hälsobyn amningshjälpen rf flaskmatning i babyns takt … · 2020-06-03 · den bröstmjölk som...

facebook.com/HUS.fi

twitter.com/HUS_uutisoi

instagram.com/hus_insta

linkedin.com/company/huslinkedin

youtube.com/HUSvideotOrganisation: HUS Sjukvård för barn och ungaFotografier EL & JP Handboken godkänd: 18.10.2019

HANDBOK I ATT PUMPA MJÖLK OCH AMMA

Neonatal intensivvårdsavdelning HolmenKvinnoklinikenHaartmansgatan 2, PB 140tfn 1 kansliet 09 471 734 92tfn 2 kansliet 09 471 727 17

Neonatalavdelning L2A och L2BJorv sjukhusÅbovägen 150tfn L2A 09 471 824 20tfn L2B 09 471 655 82

Information och kamratstöd

Hälsobynhttps://www.terveyskyla.fi/naistalo/sv/graviditet-och-f%C3%B6rlossning/amning

Amningshjälpen rfhttps://imetys.fi/pa-svenska/

Flaskmatning i babyns takthttps://imetys.fi/wp/wp-content/uploads/2018/01/vauvantahtinen_pulloruokinta_SVE_web.pdf

Avvänjning från amningsnapphttps://imetys.fi/wp/wp-content/uploads/2018/12/rintakumista_vieroittaminen_SV_3_NETTI.pdf

Föreningen Kevytwww.kevyt.net (Även på Facebook, Instagram och Twitter)

Gratulerar!

Ni har fått en ny liten familjemedlem!

Er baby behöver mjölk redan från första stunden. Den egna mammans bröstmjölk är den bästa möjliga näringen avsedd för just er babys behov.

Den här handboken är till som hjälp då babyn inte själv orkar eller kan sätta igång bröstmjölkutsöndringen genom att suga. I handboken finns anvisningar för att pumpa bröstmjölk och börja amma. Som mamma kan du hjälpa din baby att bli starkare genom att pumpa bröstmjölk som föda. Bröstmjölken skyddar babyn mot infektioner, stöder uppväxten och utvecklingen och stärker anknytningsrelationen mellan mamma och barn.

Be modigt om hjälp, personalen hjälper er gärna.

Bröstmjölk och amningMammans egna mammans bröstmjölk har rätt sammansättning och näringsinnehåll för er babys behov. Bröstmjölken sugs effektivt upp. Om er baby fötts för tidigt som prematur innehåller mammans bröstmjölk mera proteiner och kolhydrater än bröstmjölken hos en mamma som fött ett fullgånget barn.

Utöver näringsämnen innehåller bröstmjölken infektionsskydd som skyddar ert spädbarn från allmänna bakterieinfektioner, dvs. sepsis, andnings- och urinvägsinfektioner och tarminflammationer. Bröstmjölk och amning främjar även babyns senare utveckling och hälsa.

Den bröstmjölk som utsöndras under de första dagarna efter att barnet fötts kallas kolostrum eller råmjölk. Kolostrum ger ett kraftigt skydd mot infektioner. Till en början utsöndras endast några droppar mjölk, men det lönar sig att samla alla droppar för att ge dem till babyn.

I första hand ges barnet alltid den egna mammans bröstmjölk. Vid behov kan babyn även ges donerad bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Donerad bröstmjölk är det andra alternativet ifall den egna mammans bröstmjölk inte är ett alternativ.

Bröstmjölken innehåller många nyttiga näringsämnen för babyn, såsom proteiner, kolhydrater, fetter och spårämnen.

Kolostrum-mjölk

•Utsöndras de första dagarna•Gul och tjock •Innehåller många faktorer som skyddar mot infektioner

2

Gratulerar!

Ni har fått en ny liten familjemedlem!

Er baby behöver mjölk redan från första stunden. Den egna mammans bröstmjölk är den bästa möjliga näringen avsedd för just er babys behov.

Den här handboken är till som hjälp då babyn inte själv orkar eller kan sätta igång bröstmjölkutsöndringen genom att suga. I handboken finns anvisningar för att pumpa bröstmjölk och börja amma. Som mamma kan du hjälpa din baby att bli starkare genom att pumpa bröstmjölk som föda. Bröstmjölken skyddar babyn mot infektioner, stöder uppväxten och utvecklingen och stärker anknytningsrelationen mellan mamma och barn.

Be modigt om hjälp, personalen hjälper er gärna.

Bröstmjölk och amningMammans egna mammans bröstmjölk har rätt sammansättning och näringsinnehåll för er babys behov. Bröstmjölken sugs effektivt upp. Om er baby fötts för tidigt som prematur innehåller mammans bröstmjölk mera proteiner och kolhydrater än bröstmjölken hos en mamma som fött ett fullgånget barn.

Utöver näringsämnen innehåller bröstmjölken infektionsskydd som skyddar ert spädbarn från allmänna bakterieinfektioner, dvs. sepsis, andnings- och urinvägsinfektioner och tarminflammationer. Bröstmjölk och amning främjar även babyns senare utveckling och hälsa.

Den bröstmjölk som utsöndras under de första dagarna efter att barnet fötts kallas kolostrum eller råmjölk. Kolostrum ger ett kraftigt skydd mot infektioner. Till en början utsöndras endast några droppar mjölk, men det lönar sig att samla alla droppar för att ge dem till babyn.

I första hand ges barnet alltid den egna mammans bröstmjölk. Vid behov kan babyn även ges donerad bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Donerad bröstmjölk är det andra alternativet ifall den egna mammans bröstmjölk inte är ett alternativ.

Bröstmjölken innehåller många nyttiga näringsämnen för babyn, såsom proteiner, kolhydrater, fetter och spårämnen.

Kolostrum-mjölk

•Utsöndras de första dagarna•Gul och tjock •Innehåller många faktorer som skyddar mot infektioner

3

Amningen kräver oftast mer träning och kan vara mer utmanande om babyn har fötts som prematur eller behöver behandlas på avdelningen. Att suga på bröstet eller mjölka det regelbundet är viktiga stimuli som stimulerar mjölkproduktionen. Sugövningarna inleds genast då babyn är redo. Babyn behöver inte genast lära sig att suga effektivt på bröstet. Att suga på bröstet ger även babyn tröst, närhet och bidrar till att öka och upprätthålla mjölkmängden.

