hem & skola

Projekt ska hjälpa ■

nya lärare samarbeta med hemmen

Ett skolhus utan mögel ■

målet i Borgå

Alla behövs på ■

arbetsmarknaden

Sibboväg för hal ■

för skolbussen

I Borgå saknar man ■

skoldirektionerna

s k olaHe m t e ma: Välja väg&

Nr 1/11 • Årgång 38 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

2 Hem & skola

I Finland är de små skolelevernas ■skoldagar korta i en internationell jäm-förelse. Samtidigt är de finländska för-äldrarnas sysselsättningsgrad en av de högsta i OECD. Korta skoldagar och långa arbetsdagar betyder i praktiken många ensamma timmar för lågstadie-barn, ifall det inte finns ordnad efter-middagsvård och klubbverksamhet som de kan delta i.

Barn under 12 år skall inte vara en-samma flera timmar per dag. Då vi dess-utom vet att finländarna är ett ensamt folk, och lider av det, borde nästa re-gering ha som mål att aktivt sträva ef-ter lösningar som minskar barnens en-samhet.

Förbundet Hem och Skola anser att nästa regeringsprogram borde innehål-la en skrivning om att det blir obligato-riskt för kommunerna att ordna mor-gon- och eftermiddagsverksamhet för åk 1–2 och att klubbverksamhet för ele-verna i tredje klass utvecklas ytterligare både i utbud och kvalitet.

Barnfamiljernas behov har ändrats ■en hel del under välfärdsstatens utveck-

ling. En av de viktigaste sakerna för en förälder är att ha möjlighet att sköta sitt arbete och sina barn på ett tillfredsstäl-lande sätt. Barnen mår bra när föräld-rarna mår bra, och föräldrarna mår bra om de upplever att deras barn mår bra.

Jag har flera gånger påpekat att det är huvudlöst att barnen hänger ensamma hemma hela eftermiddagen, och att de, när föräldrarna kommer hem, skall ru-sa till olika hobbyer. Klubbverksamhet kan inte och skall inte ersätta alla hob-byer, men en hel del konst-, musik-, och idrottsaktiviteter kunde lika bra erbju-das i skolans utrymmen genast efter att skolan tagit slut på eftermiddagen. Det sker bäst om skolornas verksamhets-planer även inbegriper klubbverksam-heten.

Lärarfacket OAJ, Vanhempainliitto ■och Förbundet Hem och Skola med fle-ra har gjort en appell inför riksdagsva-let som går under namnet En röst för skolan.

Syftet är att göra både väljare och kan-didater uppmärksamma på förutsätt-ningarna för en högklassig och trivsam

skola. Ett av de områden som man velat lyfta fram är just skolornas klubbverk-samhet. Det betyder att alla parter som är engagerade i barns skolgång inser hur viktigt detta verktyg är. I nästa riks-dagsval avgörs om även resten av sam-hället inser hur stor sak det är för ett li-tet barn att inte behöva vara ensam.

CorInnA TAmmEnmAAförbundsordförande

tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Mikael Nybacka.

målgrupp: Föräldrar med barn i svensk skola.

Barn skall inte vara ensamma

Vad ska jag bli?

Vid många middagsbord, kafésitsar med ■kompisarna och ensamma timmar vid da-torn funderas det nu hårt på framtiden. Ett steg till in i vuxenlivet skall tas av alla de femtonåringar som nu går ut högstadiet.

Är jag praktiskt lagd? Gillar jag att meka, baka, såga eller sy mer än att läsa och räk-na? Borde jag gå gymnasiet för säkerhets skull? Allmänbildning är väl aldrig bortkas-tad …

Det är besvärliga frågor man måste ta ■ställning till i blomman av sin tonårsperiod, när det är helt andra saker som intresserar mycket mera, till exempel kompisar och det motsatta könet.

Man har varit på prao, går på studiebesök där den aktuella skolan presenteras välta-ligt och positivt. Föräldrarna trycker kanske på. ”Alla i vår släkt har faktiskt blivit stu-denter. Du skulle nog ha kapacitet till det också. Försök anstränga och skärpa dig li-te nu …”

Vad tänker kompisarna göra? Om ”alla andra” börjar i gymnasiet/yrkis varför skul-le inte jag också göra det?

Det snurrar och snurrar. Man tänker att hela ens framtid nu vilar på det här beslu-tet. Man måste välja rätt.

Lyckligtvis är det inte så illa. Medan man studerar vidare mognar man, får fler infalls-vinklar oberoende av vad man nu har råkat välja. Föräldrarna lugnar sig och börjar inse att det kanske inte behövs en arbetslös aka-demiker till när deras praktiskt lagda son/dotter har goda möjligheter att komma in på arbetsmarknaden inom en bransch där han eller hon behövs.

Det goda med dagens finländska utbild- ■ningssystem är att det är jämlikt. Alla har möjlighet att studera oberoende av vad ens föräldrar gör eller hur mycket pengar de har. Alla kommer förstås inte in på vad de vill. Man måste vara motiverad och veta vad man vill. Det är förstås lättare sagt än gjort.

En annan god sak är att man inte är fast för evigt om man råkat välja fel. Man kan byta inriktning och bygga på sina studier.

Så det här stora beslutet som nu ligger framför en är inte så livsavgörande ändå. Men visst skall man fundera och resone-ra över detta första viktiga beslut. Att dis-kutera med kompisar, lärare, studiehandle-dare och inte minst föräldrarna är viktigt. Använd alla du kan som bollplank för dina tankar – och fatta sedan beslutet själv.

TUa RaNNiNeN

MikAel NybACkA

koluMNeN ■

CoRiNNA TAMMeNMAAordförande

MiCAelA RoMANTSCHuk-PieTiläverksamhetsledare

MAARiT weSTeRéNinformatör

TuA RANNiNeNredaktör

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

tryckeri: kSF Media, Vanda 2011

Upplaga: 37 000.

annonsförsäljning: ky lisbeth lönn qvist kb, Sandbackavägen 8 D, 02200 esbo. Tfn 09 803 9553. e-post: [email protected]

annonspris: 1,50 e/spmm.

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74. e-post: [email protected].

leDAReN ■

”Det är huvudlöst att barnen hänger ensamma hemma hela eftermiddagen, och att de, när föräldrarna kommer hem, skall rusa till olika hobbyer.”

3Hem & skola

En gamling mår bra att fräscha upp sig ibland.

Vi och vår skola har tjänat länge och bra, men då man alltid fick ta lite sats för att säga namnet beslöt vi oss för att helt enkelt kalla tid-ningen Hem & skola.

Oberoende av namn är grund-idén bakom tidningen den sam-ma: Att hålla intresset för våra barn levande både hemma och i skolan, att beskriva skolverklighe-ten och arbeta för ett gott samar-bete föräldrar och skola emellan. Vi skriver också gärna om perso-ner som inspirerar eller utmanar oss i form av vad de gör och vad de tänker. Dessutom sprider vi gärna goda idéer från fältet vidare. Det finns många, många föräldraför-eningar som gör ett gott, ofta ny-skapande arbete och många för-äldrar som ger av sin tid och sitt arbete för hela skolans bästa. De är värda att lyftas fram.

Med hopp om att du skall trivas med det nya utseendet önskar re-daktionen dig goda lässtunder!

TUa RaNNiNeN

Hem & skola Varsågod!

iNTeRVju ■

Hur ska lärare och föräldrar samarbeta på bästa sätt? Det har lärarfortbildaren och utbildningsplaneraren Margareta Bast-Gullberg vid Centret för livslångt lärande i Vasa undersökt genom att fråga föräldrar och lärare runtom i Svenskfinland.

– Studien gjordes i skolor där samarbetet fungerar väl och me-ningen är att lyfta fram goda ex-empel, säger Margareta Bast-Gullberg.

Ur svaren kunde hon lyfta fram fyra byggstenar som samarbetet vilar på: Kontinuerligt, ömsesi-digt lyssnande, skapande av res-pekt, skapande av förtroende samt dialog.

– Det handlar om att bygga upp samarbetet tillsammans och att sätta barnet i centrum.

I en del skolor bjuder man ibland in föräldrarna till en van-lig skoldag eller ett morgonmål. Att sätta sig ner och lyssna på varand ra är kanske ändå inte all-tid så lätt, och det många föräld-rar inte viss te var att det är skolan som ska ta första steget.

