hem & skola

of 16 /16
Projekt ska hjälpa nya lärare samarbeta med hemmen Ett skolhus utan mögel målet i Borgå Alla behövs på arbetsmarknaden Sibboväg för hal för skolbussen I Borgå saknar man skoldirektionerna s k ola He m T E MA: Välja väg & Nr 1/11 Årgång 38 Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

Category:

Documents


3 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

A paper for parents with children in elementary school

TRANSCRIPT

  • Projekt ska hjlpa nya lrare samarbeta med hemmen

    Ett skolhus utan mgel mlet i Borg

    Alla behvs p arbetsmarknaden

    Sibbovg fr hal fr skolbussen

    I Borg saknar man skoldirektionerna

    s k olaHe m t e ma: Vlja vg&Nr 1/11 rgng 38 Utgiven av Frbundet Hem och Skola i Finland rf

  • 2 Hem & skola

    I Finland r de sm skolelevernas skoldagar korta i en internationell jm-frelse. Samtidigt r de finlndska fr-ldrarnas sysselsttningsgrad en av de hgsta i OECD. Korta skoldagar och lnga arbetsdagar betyder i praktiken mnga ensamma timmar fr lgstadie-barn, ifall det inte finns ordnad efter-middagsvrd och klubbverksamhet som de kan delta i.

    Barn under 12 r skall inte vara en-samma flera timmar per dag. D vi dess-utom vet att finlndarna r ett ensamt folk, och lider av det, borde nsta re-gering ha som ml att aktivt strva ef-ter lsningar som minskar barnens en-samhet.

    Frbundet Hem och Skola anser att nsta regeringsprogram borde innehl-la en skrivning om att det blir obligato-riskt fr kommunerna att ordna mor-gon- och eftermiddagsverksamhet fr k 12 och att klubbverksamhet fr ele-verna i tredje klass utvecklas ytterligare bde i utbud och kvalitet.

    Barnfamiljernas behov har ndrats en hel del under vlfrdsstatens utveck-

    ling. En av de viktigaste sakerna fr en frlder r att ha mjlighet att skta sitt arbete och sina barn p ett tillfredsstl-lande stt. Barnen mr bra nr frld-rarna mr bra, och frldrarna mr bra om de upplever att deras barn mr bra.

    Jag har flera gnger ppekat att det r huvudlst att barnen hnger ensamma hemma hela eftermiddagen, och att de, nr frldrarna kommer hem, skall ru-sa till olika hobbyer. Klubbverksamhet kan inte och skall inte erstta alla hob-byer, men en hel del konst-, musik-, och idrottsaktiviteter kunde lika bra erbju-das i skolans utrymmen genast efter att skolan tagit slut p eftermiddagen. Det sker bst om skolornas verksamhets-planer ven inbegriper klubbverksam-heten.

    Lrarfacket OAJ, Vanhempainliitto och Frbundet Hem och Skola med fle-ra har gjort en appell infr riksdagsva-let som gr under namnet En rst fr skolan.

    Syftet r att gra bde vljare och kan-didater uppmrksamma p frutstt-ningarna fr en hgklassig och trivsam

    skola. Ett av de omrden som man velat lyfta fram r just skolornas klubbverk-samhet. Det betyder att alla parter som r engagerade i barns skolgng inser hur viktigt detta verktyg r. I nsta riks-dagsval avgrs om ven resten av sam-hllet inser hur stor sak det r fr ett li-tet barn att inte behva vara ensam.

    CorInnA TAmmEnmAAfrbundsordfrande

    tidning utgiven av: Frbundet Hem och Skola i Finland rf.

    ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, frbundsordfrande.

    Redaktr: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

    Layout: Pia Ahlberg.

    Prmbild: Mikael Nybacka.

    mlgrupp: Frldrar med barn i svensk skola.

    Barn skall inte vara ensamma

    Vad ska jag bli?

    Vid mnga middagsbord, kafsitsar med kompisarna och ensamma timmar vid da-torn funderas det nu hrt p framtiden. Ett steg till in i vuxenlivet skall tas av alla de femtonringar som nu gr ut hgstadiet.

    r jag praktiskt lagd? Gillar jag att meka, baka, sga eller sy mer n att lsa och rk-na? Borde jag g gymnasiet fr skerhets skull? Allmnbildning r vl aldrig bortkas-tad

    Det r besvrliga frgor man mste ta stllning till i blomman av sin tonrsperiod, nr det r helt andra saker som intresserar mycket mera, till exempel kompisar och det motsatta knet.

    Man har varit p prao, gr p studiebesk dr den aktuella skolan presenteras vlta-ligt och positivt. Frldrarna trycker kanske p. Alla i vr slkt har faktiskt blivit stu-denter. Du skulle nog ha kapacitet till det ocks. Frsk anstrnga och skrpa dig li-te nu

    Vad tnker kompisarna gra? Om alla andra brjar i gymnasiet/yrkis varfr skul-le inte jag ocks gra det?

    Det snurrar och snurrar. Man tnker att hela ens framtid nu vilar p det hr beslu-tet. Man mste vlja rtt.

    Lyckligtvis r det inte s illa. Medan man studerar vidare mognar man, fr fler infalls-vinklar oberoende av vad man nu har rkat vlja. Frldrarna lugnar sig och brjar inse att det kanske inte behvs en arbetsls aka-demiker till nr deras praktiskt lagda son/dotter har goda mjligheter att komma in p arbetsmarknaden inom en bransch dr han eller hon behvs.

    Det goda med dagens finlndska utbild- ningssystem r att det r jmlikt. Alla har mjlighet att studera oberoende av vad ens frldrar gr eller hur mycket pengar de har. Alla kommer frsts inte in p vad de vill. Man mste vara motiverad och veta vad man vill. Det r frsts lttare sagt n gjort.

    En annan god sak r att man inte r fast fr evigt om man rkat vlja fel. Man kan byta inriktning och bygga p sina studier.

    S det hr stora beslutet som nu ligger framfr en r inte s livsavgrande nd. Men visst skall man fundera och resone-ra ver detta frsta viktiga beslut. Att dis-kutera med kompisar, lrare, studiehandle-dare och inte minst frldrarna r viktigt. Anvnd alla du kan som bollplank fr dina tankar och fatta sedan beslutet sjlv.

    TUa RaNNiNeN

    MikAel NybACkA

    koluMNeN

    CoRiNNA TAMMeNMAAordfrande

    MiCAelA RoMANTSCHuk-PieTilverksamhetsledare

    MAARiT weSTeRNinformatr

    TuA RANNiNeNredaktr

    Distribution: Delas ut i klassen och brs hem av eleverna.

    tryckeri: kSF Media, Vanda 2011

    Upplaga: 37 000.

    annonsfrsljning: ky lisbeth lnn qvist kb, Sandbackavgen 8 D, 02200 esbo. Tfn 09 803 9553. e-post: [email protected]

    annonspris: 1,50 e/spmm.

    Kansliet: Frbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74. e-post: [email protected]

    leDAReN

    Det r huvudlst att barnen hnger ensamma hemma hela eftermiddagen, och att de, nr frldrarna kommer hem, skall rusa till olika hobbyer.

  • 3Hem & skola

    En gamling mr bra att frscha upp sig ibland.

    Vi och vr skola har tjnat lnge och bra, men d man alltid fick ta lite sats fr att sga namnet beslt vi oss fr att helt enkelt kalla tid-ningen Hem & skola.

    Oberoende av namn r grund-idn bakom tidningen den sam-ma: Att hlla intresset fr vra barn levande bde hemma och i skolan, att beskriva skolverklighe-ten och arbeta fr ett gott samar-bete frldrar och skola emellan. Vi skriver ocks grna om perso-ner som inspirerar eller utmanar oss i form av vad de gr och vad de tnker. Dessutom sprider vi grna goda ider frn fltet vidare. Det finns mnga, mnga frldrafr-eningar som gr ett gott, ofta ny-skapande arbete och mnga fr-ldrar som ger av sin tid och sitt arbete fr hela skolans bsta. De r vrda att lyftas fram.

    Med hopp om att du skall trivas med det nya utseendet nskar re-daktionen dig goda lsstunder!

    TUa RaNNiNeN

    Hem & skola Varsgod!

    iNTeRVju

    Hur ska lrare och frldrar samarbeta p bsta stt? Det har lrarfortbildaren och utbildningsplaneraren Margareta Bast-Gullberg vid Centret fr livslngt lrande i Vasa underskt genom att frga frldrar och lrare runtom i Svenskfinland.

    Studien gjordes i skolor dr samarbetet fungerar vl och me-ningen r att lyfta fram goda ex-empel, sger Margareta Bast-Gullberg.