Bröstmjölksutsöndringens faser

1. Bildningen av råmjölken eller kolostrum innebär hormonellt styrd mjölkutsöndring under graviditeten och under de första dagarna efter förlossningen. I det här skedet utsöndras vanligtvis lite mjölk.

2. Under den andra fasen, cirka 36–96 timmar efter förlossningen ökar mammans prolaktin- och oxytocinhalter. Mamman märker ofta detta på känslan i brösten och på att mängden mjölk som utsöndras ökar.

3. I den tredje fasen stabiliseras mjölkmängden. Mjölkproduktionen upprätthålls med regelbunden mjölkning och/eller amning under hela amningstiden.

För att trygga att babyn får tillräckligt med mjölk används vid behov en näsmagslang för att ge mjölken. Användningen av näsmagslangen stöder amningen.

Mammans fördelar

•Hjälper till med att återhämta sig från förlossningen

•Skyddar t.ex. mot diabetes typ 2, bröst- och äggstockscancer

•Ett sätt att hålla kontakten till babyn även då man är åtskilda

Babyns fördelar

•Gynnsam inverkan på utvecklingen av babyns tarmar

• Skyddar barnet mot olika infektioner

• Optimerar tillväxten och utvecklingen

• Minskar risken för många kortvariga och kroniska sjukdomar

• Minskar behovet av sjukhusvård

• Ger trygghet och säkerhet

• Minskar prematurbarnens tarmsjukdom (NEC), näthinnesjukdomen (ROP) och sepsis.

Övriga fördelar

•Ekologiskt•Ekonomiskt, eftersom bröstmjölken inte kostar något

•Stöder bildandet av en växelverkan mellan mamman och babyn

Hudkontakt bidrar till mammans mjölkutsöndring.

Nyttan med amning och pumpning

QR-kod: Amningens fördelar

Med hjälp av QR-koden kommer du till webbplatsen Kvinnohuset.fi för att läsa om amningens fördelar. Du kan läsa QR-koden med din telefon med ett program avsett för att läsa QR-koder. Med nya telefonmodeller kan du läsa QR-koden direkt med telefonens kamera.

4

Amningen kräver oftast mer träning och kan vara mer utmanande om babyn har fötts som prematur eller behöver behandlas på avdelningen. Att suga på bröstet eller mjölka det regelbundet är viktiga stimuli som stimulerar mjölkproduktionen. Sugövningarna inleds genast då babyn är redo. Babyn behöver inte genast lära sig att suga effektivt på bröstet. Att suga på bröstet ger även babyn tröst, närhet och bidrar till att öka och upprätthålla mjölkmängden.

Bröstmjölksutsöndringens faser

1. Bildningen av råmjölken eller kolostrum innebär hormonellt styrd mjölkutsöndring under graviditeten och under de första dagarna efter förlossningen. I det här skedet utsöndras vanligtvis lite mjölk.

2. Under den andra fasen, cirka 36–96 timmar efter förlossningen ökar mammans prolaktin- och oxytocinhalter. Mamman märker ofta detta på känslan i brösten och på att mängden mjölk som utsöndras ökar.

3. I den tredje fasen stabiliseras mjölkmängden. Mjölkproduktionen upprätthålls med regelbunden mjölkning och/eller amning under hela amningstiden.

För att trygga att babyn får tillräckligt med mjölk används vid behov en näsmagslang för att ge mjölken. Användningen av näsmagslangen stöder amningen.

Mammans fördelar

•Hjälper till med att återhämta sig från förlossningen

•Skyddar t.ex. mot diabetes typ 2, bröst- och äggstockscancer

•Ett sätt att hålla kontakten till babyn även då man är åtskilda

Babyns fördelar

•Gynnsam inverkan på utvecklingen av babyns tarmar

• Skyddar barnet mot olika infektioner

• Optimerar tillväxten och utvecklingen

• Minskar risken för många kortvariga och kroniska sjukdomar

• Minskar behovet av sjukhusvård

• Ger trygghet och säkerhet

• Minskar prematurbarnens tarmsjukdom (NEC), näthinnesjukdomen (ROP) och sepsis.

Övriga fördelar

•Ekologiskt•Ekonomiskt, eftersom bröstmjölken inte kostar något

•Stöder bildandet av en växelverkan mellan mamman och babyn

Hudkontakt bidrar till mammans mjölkutsöndring.

Nyttan med amning och pumpning

QR-kod: Amningens fördelar

Med hjälp av QR-koden kommer du till webbplatsen Kvinnohuset.fi för att läsa om amningens fördelar. Du kan läsa QR-koden med din telefon med ett program avsett för att läsa QR-koder. Med nya telefonmodeller kan du läsa QR-koden direkt med telefonens kamera.

5

ATT PUMPA BRÖSTMJÖLK

Om babyn föds för tidigt eller av någon annan orsak måste vårdas på avdelningen för nyfödda är det viktigt att starta mjölkutsöndringen med mjölkning. Mjölkpumpningen borde inledas så snabbt som möjligt efter förlossningen, helst inom 1 timme och senast inom 6 timmar. Först utsöndras endast några droppar mjölk och senare några milliliter. Varje pumpning är ett meddelande till bröstet att det behövs mer mjölk. Det är viktigt att pumpa regelbundet för att inleda mjölkutsöndringen och för att öka på mjölkmängderna.

Förlossningsmetoden, stress, ett prematurbarn eller mammans sjukdomar kan försvåra produktionen av bröstmjölk eller fördröja utsöndringen. Detta är normalt så det lönar sig att fokusera på regelbunden pumpning och inte på mjölkmängderna. Från början borde pumpningen ske regelbundet med cirka 3 timmars mellanrum för att mjölkproduktionen ska sätta igång.

Om möjligt lönar det sig att pumpa bredvid babyn. Om mamman och barnet är åtskilda kan mjölkutsöndringen främjas av att se på foton eller videor av babyn eller dofta på babyns saker. För mammans ork är det även viktigt att komma ihåg att äta och dricka bra både på avdelningen och hemma.

De första dagarna

• Pumpa för hand med 3 timmars mellanrum. 1–2 pumpningar nattetid då produktionen av prolaktinhormon är som högst. Prolaktin ökar på mängden mjölk som avsöndras! Först avsöndras det bara några droppar mjölk och sedan några milliliter, men att tömma brösten är alltid en signal till brösten att de ska producera mer mjölk. Råmjölken är en mjölk som ger ett kraftigt skydd mot infektioner så det lönar sig att ända från början samla upp varje droppe åt babyn.

