• 4 lärosäten.

• 7 kustkommuner.

• Klimatanpassningsaspekt.

• Transdisciplinär ansats

• 2013 - 2016

• www.ecosystemservices.se/

Implementering av ekosystemtjänstbegreppet på

kommunal nivå

K. Ingemar Jönsson

Högskolan Kristianstad

Två aspekter av implementeringen:

Kunskap och attityder

Verktyg för planering och beslutsfattande.

• “The scientific community needs to deliver the knowledge and tools necessary

to forecast and quantify ecosystem services.”

• Natural Capital Project (InVEST)

• “Ecosystem services must be explicitly and systematically integrated into

decision making by individuals, corporations, and governments.”

Daily et al 2009, Front Ecol Environ 7

2009

2015

”However, tangible changes in the operation of businesses and governments have not

been dramatic, especially compared with the scale and urgency of the issue.”

En av lösningarna som föreslås:

”working closely with leaders in governments, businesses, and civil society to develop

and make accessible the knowledge, tools, and practices necessary to integrate natural

capital and ecosystem services into everyday decision-making.”

• Identifiering av hinder och möjligheter att implementera

ekosystemtjänst-konceptet i kommunerna.

• Utvärdering av ekosystemtjänst-konceptet som ett

verktyg för klimatanpassning.

• Intervjuer, workshops.

• Fallstudier: Analyser av historiska och pågående

planerings- och beslutsärenden med relevans för

ekosystemtjänster.

Gemensamma möten

Projekt-kick-off Kristianstad 17/2 2014

Workshop Vitemölla 19-20 maj 2014

Projektmöte Malmö 14/10 2014

Workshop Helsingborg 2-3 december 2014

Projektmöte Trelleborg 26 mars 2015

Workshop Båstad 27-28 maj 2015

Foto: Widar Narvelo

Kunskap/Attityder

I vilken utsträckning implementeras EST-konceptet idag implicit eller explicit inom den kommunala verksamheten?

Vilka är de huvudsakliga hindren och möjligheterna för implementering av EST-ansatsen i kommunal planering och beslutsfattande?

Hur ser uppfattningen om EST-konceptet ut bland kommunpolitiker och tjänstemän?

Intervjuer med 36 personer i de 7 kommunerna.

Fem identifierade teman från intervjuerna:

Abstrakt och teoretiskt koncept

Koncept vs. fenomen

Antropocentriskt fokus

Pedagogiskt verktyg

Monetär värdering

Abstrakt och teoretisk begrepp

Konceptet beskrevs som komplext, abstrakt och kräver ekologisk förförståelse.

“För brett” och övergripande för att vara användbart iden kommunala verksamheten och för att kunnakommunicera med allmänheten. Behöver omvandlastill lokala eller småskaliga exempel.

Ett “Modeord” som med tiden blir urvattnat ochförlorar sin innebörd.

Priset för ett heuristiskt akademiskt begrepp?

Koncept vs. Fenomen

Oklarhet kring distinktionen mellan begreppet

ekosystemtjänster som ett policy-verktyg och de

fysiska fenomen som det representerar.

Implicit vs. Explicit användning av ett

ekosystemtjänst-tänk.

Några ansåg att kommunen redan arbetar enligt

“ES tankesättet” och att en vidare implementering

av konceptet inte är nödvändig.

Anknytning till frågan om när en implementering kan

sägas vara genomförd!

Pedagogiskt verktyg

Ett av konceptets främsta användningsområden: kommunicera och pedagogiskt förklara naturens värden.

För att tydliggöra kopplingar mellan åtgärder och ett långsiktigt perspektiv i planering och beslutsfattande.

Öka förståelsen för människans beroende avnaturen.

Antropocentriskt perspektiv

Konceptets antropocentriska nyttofokus användbart för att koppla samman mänskligt välbefinnande med naturresurser på ett sätt man tidigare inte har gjort i den kommunala verksamheten.

Speciellt användbart vid exploateringssituationer för att informera kring intressekonflikter vid planering.

“Undvika moraldiskussion”- fördelaktigt attargumentera för antropocentriska naturvärden överdet tidigare sättet att prata utifrån naturens egenvärdeoch etiska aspekter.

Monetär värdering

Konceptet starkt associerat med monetär värdering och

sågs ibland som direkt definierat utifrån detta.

Att synliggöra värden genom monetär värdering

beskrevs som en av de stora fördelarna med konceptet

och sågs som mycket användbart vid beslutsfattande.

Generell uppfattning om att kvantifiering av naturens

värden och speciellt monetär värdering kommer att leda

till beslut som gynnar ekosystemtjänster

Låg kännedom om värderingsmetoder var kopplat till

positiva attityder till att använda monetär värdering

vid beslutsfattande

Hög kännedom om värderingsmetoder var kopplat till

mer kritiska åsikter och uppfattningar om monetär

värdering (metodologiska begränsningar).

