännapå någons bröstkorgsvidgning, än berömma nå-gons bäcken-släpp utan att för en sekund tappaintresset hos resten av gruppen.

Anna-Lena berättade om sin forskning i rörfona-tion och hur man kan använda detta för att för-bättra både tal och sång. Utrustade med plast-burkar och glasrör vars storlek var anpassad förvårt eget röstläge gjorde vi fonationsövningarmedan bubblorna rörde sig i en jämn ström.Ombubblorna har samma storlek oavsett om tonen ärhög eller låg vet man att man har lagom myckettryck. Rörfonationen bidrar till en jämn fonations-balans, egalisering och massage för stämbanden.Många av oss kände av den masserande effektennästan direkt.

Den 9 oktober gjordes en kväll med Operaimprovisation under ledningav Sara Wilén och pianisten Conny Antonov. De har arbetat tillsam-mans med detta och gjort uppskattade workshops med både proffs ochamatörer.

Röstforum VästRöstforum VästRöstforum VästRöstforum VästRöstforum Väst

I november fick Röstforum Väst besök avAnna-Lena Tideman som fortbildade omsång och rörfonation. Under en halvdagbubblades det för fullt!

Under våren arbetar Väst med riksstämmansom går av stapeln den 18-19 maj, varmt väl-komna!

Röstforum SydostRöstforum SydostRöstforum SydostRöstforum SydostRöstforum SydostÅrsmöte & Medlemsträff - 17 Mars kl 10.00Årsmöte & Medlemsträff - 17 Mars kl 10.00Årsmöte & Medlemsträff - 17 Mars kl 10.00Årsmöte & Medlemsträff - 17 Mars kl 10.00Årsmöte & Medlemsträff - 17 Mars kl 10.00

Växjö Kulturskola, Kungsgatan 29 VäxjöLokal: Stämbandet (högst upp)*

Årsmöte kl 10.00-11.30-

Lunch(vi äter lunch på stan)

Medlemsträff kl 13.00-15.00:Laura Enflo, Ordförande i Förbundet RöstforumLaura presenterar sin doktorsavhandling som handlar om måttetkollisionströskeltryck: ”Hur och varför jag har använt mig av det för att forskaom effekter av röstuppvärmning, röstbelastning och rörfonation i vatten,samt vad resultaten visar. Alla deltagare i mina studier har varit sångare,både amatörer och professionella.”http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A617382&dswid=-3834

Fikapaus

Laura Enflo & Hans LindenLaura och Hans berättar om arbetet i Förbundet Röstforum ochom Riksstämman i Göteborg 18-19 Maj.

Medlemsträff gratis för medlemmar, avgift 100kr för icke medlem.Anmäl deltagande till rostforumsydost@gmail.comeller via evenemang på facebook-sidan.

VARMT VÄLKOMNA!

*Om dörr in till Kulturskolan är låst, ring Maja 076-128 54 04eller Lisa 070-356 51 22

RöstforumRöstforumRöstforumRöstforumRöstforumMalmö-LundMalmö-LundMalmö-LundMalmö-LundMalmö-Lundhösten 2018hösten 2018hösten 2018hösten 2018hösten 2018

Under hösten genomfördeRf Malmö-Lund

två medlemskvällar:

Den 27 november genomförde Susanne Hedin från Röst&Retorikbyråni Lund ett inspirationsseminarium i retorik. Under seminariet presen-terade hon valda delar ur den retoriska verktygslådan.

Röstforum StockholmRöstforum StockholmRöstforum StockholmRöstforum StockholmRöstforum Stockholm

Verksamhetsåret 2018 dominerades till stor delav arbetet med förbundets riksstämma, som vigenomförde på SMI 21-22 april. Ett nittiotaldeltagare och presentatörer mötte upp kringrubriken Hållbarhet-Kommunikation-Ge-staltning. Två välmatade dagar med mångahärliga möten och kunskapsberikande presen-tationer. Flera referat från dagarna finns attläsa i förra numret av Röstläget.

Vi har även haft några medlemskvällar,SNACK, under året. Ett samtal kring genusoch röst i samband med årsmötet i februari, envälbesökt kväll kring den åldrande rösten i sep-tember samt en spännande och rolig workshop,Rösten bakom masken, i oktober.

I december satte styrelsen igång planeringenav nästa årsmöte som går av stapeln 16 fe-bruari (se annons till vänster!)

Efter själva årsmötesförhandlingarna ochfruktpaus kommer vi att samlas kring ett ämnesom verkar engagera många. Varför är det oftasvårt att höra vad dom säger på teatern, påfilm och i TV? Hur ser röstträningen ut påteaterutbildningarna, vad betyder det att lju-det ofta är uppmickat, vad är det som gör taltydligt o.s.v?

Vi har bjudit in några gäster som utifrån sinaolika professioner kommer att dela med sig averfarenhet och kunskap. EwaMaria Roos, se-dan i våras rösttränare på Dramaten kommeratt samtala med Pernilla August som ju harbåde skådespelarens och regissörens erfaren-het. Ett annat perspektiv är akustik och ljud-design där vi får höra ljuddesignern JohanAdling och akustikern Svante Granqvist.

Catherine Hansson, skådespelare och lo-gonom, arbetar med unga skådespelares röst-träning. Hon delger oss sina tankar och kom-mer också att arbeta praktiskt.

För den fortsatta vårens medlemsträffar harstyrelsen flera olika idéer på gång och åter-kommer när planerna tagit fastare form.

Margareta ThalénOrdf. Röstforum Sthlm

Röstforum Stockholms årsmöte!Röstforum Stockholms årsmöte!Röstforum Stockholms årsmöte!Röstforum Stockholms årsmöte!Röstforum Stockholms årsmöte!

Tid: Lördagen den 16 februari kl 13.00Plats: SMI, konsertsalen

Efter årsmötesförhandlingarna samlas vi kring temat:”Vad säger dom?” - om hörbarhet inom teater, film och TV

Medverkande:Pernilla August, skådespelare, regissörEwaMaria Roos, skådespelare, logonomCatherine Hansson, skådespelare, logonomSvante Granqvist, akustiker, lektor på KTHJohan Adling, ljuddesigner på Dramaten

Obligatorisk anmälan till margareta.thalen@smi.se senast 14 februari.

Till SMI, Campus Södertörn, kommer du på 19 min med pendeltågfrån Stockholms C till Flemingsberg.3 minuters promenad från pendeltåget och du är framme påSMI, Alfred Nobels Allé 15!

Anna Maria Wadenberg Söderström omsitt och Marie Niskas examensarbete:”Sångröstens ålder – en perceptuell ochakustisk bedömning”  

Anna Maria startade med att presentera sigsjälv. Hon är från början utbildad operasånger-ska på Operahögskolan. Senare utbildade honsig till logonom och logoped. Examensarbetetpå Karolinska Institutet tillsammans medMarie Niska handlade om att testa lyssnaresbedömningsförmåga av sångares ålder. Titelnblev: ”Hur gammal låter gammal sångare”, ochtiteln var en idé av Johan Sundberg och HansGertz. Arbetet ägde rum 1993 - 95.

– Vi samlade gamla inspelningar av de verkligtstora operasångarna på 1900-talet. 79 exem-pel av 20 sångare blev det och det resulteradei 79 snuttar på femton sekunder vardera. Se-dan fick två lyssnargrupper göra bedömningar.Den ena gruppen bestod av vana lyssnare, sång-are, pedagoger, ackompanjatörer m.fl. och denandra gruppen av ovana lyssnare.Syftet var att undersöka om det går att upp-fatta en sångares ålder efter en kort lyssning,och att se om det fanns skillnad mellan de tvågruppernas bedömning. På en skala fick lyss-narna kryssa för vilken ungefärlig ålder de be-dömde sångaren hade.

SNACKSNACKSNACKSNACKSNACK Den åldrande rösten Den åldrande rösten Den åldrande rösten Den åldrande rösten Den åldrande rösten

Onsdagen den 19 september kl 18.30 på Kulturfyren,Slupskjulsvägen 26 på Skeppsholmen.

Moderator: Anna Maria Wadenberg Söderström

Olika röstfack påverkas olika av åldrandet.Framför allt sopraner kan uppleva förändringari rösten redan i klimakteriet. Påverkan är ävenkopplad till genre, där Anna Maria påpekadedet gynnsamma med romanssångens mindreslitage. Vibratot i äldre röster kan bli hörbartstörre och långsammare. Klangfärgen föränd-ras också med ålder.

– Vi kom fram till att det finns akustiska egen-skaper som förändras med åldern – vi mättevibratohastigheten och vibratoomfånget, för-sta och andra formanten och sångformantensmittfrekvens. När det gällde formanterna varresultatet svårmätbart.En sångare i undersökningsmaterialet stack ut,eftersom han inte uppvisade de typiska vibrato-förändringarna när han blev äldre och det varDietrich Fischer-Dieskau, som huvudsakligensjöng romanser under hela sin karriär.– När det gällde bedömningen bedömdes oftayngre som äldre, och äldre som yngre. Resulta-tet av bedömningen kunde ofta skilja på tio år.Det var svårt att bedöma åldrande efter 40. Devana lyssnarna gjorde bättre bedömningar ände ovana och de tydligaste åldersförändringa-rna hördes hos kvinnor.