    Ur svaren kunde hon lyfta fram fyra byggstenar som samarbetet vilar p: Kontinuerligt, msesi-digt lyssnande, skapande av res-pekt, skapande av frtroende samt dialog.

    Det handlar om att bygga upp samarbetet tillsammans och att stta barnet i centrum.

    I en del skolor bjuder man ibland in frldrarna till en van-lig skoldag eller ett morgonml. Att stta sig ner och lyssna p varand ra r kanske nd inte all-tid s ltt, och det mnga frld-rar inte viss te var att det r skolan som ska ta frsta steget.

    Gr ngot tillsammans Enligt lroplanen r det skolan som ska se till att frldrarna in-kluderas i samarbetet kring bar-nets bsta. Genom att bjuda in till ppet hus, infokvllar eller till exempel gemensamma volley-bollkvllar lr frldrarna och l-rarna knna varandra. D blir det ocks lttare att skapa dialog.

    Bde lrare och frldrar upp-skattar utvecklingssamtalen, men speciellt frldrarna ns-kar att man kunde trffas ngon annan gng ocks.

    De flesta som svarade var ense om att kontakten mellan skolan och hemmen blir smre nr bar-net brjar hgstadiet. Dr ligger den verkliga utmaningen.

    Hur prata? Lrarna efterlyser mera verktyg fr att lra sig skapa en dialog och bygga upp ett frtroende. Det r ngot man inser frst ute p fl-tet och drfr behvs fortbild-ning speciellt bland unga lrare.

    Skolor och kommuner kan sva-ra p lrarnas nskeml om ett aktivare grepp i samarbetet mel-lan hem och skola genom att er-bjuda lrare konkreta mjlighe-ter att fortbilda sig i mtet med frldrar. Underskningen visa-de att det frn lrarhll finns en efterfrgan p utbildning i sam-talsmetodik, gruppsykologi samt problem- och konfliktlsning.

    De nio skolor som deltog i stu-dien valdes ut i Nyland, boland

    och sterbotten. Tv hgstadier och tv lgstadier, ett litet och ett stort, valdes ut per region. Cirka 80 lrare och 500 frldrar sva-rade.

    Den aktuella underskning-en har Margareta Bast-Gullberg gjort inom ramen fr ett sam-arbete med Frbundet Hem och Skola. Det r en del av ett strre nordiskt projekt som koordine-ras av nordiska frldraorgani-sationer och som erhllit ekono-miskt std via Nordiska Minister-rdets Nordplus-program.

    AnnE SjkvIST

    Projekt hjlper lrare samarbeta med hemmen

    ppenhet och dialog r viktiga fr samarbetet mellan lrare och frldrar, sger margreta Bast-Gullberg. ANNe SjkViST

    NoRDPluS Projektets syfte r att skapa fort-bildningshelheter fr lrare och ge dem verktyg att mta frldrar p ett konstruktivt stt.

    Ur rapporten framgr att strsta delen av lrarna anser att skolor-na borde ta ett strre ansvar i att uppmuntra elever, frldrar och lrare till samarbete.

    Rapporten byggstenar fr sam-verkan mellan hemmet och sko-lan, finns att lsa p www.he-mochskola.fi

    Det handlar om att bygga upp samarbetet tillsammans och att stta barnet i centrum. Lsstunder

    och lgerskolorHem och Skolas samarbete med Lisi Wahls stiftelse fr studieunderstd bidrar i r till lsstunder och lgerskolor.

    I r var det lrarna i rskurs 5 som kunde anhlla om ett bokpaket med 10 olika bcker. Totalt har nu 160 bokpaket 10 bcker ntt sina mottagare.

    Bland bckerna finns fyra titlar skrivna av finlandssvenska frfat-tare, nmligen Ellens annorlunda fest och Mor ris, Leia och pappor-na av Monica Vikstrm-Jokela, Tsarens galejor av Yvonne Hoff-man och Kalle Knaster, Miranda och Piraten som skrivits av Cari-na Wulff-Brandt.

    Den svenska astronauten och frfattaren Christer Fuglesang tar den elvarige lsaren i rskurs 5 med sig p Rymdresan.

    Ett gldjande beslut om sam-manlagt 76 000 euros under-std fr lgerskolor har nu ntt 134 klasser eller grupper i skolor i Svenskfinland.

    Skolor som har en frldrafr-ening som r medlem i Frbundet Hem och Skola hade frra hsten mjlighet att anska om bde l-gerskolstipendiet och bokpaketet fr 2011.

    i koRTHeT

    GNURF

  • 4 Hem & skola

    UNGA TEATERN, DIANA-SCENENSkillnadsgatan 7, 00130 HelsingforsINFO UNGATEATERNlsWWWUNGATEATERNlBiljetter: 12 `, gruppbiljetter till morgon-frestllning 9/8 `,tfn (09) 8620 8200

    4EATERPkTVkSPRkKITVkSTiDER

    Ella har roliga vnner, en trevlig klass, och en konstig lrare. Allt skulle vara ganska bra, frutom att Pate antagligen stannar p klassen och lraren antagligen kommer att bli vrkt frn sin bostad. Pate kan nmligen inte multiplikationstabellen, han anser att en blivande rockstjrna inte behver den. Den kan ju hans manager lra sig istllet. Lraren hotas att bli vrkt fr att hans hundar ylar p natten, och disponenten p dagen. Till all tur hittar Tompa p lsningen. Tompa r ett geni.

    Text: Timo ParvelaDram., regi och musik: Katriina Honkanenvers: Pasi Hiihtola

    P DIANA-SCEN I HELSINGFORS 12.3.-7.5.

    ntligen p sv

    enska!

    Den hejdlst r

    oliga

    i koRTHeT

    Arbetsmarknadslget ser bra ut p finlandssvenskt hll och det kommer att behvas kompetent folk inom de fles-ta branscher framver.

    Heidi Backman r undervis-ningsrd p Utbildningsstyrelsen och har fljt med trenderna inom utbildning och arbetsmarknad de senaste femton ren. Snart kom-mer resultatet av prognosen Yrke 2025 att publiceras.

    Hon r glad ver att yrkesut-bildningen under de senaste ren blivit allt populrare bland unga. I och med att pensionsboomen r s kraftig behvs det mnniskor i snart sagt alla branscher.

    Mest skriande r behovet i vrdbranschen. Det behvs yrkes-kunnigt folk som p svenska kan skta vra barn och ldringar.

    Ocks inom maskin- och me-tallbranschen behvs arbetskraft, framfr allt i sterbotten, liksom inom byggbranschen och trans-port. Numer krvs det en trerig yrkesutbildning fr att man skall kunna bli yrkeschauffr.

    Oskert kring itEn bransch dr frgetecknen fr nrvarande r stora r it-bran-schen.

    Det finns ingen som med s-

    Alla behvs p arbetsmarknaden

    Till exempel nrvrdare och frisrska eller kosmetolog, s man kan ge mngsidig service vid hembesk hos ldringar. Det lnar sig ver huvud taget att tnka i nya banor.Heidi BackmaN undervisningsrd

    LEVHGSKOLAN FR LIVETGemensam anskan 7.3 12.4.2011.

    Det r dags att gra viktiga val fr framtiden. Teorier eller praktiska frdighe-ter? Arcada erbjuder dig en sprngbrda till en lysande framtid och ett rikt liv. Du kan avlgga en hgskoleexamen i ekonomi, turism, teknik, media, idrott eller social- och hlsovrd. I en milj dr de unga r i centrum. Vi frskrar dig, p Arcada r du aldrig ensam. Fyll i din anskan och kom till Arcada! www.arcada.

    ANSK! SEARCADA.FI

    kerhet kan sga om Finland lyck-as hvda sig p det omrdet eller inte.

    Mat behvs alltid och det ser bra ut med sysselsttningen inom tu-rism- och kosthllsomrdet.

    Det kan hnda att folk har trttnat p industrimat och vill ha nrproducerad mat i stllet. Inom restaurangbranschen kan man in-te utlova god sysselsttning, dr-emot nog inom storkk.

    Kombinera yrkenHeidi Backman sger att det kan vara en god id att kombinera oli-ka utbildningar.

    Till exempel nrvrdare och frisrska eller kosmetolog, s man kan ge mngsidig service vid hembesk hos ldringar. Det lnar sig ver huvud taget att tn-ka i nya banor.

    Det finns nd branscher som det lnar sig att tnka efter tv gnger innan man ger sig in p dem och det gller kulturyrkena.

    Situationen fr typiska fri-lansyrken som hantverkare och skdespelare r knepig. Men det r klart att man skall frska om man r begvad och brinner fr det, sger hon.

    Ocks inom den populra medie utbildningen rder ett visst verutbud.

