Hellas ca 900 f Kr.- 500e.Kr

Antikkens Hellas:Antikkens Hellas blir regnet som den viktigste grun-nleggerkulturen for den vestlige sivilisasjon. Gresk kultur hadde en stor påvirkning på romerriket, som igjen satte sitt preg på den europeiske kulturen. Siv-ilisasjonen til de gamle grekerne har hatt stor inn-flytelse på språket, politikken, utdanningssystemene, filosofien, vitenskapen, kunsten og arkitekturen i den moderne verden. I tillegg satte gresk innflytelse liv til renessansen på 14-1500-tallet.

Arkitektur:Klassisk gresk arkitektur er den arkitekturen som stod på det greske fastlandet i arkaisk tid ca. 900–500 f.Kr. og i antikken fra ca. 500 f.Kr. til 500 e.Kr. En forbinder betegnelsen mest med templer. De har tre vanlige søyleordener: dorisk, jonisk og korintisk. Et prinsipp er kontrasten mellom det bærende, søyle og det bårne, bjelke. Viktig er at byggverkene står som selvstendige plastiske legemer i rommet. Elementer som understreker dette er for eksempel søylerader.El-ementer fra gresk arkitektur brukes i senere perioder gjennom middelalderen og frem til idag for eksempel postmodernisme.

Kunst:Kunsten i det gamle Hellas gjennomgikk en lang og til dels ukjent utvikling over flere århundrer før den kulminerte omkring 400 fvt. Den opptok i seg og om-formet impulser fra blant annet Egypt og Orienten. De nyvunne kunnskaper om anatomi og bevegelse utnyttes til full i tidlig klassisk tid. Den nakne atlet-kropp i vanskelige, ofte labile stillinger er populær. Et av de mest karakteristisk eksempler er Diskoskaster-en, laget av Myros.

Klær:Den greske drakt var drapert, som egypternes og bab-ylonernes, og alle delene hadde rektangulær form. Tøystykket ble lagt om kroppen, festet på en eller begge skuldrer og oftest holdt inntil kroppen med et belte. Kvinnenes peplos hadde et overskytende stykke

tøy brettet nedover fra skuldrene. Den ble båret av alle kvinner frem til 500-tallet fvt., og senere tatt opp igjen etter perserkrigene. Både menn og kvinner bar khiton, som oftest sydd sammen i sidene og festet på skuldrene så den virket som om den hadde ermer.

Den Bysantiske stilen ca 300 e.-Kr- 1453

Den Bysantiske stilen:Det bysantinske riket eksisterte fra midten av 300-tallet og fram til det gikk under med osmanenes erobring av Konstantinopel i 1453. Dette skjedde i forbindelse med at Konstantin den store opprettet en ny hovedstad for Romerriket i Konstantinopel, som lå på ruinene av den gamle byen Bysants.

Arkitektur:Bysantinsk arkitektur er først og fremst de kirkene som ble bygget i Det bysantinskeriket. Arkitekturen hadde sin bakgrunn i den tidlige kristne perioden. Da flyttet keiser Konstantin hovedstaden i Romer-riket fra Roma til Bysants. Dette skjedde i tidsrom-met 324– 330. I denne perioden var det basilikaen som var dominerende, mendet fantes andre for-bilder for arkitekturen, for eksempel sentralbyg-ningen. Denne var basert på sirkelen og brukt i badeanlegg, templer og mausoleer. Disse bygnin-gene hadde ofte en sentral akse og kupler.Hagia Sofia i Istanbul var den kristen ortodokse hovedkirke til Konstantinopels fall i 1453, ble teg-net av Anthemios fra Tralles og Isidoros fra Mile-tos og oppført i 532–537. Kirken med den veldige kuppelen kom til å danne mønster for en rekke kirker og senere moskeer. Den var moské i peri-oden 1453–1934, deretter museum.

Kunst:Den bysantinske billedkunst er hovedsakelig en flatekunst. Bildet ble oppfattet som en kanal som formidlet strålene fra den himmelske virkelighet ned til menneskene. Bysantinsk kunst har betydd mye for mosaikk-kunstens utvikling. I begynnels-en foretrakk man en naturalistisk bakgrunn for fremstillingene, men i løpet av 300-tallet gikk man gradvis over til gull. Dette skaper en sterkere følelse av uvirkelighet hos betrakteren, og ved å plassere

steinene i mosaikken i forskjellige vinkler så lyset ble brutt, oppnådde man at helhetsbildet fikk en skimrende og vibrerende virkning.

