Info om avfalls-sortering och

återvinning

2012

Maria Skog

Innehåll• Miljöns framtid• Miljömärken• Avfallsslagen (1072/3.12.1993)

Filmer:- Klimatet http://www.youtube.com/watch?v=p1KxC-S7QgA 10 min

- Visste du att... http://www.youtube.com/watch?v=n2JX5DZLH9o (2 min)- Mat & Miljö http://www.youtube.com/watch?feature=endscreen&v=towSthwSTec&NR=1 (4 min) - Avfallssortering http://www.youtube.com/watch?v=0h08cv18eWc (4:30 min)- Avfallshanteringens korta historia i Finland http://jatehuolto.z-media.fi/

Miljöns framtid och målKommunalt avfall 2010 ca. 2,5 milj. ton Regeringens mål 2016:34 % återanvänds 50 % återanvändning22 % återanvänds i energiproduktionen 30 % energiproduktion 44 % soptippen <20 % soptippen

Regeringens principbeslut angående allmänna anskaffningar för kommuner och statliga lokalförvaltningar:25 % hållbara investeringar 2010 50 % hållbara investeringar 2015

EU:s klimat målMinska växthusgasutsläppen med 20 % före 2020.Energi effektivitets mål 20 % och öka förnybar energi med 20 %.

Resurserna minskar, tillgängligheten försvåras och kvalitén ändrar!

Mänsklighetens behov av naturresurserUppskattat behov: ca. 1,7 ggr jordens resurser för att fylla förnybara behovet

av naturresurser 2020. Under de kommande 50 åren ökar efterfrågan på mat med 70-85% och vatten 30–85%.

(Global Footprint Network)

Hur ska vi nå våra mål?• Strama åt lagstiftningen• Nya teknologier• Personliga val och handlingar

Öka produktiviteten (materialeffektiviteten)= Mera och renare av mindre

För att öka produktiviteten krävs det att

know-how och teknologin kontinuerligt förbättras.

Samtidigt kräver det också en effektivering av resurserna dvs

en effektiv förbrukning av naturresurserna.

Produktionens globala miljöpåverkan beror på efterfrågan och

produktionens effektivitet.

1. Använd elektronisk dokumentering/arkivering. Minska användningen av papper och printa dubbelsidigt.

2. Aktivera inställningen för energisparande på din dator och andra apparater. Stäng av apparaterna när arbetsdagen är slut.3. Spara energi på alla möjliga sätt laddare och värmare

4. Minska på arbetsresorna, ordna telefonkonferenser. 5. Utnyttja nyttomotion på arbetsresor eller använd allmänna

fortskaffningsmedel. Utnyttja möjligheten till distansjobb.

6. Välj vegetariska bjudningsalternativ och luncher.7. Använd sparsamt med vatten.

8. Ge lokala tjänster som gåva eller bonus.

9. Överväg din förbrukning, återanvänd, för till återanvändning. Sortera ditt avfall. 10. Köp miljövänliga produkter och tjänster. Föredra hyres och leasing-avtal.

Modifierade WWFs råd

10 ekoråd på jobbet

Miljömärken

• Hjälper vid förbruknings- och köpbeslut.• Flera olika miljömärken finns. • En del av märkena är officiella, såsom Nordens miljömärke.

Mål• Öka den neutrala kunskapen om miljökonsekvenser och styra

tillverkningen och förbrukningen i en miljövänligare riktning.• Företag kan utnyttja miljömärkta produkter i sina egna anskaffningar.• Grundtanken är att endast de mest miljövänliga produkterna i varje

produktgrupp kan få användningsrätten till miljömärket.

Produktmärken förhållbar utveckling

Nordiska miljömärket SvanenOfficiellt miljömärke

• Info om råvarornas inverkan på miljön. • Olika kriterier för olika produktgrupper: - förbrukningen av naturresurser och energi

- skadliga utsläpp- lukt och buller- avfall och möjligheter till återanvändning

• En expertgrupp utvärderar produktens väsentliga miljöpåverkan i olika skeden av dess livscykel: vid tillverkning, distribution, användning och avskrivning.