    Det kan lna sig att verkligen fundera om man vill jobba med det eller om man kan ha det som hobby eller komplement till ngot annat yrke.

    Nr det gller gymnasieutbild-ningen s r det inte s ltt att f arbete som humanist eller stats-vetare fr tillfllet. Dremot be-hvs ingenjrer, diplomingenj-rer, jurister och vissa mneslra-re liksom folk i vrdyrkena.

    I sder r bristen p kompeten-ta barntrdgrdslrare stor.

    Arbetslivet ser olika ut p oli-ka hll i Svenskfinland, men Hei-di Backman tycker att utbildning-en rtt vl r anpassad efter de oli-ka behoven.

    Som frlder r det viktigt att lyssna till sitt barn och att upp-muntra det att ska till sdana studier som ger honom eller hen-ne lmpligt stora utmaningar. Fr en del barn r det gymnasiet fr andra yrkesutbildning som gller. Alla yrkesgrupper kommer att be-hvas.

    TUa RaNNiNeN

    Frre besk hos tandlkareSkoleleverna kallas alltmer sl-lan till tandlkaren i Helsingfors. Frut granskades barnens tnder rskurs 1, nu kallas de till gransk-ning som 9-ringar. Fre det skts de av en tandhygienist eller tand-skterska.

    Den nya praxisen togs i bruk i hstas. Orsaken r att kerna till tandlkaren r vldigt lnga. Tandlkarna r bekymrade och anser att tandskterskorna fr ett fr stort ansvar. Ett svrt bettfel el-ler dold karies kan vara svra att upptcka.

    Jmfrt med fr fem r sedan finns det fler barn med helt hl-fria tnder. Dremot r allt fler av dem som behver brdskande behandling under 18 r. Numera mste man dra ut en tand p barn nstan varje vecka, vilket var vl-digt ovanligt p 1990-talet.

    Reformen hamnade i papperskorgenDen nya timfrdelningsreformen, som sttts och bltts i flera r, har hamnat i papperskorgen.

    Centern hnvisade till dlig ekonomi och kunde inte godkn-na att kommunerna lggs att betala fr reformen. Partiet an-ser att grundskolan inte behver nya mnen som drama. Tidigare skrotades frslaget om att infra etik som mne. Ocks frslaget att bredda sprkundervisningen urvattnades.

    Frgan kommer sannolikt att diskuteras mycket infr riksdags-valet. Det blir den nya regeringens sak att planera vidare.

    Fattigdom gr i arvFattiga frldrar kar risken fr att barnen mr dligt, visar en stu-die inom forskningsprogrammet Utmaningar fr folkhlsan.

    Skillnaderna syns redan i bar-nens fdelsevikt. Problem senare i livet, till exempel omhnderta-gande, psykiska problem, krimi-nalitet och utebliven utbildning tillspetsas med kade ekonomis-ka svrigheter hos frldrarna.

    Ocks tonrsgraviditeter och klamydia hos flickor har ett sam-band med detta. Det r frldrar-nas svaga frankring i samhl-let som skapar ett negativt soci-alt arv.

    Studien visar att var femte fin-lndare fdd 1987 hade fre 21 rs lder har ftt vrd fr psykis-ka problem och att 10 000 saknar examen efter grundskolan.

    Andelen barn som lever i hus-hll med lga inkomster har tre-faldigats p femton r.

    Mnga barn har smnsvrigheterUngefr hlften av barnen lider ngon gng av smnsvrigheter. Smnproblem kan frsmra kon-centrationsfrmgan, minnet, in-lrningen och utvecklingen.

    ldre barn kan sova dligt p grund av stress, mobbning eller andra starka upplevelser.

    Den nuvarande livsstilen fa-voriserar vakande. Barnen ska f motion, men inte vldigt sent. Kvllen borde fredas s att det ef-ter klockan sju p kvllen inte blir till exempel tung fysisk trning, sger medicine licentiat Leena Pihlakoski.

    iNTeRVju

  • 5Hem & skola

    Gymnasium eller yrkesskola? Valet beror lite p var du bor.

    I huvudstadsregionen r intresset fr att g i gymnasium fortfaran-de strre n p andra orter dr yr-kesskolan kan ses som ett lika gott alternativ.

    Men det har ndrat. Frut ha-de yrkesskolan en dlig klang, men nu r eleverna mer positivt instllda, sger studiehandleda-ren Helena Martin vid Mattli-dens skola i Esbo.

    Hon berknar att lite ver hlf-ten av niorna sker till gymna-siet som finns i samma byggnad som hgstadiet och r bekant fr alla, medan tio procent sker till ett specialgymnasium och om-kring tjugo procent till yrkessko-lan Prakticum. Fr ngra r tion-de klassen ett alternativ.

    Frldrarnas inverkan p ele-vernas val r nog stor. Det r kan-ske drfr gymnasiebengenhe-ten r s stor i Helsingforsregio-nen. Som ngon sade: Prakticum r nog bra, bara det r grannens barn som brjar dr.

    Enligt Martin har vuxna svrt att veta vad som r hg- och lg-status bland ungdomarna.

    Skolvalet r en process. Det r viktigt att prata och fundera, men jag frsker sga att de skall vl-ja sjlva.

    Man skall kruxa fr minst tre al-ternativ i anskningen. Enligt He-lena Martin r det svrast att ve-ta vilket alternativ de skall stta

    frmst fr dem som har omkring sju i medeltal, eftersom det r svrt att komma in i gymnasiet.

    Man brjar taktikera. Stter man yrkesskola p frsta plats ger det tre pong. Men man vill kan-ske hellre till ett gymnasium. Det r hrt fr eleverna, de mste fat-ta modiga beslut.

    Lng vntanI Karis r det lika vanligt att man brjar i yrkesskola som i gymna-

    sium. Bda skolorna finns p or-ten.

    Jag har skickat den gamla an-skningsblanketten p papper hem till eleverna och vrdnads-havarna skriver under. En del fr-ldrar pverkar elevens val gans-ka mycket och det r nog bra att diskutera hemma, sger studie-handledaren Tove Gestranius i Karis hgstadium.

    Fr att komma in i gymnasiet i Karis krvs ett medeltal p 7,2.

    Det finns i samma byggnad som hgstadiet s trskeln r in-te hg. Man knner nog ocks bra till vad Axell har att bjuda. Yr-kesskolan har presenterat sig p mnga olika stt och eleverna har kompisar som gr dr, sger Ges-tranius.

    Helena Martin sger att det r tungt fr eleverna att vara tvung-na att vnta i tre mnader tills det klarnar var de kan brja.

    TUa RaNNiNeN

    Ungdomsverkstaden SVEPS Ungdomsverkstaden Sveps riktar sig till 16-28 ringar som saknar studie- och arbetsplats. Sveps erbjuder ungdomarna alternativa, flexibla och individuella lsningar fr framtiden.

    Sveps mlsttning r att frbttra svensktalande ungas mjligheter till studier och arbete, motarbeta skol- och studietrtthet samt frbttra ungdomarnas vlmende. Sveps hjlper ungdomar att ska utbildning, och praktikplats eller arbetsplats. Ungdomsverkstaden har non-stop antagning, vilket innebr att man kan brja nr som helst.

    Sveps samarbetar aktivt med huvudstadsregionens kommuner, arbets- och nringsbyrer, utbildnings- och ungdomssektorn, socialsektorn, arbetsgivare samt andra aktuella samarbetspartners. Det sektorver-gripande samarbetet frebygger utanfrskap och utslagning fr ungdomar.

    Sveps upprtthlls av Helsingfors, Esbo, Grankulla, Kyrksltt, Vanda samt fonder.

    Fr mera information ring 050-431 0226eller g till vr hemsida.

    ju fler man pratar med om sitt skolval desto klarare bild fr man. MikAel NybACkATungt att vnta p besked

    STuDieVAl P webbplatserna studieinfo.fi och opintoluotsi. fi finns mycket in-formation om utbildningar efter grundskolan.

    Den 18 mars skall den gemensam-ma anskan till gymnasie- och yr-kesutbildningen vara inlmnad. Anskan sker elektroniskt p www.studieval.fi. Anskningstiden br-jar den 28 februari.

  • 6 Hem & skola

    Att fortstta som frut skulle ha varit att spela rysk roulette med barnens hlsa, sger Hem och Skola-fren-ingens ordfrande Birgitta Berg-Andersson om Kvarn-backens skola, som drabbats av mgel och fuktskador.

    Kvarnbackens skola i Borg med omkring 350 elever r en av de strsta lgstadiesskolorna i Svenskfinland. Under flera r har bde lrare och elever klagat ver olika symptom p grund av inom-husluften.