Vi deltagare lyssnade tillsammans på några ljud-exempel, det första med Giuseppe Taddei vid

olika åldrar, det andra med koloratursopranenJoan Sutherland. Särskilt hos henne hördesåldrandet tydligt. Anna Maria tycker att ungasångare borde lyssna på de stora, dra lärdomaroch betänka konsekvenserna på sikt av olikarepertoarval.

Susanne Carlström, sångpedagog ochkörledare, certifierad coach för Anti-Aging-metoden.

Anti-Aging-metoden skapades av sångpeda-gogen Elisabeth Bengtson-Opitz, som är verk-sam i Tyskland och har givit ut en bok ommetoden. Boken är indelad i en teoretisk ochen praktisk del. I Sverige erbjuder Sensusutbildningar i metoden som är tänkt att använ-das i körer.

– En väldigt användbar och bra metod, anserSusanne. Elisabeth Bengtson-Opitz talar omolika funktionssystem: andning, fonation, re-sonans och artikulation.

Forts på nästa uppslag

44444

Som pedagoger arbetar vi med tre pedagogiskabyggstenar: andningen, vokaler och konsonan-ter. Mycket arbete gäller texter och läsning,enkla visor och barnvisor. Att det är enkelt ärviktigt för att man ska kunna fokusera på tek-niken. Som pedagog arbetar man i par: en in-struerar och en går runt och kontrollerar. Såkan jag inte göra i kväll. Normalt håller man påmed något tills alla har fattat innan man gårvidare, men så blir det inte i kväll om ni inte ärkolossalt snabba.

Därefter gjorde vi andningsövningar tillsam-mans och kontrollerade hållningen under ti-den. Sedan kopplades käken in. Den skullesläppas ner under inandningen, som skulle skehelt ljudlöst. Vi räknade högt och sjöng däref-ter veckodagarna och månaderna. Korrektavokalformer var också något vi fick arbeta med.Frågan kom upp på vilket sätt det här var just”Anti-Aging” eftersom det är så allmänna öv-ningar. Vi enades om att det i grunden handlarom vikten av träning för att bibehålla funk-tion.

Emma Malmström, foniater, om vad somhänder i röstinstrumentet vid stigandeålder 

– Hos äldre röster minskar röststyrkan, detuppstår läckage och en försämrad uthållighet.Ett minskat omfång hör också dit. Intonationendrabbas också, något man ofta hör hos äldrekörsångare. Hela kroppen blir äldre. Vi höromedelbart när rösten tillhör en äldre person.

Grundtonen hos en äldre man blir något för-höjd, hos kvinnan något sänkt. Kvinnorsgrundton ligger ganska konstant från 20-års-åldern, men sjunker senare i livet. Grundtonenpåverkas av många faktorer: stämbandenslängd, massa och spänning, för att nämna några.Äldre stämband kan se radikalt annorlunda utän yngre, tunna ”tillbakabuktade” och vita.Även struphuvudet förändras – musklernaförtvinar och struphuvudet förbenas. Kraft,snabbhet och uthållighet i stämbanden blirsämre. Mitokondrierna, cellernas ”batteri” gen-förändras och producerar mer fria radikaler,som kan orsaka cellskada på muskelfibrerna.Sköldbrosket ändrar med tiden form och för-benas. Det blir stelt och gör det svårare attsjunga.Påverkar lederna stämbanden? Ja. Smidighe-ten minskar. Innervationen blir sämre i och medatt fettskidorna runt nerverna blir tunnare ochsignalerna går fram sämre.

– Själva stämbanden blir stelare, slemhinnanrör sig sämre. Kärl förkalkas och en teori är attdiametern då blir mindre och näringsförsörj-ningen sämre.Sedan har vi hormoner. Man vet inte varför depåverkar stämbanden. Det finns massor avkönshormonreceptorer i struphuvudet menman vet inte varför. De blir färre med tiden.

– Andningen blir sämre, konditionen blir sämre,sämre artikulation och torra slemhinnor. Menallt är inte bara katastrof. Det finns ju hyalu-ronsyra, sådant som man sprutar in i läppar.Man kan faktiskt spruta in hyaluronsyra istämbanden, och de blir tjockare. Men de blirockså stelare, så nyttan är tveksam. Ett un-dantag är om stämbanden är så tunna att ing-enting fungerar. Då lägger man injektionen pre-cis bredvid stämbanden. Behandlingen kom-pletteras med logopediträning.

Röstträning har god effekt, det vet man! Sånghar en positiv effekt på rösten och vi ser attåldersförändringar märks mindre hos sångare.Däremot påverkas inte röstregistret.

Så kontentan av det hela är: fortsätt sjunga!

Gun-Britt Gustafsson, sångpedagog påKMH och körledare, om erfarenheternafrån sin pensionärskör

–I fjorton år har jag jobbat med en pensionärs-kör i Mellerud där deltagarna har varit 15-20

Susanne Carlström

personer. Många av dem har aldrig tidigaresjungit i kör, men tycker om att sjunga.De jag jobbar med är amatörer, och har en heltannan sorts röster än vad vi tidigare lyssnattill här i dag. I min kör slutar inte medlem-marna, de dör. Vad jag vill komma fram till äratt jag fått följa dessa människor i fjorton år.Jag har upplevt precis det som vi talat omtidigare i kväll – rösten blir stum och stel närman blir äldre och omfånget minskar. Ävenkroppen påverkas, vi tapparorken och artikulationen.

– I början jobbade jag traditionellt med tre-klanger och andningsövningar. Men har manaldrig sjungit i kör och aldrig gjort en sång-övning – varför ska man då börja med det i75-årsåldern? Jag måste hitta en annan ingång.Det måste vara enkelt. Så när kören kommerbörjar jag med att sjunga: Bättre och bättre dagför dag. I melodin övar man intervall och allakan intonera eftersom det finns väl inarbetademinnen från förr. Att sjunga stämmor går inte,men däremot två fristående melodier somsjungs samtidigt.

– Med en kör som inte läser noter är det vik-tigt att ta bort dem! De stör seendet och splitt-rar koncentrationen. Så jag arbetar med tex-terna och så gör jag teman, exempelvis vår-sånger. Välkända sånger som sitter i ryggmär-gen fungerar som sångövningar. Muskelminnetfrån förr hjälper också körsångarna att kommaupp på höga toner i gamla välbekanta sånger.Jag samlar repertoar som är välkänd för minasångare, stamsånger, schlagers och annat. Stam-sångsboken är en fantastisk låtskatt! Det gårbra att variera sjungandet av en sång – exem-pelvis växla mellan legato och staccato, så fårman muskelträning på köpet. Och så får detgärna svänga!

– Jag ser det här arbetet som en helhet. Körenkommer hem till mig där jag bor på landet i ettstort hus en gång i veckan. Innan de kommerbakar jag och städar huset – det är bra!Vi sjunger en timma efter att ha bestämt etttema, sedan fikar vi, och sedan sjunger vi igenDe tycker att jag är en tonpolis! Blir en ton felså påpekar jag det nämligen omedelbart, förannarssätter det sig fast och blir omöjligt att ändra.När det är klart åker de hem. De har varit smärt-fria och haft kul en hel kväll. Det är mycketvärt.

180921/IsvG

Vi är fjorton personer på plats i Kulturfyren påSkeppsholmen när klockan är halv sju. På två bordligger rekvisita. Ett av borden är fyllt med masker –vackra, groteska vädjande och skrämmande.

Vi värmer upp tillsammans och redan efter någraminuter känns musklerna mjukare och smidigare så attkroppen kan fungera som et instrument i uttrycketstjänst.

Isabella som är utbildad mimskådespelerska, rörelse-pedagog och logonom har jobbat länge med masker.Vi är noviser och närmar oss maskerna med försik-tighet.

Isabella presenterar de arketypiska helmaskernaefter västerländsk modell och låter oss pröva för atthitta uttrycken:

SNACK 22/10SNACK 22/10SNACK 22/10SNACK 22/10SNACK 22/10Rösten bakRösten bakRösten bakRösten bakRösten bakom maskom maskom maskom maskom maskenenenenen

Isabella ThambertKulturfyren, Slupskjulsvägen 26 på Skeppsholmen

Forts på sidan till höger

55555

66666

”

Modern – händerna, ”jag förstår”Barnet –– öppet ansikte trygg rygg ”OK”Dåren – tung rumpa, ”jag förstår inte”Hjälten – bröstet, ”självklart”Trixaren – vickande huvud, ”kanske, kanskeinte”Oskulden – ena kinden till, ”jag har en hem-lighet”Djävulen – ögon, ”jag är vacker”

De som först prövade masker fick inte väljaoch inte se vad de fick för mask – de kundemöta publikens reaktioner och reflektioner meninte se sig själva. När de var två som arbetade

Kursen pågår mellan 181022-190625 och äruppdelad i tre moduler med tillfälle att utvecklakompetens om röstbedömning, (re)habilitering,röstanalys med mera. Vi är tretton kursdelta-gare från åtta olika länder och olika professionerär representerade: logopeder, professionellasångare, sångpedagoger, röstlärare och ÖNH-läkare, alla med olika ingång och tankar omvarför vi ville söka till kursen.