• Det är viktigt att pumpa regelbundet och inte fokusera på mängden mjölk.

• När mjölkmängden ökar (över 10–20 ml/gång) kan du övergå till en eldriven pump. Använd till en början pumpens stimulerande program och justera sugeffekten så att den känns bra. En mjölkning ska ta cirka 15 minuter om du pumpar båda brösten samtidigt med ett dubbelset. Om du pumpar ett i gången ska du pumpa varje bröst cirka 10 minuter. Mjölka till sist ett par minuter för hand. Detta gynnar ökningen av mjölkmängden och hjälper brösten att bättre bli tömda.

• Pumpning med dubbelset ökar mjölkproduktionen och minskar den tid pumpningen tar.

• Håll babyn hud mot hud om möjligt i kenguruvård.

Pumpa med 3

timmars mellanrum

Pumpa 1–2 gånger på

natten

Pumpa cirka 15 minuter åt gången då du pumpar

med dubbelt set

Pumpa regelbundet, fokusera inte på mängden

Fortsätt det fina jobbet Hur ofta bör man pumpa?

”Cirka 8x/dygn. Ju oftare du pumpar desto mer ökar

mjölkmängden.”

QR-kod: Att inleda mjölkproduktionen genom att pumpa (Kvinnohuset.fi)

6

ATT PUMPA BRÖSTMJÖLK

Om babyn föds för tidigt eller av någon annan orsak måste vårdas på avdelningen för nyfödda är det viktigt att starta mjölkutsöndringen med mjölkning. Mjölkpumpningen borde inledas så snabbt som möjligt efter förlossningen, helst inom 1 timme och senast inom 6 timmar. Först utsöndras endast några droppar mjölk och senare några milliliter. Varje pumpning är ett meddelande till bröstet att det behövs mer mjölk. Det är viktigt att pumpa regelbundet för att inleda mjölkutsöndringen och för att öka på mjölkmängderna.

Förlossningsmetoden, stress, ett prematurbarn eller mammans sjukdomar kan försvåra produktionen av bröstmjölk eller fördröja utsöndringen. Detta är normalt så det lönar sig att fokusera på regelbunden pumpning och inte på mjölkmängderna. Från början borde pumpningen ske regelbundet med cirka 3 timmars mellanrum för att mjölkproduktionen ska sätta igång.

Om möjligt lönar det sig att pumpa bredvid babyn. Om mamman och barnet är åtskilda kan mjölkutsöndringen främjas av att se på foton eller videor av babyn eller dofta på babyns saker. För mammans ork är det även viktigt att komma ihåg att äta och dricka bra både på avdelningen och hemma.

De första dagarna

• Pumpa för hand med 3 timmars mellanrum. 1–2 pumpningar nattetid då produktionen av prolaktinhormon är som högst. Prolaktin ökar på mängden mjölk som avsöndras! Först avsöndras det bara några droppar mjölk och sedan några milliliter, men att tömma brösten är alltid en signal till brösten att de ska producera mer mjölk. Råmjölken är en mjölk som ger ett kraftigt skydd mot infektioner så det lönar sig att ända från början samla upp varje droppe åt babyn.

• Det är viktigt att pumpa regelbundet och inte fokusera på mängden mjölk.

• När mjölkmängden ökar (över 10–20 ml/gång) kan du övergå till en eldriven pump. Använd till en början pumpens stimulerande program och justera sugeffekten så att den känns bra. En mjölkning ska ta cirka 15 minuter om du pumpar båda brösten samtidigt med ett dubbelset. Om du pumpar ett i gången ska du pumpa varje bröst cirka 10 minuter. Mjölka till sist ett par minuter för hand. Detta gynnar ökningen av mjölkmängden och hjälper brösten att bättre bli tömda.

• Pumpning med dubbelset ökar mjölkproduktionen och minskar den tid pumpningen tar.

• Håll babyn hud mot hud om möjligt i kenguruvård.

Pumpa med 3

timmars mellanrum

Pumpa 1–2 gånger på

natten

Pumpa cirka 15 minuter åt gången då du pumpar

med dubbelt set

Pumpa regelbundet, fokusera inte på mängden

Fortsätt det fina jobbet Hur ofta bör man pumpa?

”Cirka 8x/dygn. Ju oftare du pumpar desto mer ökar

mjölkmängden.”

QR-kod: Att inleda mjölkproduktionen genom att pumpa (Kvinnohuset.fi)

7

De första veckorna• De första veckorna är de allra viktigaste för att öka

mjölkmängden• Fortsätt pumpa med dubbelset med 3 timmars mellanrum,

8–10 gånger i dygnet.

• Det lönar sig att massera brösten samtidigt som du pumpar. Detta ökar även på mängden fett i bröstmjölken.

• Att slappna av, lyssna till musik och att massera och värma brösten kan underlätta mjölkningen och öka på mjölkmängderna.

• Mjölkmålet borde vid två veckor vara 500–750ml/dygneller mer, om mammans mål är helamning av babyn. Mängden låter mycket till en början, men det lönar sig bara att fokusera på att upprätthålla ett regelbundet pumpningsschema. Mängderna följer nog med. Mjölkmängden ökas enklast och mest under de första 14 dygnen och sedan stabiliserar sig mjölkmängden. Det är dock möjligt att ännu efter detta höja mjölkmängden med tätare pumpningar. Diskutera saken med personalen ifall din mjölkmängd inte ökar efter den första veckan trots regelbunden och effektiv mjölkning.

Att upprätthålla mjölkproduktionen• Fortsätt pumpa så länge tills babyn själv orkar äta all mjölk

som behövs.

• Håll babyn ofta i hud kontakt och/eller i famnen.

• Om mjölkmängden minskar ska du pumpa med 2 timmars mellanrum i ett par dygn.

RENGÖRING AV BRÖSTPUMPEN

Då bröstmjölk transporteras hemifrån till sjukhuset ska flaskorna och lådorna noggrant packas i en kylväska med kylklampar så att mjölken inte värms upp.

FÖRVARING AV BRÖSTMJÖLKEN PÅ SJUKHUSET

På den neonatala avdelningen kan mjölken ges till babyn som en långsam infusion under den tid som mjölken anses hållas användbar.