    Nr det i november r 2009 droppade in vatten i ett av klass-rummen genom taket p en l-rares bok blev situationen akut. Lokalcentralen gjorde en under-skning av klassrummet och hit-tade bland annat mgel och strl-svamp, sger Berg-Andersson.

    Det var starten p en kamp dr bde frldrafreningen och l-rarna jobbat fr en skolmilj dr varken barn eller lrare far illa.

    P vren lmnade vi in en adress till stadsstyrelsen och krv-de en totalrenovering av skolan.

    Efter ett flertal mten krvde hlsoskyddet att vissa reparatio-ner skulle gras under somma-ren r 2010. De hade inte nskad effekt och sjukanmlningar bland bde elever och lrare fortsatte som tidigare.

    Barnen bort Inom Kvarnbackens Hem och Skola har vi kmpat fr att f ut barnen frn skolbyggnaden, sger Berg-Andersson.

    Den 8 december i fjol tog stads-

    fullmktige ntligen upp ren-det.

    Pengarna beviljades och i br-jan av januari fattades beslutet att barnen skall flytta ut till vren. Ef-ter sportlovet studerar skolelever-na i temporra utrymmen i vntan p baracker. Klass 12 kommer att ha sina lektioner i Borg Handels-lroverk. De vriga eleverna stu-derar i det s kallade WSOY-huset i Borg centrum. Det r en gam-mal tryckeribyggnad som redan lnge tillflligt har anvnts av ett flertal skolor.

    Det temporra arrangemang-et har inte fallit alla i smaken. Det finns mnga ppna frgor bland annat angende skoltransporter och gymnastiktimmar.

    Knslorna r blandade. Al-la frstr inte hur allvarlig f-rekomsten av mgel och strl-

    svamp egentligen r. Kanske det nd har talats fr litet om hlso-effekterna.

    Birgitta Berg-Andersson sger att det knns jobbigt att alla inte r njda med arrange mangen.

    Inom styrelsen r vi njda. Vi har alla jobbat fr att f ut barnen s snabbt som mjligt.

    Under processen har frldra-freningen blivit vl bemtt s-vl av skolans personal som av staden.

    Vi har nnu ett ml kvar och det r att f barackbestllningen gjord s att utlokaliseringen av eleverna inte blir permanent.

    D man trycker p frn olika hll kan man pskynda proces-sen. Det har skert haft en inver-kan, sger Berg-Andersson om re-sultatet av deras anstrngningar.

    mArIT BjrkBACkA

    iNTeRVju

    0

    5

    25

    75

    95

    100

    0

    5

    25

    75

    95

    100

    0

    5

    25

    75

    95

    100

    0

    5

    25

    75

    95

    100

    hbl hevosenkenk16. joulukuuta 2010 2:00:34

    Ett skolhus utan mgel mlet i Borg

    kvarnbackens Hem och Skola-frenings ordfrande Birgitta Berg- Andersson r njd ver att skolarbetet kan fortstta i temporra skol-hus. MARiT bjRkbACkA

    Bsta klasspappa & -mamma!Har din skola ftt kulturpaket?

    Kultur i skolan Svenska kulturfonden bjuder alla skolor (och dagisar) kulturpaket via www.kulturiskolan.fi. Man kan f en kulturarbetare inom teater, musik, bildkonst, osv till skolan fr 10 h. Skolan kan f fyra paket 10h/r.

    Kulturbonus Om skolan senaste lsr anvnt minst tv kulturpaket inom Kultur i skolan, kan de f Kulturbonus (max 2000 e) fr ett kulturevenemang (teater, konsert, museum, film, mm.) utanfr skolan.

    Nyhet! Kultur p eftis Ls mera p vr webbplats och kolla med din eftis, om de tnkt vara med!

    www.kulturfonden.fi

    ABITURIENTKURSER6-17.6 2011 Engelska, nska och lng matematik

    Subventionerad logi, info av kansliet!

    ANIMERA MED BARN OCH UNGA20-21.8 2011 Kursledare Antonia Ringbom

    Anmlningar till kansliet senast 19.5Tfn 040 186 0131 eller

    [email protected] till vr nya byggnad p Helsingfors universitets centrumcampus Studera samhllsvetenskaper p svenska i Helsingfors

    Vid Soc&kom kan du studera

    t+PVSOBMJTUJLt4PDJBMUBSCFUFt4PDJBMQTZLPMPHJt4PDJPMPHJt4UBUTLVOTLBQt3UUTWFUFOTLBQ

    Besk vra webbsidor fr att lsa mera http://sockom.helsinki.fi

    Svenska social- och kommunalhgskolan vid Helsingfors universitet

  • 7Hem & skola

    Mngsidig utbildning i skrgrden ! www.fiskeriskolan.fi 02-4546 300

    Ettriga linjer (direktanskan)MIX!, MUSIK, VRD

    Triplautbildning3 & STUDENT (173)

    UniversitetsavdelningenJapanologi

    Fria kristliga folkhgskolan (1891), PB 46, Kaserntorget 1, VASA. Tfn (06) 319 1500 Fax (06) 319 1510 Email [email protected]

    [email protected] FKF 2011-2012

    Inveon, Edelfeltsstigen 1 ( Haiko )Kombinationsfordonsfrare

    FordonsmekanikerVerkstadsmekaniker

    HusbyggareElmontr/Automationsmontr

    ICT-montrFrisrKock

    YrkesstartenInveon, Lundagatan 8 (centrum)

    Artesan; MiljbyggeBildartesan; Grask planering

    Bildartesan; Skulptur/ Smyckekonst

    Mera information om vra utbildningar hittar du p www.inveon.

    Kontakt: stra Nylands yrkesinstitut Inveon, Edelfeltsstigen 1, 06400 Borg

    Tfn. 02 07 09 200 [email protected]

    Mera information om vra utbildningar hittar du p www.inveon.fi

    Anskningstid 28.2 - 18.3.2011

    Hur lnge sitter ditt barn i bilen?

    Delta i underskningen p skolbarn.fi och

    vinn biobiljetter!

    Tema nr 1/2011: Trak

    G in p www.skolbarn. och delta i diskusionen!

    !RTIKLARs&ORUMs6IDEOs,NKARs'ALLUPs&RGAEXPERTENs3TATISTIK

  • 8 Hem & skola

    Sibbovg fr hal fr

    skolbussen SkolReSAN Hgst tv och en halv timme frr skolresorna ta per dag, in-klusive vnte-tider.

    Ls mera om barn och trafik p sajten skol-barn.fi.

    Fr flera av eleverna i Boxby sko-la i Sibbo brjade vrterminen li-tet annorlunda. Vdret slog om frn kallt till varmt och vgarna var hala. Nr skoldagen var slut kom bussen som vanligt till sko-lan. Chauffren ppnade drren och meddelade barnen att han in-te kunde kra lngs den krokiga Boxvgen eftersom den var allde-les fr isig. Han erbjd dem nd att ka med till landsvgen mellan

    Borg och Helsingfors som ligger mindre n en kilometer frn sko-lan.

    Han pratade bara finska och eftersom flera av barnen inte kun-de ordentlig finska fick deras vn-ner tolka. Han borde ha meddelat mig om att han inte kunde ta med barnen och inte bara lmna dem vid en servicestation vid landsv-gen. Om de hade stannat hr ha-de jag bestllt en taxi t dem fr

    Vad skall man gra om skolbussen inte kr? Den frgan fick elever i Boxby skola i Sibbo grunna ver nr busschauffren meddelade att bussen inte kan kra dem nda hem p grund av en isig vg.

  • 9Hem & skola

    RePoRTAge

    Hur skall man kunna veta nr det r fr halt och skolbussarna inte kr?

    de har rtt till sin skolskjuts, s-ger Anna-Karin Brunberg, rek-tor fr Boxby skola.

    Lyckligtvis kunde eleverna ringa till anhriga fr att be dem om skjuts. P det sttet kom alla hem utan problem.

    Min kompis ringde till sin mormor som kom och hmtade oss, berttar Andrea sterman, femteklassare i Box skola.

    Krokig och isig skolvgAndreas skolvg gr lngs den krokiga Boxvgen. Vgen r in-te graderad som farlig, men det r samma vg som busschauffren dmde ut som alldeles fr isig fr att kunna kra lngs den dagen. Frgan r om det r tryggt att lm-na lgstadieelever vid vgkanten fr att lta dem sjlva ta sig hem lngs en sdan vg?

    Vid bildningskansliet berttar Annika Lundstrm, ansvarig fr skolskjutsarna, att Boxvgen varit ett problem nda sedan vgverket konkurrensutsatte underhllet av

    vgarna. Underhllet gick till en privat fretagare.

