Hjärtefrågor16 sIDor kommunal InformatIon mars 2012

Halmstad

Prova på-plats till 100 ungdomar sidan 10

Halmstadbornas egen fest sidan 6

Dator i stället för mattebok sidan 11

Nu tar framtidens Halmstad form

2 Hjärtefrågor 3

Denna informationstidning ges ut av Halmstads kommun och distribueras till samtliga hushåll. Ansvarig utgivare: Fredrik Geijer, kommunchef, stadskontoret. Projektledning: Carina Johnsson.

Produktion: Oh My Syd AB/Monica Forsberg. Foto: Anders Andersson, Anna Holmquist, Fredrik Petersson och Jesper Petersson. Tryck: Halmstad Tryckeri.

Tidningen finns inläst på cd på Stadsbiblioteket.

En av de absolut viktigaste upp­gifterna en politiker har är att prioritera. Med begränsade re­

surser är det min uppgift att skapa en verksamhet som efterfrågas, har god kvalitet, och som ger största möjliga nytta för kommuninvånarnas skatte­pengar. Hur vet man då vad som bör prioriteras framför annat? Jo det är det som är politik.

De val vi gör som politiker påverkas av våra värderingar och vad vi bedömer är viktiga byggstenar i ett liv med hög livskvalitet för dig som invånare. Vi har alla olika politiska utgångspunkter vilket är berikande. Självklart tycker vi politiker olika ibland. Det vore inte konstruktivt om vi alltid tyckte likadant och för mig är både den politiska debat­ten och dialogen med er medborgare viktig för att kunna prioritera på ett klokt sätt.

När vi tog fram årets budget förra året, var det viljan att förvalta era pengar på ett an­

svarsfullt sätt och ge alla Halmstadbor en bra verksamhet med god kvalitet, som var våra ledstjärnor. Vi har många utmaningar framför oss i det arbetet.

Inte minst påverkar det ekonomiska läget ute i Europa våra förutsättningar att bedriva den verksamhet vi vill. Svängningar i de ekonomiska förutsätt­ningarna kan komma fort. Det märkte vi under 2008/2009 och den lärdomen bör vi ha färskt i minnet.

En annan utmaning är de demogra­fiska förändringarna som innebär att den äldre delen av befolkningen ökar i större utsträckning än den arbetsföra. För att klara de här utmaningarna och samtidigt se möjligheterna måste vi arbeta smartare och effektivare, men kanske även fundera över vad vi verk­ligen tycker är viktigt att prioritera.

I årets budget har vi bland annat prioriterat utvecklingen av förskolan. Vi satsar på en skola som ska hålla hög kvalitet. Vi satsar på att förskole­grupperna ska bli mindre och på att

Innehåll

Ny försommarfest i stan 6

Samverkan lyft för centrum 7

Tyck till om framtidens stad 8

Michaela fick en prova på-plats 10

Matte på webben ger nya möjligheter 11

Bron – nästa steg mot nya resecentrum 12

Marianne ska få Halmstadborna att ta hojen 13

Ett KLIV som ger ny energi 14

Andreas – bjuder på nya kryddor i kommunens kök 15

”Att vara politiker är att prioritera”

våra barn och unga ska växa upp i en trygg miljö där de lär för livet. Dess­utom gör vi satsningar på IT, som du kan läsa mer om längre fram i det här numret av Hjärtefrågor.

Andra satsningar, som du kan läsa om, är den fortsatta bygg­nationen av vårt resecentrum

och det som görs för att minska arbets­lösheten bland unga. Förutom detta kan du läsa om hållbart resande där fler och bättre cykelvägar är en av nyck­larna, samt om de satsningar som görs för att förbättra maten för våra äldre såväl som för våra yngre medborgare.

Förra året fick vi njuta av några fan­tastiska dagar när The Tall Ships Races gästade Halmstad. I år får vi celebert besök i form av O­ringen och oriente­rare i tusental. Det ser jag fram emot. Dessutom tycker jag att ni ska besöka Halmstadgillet. Det evenemanget kan ni också läsa om i det här numret av Hjärtefrågor.

Carl Fredrik GrafKommunstyrelsens ordförande

trygghet, säkerhet och folkhälsa

”Satsa på Öster”Någon särskild fråga som du vill

lyfta fram?– Jag tycker att kommunen ska satsa på de östra stadsdelarna, där folkhälsan är bland de sämsta i Sverige. En del i det arbetet är

att ändra själva stadsbilden, att öppna upp mot havet och bygga olika typer av bostäder.

Idag dominerar hyresrätterna på Öster och jag tycker inte att man ska behöva flytta till ett an­nat område för att man vill ha något eget. Vi behöver också förbättra infrastrukturen och göra Laholmsvägen framkomlig. Öster ligger nära stan och då ska det kännas så också. En tredje fråga som är jätteviktig för folk­hälsan är jobben. Jag tycker att kommunen ska hjälpa unga människor att få en första arbets­

livserfarenhet, det gör stor skillnad för deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden.

Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden – Halmstads vision sätter ord på vilken stad vi strävar efter att vara och är vägledande för hela kommunens verksamhet. För vart och ett av kommunens nio målområden sätter politikerna i kommun­fullmäktige upp mål, som nämnder och förvaltningar sedan jobbar för att för­verkliga. I det här numret av Hjärtefrågor får du exempel på vad som händer inom de olika målområdena under året. Men först har vi frågat kommunråden vilka frågor de vill lyfta under 2013.

Aida Hadzialic (S)

omsorg och stöD

”Vi står inför en jätteutmaning”Svenskarna – och Halmstadborna – blir allt äldre. Hur ska kommunen lösa framtidens äldreomsorg?– Vi står inför en jätteutmaning och den måste vi ta tag i genast. Under förra hösten såg vi en rad exempel runt om i landet på hur modellen med konkurrensutsättning inom vård och omsorg gör att våra äldre kommer i kläm. Jag tror på att föra en politik som skapar skatteintäkter. Halmstad ska inte backa in i framtiden, utan jobba aktivt med att locka företag till kommunen, så att vi kan finasiera vår välfärd.

Hur vill du höja kvaliteten inom äldreomsorgen?– Jag vill lyfta vår personal och ge dem förutsätt­

ningar att göra ett bra arbete, genom kompetens­utveckling och genom att ge dem möjlighet att arbeta heltid. En stor utmaning inom äldre­omsorgen är att så snart som möjligt påbörja den generationsväxling, som vi står inför när

40­talisterna går i pension. Lyckas vi inte få in nya medarbetare, som kan arbeta paral­

lellt och föra kunskapen vidare, så står vi inför ett stort produktivitetsproblem.

Carl Fredrik Graf (M)

närIngslIv och arbetsmarknaD

”Viktigt att skapa möjligheter för unga”

Läs mer på nästa uppslag ▲ ▲ ▲

Vad gör femklövern för att minska ungdomsarbetslösheten?– Det är viktigt att vi skapar möjlighe­ter för våra ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. I år kommer vi bland annat erbjuda 100 ungdomar under 25 år en prova på­plats. Det innebär att de får tre månaders praktik på en kommunal arbetsplats följt av tre månaders anställning. Vi kommer också att erbjuda tre veckors sommarjobb till 340 gymnasieung­domar. Ungdomskraft är ett annat sätt att hjälpa ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden genom till exempel jobbsökaraktiviteter, väg­ledning och praktik.

