handlingsprogram för bohus räddningstjänstförbundäddningstjänstförbund.se/download/18... ·...

Handlingsprogram för

Bohus Räddningstjänstförbund

(Ale och Kungälvs kommuner)

enligt lag om skydd mot olyckor

Antaget av BORF:s direktion 2015-12-08

Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor

2

Förord Detta handlingsprogram är ett politiskt styrdokument för Bohus Räddningstjänstför-bund (BORF). Handlingsprogrammet är upprättat mot bakgrund av kraven i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och beskriver ambitionsnivå beslutad av den politiska styrningen.

Handlingsprogrammet beskriver de mål Bohus Räddningstjänstförbund skall arbeta för, den förmåga som skall upprätthållas samt hur förbundet är organiserat.

Handlingsprogrammets mål effektueras genom att årsvis/flerårsvis brytas ned till pre-stationer i en verksamhetsplan.

Handlingsprogrammets giltighetstid omfattar perioden 2016 – 2019.

Detta handlingsprogram är antaget i sin helhet förutom avsnitt 4.5.3 punkt 2 vilken skall utredas ytterligare för beslut senast 2016-02-28. ( § 81/2015 Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund, Sammanträdesdatum 2015-12-08. )


3

Definitioner och förkortningar 1+4 Räddningsstyrka bestående av ett befäl och fyra brandmän.

1+6 Räddningsstyrka bestående av ett befäl och sex brandmän.

Angreppstid Tid från det att rätt enheter anländer till skadeplatsen till dess att åtgärder i räddningsarbetet påbörjas.

Anspänningstid Tiden från larm till dess att rätt enheter börjar åka mot händelsen

BORF Bohus Räddningstjänstförbund

Farlig verksamhet Anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska or-saka allvarliga skador på människor eller miljön. Omfattas genom beslut av länsstyrelsen av särskilda krav enligt 2 kap. 4 § LSO.

Förebyggande Avser här myndighetsutövning såsom tillsyn enligt LSO och LBE, tillståndsgivning för brandfarliga och explosiva varor, remisshante-ring till andra myndigheter och rådgivning, information och stöd till att den enskilde kan ta sitt ansvar för att förebygga brand.

GR Göteborgsregionens kommunalförbund

HP Handlingsprogram

Höjd beredskap Beslut från regeringen om skärpt beredskap eller högsta beredskap enligt lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.

IDA MSB:s statistik och analysverktyg Indikatorer-Data-Analys med ut-gångspunkt i nationell insatsstatistik, nationella jämförelser (SKL), årliga uppföljning av kommunernas arbete, med flera datakällor.

Insatstid Summan av anspänningstid+körtid+angreppstid

Körtid Tiden att förflytta sig med fordon från brandstation till skadeplats

LBE Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Olycka En plötsligt inträffad händelse som har medfört eller kan befaras medföra skada. Till olyckor räknas händelser som beror på företeel-ser i naturen eller som inträffar utan människors handlande och även händelser som beror på människors handlande eller underlå-tenhet att handla. Som exempel på olyckshändelser nämns i förarbe-tena till LSO bränder, explosioner, skred, ras, översvämningar, ovä-der och utflöden av skadliga ämnen.

PBL Plan och bygglag (2010:900)

POSOM Psykiskt och socialt omhändertagande

RCB Räddningschef i beredskap

Risk Risk speglar en sammanvägning av sannolikheter och konsekvenser av oönskade händelser (här: olyckor som föranleder räddningsinsat-ser). Risknivå är ett abstrakt begrepp. Olika individer uppfattar ris-ker på olika sätt och accepterar olika risker beroende på om risken till exempel är frivillig, känd eller gagnar ett intresse.


4

Räddningstjänst Avser de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall an-svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Förbundet skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det ho-tade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt.

Sårbarhet Sårbarhet speglar risker där brister i samhällets eller enskilda aktö-rers hanteringsförmåga kan medföra att skyddsvärd funktionalitet i t.ex. samhällsviktiga funktioner uteblir. Konsekvenserna kan vara svåra att överblicka då det ofta föreligger komplexa samband med externa beroenden och spridningskedjor till andra aktörer.