Det skulle inte få bli pauser längre än 6 timmar mellan amnings- eller pumpningstillfällena, annars minskar hormonnivån för mycket. Detta har en minskande inverkan på mjölkproduktionen.

• Bröstpumpens delar (även tätningar och ventiler) tvättas noggrant med diskmedel efter varje användning. Skölj delarna först med svalt vatten och tvätta dem sedan med varmt vatten.

• De rena delarna förvaras torrt och luftigt. Delarna sätts samman med rena händer.

• På avdelningen byter du ut bröstpumpens engångsdelar till nya med 24 timmars mellanrum.

Bröstmjölken behandlas alltid med rena och desinficerade händer.

• Om möjligt ska kolostrum-mjölken ges direkt i munnen dåden är färsk eller så förvaras den i kylskåp.

• Färsk bröstmjölk håller sig i 3–4 timmar i rumstemperaturoch i 1 timme efter att den tagits ut ur kylskåpet.

• Bröstmjölken håller i kylskåp i två dygn.

• Bröstmjölken håller i frysboxen i tre månader.

Det är bra att alltid ge babyn bröstmjölken så färsk som möjligt. Kylskåpsförvaring, nedfrysning och pastörisering minskar mjölkens immunologiska egenskaper.

8

De första veckorna• De första veckorna är de allra viktigaste för att öka

mjölkmängden• Fortsätt pumpa med dubbelset med 3 timmars mellanrum,

8–10 gånger i dygnet.

• Det lönar sig att massera brösten samtidigt som du pumpar. Detta ökar även på mängden fett i bröstmjölken.

• Att slappna av, lyssna till musik och att massera och värma brösten kan underlätta mjölkningen och öka på mjölkmängderna.

• Mjölkmålet borde vid två veckor vara 500–750ml/dygneller mer, om mammans mål är helamning av babyn. Mängden låter mycket till en början, men det lönar sig bara att fokusera på att upprätthålla ett regelbundet pumpningsschema. Mängderna följer nog med. Mjölkmängden ökas enklast och mest under de första 14 dygnen och sedan stabiliserar sig mjölkmängden. Det är dock möjligt att ännu efter detta höja mjölkmängden med tätare pumpningar. Diskutera saken med personalen ifall din mjölkmängd inte ökar efter den första veckan trots regelbunden och effektiv mjölkning.

Att upprätthålla mjölkproduktionen• Fortsätt pumpa så länge tills babyn själv orkar äta all mjölk

som behövs.

• Håll babyn ofta i hud kontakt och/eller i famnen.

• Om mjölkmängden minskar ska du pumpa med 2 timmars mellanrum i ett par dygn.

RENGÖRING AV BRÖSTPUMPEN

Då bröstmjölk transporteras hemifrån till sjukhuset ska flaskorna och lådorna noggrant packas i en kylväska med kylklampar så att mjölken inte värms upp.

FÖRVARING AV BRÖSTMJÖLKEN PÅ SJUKHUSET

På den neonatala avdelningen kan mjölken ges till babyn som en långsam infusion under den tid som mjölken anses hållas användbar.

Det skulle inte få bli pauser längre än 6 timmar mellan amnings- eller pumpningstillfällena, annars minskar hormonnivån för mycket. Detta har en minskande inverkan på mjölkproduktionen.

• Bröstpumpens delar (även tätningar och ventiler) tvättas noggrant med diskmedel efter varje användning. Skölj delarna först med svalt vatten och tvätta dem sedan med varmt vatten.

• De rena delarna förvaras torrt och luftigt. Delarna sätts samman med rena händer.

• På avdelningen byter du ut bröstpumpens engångsdelar till nya med 24 timmars mellanrum.

Bröstmjölken behandlas alltid med rena och desinficerade händer.

• Om möjligt ska kolostrum-mjölken ges direkt i munnen dåden är färsk eller så förvaras den i kylskåp.

• Färsk bröstmjölk håller sig i 3–4 timmar i rumstemperaturoch i 1 timme efter att den tagits ut ur kylskåpet.

• Bröstmjölken håller i kylskåp i två dygn.

• Bröstmjölken håller i frysboxen i tre månader.

Det är bra att alltid ge babyn bröstmjölken så färsk som möjligt. Kylskåpsförvaring, nedfrysning och pastörisering minskar mjölkens immunologiska egenskaper.

9

VAL AV RÄTT STORLEK PÅ BRÖSTPUMPENS TRATT

En för liten tratt låter inte mjölken flöda ut normalt medan en för stor tratt orsakar svullnad i vävnaderna och leder senare till att mjölkkanalerna kläms ihop.

NYTTIGA LÄNKAR OCH VIDEOR FÖR PUMPNINGEN

Att pumpa mjölk (för hand och med elektrisk pump)

https://www.terveyskyla.fi/naistalo/sv/graviditet-och-f%C3%B6rlossning/amning/starta-mj%C3%B6lkuts%C3%B6ndringen-genom-mj%C3%B6lkning

Var kan jag låna en elektrisk pump?

rintapumppu.fi

www.rehashop.fi

Att pumpa i en längre tid

https://med.stanford.edu/newborns/professional-education/breastfeeding/maximizing-milk-production.html

Vägen till mjölk-dagboken

https://www.terveyskyla.fi/naistalo/sv/graviditet-och-förlossning-sivusto/Documents/Maitotie-päiväkirja_äidinmaidon_lypsämiseen_sv.pdf

För liten Lagom stor För stor

• Bröstvårtan gnuggar mot kanterna i trattens tunnel.

• Pröva en större tratt.

• Bröstvårtan sitter mitt i tratten och kan röra sig fritt.

• Rätt storlek.

• Bröstvårtan och en del av vårtgården dras långt in i tunneln.

• Pröva en mindre tratt.

Illustration: Riikka Käkelä-Rantalainen

10

VAL AV RÄTT STORLEK PÅ BRÖSTPUMPENS TRATT

En för liten tratt låter inte mjölken flöda ut normalt medan en för stor tratt orsakar svullnad i vävnaderna och leder senare till att mjölkkanalerna kläms ihop.

