information från skyddsombuden vid dsv

Information från skyddsombuden

1

Information från skyddsombuden vid DSV

Michael Persson / Eva Jansson


2

Agenda Ramar för

arbetsmiljöarbetet vid DSV Medlemmar och deras

roller i Skyddskommittén vid DSV

Protokoll - skyddsrond Arbetsmiljöplan 2000 Tema ”Brand”

Info Film

Förslag till kommande teman


3

Introduktion Arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy för Stockholms Universitet

Arbetsmiljöplan 2000 ( för DSV) Handlingsplan för arbetsmiljön 2000

vid DSV Problem Åtgärd Ansvarig Färdigt

Skyddsombud Elevskyddsombud Huvudskyddsombud Skyddsingenjör

Skyddskommitté Arbetsmiljöansvarig - Arbetsgivare Skyddsrond (2000-05-16) Brandskydd


4

Bilagor

Arbetsmiljöpolicy för Stockholms Universitet (1993-12-16)

Arbetsmiljöplan2000 (för DSV)

Handlingsplan för arbetsmiljön 2000 (vid DSV)

Friskvård vid DSV (förslag)

Protokoll skyddsrond 2000-05-16


5

Skyddskommittén

Medlemmar (beslutat 25/5 - 99) Anne Marie Philipson

Arbetsgivarrepresentant - Ordförande

Michael Persson SACO Eva Jansson ST-ATF Skyddsombud

Helena Martinelle Studerandeskyddsombud - DISK

Bengt Lundberg SULF - SACO

Nina Malm ST-ATF


6

Brandförloppet (Statens provningsanstalt,)

Tid Temp Rökhöjd

0 18 °C 0

1 m 28 s ?

2 m 13 s ? ?

3 m 51 s ? ?

4 m ?

4 m 44 s ? ?


7

Filmvisning !!!

Filmen som visas: Det brinner bara en gång (En

film om brand i rum) Filmen visar hur en brand

utvecklas via en liten tändkälla som i denna film är ett stearinljus i en soffa

I filmens andra del får vi parallellt följa ”larmkedjan”

Svenska Brandförsvarsföreningen telefon 08 - 783 72 00

Filmen kan du se från din dator. Gå till följande länk http://www.srv.se/ds/brandskydd/brand.htm (Välj sedan:Brandförlopp på film )


8

Brandförloppet

Tid Temp Rökhöjd

0 18 °C 0

1 m 28 s 20 °C

2 m 13 s 22 °C 1,5 m

3 m 51 s 200 °C Giftig rök, taketbrinner

4 m 300 °C

4 m 44 s 800 °C Övertändning


9

”Larmkedjan”

Tid: Aktivitet:

02 m 12 s Automatlarm

02 m 30 s Larm tillBrandstation

03 m 30 s Brandbil påväg


10

Tema ”Brand”

Larma telefonnummer: Ring 112 (Ambulans,

Polis, Brandkår) Från DSV ring 00 112

Ange ditt namn Varifrån du ringer Typ av olycka Antal skadade Typ av skador

SU larmnummer 4200


11

Varför uppstår bränder?

Olyckor Barn och eld Rökare Öppen eld (stearinljus) Köket Brandfarliga produkter Elektricitet

Anlagda bränder minst 25% av alla bränder är

anlagda ca 10 000 bränder anläggs

varje år Kostar ca en miljard kronor per

år Motsvarar 30% av de totala

skadorna


12

Vem anlägger bränder?

Barn och ungdomar under 18 år står för 60% av alla anlagda bränder

Detta motsvarar ca 100 bränder / vecka

Pyromaner står för 10% av alla anlagda bränder

Vanligast i tätorter Skolor, bostadshus,

container, soprum, vindar


13

Brandförloppet

Idag finns det massor av plast och syntetmaterial i bostäder

Dagens brand jämförd med en brand på 50 - 60 talet 2-3 gånger mer rök 3 gånger så snabbt Röken är 5 gånger så tät Den innehåller en

mängd giftiga gaser Övertänt på 3 - 5 min


14

Brandtriangeln

Brännbart ämne Tag bort det som brinner

papperskorg Syre (luft)

Kväv Pulversläckare Kolsyresläckare Filt

Värme Kyl

Använd vatten vid brand i trä, papper, tyg och fibrösa material


15

Vad gör du?