VMA Viktigt meddelande till allmänheten

VP Verksamhetsplan

Definition av några av de händelsetyper som används i insatsrapporteringen

Brand i byggnad Avser alla typer av bränder och brandtillbud som inträffar i en bygg-nads konstruktion och/eller inne i en byggnad. Det räcker således med en mindre brand i ett löst föremål så länge den sker inomhus.

Brand, ej i byggnad Avser alla typer av bränder som sker utanför en byggnad (utomhus). Mark- och skogsbränder, bränder i fordon (bilar, bussar, tåg, fartyg, m.fl.) och container- och soptunnebränder hör till de vanligare hän-delserna i denna kategori.

Trafikolycka Avser olyckor med alla typer av trafikslag (väg, tåg, flyg sjöfart, m.m.).

Utsläpp av farligt ämne Avser alla typer av farliga utsläpp; från små bensinspill på marken till omfattande utsläpp av farliga kemikalier eller petroleumproduk-ter.

Automatlarm, ej brand Ett automatiskt brandlarm som medför utryckning men utan brand. Orsaken kan vara matlagning, hantverkare m.m.

Falsklarm Vid de tillfällen då det visar sig att det inte har inträffat en olycka trots att det inkommit ett larm när en fysisk person har larmat. Dess-sutom försöker man även fastställa om den person som larmade räddningstjänst gjorde detta i tro om att det faktiskt förelåg fara el-ler om det rörde sig om ett avsiktligt falsklarm.

Annat uppdrag Vid olyckor, tillbud eller misstanke om olycka agerar räddnings-tjänsten med stöd av lagstiftningen (lagen om skydd mot olyckor, LSO). Det finns tillfällen då uppdrag utförs av räddningsstyrkor på uppdrag av andra myndigheter eller med ett uppdrag som inte stöds i LSO. Dessa insatser kategoriseras som Annat uppdrag med tillhö-rande underkategorier.

I väntan på ambulans IVPA Ambulanssjukvården har slutit avtal med förbundet om att en kom-munal räddningsstyrka vid behov kan åka till en hjälpbehövande pa-tient och påbörja livsuppehållande behandling eller vidta andra nödvändiga sjukvårdsåtgärder till dess att en ambulans kommer till platsen. Detta kallas IVPA.

Hjälp till ambulans Om en ambulans behöver teknisk hjälp i samband med en sjukvårds-insats (hjälp med att bära eller transportera patienter o. dyl.) så ka-tegoriseras detta som hjälp till ambulans.


5

Innehållsförteckning Förord ................................................................................................................................................... 2

1 Bakgrund ................................................................................................................................ 6

1.1 Lagstiftning ..................................................................................................................................... 6

1.2 Uppdrag ............................................................................................................................................ 6

1.3 Handlingsprogrammets giltighetstid och avgränsning ................................................. 7

1.4 Politisk styrning ............................................................................................................................ 7

1.5 Nationella och lokala mål .......................................................................................................... 7

1.6 Disposition ...................................................................................................................................... 9

2 Medlemskommunernas risker .................................................................................... 10

2.1 Förbundsområdets karaktär ................................................................................................. 10

2.2 Kommunernas risker med fokus på räddningsinsatser ............................................. 10

2.3 Säsongsberoende risker ......................................................................................................... 18

2.4 Farlig verksamhet (LSO 2 kap. 4 §) .................................................................................... 18

2.5 Framtidsperspektivet .............................................................................................................. 18

3 Förebyggandeuppdraget ............................................................................................... 19

3.1 Verksamhet .................................................................................................................................. 19

3.2 Myndighetsuppgifter................................................................................................................ 19

3.3 Information, utbildning, rådgivning och stöd ................................................................ 21

3.4 Automatiska brandlarm .......................................................................................................... 21

3.5 Organisation och resurser för det förebyggande arbetet .......................................... 21

3.6 Lokala mål .................................................................................................................................... 22

4 Räddningstjänstuppdraget ........................................................................................... 25

4.1 Verksamhet .................................................................................................................................. 25

4.2 Organisation ................................................................................................................................ 25

4.3 Anspänningstider ...................................................................................................................... 26

4.4 Insatstider .................................................................................................................................... 26

4.5 Förmåga ........................................................................................................................................ 28

4.6 Övningsverksamhet .................................................................................................................. 34

