1

Innan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokalt? En rapport från projekt sociala ekonomin Motala Kommun, 2016

2

Innehållsförteckning

Inledning ................................................................................................................................... 3

Vad är en finansiell kris ............................................................................................................. 3

Hur stor är risken för finansiell kris i Sverige ............................................................................ 4

MOSES-konsortiet. .................................................................................................................... 6

Lokala verktyg för ökad motståndskraft mot finansiella kriser .......................................... 7

Samverkanslösningar och riktade verksamheter ........................................................................ 7

Kooperationen ......................................................................................................................... 7

Den ideella sektorn ................................................................................................................. 8

Verktyg kopplade till finanssektorn ......................................................................................... 10

Mikrofonden Östergötland .................................................................................................... 10

Lokal bank utan vinstkrav .................................................................................................... 10

Kooperativ företagsbytesring ................................................................................................ 11

Social bytesring .................................................................................................................... 11

Verktyg kopplade till fastighetsmarknaden .............................................................................. 13

Markanvisning med social hänsyn ........................................................................................ 13

Kooperativ markstiftelse (Community Land Trust) ............................................................. 14

Byggemenskaper ................................................................................................................... 14

Kooperativa hyresrättsföreningar ......................................................................................... 15

Kretsloppslösningar och självhushållning ............................................................................ 16

Diskussion ............................................................................................................................... 17

Rekommendationer .................................................................................................................. 19

Referenser ............................................................................................................................... 20

Egenskapade referenser ........................................................................................................ 20

Kontakter .............................................................................................................................. 21

f

f

Denna rapport färdigställdes 2016-10-14,

inom ramen för Projekt sociala

ekonomin i Motala.

Projektledare: Jonas Lagander

Hemsida: www.motala.se/socialekonomi

E-post: jonas.lagander@motala.se

Beställare: Peter Ingesson,

Kommundirektör

3

Inledning

Det talas lite idag om vad lokalsamhällen kan ta till för åtgärder för att motverka effekterna av

finanskriser. Ändå vet vi att de uppstår regelbundet. Den här rapporten handlar om olika

verktyg och strategier inom sektorn social ekonomi som kan användas lokalt i syfte att öka

den generella motståndskraften mot lågkonjunkturer - där finanskrisen är den allvarligaste

varianten. De beskrivna lösningarna kan även komplettera för att stärka lokalsamhället

gällande hållbarhet på ett generellt plan och flera fall behöver de etableras i god tid.

Under Östergötlands årliga innovationsvecka, V 45, har projekt sociala ekonomin under 2014

och 2015 hållit seminarier kring innovationer inom social ekonomi. Dessa seminarier har

delvis haft internationell prägel för att visa upp möjligheter för hållbarhetsarbete som idag inte

används i Sverige. Likväl har goda exempel visats upp från olika håll i landet. Detta har i

flera fall dokumenterats på film som finns att ta del av på Motala Kommuns youtube-kanal

och hemsida.

En skriftlig sammanfattning av innovationsseminariernas innehåll, som kompletterats med

information om aktuell vetenskap och beprövad erfarenhet, har gjorts i sammanlagt tre

rapporter som tagits fram i samverkan med Linköpings Universitet och forskarnätverket

”MOSES” (Modelling of sustainable economic systems). Det nya underlaget kompletterar och

fördjupar förslagen i projekt sociala ekonomins rapport från 2015.

Åtgärder inom näringslivet och offentlig sektor faller utanför ramarna för detta projekt som i

grund handlar om att öka sysselsättning med social hänsyn inom föreningsliv och den sociala

företagssektorn. Flertalet verktyg som presenteras är därför utvalda för att kunna användas

oberoende av konjunkturläge och bidra till dessa mål. Om intresse väcks hos läsaren att lära

mer om något av det som beskrivs i denna sammanfattning rekommenderas fördjupande

läsning i huvudrapporterna, som utgör källa till allt i denna skrift där inte annat redovisas.

Vad är en finansiell kris?

De flesta vet att få saker är så skadliga för en marknadsekonomi som en finansiell kris. De

negativa effekter som skapas kan i värsta fall driva upp kostnader att jämföra med förödelse

från ett regelrätt krig. Följder kan bli ökade ekonomiska klyftor, fattigdom, arbetslöshet,

mängder av företag i konkurs, kraftigt försämrad offentlig välfärd, banker som måste räddas

med skattemedel och så vidare. Ett lokalsamhälle i en globaliserad värld är ofta utelämnat till

omvärldsfaktorer. En internationell finansbubbla som spricker kan ha stora effekter på en

lokal marknad även om orsaken till krisen grundlades genom agerande långväga ifrån.

Det kan dock även vara tvärtom. Ett lånekontrakt som skapats i Motala kanske splittras och

paketeras om inom finanssektorn till försäljning till internationella investerare, som kan finnas

över hela världen. På samma sätt kan privata fondsparare i Motala investera i samma slags

riskfyllda spekulation utan att ens vara medveten om det. Vi är helt enkelt sammankopplade

med varandra i gemensamt risktagande. Dåliga lånekontrakt i Motala kan vara med och bidra

till kriser på andra håll i världen, likaväl som vice versa.1

Oftast utlöses finanskriser av fallerade bostadslån där fastighetsvärdena som står som säkerhet

kraftigt sjunker på kort tid. När detta händer försvinner förtroendet på marknaden och banker

1 Ekonomifakta.se, 2008

4

minskar snabbt sin utlåning. Via detta minskar likviditeten i handeln och företagen börjar få

svårt att investera och göra affärer. Sen börjar inbetalningar av ränta- och amorteringar att

utebli varefter banker börjar gå omkull när deras balansräkningar allt mer dras isär.

Eftersom cirka 97% av samhällets penningmängd återfinns i bankernas balansräkning, som

krediter, är detta mycket allvarliga händelser. Krediterna beskriver bankens utlåning av

samma pott riksbankspengar till flera olika låntagare ”på samma gång”. Om låntagarna inte

betalar tillbaka så stramas flödet upp vilket hotar förtroendet inom systemet. Bankkunderna

måste kunna lita på att pengarna finns när de behövs. Att flödet i banksystemet stramas upp är

för marknadsekonomin som om syret i luften började minska för det ekologiska systemet.

Eller maten minskade i livsmedelsbutikerna för en bestående mängd konsumenter. Skulderna

består nominellt även om likviditeten i systemet börjar minska vilket gör det svårt att

amortera. En dominoeffekt skapas där allt fler banker och företag börjar gå omkull. Deflation

kallas detta scenario och var vad som inträffade under stora depressionen på 1930-talet, i

Sverige på 1990-talet och senaste krisen 2008.

Ovanstående förklarar varför stater nästan alltid går in och räddar stora så kallade

”systemviktiga banker”. Deras balansräkningar omfattar för stora summor av den nationella

penningmängden samt är länkade till allt för många andra banker som riskerar att falla även

de, om betalningar från den systemviktiga banken uteblir. Flödet av riksbanksmedel som ger

underlag för kreditgivningen måste värnas till varje pris! Annars kommer deflationskrisen.

Att utifrån ett lokalt perspektiv motverka uppkomsten av dessa händelser, och att minska

skadorna när de uppkommer, kräver strukturella åtgärder och väluttänkta strategier. Det går

inte att tänka ”business as usual”, för det kommer endast att leda till nya finansiella kriser. De

är helt enkelt inbyggda i vårt ekonomiska system så som det ser ut idag. Vi har även prövat

offentliga ”austerity measures”, där offentlig service och löner kraftigt har sänkts för att

motverka kriseffekterna, med lågt resultat gällande problemlösning, men med stort socialt

lidande som följd. Vi vet även att de politiska åtgärder som vidtagits ur både nationellt och

internationellt perspektiv inte varit tillräckliga för att förebygga nästa kris.