Hur jobbar kommunen för att stimulera till företagande?– Ett exempel är Science Park, där kommunen och högskolan samarbetar för att få fram nya tillväxt­företag. På motsvarande sätt satsar Halmstads kommun på Ung företagsamhet som gör det möjligt att prova på företagande under ett läsår i gymnasieskolan. Det är viktigt att ge våra ungdomar en inblick i arbetslivet redan under skolåren och jag skulle gärna se en fördjupad kontakt mellan skola och näringsliv redan i grundskolan. Etableringsarbetet ska fokusera på några tillväxtområden, till exempel framtidens elektronik­ och innovationsföretag.

Hur kan Halmstads kommun underlätta för företagen?– Under 2012 ska vi bli färdiga med en tydlig och väl samord­nad serviceorganisation. Det ska vara enkelt för företagarna att komma i kontakt med kommunen och de ska få klara besked inom rimlig tid.

4 Hjärtefrågor 5

Anders Rosén (S)

DemokratI och DIalog

”Vi företräder Halmstadborna”Hur jobbar du för att stärka den lokala demokratin?– Ett sätt att arbeta med demokratifrågor är minifullmäktige. Jag jobbar med gymnasieeleverna på naturvetenskaps­programmet da Vinci, som skriver egna motioner om allt ifrån gratis bussresor för studerande till hur vi ska minska mängden mat som slängs. Bredden är fantastisk och jag blir lika positivt överraskad varje gång över hur pålästa de är och vilken hög klass debatten håller. Det bådar gott inför framtiden.

Hur får man till en dialog med Halmstadborna?– Jag tycker att många bra idéer kommer från invånarna. Vi politiker måste hela tiden tänka på att vi företräder

med borgarna, inte kommunens tjänstemän. Vi måste ha Halmstadbornas perspektiv med

oss. Ju mer vi vistas utanför rådhuset desto bättre. Jag och Aida lägger mycket tid på att möta kommuninvånarna ute på företag, föreningar och möten. Det ger väldigt mycket och det är så jag tycker att en representativ demokrati ska fungera.

Henrik Oretorp (C)

resor och trafIk

”Nu tar framtidens infrastruktur form”Arbetet med att ta fram en ny trans-portplan för Halmstad är i full gång. Varför är den viktig?– Transportplanen innehåller en strategi för hur vi ska möta de trafikutmaningar vi står inför, till exempel att få fler att välja andra trafikslag än bilen. Hur gör vi det så enkelt som möjligt för Halm­stadborna att ta sig fram till fots, på cykel eller med kollektivtrafik? Men den är också oerhört viktig för näringslivet.

På vilket sätt?– Vi måste bygga en infrastruktur, som gör det möjligt för företagen och Halmstad Hamn att utvecklas. Jag skulle gärna se en knutpunkt där det är enkelt för godset att byta trafikslag mellan båt, järnväg och lastbil. När Södra infarten blir verklighet förbätt­ras transportmöjligheterna både för hamnen och för företagen som ligger i anslutning till E6.

Vilken roll spelar Halmstads nya rese-centrum?– Resecentrum är en viktig del i framtidens transportsystem och underlättar bland an­nat för alla Halmstadbor som pendlar till och från Halmstad. Det ska vara enkelt att ta sig in till Halmstads centrum och byta trafik­slag. På det viset ökar attraktiviteten i att åka kollektivt.

ByggA ocH Bo

”Hela Halmstad ska utvecklas”Vilka utmaningar står vi inför?– Många Halmstadbor ser fortfarande Halmstad som en småstad, men vi är snart 100 000 invånare och det ställer helt nya krav. Vi måste möta tillväxten och det innebär att de flesta av oss kommer att uppleva förändringar i vår närmiljö. Vi kommer behöva bygga fler bostäder, mer infrastruktur och göra plats för nya industrier. Det är viktigt att tänka på att på så sätt får Halmstads kommun ännu bättre förutsättningar att klara av sina allmänna åtaganden, till exempel förskola, skola och äldreomsorg.

Hur ska framtidens Halmstad se ut?– Det är viktigt att hela kommunen utvecklas och är attraktiv. Jag ser en stor potential i våra tätorter. Vi har börjat jobba med att ta fram program för Halmstads innerstad och fram­tidens oskarström. Vi kommer också att ta fram program för att utveckla getinge och de östra stadsdelarna.

UPPLEVA ocH gÖRA

”Nissan – en outnyttjad resurs”Du har tidigare haft uppdrag inom Halmstad & Co och var bland annat med om förberedelserna inför Halmstads stora 700-årsfest. Hur ser du på Halmstad som besöksstad?– Det ät otroligt viktigt att vi jobbar med att utveckla Halmstad som besöksmål. Vi måste vårda det vi har och visa upp det, både för Halmstadbor och hitresta. En viktig del när vi jobbar med att få evenemang av olika slag till Halmstad är tillgängligheten. Inom det området lärde vi oss väldigt mycket av förra årets stora arrangemang, The Tall Ships Races. Våra evenemang ska vara tillgängliga för alla, det är inte svårare, men det gäller att ha kunskapen. Jag vill även passa på att nämna möjligheterna inom mötes industrin. genom konceptet med en convention bureau kan vi locka hit större möten i samarbete med andra aktörer och de lokala värdarna når framgångar på olika sätt. Har Halmstad någon outnyttjad potential som du skulle vilja lyfta fram?– områdena uppströms längs Nissan skulle kunna användas som rekreations­ och friluftsområden. Där finns stora ut­vecklingsmöjligheter, som bland annat skulle gynna inlands­turismen. I samarbete med markägarna kan vi med ganska enkla medel göra det möjligt att vistas utmed Nissan. Jag ser framför mig en ”Prins Bertils stig” mellan Halmstad och Hyltebruk. Det skulle också innebära att vi kan locka en ny grupp av besökare till kommunen, nämligen sportfiskarna!

mIljö och energI

”Ta ett större grepp för miljön”Viktiga frågor inom området Miljö och energi?– Miljöfrågor och demokratifrå­gor hänger ofta samman. Titta bara på engagemanget i Trön­

ninge och Fyllinge när det gäller Kistingedeponin. Det är oerhört

viktigt att vi som representerar invå­narna lyssnar på den typen av lokala opinionsbildningar, och att invånarna får möjlighet att komma till tals i tid, medan det går att påverka förslagen. Vi tycker inte alltid likadant, men vi kan föra en bra diskussion.

Vad behövs för att Halmstads kommun ska utvecklas på ett för människor och miljön långsiktigt hållbart sätt?– Det krävs att vi tar ett större grepp för

att hitta bra alternativa energi­källor inför framtiden och där är de miljöinnovativa företagen viktiga. Vi har kommit en bit på

väg, bland annat genom Science Park, men det finns mycket mer att göra. Vi

i socialdemokraterna har bland annat föreslagit att man ska inrätta en miljöprofessur på Högskolan i Halmstad.

I den blå rutan längst upp på de följande sidorna i den här tidningen kan du läsa vad fullmäktige vill göra inom de olika målområdena under de närmaste två åren.!