NYTTIGA LÄNKAR OCH VIDEOR FÖR PUMPNINGEN

Att pumpa mjölk (för hand och med elektrisk pump)

https://www.terveyskyla.fi/naistalo/sv/graviditet-och-f%C3%B6rlossning/amning/starta-mj%C3%B6lkuts%C3%B6ndringen-genom-mj%C3%B6lkning

Var kan jag låna en elektrisk pump?

rintapumppu.fi

www.rehashop.fi

Att pumpa i en längre tid

https://med.stanford.edu/newborns/professional-education/breastfeeding/maximizing-milk-production.html

Vägen till mjölk-dagboken

https://www.terveyskyla.fi/naistalo/sv/graviditet-och-förlossning-sivusto/Documents/Maitotie-päiväkirja_äidinmaidon_lypsämiseen_sv.pdf

För liten Lagom stor För stor

• Bröstvårtan gnuggar mot kanterna i trattens tunnel.

• Pröva en större tratt.

• Bröstvårtan sitter mitt i tratten och kan röra sig fritt.

• Rätt storlek.

• Bröstvårtan och en del av vårtgården dras långt in i tunneln.

• Pröva en mindre tratt.

Illustration: Riikka Käkelä-Rantalainen

11

PARTNERN

Du kan stöda och hjälpa mamman med att pumpa mjölk på många olika sätt. Du kan till exempel hjälpa till med att rengöra bröstpumpens delar och ta ett större ansvar för hushållsarbetet eller de andra familjemedlemmarna. Mamman behöver tillräckligt med dryck och hälsosam näring för att orka pumpa mjölk till barnet. Den ömhet och det stöd som mamman visas påverkar upprätthållandet av mammans mjölkproduktion. Det kan vara tungt för mamman att pumpa mjölk.

AMNINGSSTÄLLNINGAR

Att hitta en amningsställning kan vara krångligt, så det är viktigt att babyn och mamman har ett bra stöd med hjälp av till exempel dynor. Amningsställningen får inte göra ont och den ska vara bra både för mamman och för babyn. Babyn ska komma så nära mamman som möjligt och bröstvårtans naturliga form ska bevaras i de olika ställningarna. Efter amningen är det bra att undersöka hur brösten ser ut. Till en början är babyns näsa vid bröstvårtan och då babyn öppnar munnen kan den vända huvudet bakåt och fatta ett korrekt tag om bröstvårtan. Vårtgården kan vara helt i babyns mun. Det är bra att emellanåt byta ställning så att bröstet töms från olika ställen.

Sittande ställning

Vid sittande ställning ska mammans rygg vara så rak som möjligt så att bröstvårtan är rätt i barnets mun.

Babyn placeras på bröstetså att babyns och mammans magar är mot varandra. Babyn stödsmed en dyna i bra position. Mamman han hjälpa till med händerna till exempel genom att hålla bröstet som på bilden. Mamman ska ha en avslappnad amningsställning Nappar

Napp rekommenderas under tiden på avdelningen av motiverade orsaker för att lugna babyn, lindra smärta och så att barnet får öva på att suga. Senare där hemma rekommenderas napp då babyn sover för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Efter att babyn fått komma hem ska man komma ihåg att inte använda napp för at ersätta tiden vid bröstet.

Vårdpersonalen hjälper dig att hitta en bra ställning för dig själv och babyn. Även din partner kan stöda dig och hjälpa till med att hitta rätt ställning. Be modigt om råd!

12

PARTNERN

Du kan stöda och hjälpa mamman med att pumpa mjölk på många olika sätt. Du kan till exempel hjälpa till med att rengöra bröstpumpens delar och ta ett större ansvar för hushållsarbetet eller de andra familjemedlemmarna. Mamman behöver tillräckligt med dryck och hälsosam näring för att orka pumpa mjölk till barnet. Den ömhet och det stöd som mamman visas påverkar upprätthållandet av mammans mjölkproduktion. Det kan vara tungt för mamman att pumpa mjölk.

AMNINGSSTÄLLNINGAR

Att hitta en amningsställning kan vara krångligt, så det är viktigt att babyn och mamman har ett bra stöd med hjälp av till exempel dynor. Amningsställningen får inte göra ont och den ska vara bra både för mamman och för babyn. Babyn ska komma så nära mamman som möjligt och bröstvårtans naturliga form ska bevaras i de olika ställningarna. Efter amningen är det bra att undersöka hur brösten ser ut. Till en början är babyns näsa vid bröstvårtan och då babyn öppnar munnen kan den vända huvudet bakåt och fatta ett korrekt tag om bröstvårtan. Vårtgården kan vara helt i babyns mun. Det är bra att emellanåt byta ställning så att bröstet töms från olika ställen.

Sittande ställning

Vid sittande ställning ska mammans rygg vara så rak som möjligt så att bröstvårtan är rätt i barnets mun.

Babyn placeras på bröstetså att babyns och mammans magar är mot varandra. Babyn stödsmed en dyna i bra position. Mamman han hjälpa till med händerna till exempel genom att hålla bröstet som på bilden. Mamman ska ha en avslappnad amningsställning Nappar

Napp rekommenderas under tiden på avdelningen av motiverade orsaker för att lugna babyn, lindra smärta och så att barnet får öva på att suga. Senare där hemma rekommenderas napp då babyn sover för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Efter att babyn fått komma hem ska man komma ihåg att inte använda napp för at ersätta tiden vid bröstet.

Vårdpersonalen hjälper dig att hitta en bra ställning för dig själv och babyn. Även din partner kan stöda dig och hjälpa till med att hitta rätt ställning. Be modigt om råd!

13

Armhåleställningen

Babyns fötter placeras i armhålan och stöds med dynor. Den här ställningen passar prematurbarn och de mammor som fött med kejsarsnitt.

Liggande- eller sidoställning

Mamman kan ligga i sängen på rygg eller sidan. Babyn och mamman kan stöda sig mot dynor för att hitta en bra ställning. Det är inte alltid möjligt att genomföra den här ställningen på avdelningen.

HURDANT ÄR ETT BRA SUGTAG?

• Babyn öppnar munnen stort.

• Underläppen är rullad utåt.

• Bröstvårtan är djupt inne i babyns mun.

• Det syns mer av vårtgården vid babyns näsa än vid babyns haka.