Gör något tillsammans – Enligt läroplanen är det skolan som ska se till att föräldrarna in-kluderas i samarbetet kring bar-nets bästa. Genom att bjuda in till öppet hus, infokvällar eller till exempel gemensamma volley-bollkvällar lär föräldrarna och lä-rarna känna varandra. Då blir det också lättare att skapa dialog.

Både lärare och föräldrar upp-skattar utvecklingssamtalen, men speciellt föräldrarna öns-kar att man kunde träffas någon annan gång också.

De flesta som svarade var ense om att kontakten mellan skolan och hemmen blir sämre när bar-net börjar högstadiet. Där ligger den verkliga utmaningen.

Hur prata?– Lärarna efterlyser mera verktyg för att lära sig skapa en dialog och bygga upp ett förtroende. Det är något man inser först ute på fäl-tet och därför behövs fortbild-ning speciellt bland unga lärare.

Skolor och kommuner kan sva-ra på lärarnas önskemål om ett aktivare grepp i samarbetet mel-lan hem och skola genom att er-bjuda lärare konkreta möjlighe-ter att fortbilda sig i mötet med föräldrar. Undersökningen visa-de att det från lärarhåll finns en efterfrågan på utbildning i sam-talsmetodik, gruppsykologi samt problem- och konfliktlösning.

De nio skolor som deltog i stu-dien valdes ut i Nyland, Åboland

och Österbotten. Två högstadier och två lågstadier, ett litet och ett stort, valdes ut per region. Cirka 80 lärare och 500 föräldrar sva-rade.

Den aktuella undersökning-en har Margareta Bast-Gullberg gjort inom ramen för ett sam-arbete med Förbundet Hem och Skola. Det är en del av ett större nordiskt projekt som koordine-ras av nordiska föräldraorgani-sationer och som erhållit ekono-miskt stöd via Nordiska Minister-rådets Nordplus-program.

AnnE SjökvIST

Projekt hjälper lärare samarbeta med hemmen

Öppenhet och dialog är viktiga för samarbetet mellan lärare och ■föräldrar, säger margreta Bast-Gullberg. ANNe SjökViST

NoRDPluS ■

Projektets syfte är att skapa fort-bildningshelheter för lärare och ge dem verktyg att möta föräldrar på ett konstruktivt sätt.

Ur rapporten framgår att största delen av lärarna anser att skolor-na borde ta ett större ansvar i att uppmuntra elever, föräldrar och lärare till samarbete.

Rapporten byggstenar för sam-verkan mellan hemmet och sko-lan, finns att läsa på www.he-mochskola.fi

”Det handlar om att bygga upp samarbetet tillsammans och att sätta barnet i centrum.” Lässtunder

och lägerskolorHem och Skolas samarbete med Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd bidrar i år till lässtunder och lägerskolor.

I år var det lärarna i årskurs 5 som kunde anhålla om ett bokpaket med 10 olika böcker. Totalt har nu 160 bokpaket à 10 böcker nått sina mottagare.

Bland böckerna finns fyra titlar skrivna av finlandssvenska förfat-tare, nämligen Ellens annorlunda fest och Mor ris, Leia och pappor-na av Monica Vikström-Jokela, Tsarens galejor av Yvonne Hoff-man och Kalle Knaster, Miranda och Piraten som skrivits av Cari-na Wulff-Brandt.

Den svenska astronauten och författaren Christer Fuglesang tar den elvaårige läsaren i årskurs 5 med sig på Rymdresan.

Ett glädjande beslut om sam-manlagt 76 000 euros under-stöd för lägerskolor har nu nått 134 klasser eller grupper i skolor i Svenskfinland.

Skolor som har en föräldraför-ening som är medlem i Förbundet Hem och Skola hade förra hösten möjlighet att ansöka om både lä-gerskolstipendiet och bokpaketet för 2011.

i koRTHeT ■

GNURF

4 Hem & skola

UNGA TEATERN, DIANA-SCENENSkillnadsgatan 7, 00130 Helsingfors

Biljetter: 12 , gruppbiljetter till morgon-föreställning 9/8 , tfn (09) 8620 8200

Ella har roliga vänner, en trevlig klass, och en konstig lärare. Allt skulle vara ganska bra, förutom att Pate antagligen stannar på klassen och läraren antagligen kommer att bli vräkt från sin bostad. Pate kan nämligen inte multiplikationstabellen, han anser att en blivande rockstjärna inte behöver den. Den kan ju hans manager lära sig istället. Läraren hotas att bli vräkt för att hans hundar ylar på natten, och disponenten på dagen. Till all tur hittar Tompa på lösningen. Tompa är ett geni.

Text: Timo ParvelaDram., regi och musik: Katriina HonkanenÖvers: Pasi Hiihtola

PÅ DIANA-SCEN I HELSINGFORS 12.3.-7.5.

Äntligen på svenska!

Den hejdlöst roliga

i koRTHeT ■

Arbetsmarknadsläget ser bra ut på finlandssvenskt håll och det kommer att behövas kompetent folk inom de fles-ta branscher framöver.

Heidi Backman är undervis-ningsråd på Utbildningsstyrelsen och har följt med trenderna inom utbildning och arbetsmarknad de senaste femton åren. Snart kom-mer resultatet av prognosen Yrke 2025 att publiceras.

Hon är glad över att yrkesut-bildningen under de senaste åren blivit allt populärare bland unga. I och med att pensionsboomen är så kraftig behövs det människor i snart sagt alla branscher.

– Mest skriande är behovet i vårdbranschen. Det behövs yrkes-kunnigt folk som på svenska kan sköta våra barn och åldringar.

Också inom maskin- och me-tallbranschen behövs arbetskraft, framför allt i Österbotten, liksom inom byggbranschen och trans-port. Numer krävs det en treårig yrkesutbildning för att man skall kunna bli yrkeschaufför.

Osäkert kring itEn bransch där frågetecknen för närvarande är stora är it-bran-schen.

– Det finns ingen som med sä-

Alla behövs på arbetsmarknaden

”Till exempel närvårdare och frisörska eller kosmetolog, så man kan ge mångsidig service vid hembesök hos åldringar. Det lönar sig över huvud taget att tänka i nya banor.”Heidi BackmaN undervisningsråd

LEVHÖGSKOLAN FÖR LIVETGemensam ansökan 7.3 –12.4.2011.

Det är dags att göra viktiga val för framtiden. Teorier eller praktiska färdighe-ter? Arcada erbjuder dig en språngbräda till en lysande framtid och ett rikt liv. Du kan avlägga en högskoleexamen i ekonomi, turism, teknik, media, idrott eller social- och hälsovård. I en miljö där de unga är i centrum. Vi försäkrar dig, på Arcada är du aldrig ensam. Fyll i din ansökan och kom till Arcada! www.arcada.fi

ANSÖK! SEARCADA.FI

kerhet kan säga om Finland lyck-as hävda sig på det området eller inte.

Mat behövs alltid och det ser bra ut med sysselsättningen inom tu-rism- och kosthållsområdet.

– Det kan hända att folk har tröttnat på industrimat och vill ha närproducerad mat i stället. Inom restaurangbranschen kan man in-te utlova god sysselsättning, där-emot nog inom storkök.

Kombinera yrkenHeidi Backman säger att det kan vara en god idé att kombinera oli-ka utbildningar.

– Till exempel närvårdare och frisörska eller kosmetolog, så man kan ge mångsidig service vid hembesök hos åldringar. Det lönar sig över huvud taget att tän-ka i nya banor.

Det finns ändå branscher som det lönar sig att tänka efter två gånger innan man ger sig in på dem och det gäller kulturyrkena.

– Situationen för typiska fri-lansyrken som hantverkare och skådespelare är knepig. Men det är klart att man skall försöka om man är begåvad och brinner för det, säger hon.

Också inom den populära medie utbildningen råder ett visst överutbud.

– Det kan löna sig att verkligen fundera om man vill jobba med det eller om man kan ha det som hobby eller komplement till något annat yrke.

När det gäller gymnasieutbild-ningen så är det inte så lätt att få arbete som humanist eller stats-vetare för tillfället. Däremot be-hövs ingenjörer, diplomingenjö-rer, jurister och vissa ämneslära-re liksom folk i vårdyrkena.