Vi är två deltagare från Sverige: sångpedagogHelene Ek Bane (kassör i Röstforum Väst)och logoped Anna Lindberg (ledamot i Röst-forums förbundsstyrelse).

Anna: För många år sedan deltog jag i JohanSundbergs kurs ”Rösten i sång och tal” i Vad-stena och jag har alltid haft ett brinnande in-tresse för röst, både som röstlogoped och röst-ergonom. Som lärare för logopedstudenter iämnet röst kändes det bra med påfyllning ochmöjlighet till ytterligare fördjupning. Kursenkom i rättan tid.

1) Varför valde du att söka till kursen?Helene: För några år sedan gick jag “The

science of the singing voice”. Den kursen gavså mycket mersmak, och som sångpedagog gavden vissa aspekter av sång och röst som jagbara nosat på tidigare. När jag såg att Provoxskulle gå i år kände jag att jag inte kunde missachansen att få djupdyka ordentligt i all den härvetenskapen.

2) Vad tycker du om kursinnehållet?Helene: Superintressant kursinnehåll! Det

är nya ämnen varje vecka som alla har varitintressanta, djupgående och grundliga. Upp-gifterna som vi gör varje vecka är utmanandeoch minst lika lärorika som föreläsningarna.Jag försökte komma på vad som varit mestspännande och intressant hittills av det vi hargått igenom men jag tycker verkligen att alltfrån anatomi, hormoner, röståkommor till for-manter och de här spännande mätverktygen

varit så intressanta. Varje vecka har jag lärtmig nya saker!

Bra med en e-kurs! Jag tittar på föreläsning-arna när tillfälle ges under veckan och gör upp-gifterna när jag vill (inom deadline såklart).Det passar mig väldigt bra. Dessutom är bådeföreläsare, kursledare och kursdeltagare frånså många olika länder, vilket inte hade varitmöjligt i en plats-knuten kurs. Det är ett väl-digt trevligt och internationellt nätverk somjag är jätteglad för!

Anna: Att jobba heltid och samtidigt stu-dera kräver mycket logistik för att få det attfungera. Det som har varit bra med e-platt-formen är att jag har kunnat gå igenom inspe-lade föreläsningar/läst artiklar när det passatmig men mycket tid har jag fått lägga på kväl-lar och helger. Jag har ibland saknat den di-rekta kontakten med andra kursdeltagare (föratt kunna bolla tankar och funderingar) menpå det stora hela tycker jag att det har fungeratmycket bra.

Anna: Jag håller med Helene. Uppfräsch-ning av tidigare lärdom har varit berikande ochatt få ”grotta ner sig” i röstens olika aspekterhar varit riktigt roligt och intressant. Uppgif-terna har vissa veckor varit svåra och då hardet varit bra med ett forum där vi har kunnatställa frågor till lärarna.

3) Vad tycker du om lärandeformen mede-plattform?

Helene: När jag läser en kurs vid sidan avjobb och familjeliv, som jag gör nu, är det väl-digt

4)Vad tror du att du kommer ha för nyttaav kursen i ditt framtida arbete?

Helene: Väldigt mycket nytta av den härkursen! Att få en djupdykning i vetenskapenom rösten ur så många aspekter som den härkursen innehåller (musikakustik, anatomi, fy-siologi, fysik osv) tycker jag redan att jag an-vänder mig av i min undervisning som sång-

pedagog. Framförallt ger den mig fördjupadekunskaper och insikter som jag har användningav när jag möter elever. Många av program-varorna som vi använder oss av tror jag att jagkommer att använda mig av.

Anna: Jag hoppas och tror att jag kommerfå många nya redskap att använda mig av bådei min roll som terapeut och lärare. Jag hållermed Helene om att de programvaror som vifått tillgång till blir bra att använda framöver.

5)Skulle du rekommendera någon att sökatill kursen om den ges igen?

Helene: Det är en kurs som kräver väldigtmycket av min tid men att “leva” med ämnenaså som vi gör varje vecka är enormt givande.Jag rekommenderar den verkligen!

Anna: Ja om man är nyfiken på att lära merom röstens olika aspekter på djupet och kän-ner att man har tiden att gå in för studierna såkan jag verkligen rekommendera kursen. Denkräver mycket av ens tid men hittills känns detsom att det är mödan värt. Jag hoppas att detkänns likadant när vi närmar oss slutet på kur-sen. Vi kursdeltagare hoppas då att vi kan fåtillfälle att träffas ”in real life” och inte bara viawebben ??

Efter fullgjord kurs får man 40 hp ECTS frånuniversitetet i Coimbra. Filipa Lã kan i dagslä-get inte svara på om det blir någon ny kurs-omgång efter denna, men om intresse finns fördet är hon tacksam att få veta det.

Anna Lindberg, leg logoped,Södra Älvsborgs sjukhus

med mask kunde de se ”den andra” men intesig själva.När man inte ser sitt eget ansikte och inte kanarbeta med ansiktets uttryck förflyttas ut-trycket först till kroppen, och så småningomtill rösten.

Vi prövade även med att arbeta i grupp och påkommando växla mellan de olika arketyperna.Den svåraste var djävulen, det var de flestaeniga om.Rösten bakom masken kan varieras och låtaknarrig, läckig, instabil eller gäll. Allt är egent-ligen möjligt, och man behöver inte hålla fast

vid samma röstkvalitet utan kan tillåta sig attväxla.

Att arbeta med masker väcker massor av tan-kar. Inte minst om hur vi förhåller oss till var-dags. Masken finns där liksom alltid, och atttappa masken är förknippat med avslöjande,ofta av obehaglig art. Masken är trygghet ochen sköld mot omvärlden och är det vi vill attandra ska se av oss. Och rösten bakom mas-ken kan avslöja sanningen eller hjälpa till attdölja den. Masken håller vi – det är tryggastså.

Forts från föregående sida

Kursen ”Specialization of the sciences of voiceKursen ”Specialization of the sciences of voiceKursen ”Specialization of the sciences of voiceKursen ”Specialization of the sciences of voiceKursen ”Specialization of the sciences of voicein speech and singing – Provox”in speech and singing – Provox”in speech and singing – Provox”in speech and singing – Provox”in speech and singing – Provox”

Provox är den första omfattande onlinekursen någonsin om röstvetenskap och ges viaCoimbra universitet i Portugal. Dr. Filipa Lã är kursansvarig och i hennes team avlärare finns många välrenommerade röstforskare, röstlärare och kliniskt verksamma,inklusivemedlemmar i Röstforum som t ex Johan Sundberg och Sten Ternström.

Anna Lindberg

77777

88888

99999

Dagmar Gustafssons EleverDagmar Gustafssons EleverDagmar Gustafssons EleverDagmar Gustafssons EleverDagmar Gustafssons Eleverinbjuder till symposiet ”Från studium till podium”inbjuder till symposiet ”Från studium till podium”inbjuder till symposiet ”Från studium till podium”inbjuder till symposiet ”Från studium till podium”inbjuder till symposiet ”Från studium till podium”

Tid: Lördagen den 9 mars kl. 13.30–17.00Plats: Operahögskolan, Teknikringen 35, 114 28 Stockholm

Syftet är att belysa sångarens väg mellan sångarutbildning och karriär, särskilt coachens roll. Symposiet är öppet för alla.

Ur programmet:

• Vilka erfarenheter var/hade varit särskilt värdefulla i opera-, musikal- och popkarriären? Helena Jonason samtalar medJesper Tydén och Petra Marklund• Jeremy Carpenter: Erfarenhetens inspirerande kraft• Vilka egenskaper är avgörande för en agentur? Ann Braathen • Vad behöver en ung sångare veta om kontrakt och avtal? Julia Reinhard från Teaterförbundet• Fruktstund• Masterclass i instudering av romans och aria med Bengt-Åke Lundin • Vilka egenskaper avgör artistval? Jeremy Carpenter samtalar med Birgitta Svendén, och Mikael Tydén

Symposiet genomförs i samarbete medOperahögskolan och med stöd frånKungl. Musikaliska Akademien.Uppdaterad info finns påhttps://dagmargustafsonselever.wordpress.com/2019/01/14/fran-studium-till-podium/

Icke medlemmar 200 SEK. Student 100:-Bli medlem för 150:- SWISH vid entrén.

Världsröstdagen 2019Konstiga Röster eller RöstkKonstiga Röster eller RöstkKonstiga Röster eller RöstkKonstiga Röster eller RöstkKonstiga Röster eller Röstkonst?onst?onst?onst?onst?