Suzanne Åkerlund (FP)

barn och utbIlDnIng

”Mindre grupper i förskolan – väl investerade pengar”Vilket är den viktigaste frågan för dig när det gäller Barn och utbildning?– Förskolan! Det föds väldigt många barn i Halmstad just nu, vilket så klart är positivt, men när de är omkring ett år, så ska kommunen kunna erbjuda dem en förskoleplats inom fyra månader. Det är en utmaning! Viljan finns att bygga nya förskolor och pengarna finns, men ställtiden är väldigt kort. Det pratas mycket om storleken på barngrupperna i för-skolan. Vad händer framöver?– Det är en jätteviktig fråga. Vi i femklövern satsar 15 miljoner kronor i år, 20 miljoner 2013 och 25 miljoner kronor 2014 på att minska antalet individer på varje förskoleavdelning. Det tror jag är väl investerade pengar, för om barnen som lämnar förskolan är trygga och harmoniska och har haft möjligheten att lära sig kom­municera, så blir också grundskolans uppdrag mycket enklare. Den 1 juli förra året fick vi en ny skollag, som bland annat innebär att förskollärarna har det pedagogiska ansvaret ute på förskolorna. Vad betyder det för Halmstads del?– Vi behöver öka andelen förskollärare. Målsättningen är en förskollärare på varje avdelning och arbetet med att nå dit har medfört en rejäl kvalitetshöjning. Idag har vi en förstärkt och kom­petent vikariepool. Den består till större delen av mycket erfarna barnskötare. De är fullfjädrade proffs som kan leverera från det att de kliver in genom dörren på morgonen. Eftersom de framför allt jobbar på förskolorna inom det verksamhetsområde där de har sin grundplacering, så lär de känna barn, föräldrar och personal. Det är en stor trygghet för alla!

Så kan du påverka i Halmstads kommun

• ÅsiktenEn service där du enkelt ställer en fråga, lämnar ett förslag eller helt enkelt tycker till om kommunens verksamhet. Du får ett skriftligt svar från den verksamhet som din åsikt berör.

Formulär: www.halmstad.se E-post: asikten@halmstad.seBlankett: Finns bland annat på biblioteken och i råd husets reception. Lämna in den där du hämtade den eller skicka den till: Åsikten, Halmstads kommun, Box 153, 301 05 Halmstad.SMS: Nummer 72456. Inled meddelandet med HALMSTAD. På SMS lämnas inga svar.

• fråga fullmäktigeStäll din fråga direkt till kommunfullmäktige. Kravet är att

det är en övergripande och kommunal fråga. Du får svar av en politiker under allmänhetens frågestund, som inleder varje fullmäktigemöte. Du får också ett skriftligt svar hem i brevlådan.

Du skickar din fråga till: Kommunfullmäktige, Halmstads kommun, Box 153, 301 05 Halmstad.

E-post: kommunfullmaktige@halmstad.se

om du vill kan du själv läsa upp frågan på fullmäktiges möte.

Vill du inte ställa frågan till kommunfullmäktige går det bra att kontakta en enskild politiker per e­post (namn.efternamn@halmstad.se) eller

telefon. om du vet vilken nämnd som har hand om frågan kan du kontakta ordföranden eller vice ordföranden i nämnden.

• röstaAnvänd din rösträtt vart fjärde år. Alla invånare i Halmstads kommun som är 18 år eller äldre har rätten och möjligheten att rösta i kommunvalet. Då röstar du även till regionfullmäktige och riks­

dagen. Vart femte år har du som svensk medborgare rätt att rösta till Europaparlamentet. Alla som har rösträtt kommer automatiskt med i en

röstlängd och får ett röstkort hemskickat före valet. På röstkortet står även vilken vallokal man ska gå till och vilka öppet tider som gäller. Nästa val är den 14 sep­tember 2014.

Läs mer på: www.halmstad.se/omkommunen/insynochpaverkan

Kommunens verksamhet bygger på dina åsikter. Det är du som vart fjärde år väljer politikerna och därmed bestämmer vems idéer som ska styra till exempel barnomsorg, bostadsbyggande och äldreomsorg. Mellan valåren finns andra sätt som du kan påverka på. Välj det sätt som passar dig och ditt ärende.

6 Hjärtefrågor 77

Bygga ocH BoUnder de närmaste två åren vill kommunfullmäktige utveckla centrumområdet och skapa möjligheter för att bygga alla typer av bostäder – villor, bostadsrätter och hyresrätter. Kommunens tätorter ska utvecklas genom att tätorternas centrum expanderar. När bebyggelse planeras ska det ske genom förtätning så att inte större ytor än nödvändigt används.

En mysig och levande stads-kärna som lockar folk. Det är målet med projektet Stadens hjärta, där kommunen, handlarna i city och fastighets-ägarna tillsammans jobbar för att lyfta Halmstads innerstad.

Ombyggnaden av Brogatan, som sätter igång i år, är en av många pusselbitar.

– Den fysiska stadsmiljön är viktig, det ska vara mysigt att åka till stan, men en bra butiksmix och arran­gemang som drar folk betyder minst lika mycket för ett attraktivt centrum, säger Henrik Oretorp, ordförande i kommunens samhällsbyggnadsutskott.

Många idéer till utvecklingArbetet med Stadens hjärta drog igång förra året och engagemanget bland handlare och fastighetsägare är stort. Möten, en workshop och stadsvand­ringar, där politiker och representanter från projektet gått runt och pratat med företagarna i centrum, har gett många uppslag och idéer, som nu samlats i ett centrumutvecklingsprogram. Ett förslag på hur samverkan ska bli ännu bättre har också tagits fram.

Målet är att Halmstad ska uppnå Svenska stadskärnors kvalitetsmärk­ning, vilket är en förutsättning för att kunna bli Årets stadskärna.

– Om Halmstad ska vara en stad som finns med på kartan, så krävs ett brett samarbete. Det är otroligt viktigt att vi har en gemensam målbild och att kommunen är med i förändringsarbe­

Som en del i utvecklingen av centrum kommer Brogatan att byggas om och få en helt ny utformning från Hamngatan och fram till Karl XI:s väg. ombyggnaden ska medfinansieras av fastighetsägarna och vara klar under 2013. Nya Brogatan kommer att ha en enda marknivå som sträcker sig från fasad till fasad. Bussarna får en smal körbana i mitten av gatan, omgiven av cykelfält och breda gångstråk, och vid Stora torg

samlas alla bussar till ett hållplatsläge. – Utgångspunkten är att vi ska bygga en attraktiv centrumgata som stimulerar till att flanera, säger Mattias Bjellvi, pro­jektledare och planarkitekt i Halmstads kommun. För att öka tillgängligheten för funk­tionshindrade och barnvagnar kommer de butiksentréer som ligger i markplan att byggas om, och på marken läggs slät markbeläggning.

”Vi måste jobba tillsammans”. Peter Ziegler, Henrik Oretorp och Per Arbin vill att Halmstads centrum ska pulsera av liv och erbjuda allt ifrån en skön miljö till kulturupplevelser och ett brett butiksutbud.

UppleVa ocH gÖraUnder de närmaste två åren vill kommunfullmäktige ha ett konstcentrum i Halmstad som är känt både nationellt och internationellt. Halmstadborna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med de möjligheter de har till ett rikt natur­ och fritidsliv.