• Märkets kriterium för beviljande förnyas ungefär vart tredje år.

Europas miljömärke BlommanOfficiellt miljömärke

• Europas miljömärke är liknande miljömärke som Svanen. • Baserar sej på produktens miljöpåverkan under hela sin livscykel.• Kravnivån är att 5-40 % av produkterna i en produktgrupp kan få

användningsrätt till märket.• Miljömärket beviljas endast produkter som uppfyller de på förhand

fastställda kraven på miljöbelastning.

Eko produktion

Vid eko produktion tillverkas maten på ett hållbart sätt som värnar om naturen. Eko produktion betonar djurens välmående. Genetisk modifiering är förbjuden.

Baserar sej på:• Jordmånens goda sammansättning• Näringsämnenas cirkulation• Ekologiskt växtskydd

Källa: Agronet

Närmat

• Eko mat finns definierat i EU-direktiven, men närmat är en mångfasetterad och brokig helhet.

• Enligt arbetsgruppen för Närmat (2000) är närmat ”matproduktion och -förbrukning, som använder råvaror och produktionsinsatser från sin egen närmiljö för att befrämja sitt eget områdes ekonomi och sysselsättning”.

• Finlands Livsmedelsindustri r.f. ”Mat tillverkad i Finland” (Suomen Elintarviketeollisuus ry: ”Suomessa tuotettua ruokaa”)

• Konsumentforskningscentralens undersökning ”Närmat är producerad i Finland inom en radie på högst 100 km från dess inköpsställe”.

Mat & Miljö www.youtube.com/watch?feature=endscreen&v=towSthwSTec&NR=1 (4 min)

Ekoenergi   • Ekoenergimärket beviljas av Finlands naturskyddsförbund. • Används sedan 1998.• Märket kan ges år vindkraft, biobränsle, gamla vattenkraftverk och

energi producerat med solpaneler samt tjänster som främjar energisparande.

• Målet är att öka efterfrågan på förnyelsebar energi och uppmuntra företag att erbjuda energi som producerats från förnyelsebara energikällor.

• Naturskyddsförbundet övervakar Ekoenergimärkets användning genom årliga granskningar.

Rainforest Alliance -märket• USAs miljöorganisations certifikat.• Oberoende organisation, som strävar till att bevara naturens mångfald och

skapa en hållbar försörjning både för arbetarna och odlarna.• Märkets kriterier fokuserar på miljökontroll, men även på

arbetsförhållandenas krav.• I Finland säljs finns bl.a. bananer, choklad och te.• Bananer och kakaobönor från odlingar som har Rainforest Alliancen

certifikat.

• Märkets gröna groda garanterar att produkten innehåller råvaror från odlingar som fyller deras strikta sociala-, ekonomiska- och miljökrav.

• Marabou Premium 100 g –chokladplatta är minst 30 % av kakaon från Rainforest Alliancen certifierade odlingar, men andelen ökar när antalet certifierade odlingar ökar. Framtidens mål är att 100 % av bönorna kommer från Rainforest Alliancen certifierade odlingar.

Rättvis handel -märket

• Tillverkningen av produkten eller råvaran följer de internationella kraven på Rättvis handel.

• Kriterierna tar i beaktande både producentens betalda ersättning, arbetarnas rättigheter, arbetsförhållandena samt miljön.