Klær:Opprinnelig bar alle menn en toga, men fra det sjette århundre ble dette plagget forbeholdt konsu-lene. Den ble erstattet av ei kappe som enten kunne være et rektangulært tøystykke som ble kastet over skulderen, en halvrund cape som også ble festet på skulderen,eller en rund cape som var sydd sammen i forkant, med en åpning til hodet. Den viktigste oppgaven for kvinnenes klær var å skjule kroppen generelt, og de kvinnelige formene . Innerst bar de en tettsittende serk som gikk helt ned til anklene. Tunikaen, som de bar utenpå, var kortere enn serken, så den vistes. Tunikaen var festet like over livet. Ellers hadde nok kvinnene i sin garderobe også en stola, en lang kjole, og et langt slør, som de enten kunne kaste bak hodet eller brette forover og drapere over armen.

Den Romanske stilen ca 1000 e.Kr- 1200 e. Kr

Romansk stil er en stilepoke i europeisk mid-delalder ca. 1000/1050–1150/1200, den første felleseuropeiske stilen, selv om den ikke når en så vid utbredelse og ensartet form som gotikken.

Arkitektur:Romansk stil dukker først opp i Sør-Frankrike og Nord-Italia. Den bygger på og videreutvikler den klassiske romerske bygningskunst og er preget av gjennomført bruk av rundbuen, av krysshvelv og tønnehvelv. Den overveiende del av de bevarte bygningene er kirker. I sin mest typiske form er den romanske kirkebygning formet over det latinske kors. I Norge har vi bevart en spesiell type roman-ske kirkebygg i tre: stavkirkene. Stavkirkene repre-senterer den mest avanserte typen trekonstruksjon-er som var utbredt i Nord-Europa i middelalderen.

Kunst:Skulpturen er hovedsakelig knyttet til arkitekturen, men en rekke frittstående og selvstendige religiøse kunstverk er også bevart: krusifikser, madonnafig-urer, døpefonter og antemensaler. Det halvsirkelfor-mede feltet over inngangsportalen, tympanon, ble ofte smykket med figurfremstillinger. Menneske- og dyregjengivelser utfolder seg rikt i lavt relieff på arkitektoniske partier og på døpefonter.Den stive kroppsutformingen med tradisjoner fra tidlig kristen og bysantinsk kunst ble etter hvert ledigere og mer ekspressiv, og mot slutten av peri-oden begynte friskulpturen så vidt å tre frem.

Klær:I Norge var ull og vadmel de mest vanlige tekstilene for å lage klær. Importerte stoffer fra utlandet var bare forde rike. Mennene hadde vanligvis en kort kjortel og langbrok når de arbeid et. Dersom de brukte en lang kjortel, hadde de lange strømper

under, med en kort underbukse. Folk flest brukte ullvotter og ei hette som gikk ned over skuldr-ene. Mektige menn bar i tillegg ei farget kappe og hansker. Også kvinnene hadde ei kort underbukse, og til denne strømper. Utenpå brukte kvinnene en kjortel.

Gotiken 1100- runt 1500 talet

Gotiken är benämningen på både en stil och en epok i Europas konsthistoria som uppstod iFrankrike omkring 1100 och fanns representerad över stora delar av Europa på 1500-talet.Gotiken hade sin utgångspunkt och största betydelse i arkitekturen. De övriga konstartersom den omfattar var alltid på något sätt underställd arkitekturen och i allmänhetkyrkorummet.Den gotiska stilen utmärks av närmast skelettartade sten strukturer, stora glasytor, smalaspiror, knippepelare, kryssribbvalv, spetsbågar och fantasifull skulptural utsmyckning.I världen sprider sig kristendomen, folkmängden ökar och många flyttar ut till byar pålandet. Digerdöden är den största farsoten som tog närmare hälften av Europas befolkning.

Arkitekturen:Upprinnelsen till den gotiska arkitekturen var strävan att uppföra kyrkobyggnader av basilikatyp,det vill säga med högre mittskepp och lägre sidoskepp. Svårigheten bestod i att föra ned trycketfrån de massiva korsvalven i mittskeppet utan att vara tvungen att ta till alltför grova murar som stöd.Den gotiska arkitekturen använde sig av tre sammanhängande konstruktiva principer för attlösa problemet: ribbvalvet, spetsbågen och strävpelaren.