I söder är bristen på kompeten-ta barnträdgårdslärare stor.

Arbetslivet ser olika ut på oli-ka håll i Svenskfinland, men Hei-di Backman tycker att utbildning-en rätt väl är anpassad efter de oli-ka behoven.

– Som förälder är det viktigt att lyssna till sitt barn och att upp-muntra det att söka till sådana studier som ger honom eller hen-ne lämpligt stora utmaningar. För en del barn är det gymnasiet för andra yrkesutbildning som gäller. Alla yrkesgrupper kommer att be-hövas.

TUa RaNNiNeN

Färre besök hos tandläkareSkoleleverna kallas alltmer säl-lan till tandläkaren i Helsingfors. Förut granskades barnens tänder årskurs 1, nu kallas de till gransk-ning som 9-åringar. Före det sköts de av en tandhygienist eller tand-sköterska.

Den nya praxisen togs i bruk i höstas. Orsaken är att köerna till tandläkaren är väldigt långa. Tandläkarna är bekymrade och anser att tandsköterskorna får ett för stort ansvar. Ett svårt bettfel el-ler dold karies kan vara svåra att upptäcka.

Jämfört med för fem år sedan finns det fler barn med helt hål-fria tänder. Däremot är allt fler av dem som behöver brådskande behandling under 18 år. Numera måste man dra ut en tand på barn nästan varje vecka, vilket var väl-digt ovanligt på 1990-talet.

Reformen hamnade i papperskorgenDen nya timfördelningsreformen, som stötts och blötts i flera år, har hamnat i papperskorgen.

Centern hänvisade till dålig ekonomi och kunde inte godkän-na att kommunerna åläggs att betala för reformen. Partiet an-ser att grundskolan inte behöver nya ämnen som drama. Tidigare skrotades förslaget om att införa etik som ämne. Också förslaget att bredda språkundervisningen urvattnades.

Frågan kommer sannolikt att diskuteras mycket inför riksdags-valet. Det blir den nya regeringens sak att planera vidare.

Fattigdom går i arvFattiga föräldrar ökar risken för att barnen mår dåligt, visar en stu-die inom forskningsprogrammet Utmaningar för folkhälsan.

Skillnaderna syns redan i bar-nens födelsevikt. Problem senare i livet, till exempel omhänderta-gande, psykiska problem, krimi-nalitet och utebliven utbildning tillspetsas med ökade ekonomis-ka svårigheter hos föräldrarna.

Också tonårsgraviditeter och klamydia hos flickor har ett sam-band med detta. Det är föräldrar-nas svaga förankring i samhäl-let som skapar ett negativt soci-alt arv.

Studien visar att var femte fin-ländare född 1987 hade före 21 års ålder har fått vård för psykis-ka problem och att 10 000 saknar examen efter grundskolan.

Andelen barn som lever i hus-håll med låga inkomster har tre-faldigats på femton år.

Många barn har sömnsvårigheterUngefär hälften av barnen lider någon gång av sömnsvårigheter. Sömnproblem kan försämra kon-centrationsförmågan, minnet, in-lärningen och utvecklingen.

Äldre barn kan sova dåligt på grund av stress, mobbning eller andra starka upplevelser.

–Den nuvarande livsstilen fa-voriserar vakande. Barnen ska få motion, men inte väldigt sent. Kvällen borde fredas så att det ef-ter klockan sju på kvällen inte blir till exempel tung fysisk träning, säger medicine licentiat Leena Pihlakoski.

iNTeRVju ■

5Hem & skola

Gymnasium eller yrkesskola? Valet beror lite på var du bor.

I huvudstadsregionen är intresset för att gå i gymnasium fortfaran-de större än på andra orter där yr-kesskolan kan ses som ett lika gott alternativ.

– Men det har ändrat. Förut ha-de yrkesskolan en dålig klang, men nu är eleverna mer positivt inställda, säger studiehandleda-ren Helena Martin vid Mattli-dens skola i Esbo.

Hon beräknar att lite över hälf-ten av niorna söker till gymna-siet som finns i samma byggnad som högstadiet och är bekant för alla, medan tio procent söker till ett specialgymnasium och om-kring tjugo procent till yrkessko-lan Prakticum. För några är tion-de klassen ett alternativ.

– Föräldrarnas inverkan på ele-vernas val är nog stor. Det är kan-ske därför gymnasiebenägenhe-ten är så stor i Helsingforsregio-nen. Som någon sade: Prakticum är nog bra, bara det är grannens barn som börjar där.

Enligt Martin har vuxna svårt att veta vad som är hög- och låg-status bland ungdomarna.

– Skolvalet är en process. Det är viktigt att prata och fundera, men jag försöker säga att de skall väl-ja själva.

Man skall kruxa för minst tre al-ternativ i ansökningen. Enligt He-lena Martin är det svårast att ve-ta vilket alternativ de skall sätta

främst för dem som har omkring sju i medeltal, eftersom det är svårt att komma in i gymnasiet.

– Man börjar taktikera. Sätter man yrkesskola på första plats ger det tre poäng. Men man vill kan-ske hellre till ett gymnasium. Det är hårt för eleverna, de måste fat-ta modiga beslut.

Lång väntanI Karis är det lika vanligt att man börjar i yrkesskola som i gymna-

sium. Båda skolorna finns på or-ten.

– Jag har skickat den gamla an-sökningsblanketten på papper hem till eleverna och vårdnads-havarna skriver under. En del för-äldrar påverkar elevens val gans-ka mycket och det är nog bra att diskutera hemma, säger studie-handledaren Tove Gestranius i Karis högstadium.

För att komma in i gymnasiet i Karis krävs ett medeltal på 7,2.

– Det finns i samma byggnad som högstadiet så tröskeln är in-te hög. Man känner nog också bra till vad Axell har att bjuda. Yr-kesskolan har presenterat sig på många olika sätt och eleverna har kompisar som går där, säger Ges-tranius.

Helena Martin säger att det är tungt för eleverna att vara tvung-na att vänta i tre månader tills det klarnar var de kan börja.

TUa RaNNiNeN

Ungdomsverkstaden SVEPS Ungdomsverkstaden Sveps riktar sig till 16-28 åringar som saknar studie- och arbetsplats. Sveps erbjuder ungdomarna alternativa, flexibla och individuella lösningar för framtiden.

Sveps målsättning är att förbättra svensktalande ungas möjligheter till studier och arbete, motarbeta skol- och studietrötthet samt förbättra ungdomarnas välmående. Sveps hjälper ungdomar att söka utbildning, och praktikplats eller arbetsplats. Ungdomsverkstaden har non-stop antagning, vilket innebär att man kan börja när som helst.

Sveps samarbetar aktivt med huvudstadsregionens kommuner, arbets- och näringsbyråer, utbildnings- och ungdomssektorn, socialsektorn, arbetsgivare samt andra aktuella samarbetspartners. Det sektoröver-gripande samarbetet förebygger utanförskap och utslagning för ungdomar.

Sveps upprätthålls av Helsingfors, Esbo, Grankulla, Kyrkslätt, Vanda samt fonder.

För mera information ring 050-431 0226eller gå till vår hemsida.

ju fler man pratar med om sitt ■skolval desto klarare bild får man. MikAel NybACkA”Tungt att vänta på besked”

STuDieVAl ■

På webbplatserna studieinfo.fi och opintoluotsi. fi finns mycket in-formation om utbildningar efter grundskolan.

Den 18 mars skall den gemensam-ma ansökan till gymnasie- och yr-kesutbildningen vara inlämnad. Ansökan sker elektroniskt på www.studieval.fi. Ansökningstiden bör-jar den 28 februari.

6 Hem & skola

– Att fortsätta som förut skulle ha varit att spela rysk roulette med barnens hälsa, säger Hem och Skola-fören-ingens ordförande Birgitta Berg-Andersson om Kvarn-backens skola, som drabbats av mögel och fuktskador.

Kvarnbackens skola i Borgå med omkring 350 elever är en av de största lågstadiesskolorna i Svenskfinland. Under flera år har både lärare och elever klagat över olika symptom på grund av inom-husluften.