    Om bussen inte kommer p morgonen s skall man g tillba-ka hem och vnta och se om ns-ta buss kommer. Om den inte kan kra frn skolan skall barnen ty sig till personalen i skolan som hjlper till att ringa vrdnadsha-varen.

    Skolskjutsarna lngs Boxv-gen sker med bussar i linjetra-fik. Chauffren skall drfr inte meddela skolan, men nog sin chef om det uppstr problem. Chefen meddelar sedan bildningskans-liet. Ngot srkilt avtal mellan skolan och bussbolaget finns allt-s inte.

    ndrade regler Trafikchef Dick Wallenius vid Borg Trafik, som trafikerar lin-jen, berttar att det hela handlar om ett missfrstnd frn chauf-frens sida.

    Vi har diskuterat saken och i framtiden lmnas barnen kvar i

    skolan om det uppstr en liknan-de situation. Om bussen redan har hunnit kra en bit kr den till-baka till skolan.

    Det r chauffren som gr den sista bedmningen om det r tryggt att kra eller inte. Bedm-ningen grs frn fall till fall ute p vgen.

    Fr Andreas frldrar har inci-denten nd lmnat en del frge-tecken.

    Det knns litet oskert. Hur skall man kunna veta nr det r fr halt och skolbussarna inte kr? Det borde finnas en garanti fr att barnen faktiskt fr sin skjuts hem frn skolan, sger Ingeborg s-terman, Andreas mamma.

    efterlyser sunt frnuftKurt Torsell efterlyser sunt fr-nuft eftersom det alltid r de vux-na som r ansvariga fr barnen. Han r sakkunnig i de svensk-sprkiga undervisningsrendena vid kommunfrbundet.

    Det naturliga skulle ju ha va-

    rit att fretaget meddelade sko-lan. Kontakten mellan skolan och skolskjutsarna r annars ocks livlig. Det kan glla allt frn nd-rade skoltider till ledigheter.

    I regel fungerar skolskjutsar-na bra. Detta srskilt om man tar i beaktande att hela 25 procent av skolbarnen i hela landet r bert-tigade till skolskjuts.

    D vi lever i kommunala kris-tider dyker ofta frgan om dy-ra skolskjutsar upp i olika kom-munfullmktiges mteslistor. Torsell fnyser t kommunernas spariver. Han tycker att det r fel att spara genom att stnga skolor fr att i stllet se pengarna g till de allt lngre skolskjutsarna nr elever frn ett stort omrde krs med taxi till skolan.

    Hr brukar vi sga att man skall rkna helhetspriset och inte spara en lrartjnst nr medlen sedan brinner p taxiskjutsar.

    mArIT BjrkBACkA, textmIkAEl nyBACkA, foto

    vanligen gr bussen som den skall och Andrea ster-man kommer tryggt hem med den.

    den krokiga och isiga Boxvgen r en ut- maning fr busschauffren om vintern.

    kim ster- man och inge-borg sterman hoppas att det inte blir ngra problem med skolskjutsar-na i fortstt-ningen.

  • 10Hem & skola

    S:t Karins och Kervo fr svenska skolorBde i Kervo och i S:t Karins har frldrarna i ratal kmpat fr att

    f en svensk skola i sina kommu-ner. Nu har kampen burit frukt.

    Det svenska lgstadiet i S:t Ka-rins har de facto redan funnits i fy-ra r, men har administrerats av

    Sirkkala skola i bo. Nu har po-litikerna nd mognat till ett be-slut. Fyra klasslrartjnster grun-das och 22 nya ettor vntas inleda skolgngen i hst.

    Man inser att det r bra fr imagen med en svensk skola som vxer. Om ngra r kommer vi att ha lngt ver hundra elever, sger klasslraren Maria Engblom.

    Den svenska skolan inledde sin verksamhet i ett allaktivitetshus fr fyra r sedan. Fr tv r sedan flyttade man in i en flygel i den finsksprkiga Hovirinnan koulu, som har omkring 300 elever.

    Det har gtt vldigt bra. Perso-nalen har varit mycket tillmtes-gende och tagit in oss i gemen-skapen, sger Maria Engblom.

    Ocks i Kervo grundas ett svenskt lgstadium d nybrjare och elever som tidigare har gtt i svensk skola i Sibbo i hst flyttar in i Kanniston koulu.

    Det blir sammansatta klasser frn rskurs 16. Vi hoppas f ihop till tv klasser och tv lrare, sger verkchef Tiina Larsson.

    TUa RaNNiNeN

    Gymnasier i samarbete-fr kvalitet-fr kunskap-fr flexibilitet

    -fr framgng-fr framtid-fr Dig

    Idrottsgymnasietidrottsgymnasium

    Kristinestads gymnasiumNrpes gymnasium

    Gymnasiet i Petalax

    Vasa gymnasium

    Vasa vningsskolasgymnasium

    Vr samgymnasium/

    Korsholms gymnasium

    KOTKA SVENSKA SAMSKOLA x IDROTTSLINJE med Sdra Kymmenedalens Idrottsakademi x yrkesstudier och gymnasiekurser

    via GYNSAM och Ntteam st

    tel. 05-219 0800 www.kotkasamskola.com

    Intresserad av gymnasiestudier?

    ...av en framtid med tv sprk?

    Vlkommen att stifta bekantskap med gymnasiestudier vid Svenska Privatskolan i Uleborg. Vi kan erbjuda bl.a. nya, moderna undervisningsutrymmen mitt i staden och sm undervisningsgrupper med god atmosfr. Idrottsakademin r ett bra alternativ fr dig som r toppidrottare. Det r ven mjligt att f std fr boende och resor mellan hem och skola. Ta grna kontakt med studiehandledare eller rektor om Du vill beska skolan!

    Anskningar frmst via den gemensamma anskan till SPSU. Anskningstid 28.2-18.3.2011

    040 - 8206016 studiehandledare Eva strm

    044 - 5488260 rektor Anders Wentin

    Svenska Privatskolan i Uleborg, Sepnkatu 7, 90100 Uleborg www.spsu.fi

    Intresserad av gymnasiestudier?

    ...av en framtid med tv sprk?

    Vlkommen att stifta bekantskap med gymnasiestudier vid Svenska Privatskolan i Uleborg. Vi kan erbjuda bl.a. nya, moderna undervisningsutrymmen mitt i staden och sm undervisningsgrupper med god atmosfr. Idrottsakademin r ett bra alternativ fr dig som r toppidrottare. Det r ven mjligt att f std fr boende och resor mellan hem och skola. Ta grna kontakt med studiehandledare eller rektor om Du vill beska skolan!

    Anskningar frmst via den gemensamma anskan till SPSU. Anskningstid 28.2-18.3.2011

    040 - 8206016 studiehandledare Eva strm

    044 - 5488260 rektor Anders Wentin

    Svenska Privatskolan i Uleborg, Sepnkatu 7, 90100 Uleborg www.spsu.fi

    Intresserad av gymnasiestudier?

    ...av en framtid med tv sprk?

    Vlkommen att stifta bekantskap med gymnasiestudier vid Svenska Privatskolan i Uleborg. Vi kan erbjuda bl.a. nya, moderna undervisningsutrymmen mitt i staden och sm undervisningsgrupper med god atmosfr. Idrottsakademin r ett bra alternativ fr dig som r toppidrottare. Det r ven mjligt att f std fr boende och resor mellan hem och skola. Ta grna kontakt med studiehandledare eller rektor om Du vill beska skolan!

    Anskningar frmst via den gemensamma anskan till SPSU. Anskningstid 28.2-18.3.2011

    040 - 8206016 studiehandledare Eva strm

    044 - 5488260 rektor Anders Wentin

    Svenska Privatskolan i Uleborg, Sepnkatu 7, 90100 Uleborg www.spsu.fi

    .PEFSOCZHHOBE-FEBSTLBQPDIHMPCBMLVOTLBQ

    Ett gymnasium dr alla har mjlighet att synas och hras

    Jumilla - Spanien

    Rastatt - Tyskland

    Jinan - Kina

    Toulon - Frankrike

    HELSINGEGYMNASIUM

    M jligheternas gymnasiumElevcentrerat

    Individuell handledningBra anda

    Goda resultat

    Tel. (09) 2353 7170 http://www.sipoo.fi/sibbogymnasium/

    i koRTHeT

    God undervisning. God stmning. Goda resultat.

    6IRKBY'YMNASIUM+LOCKARGRiNDENVirkby 4FNREKTOR%POSTVERONICASANDSTROM LOHJA HEMSIDAWWWPEDANETVERAJALOHJAGYMNASIUM

    Lojo

    [email protected]

  • 11Hem & skola

    Trivsel, Tradition, Trygghet och Tillfrsikt

    1895-2007

    Svenska samskolan i TammerforsSkolgatan 14 33200 TAMMERFORSTfn: 03-212 379

    Fyra enkla ord, som beskriver Svenska samskolan i Tammerfors

    Vlkommen!