Rösten används som musikinstrument i många olika stilar. I många fall kan den uppfattas som väldigt konstigjämfört med vanligt tal.Det är temat för en afton i lokalen Havet i Kulturfyren på Skeppsholmen i Stockholm på Världsröstdagen den 16 aprilkl 19 - 21.30.Professionella röstartister kommer att ge exempel på olika typer av röstkonst, som opera, kulning, growl, spokenword, twang, belt, imitation...Varje röstart kommer att kommenteras från röstfysiologiska och sångtekniska  synpunkter. Dessutom kommer Anna-Maria Hefele från Wien, internationellt välkänd  virtuos på övertonssång, att exemplifieraoch kommentera den mycket speciella röstkonsten.

Symposium tisdagen den 16 april 2019, kl 19.00 – 21.30Lokal: Havet, Kulturfyren Skeppsholmen

Preliminärt ProgramSpoken Word: Niklas Mesaros demo & kommentarOpera: Sopran och Bengt-Åke Lundin piano, demo,kommentarer Johan SundbergGrowl: Per Rinaldo demo, kommentar Per-Åke LindestadImitation: Anders Mårtensson demo,kommentar Elisabet Zetterholm  Paus: fruktstundKulning: Maria Misgeld-Jonsson demo,kommentar Anita McAllisterTeaterröst:  demo, kommentar Åslög Rosén ellerEwa-Maria RoosTwang & Belt: Anna Hansson demo,kommentar Margareta & JohanÖvertonssång: Anna Maria Hefele demo & kommentar

Fr.v. Bengt-Åke Lundin, Ann Braathen, Jeremy Carpenter och Helena Jonason

1010101010

Johan Sundberg vet mycket om sång.Han har studerat för den färgstarkasångpedagogen Dagmar Gustafson, ochunder 25 år var han medlem i AdolfFredriks Bachkör. På KTH har hanarbetat sedan början av 60-talet och blivit”Professor Sundberg” med hela denröstintresserade världen.En gång var han en blyg yngling medmycket stark röst som sjöng psalmer isängen om kvällarna i stället för att gåpå skoldans.

Det är en mulen januaridag när jag åker ut tillKTH för att träffa Johan Sundberg. Markenutanför ingången till Lindstedsvägen 24 är glas-hal. Väl inne åker jag upp till Johans arbets-rum. Golvytan är liten men hyllorna går upptill taket.

Jag får en stol och ursäktar mig att jag intehar någon bra kamera, bara mobilen. Johan för-säkrar mig glatt att det går utmärkt och sättersig tillrätta i sin stol. Blicken bakom glasögo-nen är glad och engagerad. Det är dags att börja.

Hur började det? Hur var du som barn?

– Jag var musikintresserad och cyklade till res-taurang Lindgården på Djurgården. Där kundejag stå på gatan och lyssna på restaurangmusikmed piano, kontrabas och klarinett. Det var enliten ensemble som underhöll matgästerna medoperett och annat lättsmält.

Lite senare under tonåren var jag inte sär-skilt social utan undvek skoldanser som allaandra gick på. I stället satt jag hemma ochsurade över att jag inte vågade gå. Vid ett så-dant tillfälle tänkte jag att jag skulle göra någotannat, hittade en annons om en orgelkonsert iOscarskyrkan, och gick dit.

Jag satte mig på läktaren och fick syn på enklasskamrat som också hade gått dit. Vi hadealdrig pratat med varann innan, men då blevdet naturligt att göra det. Båda blev vi oerhörtentusiastiska, och det ledde till att vi börjadegå på varenda orgelkonsert i Stockholm.

Sedan kom min kompis på idén att vi skullebygga en orgel. Vi köpte plank och borradeoch byggde, och det gick inte bra, för lådanblev liksom knubbig. Men mamma, som varkyrklig, gick på kyrkkaffe och där träffade honOskar Lindberg och berättade för honom omorgeln. Så han kom hem till oss, tittade på denmisslyckade väderlådan, skakade på huvudetoch ordnade så jag fick köpa en färdig låda.Sedan var det dags att bygga pipor.

När jag tog studenten kom Åke Levén ochinvigningsspelade på orgeln som vid det lagethade två stämmor, en gedackt och en princi-pal. Orgeln har jag fortfarande hemma fast denär större nu. Orgel var mitt absolut störstaintresse under gymnasietiden.

Två gånger sökte jag till Musikhögskolanmen kom inte in, så jag blev aldrig organist. Jaghade nog börjat för sent.

Så småningom kom jag till Uppsala för att läsamusikforskning. Jag kontaktade Henry Wemanför att höra om jag kunde få låna orgeln, mendet gick inte. Däremot ville han att jag skullegå med i Domkyrkokören. Jag vågade inte sägaatt jag aldrig hade sjungit i kör förut. Men detvar kul.

Sjungit hade jag förstås gjort förut. När jagvar barn låg jag av okänd anledning och sjöngpsalmer i sängen när jag skulle somna. Men iskolan blev jag hånad för att jag sjöng så starkt.

Du var solist i Bachkören under ett antalår. Hur länge var det?

– Jag var med från början efter att jag varitmed i Musikaliska Sällskapet som leddes avJohannes Norrby. Då hade jag tagit sånglek-tioner för den legendariska sångpedagogen AidaCallerheim under utbildningen till lägre orga-nistexamen.

Folke Brundin erbjöd mig att vara med iAdolf Fredriks kyrkokör, och det var ett trev-ligt gäng som skulle göra h-mollmässan. Jagtrivdes fint.

Så småningom kom Anders Öhrwall dit ochbildade Bachkören1964, så där var jag medfrån början. En del solistuppdrag blev det ocksåförutom styrelseuppdrag i kören. 1979 tycktejag det var dags att lämna. Redan 1963 hadejag börjat sjunga för Dagmar Gustafson, somhade ett stort intresse för romanser. Det varlockande att försöka sig på att arbeta solistiskt,och jag började sjunga med Nanette Stenholm.

Min debut som romanssångare ägde rum påmin 50-årsfest,”Sistaminutendebuten”. Det varkul! Det var en innehållsrik dag med massorav vänner och inte bara det – samtidigt föddesvår yngste son Erik på morgonen den dagen!

Betyder Bachs musik något särskilt fördig?

– Ja, absolut. Han har en koncentration i ma-terialet och en dramaturgi och en djupsinnig-het. Musiken är väldigt innehållsrik och sam-

tidigt väldigt emotionell. Han är på nivå medMozart. Sedan gillar jag Gabrieli och Monte-verdi som är väldigt lätta att misshandla i kör.

Berätta om 70-talet och Musse.

– Redan 1970 var jag på min första akustiskakongress i Budapest och blev bekant med MaxMatthews som var en pionjär inom datorstyrdmusik. Han skrev datorprogram som kundegöra musik.

Sedan fanns Gunnar Fant här på KTH somgjorde syntetiskt tal, och Jan Gauffin, min bästavän på den tiden som tyckte att jag skulle kon-struera en sångsynt. En kille som hette BjörnLarsson byggde Musse1 efter Jan Gauffinsidéer och den blev jättebra. Så småningomkunde Musse datorstyras. Då kunde vi stoppain en musikfil och få den sjungen av Musse.Och inte bara det! Man kunde spela in kom-pet och lägga till.

Jag var involverad i etableringen avIRCAM2 i Paris, för att där var Max Matt-hews med i ledningen. 1976 spelade jag synte-sen där Musse sjöng en vokalis av Panofka tillpianoackompanjemang. Det var en stor succé– även Ligety blev imponerad! Så bra sång-syntes hade man aldrig hört förut.

Musse användes också i någon svensk kom-position, och jag fick någon krona i STIM-peng på det. I den vevan sökte Max Matthewspersonal på IRCAM och jag blev erbjuden attbli forskningschef där. I Sverige fanns intesamma möjligheter och jag åkte dit i slutet av1978 och provade hur det var att jobba där.Det blev några fina månader. Man arbetademed en sångsyntes som hette ”Chant” och denlät apa, så jag skulle få den att låta snyggare.Men i Sverige tilldelades jag samtidigt en per-sonlig professur i musikakustik vid KTH, ochden startade sommaren 1979.

Har du ägnat dig åt att programmera förkomposition?

– Nej, det har jag inte men däremot för musi-kaliskt utförande. Jag jobbade bl.a. tillsammansmed violinisten Lars Frydén. Någon av osskom på idén att lägga in musikexempel i da-torn och låta Musse spela upp dem. När detvar precis som i noterna lät det apa. Då före-slog Lasse Frydén att man skulle göra de kortatonerna lite kortare och de långa lite längre änvad som stod i noterna.

Så då programmerade jag för det och då blevdet mycket, mycket bättre. Vi lade in fraserings-regler, accentueringar och annat och fick etthelt annat resultat. Vi höll på, och det var ro-ligt och gav en insikt i musiken på djupet. Detär verkligen musikern som är viktig! Så jag hadedetta med Lasse Frydén och datorn plus attsjunga med Nanette och ta lektioner för Dag-mar. Det var väldigt givande! Att sjunga solo istället för i kör var viktigt för att få djup kon-takt med musiken. Men man blir också merkritisk som lyssnare.