– När det i november år 2009 droppade in vatten i ett av klass-rummen genom taket på en lä-rares bok blev situationen akut. Lokalcentralen gjorde en under-sökning av klassrummet och hit-tade bland annat mögel och strål-svamp, säger Berg-Andersson.

Det var starten på en kamp där både föräldraföreningen och lä-rarna jobbat för en skolmiljö där varken barn eller lärare far illa.

– På våren lämnade vi in en adress till stadsstyrelsen och kräv-de en totalrenovering av skolan.

Efter ett flertal möten krävde hälsoskyddet att vissa reparatio-ner skulle göras under somma-ren år 2010. De hade inte önskad effekt och sjukanmälningar bland både elever och lärare fortsatte som tidigare.

Barnen bort– Inom Kvarnbackens Hem och Skola har vi kämpat för att få ut barnen från skolbyggnaden, säger Berg-Andersson.

Den 8 december i fjol tog stads-

fullmäktige äntligen upp ären-det.

– Pengarna beviljades och i bör-jan av januari fattades beslutet att barnen skall flytta ut till våren. Ef-ter sportlovet studerar skolelever-na i temporära utrymmen i väntan på baracker. Klass 1–2 kommer att ha sina lektioner i Borgå Handels-läroverk. De övriga eleverna stu-derar i det så kallade WSOY-huset i Borgå centrum. Det är en gam-mal tryckeribyggnad som redan länge tillfälligt har använts av ett flertal skolor.

Det temporära arrangemang-et har inte fallit alla i smaken. Det finns många öppna frågor bland annat angående skoltransporter och gymnastiktimmar.

– Känslorna är blandade. Al-la förstår inte hur allvarlig fö-rekomsten av mögel och strål-

svamp egentligen är. Kanske det ändå har talats för litet om hälso-effekterna.

Birgitta Berg-Andersson säger att det känns jobbigt att alla inte är nöjda med arrange mangen.

– Inom styrelsen är vi nöjda. Vi har alla jobbat för att få ut barnen så snabbt som möjligt.

Under processen har föräldra-föreningen blivit väl bemött så-väl av skolans personal som av staden.

– Vi har ännu ett mål kvar och det är att få barackbeställningen gjord så att utlokaliseringen av eleverna inte blir permanent.

– Då man trycker på från olika håll kan man påskynda proces-sen. Det har säkert haft en inver-kan, säger Berg-Andersson om re-sultatet av deras ansträngningar.

mArIT BjörkBACkA

iNTeRVju ■

0

5

25

75

95

100

0

5

25

75

95

100

0

5

25

75

95

100

0

5

25

75

95

100

hbl hevosenkenkä16. joulukuuta 2010 2:00:34

Ett skolhus utan mögel målet i Borgå

kvarnbackens Hem och Skola-förenings ordförande Birgitta Berg- ■Andersson är nöjd över att skolarbetet kan fortsätta i temporära skol-hus. MARiT bjöRkbACkA

Bästa klasspappa & -mamma!Har din skola fått kulturpaket?

Kultur i skolan Svenska kulturfonden bjuder alla skolor (och dagisar) kulturpaket via www.kulturiskolan.fi. Man kan få en kulturarbetare inom teater, musik, bildkonst, osv till skolan för 10 h. Skolan kan få fyra paket á10h/år.

Kulturbonus Om skolan senaste läsår använt minst två kulturpaket inom Kultur i skolan, kan de få Kulturbonus (max 2000 e) för ett kulturevenemang (teater, konsert, museum, film, mm.) utanför skolan.

Nyhet! Kultur på eftis Läs mera på vår webbplats och kolla med din eftis, om de tänkt vara med!

www.kulturfonden.fi

ABITURIENTKURSER6-17.6 2011 Engelska, finska och lång matematik

Subventionerad logi, info av kansliet!

ANIMERA MED BARN OCH UNGA20-21.8 2011 Kursledare Antonia Ringbom

Anmälningar till kansliet senast 19.5Tfn 040 186 0131 eller

[email protected]älkommen till vår nya byggnad på Helsingfors universitets centrumcampus Studera samhällsvetenskaper på svenska i Helsingfors

Vid Soc&kom kan du studera

Besök våra webbsidor för att läsa mera http://sockom.helsinki.fi

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

7Hem & skola

Mångsidig utbildning i skärgården ! www.fiskeriskolan.fi 02-4546 300

Ettåriga linjer (direktansökan)MIX!, MUSIK, VÅRD

Triplautbildning3 & STUDENT (173)

UniversitetsavdelningenJapanologi

Fria kristliga folkhögskolan (1891), PB 46, Kaserntorget 1, VASA. Tfn (06) 319 1500 Fax (06) 319 1510 Email [email protected]

[email protected]

FKF 2011-2012

Inveon, Edelfeltsstigen 1 ( Haiko )Kombinationsfordonsförare

FordonsmekanikerVerkstadsmekaniker

HusbyggareElmontör/Automationsmontör

ICT-montörFrisörKock

YrkesstartenInveon, Lundagatan 8 (centrum)

Artesan; MiljöbyggeBildartesan; Gra�sk planering

Bildartesan; Skulptur/ Smyckekonst

Mera information om våra utbildningar hittar du på www.inveon.�

Kontakt: Östra Nylands yrkesinstitut Inveon, Edelfeltsstigen 1, 06400 Borgå

Tfn. 02 07 09 200 info@inveon.�

Mera information om våra utbildningar hittar du på www.inveon.fi

Ansökningstid 28.2 - 18.3.2011

Hur länge sitter ditt barn i bilen?

Delta i undersökningen på skolbarn.fi och

vinn biobiljetter!

Tema nr 1/2011: Trafik

Gå in på www.skolbarn.fi och delta i diskusionen!

8 Hem & skola

Sibboväg för hal för

skolbussen SkolReSAN ■

Högst två och en halv timme frår skolresorna ta per dag, in-klusive vänte-tider.

Läs mera om barn och trafik på sajten skol-barn.fi.

För flera av eleverna i Boxby sko-la i Sibbo började vårterminen li-tet annorlunda. Vädret slog om från kallt till varmt och vägarna var hala. När skoldagen var slut kom bussen som vanligt till sko-lan. Chauffören öppnade dörren och meddelade barnen att han in-te kunde köra längs den krokiga Boxvägen eftersom den var allde-les för isig. Han erbjöd dem ändå att åka med till landsvägen mellan

Borgå och Helsingfors som ligger mindre än en kilometer från sko-lan.

– Han pratade bara finska och eftersom flera av barnen inte kun-de ordentlig finska fick deras vän-ner tolka. Han borde ha meddelat mig om att han inte kunde ta med barnen och inte bara lämna dem vid en servicestation vid landsvä-gen. Om de hade stannat här ha-de jag beställt en taxi åt dem för

Vad skall man göra om skolbussen inte kör? Den frågan fick elever i Boxby skola i Sibbo grunna över när busschauffören meddelade att bussen inte kan köra dem ända hem på grund av en isig väg.

9Hem & skola

RePoRTAge ■

”Hur skall man kunna veta när det är för halt och skolbussarna inte kör?”

de har rätt till sin skolskjuts, sä-ger Anna-Karin Brunberg, rek-tor för Boxby skola.

Lyckligtvis kunde eleverna ringa till anhöriga för att be dem om skjuts. På det sättet kom alla hem utan problem.

– Min kompis ringde till sin mormor som kom och hämtade oss, berättar Andrea Österman, femteklassare i Box skola.

Krokig och isig skolvägAndreas skolväg går längs den krokiga Boxvägen. Vägen är in-te graderad som farlig, men det är samma väg som busschauffören dömde ut som alldeles för isig för att kunna köra längs den dagen. Frågan är om det är tryggt att läm-na lågstadieelever vid vägkanten för att låta dem själva ta sig hem längs en sådan väg?

Vid bildningskansliet berättar Annika Lundström, ansvarig för skolskjutsarna, att Boxvägen varit ett problem ända sedan vägverket konkurrensutsatte underhållet av

vägarna. Underhållet gick till en privat företagare.

– Om bussen inte kommer på morgonen så skall man gå tillba-ka hem och vänta och se om näs-ta buss kommer. Om den inte kan köra från skolan skall barnen ty sig till personalen i skolan som hjälper till att ringa vårdnadsha-varen.

