Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?Samordningsförbundet DELTA bjöd tillsammans med FoU i Väst/GR in till dialogmöte den 12 maj 2015

Samordningsförbundet DELTA bjöd tillsammans med FoU i Väst/GR in till

dialogmöte på temat Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, stu-dier och arbete?

Många unga vuxna med psy-kiska sjukdomar känner sig inte redo att börja arbeta och behö-ver stöd innan de klarar av att ta det steget. Men hur hittar man en fungerande balans mellan de ungas behov och myndigheter-nas möjligheter och begräns-ningar?

Syftet med dagen var att erbjuda möjlighet till reflektion och dialog mellan företrädare från arbetsförmedlingen, för-säkringskassan, primärvården, psykiatrin, kommuner och brukarorganisationer samt att identifiera hållbara lösningar för målgruppen.

DELTA – Samordningsförbun-det Göteborg Hisingen – har ansvaret för den finansiella sam-ordningen på Hisingen, Göte-borg. De samverkande parterna

är Försäkringskassan, Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och Regionen.

FoU i Väst är en mötesplats för forskning och praktik som ska bidra till att Göteborgs-regionen är en lärande region avseende välfärdsfrågor (soci-altjänst, arbetsmarknadsfrågor, hälso- och sjukvård samt vård och omsorg om äldre och funk-tionsnedsatta).

DISA är en verksamhet inom samordningsförbundet DEL-TA som stärker aktivitets- och arbetsförmågan hos unga vuxna med psykisk sjukdom och aktivitetsersättning från försäk-ringskassan. Gemensamt för deltagarna är att de har många myndighetskontakter och att varje enskild myndighet för sig har svårt att på egen hand hjälpa målgruppen vidare till egenförsörjning.

Nordens Välfärdscenter, som lyder under Nordiska minister-rådet, kommer under hösten 2015 att publicera en rapport som lyfter ”best practice”

inom arbete med unga vuxna som lider av psykisk ohälsa. Två verksamheter i respektive nordiskt land har valts ut som goda exempel och DISA är ett av dessa.

– Idag ska vi prata om hur vi tar tillvara på goda erfarenheter och får stabilitet i våra verk-samheter. Vi måste tänka på långsiktig hållbarhet, säger Ola Andersson, förbundschef Sam-ordningsförbundet DELTA.

Dialogmötet inleddes med en presentation om DISAs arbete av Annika Brännberg, akti-vitetscoach och samordnare, och Maja Bremell, personlig handläggare. Theresa Larsen, projektledare vid FoU i Väst/Göteborgsregionens kommu-nalförbund, presenterade sin utvärdering av DISA och Joakim Tranquist, utvärderare, berätta-de om den studie av insatser för unga inom Finsam som han ge-nomfört. Efter presentationerna hölls strukturerade diskussioner utifrån några frågeställningar på temat. g

Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?

Unga vuxna med psykia-trisk diagnos och aktivi-tetsersättning har svårt

att få stöd för att stärka sin arbetsförmåga på sikt. De har kontakt med flera myndigheter och hamnar ofta mellan stolar-na. Ingen myndighet klarar att på egen hand hantera denna resurskrävande grupp. Därför startade DISA.

– Vårt uppdrag är att hjälpa unga långtidssjukskrivna per-soner ut i aktivitet. Målet är att deltagarna ska återfå en arbets-förmåga på del- eller heltid. Passiv blir aktiv är våra ledord, säger Annika Brännberg, akti-vitetscoach och samordnare i DISA.

DISAs uppdrag består av tre delar:

• myndighetsutövning – handläggning av aktivitet-särenden

• aktivitetscoachning – öka aktivitetsgrad och stärka funktionsförmågan

• samverkan – samordning av rehabinsatser

– Några av våra framgångsfak-torer är att vi har en helhetssyn på deltagarna och vi kan erbju-da individuellt anpassat stöd. Vi tror också att kombinationen av myndighetsutövning och coach-ning är en viktig del, säger Maja Bremell, personlig handläggare på Försäkringskassan.

Andra framgångsfaktorer de nämner är:

• Långsiktig planering och uthålligt stöd

• Korta ledtider• Fungerande samverkan

med externa aktörer

Fråga från publiken: Hur kommer inflödet av ungdomar?

– Ibland hör personen av sig själv. Ibland är det en behand-

lare från psykiatrin. Och bland kommer det från en annan försäkringshandläggare, säger Maja. g

Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?