Att forskAtt forskAtt forskAtt forskAtt forska är förtrollandea är förtrollandea är förtrollandea är förtrollandea är förtrollandeIntervju med Johan SundbergIntervju med Johan SundbergIntervju med Johan SundbergIntervju med Johan SundbergIntervju med Johan Sundberg

1111111111

1212121212

Berätta om kursen ”The Function of theSinging Voice” – kommer den tillbaka inågon form?

Det är inte klart hur det blir där – det är mycketpyssel. Vi körde kursen i Bloomington, Indiana,förra året tillsammans med Filipa Lã och BrianGill. Men det blev trassel med utbetalning avarvoden och reseersättningar, så jag föredrar atti så fall vara i New York ifall det blir i USA.

Det roligaste är att ha kursen i mitt fritidshusiSandvik, för det tycker jag är idealiskt. Men detär ingenting planerat nu.

Innehållet i kursen är väldigt brett. Närplanerades det?

– Det var Björn Lindblom och Bob McAllistersom ville ha en kurs i sångröst för fonetikernapå universitetet, så jag fick läsa på. Sedan komboken (Röstlära). 2007 flyttade vi kursen tillSandvik men då hade den redan funnits i mångaår på KTH. Allting har blivit mycket lättaremed modern teknik när man kan visa i realtidvad som händer när man gör olika saker. Det därär ett huvudtema i kursens laborationer.

Vad av alla projekt du har varit delaktig irankar du som mest viktigt? PEVOC?Världsröstdagen?

– PEVOC3 fungerar bra och och har god upp-slutning. Det var en idé som föddes under ettårsmöte för Röstfrämjandet när vi var i Malmö.Gunnar Rugheimer4 tände direkt och vi satteihop ett Advisory Board som han blev presi-dent för och jag generalsekreterare. Jag hade va-rit runt på olika möten i USA och hade sett attdet var god uppslutning. Så jag sa till GunnarRugheimer att så här borde vi göra i Europaockså. Det tyckte han också och föreslog att detskulle starta i London den hösten. Han var enfantastisk människa. PEVOC har tuffat på medgod fart sedan dess.

– Världsröstdagen fick jag höra talas om i Phi-ladelphia. År 2012 kom Tecumseh Fitch5 somforskat mycket om djur och Filipa Lã på besöktill Stockholm. Världsröstdagen fanns på dentiden i liten skala i Portugal och Frankrike menhade inget globalt genomslag.

I Erlangen skulle det vara en röstkonferensdet året, så vi bad organisatörerna att få träffa engrupp deltagare och prata om Världsröstdagenen dag i förväg. Det annonserades, och det dökupp en del intresserade.

Vi bestämde att vi skulle skriva till röst-människor vi kände till. En i varje land. Detstartade bra och växte, så nu senast var det un-gefär 800 evenemang i ett femtiotal länder. Jaghöll i det globala firandet under ett antal år, menlämnade över 2017 till logopedprofessorn MaraBehlau i Brasilien. Det är bättre att någon yngrehåller i det så det inte verkar vara terapi för enåldring.

Du har skrivit massor med artiklar.Har du haft planer på att samla demtill en bok?

– Nu har jag skrivit ungefär 350 artiklar, så detskulle allt bli en väldigt tjock bok. Fast det kom-mer inte att gå, för då börjar man genast gå in ochändra i det man har skrivit tidigare. Man måste

nog ha en järnvilja för att lyckas. Men detvore roligt!

Är det något du själv vill tillägga?

– Ja, alltså det där med den skapande proces-sen i att berätta för en församling något somde kanske inte vet. Den har gemensammaegenskaper med musicerandet. Det måste varaangeläget och inte kännas konstifikt. Attforska är oerhört spännande, och när jag gårmina morgonpromenader får jag många godauppslag.

Vad forskar du i nu?

– I stämbandens arbete. Vi hör ju med det-samma om rösten är pressad och ansträngd,men vi kan inte mäta och få ut ett mått pådet, och jag är så förbannad på det. Vad är detvi missar? Vi har ju alla data! Men jag slitermed frågan och ska nog komma fram till ett

Johan SundbergJohan SundbergJohan SundbergJohan SundbergJohan Sundberg

Professor emeritus i musikakustikFödd 1936 i Stockholm. Son till Halvar Sundberg (svensk professor i juri-dik vid Uppsala Universitet) och Margit Hammarberg.Familj: Hustrun Ulla, bonusdottern Johanna och barnen Susanna, Martinoch Erik. Barnbarnen Klara och Mio.Studier i Musikforskning vid Uppsala Universitet. Fil Dr. 1966.Sångare (bas) i Adolf Fredriks Bachkör. Sångstudier för Dagmar Gustaf-son.Anställd på KTH från 1967 till 2001.Professor 1979.Hans huvudsakliga forskning har handlat om rösten i sång och tal ochTeorin bakom musikalisk interpretation.Skapat Musse tillsammans med Björn Larsson.Publicerat 2 böcker: Musikens ljudlära (1989) och Röstlära (1980).

svar. Eftersom det hörs måste det kunna mätastycker jag. Man måste utgå från ljudet. Vadsätter stämbandens arbete för spår i ljudet?Det vill jag veta.

Att forska är förtrollande.Och jobbar man inte så löser man inga pro-

blem!©Iwa Sörenson 2019

1 (Music and Singing and SynthesisEquipment).2 L’Ircam, Institut de Recherche et

Coordination Acoustique/Musique, grundat avtonsättaren Pierre Boulez 1970.

3 Pan-European Voice Conference äger rumvarannat år sedan 1995. 2019 års konferensblir i Köpenhamn 27–30 augusti.4 https://www.britishvoiceassociation.org.uk/

awards.htm5 https://cogbio.univie.ac.at/people/staff/

tecumseh-fitch/

Måhända din vandringsväg hem från konventsfesten på Artisten en lördagskväll i maj.

1313131313

IntroduktionMänskligt, spontalt producerat talspråk kän-netecknas av att inte vara helt ”flytande”. Jagsätter ordet inom citationstecken eftersom detråder delade meningar om huruvida ”oflyt” isjälva verket underlättar såväl talproduktionsom talperception. Den vanligaste termen fördetta är disfluenser, men även denna term ärinte helt etablerad. En annan sak att hålla iminne är att den alternativa stavningen dys-fluenser förekommer, speciellt engelskspråkiglitteratur.

Disfluenser har studerats i över ett sekel,och en introduktion följer nedan. Denna arti-kel redovisar resultaten från en unik fMRI-studie av den mest ”speciella” av de olikadisfluenstyperna, det som ofta(st) benämns”fyllda pauser”, som (i svenska) ”eh” eller”öh”. Notera att även denna term inte är eta-blerad.

Icke-patologiska disfluenserUngefär 6 % av spontalt tal utgörs av någotslags disfluens, dvs vi ”stakar oss” på ett ellerannat sätt på (i snitt) ungefär vart 20.e ord.Denna siffra har visat sig vara täm-ligen stabil mellan de språk som va-rit huvudsakligt fokus för disflu-ensstudier.

Formella studier av disfluenserpåbörjades på 1930-talet med somhuvudsakligt syfte att reda ut or-saker till och prediktion av stam-ning, men studerades de kommandedecennierna, med andra syften,inom andra discipliner, och medbanbrytande studier främst inompsykoterapi.

Disfluenser har även studeratsinom en stor mängd andradiscipliner som neurovetenskap,psykologi, sociolingvistik, filosofi,medvetandefilosofi, teckenspråk,språkteknologi, paralingvistik,tvåspråkighetsforskning, biologi,etc. För en omfattande redogörelseför och sammanfattning av forsk-ningen upp till år 2004 hänvisastill Eklund (2004:51–171).

Rörande exakt vilka språkliga fe-nomen som räknas som disfluenserså varierar även detta inom littera-

turen, kanske främst rörande huruvida förete-elser vilka i andra sammanhang går under nam-net diskursmarkörer, som va, asså, ba’, lik-som etc skall inkluderas under paraplytermendisfluenser. Eftersom samtliga sådana fenomenhar ”riktiga” ord som bas – de kan t ex slåsupp i ordböcker – har jag valt bort sådana fö-reteelser, och räknar enbart följande fenomen,med ungefärliga proportioner av det totala an-talet disfluenser angivna i procent (siffrorna ärtagna från Eklund (2004): ofyllda pauser(tystnader, UP), >50 %; fyllda pauser, ~25 %;prolongationer (segmentförlängningar), ~6 %;trunkeringar (avhuggna ord), ~6 %; feluttal,~1 %; och ”explicit redigering”, som ”hopp-san”, ”nej, det var fel” (etc), <1 %.