• Kriterierna förutsätter också miljöskydd och uppmuntrar till ekologisk odling.

www.reilukauppa.fi

Energimärke

• Energimärken på apparater visar produktens energi-förbrukning vid användning på en skala A-G. En del produkt-grupper använder också klasser som är bättre än A-klassen: A+, A++ och A+++.

www.motiva.fi

Ursprungsmärkning

www.avainlippu.fi

Miljöns framtid och målKommunalt avfall 2010 ca. 2,5 milj. ton Regeringens mål 2016:34 % återanvänds 50 % återanvändning22 % återanvänds i energiproduktionen 30 % energiproduktion 44 % soptippen <20 % soptippen

Regeringens principbeslut angående allmänna anskaffningar för kommuner och statliga lokalförvaltningar:25 % hållbara investeringar 2010 50 % hållbara investeringar 2015

EU:s klimat målMinska växthusgasutsläppen med 20 % före 2020.Energi effektivitets mål 20 % och öka förnybar energi med 20 %.

Mänsklighetens behov av naturresurser Uppskattat behov ca. 1,7 jordens resurser för att fylla förnybara behovetav naturresurser 2020. Under de kommande 50 åren ökar efterfrågan på mat med 70–85 % och vatten 30–85 %.

(Global Footprint Network)

Resurserna minskar, tillgängligheten försvåras och kvalitén ändrar!

Återvinning av råvaror Sparar på naturresurserna

Papper / t 17 träd och 27 000 l vatten

Plast / t 1 800 kg råolja

Aluminium / t ca 6 t bauxit och 4 t andra kemikalier och 95 % energi-besparing.

Minskning av växthusgas utsläpp genom återvinning är störst för papper, kartong, plast och metall

Priset på sorterat återvinnings-material är lågt eller positivt.

Priset för behandling av blandavfall127,95 €/t

Lähteet: PK, HSY, L&T

Spara genom miljökompetens -avfallets kostnadseffekter

Avfallshierarkins kostnaderFörebygga

Återanvänd

a€

Materialåtervinning

€€

Energi-återvinning

€€€

Säker slutförvaring€€€€

Expansion av avfallsbeskattningen

Felaktig avfallshantering kan bli dyrtMiljökompetensär en investering

www.lassila-tikanoja.fi

1. Förebygga uppkomsten av avfall

2. Återvinna som råvara

3. Återvinna som energi4.

Trygg slutförvaring på avfallsstati

on

Avfallshierarki enligt avfallslagen

Klimatpiloternas månadstema år 20111. Klimatsmart mat2. Energi, värme och vatten3. Ekologisk bilkörning4. Alternativ till bilkörning5. Klimatsmart semester6. Närproducerad mat7. Avfall och återvinning8. Spara elektricitet9. Konsumtion och återanvändning10. Klimatsmart jul11. Klimatsmart fritid12. Påverka

• Ett exempel på hur man kan öka sin kunskap.

• Finns det andra exempel på miljöprojekt?

www.klimatpiloterna.fi

Visste du att... http://www.youtube.com/watch?v=n2JX5DZLH9o (2 min)

Avfallslagen 3 §Definitioner:I denna lag avses med:

1. Avfall ett ämne eller föremål som innehavaren har kasserat eller avser eller är skyldig att kassera.

2. Problemavfall avfall som på grund av en kemisk eller någon annan egenskap kan förorsaka hälsan eller miljön särskild fara eller skada.

3. Dessutom förklaras definitionen av avfallsproducent, fastighetsinnehavare, verksamhetsarrangör, avfallsinnehavare, transportör, avfallshantering, insamling, återvinning, behandling och tillsynsmyndighet.

Ansvaret för avfallshantering är indelat i tre grupper:

1) Kommunen ansvarar för återvinning och behandling av avfall från bosättning samt av annat avfall än problemavfall som kan jämföras med avfall från bosättning.

2) Företag och sammanslutningar ska identifiera, sortera och lagra det avfall och problemavfall som uppkommer i deras verksamhet samt leverera det till en mottagningsplats som är ändamålsenlig och har alla de tillstånd som krävs.

3) Enligt principen för producentansvar ansvarar produktens tillverkare eller importör för avfallshanteringen av vissa produkter och för tillhörande kostnader (t.ex. kasserade däck, avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter samt ackumulatorer och batterier).