Vid ett bra suggrepp ska babyn kunna ta ett bröstvårtsformatsugtag kring bröstet. Babyn ska kunna hålla sugtaget och suga rytmiskt. Babyns sug syns av att hakan rör sig, även sväljningsljud kan höras. Babyns tunga är på bröstet undersida, näsan sitter inte för tätt fast vid bröstet. Om det sker kan mamman lätt trycka på bröstet för att frigöra barnets näsborrar. Babyns sug ska inte göra ont, men under de första dagarna kan mamman dock känna lindrig smärta.

AMNINGSNAPP

Amningsnappen hjälper babyn att hålla ett bättre tag om bröstet. Detta kan hjälpa även om mamman har låga bröst. Hos prematurbarn slinter sugtaget lätt och då kan amningsnappen hjälpa till genom att forma bröstvårtan rätt för babyns mun. Detta hjälper babyn att hålla sugtaget om bröstet och babyn orkar äta större mängder.

Så här används amningsnappen

1. Fukta amningsnappen med vatteninnan du placerar den på huden. Detta gör att amningsnappen bättre hålls fast på huden.

2. Vänd ut kanterna så att amningsnappen ser ut som en hatt eller svänger sig nästan avigt. Placera den på plats så att amningsnappen suger bröstvårtan något uppåt.

3. Mjölka några droppar mjölk i nappen så att babyn genast doftar och smakar vad det är frågan om.

4. Skölj amningsnappen med kallt vatten efter användning och tvätta med diskmedel. På sjukhuset ska du byta ut amningsnappen till en ny med ett dygns mellanrum. Amningsnapparna kan användas flera gånger och de steriliseras mellan användningen. Där hemma ska amningsnappen tvättas en gång i dygnet.

Amningsnapp kan användas tills babyn själv orkar hålla sugtaget om bröstet. Oftast behöver prematurbarn amningsnapp tills de blir tillräckligt mogna eller når ungefär den beräknade tiden. Sedan sker avvänjningen av amningsnappen stegvis.

14

Armhåleställningen

Babyns fötter placeras i armhålan och stöds med dynor. Den här ställningen passar prematurbarn och de mammor som fött med kejsarsnitt.

Liggande- eller sidoställning

Mamman kan ligga i sängen på rygg eller sidan. Babyn och mamman kan stöda sig mot dynor för att hitta en bra ställning. Det är inte alltid möjligt att genomföra den här ställningen på avdelningen.

HURDANT ÄR ETT BRA SUGTAG?

• Babyn öppnar munnen stort.

• Underläppen är rullad utåt.

• Bröstvårtan är djupt inne i babyns mun.

• Det syns mer av vårtgården vid babyns näsa än vid babyns haka.

Vid ett bra suggrepp ska babyn kunna ta ett bröstvårtsformatsugtag kring bröstet. Babyn ska kunna hålla sugtaget och suga rytmiskt. Babyns sug syns av att hakan rör sig, även sväljningsljud kan höras. Babyns tunga är på bröstet undersida, näsan sitter inte för tätt fast vid bröstet. Om det sker kan mamman lätt trycka på bröstet för att frigöra barnets näsborrar. Babyns sug ska inte göra ont, men under de första dagarna kan mamman dock känna lindrig smärta.

AMNINGSNAPP

Amningsnappen hjälper babyn att hålla ett bättre tag om bröstet. Detta kan hjälpa även om mamman har låga bröst. Hos prematurbarn slinter sugtaget lätt och då kan amningsnappen hjälpa till genom att forma bröstvårtan rätt för babyns mun. Detta hjälper babyn att hålla sugtaget om bröstet och babyn orkar äta större mängder.

Så här används amningsnappen

1. Fukta amningsnappen med vatteninnan du placerar den på huden. Detta gör att amningsnappen bättre hålls fast på huden.

2. Vänd ut kanterna så att amningsnappen ser ut som en hatt eller svänger sig nästan avigt. Placera den på plats så att amningsnappen suger bröstvårtan något uppåt.

3. Mjölka några droppar mjölk i nappen så att babyn genast doftar och smakar vad det är frågan om.

4. Skölj amningsnappen med kallt vatten efter användning och tvätta med diskmedel. På sjukhuset ska du byta ut amningsnappen till en ny med ett dygns mellanrum. Amningsnapparna kan användas flera gånger och de steriliseras mellan användningen. Där hemma ska amningsnappen tvättas en gång i dygnet.

Amningsnapp kan användas tills babyn själv orkar hålla sugtaget om bröstet. Oftast behöver prematurbarn amningsnapp tills de blir tillräckligt mogna eller når ungefär den beräknade tiden. Sedan sker avvänjningen av amningsnappen stegvis.

15

KONTROLLVÄGNINGAR

Kontrollvägningar görs i det skede då babyn själv börjar få mjölk ur mammas bröst genom att suga. Kontrollvägningarna visar vilken mjölkmängd babyn får från bröstet och enligt vägningarna kan babyn ges tillräckligt med tilläggsmjölk utöver amningen. En kontrollvägning berättar inte ännu tillräckligt om hur babyn äter.

Kontrollvägningen sker genom att man tar babyns vikt före och efter amningen. Babyn ska ha på sig samma kläder och/eller blöja vid båda vägningarna. Den viktökning i gram som kontrollvägningen visar motsvarar den mängd mjölk babyn ätit i milliliter. Exempelvis +5 g = 5 ml.

Det går även att placera ut en handduk som bo på vågen under vägningen. Då känner sig babyn trygg och håller sig bättre stilla under vägningen. Kom ihåg att nollställa vågen innan vägningen.

Hur fortsätter du där hemma?

Du kan fortsätta amma där hemma till en början på samma sätt som på avdelningen i babyns takt. I mjölkportionerna fästs större vikt vid dygnmängderna i stället för vid en portion. Beakta redan på avdelningen hurdana mängder babyn oftast äter vid bröstet. Kontrollera hur och hur länge babyn suger, hur brösten töms och hurdant resultat kontrollvägningen ger. Så kan ni uppskatta hur mycket babyn oftast äter. Dessutom kan babyns viktökning till en början följas upp varje vecka på rådgivningen. Dessutom ska ni följa med babyns antal kiss- och bajsblöjor

Om ni är osäkra på de mjölkmängder babyn får från bröstet kan ni även låna, hyra eller köpa en tillräckligt noggrann våg hem.

Hemma är det även bra att fortsätta mjölka så att mjölkmängden hålls tillräcklig. Mjölkningen bör fortsättas så länge som babyn äter all mjölk från bröstet.