4.7 Åtgärder efter räddningsinsatser........................................................................................ 34

4.8 Lokala mål .................................................................................................................................... 34

5 Övrigt .................................................................................................................................... 38

5.1 Kompetenskrav i organisationen ........................................................................................ 38

5.2 Gränser i vatten .......................................................................................................................... 38

5.3 Avtal ................................................................................................................................................ 39

5.4 Brandvattenförsörjning .......................................................................................................... 39

5.5 Varning, information och alarmering ................................................................................ 39

5.6 Höjd beredskap .......................................................................................................................... 40

Bilaga 1 – Förbundsordning (se separat dokument ) ....................................................... 42

Bilaga 2 – Gränser i vatten .......................................................................................................... 43

Bilaga 3 – Avtal och samverkan ................................................................................................ 45


6

1 Bakgrund

1.1 Lagstiftning Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och dess förordning (2003:789) ger kom-munen skyldighet att verka för skydd mot olyckor på bland annat följande vis:

Kommunen ska genomföra räddningsinsatser. Vid fjällräddningstjänst, flygrädd-ningstjänst, sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer, miljörädd-ningstjänst på statligt vatten och utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnanlägg-ningar åvilar dock ansvaret staten. Kommunen kan genom samverkan hjälpa till även vid dessa insatser.

Räddningstjänsten ska organiseras så att räddningsinsatserna genomförs på ett effektivt sätt och påbörjas inom godtagbar tid.

Kommunen ska bedriva rådgivning, ge information och tillse att den enskilde uti-från risk och förutsättningar tar sitt ansvar.

Kommunen ansvarar för att tillsyn sker av lagens efterlevnad inom kommunens geografiska område.

Handlingsprogram för räddningstjänst respektive förebyggande arbete ska upp-rättas varje mandatperiod.

Kommunen ansvarar för att sotning sker.

Människor ska beredas likvärdigt skydd mot olyckor.

Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad.

Utöver LSO berörs verksamheten även av andra lagstiftningar, bland annat Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor med förordning (2010:1075) (LBE) med flera.

1.2 Uppdrag Ale och Kungälvs kommuner har via avtal samverkat sedan 1976. Kommunerna har se-dan 1 januari 2013 ingått ett kommunalförbund för att skapa en organisation med goda förutsättningar att i medlemskommunernas ställe fullfölja:

De skyldigheter som vilar på kommunerna enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO), förutom att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.

Förbundet ansvarar inte för brandskyddskontroll och rengöring (sotning) enligt 3 kap 4 § LSO.

De skyldigheter som vilar på kommunerna om tillsyn och tillståndsgivning enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

De skyldigheter som vilar på kommunerna avseende information och rådgivning till allmänheten för att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter inom området.

Därtill skall förbundet för medlemskommunerna:

Utföra utbildning i brandskydd och akut sjukvård för förbundsmedlemmarnas personal.


7

Deltaga i förbundsmedlemmarnas planering, myndighetsutövning, sociala arbete och information.

Ingå i förbundsmedlemmarnas krisorganisationer.

Förbundet biträder förbundsmedlemmarna med kompetens kring brand och säkerhet inom följande verksamhetsområden och utifrån respektive kommuns behov:

Samhällsskydd och beredskap.

Beredskapsplanläggning enligt bestämmelserna i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Samhällsbyggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen (2010:900).

Remissärenden enligt miljöbalken samt enligt 8 kap 2 § (2010:1622) för serve-ring av alkoholdrycker.

Kommunernas POSOM-verksamhet.

Förbundets uppdrag regleras i en Förbundsordning, vilken redovisas i Bilaga 1.

1.3 Handlingsprogrammets giltighetstid och avgränsning Detta handlingsprogram reglerar Bohus Räddningstjänstförbunds verksamhet inom LSO:s lagstiftningsområde. Då det i kap. 1.2 framgår att förbundet inte har ansvar för samtliga av kommunernas skyldigheter enligt denna lag ska detta handlingsprogram kompletteras av medlemskommunerna avseende dessa skyldigheter.

Handlingsprogrammets giltighetstid omfattar tidsperioden 2016 – 2019.

1.4 Politisk styrning Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsdirektion, som tillika utgör förbunds-styrelse. Förbundsdirektionen är den nämnd som enligt 3 kap. 11 § LSO fullgör uppgifter enligt denna lag.