Konsten:Under gotiken fick konsten betydligt större frihet änunder tidigare epoker. På mycket kort tid blev konsten mer realistisk och tredimensionell änden varit på mycket länge. Den snabba utvecklingen som då tog fart hade varit omöjlig utanbyggandet av katedralerna. Med de ambitiösa katedralbyggena kom allt fler konstnärer ochhantverkare att engageras i produktionen av konst. Känd konstnär/arkitekt under denna tiden var Villard de Honnecourt, verksam under 1200-talet.

Kläder:Kläderna under Gotiken var ofta fulla av symboler sommättes i klass. Ju mer utsmyckade kläder du hade destorikare var du. Huvudbonader för kvinnor var populärt och det var bara unga, ogifta kvinnor som gick med håret heltutsläppt annars täckte man för hela håret eller delar av det.Det som kännetecknade den typiska medeltida dräkten varatt den var heltäckande. Som sagt var kläderna en statusoch man kunde se på långt håll om det var en bonde somkom till staden eller en begåvad köpman. De rika hade oftamånga olika färger och sammetskostymer. Det som hördetill de flesta dräkter var ofta skinnväskor och bälten.När det var kallt ute komplicerade man med en mantel överkläderna och den var gjord utav ylle. Barnen hade oftast bara ett enkelt linne på sig och påhuvudet bar dem en hätta eller mössa.

Renässansen runt 1400-1600Renässansen (av franskans renaissance, “pånyttfödelse”) är den period då medeltidenavslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts. I Firenze, Italien (varifrånrenässansen utgick) varade den från tidigt 1400-tal till omkring år 1600. Den omfattar inteminst konst och litteratur som spreds med hjälp av boktryckarkonsten från sent 1400-tal.Renässansen har beskrivits som den period då människan upptäckte sig själv, då individenbefriades från den romersk-katolska kyrkans ok. Man har då tänkt sig medeltiden som enperiod då individen var underställd kyrkan och fursten, och var allmänt vidskeplig på grundav bristande kunskap.

ArkitekturUnder renässansen hade man den antika arkitekturen som förebild och man utgick från symmetriska geometriska former som kvadraten, cirkeln och triangeln. Regelbundna arrangemang av kolonner, pilastrar liksom användningen av halvcirkelformade bågar, halvrunda kupolvalv ersattede mer komplexa proportionella systemen och oregelbundna profiler som använts i de medeltida go-tiska byggnaderna. Arkitekten som lade grunden till stilen var Filippo Brunelleschi, som bland annat lagde den stora kupolen på Santa Maria Del Fiore i Firenze.

KonstenDe mest framstående konstarterna under renässansen är måleri, skulptur ochkonsthantverk. Renässanskonsten uppfattas som en “pånyttfödelse” av gamla traditioner,där de fick inspiration från antiken, men även från senare tid, gotiken. Under renässansenutvecklades nya tekniker och nya konstnärliga strömningar. De tidigare ganska anonymakonstnärerna trädde fram individuellt, exempelvis Leonardo da Vinci. Konsten fick isamband med detta mer karaktär. Man började skapa realistiska konstverk med influenserfrån antiken som till exempel äldre grekiska och latinska texter samt exakta avbildningar avlandskap.Leonardo da Vinci (1452-1519) “det universella geniet” var en av de italienska konstnärersom dominerade konsten under högrenässansen. Leonardo ägnade en livstid av studier åtatt minutiöst söka notera och återge sina iakttagelser av den naturliga världen. Hansanvändande av oljefärg som sitt främsta medel gjorde att han kunde skildra ljus och desseffekter på landskap och att få föremål mer naturliga och med större dramatiska effekter,vilket han har visat i porträttet Mona Lisa.Konstnären Michelangelo (1475-1564) valde en annan riktning med sin konst, som särskildehonom från Leonardo. I varken hans måleri eller hans skulpturer visar han något intresse förobservation av varje fysiskt objekt, utan bara för den mänskliga kroppen. Hans uppdrag under påven Julius II att måla Sixtinska kapellets tak resulterade i ett mästerverk av figurativsammansättning, som skulle ha stor inverkan på varje efterföljande generation aveuropeiska konstnärer.