Vet vi vad en finansiell skuldkris är och hur den uppkommer kan vi dock sätta in systemiskt

anpassade åtgärder för att minska behovet av pengar för att rädda jobb och skapa sociala

aktiviteter, öka självhushållningsgraden, dämpa riskfylld lokal spekulation och främja en sund

lokal kreditgivning som är oberoende av internationella finansmarknader. Eftersom de flesta

och största finanskriserna är kopplade till bubblor på fastighetsmarknaden vet vi att denna

sektor behöver adresseras. Krediter som backas av fastighetsvärden som ”plötsligt försvinner”

är en nyckelfråga i detta. Ju fler lokalsamhällen som sätter in åtgärder av detta slag, ju större

motståndskraft bör sannolikt kunna skapas även ur nationellt perspektiv mot finanskriser.

Hur stor är risken för finansiell kris i Sverige?

I rapporterna ges exempel på forskare, politiker och tjänstemän som varnat för att den svenska

ekonomin inte är i ett stabilt läge. En kvalitativ gissning av projektet utifrån källorna nedan är

att vi inom 10 år kommer att se en ny finanskris i Sverige, förmodligen förr än senare.

Exempel:

1: Professor Steve Keen är en del av MOSES-nätverket och har blivit känd för att han

förutsåg krisen 2008-2010. Därför anlitas han ofta som expertkommentator i internationell

5

media. Han är även känd från dokumentären ”Ekonomernas Skuld” som visats på

Vetenskapens värld, SVT. Keen höll ett föredrag på Linköpings Universitet 2016 där han

varnade för att Sverige idag har ohållbart växande skuldsättning, kopplat till

fastighetsmarknadens stigande priser, vilket sannolikt kommer att leda till kris inom några få

år. Troligen inom denna mandatperiod, enligt Keen.

Hans förslag för att motverka är skuldnedskrivning genom att centralbanker trycker pengar

och delar ut samma belopp till alla medborgare, de med skuld får pengarna mot villkoret att

de amorterar med det fulla beloppet. Skulderna minskar således nationellt till hållbara nivåer.

Kostnad för skattebetalarna blir noll. Inflationsproblematik skapas inte heller eftersom det

råder deflation och krediter försvinner från banksektorns balansräkningar via amorteringar.

2: Professor Richard Werner besökte Motala 2014 och varnade även han för att en ny

finanskris kommer att ske i Sverige inom sannolikt några år. Även Werner var en av de få

namnkunniga som förutsåg finanskrisen 2008-2010. Både Werner och Keen lyckades förutse

kriserna genom att analysera centralbankers, respektive affärsbankers, kreditgivning. Något

som konventionell nationalekonomi (neoklassicismen) vanligtvis inte gör. 2 Werner varnade

även för skuldkrisen i Sydeuropa under tidigt 2000-tal i sin bok ”Mammons Furstar”.

Hans nationella förslag för att motverka finanskris är nära Keens, att centralbanker kvittar ut

ohållbara skulder via nytryckta pengar, vilket han givit termen ”kvantitativa lättnader”. Han

menar även att länder bör etablera decentraliserade nätverk av små lokala banker utan

vinstkrav. En stad av Motalas storlek borde ha minst 1. Grannstäderna Linköping och

Norrköping, 3-5 stycken var. På det viset skapar man lokala strukturer som håller det

nationella systemet friskt genom ”kvantitativa lättnader i lokalsamhället”, enligt Werner.

3: Brittiske ekonomen Fred Harrison och amerikanske professorn i nationalekonomi Fred

Foldvary har nämnt 2018 som ett troligt år för nästa finanskris i västvärlden. De menar dock

att en större internationell finanskris kommer att inträffa runt 2026 och att 2018 snarast bör

ses som ett slags ”förskalv”. Harrison och Foldvary förutsåg finanskrisen 2008 med exakthet

redan 1997 genom att analysera historisk data från den anglosaxiska fastighetsmarknaden. De

menar att det finns en markvärdescykel som driver bankernas kreditgivning. Kreditgivningen

följer markcykeln och skapar fastighetsbubblan som spricker när marknaden inte längre klarar

av att betala sina lån. Tidsförloppet fram till markvärdets ohållbara övervärdering är i hög

grad förutsägbart, enligt Harrison och Foldvary, och löper i en generell cykel om 18år, med

viss mån av variation. 3

Två ekonomer med samma inriktning har besökt projektet. Dessa var Nicolaus Tideman,

Professor i Nationalekonomi vid Virginia Tech (USA) och Dan Sullivan från Pittsburgh

(USA) som bland annat arbetat som politisk utredare gällande fastighetsbeskattning i sin

hemstad. Dessa bidrog med teoretisk kunskap gällande ”markanvisning med social hänsyn”.

Även de räknar med en krasch 2026 som överträffar den 2008. Samtliga dessa fyra

sakkunniga föreslår att beskatta markvärde, helst nästan upp till den fulla arrendenivån. Vilket

de menar kommer att avskaffa bostadsbubblan som fenomen eftersom det inte längre kommer

gå att spekulera i fastigheter. Förutsatt att markvärdesskatten kvittar ned snedvridande skatter

så blir skattetrycket oförändrat på totalen. Däremot blir marknadsekonomin mer effektiv till

följd av minskad snedvridning. Detta kommer att skapa både jobb och bostäder menar de.4

2 Bezemer, 2010

3 Gaffney, 2011

4 Progress.org, 2012

6

4: Tankesmedjan Intelligence Watch har släppt en rapport där ett antal välrenommerade

svenska nationalekonomer varnar för att den svenska ekonomin nu uppvisar ett flertal

oroväckande tecken som visar i riktningen att vi är i en period strax innan en sprickande

finansbubbla. Bland skribenterna återfinns professor Andreas Bergh som även träffat projektet

och bidragit med kunskap.5

5: Tidigare finansminister Anders Borg och Riksbankschef Stefan Ingves har båda, vid olika

tillfällen, varnat för att hushållens skuldsättning idag inte är sund. 2018 har nämnts som ett

sannolikt år då en balansering i skuldsättningen kan ske, av Borg. 6

Med detta inte sagt att en finanskris bevisat är nära förestående, men tecken finns som är

värda att ta på allvar. Även om flera av ovanstående ”visselblåsare” har haft rätt tidigare

behöver de inte ha rätt denna gång. Men även om krisen kommer om tio år finns få

anledningar att inte börja fundera på strategier kring hur motståndskraft kan byggas i

lokalsamhället redan nu. Vi vet nämligen att nya finanskriser kommer att komma, bara inte

exakt när. Det är dock intressant att uppgifter från flera av dessa ovanstående experter

sammanfaller med varandra. Primärt gällande år 2018.

MOSES-konsortiet

En fråga värd att överväga är att ansluta Motala Kommun officiellt till det internationella

forskningssamarbetet ”MOSES” som initierades i samverkan med projekt sociala ekonomin.

Detta skedde genom en forskningsansökan till Mistrainstitutet där projekt sociala ekonomins

underlag utgjorde ett av arbetspaketen. Detta arbetspaket utgick från ovanstående figur vars

delar beskrivs grundläggande nedan och som fördjupats i projektets tre rapporter.

Ansökan som hette ”MOSES- Modelling of sustainable economic systems” fick avslag men

det internationella forskningsnätverket som skapades i ansökningsprocessen lever nu vidare

5 Intelligence Watch, 2016

6 Affarsvarlden.se, 2015 respektive svd.se, 2015

7

som ”MOSES-konsortiet”. Fokuset ligger på virtuell världsmodellering, som när det är

möjligt skall kombineras med empiriska fältexperiment. Mjukvaran som används är

världsledande och forskningsinriktningen i hög grad öppen och nyskapande.

Lokala verktyg för ökad motståndskraft mot finansiella kriser Den sociala ekonomin innefattar kooperationen och den ideella sektorn. Kännetecknande för

sektorn är demokratisk delaktighet, att den är organisatoriskt fristående från offentligheten

samt att vinster inte delas ut till enskilda utan används för att utveckla och driva olika

idéburna verksamheter. Volontärarbete, socialt företagande och välgörenhet är viktiga sociala

aspekter vid samhällskris. Men även sparbanksstiftelser, arbetarkontrollerade företag med

mera är delar av den sociala ekonomin med bäring i denna fråga.