Det är bra att diskutera hur barnet kan ges tilläggsmjölk på förhand på avdelningen innan ni åker hem. Sättet skräddarsys med tanke på babyn och familjens önskemål. Oftast används en näsmagslang, nappflaska och ibland ges mjölken med kopp. Användningen av näsmagslang främjar bäst amningen.

16

KONTROLLVÄGNINGAR

Kontrollvägningar görs i det skede då babyn själv börjar få mjölk ur mammas bröst genom att suga. Kontrollvägningarna visar vilken mjölkmängd babyn får från bröstet och enligt vägningarna kan babyn ges tillräckligt med tilläggsmjölk utöver amningen. En kontrollvägning berättar inte ännu tillräckligt om hur babyn äter.

Kontrollvägningen sker genom att man tar babyns vikt före och efter amningen. Babyn ska ha på sig samma kläder och/eller blöja vid båda vägningarna. Den viktökning i gram som kontrollvägningen visar motsvarar den mängd mjölk babyn ätit i milliliter. Exempelvis +5 g = 5 ml.

Det går även att placera ut en handduk som bo på vågen under vägningen. Då känner sig babyn trygg och håller sig bättre stilla under vägningen. Kom ihåg att nollställa vågen innan vägningen.

Hur fortsätter du där hemma?

Du kan fortsätta amma där hemma till en början på samma sätt som på avdelningen i babyns takt. I mjölkportionerna fästs större vikt vid dygnmängderna i stället för vid en portion. Beakta redan på avdelningen hurdana mängder babyn oftast äter vid bröstet. Kontrollera hur och hur länge babyn suger, hur brösten töms och hurdant resultat kontrollvägningen ger. Så kan ni uppskatta hur mycket babyn oftast äter. Dessutom kan babyns viktökning till en början följas upp varje vecka på rådgivningen. Dessutom ska ni följa med babyns antal kiss- och bajsblöjor

Om ni är osäkra på de mjölkmängder babyn får från bröstet kan ni även låna, hyra eller köpa en tillräckligt noggrann våg hem.

Hemma är det även bra att fortsätta mjölka så att mjölkmängden hålls tillräcklig. Mjölkningen bör fortsättas så länge som babyn äter all mjölk från bröstet.

Det är bra att diskutera hur barnet kan ges tilläggsmjölk på förhand på avdelningen innan ni åker hem. Sättet skräddarsys med tanke på babyn och familjens önskemål. Oftast används en näsmagslang, nappflaska och ibland ges mjölken med kopp. Användningen av näsmagslang främjar bäst amningen.

17

Amning av prematurbarnKenguruvård är det första sättet att börja amma prematurbarn. Detta minskar på prematurbarnets stress och ökar utsöndringen av hormonet oxytocin hos mamman vilket får mjölken att rinna. Kenguruvården inverkar inte bara på amningen utan har även en positiv effekt på babyns fysiska och neurologiska utveckling.

Vid kenguruvården är babyn med blöja och hud mot hud på förälderns bröstkorg.

Prematurbarn kan vara redo att äta från bröstet redan i tidigt skede. Det är dock väldigt individuellt hur färdigheterna att äta utvecklas. Sugövningarna inleds så snabbt som möjligt då babyn är redo. Personalen hjälper till med att tolka babyns meddelanden. Hos prematurbarn kan dessa gester vara mycket små.

Exempel på prematurbarns meddelanden om hunger

• Babyn slickar sig.

• Babyn sträcker sig efter något.

• Babyn för handen in i munnen.

• Vid kenguruvård kan babyn söka sig mot bröstet.

• Vid bröstet börjar babyn smaka på bröstet eller fatta tag vid det för att visa sin hunger.

Det lönar sig att hålla babyn i kenguruvård så mycket som möjligt. Om möjligt rekommenderas att man är hos babyn och deltar i vården dygnet runt enligt familjens och avdelningens situation.

18

Amning av prematurbarnKenguruvård är det första sättet att börja amma prematurbarn. Detta minskar på prematurbarnets stress och ökar utsöndringen av hormonet oxytocin hos mamman vilket får mjölken att rinna. Kenguruvården inverkar inte bara på amningen utan har även en positiv effekt på babyns fysiska och neurologiska utveckling.

Vid kenguruvården är babyn med blöja och hud mot hud på förälderns bröstkorg.

Prematurbarn kan vara redo att äta från bröstet redan i tidigt skede. Det är dock väldigt individuellt hur färdigheterna att äta utvecklas. Sugövningarna inleds så snabbt som möjligt då babyn är redo. Personalen hjälper till med att tolka babyns meddelanden. Hos prematurbarn kan dessa gester vara mycket små.

Exempel på prematurbarns meddelanden om hunger

• Babyn slickar sig.

• Babyn sträcker sig efter något.

• Babyn för handen in i munnen.

• Vid kenguruvård kan babyn söka sig mot bröstet.

• Vid bröstet börjar babyn smaka på bröstet eller fatta tag vid det för att visa sin hunger.

Det lönar sig att hålla babyn i kenguruvård så mycket som möjligt. Om möjligt rekommenderas att man är hos babyn och deltar i vården dygnet runt enligt familjens och avdelningens situation.

19

Först övar prematurbarnet på att suga, huvudsaken är inte att få mjölk ur bröstet. Föramningen kan vara till exempel att babyn kort bekantar sig med bröstet till exempel under kenguruvård. Då babyn är pigg och kommer till bröstet för att öva sig på att äta och mammans mjölkutsöndring har kommit igång ordentligt, lönar det sig att tömma brösten före amningen. Då babyn övar kan skötaren samtidigt ge mjölk via näsmagslangen. Så kopplar babyn ihop tiden på bröstet med känslan av att magen fylls. Sakta men säkert börjar babyn suga på bröstet. Då babyn blir starkare blir sugningen serier och sakta men säkert märker man vid kontrollvägningarna att babyn fått mjölk från bröstet. Det viktigaste är dock inte resultatet som kontrollvägningen visar, utan övningen!

Under amningen eller pumpningen utsöndras så kallad fore-och bakmjölk. De har lite olika näringsinnehåll. Bakmjölken innehåller mer fett och energi. Om det kommer mycket mjölk kan även bakmjölkens fördelar utnyttjas då babyn matas. Bakmjölken är fetare och kan användas i näringen om det blir mjölk över efter babyns behov. Mjölkens sammansättning kan även analyseras på avdelningen. Detta för att bättre kunna bearbeta babyns näring individuellt.

