hem & skola

Download Hem & skola

Post on 06-Mar-2016

214 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

A magazine for parents with children in elemntary school.

TRANSCRIPT

  • s k olaHe m &Temanummer 2011 rgng 38 Utgiven av Frbundet Hem och Skola i Finland rf

    t e ma: Brja skolan

    Visa att du tycker skolan r viktig

    Mamma r mest nervs

    Barn behver frebilder i trafiken

    Skolstarten en rolig tid

    Prata mycket med ditt barn

    Skolstarten kan ge fysiska symptom

  • 2 Hem & skola

    Mnniskor med gott sjlvfrtroen- de tenderar att tolka andra mnniskors nrmanden som vlmenta och positiva. r man sker p sig sjlv vntar man sig heller inte angrepp frn andra.

    Mnniskor med dligt sjlvfrtroende tenderar tyvrr att tolka andra mnnis-kors utsagor och handlingar som kritik mot det egna jaget, ven om just dessa mnniskor skulle vara i behov av positi-va signaler. I en vrld dr god kommuni-kation r lsningen p de flesta problem r det bra att vara medveten om hur man sjlv intuitivt reagerar p andra och hur olika andra mnniskor kan rea-gerar p ens eget budskap.

    Alla frldrar nskar sina barn glada uppbyggande erfarenheter och ett gott sjlvfrtroende. Dessa tv hnger fak-tiskt ihop. Ett bra exempel som vi som frldrar kan ge vra barn r att kom-municera med lraren och andra fr-ldrar ppet och frdomsfritt. Barnets omgivning knns tryggare och mindre fientlig om den omges av vuxna som frhller sig positiva till varandra. Dess-utom tar barnen modell av sina frld-rar. Livet r betydligt trevligare fr barn, frldrar och lrare om man inte ser elakheter dr de inte finns.

    Det hr numret av tidningen Hem & skola r riktat till frldrar med barn som brjat i ettan. P mnga stt r det en ny brjan.

    ven om frskolan jmnat vgen in-fr skolstarten s ndras en hel del. I da-gis och frskola trffar man morgon och eftermiddag de vuxna som tagit hand om barnet under dagen, men nr barnet brjar skolan trffar man lraren betyd-ligt mer sllan. Nu kommer ocks nya plikter som lxlsning. Tidigare fanns det kanske mjlighet till hemmadagar eller sovmornar d barnet r trtt och il-sket, men det r slut p denna lyx i och med att lroplikten tar vid.

    Att brja ettan r en ny start bde fr barnen och deras frldrar. Skapa nya vanor tillsammans med barnet under lxlsningen. Ifall en gemensam mid-dag inte hrt till rutinerna kan ni fr-ska smyga in en sdan ngra kvllar i veckan.

    Att g och lgga sig i tid r ibland en underskattad vana som r livsviktig fr bde inlrning och fysisk hlsa.

    Om ni nu kommit igng med att nd-ra rutiner s r det nnu en sak som gr att ndra. Den stavas instllning.

    Nr lraren tar kontakt s r det med

    stor sannolikt vlment. Om ett an-nat barn p skolvgen betett sig kon-stigt och visat miner s kan det bero

    av att det inte frmr att ta kontakt p ett lmpligare stt, men nd helst av allt vill vara med och leka. Att frst och frmst tolka andras gester som positiva r inte samma som att vara blgd, det r en verlevnadsmekanism i en kom-plicerad vrld dr god kommunikation r en framgngsfaktor.

    Det bsta med en positiv instllning r att man kan skaffa den sjlv och man kan ge den vidare till sina barn med lite medvetet arbete.

    Corinna Tammenmaafrbundsordfrande

    tidning utgiven av: Frbundet Hem och Skola i Finland rf.

    ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, frbundsordfrande.

    Redaktr: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

    Layout: Pia Ahlberg.

    Prmbild: Mikael Nybacka.

    mlgrupp: Frldrar med barn i svensksprkig skola.

    Distribution: Delas ut i klassen och brs hem av eleverna.

    Vlment och positivt Ett nej r en vgg inte en drrTvinga dina barn att plugga s att de blir

    bst i skolan och lt dem aldrig spela data-spel eller se p TV. Lt dem inte heller ver-natta hos kompisar, riv snder deras mors-dagskort om det r slarvigt gjort

    Den kinesisk-amerikanska frfattaren Amy Chua har verkligen ftt fart p kns-lorna i vstvrlden, den vrld hon betraktar som mjkig, full av losers. Nej, skall det bli ngot s fr man ta till kinesisk barnupp-fostran, som inte tl svaghet.

    Varfr tror ni Asien gr framt i dag, jmfrt med vstlnderna, undrar tiger-mamman Chua.

    Ocks jag blev ordentligt provocerad och ledsen och frbannad hennes tv dttrars vgnar, som till exempel tvingats sitta timtal vid pianot och inte ens ftt g p toaletten frrn de kunde sin lxa.

    Visst finns det exempel p att frldrar drillar sina barn ocks hos oss. Mnga lra-re vittnar om att s kallade framgngsrika frldrar vill att man redan i lgstadiet skall krva ordentligt av barnen och ge dem lx-or som knns.

    I dagens skola frsker man allt mera se de individuella skillnaderna och hjlpa de enskilda barnen med vad just de behver. tminstone i teorin. I praktiken finns det ofta alltfr mnga ungar som behver lra-rens uppmrksamhet samtidigt.

    Som frldrar kan vi lyssna p vra barn, se vad de behver. Vi knner dem bst. Tv syskon kan vara vldigt olika och att veta var man skall slppa efter p linan, var dra t, r just precis det svraste som finns.