Skolskjutsarna längs Boxvä-gen sker med bussar i linjetra-fik. Chauffören skall därför inte meddela skolan, men nog sin chef om det uppstår problem. Chefen meddelar sedan bildningskans-liet. Något särkilt avtal mellan skolan och bussbolaget finns allt-så inte.

Ändrade regler Trafikchef Dick Wallenius vid Borgå Trafik, som trafikerar lin-jen, berättar att det hela handlar om ett missförstånd från chauf-förens sida.

– Vi har diskuterat saken och i framtiden lämnas barnen kvar i

skolan om det uppstår en liknan-de situation. Om bussen redan har hunnit köra en bit kör den till-baka till skolan.

Det är chauffören som gör den sista bedömningen om det är tryggt att köra eller inte. Bedöm-ningen görs från fall till fall ute på vägen.

För Andreas föräldrar har inci-denten ändå lämnat en del fråge-tecken.

– Det känns litet osäkert. Hur skall man kunna veta när det är för halt och skolbussarna inte kör? Det borde finnas en garanti för att barnen faktiskt får sin skjuts hem från skolan, säger Ingeborg Ös-terman, Andreas mamma.

efterlyser sunt förnuftKurt Torsell efterlyser sunt för-nuft eftersom det alltid är de vux-na som är ansvariga för barnen. Han är sakkunnig i de svensk-språkiga undervisningsärendena vid kommunförbundet.

– Det naturliga skulle ju ha va-

rit att företaget meddelade sko-lan. Kontakten mellan skolan och skolskjutsarna är annars också livlig. Det kan gälla allt från änd-rade skoltider till ledigheter.

I regel fungerar skolskjutsar-na bra. Detta särskilt om man tar i beaktande att hela 25 procent av skolbarnen i hela landet är berät-tigade till skolskjuts.

Då vi lever i kommunala kris-tider dyker ofta frågan om dy-ra skolskjutsar upp i olika kom-munfullmäktiges möteslistor. Torsell fnyser åt kommunernas spariver. Han tycker att det är fel att spara genom att stänga skolor för att i stället se pengarna gå till de allt längre skolskjutsarna när elever från ett stort område körs med taxi till skolan.

– Här brukar vi säga att man skall räkna helhetspriset och inte spara en lärartjänst när medlen sedan brinner på taxiskjutsar.

mArIT BjörkBACkA, textmIkAEl nyBACkA, foto

vanligen går ■bussen som den skall och Andrea öster-man kommer tryggt hem med den.

den krokiga och isiga Boxvägen är en ut- ■maning för busschauffören om vintern.

kim öster- ■man och inge-borg österman hoppas att det inte blir några problem med skolskjutsar-na i fortsätt-ningen.

10Hem & skola

S:t Karins och Kervo får svenska skolorBåde i Kervo och i S:t Karins har föräldrarna i åratal kämpat för att

få en svensk skola i sina kommu-ner. Nu har kampen burit frukt.

Det svenska lågstadiet i S:t Ka-rins har de facto redan funnits i fy-ra år, men har administrerats av

Sirkkala skola i Åbo. Nu har po-litikerna ändå mognat till ett be-slut. Fyra klasslärartjänster grun-das och 22 nya ettor väntas inleda skolgången i höst.

– Man inser att det är bra för imagen med en svensk skola som växer. Om några år kommer vi att ha långt över hundra elever, säger klassläraren Maria Engblom.

Den svenska skolan inledde sin verksamhet i ett allaktivitetshus för fyra år sedan. För två år sedan flyttade man in i en flygel i den finskspråkiga Hovirinnan koulu, som har omkring 300 elever.

– Det har gått väldigt bra. Perso-nalen har varit mycket tillmötes-gående och tagit in oss i gemen-skapen, säger Maria Engblom.

Också i Kervo grundas ett svenskt lågstadium då nybörjare och elever som tidigare har gått i svensk skola i Sibbo i höst flyttar in i Kanniston koulu.

– Det blir sammansatta klasser från årskurs 1–6. Vi hoppas få ihop till två klasser och två lärare, säger verkchef Tiina Larsson.

TUa RaNNiNeN

Gymnasier i samarbete-för kvalitet-för kunskap-för flexibilitet

-för framgång-för framtid-för Dig

Idrottsgymnasietidrottsgymnasium

Kristinestads gymnasium

Närpes gymnasium

Gymnasiet i Petalax

Vasa gymnasium

Vasa övningsskolasgymnasium

Vörå samgymnasium/

Korsholms gymnasium

KOTKA SVENSKA SAMSKOLA

IDROTTSLINJE med Södra Kymmenedalens Idrottsakademi

yrkesstudier och gymnasiekurser via GYNSAM och Nätteam Öst

tel. 05-219 0800 www.kotkasamskola.com

Intresserad av gymnasiestudier? ...av en framtid med två språk?

Välkommen att stifta bekantskap med gymnasiestudier vid Svenska Privatskolan i Uleåborg. Vi kan erbjuda bl.a. nya, moderna undervisningsutrymmen mitt i staden och små undervisningsgrupper med god atmosfär. Idrottsakademin är ett bra alternativ för dig som är toppidrottare. Det är även möjligt att få stöd för boende och resor mellan hem och skola. Ta gärna kontakt med studiehandledare eller rektor om Du vill besöka skolan!

Ansökningar främst via den gemensamma ansökan till SPSU. Ansökningstid 28.2-18.3.2011

040 - 8206016 studiehandledare Eva Åström

044 - 5488260 rektor Anders Wentin

• Svenska Privatskolan i Uleåborg, Sepänkatu 7, 90100 Uleåborg • www.spsu.fi













Ett gymnasium där alla har möjlighet att synas och höras

Jumilla - Spanien

Rastatt - Tyskland

Jinan - Kina

Toulon - Frankrike

HELSINGEGYMNASIUM

Mà jligheternas gymnasiumElevcentrerat

Individuell handledningBra anda

Goda resultat

Tel. (09) 2353 7170 http://www.sipoo.fi/sibbogymnasium/

i koRTHeT ■

”God undervisning. God stämning. Goda resultat. ”

Virkby

H

Lojo

ulrica.karell@lohja.�

11Hem & skola

Trivsel, Tradition, Trygghet och Tillförsikt

1895-2007

Svenska samskolan i TammerforsSkolgatan 14 33200 TAMMERFORSTfn: 03-212 379

Fyra enkla ord, som beskriver Svenska samskolan i Tammerfors

Välkommen!

Koulukatu 14

03-212 3794

Svenska samskolan i TammerforsKoulukatu 1433200 TAMMERFORSTfn: 03-212 3794 www.samskolan.fi1895-2010

Fyra enkla ord, som beskriverSvenska samskolan i Tammerfors

Välkommen!

TÖLÖ SPECIALISERINGSGYMNASIUMBILDKONST – HUMANEKOLOGI – MUSIK

VUXENSTUDIER PÅ KVÄLLSTID

Information om skolan hittar du på vår hemsidawww.tsg.edu.hel.fi

Sandelsgatan 3, 00260 Helsingfors, tel. 09-31087056

Ekenäs gymnasium 0452- gymnasiet där du kan förverkliga dina drömmar -

Tre bra orsaker för att ansöka om studieplats vid EG

www.edu.raseborg.fi/ekenasgymnasium

- Brett kursutbud!- Många internationella projekt!- Samarbete med Raseborgs Idrottsakademi!