Fyllda pauserSom vi såg ovan så utgör fyllda pauser (FP)den vanligaste formen av vokaliserade disfluen-ser. Ofyllda pauser undviks tämligen ofta ianalyser eftersom det är svårt att dra en grämsför när en tystnad i spontalt talspråk, ”spon-tal”, faktiskt är en disfluens. Dessutom an-vänds ofyllda pauser ofta på ett medvetet, re-toriskt sätt, där durationen i sig kan utgöra ettmedvetet funktionellt grepp. Mitt favorit-ex-empel ges av ståuppkomikern Jerry Seinfeld,som konstaterade att ”mitt-tystnaden” i

Neurala kNeurala kNeurala kNeurala kNeurala korrelat till fyllda pauserorrelat till fyllda pauserorrelat till fyllda pauserorrelat till fyllda pauserorrelat till fyllda pauserEn fMRI-En fMRI-En fMRI-En fMRI-En fMRI-studie av disfluensperceptionstudie av disfluensperceptionstudie av disfluensperceptionstudie av disfluensperceptionstudie av disfluensperception

Robert EklundRobert EklundRobert EklundRobert EklundRobert EklundBiträdande Professor i Språk, Kultur och KommunikationBiträdande Professor i Språk, Kultur och KommunikationBiträdande Professor i Språk, Kultur och KommunikationBiträdande Professor i Språk, Kultur och KommunikationBiträdande Professor i Språk, Kultur och Kommunikation

Institutionen för Kultur och Kommunikation, Linköpings UniversitetInstitutionen för Kultur och Kommunikation, Linköpings UniversitetInstitutionen för Kultur och Kommunikation, Linköpings UniversitetInstitutionen för Kultur och Kommunikation, Linköpings UniversitetInstitutionen för Kultur och Kommunikation, Linköpings Universitet& & & & & Docent i Datorlingvistik, Docent i Datorlingvistik, Docent i Datorlingvistik, Docent i Datorlingvistik, Docent i Datorlingvistik, Institutionen för DatorlingvistikInstitutionen för DatorlingvistikInstitutionen för DatorlingvistikInstitutionen för DatorlingvistikInstitutionen för Datorlingvistik

Linköpings UniversitetLinköpings UniversitetLinköpings UniversitetLinköpings UniversitetLinköpings Universitethttp://roberteklund.infohttp://roberteklund.infohttp://roberteklund.infohttp://roberteklund.infohttp://roberteklund.info

Artikeln presenteras här i förkortatskick. Hela artikeln finns påwww.rostforum.se

frågekonstellation ”Could I ask you a favour... [tystnad i N sekunder]... could you X”, därX är den tjänst man ber om och N är tystna-dens duration. Ju högre N, desto större X.Lingvistiskt mycket insiktsfullt, anser jag.

FP utgör ungefär en fjärdedel av samtligadisfluenser, vilket innebär att ungefär 3,5 %av alla ”ord” vi yttrar är ett ”eh”. En samman-ställning av FP-frekvens, på ordnivå, presen-teras i Tabell 1.

Tabell 1: FP-frekvens i olika källor, angivetom procent av det totala antalet ord. Tabellenär en sammanställning av tabeller i Eklund(2010). Legend: H–M: Människa–Maskin-konversation. H–H: människa–människa-konversation.”Push-to-talk”: talarna pratadeinte förrän de var redo, och tryckte på en knappalldeles innan de började tala, och hade alltsåantagligen förberett sitt tal i förväg. WOZ:Wizard-of-OZ: en datainsamlingsmetod därman låter försökpersonerna tro att de pratarmed ett automatiskt system (en dator), vilket isjälva verket utgörs av en eller flera männis-kor som ”bakom draperiet” låtsas vara sys-temet; för en utförlig beskrivning av dennametod, se Eklund (2004:179–180); Allwoodoch Haglund (1992).

1414141414

Som visas i Tabell 1 så är FP-frekvensen täm-ligen stabil i olika studier. De två resultat somsticker ut är den låga siffran 0,3 % i Eklundoch Shriberg (1998), vilken kan förklaras medatt just den korpusen utgjordes av ”push-to-talk”-talspråk, dvs försökspersonerna pratadeinte förrän de ”var redo”, och först då trycktepå en knapp för att tala, samt den höga siffran7,5 % (Eklund, 2010), som intressant nog ärden enda av de rapporterade korpusarna sombaseras på taldata där försökspersoner delsinte utförde artificiella uppgifter (typ experi-ment) utan autentiska ärenden, dels inte varmedvetna om att samtalen spelades in.

Men det riktiga intressant med FP är att dettidigt visade sig att FP uppvisar såväl en egendistribution som beteende jämfört med allaandra disfluenstyper. Under de senaste decen-nierna har ett antal olika hypoteser rörandeorsaken till och/eller funktionen för FP före-slagits:

Floor-holding hypothesisMaclay & Osgood, (1959) var antagligen förstut med att föreslå att FP kan användas för attförhindra att man blir avbruten av en annantalare, dvs man ”behåller golvet” i en konver-sation, även om man vid vissa tillfällen intehar nästa ord omedelbart färdigt för leverans.Det är helt enkelt svårare att avbryta någonsom säger ”eh” än någon som blir helt tyst.Denna hypotes föreslogs även av Livant(1963).

Help-me-out hypothesisEn alternativ hypotes som går ut på motsat-sen är att ”eh” utgör ett slags kommunikativ”flagga” att talaren behöver hjälp avinterlokutören/rna. En mildare form av dennahypotes är att FP helt enkelt signalerar atttalaren för tillfället har problem med sin tal-produktion. Så, när en talare söker för ett ord– eller helt enkelt för ett sätt att fortsätta prata– så är ”eh” ett tecken på att ”hjälp önskas”.

Self-monitoring/errordetection hypothesisLevelt (1989) föreslog att FP är ett tecken påintern feldetektion, en tråd som följdes upp avChristenfeld och Creager (1996) som var avmeningen att allting som resulterade i proble-matisk talproduktion kunde resultera iemitterade FP. Ett exempel är ”choking underpressure” Baumeister (1984).

Many-options hypothesisLounsbury (1954:99) föreslog att FP“correspond to the points of highest statisticaluncertainty in the sequencing of units in anygiven order”, dvs att man vid början av ytt-rande – där entropin är som högst – innan tala-ren ännu har ”committat” sig till något, och därtalproduktionen således fortfarande är sommest öppen och därmed komplicerad uppvi-sar en större sannolikhet för att producera ett”eh”.

Men den kanske mest iögonenfallande – ochmin favorit – bekräftelsen av denna hypotesär den studie som Schachter et al (1991) ut-förde, vilka insåg att olika discipliner upp vi-sar olika grad av inherent entropi (oordning).De beslöt sig således för att studera föredrag

inom tre olika discipliner, men olika grad av”oordning”:

(1) naturvetenskap, där det är lättare att för-utsäga vad ”nästa ord” kommer att vara, efter-som det finns en begränsad mängd sätt att av-sluta t ex en påbörjad mening om en planet-banas karakteristik, eller utkomsten av en ke-misk reaktion;

(2) samhällsvetenskap, med en ”mellannivå”av förutsägbarhet vad rör en diskussion kringtänkbara svar på hypoteser;

(3) humaniora, med en mycket hög grad avoförutsägbarhet vad gäller hur en föredrags-hållare tänker avsluta en påbörjad mening. Somett exempel ber författarna fundera på hur föl-jande mening avslutas:

”The reason Jackson Pollock put the patchof red in that corner of the canvas was...”Mycket riktigt producerade föredragshållareinom naturvetenskapliga discipliner färst FP,samhällsvetenskaplig områden lite fler, menföredragshållare inom humaniora flest FP.

Attention-getting signalLalljee & Cook (1974) skapade att antal expe-riment för att test floor-holding-hypotesen,men fann inget stöd för denna hypotes, vilketföreledde författarna till att förslå att FP i stäl-let, och helt enkelt, utgör ett sätt att få upp-märksamhet. Detta skulle även förklara denhöga incidenser av FP i yttrande-initial posi-tion (“här är jag, nu är det min tur att prata”).Emellertid påpekar Lalljee och Cook även attFP mycket väl kan fylla flera olika funktioner,och att ett experiment som är designat för attundersöka enn (datorlingvistik- och logik-jargon för ”en och endast en) funktion mycketväl kan missa andra funktioner.

För att summera denna – ofullständiga ochförenklande – listning av olika föreslagna funk-tioner som FP kan tänkas ha är det viktig atttänka på att FP mycket väl kan ha flera funk-tioner i talspråk – vilket Lalljee & Cook påpe-kade – samt att dessa mycket väl kan vara”sanna utan att lyckas”.

Men som slutord kan man inte komma ifrånatt many-options-hypotesen har rönt en oer-hört stor mängd stöd i de studier som utförts.Det verkar helt enkelt vara som Christenfeld(1994:192) konstaterar: more options didproduce more filled pauses”.

Fyllda pauser: bra eller dåliga?Vi har ovan sett att FP har studerats i detaljoch över decennier utifrån deras funktion utett talproduktionsperspektiv. Varför produ-ceras FP? Den uppenbara och följande fråganär vilken effekt FP har på lyssnaren, dvs vadhar studier av perception av FP uppvisat? Jagska i det följande kortfattat redogöra för ettantal studier som har rapporterat resultat frånperceptionsstudier av disfluent tal (snarare änFP specifikt).