Den 22-27 maj kommer hela Halmstads innerstad att sjuda av aktivitet! Sturegymnasiet spelar Shake-speare, Halmstads City ordnar gatloppis, kockelever från John Bauer serverar mat på Stora torg och i Norre Katts park blir det fotoutställning, artistfram-trädanden och hantverksmässa.

– Halmstadgillet är helt nytt och vän­der sig till Halmstadbor i alla åldrar, säger Maria Hallberg, projektledare på Halmstad & Co.

Målet är att tillsammans med skolor och föreningar skapa en årligen åter­kommande fest i Halmstad.

– Vi vill få Halmstadborna att åter­upptäcka Norre Katts park, och det här är startskottet för en sommar full av aktiviteter i parken. Visionen är bland

annat att få en fast scen och dansbana i parken, säger Maria.

Halmstadborna har roat sig i Norre Katts park sedan 1840­talet och i år är det 100 år sedan Halmstadutställ­ningen fyllde parken med hantverk och lokala företagare.

– Det har vi tagit fasta på. Därför lig­ger fokus på hantverk, mat från lokala leverantörer och kultur, säger Maria.

Design i Norre Katts parkUnder helgen den 25­27 maj flyt­tar Hallands konstmuseum utomhus med en fotoutställning om händelser i parkens historia. Det blir dans till lokala band, guidade turer och under­hållning för stora och små. I allén tar en hantverks­ och designmässa med både traditionellt och mer nyskapande hantverk plats.

– Det kommer också att bli work­shops och föreläsningar, och så ska

man kunna gå runt och se olika hant­verkare i arbete, berättar Maria.

Redan på tisdagen 22 maj går startskottet för Halmstadgillet. Teater­elever från Sturegymnasiet bjuder på Shakespeare­föreställningar utanför Stadsbiblioteket hela veckan.

Mode, dans och musikPå lördagen är det dags för Halmstads Citys marknadsdag med loppis längs butiksgatorna.

– Det kommer att vara liv och rörelse i hela stan och jag hoppas att även många av butikerna väljer att flytta ut, säger Ida Andersson, Halmstads City.

På Stora torg håller John Bauergym­nasiet till och visar upp sina program.

– Vi kommer också att ha en catwalk/scen tillsammans med kulturskolan där det blir modevisning, dans och musik hela lördagen, berättar Bosse Wahlin på John Bauergymnasiet.

Halmstadborna får eget gille

De vill att city ska pulsera

tet, säger Peter Ziegler, handlare och ordförande i Halmstads City.

Vill visa handlingskraftAlla inblandade är överens om en sak – att det ska hända saker och att det ska gå undan. Därför har projektets arbetsgrupp satt ihop en lista, som punktar upp vad som ska göras, av vem och när. Bland det som ska bockas av under 2012 finns att näringsidkarna i centrum ska införa enhetliga öppettider och att Stora torg ska ”öppnas upp” mot Brogatan och bli mer inbjudande.

– Vi har satt upp konkreta mål och gjort det tydligt vem som har ansvar för att de uppnås. Det förenklar oerhört, säger Per Arbin, Fastighetsägarna Halmstad.

Nya Brogatan en gata på gåendes villkor

vill du veta mer? kontakta projektledarna mattias bjellvi, samhällsbyggnadskontoret, mattias.bjellvi@halmstad.se, 035-13 72 03 eller Ida andersson, halmstads city, ida.andersson@halmstad.se, 035-13 73 50.

Nu pågår uppladdningen för fullt inför årets stora idrotts-händelse i Halmstad – O-ringen. Och redan nästa sommar är det dags igen. Först kommer SM-veckan tillbaka till stan och direkt efter den Dam-EM i fotboll!

När det största damidrottsevenemanget i Europa under 2013 drar i gång är Halmstad en av sju svenska värdstäder. – Det är ett jättespännande evenemang som sätter ljuset på Halmstad, ger upplevelser för Halmstadborna och lockar besökare

till oss. Vi ser det som startskottet på ett mer långsiktigt arbete där Dam­EM kommer att innebära ett rejält lyft för tjejidrotten lokalt, säger Ann Johanssson, Halmstad & co, projektledare för Dam EM 2013. Turneringen äger rum 10­28 juli 2013 och Halmstad är tillsam­mans med göteborg värdstad för Sveriges gruppspel. Det betyder att Sverige spelar minst en match i Halmstad – och om det går vägen i gruppspelet kan det också bli blågult i kvartsfinalen på Örjans vall. Finalen spelas den 28 juli på Swedbank Arena i Solna.

Halmstad laddar för fotbollsfesten – Dam-EM 2013

Festplats. Precis som under 700-årsjubileet kommer Norre Katts park att fyllas med kultur under Halmstadgillet i slutet av maj.

8 Hjärtefrågor 9

DeMokraTi ocH DialogUnder de närmaste två åren vill kommunfullmäktige att kommunens invånare ska vara nöjda med kommunens information och att de ska känna att de har möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling.

1

2

FRAMTIDSBILD 2030HALMSTADS KOMMUNgodkänd av kommunstyrelsen 2011-11-29

program till ny kommunomfattande översiktsplan

SAMHÄLLSBYGGNADS-KONTORET

gör din röst hörd! • under våren kan halmstadbor lämna sina synpunk-ter på Framtidsbild 2030, ett program som visar hur politikerna vill att halmstads kommun ska utvecklas. resultatet blir underlag till den slutliga översiktsplanen, som beräknas antas vid årsskiftet 2013/2014.

• Här anordnas dialogmöten:10/4 kvibille gästis, kvibille, 18.30-21.00 12/4 annies gård, haverdal, 18.30-21.00 16/4 trönningeskolan, trönninge, 18.30-21.00 17/4 breareds församlingshem, simlångsdalen, 18.30-21.00 26/4 österledsskolan, oskarström, 18.30-21.00 7/5 lunchmöte, Immanuelskyrkans café, halmstad, 12.00-13.00

• På www.halmstad.se/nyop kan du läsa mer och ladda ner framtidsbild 2030.

Politikernas strategi är att Halmstad ska växa längs stråk där det finns kollektivtrafik och tätorter med tillgång till service. På så sätt håller man ihop bebyggelsen och bevarar de gröna områdena mellan stråken.

så här går öP-processen till:

På plats. ”Det är viktigt att ha varit ute och fått en känsla för platsen”. Planarkitekterna Tina Wagner och Lina Lindegren är i Simlångsdalen för att samla in underlag till förslaget till ny översiktsplan. I april är det Halmstadbornas tur att komma med synpunkter!

Hur ska Halmstads kommun se ut 20 år framåt i tiden? Var ska det byggas bostäder? Det ska kommunens nya översiktsplan ge svar på. I vår kan du vara med och påverka utvecklingen där du bor.

Du kan påverka när framtidens stad tar form

vi under april att bjuda in invånarna till dialogmöten runt om i kommunen, säger Lina.

Vad behövs i ditt samhälle?Att ta fram en ny översiktsplan är en process som sträcker sig över flera år, och ju tidigare man kommer med synpunkter, desto större är möjligheten att påverka.