Målet med avfallslagen

• Förnuftig användning av råvaror• Förhindra avfallets negativa hälso- och miljöeffekter• Viktigast är förebygga avfallets uppkomst• Återvinna i första hand som råvara och

i andra hand som energi• Trygg slutförvaring

• Egnahems-/Fritidshus ansluter fastigheten till ordnad avfallshantering och skaffar sej ett eget eller hyra ett kärl för blandavfall, alt. komma överens med grannen om ett gemensamt kärl eller använda en blandavfallspunkt.

• Hög- och radhus med minst 5 bostäder måste ansluta sig till insamling av förutom blandavfall också bioavfall. För mindre bostadsfastigheter rekommenderas kompostering.

• Bostadsbolag med minst 20 bostäder ska också samla upp returkartong. Det är också möjligt att ansluta en fastighet till insamling av metall och glas.

• Annat återvinnbart avfall och farligt avfall transporteras själv till Östra Nylands Avfallsservice Ab:s insamlingsplatser.

Avfallssortering www.youtube.com/watch?v=0h08cv18eWc  (4:30 min)

Östra Nylands avfallsservice

Bioavfall: återanvänds som kompostmylla

JA• Föråldrade livsmedel• Matrester• Kaffe- & te sump• Filter- och tepåsar• Hushållspapper &

Servetter• Trä bestick• Växtdelar, blommylla

NEJ• Vätskor• Is• Plast• Metall, folie• Tobaksfimpar• Aska• Icke nedbrytbart• Kattsand

Returkartong: återanvänds som råvara till hylskartong

JA• Wellpapp• Kartonglådor• Mjölk-/saftburkar• Hylsor• Omslagspapper• Kraftpapper• Bruna kuvert• Papperskassar och -

påsar

NEJ• Foliebeklädda

förpackningar• Plast vadderade kuvert• Smutsiga och osköljda

förpackningar • Plast• Styrox

Platta till lådorna!Etiketter, nitar, gem och tejp behöver INTE tas bort!

Endast en liten del av den totala förpacknings-användningen förblir outnyttjad

• Årligen används över 2,1 milj. ton förpackningar• Återanvänds 1,4 milj. ton (korgar, lådor, pallar, flaskor, etc.)• Förpackningsavfall bildas 654 000 ton (2009)• Av dessa återanvänds 600 000 ton (2009) ~91 %• Outnyttjat blir ca 54 000 ton (2009) ~9%

Källa: PYR

Papper: återanvänds som råvara till nytt papper

JA• Tidningar• Tidskrifter• Reklampost• Broschyrer• Kuvert (även med

fönster)• Kopieringspapper

NEJ• Kopieringspappers

omslagspapper• Kalkerpapper• Självhäftande

minneslappar• Engångskärl• Bruna

papperskassar• Kartong

1 kg tidningar = energin för ett 4,5 mån långt mobilsamtalEnergibesparing vid tillverkningen av 1 kg tidningspapper av återanvänt papper jämfört med nya råvaror motsvara laddning av mobiltelefonen i 4,5 mån i ett sträck.

Kontorspapper: återanvänds som råvara till nytt mjukpapper

JA

• Kopieringspapper• ADB-papper och listor• Vita rutiga papper &

broschyrer

NEJ

• Kopierispappers omslagspapper

• Kuvert• Tejp, dekaler• Självhäftande

minneslappar• Kolpapper

Papper för makulering: konfidentiellt behandlat som råvara till mjukpapper

JA

• Konfidentiella ochinterna papper

• Kund- och personuppgifter

• Räkningar, kvitton

NEJ

• OH-film• Disketter• CD-skivor• Micro film• ljudband• Dior

Små metallföremål

JA

• Metall lock• Metall kärl och

bestick• Metall burkar• Aluminiumfolie och -

formar• Torra och tomma

målarburkar• Kronkorkar• Nyårstenn

NEJ

• Vajrar• Spännband• Kablar• Förpackningar av

farligt avfall

När konservburkar tillverkas av återanvänt material sparas energi som motsvara 7 h TV – tittande.