Studier som har visat att disfluenser kan hanegativa effekter på lyssnare inkluderar:McCroskey och Mehrley (1969), vilka fannatt tal som innehöll disfluenser resulterade i”mindre övertygande tal”. Duffy, Hunt Jr. ochGiolas (1975) fann att disfluenser negativtpåverkade lyssnares uppfattning av talarenskompetens. Fox Tree (1995) fann att ”false

starts” (talaren avbryter sig och får börja omfrån början) försvårade talförståelse, men attrepetitioner (upprepade ord) inte hade dennaeffekt. Lickley och Bard (1996) fann att spe-cifika ord kan vara svårare att förstå i allmäntdisfluenta yttrande än i flytande yttranden.Christenfeld (1995) rapporterar att även omflytande tal ger bäst intryck så upplevdes detmycket bättre om talaren sade ”eh” än om ta-laren blev tyst (ofyllda pauser). Exakt sammaslutsats drogs av Bortfeld et al. (1999).

Ergo: vid tvekan, tystna inte utan säg ”eh”!

Studier som har visat på positiva effekter in-kluderar: Fox Tree (2001) fann att ”uh” ficklyssnare att förstå kommande ord snabbare äni flytande tal – medan den amerikanska varian-ten ”um” inte hade denna. Slutligen visade Ar-nold et al. (2003) att FP fick lyssnare merpredisponerade mot perception av inte tidi-gare nämnda objekt, medan flytande tal ficklyssnare mer predisponerade mot tidigarenämna objekt. Detta bekräftades i en unikEEG-studie av Corley, MacGregor och Do-naldson (2007), som visade att den EEG-kom-ponent som kallas N400 (EEG uppvisar ennegativ ”spik” efter ca 400 ms), och som ärvälkänd vid lyssning på tal som innehåller se-mantiska anomalier, i hög grad undertrycktesom den semantiska anomalin följde en FP.

Fyllda pauser: en sammanfattningVi har ovan sett att FP är vanliga; att de skiljersig från alla övriga slags disfluenser i en mängddimensioner (som funktion och effekt); att dekan tjäna flera syften (kanske simultant); attde kan ha såväl ”skadlig” som hjälpsam effektpå lyssnaren, med mera.

Fyllda pauser: vår frågeställningEn sak som nästan samtliga av ovan nämndastudier, speciellt de kognitivt inriktade, upp-visar följande drag:• De har inte studerat FP per se, utandessas effekt på följande, och “riktiga” ord ital (eller liknande).• De har i hög grad utförts på scriptat,förberett eller på annat sätt “skapat” tal (medett notabelt undantag i Eklund (2010)).• De ”kognitiva” studier som utförts harantingen varit beteendestudier eller utförtselektrofysiologiskt/med EEG.

Vad vi (jag och Martin Ingvar) ville studera vari stället:1. Studera den effekt FP per se har på hjärnan,alltså inte den effekt som FP kan ha på föl-jande ord, eller liknande.2. Vi använde fMRI (se nästa stycke) i ställetför beteendestudier eller EEG.3. I stället för att använda scriptat eller påannat sätt artificiellt producerat tal för vårastimuli använde vi data med högsta ekologiskavaliditet, som beskrivet i Eklund (2010).

Notera att dessa tre punkter gör vår studieunik – vilket medför såväl för- som nackdelar,som vi ska se i det följande.

NeurokognitionJag skall inte redogöra för neurokognitionenshistoria men redogör för några av de förstamilstolparna inom detta område.

1515151515

Hjärnan har inte alltid associerats medkognitiva processer, och ett belysande exem-pel är att man i antika Egypten vid mumifie-ring var noga med att bevara alla organ utomhjärnan, som snabbt avlägsnades och slängdesbort; detta är ett välkänt faktum. Att hjärnanhade med såväl kognition som personlighet blevdock alltmer uppenbart, och ett exempel somförekommer flitigt i litteraturen behandlarjärnvägsarbetaren Phineas Gage (1823–60) somvid en olycka 1848 fick ett järnspett genomhjärnan, och som mirakulöst överlevde, menmed en totalt förändrad personlighet.

Hjärnan är ett hungrigt organ, och trots attden i snitt enbart utgör ca 2 % av kropps-vikten förbrukar den 20 % av den totala mäng-den syre i kroppen samt 25 % av kroppensglukos, samt svarar som mottagare av 15 % avhjärtats ”output” (Jain, Langham & Wehrli,2010). Så den uppenbara frågan är huruvidaman kan använda denna ”aptit” för att objek-tiv mäta kognitiva processer?

En pionjär inom området var Angelo Mosso(1846–1910), som mätte hjärnaktivitet genomatt lägga försökspersoner på en perfekt balan-serad säng-liknande våg. När hjärnan börjadeprocessa information strömmade mer blod tillhjärnan (för att förse den med syre), vilketgjorde den tyngre, vilket fick sängen (vågen)att tippa över till den sida där huvudet befannsig. Detta finns beskrivet av William James(1890:98):

The subject to be observed lay on a delicatelybalanced table which could tip downward eitherat the head or at the foot if the weight of eitherend were increased. The moment emotional orintellectual activity began in the subject, downwent the balance at the head-end, inconsequence of the redistribution of blood inhis system.

Det är denna ökade blodtillströmning/syre-förbrukning som utgör basen för fMRI-stu-dier.

Hjärnavbildning (”neuroimaging”)Det finns nuförtiden en stor mängd olika sättatt mäta hjärnans aktivitet, och man kan t exanvända hjärnans elektriska akvitetet (EEG),dess magnetiska aktivitet (MEG, TMS) eller,som i den här studien fMRI (functionalMagnetic Resonance Imaging), där man använ-der sig magnetfält och radiovågor för att mätalokalt ökad aktivitet i olika delar av hjärnan.

Observera att man inte mäter områden där”hjärnan är aktiv” – något som antagligen tillviss del ligger grund för den utbredda mytenom att ”man använder bara 10 % av hjärnan”(se t ex Beyerstein, 1999). Eller som Dündaroch Günduz (2016) sammanfattar det:

”The idea that we use only 10% of our brain’scapacity is the most common neuromyth /.../However, science has failed to confirm anysuch unused region”. Det man mäter med fMRIär (marginellt) ökad aktivering i vissa, speci-fika, områden i hjärnan.

Den aktuella studienDen studie som beskrivs i denna artikel utför-des som ett postdocarbete på Karolinska In-stitutet, avdelningen för klinisk neuro-vetenskap, med Martin Ingvar som huvud-handledare. En stor mängd andra personer vartill enorm hjälp och dessa tackas i slutet avdenna artikel.

ExperimentbeskrivningEftersom en detaljerad experimentbeskrivningegentligen kräver en tämligen god kunskap omhur fMRI fungerar hänvisar jag till (t ex)fmri4newbies (länk nedan) och undviker atthär redogöra för mer tekniska detaljer av vårtexperiment.

För en detaljerad sådan, teknisk, beskriv-ning hänvisar jag till Eklund och Ingvar (2016),samt ger i slutet av denna artikel en länk fördirekt nedladdning av denna artikel (samt denposter som presenterades på Interspeech i SanFrancisco år 2016).

Nedan följer dock en grundbeskrivning avexperimentet (utan tekniska detaljer):

Stimulusdata var ena sidan av HH-dialoger,insamlade i en WOZ-datainsamling. Det rördesig om ena sidan (”kunden”) av affärsrese-beställningar, vilka producerade talet baseratpå ordfria instruktionsblad (för att undvikadirektkopiering från instruktionsbladet). Fyratalare användes (2 män; 2 kvinnor) och taldatavaldes så att alla yttranden var helt flytandemed undantag av FP och ofyllda pauser. Fören detaljerad beskrivning, se Eklund(2004:187–189).

Försökspersonerna var 16 friska vuxna medåldersspannet 22–54 (medelålder 40, 3 med enstandardavvikelse på 9,5). Alla försökpersonervar högerhänta enligt Edinburgh HandednessInventory (Oldfield, 1971).

Instruktionerna som gavs till försökperso-nerna var att de skulle spela rollen av resebyrå-agenten och noga lyssna på ”kunden” sade (”jagvill boka en bil den 3 maj”, etc), men att de inteförväntades svara utan enbart tyst skulle läggauppmärksamhet på vad som sades.

För alla övriga tekniska aspekter (beskrivningav scanner och annan utrustning, experimentde-sign, MRI-scanningsmetodik, data-post-processning, etc, hänvisas till Eklund och Ing-var, 2016; länk i slutet av denna artikel).

För en grafisk beskrivning av experiment-designen, se Bild 1 - se Röstlägets baksida.

Analys och resultatFör analys av data skapades tre kontraster,där flytande tal (FS) utgjorde baslinjen (seBild 1):

1. FP ökad aktivitet jämfört FS2. UP ökad aktivitet jämfört FS3. FP ökad akvitetet jämfört UP

Givet att denna studie är den första i sitt slagtittade vi på hela. Resultaten beräknades meden False Discovery Rate med p < 0,05 (seGenovese, Lazar & Nichols, 2002). Tröskelnför klusternivån sattes till tio sammanhäng-ande voxlar.

Vi fann ingen aktivitet i Brodmann Area 22(BA22), dvs Wernickes Area, vilket förknip-pas med processning av semantisk informa-tion (betydelse).