Direktionen består av fyra (4) ledamöter och fyra (4) ersättare, varav Ale kommuns kommunfullmäktige utser två (2) ledamöter och två (2) ersättare och Kungälvs kom-muns kommunfullmäktige utser två (2) ledamöter och två (2) ersättare. Direktionens ledamöter och ersättare väljs för en mandattid om fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det att val till kommunfullmäktige ägt rum i hela landet. Ordförande-skapet roterar mellan medlemskommunerna i tvåårsintervaller med början för Kungälvs kommun.

För samtliga beslut krävs enkel majoritet, samt att minst tre (3) ledamöter är närva-rande vid varje sammanträde.

Förbundsdirektionens verksamhet regleras i reglemente enligt bilaga till förbundsord-ningen.

1.5 Nationella och lokala mål Bestämmelserna i LSO syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. De övergripande nationella målen sammanfattas i förarbe-tet till LSO som anger att ”färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras”.


8

1.5.1 Verksamhetsmål utifrån lagens krav

I lagen anges nationella mål som kan sammanfattas som ett antal grundläggande verk-samhetsmål. Till dessa har kommunerna att komplettera med lokalt anpassade verk-samhetsmål som ska ange den inriktning arbetet med skydd mot olyckor ska sträva mot.

De övergripande verksamhetsmålen utifrån lagstiftningen kan rubriksättas enligt:

Information, utbildning och rådgivning (3 kap. 2 § LSO): ”En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag”.

Samverkan mellan myndigheter (1 kap. 6-7 §§ LSO) ”Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs”… ”Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst”.

Tillsyn (5 kap 1 § LSO) ”Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av en kommun inom kommunens område och av länsstyrelsen inom länet”.

Tillstånd (3 kap. 4 § LSO) (17-18 §§ LBE) ”Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten.”, ”Frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor i övriga fall ska prövas av den kommun där hanteringen ska bedrivas.”, ”Frågor om tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor i övriga fall ska prövas av den kommun där varorna ska hanteras.”

Operativ förmåga (1 kap. 3 § LSO) ”Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt”.

Uppföljning (3 kap. 10 § LSO) ”När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts”.

Höjd beredskap (8 kap. 1-2 §§ LSO) ”I syfte att skydda och rädda befolkningen och civil egendom från verkningar av krig skall kommunens organisation för räddningstjänst under höjd beredskap, utö-ver vad som i övrigt framgår av denna lag, ansvara för…”

I detta handlingsprogram knyts förbundets lokala mål mot de uppdrag som LSO ger till kommunerna enligt ovan.

1.5.2 Verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning

För att kunna uppfylla handlingsprogrammets lokala mål, bryts dessa ner till en verk-samhetsplanering för genomförande av aktiviteter och prestationer. Verksamhetspla-nen, VP, upprättas årsvis utifrån fokusområden och handlingsprogrammets mål. Vid upprättande av VP görs analys av lokala nyckeltal samt även av nationell data genom IDA från myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Verksamhetsplanen ana-lyseras, revideras och följs upp. Denna uppföljning redovisas för förbundsdirektionen,


9

tillsammans med ekonomiskt resultat, varje tertial samt vid årsbokslut. Förbundschefen ansvarar för uppföljning.

1.6 Disposition

Utöver bakgrunden i detta kapitel så följer detta handlingsprogram följande disposition:

Medlemskommunernas risker.

Förebyggandeuppdraget inkl. organisation, verksamhet och lokala mål.

Räddningstjänstuppdraget inkl. organisation, förmåga nu och i framtiden samt lokala mål.

Övrigt, t.ex. kompetenskrav, avtal, släckvattenförsörjning samt varning, informat-ion och alarmering.

Bilagor: Förbundsordning, gränser i vatten samt avtal och samverkan.

Handlingsprogrammet kompletteras av verksamhetens övriga styrdokument såsom po-licys och riktlinjer. Bland de viktigaste kan nämnas förbundets Utryckningsbestämmelser och Övningsbestämmelser.

Nationella mål Mål angivna i lagen

Lokala mål (HP) Verksamhetsmål och fokusområden mm..