Gymnasiet Grankulla samskola

www.edu.grankulla.fi/gymnasiet

Studiehelhet i nationell- och internationell ekonomi

“en bra skola”

Borgå Gymnasium - en skola för din framtid

mångsidigt kursutbud flexibla studieprogram utmärkta studentresultat trivsam, traditionsrik miljö aktiv elevkårs- och tutorverksamhet öppet hus 7.3.2011 kl. 18.30-20.30

Tfn 0400-847778; www.peda.net/veraja/porvoo/borgagymnasium







TÖLÖ SPECIALISERINGSGYMNASIUMBILDKONST – HUMANEKOLOGI – MUSIK

VUXENSTUDIER PÅ KVÄLLSTID

Information om skolan hittar du på vår hemsidawww.tsg.edu.hel.fi

Sandelsgatan 3, 00260 Helsingfors, tel. 09-31087056

Kimitoöns gymnasiummed den nya möjligheten

att under gymnasietiden vid Axxell, Brusaby avlägga

studiehelheter (hästskötsel, smådjur) som en del av

gymnasiestudierna.

tel. (02) 4260 336 eller (02) 4260 [email protected] (rektor)

[email protected] (studiehandl.)

www.kimitoon.fi/kog

Sikta mot stjärnorna!

epost: [email protected]

hemsida: www.kronoby.fi/gymnasiet

Kronoby gymnasium

Flyglinje | Jakt och Natur | Musikperiod | Projekt (Polen, Afrika) Studieperioder i andra skolor

KYRKSLÄTTS GYMNASIUM erbjuder dig

intressanta och högklassiga studier

i trivsam miljö

tfn (09) 2967 2461, (09) 2967 2223 www.kyrkslatt.fi/gymnasium

ReCeNSioN ■

Henrik är en grabb som vem som helst får ge sig på och slå utan orsak. Att vara en tönt är ingenting man väljer själv utan något andra utser en till. Föreställningen med själv-upplevd verklighetbakgrund turnerar nu i skolorna.

Det är skådespelaren Peppe Fors-blom som spelar Henrik, som re-dan i första klass i grundsko-lan blev mobbad och utsattes för mobbning ända till nian.

– Det fanns ingen orsak till mobbningen. Han var en nyin-flyttad kille och de andra barnen kände varandra från det de var små. De kunde ha tagit med ho-nom men valde att exkludera ho-nom.

Föreställningen beskriver hur det känns att inte vara värd lika mycket som andra, och varken bli sedd eller hörd.

– Vi hade tänkt att målgruppen skulle vara åttan och nian, men den kan definitivt visas i hela hög-stadiet och till och med för sexor. Alla vet vad det handlar om, säger Peppe Forsblom.

Trots det allvarliga temat är Henrik – en tönt inte en svår och tung pjäs.

– Den beskriver hur det var och det ingår mycket humor i den. Eleverna får skratta åt dem som är elaka och det är många som gör det. Så finns det alltid några som inte skrattar, säger Peppe och av-slöjar att slutet är mycket gripan-de. Henrik vinner kriget till slut.

Hittills har föreställningen ta-gits väl emot.

– Det brukar komma fram någ-ra elever efter föreställningen med tacksam blick som berättar lite om sig.

Antimobbningsprojektet Ki-va skola pågår som bäst och fö-reställningen passar bra in i hel-heten. De skolor som är med i det försöker åtgärda problemet.

– Lärare säger att det inte går att bli av med mobbningen. Jag tyck-er inte det är en bra utgångspunkt. Om ens bara en blir räddad så är det värt ansträngningen, säger en motiverad Peppe Forsblom.

Föreställningen spelas hela vå-ren och nästa höst och kan bestäl-las av Åbo Svenska Teater.

TUa RaNNiNeN

Att inte bli sedd

den bruna baskern spelar en ■viktig roll i föreställningen, säger Peppe Forsblom.

12 Hem & skola

När barnet är annorlundaJenny Lexhed och hennes make var nyblivna företa-gare, kära och nygifta. Snart föddes Oscar.

– Det var ett mirakel att få barn. Men Oscar skrek väldigt mycket och var svår att trösta. Jag kände mig otillräcklig, berättar Jenny.

Oscar ville inte titta på Jenny. Han ville inte bli buren och när han blev lite äldre lekte han inte på samma sätt som de andra bar-nen. Inte med dem heller.

På inrådan av en logoped börja-de Jenny läsa om autism.

– Ju mer jag läste, desto ledsna-re blev jag. Det var så mycket som stämde.

Köerna till en neurologisk ut-redning var långa överallt.

– Jag fick tips om privata läkare, men min man var inte med på no-terna. Han förstod inte varför Os-car behövde undersökas. Det tog tid att övertyga honom.

Särbehandla inteOscar fick diagnosen autism.

– När man får ett sånt besked blir allt svart. Marken försvinner under en.

Jenny reagerade med vetgirig-het. Hon ville veta allt om autism och sökte metoder för att kunna lära Oscar tala och leva tillsam-mans med andra. Hon läste böck-er, surfade på nätet och chattade med andra föräldrar.

– Jag märkte att Oscar var visu-

ellt stark och började kommuni-cera med bilder, berättar Jenny.

– Bilder visar på ett konkret sätt barnet vad det innebär att kunna kommunicera med andra. Målet är att barnet ska utveckla ett talat språk och bilden är ett bra stöd på vägen.

Enligt Jenny måste man som förälder våga sätta nya mål och gränser för sitt autistiska barn för att hjälpa det framåt. Det är vik-tigt att ställa krav, låta det få bli självständigt och ta eget ansvar i den utsträckning det är möjligt.

– Ge dem rätt förutsättningar och verktyg. Våga tro att barnet klarar av saker!

UtmattningspsykosJenny gav allt för Oscar. Om da-garna var hon heltidsmor till två barn, studierna skedde kvällstid och nätterna blev korta.

– Hjärnan vilade inte, när jag sov drömde jag om pedagogiker-na. Jag fick svårt att komma ihåg saker och gick omkring med an-teckningsblock.

Omgivningen fick allt svårare

att förstå Jenny och själv började hon tänka konspiratoriska tan-kar. Till slut blev Jenny tvångsin-tagen till psykiatrisk vård. Hon var utmattad och hade drabbats av en reaktiv psykos.

– Jag tror att det är ett vanligt problem, att man som mamma tar på sig allt ansvar. Men allt det-ta ledde hos oss till bra föränd-ringar också. Min man tillbringa-de mera tid hemma och fick en starkare relation till barnen.

I dag mår familjen bra. Oscar förstår och gör sig förstådd. Han har tränat intensivt med beteen-deterapi IBT och använt tydliggö-rande pedagogik i olika former. Han går i skola precis som andra barn. Han har vänner, går på klass-fester, cyklar och åker tåg.

Jenny konstaterar sorgset att Oscars systrar ofta hamnat i skymundan.

– Syskon vill veta varför deras syskon är annorlunda och kräver så mycket.

Utomstående har ofta svårt att leva sig in i situationen när de träf-far en autistisk person.

– Informera om det som gör ditt barn annorlunda. Vi berättar åt lä-rare, föräldrar och barn om hur man kan bemöta Oscar och hans autism. Det blir inte konstigt, Os-car får ett bättre bemötande. Det okända är alltid skrämmande.

InGElA WEST

När man är annorlunda på insidan behöver det inte synas på utsidan. det kan vara svårt att våga erkänna ■för sig själv att ens barn är annorlunda, säger Jenny Lexhed. iNgelA weST

Efter att svenska Jenny Lex-hed fött sitt tredje barn be-slutade hon sig för att ta en paus i arbetet. I stället skrev hon om Oscar och om sin egen kamp, men visste inte då att texten skulle bli en bok som så många ville läsa.

Lexhed skrev för sin egen skull, och för familjens. För att förkla-ra.

– Ibland grät jag en skvätt för det var mycket känslor i skrivjob-bet. Jag ville gärna att min mellan-dotter Emma skulle läsa boken när hon blev äldre, för hon kom ofta i skymundan, säger Lexhed.

Senare beslöt familjen att ge ut sin berättelse, för att kunna stöd-ja andra föräldrar i samma situa-tion. I dag har boken Det räcker in-te med kärlek givits ut i hela Nor-den, i Tyskland och i Schweiz.

Jenny Lexhed är utbildad civil-ekonom, arbetar som kommuni-kationschef i sitt företag Talarfo-rum och är själv en efterfrågad ta-lare i hela Norden. Hon föreläser om autism och berättar sin per-sonliga historia. Du kan läsa mer på jennylexhed.se.

– Boken blev ett sätt för mig att sätta punkt för det vi varit med om. Den har ökat kunskapen om autism och gett hopp till andra i samma situation. Det finns en framtid!

InGElA WEST

Svår kamp blev bästsäljare

böCkeR ■

titel: Det räcker inte med kärlek : en mammas kamp för sin son.

Författare: jenny lexhed.

Förlag: Stockholm w&w.

Utgiven: 2008.

”Ju mer jag läste, desto ledsnare blev jag. Det var så många saker som stämde.”