    Jag tror det r viktigt att vga ta frldra-rollen p allvar och att vara tydlig. Det hind-rar en inte att vara lyhrd och mnsklig och respektera sitt barn. Men som Wittgenstein lr ha sagt: Ett nej skall vara som en vgg, inte som en drr!

    Det r klara besked och klarar man av det har man vunnit mycket. D behver barnet inte varje gng prva om det dr nejet.

    Jag tror att man skall vga lita p sin intui tion och inte snegla p trender. Det r bra att kunna diskutera fostran med andra frldrar, ibland fr man aha-upplevelser, saker kan gras p mnga olika stt. Men man fr lov att tervnda till sin egen ut-gngspunk och gra det bsta man kan.

    Men att som Amy Chua frolmpa sina barn kalla dem lata, feta och odugliga i syfte att f dem att bttra sig, r vidrigt.

    Barn som mter krlek lr sig lska, barn som mter respekt lr sig respektera. Och just det r ngot som vrlden behver, obe-roende av vrldsdel.

    TUa ranninen

    Mik

    Ael

    NyB

    ACkA

    koluMNeN

    CoRiNNA TAMMeNMAAordfrande

    MiCAelA RoMANTSCHuk-PieTilverksamhetsledare

    MAARiT weSTeRNinformatr

    TuA RANNiNeNredaktr

    tryckeri: kSF Media, Vanda 2011.

    Upplaga: 37 000.

    annonsfrsljning: ky lisbeth lnn qvist kb, Sandbacka-vgen 8 D, 02200 esbo. Tfn 09 803 9553. e-post: lisbet.lonnqvist@kolumbus.fi

    annonspris: 1,50 e/spmm.

    Kansliet: Frbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74. e-post: hemochskola@hemochskola.fi.

    leDAReN

    Livet r betydligt trev-ligare fr barn, frld-rar och lrare om man inte ser elakheter dr de inte finns.

  • 3Hem & skola

    Vad du som frlder signa-lerar om skolan har en stor betydelse fr hur barnet frhller sig till den. Fr att ditt barn skall f en s bra skolstart som mjligt r det viktigt att du har en positiv och ppen attityd.

    Micaela Romantschuk, verk-samhetsledare p Frbundet Hem och Skola, r sjlv klasslra-re i grunden och mamma till tre barn. Hon uppmanar frldrarna att uppmuntra sina barn och sig-nalera att det skall bli kul att br-ja skolan.

    Std barnets iver i det nya liv

    som skolan innebr. Om man fr barnet att tycka om att g i sko-lan s lnge som mjligt r myck-et vunnet. Frutsttningarna blir mycket bttre om man talar om skolan p ett positivt stt, sger hon.

    Det r ocks viktigt att du stder och fljer med skolgngen och hjlper barnet med lxorna.

    Det betyder att du finns till hands och ger barnet mycket tid. D uppstr diskussioner spon-tant och du fr veta en hel del om vad som r p gng. Om du brjar tenta barnet fr du bara enstaviga svar, sger Romantschuk.

    Hon pminner om att frldrar

    till barn i frs ta klass har lagstad-gad rtt att g ned i arbetstid.

    Om du har rd r det vrde-fullt att ta den tillvara den hr mjligheten.

    Hon sger att det ocks r guld vrt att lra knna de andra fr-ldrarna och barnen i klassen.

    Skolan ordnar ju frldram-ten, men man kan utver dem ordna egna frldraratrffar. Nr man knner fler familjer inser man att ens egen verklighet in-te motsvarar den i andra famil-jer. Folk har olika vrderingar, er-farenheter och bekymmer, men man utgr alltid frn att man sjlv r norm. Det r intressant och vik-

    tigt att diskutera fostran och hra vad andra tnker: Nr r det lgg-dags? Hur r det med lrdagsgo-dis? Veckopengens storlek? Vad betyder alla andra? Det finns mycket fundera p tillsammans.

    Flera kan dela ansvaretMicaela Romantschuk sger att man inte skall vnta sig att allt serveras frdigt man kan grna ta initiativ sjlv ocks.

    Klassfrldrarna kan grna vara flera n tv. D blir det flera som delar p ansvaret.

    ven om det i frsta hand r skolan som skall ta initiativ till samarbete med hemmet r det

    ingenting som hindrar att man sjlv frsker f till stnd en p-pen och bra kommunikation med lraren och uppmuntrar lraren att ta kontakt ocks nr allt r bra och positivt.

    Det r viktigt att bermma varandra och ta vara p allt som r bra. Man skall inte ringa upp bara nr ngot trkigt har hnt.

    Hon sger att ju mer mten det finns mellan lrare och frldrar, desto strre blir tilliten.

    Och ju mer tillit det finns, des-to mindre mobbning och strre skolframgng bli det det finns forskning som pvisar det. Det r relationerna som avgr hur bra eleverna mr och hur de lr sig. De yttre omstndigheterna, stor eller liten skola, ny eller nedsliten, spe-lar ingen strre roll.

    Micaela Romantschuk hoppas att mnga nya ettors frldrar gr med i den egna Hem och Sko-la-freningens styrelse.

    Det finns mycket man kan g-ra fr att skapa ett gott frtroende-kapital mellan hemmen och sko-lan. Roligt kan det ocks vara!

    TUa ranninen

    iNTeRVju

    Visa att du tycker skolan r viktigDet bsta du kan ge ditt barn r tid, sger Micaela romantschuk , verksamhetsledare p Frbundet Hem och Skola. MikAel NyBACkA

    FRlDRARNAS RST Frbundet Hem och Skola har drygt 40 r p nacken och har om-kring 230 medlemsfreningar.Frbundet ger ut en hel del ma-terial som r gratis fr