Glas

JA

• Klara och färgade glasburkar

• Tomma glasflaskor utan pant

NEJ

• Dricksglas• Värmebeständigt

glas (t.ex. pyrex)• Glödlampor• Kristall, speglar• Poslin (kaffekoppar)• Keramik• Korkar och lock• FönsterglasFlasktillverkning av återanvänt

glas minskar energi-förbrukningen med 20 %

Energifraktion: återanvänds som extra bränsle i energiproduktionen

JA

• Förpackningsplast• Smutsigt papper,

kartong• Plast• Styrox• Kläder• Trä förpackningar• Kopieringspappers

omslagspapper • Engångskärl

NEJ

• PVC-plast • Metall, glas, keramik• Aluminiumpapper• Hygienprodukter• Bioavfall• Farligt avfall• Tryckimpregnerat trä• Plastaluminium

(kaffepåsar)

Energifraktion: Plastfilm (LDPE, HDPE)

JA

• Sträckfilm• Krympfilm• Tomma råvarusäckar • Pallhuvor• Andra plastfilmer• Innersäckar

NEJ

• Nät, storsäckar• Metall spännband• Styrox, glasfiber • Skumgummi• Sand och grus• Livsmedel• Farligt avfall

Kuva PakkausÖhman

Elektriskt och elektroniskt skrot (EES):införlivades i systemet med producentansvar 13.8.2005

• Datorer• Printer• Fax, telefon• Kopieringsapparater• Bandspelare• Ljud-och videoanläggning

EES hör INTE till blandavfallet

• Ledningar och kablar• Bildskärmar• Kylapparater• TV-apparater

Problemavfall eller farligt avfall

• Batterier• Ackumulatorer• Lysrör• Energisparlampor• Mediciner• Febertermometer

Giftigt Frätande

• Målarfärg, lim, lack• Rengöringsmedel• spillolja• Bekämpningsmedel• Bildskärmar• TV-apparater• Kylapparater• Tryckimpregnerat trä

Brandfarligt Hälsoskadligt

Skyldighet att inhämta information (16 §i kemikalielagen)

Skyldighet att veta om farligt avfall: • Producenten av farligt avfall• Mottagaren av farligt avfall, även vid samlingspunkterna av farligt avfall • Transportören av farligt avfall• Den som behandlar och återanvänder farligt avfall

Företagets ledning sak veta vilka ämnen som används i företaget samt deras risker. Det är företagets skyldighet att utbilda personalen och ordna med lämplig skyddsutrustning.

Angående farligt avfall är minikraven på information: Sort, mängden farligt avfall (kg, liter), kvalité och ursprung.

Problemavfall eller farlig avfall

Kommunen ordnar återvinning och behandling av problemavfall från bosättning.

Elektriskt och elektroniskt skrot får returneras till insamlingspunkter som organiseras av producentsamfund.

Håll farligt avfall åtskilt från annat avfall.Blanda dem inte sinsemellan eller i andra avfall.

Ämnenas ursprungliga förpackningar är de bästa kärlen för avfallet. Där finns all färdigt all information och faropiktogram.

Bokföring av farligt avfall

LAGERBOKFÖRING

Lagen ålägger att bokföra problemavfallet. I bokföringen ska framgå vilket avfall som kommer till lagret,vad som finns i lagret samt vad som förs bort. Transportdokumentär tillräckligt för avfall som transporteras bort från lagret.

TRANSPORTDOKUMENTTransportdokument behövs alltid vid transport av farligt avfall, oberoende av om det farliga avfallet hör till avtalet för transport av farligt gods.

Av transportdokumentet skall framgå uppgifter om avfallets sammansättning och egenskaper samt avfallets innehavare och mottagare. Problemavfallets innehavare och mottagare ska uppbevaras transportdokumenten tre år från att de undertecknats.