Verksamhetsplan (VP) Aktivitet och, prestationer

UPPFÖLJNING

4 år

1 år


10

2 Medlemskommunernas risker

2.1 Förbundsområdets karaktär År 2015 fanns omkring 70 000 invånare i medlemskommunerna (ca 28 000 i Ale och 42 000 i Kungälv). Den största tätorten är Kungälv. Det geografiska området inrymmer flera mindre tätorter och en i många områden välbefolkad landsbygd (bebyggelse utan-för tätorterna).

Stora skogsområden finns i båda medlemskommunerna och Göta Älv skiljer dem åt. I väst gränsar Kungälvs kommun mot kusten med ett flertal öar. Infrastrukturen omfattar bland annat två europavägar, två järnvägar, transportleder på vatten, med mera. Nä-ringslivet präglas av små och medelstora företag inom olika branscher, längs Göta Älv finns även ett par större processindustrier etablerade.

I väster gränsar Kungälv mot Kattegatt och Skagerak. Kungälvs kust är ett attraktivt tu-ristområde där friluftsliv frodas, kustområdena inrymmer även en stor del fritidsbo-ende. Under sommaren är kusten belamrad med fritidsbåtar och såväl gästhamnar som öar är väl besökta. Största turistobjektet är Marstrand. På Marstrand, samt i centrala Kungälv, finns unik kulturhistorisk bebyggelse i form av förtätade trähuskvarter samt två historiska fästningar.

2.2 Kommunernas risker med fokus på räddningsinsatser Händelser som kan föranleda räddningsinsatser i kommunerna kan delas upp i två delar, mätbara händelser som går att avläsa i den nationella statistiken som finnas att tillgå via informationssystemet IDA (Indikatorer, Data och Analys) som är myndigheten för sam-hällsskydd och beredskaps (MSB) statistiktjänst. De frekventa händelserna kompletteras av sällanhändelser som sker väldigt sällan och som det saknas relevant underlag för att kunna analysera. Förmågan att hantera respektive händelser anges i kap 4.5.

2.2.1 Mätbara händelser

I detta kapitel anges de händelser som går att avläsa i den nationella statistiken som finns att tillgå via informationssystemet IDA. Dessa händelser har analyserats och jäm-förts med medelvärde för a) riket, b) städer 25.000–50.000 invånare samt c) storstads-förorter vilket Kungälv och Ale kommuner tillhör. Analyserna baseras på tidsperioden 1998-2013.

Mer frekvent förekommande händelser i IDA är: Brand i byggnad, brand ej i byggnad, förmodad brand, falsklarm brand, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne, drunkning/-tillbud, vattenskada, stormskada, ras/skred, förmodad räddning, falsklarm räddning, nöd-ställd person, nödställt djur, bergras/jordskred, annat ras, översvämning av vattendrag, annan vattenskada, automatlarm ej brand/gas samt annan.

Analys av mätbara händelser

Av ovanstående angivna händelser så utmärker sig följande händelser.


11

Alla sträckande linjer är trendlinjer, den blåa heldragna linjen är utfallet för BORF. För-bundet har lägre antal bränder per 1000 invånare än övriga av jämförelse kategorierna. Dock finns det en trend att bränderna ökar till skillnad från de andra.

Alla sträckande linjer är trendlinjer, den blåa heldragna linjen är utfallet för BORF. Ale och BORF har flera antal bränder som sker utanför byggnader per 1000 invånare än öv-riga av jämförelsekategorierna, samt en ökande trend. Kungälv har ett mindre antal händelser, och en minskande trend av händelser.


12

Alla sträckande linjer är trendlinjer, den blåa heldragna linjen är utfallet för BORF. Kungälv och BORF har flera antal trafikolyckor per 1000 invånare än övriga av jämförel-sekategorierna, samt en ökande trend. Ale ligger i mitten i jämförelsen.

Denna kategori är en sammanslagning av översvämning vattendrag (som kom 2005) och vattenskada. Alla sträckande linjer är trendlinjer, den blåa heldragna linjen är utfal-let för BORF. Förbundet har flera antal händelser av vattenskador per 1000 invånare än övriga av jämförelsekategorierna.