KläderRenässansens mode syftar på det mode som utvecklades i Italien under 1400-talet.Begreppet brukar innefatta det europeiska modet fram till omkring 1600. Under 1400-taletväxte det nya modet fram i stora delar av Italien. Man gav här en bredare linje åt dräkternasom i högre grad skars efter kroppens form, och kvinnodräkten försågs med djupaurringningar. Ofta försåg man dräkterna med snörningar och lät den underliggande skjortaneller särken synas under ytterplaggen. Man använde gärna lysande färger i kostbara

Barock ca 1600-1740

Barocken är den epok eller stilriktning främst inom konsten (måleri, skulptur, litteratur, arkitektur,musik) var dominerande i Europa från slutet av 1500-talet och in på 1700-talet. Sin höjdpunktnådde stilen under 1600-talet. Stilen kännetecknas av en särpräglad dramatik och storvulenhet i formennär det gäller bildkonst och arkitektur.

ArkitekturBarockens arkitektur influerades starkt av antikens arkitektur. Viktiga karakteristika förbarocken var att det skulle vara dramatiskt, rörelsefullt, tungt, pampigt och med mångakontraster. Det skulle vara överväldigande och teatraliskt.Man ville, vilket är typiskt för epoken, bygga stora,imposanta byggnader för att inge respekt och visa sinmakt. Mörka färger, trä och guld var mycket populärtatt använda. Känd arkitekt är Giovanni Antonio de Rossisom bland annat byggde Palazzo Altieri.

KonstenBarocken ville framhäva rymd, djup och rörelse genom perspektiv, ljus och skogseffekter.Där stor vikt lades vid att måla klädesplagg med ljus och skuggor tydligt. Man använde oftamurriga och mörka färger. Stilen och begreppet barock användes och kännetecknas först aven annorlunda och dramatisk konst under främst 1600-talet, där man främst användeöverdrivna och bisarra former när det gäller både såväl bildkonst som arkitektur. Men efterhand så kom begreppet att omfatta all konst under den här perioden. Barocken varöverdådigare och kraftfullare än tidigare stilar. Den var full av dramatisk rörelse ochvåldsamma, berättande scener. I behandlingen av färg och ljus arbetade man med storakontraster. Bildrummet var ofta asymmetriskt, oregelbundet, och det tidigare kontrolleradeperspektivet var borta. Kompositionens branta diagonaler ökade dramatiken i bilden. Kändakonstnärer under epoken: Rembrandt van Rijn och Jan Vermeer van Delft.

KlädernaMännens hår skulle vara riktigt långt och bäras svallande efter ryggen. Kvinnors hår skulledöljas och bindas upp. Bara några få lockar fick synas under den praktfulla hatten, menannars var regeln att kvinnors hår skulle döljas.När Ludvig XIV blev tunnhårig tillverkade han peruker som sedan blev moderna att ha påsig.Männen ville alltid visa vaderna. De skulle vara muskellösa och vältrimmade. Klackar påskorna skulle både män och kvinnor ha. Både barn, kvinnor och män bar korsett för att få enståtlig hållning. Det var mycket tyg och dyrbara material. Man var inte rädd för att visa sittvälstånd i dyra dräkter.

Rokokko

1720 -1790

Utviklet seg I Frankrike 1920 og 1930 årene. Særlig populær overklassen. Degenerasjon, virkelighetsflukt og nytelsessyke.

Arkitektur Rokokko er først og fremst en interiørstil. I Tysk-land og Norge finner man imidlertid flere praktfulle rokokkoeksteriører.

Rommet og innvetaret får en enhetlig stil, bestre-belse etter illusjon, ingen markert overgang mellom tak, vegg og hjørner, speil med uregelmessig inn-ramning, forgylte beslag, overstoppede møbler, sølv, skjørt porselen, umalte harde tresorter, ornament-er, Rocailler (asymetrisk ornament C- og S-form), og realistiske blomster, lyse og lette farger, den engelske “Landskapshagen” blir utviklet, rosemal-ing i Norge.

Malerkunst Realisme, malerier på veggene, på stoltrekk, ovns-brett og gardiner, storslagne portretter, erotiske overtoner, nakne kvinner og badende nymfer, forelskelse og dagdrømmer, galante fester i engelsk inspirerte hager.

Skulptur Realisme, kjærlighet, bevegelsesorienterte, lett sensuelle, lekne og yndefulle.

MusikkSats med enkel, lett forsiret melodilinje og enkelt akkordisk akkompagnement. Rokokkoen har sitt utspring hos de franske klavicinister.

Motedrakt Kvinner: stor skjørtevidde, korsettsnørte smale midjer, skjørt kombinert med liv, jakkelignende trøyer, vide caper, storblomstrede silketøy i kraftige farger, lave hvitpudrede frisyrer av eget hår. Menn: Knebukser, vest og frakk, vide mansjetter, ensfarget tøy og storblomstrede silketøy i kraftige farger, hvitpudrede parykker.