Ansvaret kvarstår

• Problemavfall är i princip aldrig utan ägare. • Ifall ett företag går i konkurs och där blir problemavfall kvar, är det

fastighetsägaren som i sista hand är skyldig att transportera problemavfallet till lämplig uppsamling.

• När avfallet överlåtes till uppsamlaren överlåts även ansvaret för skyldighet att inhämta information.

• Avfallets ägare är skyldig att överlåta all information som följande aktör/mottagaren behöver.

• Ifall avfallet överlåts någon annan stans än till den uppsamlare som har tillstånd, övergår inte ansvaret utan förblir hos avfallets ägaren.

Blandavfall:slutdeponering på avfallsstation

• Avfall som inte kan återanvändas• Avfall som inte kan återvinnas• Avfall som duger för avfallsstation

Förhindra förstörelsebränder

Ca 1/3 av bränderna är anlagda.• Förhindra förstörelsebränder genom att hålla objudna gäster

på avstånd.• Lås förråd, garage, soptak och övriga utrymmen.• Sortera rätt och undvik löst skräp.

Enligt lag är det inte tillåtet att upp bevara saker vidutgångarna eller i gångarna på vinden, i källaren eller i förråden.

Lättantändligt material eller annat material får ej upp bevaras påvinden, i källaren, under byggnaden eller i dess närhet, så attdet kan orsakar brandfara eller att elden lättare sprider sej.

Brandsäkerheten för avfallsutrymmet och –kärlen

Risken för anlagd brand minskar när utomstående inte kommer åt avfallet. Det är viktigt att avfallspunkten används dagligen för att förhindra anlagda bränder. Undvik löst avfall.

• Avfallskärl, -uppsamlingsverktyg och- tak ska placeras minsk 8 m från byggnadens vägg.

• Ifall det inte är möjligt att förhindra eldens spridning, ska byggnadens yttervägg byggas av brandtåligt material.

• I försäkringsbolagens skyddsföreskrifter finns noggrannare bestämmelser för avfallskärlens skyddsavstånd.

• Korrekt avfallssortering förbygger det brandsäkerheten.• Uppsamlingskärl med brinnande eller glödande avfallsmaterial får inte

sättas tillsammans med annat avfall.• Tobaksfimpar och –aska sorteras ändamålsenligt förpackat i blandavfallet

när det svalnat och är helt igenom slocknat.

Trafiken och miljön

• 1/5 av Finlands växthusgaser kommer från trafiken.• Personbilstrafiken står för 60 % och yrkestrafikanterna för 40 % av

koldioxidutsläppen.• Trafikmängden ökar och största delen av godstrafiken gåt på landsvägarna.• Under de senaste årtiondena har man försökt minska på leveranspartiernas

storlek i godstrafiken, vilket ökar på kör kilometrarna och försvagar transportens energieffektivitet.

Lokala, regionala och globala nackdelar• Trafiken är en betydande källa för växthusgaserna, som orsakar

klimatuppvärmningen.• Klimatuppvärmningen ökar bl.a. extrema väderförhållanden, höjer havsytan och

försvagar naturens mångfald.

• Hälsovådliga utsläpp (os, kolväten, kväveoxider och partiklar) är lokala och regionala luftföroreningar.

Planera dina egna resor• En bra utgångspunkt är att välja fortskaffningsmedel enligt behov – inte

enligt gammal vana.• Att resa energieffektivt sparar på, förutom miljön, även tid och pengar.• Den som använder allmänna transportmedel behöver inte stressa i

rusningstrafik eller för att hitta parkeringsplats.• Att promenera och cyklar är dessutom bra för hälsan.

Bilkörning är en stor energibov• Bilkörning förbrukar mesta energin av alla vardagliga reseformer.• Personbilstrafikens andel är nästan hälften av CO2-utsläppen.• Om man åtminstone några dagar i veckan cyklar eller tar bussen till

jobbet, minskar den årliga energikonsumtionen betydligt.• Det lönar sej att planera sin bilrutt när man uträttar ärenden och föredra

att åka bil tillsammans till jobb/träning samt att hyra bil vid behov.Val av boendeplats påverkar mest behovet av resor i vardagen.