13

Alla sträckande linjer är trendlinjer, den blåa heldragna linjen är utfallet för BORF. För-bundet har ej flera antal obefogade automatlarm per 1000 invånare än övriga av jämfö-relsekategorierna. Ur diagrammet kan man utläsa att Kungälv har en mycket svagt minskande trend, medan Ale har en ökande trend av larm.

Sammanfattning av mätbara händelser

Slutsatserna kring analysen av mätbara händelser kan sammanfattas med:

BORF har en ökande trend när det gäller bränder i byggnader, även om antalet per 1000 invånare fortfarande är lägre än jämförelsekategorierna.

I Ale är det fler händelser av bränder utanför byggnader än jämförelsekategori-erna och trenden är ökande.

BORF har en ökande trend samt högre andel trafikolyckor per 1000 invånare än jämförelsekategorierna.

BORF har fler vattenskador/översvämningar per 1000 invånare än jämförelseka-tegorierna. Antalet händelser är väderberoende och fluktuerar stort mellan åren. Trenden över åren är något svagt sjunkande för perioden men påverkan från klimatförändringar har ej beaktats.

I Ale ökar andelen oönskade automatlarm.

Följande av ovanstående händelser har analyserats ytterligare med syfte att finna områ-den där åtgärder kan genomföras i förbundet:

Brand i byggnad, genom analys av objektstyp för bränderna.

Brand, ej i byggnad.

Trafikolyckor.


14

Ale och Kungälvs kommuner utmärker sig i följande objektstyper gällande bränder i byggnader:

- Avfall/avlopp/rening (Ale)

- Fritidshus

- Förskola och skola

- Kemiindustri

- Rad-/par-/kedjehus

- Rivningshus (Ale)

- Villa (Ale)


15

Ale och Kungälvs kommuner utmärker sig i följande objektstyper gällande brand ej byggnad:

- Container (Ale)

- Ej trädbevuxen mark

- Personbil (Ale)


16

Ale och Kungälvs kommuner utmärker sig i följande element vid trafikolycka:

- Personbil

- Moped

- Fartyg/båt

2.2.2 Sällanhändelser

I detta kapitel beskrivs identifierade risker för stora och komplexa olyckor (sällanhän-delser) med:

Allvarliga konsekvenser för människor, miljö eller egendom.

Långvarigt räddningsbehov.

Räddningstekniskt behov av beredskap med specialresurser.

Påverkan på viktiga samhällsfunktioner eller anläggningar och områden med förhöjda skyddsvärden.

Generellt kan risken för storolyckor sägas uppkomma då en ansamling sker av energi, toxisk substans eller människor. Risk för följande händelser har identifierats i förbundet.

A. Händelser som beror av det geografiskt läget:

A.1 Ras- och skredolyckor.

Kartering är genomförd inom förbundsområdet. I förbundet finns det om-råden som är att betrakta som skredkänsliga. Ett flertal av dessa områden ligger i anslutning till Göta Älv och Nordre älv. Det finns även utpekade om-råden där ett skred kan orsaka stora konsekvenser i Göta älv på grund av förorenad mark. Mest utpekat är Älvängens industriområde i Ale kommun.

A.2 Skogsbrand.

Skogsområden finns i förbundet med risk för större skogsbränder.

A. 3 Olyckor med svårbelägna personer.

I bägge kommunerna finns det populära friluftsområden bestående av klip-por, berg och skog. Detta kan medföra händelser/olyckor med svårbelägna personer.

B. Infrastrukturhändelser:

B.1 Olyckor med farligt gods.

Genom bägge kommunerna går det Europavägar (E6, E45), samt järnväg (Bohusbanan, Norge/Vänerbanan) som även utgör några av landets mest trafikerade leder för farligt gods. Detta medför att det finns risk för större trafikolyckor med farligt gods på både väg och järnväg.

B.2 Farligt gods till havs/Oljepåslag.

Sjöfart på Göta älv och till havs. På Göta älv som är ett kommunalt rädd-ningstjänstansvar sker varje år ca 1100 transporter med last och handels-fartyg (var av ca 10-15 är farligt gods). Farleden från Hätteberget in till Stenungsund passerar genom förbundets geografiska område. Ca 3 miljoner ton farliga ämnen transporteras i denna farled till och från Stenungsund varje år. Detta medför att det finns risk för större utsläpp och påslag av oönskade ämnen på klippor och stränder.