Empirestil 1800-1840

Utviklet seg I Frankrike under Napoleons keiserdømme fra 1800-1820, I Norge cirka 1810 –1840. Som en reaksjon på Rokokkoens overdådighet, lettsinn og unatur» krevde man borger-lighet, fornuft og enkelhet. Inspirasjo-nen ble hentet fra antikken.

Arkitektur Hvert byggverk og helst hvert rom skulle ha en karakter, man skulle se at man hadde for seg et teater, et fengsel, en kaserne osv.

Enkelhet og naturlighet, rolige, stramme former og rene plan, sparsom figur- og ornamentutsmykning. draperier av stoff, malte draperier, pompeianske veggmalerier og stukkrelieffer, mahogni og akasie, messing- og bronsebeslag, triumfbuel-ignende former, tripoder (trefotet), sarkofager, egyptiske elementer som sfinkser.

Empirestilens viktigste ornamenter var palmetter, tannsnitt, meanderborder, eggstaver, vaser, kranser, laurbærgrener, fakler, svaner, ørner, trofeer, viktorier, amoriner og delfiner

Malerkunst Motivene var preget av antikkens mytologi og historie, malemåten var glatt, tegningen hard og lineær og koloritten kjølig. Følelse og bevegelse uttrykkes gjennom form, ikke gjennom farge.

Skulptur Hellenistisk, blekhvit nakenhet, glattpusset, finkrystallinsk marmor.

Musikk Opera, symfonier, sonater og strykekvartetter. Orgelet fikk mindre betydning og nye instrument-er som piano, waldhorn, fagott, tverrfløyte og klarinett tas I bruk.

Motedrakt Kvinner: smale skjørt med høyt liv I tynn musselin eller indisk bomull. Stoffenes skulle drapere seg rundt kroppen, kjolene refereres til som “chemise”, som egentlig betyr underkjole. Hvitt var den foretrukne fargen. Mønstret sjal, stråhatt, @ballerinasko, hansker, vifte. Menn: langbukse, dobbeltknappet vest og frakk til midjen foran og med lange skjøter bak. Mørke farger.

Biedermeier 1815-1848

Er en tysk og østerriksk betegnelse. Begrepet er en historisk referanse, men brukes mest til å betegne de kunst-neriske stilene som litteratur, musikk, bildekunst og interiørdesign. Interiørdesign Preget av enkelhet og eleganse. Både ved sin asym-metri og ved sin søken mot det intime represen-terer biedermeier den romantiske retning slik den kan komme til uttrykk i møbel- og interiørkunst.

Møbeldesignen hadde rene linjer og minimal utsmykning. Materialer som kirsebær, ask og eik. Pæreved ble farget for å etterligne de dyrere tøm-merene. Sofaens lener svinger seg i store S-kur-

vaturer, og stolens ryggbrett og bakstolper mykes av på lignende måte. Møbelplanene er ikke lenger rette, men bølger lett svulmende i to og tre plan.

Malerkunst Skildret en sentimental og from utsikt over verden på en realistisk måte. Når det gjelder tematikken, ble teknikken ikke bare sett som et fortellende me-dium for å fortelle fortiden i anekdotiske vignetter, men også for å representere nåtiden. Dette dannet en estetisk enhet som ble mest påvist i portretter, landskap og samtidige rapporterende sjangre.

Judgend ca 1890-1920

Judgendstilen kommer från Tyskland. Judgend är det tyska namnet för ung-dom. I frankrike kallades stilen för Art Nouveau som betyder ny konst. Stilen är den första att bryta med de ti-digare nystilarna och ett helt nytt form-språk skapas med utgångspunkt i na-turens oregelbundna organiska mjukhet och former, men i stilserad form. Stilen uppfattas som en brytning med tradi-tionell formuppfattning.

ArkitekturArkitekterna frigjorde sig från tiden som varit med klassiska kompositionsprinciper. Man ville nu uts-myckra byggningar med slingrande blad med blom och växtmotivmen men också med mänskliga former. Fasadfärger var ofta varma nyanser på puts och ljusa oljefärger på trä. Svängda linjer i gavlar fönster och dörrar. Höga fönster.