Källa: Motiva

Uppvärmning och luftkonditionering

• Bra och hälsosam inomhusluft samt en väl omskött byggnad tryggas genom förnuftig energianvändning samt fastighetsskötsel.

• Bra inomhusluft är viktigt för hälsan och ökar trivseln.• Av den årliga värmeförbrukningen går 65 -75 % åt till uppvärmning och

resten 25- 35 % till varmvatten.

• Kontrollera funktionen av termostatventilerna.• Reglera rumstemperaturen enligt användningsändamålet. En grad

lägre rumstemperatur motsvarar ca 5 % sparande av den årliga energiförbrukningen.

• Energiekonomiskt är den idealiska temperaturen 20–22 ̊C.• Justera temperaturen och luftkonditioneringen lite lägre om du är borta

under semestern.• Vädra snabbt och effektivt.

 

Belysning

• Torka damm från lampor. Damm minskar på lampornas belysningseffekt.

• Byt till lysrör.• Låt inte belysningen var på i tomma rum. Släck alltid glödlamporna när

det inte behövs belysning. Släck lysrören, om man är borta från rummet i minst 10 min.

• Skymningsrelä, rörelsesensor och timer reglerar gårdsbelysningen ekonomiska användning.

Inverkan på klimatet är de mest betydande andelen av el- och värmeunderhållets miljökonsekvenserna.

Materialströmmarnas miljökonsekvenser inom Finlands konsumtionsekonomi (ENVIMAT)

• En ny helhetsbild av hur Finlands ekonomi påverkar miljön• Informationen om materialströmmarna som används i Finlands

ekonomi har konkretiserats.• Ny information on konsumtionsorienterad miljöpolitik.• Möjlighet att samtidigt granska miljökonsekvenserna, sysselsättningen

och mervärdet.

• Hälften av Finlands miljöeffekter beror på importvaror som tillverkas utomlands.

• Enligt inverkan på klimatet är utsläppen utomlands ca 70-80 % av utsläppen i Finland.

• För andra miljöeffekter är andelen ännu större.• Finland använder lika mycket utländska råvaror som inhemska.

Den inhemska konsumtionen är hälften av miljökonsekvenserna.

• Inhemsk förbrukning och investering (s.k. slutanvändning) orsakar drygt hälften av vår ekonomiska livscykels miljökonsekvenser.

• Knappt hälften av Finlands miljökonsekvenser riktas mot exportprodukter.

• Slutanvändning i hemlandet orsakar aningen mera klimatförändringar än exportindustrin.

• Största delen av den inhemska förbrukningen orsakas av boendet, födan och privatbilismen.

• Fastighetsservice, allmänna fortskaffningsmedel och annan service är ca 40 % av den inhemska slutanvändningens miljökonsekvenser.

Konsumtionens miljökonsekvenser

Andelen av konsumtionens miljökonsekvenser.

I råvarornas helhetsanvändning:• livsmedel• boende• användning av bil enHälsovård, utbildning, inredning och hushåll, restaurang och hotell service.

I växthusgasutsläppen:• boende• livsmedel• användning av bil en

Miljökonsekvenser från hushållens förbrukning

Mat och dryck samt dithörande samvaro tillsammans med boende och resandeorsakar ca 80 % av miljökonsekvenserna från hushållens förbrukning.

Varför måste avfallslagen ändras?

• Uppkomsten av avfall ska förhindras samt materialeffektiviteten och avfallsåtervinningen ska ökas.

• Avfallsmängden har inte minskat på önskvärt sätt.– Avfallsåteranvändningen och annan återvinning har inte framskridit enligt planerna.

• EU:s avfallsdirektiv förnyas.

Den enes skräp är den andres skatt!

www.trashdesign.fi, www.globehope.com, www.mikropc.net