– Vi vill veta vad som behövs för att Simlångsdalen och andra mindre orter ska förbli livskraftiga, men det gäller att komma ifrån detaljnivån, det handlar inte om ifall det behövs fler cykelställ eller bättre belysning

på en gata. Översiktsplanen tar upp övergripande saker, till exempel om det finns underlag för service och kol­lektivtrafik, om det finns tillgång till grönområden och vilken typ av boende som saknas i ett samhälle – behövs det fler småhus, radhus eller lägenheter, säger Lina.

– Vi som jobbar med översiktsplanen behöver få reda på vad som är viktigt för dem som bor i Harplinge, Sim­långsdalen och de andra orterna runt om i kommunen. Vi vill veta vad som kan bli bättre där, säger Lina Linde­gren, planarkitekt på samhällsbygg­nadskontoret.

Tillsammans med kollegan Tina Wagner är hon den här vinterdagen i Simlångsdalen och inventerar inför Halmstads nya översiktsplan, en handlingsplan för hur våra mark­ och vattenområden ska användas, var bo­städer, industrier, grönområden med mera ska ligga.

Vill veta vad invånarna tycker– Det här området föreslås för bostäder i den nuvarande översiktsplanen. Vi är ute och tittar om det fortfarande är aktuellt att bygga här eller om förutsätt­ningarna har förändrats. Till exempel kan nya naturvärden ha tillkommit som man vill bevara, förklarar Lina Lindegren.

Andra saker som de tittar på är hur nya bostadsområden hamnar i för­hållande till service och busshållplat­ser, och om samhället hålls ihop på ett bra sätt.

– Det är viktigt att prata med män­niskorna som bor här och ta tillvara på deras tankar och idéer. Därför kommer

Tre planer som bildar en helhet Parallellt med nya översiktsplanen pågår arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för staden och en transportplan. Tillsammans ska de ge en helhetsbild av fram-tidens Halmstad. • Översiktsplanen (ÖP) drar upp rikt­linjer för var och hur mycket Halmstad och orterna runt omkring ska byggas ut och vilka områden som är lämpliga för till exempel bostäder, industrier och handel. Den pekar också ut värdefulla naturområden och jordbruksmark, om­råden som kan drabbas av översväm­ningar med mera. ÖP är framför allt inriktad på områdena utanför staden. Kontaktperson: Lina Lindegren lina.lindegren@halmstad.se eller035­13 98 27.

• Fördjupad översiktsplan för staden fokuserar på staden Halmstad. Målet är en tät och blandad stad där olika boendeformer blandas med verksamheter. Förslaget innehåller cirka 8 600 nya bostäder och cirka 500 hek­tar verksamhetsyta fram till 2030, samt utveckling av gröna stråk, bland annat vid Fylleån och Trönninge ängar. Den fördjupade översiktsplanen har varit ute på samråd och har nu bearbetats. Den beräknas ställas ut för granskning under våren och antas senare i år. Läs mer på www.halmstad.se/byggabo. Kontaktperson: Mattias Bjellvimattias.bjellvi@halmstad.se eller 035­13 72 03.

• Handlingsplan för hållbara trans-porter beskriver hur kommunen vill att transportsystemet ska se ut 2030. Staden ska byggas så att det är lätt att transportera sig till fots, med cykel eller kollektivtrafik. Transportplanen beräknas antas under 2012. Kontaktperson: Sabina Andersson sabina.andersson@halmstad.se eller 035­13 97 44.

2011 2012 2013 2014

PLA

NU

PPD

RA

G

AN

TAG

AN

DE

UTSTäLLNINgSHANDLINgFRAMTIDSBILD SAMRåDSHANDLINg SAMRåD UTSTäLLNINg

10 Hjärtefrågor 11

En i gänget. Michaela Malis var intresserad av att jobba med funktionshindrade och prova på-platsen inom daglig verksamhet visade sig vara mitt i prick. ”Du träffar så många härliga människor och ingen dag är den andra lik”, säger Michaela (längst till höger), här tillsammans med Jimmy Lindqvist, Linda Ohlsson och Carina Carlsson.

NäriNgSliV ocH arBeTSMarkNaDUnder de närmaste två åren vill kommunfullmäktige att fler företag ska etablera sig i Halmstad och att kommunen ska ge stöd och information till såväl företag som redan finns här som till företag som vill etablera sig i vår kommun. Kommunens attityd till företagande måste bli bättre och företagare ska uppleva att Halmstad är en bra kommun att driva ett företag i.

BarN ocH UTBilDNiNgUnder de närmaste två åren vill kommunfullmäktige att barn och ungdomar i förskola och skola ska få det stöd de behöver, att utbildningen anpassas utifrån deras behov och att det ska finnas en mångfald och valfrihet inom såväl för skolan som grund­skolan och gymnasiet. Halmstad ska vara en av de tio bästa kommunerna när det gäller andelen behöriga elever till gymnasiet.

jobba mot webbportalen.– Det är enklare, för man vet att

lärarna har valt ut uppgifter som är bra, säger hon.

Tränar matte med dataspelEn annan stor fördel är att eleverna all­tid har tillgång till materialet och kan ta itu med läxan när de får lust, oavsett om de sitter på bussen eller är hos kompisar. Och har man varit sjuk, så är det bara att ta en titt i länkskafferiet.

– Det finns fantastiskt bra genom­gångar på Youtube, berättar Jonas.

Dessutom är det helt okej att spela dataspel på skoltid – på skolsidan Khan academy tränar eleverna ma­tematik samtidigt som de går vidare till olika nivåer, precis som i vilket dataspel som helst.

– Och vi lärare kan gå in och se hur det går för dem, berättar Jonas.

På Kattegatt har datorn tagit mattebokens plats

It-satsningar i skolan • gymnasieskolorna har 2012 fått ett tillskott på 2,7 miljoner kronor för att höja kvaliteten på sina dato-rer och byta ut stationära datorer mot bärbara. • satsningen på bärbara datorer till eleverna på naturvetenskaps-programmet da vinci är en del av smil(e), ett treårigt samarbets-projekt mellan sverige, norge och Danmark. målet är att öka intresset för naturvetenskap, teknik och mate-matik bland unga. från halmstads kommun deltar 30 förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i projektet, som finansieras av Interreg-programmet kattegatt/skagerack. för halmstads del be-tyder det cirka 18 miljoner kronor i eu-bidrag.

Praktiskt. Amanda Poulsen och Cecilia Östlund tycker inte att det varit någon stor omställning att byta ut matteböckerna mot en dator. ”Det är smidigt, för du behöver inte ha någon bok med dig. Om du ska plugga när du är hos en kompis, så är det bara att gå in på nätet”.

Youtube och dataspel som peda-gogiska redskap? På Natur-vetenskapsprogrammet da Vinci har bärbara datorer ersatt de traditionella matteböckerna. – Vi ville förändra matematik-undervisningen och få eleverna att reflektera mer över sina svar, säger Jonas Ingesson, lärare på Kattegattgymnasiet.

I stället för matteböcker har sedan i höstas 123 elever i ettan på Natur­vetenskapsprogrammet da Vinci till­gång till en webbportal, som Jonas och tre andra mattelärare byggt upp. Där finns bland annat introduktioner till de olika avsnitten, uppgifter och ett länkskafferi.