”Passiv blir aktiv är våra ledord”

Annika Brännberg och Maja Bremell, DISA.

Arbete/studierFlytt/föräldraledigSjukdomUtskrivningAnnan orsak

Arbete/studier

Flytt/Föräldraledig

Sjukdom

Utskrivningpga åldersgräns

Annan orsak

Resultat 2010–2015, 61 st utskrivna deltagare

”

Theresa Larsen, projektle-dare vid FoU i Väst/Gö-teborgsregionens kom-

munalförbund, har utvärderat DISA med fokus på processer och arbetsmetoder. Under dialogmötet berättade hon om utvärderingens resultat och om Supported employment, som är en metod som delvis används i DISA.

I utvärderingsrapporten Passiv bli aktiv, DISA-model-len stöttar unga vuxna med aktivitetsersättning till arbete eller studier, konstaterar hon att DISA fungerar utmärkt för att ge personer med aktivitets-ersättning på grund av psykisk sjukdom stöd att komma vidare i sin rehabilitering och öka aktivitets- och arbetsförmågan i möjligaste mån. De resultat som uppnås står i paritet med vad som åstadkoms genom suppor-ted employment och IPS-meto-diken, trots att merparten av DISAs deltagare initialt inte har önskemål om att börja arbeta utan istället uttrycker att de vill komma ut mer och inte bara sitta hemma.

Här kan du ta del av utvärde-ringsrapporten.

I utvärderingen intervjuade Theresa deltagare. Flera av dem vittande om att de har lägre ångestnivåer, äter färre medici-

ner och inte uppsöker vården akut lika ofta som före DISA. En deltagare berättade att hon numera är en bättre förälder till sitt barn eftersom hon känner sig lugnare och tryggare. The-resa avslutar därför med att fundera över om resultaten för verksamheter som DISA enbart bör mätas i antal individer som kommit i arbete.

– Kan alternativa och kom-pletterande kvalitetsmått an-vändas, exempelvis vårdkon-sumtion och livskvalitet, säger Theresa. g

Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?

”Kan alternativa kvalitetsmått användas?”

Theresa Larsen, FoU i Väst/GR.

Supported employmentSupported employment, SE, kan ses som en samlings-rubrik för en rad insatser som syftar till att stötta individer med funktions-hinder att få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Den form av SE som studerats och utvärderats mest är IPS. IPS är en standardiserad och manualbaserad form av SE. IPS-metodiken har getts högsta prioritet i Socialsty-relsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni.

Deltagares röster från utvärderingen om DISAI och med att jag kom med i DISA öppnades en helt ny värld för mig. Nu tror jag att jag har en arbetsförmåga, åtminstone på deltid. Förut såg jag mig bara som sjuk.”

”Tidigare var jag med i en grupp där personer som är sjukskrivna träffades. Där var det mest en massa ältande.”

Joakim Tranquist, utvärderare vid Tranquist Utvärdering, har gjort en studie av insatser inom Finsam på uppdrag av Nationella rådet

för finansiell samordning. Syftet med studien var att skapa mer kunskap om insatser som görs för unga i samordningsförbunden och identifiera gemensamma nämnare som bidrar till positiva resultat i insatser-na.

– Ett av de goda exempel jag lyfter fram är just DISA. Delvis på grund av sitt individanpassade stöd men också genom sin inriktning på metoden Sup-ported employment, säger Joakim.

Många vittnar om att det är svårt att implemen-tera metoden SE. Då får man en mängd anpassade varianter.

– Det är inte fel i sig men varför sker anpassning-arna? Det måste finnas en medvetenhet. Men av ett flertal utvärderingar framgår att det beror på en brist på kunskap, säger Joakim.

Han pratar om brist på kunskap när det gäller organisering av samverkan, målgruppens förutsätt-ningar och metodernas grunder.

Här kan du ta del av studien. g

Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?

Studie av insatser för unga

Joakim Tranquist, Tranquist Utvärdering.

Gruppdiskussioner • JobbamersomDISAeftersomdenformenvisatsigvaraframgångsrik,blandannatdenlyckademyndig-

hetssamverkan.Viskaintetänkanyttigenutananvändasådantsomfungerar.Vadärdetsomgörattinteallajobbarsådå?Tidochpengarsaknas!

• Vibordeutveckladialogenmedarbetslivet.

• Viprataroftaomatttänkanytt,mendethärmedattbyggauppideellaverksamhetersomsedanblirfaktis-kaverksamheterkanskeärbra?Sommangjordemedhemtjänstentillexempel,denstartadesomenideellverksamhet.