NV:s nya rapport om värdering

av ekosystemtjänster!

Slutsatser från intervjustudien:

Övervägande positiv inställning till ekosystemtjänstbegreppet, men

upplevs som abstrakt och teoretiskt.

Positiv syn på det pedagogiska värdet av begreppet.

Övervägande positiv syn på monetär värdering, men påverkas av

kunskapen om värderingsmetoderna.

Oklarheter kring implicit och explicit användning av begreppet, och

vad en implementering innebär.

Mer information/diskussion om ekosystemtjänstbegreppet är viktigt för

att klargöra förutsättningarna för en implementering av

ekosystemtjänstbegreppet.

Översikts-/detaljplaner

Strategisk fysisk planering

Hur kan ekosystemtjänster

formuleras i ÖP och DP?

Lägesbeskrivning för gällande

översiktsplaner i svenska kommuner

”Ekosystemtjänster” omnämnt ”Ekosystemtjänster” använt strategiskt

12 av 276 (4%)

använder det

som del i sin

strategi

(10 av 12 är

från 2013-14)

32 av 276

kommuner

(12%) nämner

begreppet.

Formuleringar i ÖP, exempel Malmö (2014):

Naturresurser och Naturvärden, strategier:

Naturresurser inom kommunen ska användas på ett sätt som främjar en

långsiktig hushållning. Grundvatten, jordbruksmark, kalkberggrund ska värnas.

Ekosystemtjänster ska värderas, beaktas och stärkas i stadsplanering, underhåll

och skötsel så att dess värden och funktioner inte försämras.

Havet och Kusten, strategier:

Inriktningen på kommunens planering ska vara att värna de ekosystemtjänster

havet och kusten levererar och utnyttja kommunens speciella läge. Planeringen

ska verka för att Öresund är ett friskt och levande hav där ett rikt växt- och

djurliv och möjligheter till rekreation och upplevelser kombineras med fiske,

sjöfart och energiproduktion. Ekologiska intressen, kommersiella

hamnverksamheter, stadsutveckling och fritidsaktiviteter måste samsas på en

relativt begränsad yta.

I vilken utsträckning är detta styrande formuleringar??

Formuleringar i ÖP, exempel Bromölla (2014):

Bromöllas Gröna och Blå struktur

Kommunen avser att sätta ett pris på den gröna och blåstrukturen i Bromölla

kommun och värdera kostnaden vid förlust av en yta vid ändrad

markanvändning, t ex vid planläggning och bygglov. I värderingen ska hänsyn

tas till faktorer som biologisk mångfald, människors hälsa, tillgång till

ekosystemtjänster, sociala mötesplatser och lekplatser. Vid behov ska förlusten

kompenseras, se avsnitt Övriga regleringar.

Natur, Strategier:

att naturens ekosystemtjänster i landskapet ska identifieras och värderas

ekonomiskt.

Ekelund et al.: Trends in municipal planning and comprehensive

plans (1980-2014) from an Ecosystem Services Approach in south

Sweden.

Analys av översiktsplaner i Malmö från 1980 to 2014, och intervjuer med

tjänstemän. Trender i kommuners planering och förvaltning relaterat till

ekosystemtjänstperspektivet.

Palo et al.: The integration of concepts in municipality planning in relation to

research interests, environmental concerns and policy decision tools.

Analys av koncept som används i kommunernas planeringsdokument

samt intervjuer med planerare och beslutsfattare i kommuner i Skåne +

några kommuner utanför Skåne.

Andra del-studier på gång

Wamsler et al. Operationalizing ecosystem-based adaptation:

Harnessing ecosystem services to buffer communities against climate

change. Ecology and Society.

Thomas Beery, T., Stålhammar, S., Jönsson, K.I., Wamsler, C.,

Bramryd, T., Brink, E., Ekelund, N., Johansson, M. Palo, T. & Schubert,

P. Perceptions of the Ecosystem Services Concept: Opportunities and

Challenges. Ecosystem Services.

Jönsson et al. The comprehensive plan as a tool for implementing

ecosystem services into municipal planning and decisions.

Knowing and doing about ecosystem services: Learning from a

transdisciplinary research project with 7 coastal municipalities in

Sweden.

Fallstudier som pågår/planeras:

Helsingborg (Grönområden och hårdgjorda ytor, våtmarker).

Båstad (ES-värden inom 5 grönområden/korridorer).

Kristianstad (Härlövstippen, Näsbyfältet, Havsplan).

Trelleborg (Nya hamnen och anslutande ny väg).

Simrishamn (Vitemölla-reservatet).

Synsätt/Värderingar/Attityder - Strukturer och Verktyg

Tankevärld och verktyg måste hänga ihop!

Vad behöver vi för verktyg till det nya paradigmet?

Finns det risk att vi använder/utvecklar verktyg som är

anpassade till det gamla paradigmet?

Är vi på väg mot

ett nytt paradigm?

Det händer mycket just nu…!