Natur och Miljös sommarläger 2011Miljödetektivläger, 8-11 årPå sommarlägret upptäcker vi vad som finns under vattenytan och vem som lurar i strandbrynet. Till lägerprogrammet hör också lekar, naturpyssel och mysigt lägerliv! 6-10.6 på Naturskolan Uttern i Sjundeå13-17.6 på Naturskolan Uttern i Sjundeå20-23.6 på Naturskolan Uttern i Sjundeå 13-17.6 på Sommarö Fort i KorsholmAvgift: 150 € för Natur och Miljös medlemmar, 180 € för övriga. För fyra dagars läger 130/160 €.

Miljöagentläger,12-15 årPå lägret utforskar vi djur- och växtlivet i vattenmiljöer. Till lägerprogrammet hör också vildmarksliv och en spännande paddlingstur. 6-10.6 på Sommarö Fort i Korsholm 1-5.8 på Naturskolan Uttern i SjundeåAvgift: 170 € för Natur och Miljös medlemmar, 200 € för övriga.

Anmälningar Sista anmälningsdag 10 maj. Fyll i blanketten på vår webbsida eller kontakta Maria Aroluoma, tfn 045 2700 312, [email protected].

www.naturochmiljo.fi

iNTeRVju ■

13Hem & skola

Stafettkarnevalen 50 år!Stafettkarnevalen, Europas största skolidrottsevenemang, fyller i år 50 år. I år arrangeras Stafettkarnevalen veckoslutet 20-21.5.2011 och denna gång traditionsenligt på Olympiastadion.

Målsättningen är att fylla stadion med skolelever, föräldrar, hängivna supportrar och löpare från alla årtionden. Tillsammans skall vi göra Stafettkarnevalen, inte enbart till Europas största skolidrottsevene-mang, utan till Svenskfinlands och Finlands största, bästa och roligaste kultur- och idrottsevenemang år 2011.

Jag vill ta tillfället i akt, att redan i detta skede rikta ett stort tack till alla lärare och skolornas ledning. Med ert engagemang och upp- offrande arbete gör ni det möjligt för skolungdomen, att delta i och njuta av den unika atmosfär, som Stafettkarnevalen bjuder på.

Hoppas att få se så många av er som möjligt på Olympiastadion. Mer information om Stafettkarnevalen hittar ni på våra hemsidor www.stafettkarnevalen.fi

Önskande en solig vår i Stafettkarnevalstecken!

Jan-Erik ”JEJE” EklöfStafettkarnevalen, projektkoordinator, [email protected], 040-184 6380

VAD VILL DU BLI NU NÄR DU ÄR STOR?

MÅNGSIDIG VUXENUTBILDNINGFortbildningscentrum Prakticum erbjuder

enligt dina behov

Hos oss kan Du studera via läroavtal, nätbaserat eller som närstudier. Till samtliga läroavtals- utbildningar har vi fortlöpande antagning. På www.prakticum.fi/vuxna hittar Du information om ansökningsförfarande till fortbildningscentrums samtliga utbildningar. Du kan även kontakta oss per e-post eller telefon. Vi hjälper Dig gärna hitta den utbildning som passar Dina behov bäst.

Ta chansen att utbilda Dig på Åland

Ålands hotell- och restaurangskola

startar följande utbildningar i höst: Hotell- och restaurangprogrammet (120 sv) * Servitör gymnasiebaserad (40 sv) Hotell- och konferenspersonal gymnasiebaserad (40 sv) *Samåländsk antagning senast den 11 april 2011 Ansökningstiden för övriga utbildningar utgår den 6 juni 2011

För mer information och ansökan: Ålands hotell- och restaurangskola Kansliet tel. (018) 26044 www.ahrs.ax [email protected]

Ålänningar har bra resultat i PisaÅländska elever klarar sig myck-et bra i både den nationella och internationella jämförelsen, och de åländska flickorna är speci-ellt duktiga. Könsgapet märks i många länder, men det är allra störst på Åland.

Men de 15-åriga åländska flick-orna ligger långt före jämnåriga pojkar när det gäller läsning, läs-förståelse och tolkning av det läs-ta.

Något svar på varför det är så vet man inte, men trenden är den samma i alla OECD-länder.

Den så kallade Pisa-undersök-ningen genomfördes ifjol bland

15-åringar i åländska, finlands-svenska, finländska, nordiska, europeiska och utomeuropeiska skolor. Undersökningen mäter kunskap och färdighet i läskun-nighet samt matematiskt och na-turvetenskapligt kunnande. Den här gången låg tyngdpunkten på läsning.

i koRTHeT ■

14 Hem & skola

Får det vara mångsidiga

banktjänster?Får det vara omfattande fastighets-

förmedling?

Får det vara kunnig

förmögenhets-förvaltning? Får det vara

professionella försäkrings-

tjänster?

Välkommen!

www.aktia.fi

Hos oss får du allt du behöver på ett och samma ställe; banktjänster, förmögenhetsförvaltning, försäkringar och fastighetsförmedling. En personlig kundrådgivare står till din tjänst i alla ekonomiska frågor om du vill.

Ser en människa i varje kund.

AKTIA FRÅN FINLAND,TREVLIGT ATT TRÄFFAS!

SPERES är ett finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum och en viktig kontakt för dig som har ett barn i behov av särskilt stöd.

Ta gärna kontakt!

För närmare information se www.speres.fi

Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och yrkeshögskolan Novia | Yrkeshögskolan Novia, Pb 6, 65201 Vasa, tel. 06-328 5211|

En utbildningshelhet på två tillfällen för lärare, övrig skolpersonal och andra intresserade

Föreläsare: Magnus Waller och Tommy Jurdell från Stockholm Guldsitsen är en process som ger oss möjlighet att stanna upp och tänka efter: Hur vill vi att samarbetet ska vara? Helsingfors: 23.3.2011 kl. 15-19 (inkl. paus) Plats: SFV -salen, Nylandsgatan 17D, vån 5 Vasa: 24.3.2011 kl. 15-19 (inkl. paus) Plats: Tritonia, Aud. Nissi, Universitetsstranden 7

Föreläsare: Mona Forsskåhl, professor, Tammerfors universitet Hur strukturerar man och bygger upp ett bra samtal? Prioritera och fokusera på det väsentliga. Vasa: 5.5.2011 kl. 15-19 (inkl. paus) Plats: Yrkeshögskolan Novia, Wolffskavägen 33, vån 4 Helsingfors: 12.5.2011 kl. 15-19 (inkl. paus) Plats: SFV-salen, Nylandsgatan 17D, vån 5

Utbildningshelheten är avgiftsfri, delfinansieras av Svenska kulturfonden och Utbildningsstyrelsen. Utbildningen är ett samarbete mellan Förbundet Hem och Skola och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia. Information kring innehåll och anmälan hittar du under semi-narier på: www.fortbildning.novia.fi

Indragna skoldirektioner kräver nya kontaktnät mellan föräldrar och beslutsfattare. Frågan är på vilket sätt de skall byggas upp.

Styrelserepresentanter från fle-ra av de tretton Hem och Sko-la-föreningarna i Borgå samla-des i slutet av januari för ett dis-kussionsmöte i Näse skola. Högst på agendan stod hur föräldraför-eningarna skall kunna skapa en ny kontaktyta mellan rektorer, beslutsfattare och föräldrar, då skoldirektionerna i Borgåskolor-na är indragna.

Skoldirektionernas framtid dis-kuterades redan för fyra år sedan. Trots att man på finskt håll redan då var villig att slopa dem beslöt staden att behålla dem. Men sta-dens ekonomi störtdök och nu har också skoldirektionerna slopats.

Gott samarbete – I många skolor har direktioner med aktiva föräldrar fungerat bra i samarbete med rektorerna, säger Johan Graeffe, initiativtagare till mötet och styrelsemedlem och re-presentant för Östra Nylands regi-on i Förbundet Hem och Skola.

För föräldrar kan skoldirektio-nen ge en inblick i skollivet.

– Jag har suttit i direktionen för Saxby skola och det har varit mycket givande. Man har kunnat vara aktiv på ett helt annat sätt och kunnat ta del av planeringen av olika teman för terminerna, sä-ger Sara Wärnström, ordföran-de för Saxby Hem och Skola.