Nedanstående verktyg inom social ekonomi, eller för offentligt stöd av social ekonomi,

bedöms kunna bidra till att bygga lokal hållbarhet i förhållande till vårt finansiella system,

både under och mellan finanskriser. Beskrivningarna är primärt korta sammanfattningar

utifrån huvudrapporternas fördjupade innehåll, med vissa tillägg. Samverkanslösningar och riktade verksamheter

Utgår primärt från projekt sociala ekonomins ”Slutrapport 2015” men även ”Hållbara

attraktiva boendeområden med social hänsyn och social ekonomi”.

Kooperationen

Kooperationen är den primära företagsformen inom social ekonomi. När kooperativ

samverkar tätt och även sammanbinder sig ekonomiskt skapas både motståndskraft och bättre

expansionsmöjligheter. Det finns flera exempel på detta i Sverige men framför allt i utlandet.

Att främja sådana lösningar bör ses som en del i att bygga motståndskraft mot finansiella

kriser.

De främsta exemplen kan hämtas från olika närsamhällen i Sydeuropa, som generellt

drabbades hårt av den senaste skuldkrisen, där företagandet inom social ekonomi varit

välutvecklat – både gällande arbetskooperativ och socialt företagande. Istället för att

8

acceptera konkurser och ökad arbetslöshet togs demokratiska beslut inom sektorn om att

hjälpa drabbade kooperativ och att kollektivt sänka löner istället för att säga upp personal.

Detta skedde genom att kooperativa företag samverkade inom så kallade ”konsortier”. Genom

en naturlig lojalitet till platsen de verkade på (där ägarna, dvs. arbetarna, bodde med sina

familjer) bidrog även kooperativen till sociala insatser. Privata företag som riskerade

konkurs, eller planerade att flytta från platsen, togs i vissa fall över av de anställda och

omvandlades till arbetskooperativ. Även detta räddade lokala jobb.

Mondragonkooperativen med bas och ursprung i Baskien är en av de främsta förebilderna i

detta. Denna federation av arbetskooperativ anställer över 100 000 medarbetare i flera olika

länder. Men även andra goda exempel kan hittas i Spanien, likväl som Italien och även

Frankrike. Genom att verka för att bygga upp den här typen av strukturer kan lokalsamhället

aktivt verka för att öka sin motståndskraft mot företagskonkurser och ökad arbetslöshet vid

lågkonjunkturer. Detta finns gott om erfarenhet av.7

I USA har både offentlighet, akademi och fack tagit steg för att stötta i denna riktning. I

Cleveland samverkar offentligheten med akademi och välgörenhetsorganisationer för att

bygga upp sociala företag enligt Mondragonmodell som anställer människor från de fattigaste

områdena. Dessa blir med tiden delägare i företagen. Stora lokala företag inom vård och

akademi direktupphandlar från dessa arbetskooperativ, gällande i första hand tvätt, livsmedel

och solenergi. Konsortiet som skapats och successivt expanderar via stödstrukturerna kallas

”Evergreen Cooperatives” och anställer drygt hundra personer idag som även är delägare.

Detta tog cirka 5 år att bygga upp. Totalt anställs drygt 10 miljoner människor inom

kooperativa och löntagarägda företag i USA idag.

I Göteborg finns flera liknande strukturer, bland annat Sveriges största sociala företag ”Vägen

Ut!Kooperativen” som anställer cirka 120 personer. I Östergötland, Småland och

Södermanland finns Kooptjänst som också har inspirerats av Mondragon och Italienska

konsortier.8 Ju fler sådana här samverkansstrukturer som byggs upp inom sociala ekonomin

desto mer motståndskraft och hållbarhet kan vi sannolikt skapa. Här är Sverige på gång, men

vi behöver öka våra ansträngningar för att närma oss Sydeuropas nivåer och göra strukturell

skillnad. Här kan kommunala stödstrukturer spela en viktig roll och ett lokalt helhetsgrepp

med inspiration från Cleveland kan sannolikt ge hävstång för att dessa ska få ökad effekt. En

viktig nyckelfråga är även hur vi hittar bättre finansieringslösningar lokalt.9

Incitamentmässigt så är det ekonomiskt lönsamt för kommuner och regioner med sociala

företag - som främjar långsiktig hälsa och skapar anställningar med lönestöd som finansieras

av staten. Detta sänker kostnader för försörjningsstöd och vård samtidigt som det genererar

nya skatteintäkter. Nya statliga pengar börjar cirkulera i den lokala ekonomin via detta.

Samhällsvinsterna även för ett mindre socialt företag kan uppgå till flera miljoner, årligen.10

Den ideella sektorn

Nedanstående är exempel från ideell sektor som kan bidra till sänkta levnadsomkostnader och

fler sociala aktiviteter. Samtliga exempel har projektet på något vis haft samröre med. De

olika föreningarna kan konsulteras vid behov eller etableras i Motala, via exempelvis

7 Bullfrog films, 2013

8 Hedin (et al), 2015

9 Blideman, 2011

10 Arnell, 2010

9

projektverksamhet. Många fler goda exempel inom ideell sektor finns naturligtvis än dessa av

projektet utvalda och skulle i princip kunna bli en egen rapport. Vilket ramarna inte tillåter.

EKSAM – Ekonomiskt samverkanscentrum

EKSAM arbetar för att bekämpa fattigdom och för att förhindra att människor hamnar utanför

samhället. Detta genom rådgivning och stöd i privatekonomiska frågor, studiecirklar och

föreläsningar om privatekonomi, förebyggande arbete för att förhindra att människor hamnar i

svåra ekonomiska situationer. Arbetet sker kostnadsfritt under tystnadsplikt och utan

journalföring. Återfinns i Örebros föreningshus som projektet besökt.

Hemmaodlat

Projektet har besökt Föreningen Hemmaodlat i Malmö som lär ut till människor hur de med

modern teknik kan producera både fisk och grönsaker i sina egna hem, inklusive i lägenheter,

året om. De har själv en lokal andelsmatproduktion i sin föreningslokal i demonstrationssyfte.

Hemmaodlat är ett intressant exempel på vad föreningsliv och volontärarbete kan bidra med

för att öka kunskapen om hållbart leverne och hur även stadsbor kan sänka kostnader genom

viss självhushållning. Deras hemsida är i det närmaste en utbildningsplattform som

medlemmarna skapat på frivillig basis - tillgänglig för alla med intresse för ämnet.

Möckelnföreningarna

En förening som bildats genom samling på en gemensam webbportal. Strax under hundratalet

ideella föreningar och sociala företag är medlemmar i vad som numer kan betraktas som ett

slags föreningsråd för Karlskoga och Degerfors. Genom en webbportal med olika funktioner

blir inte stöd och service bundet till en specifik plats utan decentraliserat och flexibelt.

Närsamhällets samtliga resurser för social ekonomi kan kommuniceras här, inklusive

landsbygdens tillgångar. Organisationen samverkar med sin lokala folkhögskola och

Coompanion Örebro kring utbildning i socialt företagande. Modellen tycks vara en modern

och framgångsrik modell för att bygga lokala paraplyorganisationer för social ekonomi. Bona

Folkhögskola har i samarbete med projektet anpassat Möckelnföreningarnas portal för att

fungera i Motala. I händelse av finanskris kan en demokratisk samling av ideella krafter och

sociala företag av detta slag vara mycket betydelsefullt för att initiera behövda aktiviteter.

Även gällande integrationsutmaningen bör en dylik tillgång komma till nytta.

Share N Save

Share N Save är en interaktiv karta som visar alla typer av delningsaktiviteter som äger rum i

Adelaide (Australien) - byte av hemmaproducerade livsmedel, gemensamma kolonilotter,

leksaker och barnkläder, verktygsbibliotek, fritidsbibliotek, arbetsplatsutrymmen,

bostadsutrymmen, föreningslokaler och markområden som underutnyttjas är exempel.

Sajtens syfte är att underlätta för människor att samlas för att byta, dela eller arbeta

tillsammans för att minska levnadskostnader och stärka sina sociala nätverk i lokalsamhället.

Projektet fick kontakt med modellen genom internationella medlemmar i MOSES-konsortiet.

Plattformen är relativt enkel att konvertera till svenska förhållanden om så önskas.