– Vi strävar efter att ge eleverna kunskap som inte är tillrättalagd för skolan. De har till exempel löst pro­blem med Statistiska centralbyråns hemsida som källa. Det är nyttigt för dem att själva tänka ut vad som behövs för att lösa en uppgift, säger Jonas.

Lär sig tillsammansLärarnas utgångspunkt är att eleverna lär sig genom att kommunicera.

– Ett problem med hur matematik­undervisningen har sett ut tidigare är att eleverna suttit ensamma och räknat. Vi tror att de lär sig mer genom att tänka tillsammans och därför lägger vi mycket tid på att lösa problem i grupp och diskutera, säger Jonas.

Det är inte meningen att webbporta­len ska vara en mattebok fast i digital form.

– Det eleverna gör ska vara me­ningsfullt. Med de traditionella läro­böckerna var det många som satt och räknade varenda uppgift – även sådant de redan kunde. Det vill vi komma ifrån, säger Jonas.

Amanda Poulsen, som går i klass NA11A tycker att det fungerar bra att

Praktik som leder till jobb – det är konceptet för Halmstads kommuns prova på-platser. Michaela Malis är en av 100 arbetslösa ungdomar som i år får chansen att arbeta sex må-nader på en kommunal arbets-plats. – Jag trivs jättebra. Nu vill jag satsa på det här, säger hon.

– Det känns fantastiskt att kunna ge unga möjligheten att komma in på ar­betsmarknaden och få känna på hur det är att ha ett jobb att gå till och att få en lön, säger John Nelander, koordinator på Ungdomskraft, kommunens verk­samhet för att hjälpa arbetslösa ungdo­mar mellan 16 och 24 år på vägen mot arbete, praktik eller utbildning.

Bra att få se helhetenMichaela Malis, 22 år, har precis avslutat praktikdelen på sin prova på­plats inom daglig verksamhet och är jättenöjd med upplägget.

– Det är bra att få testa ett jobb under så här lång tid och hinna komma in i

Prova på-platser • kommunen satsar 5 miljoner kro-nor på prova på-platser under 2012. • 100 ungdomar 20-24 år får plats i projektet, som innebär 3 månaders praktik följt av 3 månaders anställ-ning med lön. • arbetsplatserna finns inom kom-munens verksamheter, till exempel förskola och skola, vård och omsorg, måltidsservice, teknik och fritid, räddningstjänsten, biblioteken och på café nolltrefem. • Prova på är ett samarbete mellan halmstads kommun och arbetsför-medlingen.

”Jag har hamnat helt rätt”det ordentligt, att få se helheten och vara med om både upp­ och nerdagar, säger hon.

Efter att ha varit mammaledig med sonen Alfred hade Michaela inget jobb att gå tillbaka till. Hon var osäker på om hon ville plugga vidare och vad hon ville bli.

– Det blir lätt en ond cirkel när man är arbetslös, dagarna flyter ihop och man blir trött av att inte ha några ruti­ner. Jag kände mig hela tiden stressad över att jag borde söka jobb, säger hon.

Många typer av jobbEtt tips om kommunens prova på­plat­ser ledde till att hon kom i kontakt med Ungdomskraft och fick börja arbeta på daglig verksamhet på Svetsaregatan.

– Jag visste att jag ville jobba med människor och jag har verkligen ham­nat på rätt plats. Nu känner jag att jag vill utbilda mig för att nå mina mål, säger Michaela.

Samtidigt som prova på­platserna ger deltagarna arbetslivserfarenhet, kontakter och inspiration inför det framtida yrkesvalet är de ett sätt för Halmstads kommun att visa upp vil­

ken bredd av yrken som finns inom kommunen.

– Vi står inför stora pensionsavgång­ar och kommer behöva nyrekrytera framöver. Genom prova på­platser för­säkrar vi oss om framtida arbetskraft samtidigt som ungdomarna får hjälp att komma in i arbetslivet, säger Ann­Kristin Norrman, arbetsmarknadschef på utbildnings­ och arbetsmarknads­förvaltningen.

12 Hjärtefrågor 13

reSor ocH TrafikUnder de närmaste två åren vill kommunfullmäktige att fler reser kollektivt. För att kunna nå det målet måste servicen vara god och den som reser komma fram i tid. Dessutom behöver turtätheten förbättras. Möjligheterna att cykla till och från arbetet ska öka och att antalet dödade och skadade i trafiken ska minska.

MiljÖ ocH eNergiUnder de närmaste två åren vill kommunfullmäktige att det ska vara lätt att leva miljövänligt i Halmstad. Kommunen och in vånarna använder förnybar energi och är ledande i användningen av energieffektiva produkter. Vid exploatering tas särskild hänsyn till jordbruksmark av högt produktionsvärde. Kommunen utvecklas på ett för människor och miljön långsiktigt hållbart sätt.

Halmstads nya resecentrum växer fram steg för steg. I sommar kommer en nästan 50 meter lång bro på plats över järnvägsspåren, vilket gör det enkelt att gå mellan tågstatio-nen och regionbussterminalen. – Det blir en stor förbättring exempelvis för dem som kom-mer med tåg och ska till hög-skolan, säger trafikstrategen Sabina Andersson.

Snart får cyklisterna sina egna infartsleder. Superstråken är cykelbanor som gör det smidigt att snabbt ta sig till stadskärnan och resecentrum.

Det ska vara enkelt att ta cykeln i Halmstad. Därför satsar kommunen sex miljoner kronor om året fram till 2014 på att bygga ut cykelnätet och skapa åtta stycken superstråk med en

sammanlagd längd på 43 km. – Tanken är att superstråken ska

bli cyklisternas motsvarighet till infartslederna för bil. Det ska vara cykelbanor med hög standard där du kommer snabbt och trafiksäkert fram, säger Sabina Andersson, tra­fikstrateg.

Superstråken, som går från bo­stadsområdena i tätorten och in till centrum, kompletteras med två

ringleder som gör att man kan ta sig mellan de olika stråken. Sammanlagt ska 6 km ny cykelbana byggas innan superstråken är kompletta. Just nu pågår förberedelserna för att börja bygga den delen av ringlinjen som går längs Järnvägsleden.

Superstråken kommer också att kopplas samman med huvudstråken, som binder ihop de olika stadsde­larna.

På gång. Den nya bron gör att resenärerna snabbt kan ta sig mellan regionbussterminalen och järnvägsstationen. Däremot kan man inte komma ner till tågen från bron. För att det ska bli möjligt måste perrongerna breddas. Det görs först i etapp tre, som beräknas bli verklighet omkring år 2020.

Ett annat sätt att få inbitna bilister att börja fundera över sina resvanor – och se fördelarna med att släppa ratten – är att låta dem prova på andra färdsätt.

– Vi kommer att dra igång en ny omgång med hälsotrampare (se fakta­ruta) och även erbjuda bilpendlare att bli testresenärer i samarbete med Hal­landstrafiken, säger hon.