För kontrasten FP > FS fann vi ökad aktivi-tet i Primära Hörselkortex (PAC), binauralt, isubkortikala områden (cerebellum, putamen);se Röstlägets baksida - Bild 2.

Intressantare fann vi modulering av Supp-lementära Motorkortex (SMA), BA6. Typiskaktivering visas i Bild 3 och Bild 4 – seRöstlägets baksida.

För kontrasten UP > FS fann vi ökad aktive-ring PAC, samt även (bland annat) i Heschl’sGyrus, Rolandiska Operculum. Ingen aktive-ring i motorkortex observerades. Typisk akti-vering visas i Bild 5 – se Röstlägets baksida.

För kontrasten FP > UP fanns vi att aktive-ringsmönstret till stor liknande FP > FS. Ty-pisk aktivering (endast ett exempel) visas iBild 6 – se Röstlägets baksida.

Resultaten visar således att såväl FP som UPpåverkar vår auditiva uppmärksamhet (bådaaktiverar hörselkortex), men medan UPmodulerar områden för syntaxprocessning –se Eklund och Ingvar (2016) för en tabuleringav den fullständiga moduleringen av olika om-råden – så har FP inte denna effekt. FP module-rar i stället motorkortex. Jämfört med FP såverkar FS och UP ha ungefär samma effekt idet att ingen observerad skillnad föreligger idet två konstrasterna FP > FS och FP > UP.

DiskussionVåra starkaste resultat var aktiveringen avPAC, som i hög grad moduleras av såväl UPsom FP, dvs lyssnarna verkar ”spetsa öronen”både när de hör UP och när de hör FP. Attökad uppmärksamhet påverkar perception hartidigare visats (Petkov et al., 2004).

Den observerade ökade aktiviteten i PACkan förklara (åtminstone delvis) de kortadereaktionstider till lingvistiska stimuli som föl-jer FP som rapporterats av Fox Tree (1995,2001).

Hypotesen som följer av våra resultat skullesåledes vara att även UP skulle leda till kortarereaktionstider i experiment av den typ somFox Tree utförde.

Vad rör vår den ökade aktiviteten i motorkortex(SMA/BA6) så finns det flera tänkbara för-klaringar. Den mest uppenbara av dessa är attnär en lyssnare hör en talare säga ”eh” så för-bereder sig lyssnaren för att själv tala.

Våra resultat har direkta implikationer för tvåpopulära FP-hypoteser. Vad rör den redan1959 föreslagna ”floor-holding”-hypotesen(Maclay & Osgood, 1959), som går ut på atttalare säger ”eh” för att förhindra lyssnaren attta över konversation. Detta kan mycket välstämma, men våra resultat tyder på att pro-duktion av FP i så fall verkar kontraproduktivt:en lyssnare som hör ett ”eh” uppvisar i ställetett beteende, på neural nivå, som tyder på atttalproduktionen snarare aktiveras än förhin-dras.

Vad rör den alternativa ”help-me-out”-hypo-tesen (Clark & Wilkes-Gibbs, 1986) så är ny-heterna bättre. Om FP aktiverar SMA hos lyss-naren så kommer en interlokutör som hör ett”eh” antagligen att reagera snabbare på den ef-tersökta hjälpen.

SammanfattningDen aktuella studien är intressant av tre hu-vudsakliga skäl:

1. Vi använder fMRI för att studeradisfluensperception; tidigare studier har hu-vudsakligen använt sig av EEG med därmedassocierat fokus på temporala aspekter av tal-perception.

1616161616

2. Vi undersökte den perceptuella mo-dulering orsakad av FP “per se”, inte på (somi tidigare forskning) dessas effekt på följandelingvistiska enheter (ord, fraser) eller allmänkognitiv processning.

3. Till skillnad från tidigare studier därauditiva stimuli ofta har utgjorts av scriptatlaboratorietal använde vi ekologiskt validadata, dvs “spontal” insamlat under ett Wizard-of-Oz-paradigm.

Våra resultat är, generellt sett, svåra att jäm-föra med andra studier, främst på grund av attvi inte känner till att någon (ens avlägset) lik-nande studie har utförts. Det gör att såväl våraresultat som spekulationer får förbli ”förslag”i väntan på bekräftelser från framtida studier.

Våra resultat visar dock att såväl UP somFP får lyssnare att ”spetsa öronen” samt attFP dessutom ”kick-startar” talproduktionenhos lyssnaren, och att FP återigen har visat sig

”leva sitt eget liv”, som George Mahl upp-täckte redan i mitten av 1950-talet.

©Robert Eklundrobert2roberteklund.info

Obs! Artikeln är förkortad. Fullständig ver-sion inklusive bildmaterial och referenslista lig-ger på Röstlägets hemsida.

Överblivet utrymme, tillägnas den som intevarit på musikhögskolan i Göteborg och tilläventyrs inte vet hur denna stad ser ut. Fastsådana personer finns väl inte.

1717171717

PrisPrisPrisPrisPristill bästa examensarbete inom röstområdettill bästa examensarbete inom röstområdettill bästa examensarbete inom röstområdettill bästa examensarbete inom röstområdettill bästa examensarbete inom röstområdet

Röstfonden har som ändamål att stödja utvecklingsarbete och forskning som gäller tal- och sång-rösten. Som ett medel att främja detta syfte har Nämnden för Röstfonden inrättat ett pris till den/destuderande som skrivit årets bästa examensarbete 30 poäng/på magisternivå eller motsvarandeinom röstområdet.

Priset innebär• ett stipendium på 5000 kr,• tillfälle att rapportera om examensarbetet vid Röstforums

nästkommande Riksstämma 18-19 maj 2019 i Göteborg.

Förslag till mottagare av priset samt uppsatsen insänds av utbildningsansvariga eller handledare.Även studenter kan nominera egen uppsats.Uppsatsen skall vara slutförd och godkänd under vt 2018 – ht 2018 och insänds senast 2019-03-15till Professor J Sundberg, Nämnden för Röstfonden, Tal, Musik Hörsel, KTH, 100 44 Stock-holm, eller i elektronisk form till jsu@csc.kth.se

Pristagaren utses av Nämnden för Röstfonden.

Stockholm i januari 2019För Nämnden för Röstfonden

Johan Sundberg Britta HammarbergOrdförande Sekreterare

Röstfonden med Patricia Grammings MinnesfondRöstfonden med Patricia Grammings MinnesfondRöstfonden med Patricia Grammings MinnesfondRöstfonden med Patricia Grammings MinnesfondRöstfonden med Patricia Grammings Minnesfond

som sorterar under Röstforum, stödjer

• utvecklingsarbete och forskning rörande tal- och sångrösten,• förebyggande röstvård och• vård och rehabilitering av personer med röststörningar.

Fonden omhänderhas av Nämnden för Röstfonden som härmed utlyser anslag för år 2019. Nämn-den består av Gunnel Fagius, Britta Hammarberg, Stellan Hertegård, Elisabeth Lindström, AndersLindström och Johan Sundberg. Totalt tillgängligt belopp för utdelning uppgår i år till maximalt 50 000 kr.Tack vare en donation från Lars Pehrson, Göteborg, kan ett särskilt anslag till hans minne utdelas försångrelaterade projekt.

Röstfonden tar gärna emot donationer och bidrag till plusgirokonto 449 41 58-1, för att hedra någont ex i samband med födelsedag. Ange ”Till Röstfonden” på inbetalningen.

Ansökan skall sändas före siste maj 2019 tillRöstfonden

Att: prof Johan SundbergTal Musik Hörsel/KTH

100 44 Stockholm

1818181818

PEVPEVPEVPEVPEVoC 2019oC 2019oC 2019oC 2019oC 2019

Kära medlem i Röstforum, Kära medlem i Röstforum, Kära medlem i Röstforum, Kära medlem i Röstforum, Kära medlem i Röstforum, VVVVVarmt välkarmt välkarmt välkarmt välkarmt välkommen till nästa PEVommen till nästa PEVommen till nästa PEVommen till nästa PEVommen till nästa PEVoC!oC!oC!oC!oC!

 

PEVoC (Pan-EuropeanVoice Conference) är entvärvetenskaplig, europeiskröstkonferens som vändersig till alla som arbetarmed den mänskliga rös-ten: sångare, sångpeda-goger, öron-näsa-hals-läkare, foniatrer, fonetiker,akustiker, logonomer, logo-peder, tallärare, retorikeroch skådespelare.Nästa konferens blir iKöpenhamn den 27-30augusti, 2019. Anmälan avföredrag, workshops ochposters är öppen fram till 2mars. Gå in på hemsidanoch registrera dig nu.Hoppas att vi ses!Länk: http://www.pevoc2019.dk Med varm hälsning frånorganisationskommitténgenom Jenny Iwarsson

Vad denna vackra palett av former, färger och tabellerinnebär är inte lätt att veta, innan man tagit del av RobertEklunds innehållsrika artikel i detta nummer av Röst-läget.Eller...äh...vad säger ni som hörde hans föreläsningpå...hmm...Röstfrämjandets årsmöte i Linköping förnågra år sedan?Slå upp sidan 13 och sätt igång. Utan fyllda pauser.