Volontärtorget i Skövde

Marknadsför volontärarbete samt rekryterar och utbildar volontärer. Föreningen arbetar även

för att höja statusen för ideellt utfört arbete. Initierad av Skövde kommun utifrån en

överenskommelseprocess med ideella sektorn. Har framgångsrikt jobbat sedan 2014 och har

idag 230 volontärer anslutna. 390 volontäruppdrag har förmedlats de senaste 1.5 åren. Roland

Jakobsson från Volontärtorget besökte projektet under 2015 och bidrog med information.

10

Verktyg kopplade till finanssektorn

Utgår från rapporterna: ”Lokala banksystem utan vinstkrav - för tillväxt och hållbar

utveckling” och ”Kooperativ företagsbytesring - en innovation för ekonomisk

hållbarhet”

Mikrofonden Östergötland

Detta är en regional finansstruktur som utgår från den nationella organisationen ”Mikrofonden

Sverige”. Här kan sociala företag, föreningar och kooperativ hitta mindre summor i form av

mikrolån, förlagsinsatser och kreditgarantier. Sociala företag har strukturellt svårt att få lån

hos banker varför denna stödstruktur är en viktig tillgång. Kommuner kan bli medlemmar och

sätta in medel riktade mot den egna sociala ekonomin. Mikrofonden Östergötland kan därmed

bli ett externt komplement till Motala kommuns sociala investeringsfond.

Lokal bank utan vinstkrav

2014 hade projektet besök av Richard Werner, professor i international banking, vid

Southampton University i Storbritannien. Han är en känd förespråkare av små lokala banker

utan vinstkrav och arbetar själv på aktivistnivå för att starta en sådan i Hampshire. Hans

argument är att bankers utlåning påverkar penningmängden, vilket gör banker till betydligt

viktigare samhällsinstitutioner än vad som vanligen nämns i den ekonomiska debatten. Därför

måste banksektorn decentraliseras och demokratiseras mer, menar han. Det eftersträvansvärda

är i praktiken samma modell som Sverige hade från mitten av 1800-talet fram till cirka 1970.

Då hade vi hundratals små lokala ej vinstdrivande sparbanker, föreningsbanker samt lokalt

ägda enskilda banker. Det var även under denna tid som Sverige byggde upp sitt moderna

välstånd. Enligt Werner måste vi återskapa detta småskaliga system för att kunna få fart på

jobbskapande tillväxt igen och motverka finanskriser.

Werners poäng är att en liten bank med fokus på lokalsamhället kommer att låna ut till

produktivt företagande mer än till spekulation och därmed ”smörja” lokalekonomin bättre än

storbanker med vinstkrav. Storbankerna flyttar vinsterna bort från lokalsamhället och lånar

hellre ut till stora företag och till spekulation. Utlåning till småföretag, och sociala företag,

skapar även fler jobb per utlånad krona. Av samma anledning menar han att offentligheter

hellre borde låna av små lokala banker utan vinstkrav, än av vinstdrivande storbanker. Hos

den lokala banken utan vinstkrav går överskotten till att utöka utlåningen (vilket främjar

tillväxt) eller till olika former av samhällsnytta. Sponsoravtal med det lokala föreningslivet

eller välgörenhet kan vara exempel på detta. Oavsett så stannar överskotten kvar i

lokalsamhället där utlåningen som skapade dem ägt rum.

Werner menar att Tysklands goda ekonomi vilar på en stark småföretagarsektor som till stor

del finansieras av ett omfattande nätverk med över tusen små lokala banker. Dessa är

kooperativt, enskilt och semioffentligt ägda. Den del av USA som klarade finanskrisen 2008

bäst är även den delstat som har flest banker per capita, North Dakota. Detta har möjliggjorts

genom en stor delstatsägd bank, kapitaliserad av offentliga tillgångar, som ger stödlån till alla

banker i North Dakota som lånar ut till produktiva och hållbara sektorer, t ex jordbruk och

industri. Offentliga institutioner måste även enligt lag ha sina pengar i lokala banker (stöttade

av den offentliga banken via kreditlinor). Detta har lett till ett regionalt nätverk av banker som

uppehåller kreditgivningen till företagen både i låg- och högkonjunktur - inkluderandes

banker inom sociala ekonomin.

11

Precis som i North Dakota så ökade tyska småbanker sin utlåning till SMF-sektorn under

finanskrisen 2008-2010, till skillnad från storbankerna som ströp sin utlåning överlag, enligt

Werner. En anledning är att i lokalsamhället kan de nära banden mellan kund och

banktjänstemän göra att förtroendekriser inte behöver uppstå på samma sätt. Något som även

Sparbankernas Riksförbund vittnat om i projektets seminarier. Det närmaste exemplet på en

lokal bank utan vinstkrav i Motala är Vadstena Sparbank. Denna etablerades för över 180 år

sedan och hade Sveriges nöjdaste bankkunder 2016. Ett gott exempel på

hållbarhetspotentialen i den här typen av banksystem.11

Kooperativ företagsbytesring

I händelse av finanskris finns få strukturellt påverkande åtgärder för lokalsamhället att ta till

som direkt motvärn mot deflationen. Ett av de motmedel med bevisad effekt som finns är den

kooperativa företagsbytesringen. Det främsta exemplet finns i Schweiz där 80% av alla

företag var medlemmar i den kooperativa företagsbytesringen ”WIR Bank” under den stora

depressionen på 1930-talet. Studier tyder på att WIR Bank var en viktig anledning till att

Schweiz klarade sig genom denna finanskris bättre än sina grannländer. Idag är cirka 20% av

alla Schweiziska företag medlemmar i WIR Bank som omsätter ca 6 miljarder Schweiziska

francs i årlig bytehandel. Nu för tiden erbjuder WIR Bank även traditionell in och utlåning,

som en vanlig bank.

I goda tider används WIR Banks byteshandelssystem för att ge hävstång åt SMF-sektorn

genom att minska bankberoende, skapa merförsäljning samt öka resurseffektiviteten. I

lågkonjunkturer används WIR Bank som ett sätt att omsätta varor och tjänster trots deflation.

En slags finansiell livlina för den lokala ekonomin, enkelt uttryckt. Fler exempel på liknande

system som agerat ”finansiell livlina” finns från bland annat Österrike och Argentina.

Handeln i en modern företagsbytesring omsätts via ett internt kreditsystem och vid varje

transaktion utgår en kontant avgift. Denna finansierar verksamheten. Alla medlemmar kan

handla med varandra tack vare denna lösning och säljpersonal, webbhandelslösning, app-

teknik, betalkort med mer finns tillhanda som underlättar för de handlande att hitta varandra

och göra transaktioner.

Kommersiella företagsbytesringar, t ex australiensiska Bartercard, har visat att denna typ av

verksamhet kan vara väldigt lönsam – varför en sådan även skulle kunna vara ett sätt att

”samla in medel” åt exempelvis en lokal mikrofond eller liknande.

Det finns många kommersiella företagsbytesringar världen över, ofta kallas de även

barterföretag (eng: barter exchanges). Men det exempel på kooperativ företagsbytesring som

finns närmast Sverige är ”TradeQoin” som skapats av konsultfirman Qoin i Amsterdam. Att

etablera en kooperativ företagsbytesring skulle enligt Qoin vara möjligt att göra även i form

av ett socialt företag.

Social bytesring

En social bytesring fungerar enligt liknande principer som en företagsbytesring, med virtuell

handelsplats och en ”bank” där medlemmarna har sina transaktionskonton. Skillnaden är att

11

Mvt.se, 2016

12

det handlar om att skapa sociala aktiviteter. Qoin har skapat en social bytesring som nu är

etablerad i flera holländska kommuner – ”Samen Doen” (Göra tillsammans). Både

kommuner, sjukhus, privatpersoner, aktörer inom social ekonomi och näringslivet återfinns

som medlemmar.

Samen Doen består av tre delar: Lojalitetsprogrammet, belöningsprogrammet och

delningsekonomiprogrammet. Effekten av dessa tre blir att individer får belöningar, t ex i

rabattpoäng hos lokalt näringsliv (lojalitetsprogrammet) eller hos offentliga institutioner som

sjukhus (belöningsprogrammet) för att göra goda saker i sitt närsamhälle eller från andra

deltagare för att dela resurser (delningsekonomiprogrammet). Det kan handla om att anordna

en städdag på en allmän plats, engagera sig i frivilligvård och sociala aktiviteter för äldre,

engagera sig i flyktingmottagande och integration, låna ut sin bil, ekonomisk rådgivning till

skuldsatta eller att hjälpa en grannes barn med läxhjälp.