17

B.3 Flygolyckor.

Över förbundet går inflygning till Landvetter flygplats och tidigare Göteborg City Airport (Säve). Detta medför risk för flyghaverier med kommersiella flygplan, skolflygplan och helikoptrar även om riskerna bedöms som låga.

C. Hot och avsiktliga händelser ( Antagonistiska hot ):

C.1 Bombhot/misstänkta farliga föremål.

Bombhot, vilket kan medföra kollapsade byggnader. Sprängladdning eller explosion i eller riktad mot fordon, boendemiljö, anläggning, offentlig plats eller infrastruktur. Syftet kan vara t.ex. uppgörelser mellan kriminella grupper eller terrorhandlingar.

C.2 Vapenverkan.

Annan större vapenverkan eller förstörelse som kan drabba allmänheten.

C.3 Händelser med farliga ämnen (CBRNE).

Antagonistiska händelser med farliga ämnen kan t.ex. vara förgiftning av t.ex. dricksvatten, spridning av giftig gas, spridning av strålande ämnen t.ex. smutsig bomb med radionuklider.

2.2.3 Sammanfattning och fokusområden

Analysen av mer frekventa händelser (mätbara i IDA) har mynnat ut i händelser, skade-objekt och element som är mer frekvent förekommande eller har en avvikande trend än jämförelsekategorierna. För att ändra detta framöver till färre händelser och gynnsam-mare utfall är det aktuellt att förbundet verkar förebyggande inom följande fokusområ-den:

Inom kategorin brand i byggnad:

- Villa (Ale), Rad-/par-/kedjehus

- Fritidshus

- Skola, förskola

Inom kategorin brand ej i byggnad:

- Container (Ale)

- Ej trädbevuxen mark

- Personbil (Ale)

Inom kategorin trafikolycka:

- Personbil

- Moped

- Fartyg/båt

Inom kategorin vattenskada/översvämning:

- Händelser som påverkar fastigheter.

Inom kategorin obefogade automatlarm:

- Den ökande trenden i Ale.


18

Utöver de förebyggande fokusområdena och normal beredskapsproduktion kommer förbundet behöva ha en beredskap även för analyserade sällanhändelser, främst skred-risker och större kommunikationsolyckor på väg och järnväg.

2.3 Säsongsberoende risker Riskbilden ändras något under året beroende på olika faktorer. De tydligaste som fram-kommit är:

Marstrand ökar kraftigt i ansamling av besökare och övernattande gäster under juni, juli och augusti.

Väderhändelser är säsongsberoende, t.ex. gäller särskild gräsbrandssäsong på våren, skogsbrandsäsong på sommaren, risk för skyfall på sommar och höstar, höststormar och risk för snökaos på vintern.

2.4 Farlig verksamhet (LSO 2 kap. 4 §) Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön är ägaren eller den som utövar verksamheten skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Dessa skyldigheter anges i 2 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor och de anläggningar som omfattas kallas farliga verksamheter.

2015 fanns följande anläggningar klassificerade som farlig verksamhet i Ale och Kung-älvs kommuner:

Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals AB - Ale kommun. Tillsyn enligt 2 kap. 4 § genomfördes 2013 och följdes upp under 2014. Under 2015/2016 kommer tidigare tillsyner enligt 2 kap. 2 § och 4 § fortsätta att följas upp.

Perstorp Oxo AB – Ale Kommun. Uppfyller kraven enligt SFS 1999:38, den så kallade Sevesolagen.

2.5 Framtidsperspektivet Det som förbundet ser i framtidsperspektivet som påverkar riskbilden och möjligheter-na att upprätta avsedd förmåga är:

Ale och Kungälv är tillväxtkommuner. Båda kommunerna har tydliga politiska mål att växa vilket allmänt medför fler olyckor. Tillväxt sker både i befintliga om-råden och i nya områden vilka etableras i ytterkanterna av brandstationernas täckningsområden. Vid förtätning i centralorter kan en negativ påverkan uppstå på räddningstjänstens framkomlighet och uppställningsplatser.