    Koulukatu 1403-212 3794

    Svenska samskolan i TammerforsKoulukatu 1433200 TAMMERFORSTfn: 03-212 3794 www.samskolan.1895-2010

    Fyra enkla ord, som beskriverSvenska samskolan i TammerforsVlkommen!

    TL SPECIALISERINGSGYMNASIUMBILDKONST HUMANEKOLOGI MUSIK

    VUXENSTUDIER P KVLLSTID

    Information om skolan hittar du p vr hemsidawww.tsg.edu.hel.

    Sandelsgatan 3, 00260 Helsingfors, tel. 09-31087056

    Ekens gymnasium 0452- gymnasiet dr du kan frverkliga dina drmmar -

    Tre bra orsaker fr att anska om studieplats vid EG

    www.edu.raseborg./ekenasgymnasium

    - Brett kursutbud!- Mnga internationella projekt!- Samarbete med Raseborgs Idrottsakademi!

    Gymnasiet Grankulla samskola

    www.edu.grankulla.fi/gymnasiet

    Studiehelhet i nationell- och internationell ekonomi

    ZZZODUNDQHGXKHOIL

    6WRUP\UYJHQ

    +HOVLQJIRUV

    *

  • 12 Hem & skola

    Nr barnet r annorlundaJenny Lexhed och hennes make var nyblivna freta-gare, kra och nygifta. Snart fddes Oscar.

    Det var ett mirakel att f barn. Men Oscar skrek vldigt mycket och var svr att trsta. Jag knde mig otillrcklig, berttar Jenny.

    Oscar ville inte titta p Jenny. Han ville inte bli buren och nr han blev lite ldre lekte han inte p samma stt som de andra bar-nen. Inte med dem heller.

    P inrdan av en logoped brja-de Jenny lsa om autism.

    Ju mer jag lste, desto ledsna-re blev jag. Det var s mycket som stmde.

    Kerna till en neurologisk ut-redning var lnga verallt.

    Jag fick tips om privata lkare, men min man var inte med p no-terna. Han frstod inte varfr Os-car behvde underskas. Det tog tid att vertyga honom.

    Srbehandla inteOscar fick diagnosen autism.

    Nr man fr ett snt besked blir allt svart. Marken frsvinner under en.

    Jenny reagerade med vetgirig-het. Hon ville veta allt om autism och skte metoder fr att kunna lra Oscar tala och leva tillsam-mans med andra. Hon lste bck-er, surfade p ntet och chattade med andra frldrar.

    Jag mrkte att Oscar var visu-

    ellt stark och brjade kommuni-cera med bilder, berttar Jenny.

    Bilder visar p ett konkret stt barnet vad det innebr att kunna kommunicera med andra. Mlet r att barnet ska utveckla ett talat sprk och bilden r ett bra std p vgen.

    Enligt Jenny mste man som frlder vga stta nya ml och grnser fr sitt autistiska barn fr att hjlpa det framt. Det r vik-tigt att stlla krav, lta det f bli sjlvstndigt och ta eget ansvar i den utstrckning det r mjligt.

    Ge dem rtt frutsttningar och verktyg. Vga tro att barnet klarar av saker!

    UtmattningspsykosJenny gav allt fr Oscar. Om da-garna var hon heltidsmor till tv barn, studierna skedde kvllstid och ntterna blev korta.

    Hjrnan vilade inte, nr jag sov drmde jag om pedagogiker-na. Jag fick svrt att komma ihg saker och gick omkring med an-teckningsblock.

    Omgivningen fick allt svrare

    att frst Jenny och sjlv brjade hon tnka konspiratoriska tan-kar. Till slut blev Jenny tvngsin-tagen till psykiatrisk vrd. Hon var utmattad och hade drabbats av en reaktiv psykos.

    Jag tror att det r ett vanligt problem, att man som mamma tar p sig allt ansvar. Men allt det-ta ledde hos oss till bra frnd-ringar ocks. Min man tillbringa-de mera tid hemma och fick en starkare relation till barnen.

    I dag mr familjen bra. Oscar frstr och gr sig frstdd. Han har trnat intensivt med beteen-deterapi IBT och anvnt tydligg-rande pedagogik i olika former. Han gr i skola precis som andra barn. Han har vnner, gr p klass-fester, cyklar och ker tg.

    Jenny konstaterar sorgset att Oscars systrar ofta hamnat i skymundan.

    Syskon vill veta varfr deras syskon r annorlunda och krver s mycket.

    Utomstende har ofta svrt att leva sig in i situationen nr de trf-far en autistisk person.

    Informera om det som gr ditt barn annorlunda. Vi berttar t l-rare, frldrar och barn om hur man kan bemta Oscar och hans autism. Det blir inte konstigt, Os-car fr ett bttre bemtande. Det oknda r alltid skrmmande.

    InGElA WEST

    Nr man r annorlunda p insidan behver det inte synas p utsidan. det kan vara svrt att vga erknna fr sig sjlv att ens barn r annorlunda, sger Jenny Lexhed. iNgelA weST

    Efter att svenska Jenny Lex-hed ftt sitt tredje barn be-slutade hon sig fr att ta en paus i arbetet. I stllet skrev hon om Oscar och om sin egen kamp, men visste inte d att texten skulle bli en bok som s mnga ville lsa.

    Lexhed skrev fr sin egen skull, och fr familjens. Fr att frkla-ra.

    Ibland grt jag en skvtt fr det var mycket knslor i skrivjob-bet. Jag ville grna att min mellan-dotter Emma skulle lsa boken nr hon blev ldre, fr hon kom ofta i skymundan, sger Lexhed.

    Senare beslt familjen att ge ut sin berttelse, fr att kunna std-ja andra frldrar i samma situa-tion. I dag har boken Det rcker in-te med krlek givits ut i hela Nor-den, i Tyskland och i Schweiz.

    Jenny Lexhed r utbildad civil-ekonom, arbetar som kommuni-kationschef i sitt fretag Talarfo-rum och r sjlv en efterfrgad ta-lare i hela Norden. Hon frelser om autism och berttar sin per-sonliga historia. Du kan lsa mer p jennylexhed.se.

    Boken blev ett stt fr mig att stta punkt fr det vi varit med om. Den har kat kunskapen om autism och gett hopp till andra i samma situation. Det finns en framtid!

    InGElA WEST

    Svr kamp blev bstsljare

    bCkeR

    titel: Det rcker inte med krlek : en mammas kamp fr sin son.

    Frfattare: jenny lexhed.

    Frlag: Stockholm w&w.

    Utgiven: 2008.

    Ju mer jag lste, desto ledsnare blev jag. Det var s mnga saker som stmde.

    Natur och Miljs sommarlger 2011Miljdetektivlger, 8-11 rP sommarlgret upptcker vi vad som nns under vattenytan och vem som lurar i strandbrynet. Till lgerprogrammet hr ocks lekar, naturpyssel och mysigt lgerliv! 6-10.6 p Naturskolan Uttern i Sjunde13-17.6 p Naturskolan Uttern i Sjunde20-23.6 p Naturskolan Uttern i Sjunde 13-17.6 p Sommar Fort i KorsholmAvgift: 150 fr Natur och Miljs medlemmar, 180 fr vriga. Fr fyra dagars lger 130/160 .

    Miljagentlger,12-15 rP lgret utforskar vi djur- och vxtlivet i vattenmiljer. Till lgerprogrammet hr ocks vildmarksliv och en spnnande paddlingstur. 6-10.6 p Sommar Fort i Korsholm 1-5.8 p Naturskolan Uttern i SjundeAvgift: 170 fr Natur och Miljs medlemmar, 200 fr vriga.

    Anmlningar Sista anmlningsdag 10 maj. Fyll i blanketten p vr webbsida eller kontakta Maria Aroluoma, tfn 045 2700 312, [email protected]

    www.naturochmiljo.

    Till nytta och nje fr ditt barn!

    Mattekungen och

    Fyssakungen

    lockar ditt barn att lra

    sig matematik och fysik!

    Lrandet r ltt och roligt.

    Utmrkt stt att trna

    matematik och fysik

    hemma!

    Bekanta dig med vra roliga

    och ltthanterliga program

    och bestll i ntbutiken

    www.mikrolinna.fi

    Bestllningar ocks per telefon 010 322 1232

    iNTeRVju

  • 13Hem & skola

    Stafettkarnevalen 50 r!Stafettkarnevalen, Europas strsta skolidrottsevenemang, fyller i r 50 r. I r arrangeras Stafettkarnevalen veckoslutet 20-21.5.2011 och denna gng traditionsenligt p Olympiastadion.