Den sociala bytesringen hjälper människor att bygga tillit mellan varandra och får aktiviteter

att ske som annars inte ägt rum. Enligt Qoin har en av kommunerna fått 15ggr bättre effekt av

Samen Doen än motsvarande traditionella informationskampanjer. Detta eftersom människor

får ”betalt” för de aktiviteter de utför. ”Samen Doen” minskar även beroendet till vanliga

pengar för individer, precis som en företagsbytesring för SMF-sektorn, vilket skapar lägre

utsatthet vid deflationskris.

Samen Doen har numera även fått en b2b-modul i sin webbplattform så att företag kan

engagera sig på samma sätt som i TradeQoin. Vilket kombinerar de två systemen till en

helhetslösning för offentlighet, näringsliv och civilsamhälle. Även Samen Doen tar ut en

användaravgift som gör systemet självfinansierande över tid. Idag nyttjar cirka 5000

privatpersoner detta system i Nederländerna, fördelat över 2 kommuner, samt ett par hundra

organisationer från samtliga samhällssektorer. Qoin räknar med att det tar cirka 3 år för

Samen Doen att bli självfinansierande.

Ett mindre avancerat exempel på en kombinerad ”b2b- och p2p-lösning” är ett sedelbaserat

bytesringssystem i Argentina som primärt användes i början av 2000-talet, när landet

drabbades av en omfattande skuldkris. ”Creditos” som bytesringsnätverkets betalmedel kallas

utgjorde under denna tid upp till 15% av medellönen i Argentina. Skatt, bankskulder,

offentliga avgifter och hyra betalades i nationellt betalningsmedel men i princip allting annat

kunde även betalas i Creditos. Detta uppehöll välstånd för miljoner människor och många

företag överlevde deflationen utan konkurs. Eftersom Creditos finns kvar, om än i mindre

omfattning, så kan det expandera igen om en ny deflationskris skulle infinna sig i Argentina.

Likt WIR Bank i Schweiz.

Eftersom tillit är en viktig tillväxtfaktor i marknadsekonomin kan Samen Doen troligen även

ses som en tillväxtinvestering och inte bara en social satsning. Ett lokalsamhälle med stark

tillit har också större potential att klara sig bättre vid exempelvis en finanskris. Detta eftersom

tillit sänker transaktionskostnader i marknadsekonomin. Utan tillit blir marknad och samhälle

tröggående och det blir svårt att genomföra viktiga aktiviteter - både socialt och ekonomiskt. I

Motala är den så kallade ”lokalsamhällestilliten” inom befolkningen idag låg varför åtgärder

för att främja ökad tillit bör vara positivt, oavsett konjunkturläge.

Avslutningsvis gällande bytesringar skall sägas att svenska skatteverket inte har några

synpunkter på bytesringsverksamhet förutsatt att redovisning av handeln sker enligt gällande

lagstiftning och att skatt betalas in som vanligt. Inte heller finansinspektionen har några

13

synpunkter på kreditsystemet som används i bytesringar. Detta i enlighet med en

undantagsklausul i lagen om betaltjänster.

Verktyg kopplade till fastighetsmarknaden

Utgår från rapporten: ”Hållbara attraktiva boendeområden med social hänsyn och

social ekonomi”

Markanvisning med social hänsyn

För att motverka fastighetsbubblor och främja jämlikhet i hälsa kan man använda

markanvisning med social hänsyn. Metodiken innebär ett sätt att direkt motverka ojämlik

hälsa mellan stadsdelar genom att placera tomträtter i socioekonomiskt starka stadsdelar och

använda avgälden till att finansiera den sociala investeringsfonden eller andra satsningar mot

socialt utanförskap, t ex via den sociala ekonomin. Detta innebär en direkt och

jämlikhetsskapande utjämning av värden mellan rika och fattiga bostadsområden där ingen

befintlig marknadsaktör förlorar ekonomiskt. Den som betalar avgälden hade i annat fall fått

betala hyra eller ränta till någon annan aktör där överskotten sannolikt inte gått till sociala

satsningar. Därtill motverkas uppkomst av fastighetsbubblor genom att flytta mark ut ur den

privata spekulationsekonomin. Istället blir den en tillgång för hållbar stadsdelsutveckling och

till att motverka utanförskap i lokalsamhället.

Att ta in pengar från avgälder och arrende från markägande är det minst

marknadssnedvridande sättet att ta in medel en offentlighet kan använda sig av. Det är av

denna anledning som de flesta nationalekonomer förespråkar fastighetsskatt (som delvis

belastar dessa värden), men till skillnad från beskattning är denna lösning inget som skapar

besvär för befintliga fastighetsägare. Av den anledningen kan det vara värt att betänka

möjligheten att göra en plan för markant utvidgat markägande för detta syfte. Genom att

kompensera för socioekonomiska skillnader i barns uppväxtvillkor, inklusive att ge fattiga

föräldrar arbete i sociala företag, minskas även risk för ökade kostnader gällande

försörjningsstöd, vård och omsorg för kommunen. Om dessa kostnader minskar så minskar

även behovet av medel från snedvridande beskattning. Detta främjar jobb och tillväxt.

Svensk förebild finns i Stockholm där staden följt en aktiv strategi för att öka det offentliga

markinnehavet sedan början av 1900-talet. Detta innehav har använts både för att finansiera

budget och som styrmedel i stadsplaneringen. I Hong Kong har stora delar av den offentliga

budgeten utgjorts av intäkter från mark, i över hundra år, vilket bidragit till låga skatter på

arbete och undvikande av införande av moms. Även en förtätad stadsbild och ett modernt

kollektivtrafiksystem har blivit en effekt av Hong Kongs markleasingsystem

(infrastruktursatsningarna höjer markvärdena och därmed arrendeintäkterna), kombinerat med

andra lösningar relaterade till fastighetsmarknaden.

I Motala skulle en strategi för markanvisning med social hänsyn kunna vara ett nyskapande

sätt att successivt minska andelen av befintliga skattemedel som går till investeringar i social

hänsyn och låta systemet växa över tid och ”finansiera sig självt”. Något som stärker det

förslaget är att alla former av tillväxt, inklusive tillväxtinvesteringar gjorda av offentligheten,

höjer markvärden. Därmed höjs även tomträttsavgälder och arrenden. Särskilt sker detta i

centrala lägen med hög socioekonomisk status där tomträtterna med fördel skulle vara

placerade. Därmed möjliggör tillväxtinvesteringar ökade medel även till sociala investeringar,

förutsatt att tomträttsavgälden sätts marknadsmässigt och att regelbundna omtaxeringar sker

14

utifrån vad lagen tillåter. Genom att planera tomträtters placering nära platser där framtida

tillväxtinvesteringar skall göras så kan systemet optimeras intäktsmässigt.

Ett exempel på hur ett dylikt system kan påverka i tider av finanskris är Pittsburgh (USA) som

knappt drabbades alls av den stora finanskrisen 2008-2010. Detta eftersom staden hade en

särskild beskattning av markvärde (vilket kan jämföras med en tomträttsavgäldsnivå att betala

för ”alla” fastighetsägare i staden) som höll spekulationen nere. Samma skatt bidrog till att

avskaffa bostadsbristen på 1970-talet när den infördes. Skatten skapade snabbt en byggboom

som etablerade bestånd av åtkomliga bostäder för merparten av stadens medborgare till låg

skuldsättning mot banksektorn. Bostadsbrist har inte existerat sedan dess i Pittsburgh, ej heller

fastighetsbubblor. Detta som tycks kunna vara en totallösning för att få bort

bubbelproblematiken och skapa hållbara bostadsmarknader är troligen inte politiskt möjligt i

Sverige idag. Att genomföra en successiv utökning av kommunala tomträtter för att finansiera

satsningar på social hänsyn bör vara enklare. På köpet bör förtätning av centrala stadsdelar

främjas, enligt erfarenheterna från både Hong Kong och Pittsburgh, förutsatt att avgälderna

hålls marknadsmässiga. Mark som kommer med en kostnad används nämligen gärna mer

effektivt och ekonomiskt, än mark som stiger i värde ”av sig själv” utan att ägaren behöver

göra något för detta.