Rädda Alla ut, håll för munnen ,

låg ställning, kommer du ut stanna där

Stäng dörren till det rum där det brinner

Larma Släck

Om branden är liten försök att släcka med brandsläckare


16

Släck

Om det brinner i dina kläder Ligg snabbt ner, rulla runt

och kväv elden Elapparater, datorer

Drag ur kontakten, släck Om det brinner i någon

annans kläder Kväv med filt, rock, vatten

I fett matoljor stearinvid brand i grytor Kväv med lock

Bil / Båt och brandfarliga produkter Pulversläckare


17

Hur förhindra anlagda bränder

Information Tekniska åtgärder

Val av material Belysning Intrångsskydd Ordningsfrågor (hantering av

brandfarligt material) Sektionering av byggnader

Bättre brandorsaksutredningar

Övrigt Försäkringsvillkor


18

Olika typer av brandsläckare

Vatten Trä, Papper och Textilier

Skum Trä, Papper, Textilier,

Vätskor och Oljor Pulver - ”släcker allt”

Trä, Papper, Textilier, Vätskor, Oljor, Elutrustning

Kolsyra Vätskor, Oljor,

Elutrustning


19

Arbetsgivaren är ansvarig (Arbetarskyddsstyrelsen)

Introduktion till anställda Skriftliga instruktioner Praktisk träning inklusive

larm (kontrolleras en gång per kvartal) och utrymningsövningar(AFS 1993:56 20 §)

Anpassad information invandrare handikappade studenter ...


20

Utrymningsvägar

Flera utrymningsvägar Ej blockerade Skyltade


21

Brandlarm

Signalen skall ej gå att förväxla med andra larm

Skall vara känd av alla


22

Återsamlingsplats och utrymningsplan

Framgår av orienteringstavlor vid brandsläckare


23

Förslag på ”tema”

Terminalarbete Belastningsskador Bildskärmsarbete Ergonomi Första hjälpen Kontorsarbete Psykosocialt Rehabilitering Relationer Sexuella trakasserier Stress Eget förslag ….


24

Arbetsmiljö?

Vad är en god arbetsmiljö? För vem?

Internkontroll av arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Ensamarbete, stress, mobbing,

alkohol och drogproblem, konflikter på jobbet, Hot och våld, Krisstöd, sexuella trakasserier

Fysisk arbetsmiljö Bildskärmsarbete, Ergonomi,

Buller ,brandskydd, lokaler, kemikalier

Lagstiftning Rehabilitering


25

Bakgrund - Arbetsmiljö Lagstiftning - regering och riksdag

AML Arbets Miljö Lagen

AFS Arbetarskyddsstyrelsens

Författnings Samling

Myndigheter Arbetarskyddsstyrelsen och

Yrkesinspektionen


26

Arbetsmiljö - Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen

Arbetar för en god arbetsmiljö så att så få människor som möjligt blir skadade eller sjuka av jobbet.

Arbetarskyddsstyrelsen ger ut föreskrifter som preciserar arbetsmiljölagen med mer detaljerade regler. Yrkesinspektionen kontrollerar att arbetsplatserna är så säkra de ska vara enligt arbetsmiljölagen.

Tillsammans bildar Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen Arbetarskyddsverket.


27

Lagstiftningen om arbetsmiljön

Arbetsmiljölagen antogs av riksdagen 1977 och trädde i kraft den 1 juli 1978. Den har därefter ändrats flera gånger. Senaste upplaga 1 januari 1999. Varje kapitel i lagen följs av kommentarer.


28

Arbetsmiljölagen lagstiftningen om arbetsmiljön

Arbetsmiljölagen ger ramen för Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter. Dessa anger mer i detalj krav och skyldigheter beträffande arbetsmiljön. Styrelsens föreskrifter kan t.ex. gälla vissa slag av risker, psykiska och fysiska belastningar, farliga ämnen eller maskiner. De utarbetas i samarbete med arbetsmarknadens parter.