Hur reser Halmstadborna?Under 2012 genomförs också en res­vaneundersökning i Halmstad. Den ska ge svar på hur folk i olika delar av

bli hälsotrampare!I vår har du som kör bil till jobbet varje dag chansen att bli hälsotrampare! Det innebär att du skriver på ett avtal att cykla minst 80 procent av resorna till och från jobbet under sex månader. Du bjuds in till coach-ningsmöten och i början och slutet av perioden får du en hälsoundersök-ning, så att du kan se hur dina värden förbättras. kanske tappar du till och med några kilon på köpet …

Trampa dig in i framtidenHon ska få Halmstadborna att ställa bilen! Sedan årsskiftet jobbar Marianne Olovson som rådgivare för hållbart resande. – Min uppgift är att få folk att tänka tanken, ”Hur tar jag mig bäst till mitt mål?”. Det behöver inte vara krångligare att ta bus-sen, gå eller cykla, säger hon.

Att minska biltrafiken är en stor ut­maning inför framtiden.

– Vårt transportsystem är inte håll­bart på lång sikt och det räcker inte att vi går över till förnybara bränslen. Koldioxidutsläppen är bara en del av problemet, säger Marianne.

Hon tror att mycket handlar om att visa på de möjligheter som finns.

– Det är väldigt många som tar bilen av slentrian, trots att det finns alternativ som är bättre både för hälsan, miljön och plånboken, säger hon och tipsar om tjänsten resejämföraren, som finns på kommunens webbplats.

– Där fyller du i vilken adress du re­ser ifrån och vart du ska, och på några sekunder får du upp en jämförelse över hur lång tid resan tar, vad den kostar och hur mycket koldioxidutsläpp den orsakar, säger Marianne.

Prova på ett nytt ressättRådgivningen för hållbart resande är öppen för alla. Marianne jobbar mot privatpersoner, företag, organisationer och skolor. Hon kommer bland annat att åka ut till arbetsplatser runt om i kommunen och prata resvanor. Finns det någon policy för tjänsteresor? Hur tar sig personalen till och från jobbet?

– Likaväl som att ge de anställda ett träningskort som förmån, tycker jag att arbetsgivare kan premiera om de anställda cyklar, säger Marianne.

Det lönar sig att jämföra! hur mycket sparar du på att ta bussen eller cykla? hur många kalorier förbränner du, och hur mycket mindre blir koldioxidutsläppen? gå in på www.halmstad.se/resortrafik och knappa in din resa. resejämföraren vi-sar vilken skillnad det gör om du ställer bilen och i stället cyklar, går eller tar bussen!

kommunen reser, till exempel vid vilka tider de flesta åker till och från jobbet och med vilka trafikslag de färdas.

– Det ger oss ett bra underlag när vi ska planera inför framtiden. Det kanske visar sig att kollektivtrafiken behöver utvecklas eller att det behövs bättre cykelvägar, förklarar Marianne.

Snart är gångbron på plats

Cykelnätet byggs ut med nya superstråk

– Stålstommen till bron tillverkas i Lidköping och kommer till Halmstad i två delar, berättar Christer Johansson på teknik­ och fritidsförvaltningen.

Lyfts på plats med kranHär ska den svetsas ihop och förses med golv, tak och glasväggar innan den färdiga bron läggs på plats med hjälp av en lyftkran.

– Vi har fått tillstånd att stänga av strömmen några timmar på natten mellan den 19 och 20 maj för att det inte ska störa tågtrafiken, berättar Christer Johansson.

Då ska de tio meter höga tornen alltså redan stå klara.

I sommar fortsätter sedan arbetet med plattsättningar, planteringar och

att bygga cykelparkeringar på båda sidor om bron.

Stadsbussarna i nästa etappNästa etapp av resecentrum är flytten av stadsbussarna till Laholmsvägen, vilken sker i december 2015. I vår fattar politikerna i kommunfullmäk­tige beslut om var hållplatserna ska ligga – före eller efter korsningen Laholmsvägen­Bolmensgatan.

Den tredje och sista etappen genom­förs av Trafikverket, som måste bygga om bangården och bredda perrongerna för att det ska gå att bygga säkra an­slutningar till spåren från en tunnel eller bro. Det görs först när det avsätts pengar i nationell plan för infrastruk­turen, troligen omkring 2020.

fakta om bron Längd: 47 meterVikt: 60 ton Höjd (själva bron): 3,5 meter Höjd (tornen): 10 meter

Två torn med trappor och hissar i ska fungera som fundament för den 60 ton tunga bron, som lyfts på plats i slutet av maj.

Full fart. Carl Fredrik Graf och Marianne Olovson tar en provtur på rådhusets nya tjänste cyklar. ”Vi hoppas att elcyklarna ska stimulera fler att välja cykeln även vid lite längre förflyttningar, till exempel mellan centrum och Halmstad Arena”, säger Carl Fredrik Graf.

14 Hjärtefrågor 15

TryggHeT, SäkerHeT ocH folkHälSaUnder de närmaste två åren vill kommunfullmäktige att alla invånare i Halmstad ska må bra och känna sig trygga. Den goda hälsan påverkas av de yttre miljöerna, av att boendet är trivsamt och tryggt, att tillvaron är meningsfull genom arbete, studier eller annan sysselsättning men även av faktorer som hälsosam mat och fysisk aktivitet.

oMSorg ocH STÖDUnder de närmaste två åren vill kommunfullmäktige att familjehemsplacerade barn ska uppnå lika goda resultat som andra ung­domar. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska bli mer nöjda med den service de får oavsett om vård­ eller service givaren är privat eller kommunalt ägd. Äldreboenden, servicelägenheter och boenden med särskild service ska vara ändamålsenliga.

Provsmakning. ”Jag uppmanar de som jobbar i köken att hela tiden smaka på maten, så att de vet vad som händer när man tillsätter olika ingredienser”, säger inspirationskocken Andreas Gustafsson.

andreas pannbiffar med hemgjord gräddsås (till cirka 10 personer)

Pannbiffar: 1 dl ströbröd 2,5 dl mjölk 2 kg fläskfärs eller blandfärs 4 ägg 2 gula lökar2 msk timjan3-4 msk senap1 msk socker salt och svartpeppar

• blanda först ströbröd och mjölk, rör sedan i allt det andra. forma till biffar och bryn dem i stekpanna så att de får färg. efterstek i ugnen i 175 grader, 15-20 minuter beroende på stor-lek. spara stekskyn och använd i såsen!

Gräddsås på egen buljong: 1/3 rotselleri 2 morötter1 gul lök 1 palsternacka2 msk örter, timjan och rosmarin 2 l vatten2 dl rött vin1 dl kött- eller kalvfond7 dl mjölk3 dl grädde salt och svartpeppar2 msk svartvinbärsgele maizena

• fräs grönsakerna tillsammans med örtkryd-dorna i olja tills de fått färg. • häll i vatten, vin och fond och koka tills grön-sakerna är mjuka. • tillsätt grädde och mjölk och mixa sönder grönsakerna. • koka upp och smaka av med salt, peppar och gelé. red av med maizena.

Andreas bjuder på Matglädjeifrån restaurangmiljön till hur maten läggs upp på tallriken.

– Vi lyssnar på personalen, eleverna och de boende och försöker skapa en mysighetskänsla. Att äta hos oss ska vara som att gå på restaurang, säger Jennie.

Hur fungerar vi tillsammans i arbetsgruppen? Vilken är min roll? genom att sitta ner och prata med sina jobbarkompisar kan man göra sig kvitt många energitjuvar i vardagen. – Det leder till en ökad arbets-glädje och den känslan tar vi med oss ut till våra kunder, säger Lotta Andersson, under-sköterska inom hemsjukvården och KLIV-samtalsledare.