Förutsättningar för att amma en baby:

Babyn vårdas inte i andningsmaskin och har tillräckligt stabil hälsa både vad gäller blodomlopp och andning.

Bröstmjölken hos mammor som fött för tidigt är mer energirik och innehåller mer proteiner

och kolhydrater än bröstmjölken hos mammor som

fött fullgångna barn.

PREMATURBABYNS VÄG TILL HELAMNING

Prematurbabyns väg till bröstet börjar med hudkontakt och närhet vid känguruvård, därefter börjar babyn själv småningom söka sig till bröstet. Det kan vara en vindlande färd och kräva mycket övning och tålamod innan prematurbabyn orkar äta all sin näring ur bröstet. Faserna beskrivs nedan.

• Känguruvård

• Famlar efter bröstet

• Slickar och smakar

• Söker, hittar och tar bröstet i munnen

• Suger och sväljer (korta stunder under dagen)

• Suger småningom effektivare, men får ännu mjölken i huvudsak via slang.

• Babyn börjar suga mer mjölk från bröstet än vad den får via slang.

• Äter all mjölk från bröstet (helamning)

(Omarbetad Ph.D. Ragnhild Maastrup)

20

Först övar prematurbarnet på att suga, huvudsaken är inte att få mjölk ur bröstet. Föramningen kan vara till exempel att babyn kort bekantar sig med bröstet till exempel under kenguruvård. Då babyn är pigg och kommer till bröstet för att öva sig på att äta och mammans mjölkutsöndring har kommit igång ordentligt, lönar det sig att tömma brösten före amningen. Då babyn övar kan skötaren samtidigt ge mjölk via näsmagslangen. Så kopplar babyn ihop tiden på bröstet med känslan av att magen fylls. Sakta men säkert börjar babyn suga på bröstet. Då babyn blir starkare blir sugningen serier och sakta men säkert märker man vid kontrollvägningarna att babyn fått mjölk från bröstet. Det viktigaste är dock inte resultatet som kontrollvägningen visar, utan övningen!

Under amningen eller pumpningen utsöndras så kallad fore-och bakmjölk. De har lite olika näringsinnehåll. Bakmjölken innehåller mer fett och energi. Om det kommer mycket mjölk kan även bakmjölkens fördelar utnyttjas då babyn matas. Bakmjölken är fetare och kan användas i näringen om det blir mjölk över efter babyns behov. Mjölkens sammansättning kan även analyseras på avdelningen. Detta för att bättre kunna bearbeta babyns näring individuellt.

Förutsättningar för att amma en baby:

Babyn vårdas inte i andningsmaskin och har tillräckligt stabil hälsa både vad gäller blodomlopp och andning.

Bröstmjölken hos mammor som fött för tidigt är mer energirik och innehåller mer proteiner

och kolhydrater än bröstmjölken hos mammor som

fött fullgångna barn.

PREMATURBABYNS VÄG TILL HELAMNING

Prematurbabyns väg till bröstet börjar med hudkontakt och närhet vid känguruvård, därefter börjar babyn själv småningom söka sig till bröstet. Det kan vara en vindlande färd och kräva mycket övning och tålamod innan prematurbabyn orkar äta all sin näring ur bröstet. Faserna beskrivs nedan.

• Känguruvård

• Famlar efter bröstet

• Slickar och smakar

• Söker, hittar och tar bröstet i munnen

• Suger och sväljer (korta stunder under dagen)

• Suger småningom effektivare, men får ännu mjölken i huvudsak via slang.

• Babyn börjar suga mer mjölk från bröstet än vad den får via slang.

• Äter all mjölk från bröstet (helamning)

(Omarbetad Ph.D. Ragnhild Maastrup)

21

De första dagarna är den mjölkade mängden mycket liten, vilket är helt normalt. Barnet har nytta av varje droppe och varje mjölkning ökar mjölkmängden inför följande dagar. Ju oftare modersmjölken mjölkas, desto mer ökar mjölkmängden. Man bör mjölka minst åtta gånger per dygn. Minst en mjölkning behöver vara på natten. Det är bra att öka antalet mjölkningar om mjölkmängden börjar minska. Det gör att mjölkmängden ökar.

Vägen till mjölk – dagbok för mjölkning av modersmjölk

Man bör mjölka ur modersmjölk regelbundet om spädbarnets blodsockernivå följs upp, om spädbarnet får tilläggsmjölk eller om det inte själv kan dia från bröstet alls. De första dagarna ökar mjölkmängden bäst genom att regelbundet mjölka för hand. När mjölkmängden börjar tillta kan man börja använda en bröstpump. Massera först brösten i ungefär en minut. Om du använder en bröstpump, massera samtidigt som du pumpar. Byt bröst ofta, eller pumpa ur båda brösten samtidigt.




22







23

facebook.com/HUS.fi

twitter.com/HUS_uutisoi

instagram.com/hus_insta

linkedin.com/company/huslinkedin

youtube.com/HUSvideotOrganisation: HUS Sjukvård för barn och ungaFotografier EL & JP Handboken godkänd: 18.10.2019

HANDBOK I ATT PUMPA MJÖLK OCH AMMA

Neonatal intensivvårdsavdelning HolmenKvinnoklinikenHaartmansgatan 2, PB 140tfn 1 kansliet 09 471 734 92tfn 2 kansliet 09 471 727 17

Neonatalavdelning L2A och L2BJorv sjukhusÅbovägen 150tfn L2A 09 471 824 20tfn L2B 09 471 655 82

Information och kamratstöd

Hälsobynhttps://www.terveyskyla.fi/naistalo/sv/graviditet-och-f%C3%B6rlossning/amning

Amningshjälpen rfhttps://imetys.fi/pa-svenska/

Flaskmatning i babyns takthttps://imetys.fi/wp/wp-content/uploads/2018/01/vauvantahtinen_pulloruokinta_SVE_web.pdf

Avvänjning från amningsnapphttps://imetys.fi/wp/wp-content/uploads/2018/12/rintakumista_vieroittaminen_SV_3_NETTI.pdf

Föreningen Kevytwww.kevyt.net (Även på Facebook, Instagram och Twitter)