Det mest lämpliga tillfället att utöka antalet tomträtter bör vara efter en sprucken

fastighetsbubbla. Att köpa i lågkonjunktur och marknadsjustera avgälder i högkonjunktur bör

vara det mest skonsamma, ansvarsfulla och lönsamma förfarandet i detta. Om vi ska tro på

Borg, Harrison och Foldvary kan det vara lämpligt att börja köpa in mark år 2019.

Kooperativ markstiftelse (Community Land Trust)

En ”Community Land Trust” (CLT) är ett kooperativt tomträttssystem som används på flera

håll i USA. Efter finanskrisen 2008-2010 visade det sig att människor som bodde på ”CLT”

inte behövde lämna sina hem i samma utsträckning som de många miljoner amerikaner som

skuldsatt sig för att köpa hus fått göra. ”CLT” visar därmed sannolikt, precis som

markvärdesbeskattningen i Pittsburgh, att tillgångsvärdesökningar från fastighetsägande som

investeras i lokal allmännytta via hyror (motsvarande arrende eller tomrättsavgäld) inte skapar

de bubblor som leder till ekonomiska kriser.

Tack vare detta har intresse i Europa för konceptet vaknat och nu finns ”CLT”, som fritt

översattes till ”kooperativ markstiftelse” i projektets slutrapport 2015, även i bland annat

Storbritannien och Belgien. I Tyskland har liknande lösningar funnits sedan länge. Det är

troligt att kooperativa markstiftelser kan komplettera i en strategi för att motverka lokala

fastighetsbubblor, t ex i kombination med utökning av kommunala tomträtter och kooperativa

(eller offentliga) fastighetsbolag som återinvesterar vinster i lokal samhällsnytta. Ett annat

argument är att ”CLT” ses som en metod för att skapa åtkomligt boende för ekonomiskt

svagare grupper, eftersom skuldsättning för markinköp inte är en faktor. De juridiska

aspekterna kring organisationsformen behöver dock utredas närmare gällande om konceptet

kan kopieras till svenska förhållanden rakt av.

Byggemenskaper

"En byggemenskap är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans

planerar, låter bygga och senare använder en byggnad". /Citat: Föreningen för svenska

byggemenskaper.

15

Oftast sker ovanstående i en ideell eller ekonomisk förening. Genom att ta på sig

byggherreskapet gemensamt, utan vinstintresse, så sänks kostnaderna för att bygga. Likväl

har det visat sig att stadsdelar med byggemenskaper ofta har större sammanhållning och tillit,

med fler sociala aktiviteter. Ofta byggs även ekologiska och ”klimatsmarta” aspekter in i

projekten.

I Tyskland satsar flera kommuner stort på byggemenskaper som man menar främjar sociala

mål bättre än kommersiella aktörer. Man anser även ofta att stadsbilden blir mer intressant

och vacker av den mångfald som byggemenskaperna skapar, rent arkitektoniskt. Ett annat

argument för tyska kommuner är att byggemenskaper är mer ekonomiskt hållbara än

kommersiella aktörer. En åsikt som även delas av en del tyska banker som ser det som en

fördel när vinstintresse inte är en faktor i byggprojekt, eftersom detta anses kunna leda till

osunt risktagande.

I Sverige är byggemenskaper i dagsläget inte alls lika stort som på delar av kontinenten. Det

beror delvis på att möjligheten inte marknadsförts i någon större omfattning och att

kommuner inte tagit fram strategier för att underlätta för byggemenskaper. Det behövs ett

större institutionellt stöd helt enkelt.

Förutom att, till exempel, tillhandahålla lotsning och kunskapsstöd så kan kommuner

tillhandahålla billig mark. Ett bra sätt att underlätta för byggemenskaper att sänka sina

direktkostnader är att erbjuda tomträtter. På det viset slipper byggemenskapen ta dyra lån hos

banken för att införskaffa mark. En sådan lösning kan om så önskas kombineras med

”markanvisning med social hänsyn”.

Byggemenskaper initieras vanligen av människor inom socioekonomiskt starkare

samhällsskikt så det innebär att mark i socioekonomiskt starka områden, men även

landsbygden, kan vara lämpliga objekt för dem. Likväl kan marknadsföring av

byggemenskapsprojekt i Motala kanske användas för att locka högutbildade målgrupper att

flytta hit. Byggemenskapsidén är även ett sätt att skapa delaktighet hos medborgare som

genom byggemenskapens medlemmar inte bara säger sin mening, utan tar direkt ansvar för att

utveckla stadens boendeområden på ett sätt som de själva är nöjda med.

Kooperativa hyresrättsföreningar

Detta är en organiseringsform för boende och fastighetsförvaltning som passar väl ihop med

byggemenskaper, men även för offentligt ägda fastigheter. Den kooperativa

hyresrättsföreningen är ej vinstdrivande till skillnad från bostadsrättsföreningen och därmed

kommer boendet medlemmen till del utan köpeskilling. Däremot tillkommer någon form av

kapitalinsats – som normalt sett är betydligt lägre än i en bostadsrättsförening.

En kooperativ hyresrättsförening styrs demokratiskt av medlemmarna och kan både äga egna

fastigheter och förvalta andras fastigheter. Den kan vara en kompletterande möjlighet i en

strategi för att minska privat skuldsättning och öka delaktigheten från boende på den lokala

fastighetsmarknaden. Eftersom den kooperativa hyresrätten är en lösning som främjar

åtkomligt boende kan den vara en möjlighet för yngre och äldre att hitta bostad. Äldre kanske

har sålt sin villa och vill bo billigt med kapital från husförsäljningen på banken till sin

pension, yngre kanske inte har så mycket pengar och behöver billigt boende för att kunna

lämna föräldrahemmet. I båda fallen är den kooperativa hyresrättsföreningen en möjlig

16

lösning.

I en strategi för att utöka offentligt fastighetsägande, t ex för att få in medel till kommunens

sociala åtaganden, kan den kooperativa hyresrättsföreningen vara ett sätt att självorganisera

förvaltningen av ett bostadsbestånd och främja delaktighet hos de boende. Den passar även

som delkomponent i en strategi för markanvisning med social hänsyn.

Kretsloppslösningar och självhushållning

Ekobyar är ett sätt för människor att försöka leva mer hållbart. Ofta drivs dessa som

ekonomiska föreningar där medlemmar äger sina boenden och samverkar genom olika former

av gemensamt ägande och gemensamma aktiviteter. Ekobyar kan startas enligt principer

liknande ”Community land trust” och sammankopplas med självhushållning av livsmedel

eller ett lantbruk som tillhandahåller detta, exempelvis enligt någon form av ekologiskt

andelsmatskoncept. Även egen elproduktion innefattas ofta i konceptet. Att öka sin

personliga, och byns gemensamma, självförsörjningsförmåga är ofta ett mål för medlemmar i

ekobyar.

Stephen Hinton, som koordinerade MOSES-ansökan, har vid olika tillfällen besökt projektet

och hållit föredrag om ekobyar. Han har en huvudförebild i Sverige - ”Hultabygdens

Kretsloppsförening” utanför Linköping - som jobbar väldigt närliggande ovanstående

beskrivning. Hinton, som grundat ”Omställning Sverige”, menar även att en satsning på

ekobyar kan vara ett sätt att stimulera viss inflyttning till en kommun eftersom konceptet är

attraktivt för målgrupper som ofta är beredd att flytta på sig för att uppfylla personliga mål om

hållbart leverne. Ofta är detta högutbildade personer.

Dan Sullivans föredrag om ”CLT” gav också exempel på ekologiskt tänk. Han menar att

tomrättsavgäld och arrende kan återinvesteras för att främja landsbygdsnära boende med hög

grad av självförsörjning inom ramen för en ”CLT”. Kommunen skulle som en spegling av

detta kunna erbjuda tomträtter till eldsjälar som vill bygga ekobyar och öronmärka inkomna

avgälder till exempelvis Mikrofonden Östergötland, där ekobyn skulle kunna hitta

finansiering till egna investeringar. Solceller, lösningar för matproduktion eller vad man nu

behöver.