Interiör, konst och formgivningMan har tröttnat på det sena 1800-talets mörka inredning och man längtar efter ljus och glada lättsamma färger. Bostäderna blir luftigare och ljusare. Exempelvis att man hade breda skjutdörrar in till matsalen, tapeter och snickerier på väggar är ljusa. Man inreder gärna med ek eller björk som har snidade dekorer i form av frukt och blommor.

Kläder Man började använda mer färger och lösare kläder. Man önskade att kvinnans kläder skulle vara mer i stil som den nya mer friare arkitekturen.

Art Deco1925-1940

Stilen fick sitt genombrott på världsut-ställningen i Paris år 1925. Art Deco betyder på franska dekorativ konst. OS i kriget var över och framtiden såg ljus ut. Man ville ha en ny stil som andades livsglädje och tro på framtiden. Känne-tecknas med en slående kombination av symmetri, geometriska former och rika färger. Man kopplar gärna stilen med lyx och elegans. Man ville lyfta fram de artistiska i konst, design och inredning. Man hämtade inspiration från Orient-en och Egypten samt det antika Hellas och Rom. Man använde sig mycket av material som silver, elfeben, kristall, sammet, krom, aluminium och plast.

ArkitekturKännetecknas vid symmetriska putsade fasader målade i en djup färg. Man dekorerade fasaderna men lite mer sparsamt än under Jugend. Utsmyck-ringarna var färre men ändå väldigt genomtänkta. Avrundade hörn på bygg gjorde man. En känd Art Deco byggnad är Empire State Building. Under 20 talet började man bygga boende med badrum, innan hade det varit utomhus. Man byggde också boende med kök med fönster ut mot gården så mammor kunde se till barnen medans hon var i köket och lagade mat.

Interiör, konst och formgivningSammetssoffa, geometriska och symmetriskam önster på väggar, metall-detaljer och rika färger är kännetecken för Art Deco stilen. Det andades lyx och glamour. Sikksakk, spenstiga kurver och solstrålal är pop-ulära mönster. Stilen var gjord för massproduktion

och därför hade man former som var ”lätta” att göra.

KläderKvinnan frigjordes annu mer än under Judgend. Kvinnor befriades från att bära korsett. BHn kom och man började visa lite ben, nacke och armar. Under 1920-talet var modet att ha raka klänning-ar, mycket för att dem var lätta att massprodusera. Standadeserade kläder som passade de flesta. Klän-ningsmodellen “flapper” blev popular och används än idag. En stor modeikon var Coco Chanel. Under 1930-talet kom markerades midjanpå klänningar igen men inte så extremt som det varit innan. Män börjar byte rut hängslen mot bälte

Surrialismen 1920-talet

Surrealisme var en bevegelse innen litteratur, kunst og film som stod frem omkring 1920. Retningen vendte seg mot alle kunstneriske uttrykk som bygde på ytre erfaring og hevdet at de sanneste forutsetninger for å skape kunst lå i underbevisste og instinktive opplevelser, «de vitale og skapende impulser», drømmenes lokkende verden. I Bretons manifest heter det: «Samfunnet bør rette seg etter menneskene. Moralen bør rette seg etter driftene. Kunsten bør innrette seg etter den uhemmede inspirasjon.»

Kända konstnärer Leonora Carrington.

Fuksjonalisme

Funksjonalisme fungere, utføre, fullbyrde), er et begrep, mest kjent innen formgiving og arkitektur, som hevder at der er en uløselig sammenheng mellom bruken av et objekt og formen på det. Forkortelsen «funkis» er et lån fra svensk og ble brukt for å betegne karakteristiske utslag av retningen som stil, til tider i en nedsettende mening. Uttalen «fønkis» er en misforståelse som kan skyldes en sammen-blanding med begrepet funky

Modernisme

Modernisme betegner en mengde kulturelle bevegelser med opphav i de store endrin-gene som fant sted i vesten mot slutten av 1800-tallet og utover på 1900-tallet. Be-grepet favner en rekke til dels svært radikale bevegelser innen kunst, arkitektur, musikk, litteratur og kunsthåndverk som vokste frem i denne perioden.

Postmodernisme

Postmodernisme er en bevegelse sent på 1900-tallet innen kunst, litteratur, arkitek-tur, og litterære kritikk som var et oppbrudd fra modernismen. Postmodernisme artikul-erte at verden er i en tilstand av vedvarende ufullstendighet og konstant uløselig. Post-modernisme fremmet oppfatningen om radikal pluralisme; at det er mange veier for kunnskap, og mange sannheter i et faktum.