    Mlsttningen r att fylla stadion med skolelever, frldrar, hngivna supportrar och lpare frn alla rtionden. Tillsammans skall vi gra Stafettkarnevalen, inte enbart till Europas strsta skolidrottsevene-mang, utan till Svensknlands och Finlands strsta, bsta och roligaste kultur- och idrottsevenemang r 2011.

    Jag vill ta tillfllet i akt, att redan i detta skede rikta ett stort tack till alla lrare och skolornas ledning. Med ert engagemang och upp- offrande arbete gr ni det mjligt fr skolungdomen, att delta i och njuta av den unika atmosfr, som Stafettkarnevalen bjuder p.

    Hoppas att f se s mnga av er som mjligt p Olympiastadion. Mer information om Stafettkarnevalen hittar ni p vra hemsidor www.stafettkarnevalen.

    nskande en solig vr i Stafettkarnevalstecken!

    Jan-Erik JEJE EklfStafettkarnevalen, projektkoordinator, [email protected], 040-184 6380

    VAD VILL DU BLI NU NR DU R STOR?

    MNGSIDIG VUXENUTBILDNINGFortbildningscentrum Prakticum erbjuder

    enligt dina behov

    Hos oss kan Du studera via lroavtal, ntbaserat eller som nrstudier. Till samtliga lroavtals- utbildningar har vi fortlpande antagning. P www.prakticum.fi/vuxna hittar Du information om anskningsfrfarande till fortbildningscentrums samtliga utbildningar. Du kan ven kontakta oss per e-post eller telefon. Vi hjlper Dig grna hitta den utbildning som passar Dina behov bst.

    Ta chansen att utbilda Dig p land

    lands hotell- och restaurangskola startar fljande utbildningar i hst:

    Hotell- och restaurangprogrammet (120 sv) * Servitr gymnasiebaserad (40 sv) Hotell- och konferenspersonal gymnasiebaserad (40 sv) *Samlndsk antagning senast den 11 april 2011 Anskningstiden fr vriga utbildningar utgr den 6 juni 2011

    Fr mer information och anskan: lands hotell- och restaurangskola Kansliet tel. (018) 26044 www.ahrs.ax [email protected]

    lnningar har bra resultat i Pisalndska elever klarar sig myck-et bra i bde den nationella och internationella jmfrelsen, och de lndska flickorna r speci-ellt duktiga. Knsgapet mrks i mnga lnder, men det r allra strst p land.

    Men de 15-riga lndska flick-orna ligger lngt fre jmnriga pojkar nr det gller lsning, ls-frstelse och tolkning av det ls-ta.

    Ngot svar p varfr det r s vet man inte, men trenden r den samma i alla OECD-lnder.

    Den s kallade Pisa-undersk-ningen genomfrdes ifjol bland

    15-ringar i lndska, finlands-svenska, finlndska, nordiska, europeiska och utomeuropeiska skolor. Underskningen mter kunskap och frdighet i lskun-nighet samt matematiskt och na-turvetenskapligt kunnande. Den hr gngen lg tyngdpunkten p lsning.

    i koRTHeT

  • 14 Hem & skola

    Fr det vara mngsidiga

    banktjnster?Fr det vara omfattande fastighets-

    frmedling?

    Fr det vara kunnig

    frmgenhets-frvaltning? Fr det vara

    professionella frskrings-

    tjnster?

    Vlkommen!

    www.aktia.

    Hos oss fr du allt du behver p ett och samma stlle; banktjnster, frmgenhetsfrvaltning, frskringar och fastighetsfrmedling. En personlig kundrdgivare str till din tjnst i alla ekonomiska frgor om du vill.

    Ser en mnniska i varje kund.

    AKTIA FRN FINLAND,TREVLIGT ATT TRFFAS!

    SPERES r ett finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum och en viktig kontakt fr dig som har ett barn i behov av srskilt std.

    Ta grna kontakt!

    Fr nrmare information se www.speres.fi

    Centret fr livslngt lrande vid bo Akademi och yrkeshgskolan Novia | Yrkeshgskolan Novia, Pb 6, 65201 Vasa, tel. 06-328 5211|

    )DIALOGMEDFRLDRAREn utbildningshelhet p tv tillfllen fr lrare, vrig skolpersonal och andra intresserade

    (VMETJUTFOFrelsare: Magnus Waller och Tommy Jurdell frn Stockholm Guldsitsen r en process som ger oss mjlighet att stanna upp och tnka efter: Hur vill vi att samarbetet ska vara? Helsingfors: 23.3.2011 kl. 15-19 (inkl. paus) Plats: SFV -salen, Nylandsgatan 17D, vn 5 Vasa: 24.3.2011 kl. 15-19 (inkl. paus) Plats: Tritonia, Aud. Nissi, Universitetsstranden 7

    ,PNNVOJLBUJPOFONFMMBOTLPMBPDIIFNFrelsare: Mona Forsskhl, professor, Tammerfors universitet Hur strukturerar man och bygger upp ett bra samtal? Prioritera och fokusera p det vsentliga. Vasa: 5.5.2011 kl. 15-19 (inkl. paus) Plats: Yrkeshgskolan Novia, Wolskavgen 33, vn 4 Helsingfors: 12.5.2011 kl. 15-19 (inkl. paus) Plats: SFV-salen, Nylandsgatan 17D, vn 5

    Utbildningshelheten r avgiftsfri, delnansieras av Svenska kulturfonden och Utbildningsstyrelsen. Utbildningen r ett samarbete mellan Frbundet Hem och Skola och Centret fr livslngt lrande vid bo Akademi och Yrkeshgskolan Novia. Information kring innehll och anmlan hittar du under semi-narier p: www.fortbildning.novia.

    Indragna skoldirektioner krver nya kontaktnt mellan frldrar och beslutsfattare. Frgan r p vilket stt de skall byggas upp.

    Styrelserepresentanter frn fle-ra av de tretton Hem och Sko-la-freningarna i Borg samla-des i slutet av januari fr ett dis-kussionsmte i Nse skola. Hgst p agendan stod hur frldrafr-eningarna skall kunna skapa en ny kontaktyta mellan rektorer, beslutsfattare och frldrar, d skoldirektionerna i Borgskolor-na r indragna.

    Skoldirektionernas framtid dis-kuterades redan fr fyra r sedan. Trots att man p finskt hll redan d var villig att slopa dem beslt staden att behlla dem. Men sta-dens ekonomi strtdk och nu har ocks skoldirektionerna slopats.

    Gott samarbete I mnga skolor har direktioner med aktiva frldrar fungerat bra i samarbete med rektorerna, sger Johan Graeffe, initiativtagare till mtet och styrelsemedlem och re-presentant fr stra Nylands regi-on i Frbundet Hem och Skola.

    Fr frldrar kan skoldirektio-nen ge en inblick i skollivet.

    Jag har suttit i direktionen fr Saxby skola och det har varit mycket givande. Man har kunnat vara aktiv p ett helt annat stt och kunnat ta del av planeringen av olika teman fr terminerna, s-ger Sara Wrnstrm, ordfran-de fr Saxby Hem och Skola.

    Vem skall nu intressera sig fr enskilda skolors verksam-hetsplaner och lroplaner? De har tidigare godknts av direktio-nerna, men jag kan inte frestl-la mig att ngon nmnd lser ige-nom dem, sger Gunilla Trske-lin, ordfrande fr Hem och Sko-

    la i Strmborgs ka skolan.Med p mtet var frbundsord-

    frande Corinna Tammenmaa. Hon frde med sin en hlsning frn Undervisningsministeriet.

    Dr anser man att skoldirek-tionerna inte br dras in eftersom frldrafreningarnas verksam-het lider av det, sger hon.

    Tammenmaa pminde ocks om hur viktig frldrakontakten till beslutsfattarna kan vara.

    med rtt att nrvaraDen finsksprkiga frldrafr-eningen i Borg har uppvaktat staden med ett initiativ om att fr-eningens representanter fr nr-varandertt p den finsksprkiga utbildningssektionens mten.

    Ett liknande arrangemang r Hem och skola-freningarna i Borg ocks intresserade av.

    Man mste hitta ett bra stt att frverkliga det, sger Graeffe.