Satsningar på lokal livsmedelsproduktion och gröna näringar kan även genomföras via sociala

företagsprojekt. Samverkan med ekobyar kan här vara en intressant möjlighet för att bygga

och förankra hållbarhet på flera plan. I händelse av finanskris kan det vara fördelaktigt att ha

skapat fickor av hållbara lösningar där motståndskraften generellt är högre och där extra fokus

på el- och livsmedelssäkerhet lagts, med betoning på kostnadsbesparingar.

Alla former av sänkta kostnader för hushållen är av värde vid deflationskris. Ju mindre pengar

som går till mat och hushåll – ju mer blir över till skulder, skatt och hyra. Sociala företag kan

här användas för att bättre ta tillvara på överskott från livsmedelsaffärer,

kolonilotter/villaträdgårdar och från restauranger. Förmedling kan exempelvis ske via

rabatterade ”sociala mataffärer” där enbart människor med låg inkomst kan handla.12

Kommunen äger mark som skulle kunna bidra i en dylik strategi, exempelvis ”social

boskapshållning” med kommunens eget behov av animaliska livsmedel, samt betestjänster,

12

Stadsmissionen.se, 2016

17

som utgångspunkt. 13

Det finns även flera exempel i landet där sociala företag driver

handelsträdgårdar. Att använda sysselsättning för social hänsyn för att sänka kostnader för

människor med låga inkomster bör vara en intressant möjlighet oavsett konjunkturläge. En

social matbutik håller i nuläget på att etableras i Norrköping, exempelvis.

Hinton gav också inspiration kring vad han kallar för ”ekoenheter” där ekobytänket inlemmas

i en urban stadsdel eller ett höghus. Där kretsloppslösningar och viss självhushållning

inkluderas. Ett offentligt stöttat exempel i Sverige, i liknande anda, är ”Green House” där det

kommunala bostadsbolaget MKB i Malmö etablerat ett kvarter med nyskapande

hållbarhetsprofil. Ett annat exempel är ”Urbana villor” i Malmö som etablerades som ett

byggemenskapsprojekt. I båda fallen erbjuds de boende olika lösningar för självhushållning

vilket kan bidra till att minska hushållets kostnader. Greenhouse ligger därtill bara några

stenkast från föreningen Hemmaodlats lokaler där de boende kan öka sitt kunnande i dessa

frågor, om de så önskar.

Diskussion

Rapporten sammanfattar olika möjligheter ett givet lokalsamhälle har att bygga

motståndskraft mot finansiella kriser inom sektorn social ekonomi. En nyckelförutsättning är

att dessa verktyg är något som lokalsamhället på egen hand kan skapa och ta i bruk – utan

beroende till nationella eller internationella faktorer eller aktörer. Det skapar egenmakt. Vi vet

att nästa finanskris kommer, bara inte exakt när. Genom att planera och satsa strategiskt i

förebyggande syfte behöver lokalsamhället inte stå helt oförberett när finanskrisen kommer

nästa gång.

Grundtänket handlar om system där olika strukturer bär varandra, som i Clevelandmodellen,

och förankrar värdekedjor lokalt. Detta är en viktig erfarenhet från krisen i Sydeuropa där

Motala kommun i en fortsatt utveckling av den sociala ekonomin har möjlighet att ta viktiga

steg framåt och skapa goda exempel, utifrån den kunskapsmässiga grund som lagts i detta

projekt. Det är också mycket viktigt att bygga tillit för att inte sociala trösklar ska förlänga

processer som behöver äga rum snabbt när en kris väl inträffat. Detta gäller inte minst för att

få igång volontärarbete.

Det första och enklaste steget i en strategi är sannolikt att främja Mikrofonden Östergötland

som är en modern variant av dåtidens sparkassor riktad mot sociala ekonomin. På så vis kan

likviditet från banker frisättas via kreditgarantier. Att starta en lokal sparbank är däremot dyrt

och innebär en del organisatoriska trösklar. Samtidigt finns sparbanker i regionen som

befintliga möjligheter att använda sig av om kommunen önskar testa Richard Werners teorier

i praktiken. En egen lokal sparbank i Motala, eller motsvarande lösning, är sannolikt en viktig

och kraftfull åtgärd i den här frågan. Även för att skapa ett bättre klimat för

småföretagarsektorn, inklusive de sociala företagen, på ett generellt plan. Men det är långt

ifrån en lågt hängande frukt, utan måste hanteras långsiktigt.

Betydligt billigare är att starta en kooperativ företagsbytesring eller en social bytesring. Detta

kan ske genom arbetsmarknadsprojekt, tillväxtsatsning (stöd till SMF-sektorn) eller socialt

utvecklingsprojekt. EU tillhandahåller olika fondmedel som kan prövas. I goda tider kan

lösningen användas generellt för att främja småföretagande och/eller volontärarbete. Vid

finanskris kan verksamheten skala upp vid behov för att agera livlina åt småföretagen eller

13

Dt.se, 2016

18

öka de sociala insatserna. Lösningen bör kunna ge goda hävstångseffekter på riktade

verksamheter inom den ideella sektorn, av förebilderna i Nederländerna att döma.

Sammantaget kan sannolikt både jobb räddas och välfärdskostnader hållas nere, vid lyckad

etablering. Det här är sannolikt den snabbaste metoden med potential att skademinimera

effektivt vid kris som kommunen kan hitta. Speciellt om en finanskris uppstår redan 2018 kan

det vara bra att ha ett etableringsprojekt igång. Även om krisen inte kommer 2018 kan

satsningen vara gynnsam av en mängd olika skäl som delgivits ovan. Eftersom lösningen är

självfinansierande över tid handlar det dessutom om en engångsinvestering.

Markanvisning med social hänsyn är tekniskt sett en relativt lågt hängande frukt. Det gäller

bara att finansieringen blir hållbar. Samhällsbyggnadskontoret behöver finansiera sin

detaljplanering och marken skall köpas in. En omfördelning av budget får politikens ta

ställning till. Inköp vid lågkonjunktur (helst nära efter finanskris) är ansvarsfullt och

ekonomiskt sunt eftersom värdena med alla sannolikhet kommer att stiga i många år därefter.

Vid ett sådant läge kan större inköp av mark för tomträttsetableringar göras. Med sådan

utgångspunkt går det sannolikt även att låna hållbart för detta och vidare hitta en strategi för

att låta äldre tomträtter finansiera skapandet av nya.

Etablering av tomträtter kan naturligtvis ske löpande, nästan oavsett konjunkturläge, förutsatt

att kommunen ämnar behålla ägandet över lång tid. Strax innan sprickandet av en

fastighetsbubbla är av naturliga skäl det sämsta läget, vilket bör undvikas om det går att

förutse. Ur finansiell stabilitetsvinkel är det viktigast att marken flyttas bort från den privata

spekulationsekonomin där skuldsättningen sker och att avgälder/arrenden återcirkuleras som

någon form av lokal samhällsnytta. Pengarna måste återcirkuleras produktivt. Utifrån det

perspektivet är det helt i sin ordning att även använda avgälder för att finansiera kommunens

ordinarie budgetramar, exempelvis gällande tillväxtinvesteringar.

En annan viktig positiv aspekt med detta system är att ingen fastighetsägare eller

skattebetalare drabbas negativt. Ur skattebetalarhänseende bör det vara ganska enkelt att

försvara att kommunen gör investeringar i mark för att kunna göra löpande sociala

investeringar i framtiden - utan att belasta medborgarna med inkomstskatt. Ur det perspektivet

är strategin sannolikt helt överlägsen även traditionell fastighetsskatt, som ofta betraktas som

impopulär trots att den är den näst minst snedvridande skatteformen (efter ren

markvärdesskatt). Ur marknadshänseende är det faktiskt svårt att hitta nackdelar med strategin

eftersom inget snedvrids på något sätt. Den uppenbara nackdelen som föreligger initialt är att

strategin kommer att inledas från en låg nivå, varför det kommer att ta tid att få upp

intäktsvolymer. Men ju mer systemet expanderar, ju bättre motståndskraft mot att

bostadsbubblor skapas sannolikt. Optimalt bör vara ett kombinera med en lokal bank utan

vinstkrav eftersom även en sådan fångar in fastighetsvärden (via ränta) och återför lokalt i

form av ökad kreditgivning eller stöd till olika former av samhällsnytta genom vinståterföring.