KLIV, kollegialt lärande i vården, är samtal där Hemvårdsförvaltningens personal utvecklas och lär sig av varandra.

– Det finns mycket erfarenhet bland våra medarbetare som andra arbets­grupper kan dra nytta av, säger Anette Johansson, personaladministrativ chef på Hemvårdsförvaltningen.

Därför har man utbildat nio stycken samtalsledare, som själva jobbar som undersköterskor på kommunens äldreboenden, inom hemtjänst eller hemsjukvård.

– KLIV är ett sätt att föra samtal om svåra frågor, som kan dyka upp när man jobbar med vård och omsorg, säger Anette.

Tid för reflektionSamtalsledarna hjälper andra personal­grupper att få igång en diskussion. Ofta finns inte mycket tid i jobbvardagen för att stanna upp, prata ut och låta alla komma till tals.

– Många problem beror på brist på kommunikation, att man inte lyssnar på varandra, eller inte lägger samma innebörd i orden, säger Lotta.

Men KLIV är inte bara till för per­sonalgrupper som har problem. Ofta handlar det helt enkelt om att få tid att

hitta rutiner för arbetet eller lära känna varandra i en ny arbetsgrupp.

Utegruppen i hemtjänsten på Nyhem har haft fyra av sina fem KLIV­träffar och tycker att samtalen har gett dem mycket.

– Det är inga stora revolutionerande förändringar, men vi har ändrat på små saker som förut tog mycket energi. Vi går inte runt och surar, utan är det något så tar vi upp det direkt – och säger det på ett sätt så att de andra lyssnar, säger Lena Faltin.

Talar samma språkAtt KLIV­samtalen leds av personer som själva jobbar i verksamheten tycker hon är en stor fördel. Det är mycket som man annars hade varit tvungen att förklara.

– Vi är kollegor och nästa dag ska vi gå till jobbet och göra samma saker. Vi förstår vad de pratar om, säger Lotta.

Trivs på jobbet. ”KLIV-samtalen har gjort oss medvetna om var vi lägger vår tid och energi”, säger Gabriela Kowalkowska, här tillsammans med jobbarkompisarna Suzan Fazliu, Tarja Johansson, Lena Faltin och Elisabeth Hagsäter, samt KLIV-samtalsledarna Lotta Andersson och Elisabet Both.

Smaker, dofter och färger som retar aptiten. Det är viktiga in-gredienser i Matglädje, kommu-nens matsatsning för skolbarn och gamla. – Jag hoppas att jag kan bidra med nya idéer och få måltids-personalen att våga lite mer, sä-ger Andreas gustafsson, Halm-stads förste inspirationskock.

Matglädje är inne på sitt andra år och resultaten har inte låtit vänta på sig. Att laga mat från grunden behöver inte vara krångligare, det handlar bara om att tänka lite annorlunda.

– Min uppgift är att inspirera perso­nalen, få dem att vara kreativa i köket och ta till vara på råvarorna på bästa sätt, säger Andreas.

Något som har lett till en del aha­upplevelser ute i köken.

– Idag serverar vi pannbiff med gräddsås gjord på en buljong, som vi kokat själva. ”Varför har vi inte gjort det förut, det var ju inte så avancerat”, var reaktionen från måltidspersonalen, berättar Andreas, som också brukar uppmuntra medarbetarna att laga mer sådan mat som de gör hemma.

– Vi ska dra nytta av den kunskap

som de anställda har med sig från sina olika bakgrunder, säger han.

Logistik i köketFör Andreas, som de senaste åtta åren drivit en lunchrestaurang i Anderstorp, är det självklart att mat ska lagas från grunden, och med lite planering kostar det inte mer.

– Det handlar mycket om framför­hållning och logistik, att de råvaror som behövs finns hemma, säger han.

Tillsammans med måltidsinspiratö­ren Jennie Andersson jobbar Andreas med två kök åt gången och på loven ordnar de inspirationsdagar, till exem­pel dessertskola eller fiskutbildning, för alla medarbetare.

Som på restaurangDen här veckan är de på Karl XI:s ser­vicehus och Andreas har bland annat tipsat om nya kryddor för att variera dagens lunchrätt, pannbiff.

– Det är trevligt att få in lite nya tankar, man blir lätt hemmablind och kör fast i gamla rutiner, säger Anette Svensson, produktionsledare i köket på Karl XI, som varje dag lagar lunch till 200­250 personer.

Andreas och Jennie jobbar med hela måltidsupplevelsen och tittar på allt

I kokboken ”Våra goda sidor” finns fler recept från kommunens restau-ranger på skolor och äldre-boenden. På måltidsservi-ces blogg kan du läsa mer och ladda ner boken:www.maltidsinspirationihalmstad.tumblr.com

Våra goda sidormat lagad med hjärtan

Ett KLIV i rätt riktning

halmstads kommun, box 153, 301 05 halmstad035-13 70 00 • www.halmstad.se

GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL

www.halmstad.se

Övrigt:

Räddningstjänst 1,60 kr Ekonomiskt bistånd 1,60 krVuxenutbildning/Uppdragsutbildning 1,20 krByggnadskontor/Miljö­ och hälsa 0,40 kr

grundskola/barnomsorg

Social omsorg/personlig assistans

gator, parker,idrott/

VA­verksamhet

Äldreomsorg Kommun­gemensam verksamhet

Övrigt Kultur gymnasieskola Kollektivtrafik/färdtjänst

Arbetsliv

En hundralapp i skatt används så här i Halmstads kommun

33,00 kr

22,70 kr

13,30 kr

9,40 kr6,50 kr

2,80 kr 2,80 kr 2,70 kr 2,00 kr4,80 kr

Var kommer pengarna ifrån?

Skatteintäkter

Avgifter, ersättningar,övriga bidrag mm

generella statsbidrag och utjämning

15 %

63 %

22 %

Hur används pengarna?

56 %

31 %

5 %

5 %3 %

Arbetskraft

Material, tjänster, lokaler mm

Pensionskostnader

Bidrag och transfereringar

Avskrivningar

Du som bor i Halmstads kommun betalar 20,43 kronor i kommunalskatt på varje intjänad hundra lapp. Kommunens verksamhet kostar cirka 4 miljarder kronor om året. Pengarna går till barnomsorg, vård av äldre, skolor, underhåll av byggnader och vägar samt annat som behövs i ett väl fungerande samhälle.

varje år görs också investeringar ut över den ordinarie driftsbudgeten. I år räknar kommunen med att in-vestera 527 miljoner kronor. stora in-vesteringar är till exempel att bygga skolor och förskolor, anläggande av nya bostads- och industriområden, parker, nya gator och belysning. här är några exempel (siffror inom parentes är den totala investeringen över flera år).

Kattegattgymnasiet (180) 75

Förskoleutbyggnad, 8 avdelningar 42

Örjansskolan 30

Äldreboende, Sofieberg (107) 30

Enslövsskolan (75) 24

Ny idrottshall, Eldsberga (21) 19

gruppbostad 15

Korttidsboende för unga med autism 13

Södra infarten, etapp II (30) 10

stora investeringar 2012

miljoner kronor