    P mtet beslt man att rli-gen ordna tv trffar dr skolor-nas Hem och Skola-medlemmar kan trffa varandra tillsammans med stadens representanter samt medlemmar frn bildningsnmn-den.

    mArIT BjrkBACkA

    I Borg saknar man skoldirektionerna

    +HOVLQJIRUV DUELV.RPPHGSnQnJRQDYYnUDFDNXUVHU.XUVHULVSUnNELOGNRQVWKDQWYHUNIRUPJLYQLQJLQIRUPDWLRQVWHNQLNPXVLNGDQVJ\PQDVWLNPDWODJQLQJQDWXUNXOWXURFKVDPKlOOVlPQHQ9LKDUNXUVHUI|UDELWXULHQWHURFKNXUVHULQRPgSSQDXQLYHUVLWHWHW

    .XUVHUI|UEDUQLNHUDPLNNRQVWKDQWYHUNJ\PQDVWLNFDSRHLUDGDQVPXVLNWHDWHURFKPDWODJQLQJ

    )DPLOMHNXUVHUGlUEDUQNDQGHOWDWLOOVDPPDQVPHGHQYX[HQLJ\PQDVWLNPXVLNRFKPDWODJQLQJ

    $UELVKDURFNVnI|UHOlVQLQJDUPDWGHPRQVWUDWLRQHUI|UIDWWDUJlVWHURFKXWVWlOOQLQJDU.DIpILQQVSn'DJPDUVJDWDQLDQGUDYnQLQJHQ

    $UELVELEOLRWHNKDUHWWVWRUWXUYDOLQWUHVVDQWDE|FNHUI|UYX[QDRFKEDUQ

    6WXGLHUXPPHWHUEMXGHUXQGHUWHUPLQHUQDGDWRUHUI|UVMlOYVWXGLHU$UELVYHUNVDPKHWI|UVLJJnUSn'DJPDUVJDWDQRFKEODL$UELVgVWUD

    $UELVKDUVlNHUWQnJRWRFNVnI|UGLJ

    ZZZKHOILDUELV

    .2//$.856(50('/(',*$3/$76(55LQJHOOHUWLWWDSnZHEEHQ

    utfrdar ordningsreglerna i sko-lan.

    utfrdar regler fr elevkren och klubbarna.

    godknner dispositionsplanen fr skolans budget.

    lgger fram frslag till skolans lroplan och andra planer.

    godknner planen fr lsrets verksamhet.

    anstller ordinarie lrare.

    SkolDiRekTioNeN

    AkTuellT

  • Sk till YA!28.218.3.2011 via gemensam anskan p www.studieval.

    Fr mer information om vra utbildningar beskwww.yrkesakademin.

    UTBILDAR FRAMTIDENS EXPERTER!

    En vlfungerande direktion r ett starkt std fr skolan och stadkommer konkreta resultat. Nr skoldirektio-nerna lggs ned frsmras frldrarnas mjligheter till insyn och medverkan i skolan.

    En frldrafrening som sak-nar koppling till det kommunala beslutsfattandet kan inte erstta en direktion. Direktionsmedlem-marna kan pverka, sger Johan Palmroos, frlder och direk-tionsordfrande i Kyrkoby skola i Pedersre. Vi diskuterar de frgor som finns p fredragningslistan och kan sjlva lgga till renden. Skolan har valt att genomfra sa-ker vi diskuterat.

    Direktionen har en stark koppling till kommunen genom att mtesprotokollen gr till kom-munens kansli och delas ut till tjnstemn och politiker.

    ett std fr rektornDirektionen i Kyrkoby skola arbe-tar fr skolan, framhller rektor Susanne Kackur.

    Vi trffas ju inte ofta, men p mtena tar vi upp viktiga saker. Vi p skolan upplever att vi har fr-ldrarnas std och att kommuni-kationen fungerar, sger hon.

    Genom direktionen kan frld-

    rarna sjlva ta upp angelgna fr-gor, och samtidigt r direktionen till hjlp fr skolans rektor.

    Jag har mera std i mitt budget-skande. Det r ocks en trygghet bde fr mig bde som frl der och rektor att det finns ett organ som har befogenhet att diskutera problem under tystnadsplikt.

    Susanne Kackur sger att sko-lans direktion och Hem och Sko-la-frening har olika uppgifter.

    Via Hem och Skola kan enga-gerade frldrar komma med id-er och frslag till skolan. Direktio-nen r ett av kommunfullmkti-ge valt politiskt tillsatt organ med mjligheter att pverka kommu-nens beslut, understryker hon.

    Dystra utsikterMicaela Romantschuk-Pietil, verksamhetsledare fr Hem och Skola i Finland r.f. r inne p sam-ma linje som Kackur.

    Mnga kommuner slopade direktionerna d det blev mjligt p 1980-talet. I dag ser vi att nnu fler kommuner r frdiga att lg-ga ned sina direktioner och moti-verar det med att systemet r dyrt. Jag tycker man p det hr sttet frsvagar demokratin p lokalni-v och frsmrar frldrars mj-lighet till medverkan i skolan.

    LeiF PieTiL

    Skolans direktion ingen gummistmpel

  • 16 Hem & skola

    Mera information om detta och mer drtill nns p www.folkhalsan./sommar.

    l g e r s i m s k o l o r s o m m a r b a r n

    Det r roligt att simma! Folkhlsan har under sommaren ett stort utbud av simverksamhet runt om i hela Svensknland i form av strandsimskolor och aktivitetslger med tyngdpunkt p simning. Barn i ldern 412 r r den frmsta ml-gruppen fr Folkhlsans simskolor. Mera om Folkhlsans simskolor hittar du under adressen www.folkhalsan./sim.

    LgerHng med p en spnnande och ventyrsfylld lgervecka i sommar! Du kan vlja ett lger som passar just dig, dr du fr dansa, lra dig om verlevnad i naturen, lsa spnnande detektivgtor, segla eller annars bara simma, sola och ha roligt med kompisar.Lgren hlls p Breidablick i Hang fr barn i ldern 814 r under alla sommarlovsveckorna. Anmlan fr.o.m 28.3.2011 kl 9.00.Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, [email protected]

    Sommarklubbar och daglgerFolkhlsan ordnar sommarklubbar och daglger p olika hll i Svensk-nland under juni mnad. Sommarklubb med simskola ordnas bde i juni och i augusti. Mera infor-mation om program och ppettider nns p www.folkhalsan./sommar.

    Sommarbarn nya upplevelser och vnnerSommarbarnen (514 r) vistas hos svensksprkiga vrdfamiljer som bor eller tillbringar sommaren p landsbygden eller i skrgrden.Kostnadsersttningen till vrdfamiljen r 15 /dygn/barn. Vi vlkomnar sommarbarn och vrdfamiljer frn hela Svensknland.Mera information ger: sommarbarnskoordinator: sa Carlsson, 044 7881073, [email protected]

    Vill du jobba som simlrare i sommar?Folkhlsan arrangerar bde hall- och strandsimskolor i hela Svensknland och p land. Att jobba som simlrare r roligt men ocks ett mycket an-svarsfullt jobb. Vi sker duktiga och engagerade simlrare. Vi ser till att du fr fortbildning och r ajour med de senast rnen inom simverksamheten och simundervisningen. Fr att jobba som simlrare mste du ha ha gtt simlrarutbildningen och vara minst 18 r.

    Mera information ger: Nina Renlund, tfn 09 315 55 31, 050 430 60 91 eller [email protected]

    ventyrsbanan i Mjlbolsta, Karisventyrsbanan har ver 30 olika ventyrsmoment vilket gr det ltt fr oss att gra upp ett program som passar just er.

    Vi vlkomnar skolklasser och ungdomar, stora och sm fretag, fren-ingar och privatpersoner. Hos oss kan man bl.a ka linbana, gunga i jttegungan, samarbeta med kluriga vningar, klttra i repstege, ta gott vid ppen eld samt bada bastu.

    Mera information ger: ansvariga instruktren Frej Gottberg, tfn 050 5525345, [email protected] eller koordinator: Susanna Stenman, tfn 050 3047642, [email protected]

    FamiljesemesterFolkhlsan ordnar familjesemester fr barnfamiljer frn hela Svenskn-land. Semesterns lngd r 5 dygn med helpension och ledd verksamhet.

    Programmen r planerade s att en del r fr hela familjen och en del speciellt fr barnen. Fr semestern kan familjen beviljas semesterstd (Penningautomatfreningen RAY). Sista anskningsdag: 30.4.2011.Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, [email protected]

    Skrddarsydd lgerskolaVi ordnar lgerskolor i maj, augusti och september enligt verenskommelse p lgergrden Breidablick i Hang samt p Mjlbolsta ventyrsbana. Kost, logi, ventyrsbana, segling, paddling och verlevnadsvningar i naturen m.m. Det mesta r mjligt! Frga efter en paketlsning fr just din skola.

    Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 304 7642, [email protected]

    www.folkhalsan.fi/sommar