29


Skyddsombud Elevskyddsombud Huvudskyddsombud Skyddsingenjör

Arbetsmiljöpolicy för Stockholms Universitet

Arbetsmiljöplan för DSV Handlingsplan för arbetsmiljön vid

DSV Problem Åtgärd Ansvarig Färdigt

Skyddskommitté Arbetsmiljöansvarig - Arbetsgivare Skyddsrond (2000-05-16) Brandskydd


30


Företagshälsovård Friskvård Rehabilitering Utbildning för skyddsombud vid

Stockholms Universitet (Enheten för personal och organisationsutveckling)

Samverkan Arbetstagare - Arbetsgivare


31

Skyddsombud

Arbetsmiljölagen – KAPITEL 6

1 § Arbetsgivare och arbetstagare skall

bedriva en på lämpligt sätt organiserad arbetsmiljöverksamhet.

2 §

På arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsättes, skall bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud.

Skyddsombud utses av lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns ej sådan organisation,utses skyddsombud av arbetstagarna.


32

Skyddsombud


4 § Skyddsombud företräder arbetstagarna i

arbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. I detta syfte skall ombudet inom sitt skyddsområde

vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap. 2a §.

Arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skyddsombud får erforderlig utbildning.


33

Skyddsombud


Forts 4 § Skyddsombud skall delta vid planering

av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Skyddsombud skall vidare delta vid upprättande av handlingsplaner enligt 3 kap. 2a §.

Arbetsgivaren skall underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område.


34

Skyddsombud


5 § Skyddsombud, som avses i 2 §

andra stycket, har rätt till den ledighet som fordras för uppdraget. Vid sådan ledighet bibehåller ombudet sina anställningsförmåner.

6 § Skyddsombud har rätt att taga

del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet.


35

Elevskyddsombud


17 §

De som genomgår utbildning skall av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att genom elevskyddsombud medverka i skyddsverksamheten på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd.


36

Elevskyddsombud


18 § Elevskyddsombuden utses av

eleverna.

Huvudmannen för utbildningen skall se till att elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget.

Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget med undantag av information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt enligt 7 kap.


37

Skyddskommitté

Arbetsmiljölagen – KAPITEL 6 8 § Vid arbetsställe, där minst femtio

arbetstagare regelbundet sysselsättes, skall finnas skyddskommitté, sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna.

Skyddskommitté skall tillsättas även vid arbetsställe med mindre antal arbetstagare, om det begäres av arbetstagarna.

Företrädare för de anställda utses bland arbetstagarna av lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till

arbetsgivaren. Finns ej sådan organisation, utses företrädare av arbetstagarna.


38

Skyddskommittén

Arbetsmiljölagen – KAPITEL 6 9 §

Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. I skyddskommittén skall behandlas frågor om

1. företagshälsovård, 2. handlingsplaner enligt 3 kap. 2a §, 3. planering av nya eller ändrade lokaler,

anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation,

4. planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall,

5. upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön,

6. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället.


39

Sammanfattning från skyddsombuds -utbildning

Dag-1 (heldag)

Vad är en god arbetsmiljö? Vad säger lagen AML och IK Att vara skyddsombud och

huvudskyddsombud Stockholms universitets

arbetsmiljöpolicy Kartläggning, handlingsplaner

och årlig genomgång Internkontroll av arbetsmiljön


40

Sammanfattning från skyddsombuds -utbildning

Dag 2 (halvdag) Vad är psykosocial

arbetsmiljö? Stress Företagshälsovård

Dag 3 (halvdag) Vad är teknisk arbetsmiljö Ergonomi Universitetets

säkerhetsorganisation


41

Sammanfattning från skyddsombudsutbildning

Dag 4 (halvdag)

Delegering av arbetsmiljöuppgifter

Kompetens och befogenheter Hur går vi vidare?

information från skyddsombuden vid dsv

Documents