– Vem skall nu intressera sig för enskilda skolors verksam-hetsplaner och läroplaner? De har tidigare godkänts av direktio-nerna, men jag kan inte förestäl-la mig att någon nämnd läser ige-nom dem, säger Gunilla Träske-lin, ordförande för Hem och Sko-

la i Strömborgs ka skolan.Med på mötet var förbundsord-

förande Corinna Tammenmaa. Hon förde med sin en hälsning från Undervisningsministeriet.

– Där anser man att skoldirek-tionerna inte bör dras in eftersom föräldraföreningarnas verksam-het lider av det, säger hon.

Tammenmaa påminde också om hur viktig föräldrakontakten till beslutsfattarna kan vara.

med rätt att närvaraDen finskspråkiga föräldraför-eningen i Borgå har uppvaktat staden med ett initiativ om att för-eningens representanter får när-varanderätt på den finskspråkiga utbildningssektionens möten.

Ett liknande arrangemang är Hem och skola-föreningarna i Borgå också intresserade av.

– Man måste hitta ett bra sätt att förverkliga det, säger Graeffe.

På mötet beslöt man att årli-gen ordna två träffar där skolor-nas Hem och Skola-medlemmar kan träffa varandra tillsammans med stadens representanter samt medlemmar från bildningsnämn-den.

mArIT BjörkBACkA

I Borgå saknar man skoldirektionerna

utfärdar ordningsreglerna i sko-lan.

utfärdar regler för elevkåren och klubbarna.

godkänner dispositionsplanen för skolans budget.

lägger fram förslag till skolans läroplan och andra planer.

godkänner planen för läsårets verksamhet.

anställer ordinarie lärare.

SkolDiRekTioNeN ■

AkTuellT ■

Sök till YA!28.2–18.3.2011 via gemensam ansökan på www.studieval.�

För mer information om våra utbildningar besökwww.yrkesakademin.�

UTBILDAR FRAMTIDENS EXPERTER!

En välfungerande direktion är ett starkt stöd för skolan och åstadkommer konkreta resultat. När skoldirektio-nerna läggs ned försämras föräldrarnas möjligheter till insyn och medverkan i skolan.

– En föräldraförening som sak-nar koppling till det kommunala beslutsfattandet kan inte ersätta en direktion. Direktionsmedlem-marna kan påverka, säger Johan Palmroos, förälder och direk-tionsordförande i Kyrkoby skola i Pedersöre. Vi diskuterar de frågor som finns på föredragningslistan och kan själva lägga till ärenden. Skolan har valt att genomföra sa-ker vi diskuterat.

– Direktionen har en stark koppling till kommunen genom att mötesprotokollen går till kom-munens kansli och delas ut till tjänstemän och politiker.

ett stöd för rektornDirektionen i Kyrkoby skola arbe-tar för skolan, framhåller rektor Susanne Kackur.

– Vi träffas ju inte ofta, men på mötena tar vi upp viktiga saker. Vi på skolan upplever att vi har för-äldrarnas stöd och att kommuni-kationen fungerar, säger hon.

Genom direktionen kan föräld-

rarna själva ta upp angelägna frå-gor, och samtidigt är direktionen till hjälp för skolans rektor.

– Jag har mera stöd i mitt budget-äskande. Det är också en trygghet både för mig både som föräl der och rektor att det finns ett organ som har befogenhet att diskutera problem under tystnadsplikt.

Susanne Kackur säger att sko-lans direktion och Hem och Sko-la-förening har olika uppgifter.

– Via Hem och Skola kan enga-gerade föräldrar komma med idé-er och förslag till skolan. Direktio-nen är ett av kommunfullmäkti-ge valt politiskt tillsatt organ med möjligheter att påverka kommu-nens beslut, understryker hon.

Dystra utsikterMicaela Romantschuk-Pietilä, verksamhetsledare för Hem och Skola i Finland r.f. är inne på sam-ma linje som Kackur.

– Många kommuner slopade direktionerna då det blev möjligt på 1980-talet. I dag ser vi att ännu fler kommuner är färdiga att läg-ga ned sina direktioner och moti-verar det med att systemet är dyrt. Jag tycker man på det här sättet försvagar demokratin på lokalni-vå och försämrar föräldrars möj-lighet till medverkan i skolan.

LeiF PieTiLä

Skolans direktion ingen gummistämpel

16 Hem & skola

Mera information om detta och mer därtill �nns på www.folkhalsan.�/sommar.

l ä g e r – s i m s k o l o r – s o m m a r b a r n

Det är roligt att simma! Folkhälsan har under sommaren ett stort utbud av simverksamhet runt om i hela Svensk�nland i form av strandsimskolor och aktivitetsläger med tyngdpunkt på simning. Barn i åldern 4–12 år är den främsta mål-gruppen för Folkhälsans simskolor. Mera om Folkhälsans simskolor hittar du under adressen www.folkhalsan.�/sim.

LägerHäng med på en spännande och äventyrsfylld lägervecka i sommar! Du kan välja ett läger som passar just dig, där du får dansa, lära dig om överlevnad i naturen, lösa spännande detektivgåtor, segla eller annars bara simma, sola och ha roligt med kompisar.Lägren hålls på Breidablick i Hangö för barn i åldern 8–14 år under alla sommarlovsveckorna. Anmälan fr.o.m 28.3.2011 kl 9.00.Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.�

Sommarklubbar och daglägerFolkhälsan ordnar sommarklubbar och dagläger på olika håll i Svensk-�nland under juni månad. Sommarklubb med simskola ordnas både i juni och i augusti. Mera infor-mation om program och öppettider �nns på www.folkhalsan.�/sommar.

Sommarbarn – nya upplevelser och vännerSommarbarnen (5–14 år) vistas hos svenskspråkiga värdfamiljer som bor eller tillbringar sommaren på landsbygden eller i skärgården.Kostnadsersättningen till värdfamiljen är 15 €/dygn/barn. Vi välkomnar sommarbarn och värdfamiljer från hela Svensk�nland.Mera information ger: sommarbarnskoordinator: Åsa Carlsson, 044 7881073, sommarbarn@folkhalsan.�

Vill du jobba som simlärare i sommar?Folkhälsan arrangerar både hall- och strandsimskolor i hela Svensk�nland och på Åland. Att jobba som simlärare är roligt men också ett mycket an-svarsfullt jobb. Vi söker duktiga och engagerade simlärare. Vi ser till att du får fortbildning och är ajour med de senast rönen inom simverksamheten och simundervisningen. För att jobba som simlärare måste du ha ha gått simlärarutbildningen och vara minst 18 år.

Mera information ger: Nina Renlund, tfn 09 315 55 31, 050 430 60 91 eller nina.renlund@folkhalsan.�

Äventyrsbanan i Mjölbolsta, KarisÄventyrsbanan har över 30 olika äventyrsmoment vilket gör det lätt för oss att göra upp ett program som passar just er.

Vi välkomnar skolklasser och ungdomar, stora och små företag, fören-ingar och privatpersoner. Hos oss kan man bl.a åka linbana, gunga i jättegungan, samarbeta med kluriga övningar, klättra i repstege, äta gott vid öppen eld samt bada bastu.

Mera information ger: ansvariga instruktören Frej Gottberg, tfn 050 5525345, frej.gottberg@folkhalsan.� eller koordinator: Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.�

FamiljesemesterFolkhälsan ordnar familjesemester för barnfamiljer från hela Svensk�n-land. Semesterns längd är 5 dygn med helpension och ledd verksamhet.

Programmen är planerade så att en del är för hela familjen och en del speciellt för barnen. För semestern kan familjen beviljas semesterstöd (Penningautomatföreningen RAY). Sista ansökningsdag: 30.4.2011.Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.�

Skräddarsydd lägerskolaVi ordnar lägerskolor i maj, augusti och september enligt överenskommelse på lägergården Breidablick i Hangö samt på Mjölbolsta äventyrsbana. Kost, logi, äventyrsbana, segling, paddling och överlevnadsövningar i naturen m.m. Det mesta är möjligt! Fråga efter en paketlösning för just din skola.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 304 7642, susanna.stenman@folkhalsan.�

www.folkhalsan.fi/sommar

hem & skola

Documents