Ett system med markanvisning med social hänsyn är en långsiktig lösning. Marken kommer

aldrig att flytta på sig och folk kommer med sannolikhet att vilja bo och verka i Motala i

överskådlig tid framöver. Ju mer Motala utvecklas, ju mer medel kommer att kunna investeras

i social hänsyn eftersom tillväxt höjer markvärden. Om medlen läggs i den sociala

investeringsfonden kommer denna att växa över tid och möjliggöra markant större satsningar

än vad som är möjligt idag. Det är svårt att se ett mer offensivt och direktverkande sätt att

motverka ojämlikhet i hälsa, baserad på socioekonomiska skillnader mellan stadsdelar, än

denna strategi. Därmed är den i linje med det arbete som utförts av Östgötakommissionen för

folkhälsa. Ju fler lyckade investeringar i social hänsyn, ju lägre kostnader inom vård, omsorg

19

och försörjningsstöd för kommunen. Detta är även viktigt eftersom kommunen vid en

skuldkris sannolikt kommer att behöva öka sina budgetramar.

Byggemenskaper, kooperativa hyresrättsföreningar och ekologiskt boende kan ses som

kompletterande åtgärder till ”markanvisning med social hänsyn” och har i samtliga fall olika

fördelar som sannolikt förbättrar resultatet i en helhetsstrategi. Byggemenskapers

dokumenterade positiva effekt på tillit bör särskilt noteras i detta sammanhang.

Att bygga upp en stark social företagssektor och främja volontärarbete i Motala, samt ha

stödstrukturer som främjar hållbarheten inom detta, är av hög vikt. Det visar erfarenheterna

från skuldkrisen i Sydeuropa. Att bygga upp en högre självförsörjningsgrad hos befolkningen

inom livsmedel och el-produktion får ses som ett komplementärt, men ändå lämpligt, steg.

Det goda är att detta kan ske inom ramen för sociala företagssektorn. Motala har intressant

nog redan ett av Sveriges största sociala företag med inriktning mot second hand, så vid

skuldkris finns redan en god källa till billiga begagnade husgeråd i kommunen. Vilket kan

kompletteras med stödstrukturer för exempelvis byteshandel för att öka åtkomligheten.

Detsamma för överskottsmat och så vidare.

För att fortsätta lärandet inom detta område finns även anledning för Motala att ansluta sig

officiellt till MOSES-konsortiet. Genom att knyta sig närmare akademin kan framtida

hållbarhet sannolikt främjas allteftersom vår kunskap ökas inom detta fält. I kommande

utlysningar av forskningsmedel skulle gemensamma ansökningar kunna göras och

förhoppningsvis empiriska fältexperiment etableras. Coompanion är en annan naturlig

samverkanspartner för att utveckla kooperativa lösningar, inklusive socialt företagande.

Richard Werners brittiska organisation ”Local First” och nederländska ”Qoin” har erbjudit sig

att samverka om behov finns av deras kompetenser i detta.

Det uppenbara bör även nämnas att näringslivet och offentligheten måste ta ett mycket större

ansvar än vad som sker idag för att motverka finanskriser och hitta bättre sätt att

skademinimera när de inträffar. Det ser vi tydligt på den stigande skuldsättningen och de

stigande fastighetspriserna i dagens Sverige. Samt misslyckandet med hanteringen av den

grekiska skuldkrisen med ”austerity measures”. Inte minst gäller detta den vinstdrivande

bank- och fastighetssektorn. Men även staten som skulle kunna motverka nästa finanskris

effektivt, och relativt enkelt. Detta enligt experterna projektet haft kontakt med.

Den här rapporten handlar dock om vad vi själva kan göra i lokalsamhället. Att bidra till att

vetenskapligt och/eller empiriskt bevisat funktionella verktyg och strategier inom sektorn

social ekonomi etableras, som ökar motståndskraften mot- och vid deflationskriser, kan vara

ett sätt att ta ansvar här och nu. Detta kan både kommun, näringsliv och sociala ekonomin

verka för i Motala, liksom i andra lokalsamhällen i landet. Vi behöver inte stå handfallna

nästa gång finanskrisen kommer, om vi väljer att agera i tid.

Rekommendationer

1: Att Motala Kommun tar fram och implementerar en strategi för att öka sin motståndskraft

mot finanskriser, innefattandes verktyg inom social ekonomi.

2: Att Motala Kommun ansluter sig officiellt till MOSES-konsortiet, via Linköpings

Universitet, för att samverka kring ökat lärande om hur lokala samhällen kan skapa hållbarhet,

inkluderandes motståndskraft mot finansiella kriser.

20

Referenser

Arnell, Sven-Inge, "Arbete för alla", Regionförbundet Östsam, September 2010

Blideman, B, Laurelli A, "Sociala företag vidgar arbetsmarknaden", Ödeshög 2011

Bezemer, Dirk J ,“No One Saw This Coming”, Understanding Financial Crisis Through

Accounting Models*, University of Groningen, 2010

Bullfrog Films, "Shift Change", Moving Images 2013 (ISBN: 1-93777-238-1)

Gaffney, M, "An Award for Calling the Crash", Econ Journal Watch, Volume 8, Number 2,

May 2011, 185-192

Hedin (et al), "Arbetsintegrerande sociala företag – organisation, ledarskap och delaktighet",

Lund 2015

Intelligence Watch, "SVERIGE IN I DIMMAN – ETT OBEHAGLIGT SANNOLIKT

KRISSCENARIO", April 2016

www.affarsvarlden.se, "Anders Borg: Smällen kommer där du minst anar", 2015-04-29

(Hämtad: 2016-10-04)

www.dt.se, "Agronomen förklarar: Därför ska kommunen vara koskötare", 1 augusti 2016

(Hämtad: 2016-10-05)

www.ekonomifakta.se, "Vad är finanskrisen?", 2008-10-21 (Hämtad: 2016-10-04)

www.mvt.se, "Banken med mest nöjda kunder", 16-10-03 (Hämtad: 16-10-03)

www.progress.org, "The Depression of 2026", Mar 19, 2012 (Hämtad: 2016-10-04)

www.stadsmissionen.se, "Matmissionen - en social supermarket", 29 sep 2016 (Hämtad:

2016-10-05)

www.svd.se, "Ingves: Läget farligare för varje dag som går", 18 nov, 2015 (Hämtad: 2016-

10-04)

Egenskapade referenser

Projekt Sociala ekonomin i Motala - Slutrapport 2015 (Diarienr: 15/KS 0023-6)

Lokala banksystem utan vinstkrav - för tillväxt och hållbar utveckling (Diarienr: 15/KS 0023-

12)

Kooperativ företagsbytesring - en innovation för ekonomisk hållbarhet (Diarienr: 15/KS

0023-11)

Hållbara attraktiva boendeområden med social hänsyn och social ekonomi (Diarienr: 15/KS

0023-9)

21

Kontakter

Coompanion Östergötland

E-post: ostergotland@coompanion.se

Democracy Collaborative (Clevelandmodellen, USA)

E-post: info@community-wealth.org

EKSAM – Ekonomiskt samverkanscentrum

E-post: info@eksam.se

Föreningen för byggemenskaper

E-post: info@byggemenskap.se

Mikrofonden Sverige

E-post: Ulla.herlitz@mikrofonden.se (Östergötland – ostergotland@coompanion.se)

MOSES CONSORTIUM

E-post: peter.fritzson@liu.se

Möckelnföreningarna

E-post: emil.lundkvist@folkbildning.net

Local First CIC – Promoting Local Banks (UK)

E-post: mail@local-first.org.uk

Omställning Sverige

E-post: info@omstallning.me

Qoin (Nederländerna)

E-post: info@qoin.com

Share N Save (Australien)

E-post: http://www.sharensave.com.au/contact-us

The National Community Land Trust Network (USA)

E-post: info@groundedsolutions.org

Volontärtorget

E-post: info@volontartorget.se