• Vimåstegrävadärvistår.Hurmångapraktikantertarvisjälvaemotpåvåraarbetsplatser?Vimåstevaragodaambassadörer.

• Detfinnsrehabkoordinatorerpåallaprivataochoffentligavårdcentraler.Detkanvaraenbraingångtillsjukvården.Finnsdetliknandeinompsykiatrin?JadetfinnsrehabpersonalivarjeteampåSU,SahlgrenskaUniversitetssjukhuset.

• Detärviktigtattnåungdomarnatidigt.Redannärdehopparavskolan.Försäkringskassanbordetillsam-mansmedArbetsförmedlingenjobbameraktivtmedskolornakringdettaförattfångauppdesomhopparavdirekt.

• Detfinnsmångaungdomarsominteharnågondiagnosmensomharfastnatikällarenframfördatorn.Föräldrarnakommerochsökerhjälpmenungdomarnalämnarintesinarum.Dekommerinteenstillsjuk-vården.Dågårdetinteattfåendiagnosförattfåeventuellaktivitetsersättning.Enkartläggningavprimär-vårdenärönskvärd–hurmångaungdomarärutanför?Ochocksånågonfysiskpersonsomhjälperungdo-marnaatttasigtillhjälpen.

• GöteborgsStadharpåförslagattfåtillnågonformavungdomslotssomskabedömavadungdomenbehöverhjälpmedochlotsadendit.DeskavaraknutnatilldeolikapsykiatrikaverksamheternainomSU.

• Trendspaninginomvården:attskapaincitamentförattpatientarbetetocksåskaverkaförarbetsåtergång/ökadsysselsättning.Attmaninomvårdenskaregistrerapatientersarbetsförmåga/sysselsättningsgradvidexempelvisutskrivning/avslutadbehandling.

• Attbrukarorganisationerskafortsättaochkanskearbetaännumeraktivtmedattdrivavadmålgruppenvillhaförinsatsertillbeslutandepolitiker.

• Utifrånvadviharhörtidagsåverkaraochovaraatttänkalångsiktigtochhållaipersonerna.

• PåFörsäkringskassanharmanbörjattittapåliteandrafaktoreränommankommerutistudierellerarbete.Mangörenbedömningompersonenförväntaskommaiarbeteinomkortellerlångtidtillexempel.Ambi-tionenärattkunnahjälpadesomärinskrivnalängepåettbrasätt.

Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?

Hur ska vi arbeta för att stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till aktivering, studier och arbete? Finns det behov av nya strukturer eller arbets- och tankesätt?

Vilka behov har unga vuxna med psykisk sjukdom som behövs tillgodoses för att de ska få och behålla ett arbete?

• Ärdetverkligenfunktionsnedsättningensomärhindret?Detkännssomattdetmerärsocialahinder.Manharingenförsörjning,ingetboende,ingenetableradsjukvårdskontakt.Såinnanmanbörjarletajobbmåstemanvarasamordnarefördessasakerruntomkringpersonen.Detråderingenenskildmyndighetöver,därmåstevisamarbetemer.

• NyckelniDISAärattvi–myndigheterna–jobbartillsammans.Manlämnarsitthusochsinorganisationochsamverkar.

• Allapåolikanivåerbehövermerkunskapomdetta.

• Detbehövsmerstödtillarbetsgivarna.Manblirmycketkuratortillungdomenochmindreaktivitetscoach.

• Kandetintebliförmångaaktörerruntindividendå?Detärviktigtattmanärtydligmedvilkarollerallahar.

Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?

Avslutande funderingar Kunskap har varit återkommande idag, vi behöver

mer kunskap. Jag tror också det är viktigt att få en lokal handlingsfrihet inom yrkesrollen, det är

väldigt låsta system vi arbetar inom. Man behöver en tillåtelse att inte vara modelltrogen. Individens behov måste gå före modellen, säger Ola.

– Att utveckla kunskap, skapa ökat handlingsutrym-me för handläggarna och långsiktig social hållbarhet är områden som samordningsförbundet DELTA kommer att arbeta vidare med. Ett konkret förslag är att bjuda in till återkommande nätverksträffar kring dessa frågor, avslutar han. g

Finns det något i DISA:s arbetssätt som skulle kunna användas i din verksamhet eller som borde spridas till andra sammanhang? Vad skulle i så fall krävas för att arbeta på det sättet?

Text, foto och layout: Maja Sabelsjö, GR