Förbundet gränsar mot en storstad där man återkommande sedan ett par år till-baka ser risker vid social oro blossa upp. Situationerna omfattar ofta flertalet bil-bränder, bränder i containrar, anlagda bränder i kommunala byggnader samt till och från hot och våld mot räddningstjänstens personal. Enstaka händelser kan idag påverka även BORF och bedömningen är att i framtiden kan frekvensen och allvarligheten inom detta område komma att öka i förbundet.

Rekryteringsunderlaget för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB) fortsätter generellt att vara lågt då stor utpendling sker av RIB under dagtid, vardagar med anledning av arbete på annan ort, ökar detta problem denna tid.


19

3 Förebyggandeuppdraget

3.1 Verksamhet Förebyggandeuppdragets huvudansvar är att säkerställa att kommunerna tillgodoser kraven i LSO: att ge stöd, information, råd och utbildning till enskilda samt kunna hand-lägga tillstånd och genomföra tillsyn. Dessutom är förbundet medlemskommunernas sakkunniga i plan- och byggprocessen. För att säkerställa dessa uppgifter tillhandahåller förbundet kompetens inom dessa områden.

Förbundet ansvarar för att följande uppdrag säkerställs:

Tillstånd enligt LSO och LBE.

Tillsyn enligt LSO (dock ej vattensäkerhet) och LBE.

Förelägganden enligt LSO och LBE.

Information och rådgivning.

Genomföra utbildningar för medlemskommunernas medarbetare.

Deltagande i säkerhetsgrupper och övriga projektgrupper i medlemskommu-nerna (till exempel vid planering av evenemang och framtagande av över-siktsplaner).

Automatlarmshantering, avtal, uppföljning m.m.

Remissinstans avseende bygglov, brandfarlig vara, översikts- och detaljpla-ner, polismyndighetens frågor, offentlig tillställning, socialnämndens frågor (utskänkningstillstånd) etc.

3.2 Myndighetsuppgifter

3.2.1 Tillsyn – risk för bränder och olyckor

Förbundet ansvarar för utförandet av tillsyn enligt LBE och delar av LSO åt medlems-kommunerna. Tillsynsverksamhetens syfte är att säkerställa att verksamheter i med-lemskommunerna bedrivs med ett skäligt skydd mot olyckor enligt LSO samt efterlev-nad av LBE och dess författningssamlingar. Personal som utövar tillsyn skall även sträva efter att verka stödjande och rådgivande för den enskilde i sin riskhantering och i sitt brandskyddsarbete. Förbundets tillsynsansvar omfattar inte medlemskommunernas vattensäkerhet (badplatser, hamnar och kajer). Myndighetsutövning i form av tillsyn sker på delegation från förbundschefen.

Tillsynsverksamheten planeras genom verksamhetsplanering, både på lång sikt och in-för varje verksamhetsår i form av en tillsynsplan. Tillsynsplanen fastställs årligen av förbundsdirektionen. Tillsynsarbetet och dess plan planeras med utgångspunkt i objekt-serfarenhet, och vissa fall med hjälp av information från skriftliga redogörelser för brandskyddet samt inträffade händelser. Tillsynsplanens inriktning påverkas även av det uppdrag MSB fick av regeringen i november 2009. Uppdraget bestod i att ta fram en nationell strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till den enskilda (Fö2009/2196/SSK, 2009-11-05). Inom ramen för detta arbete har en vision, ett effekt-mål och mål avseende säkerhetstillstånd arbetats fram av MSB:

MSB:s vision:

”Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand”.


20

MSB:s effektmål:

”Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostäder skall minskas med en tredjedel till år 2020”.

MSB:s mål avseende säkerhetstillstånd:

”Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man skall agera i händelse av brand ska öka”, ”Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostä-der ska öka”.

Då 90 % av alla dödsbränder sker i någon form av bostad så har BORF sedan en tid till-baka valt att mer aktivt verka för brandsäkra boendemiljöer och på så sätt arbeta mot de nationella målen. Som en del i detta arbete har bland annat ett koncept för bostadstillsy-ner arbetats fram och testats under föregående mandatperiod. Denna verksamhet har skapat en god dialog med fastighetsägare gällande fastighetens och de boendes brand-skydd, samt att allvarliga brister i brandsäkerheten i och kring fastigheterna har uppda-gats och åtgärdats. För att kunna verka i linje med MSB:s vision och mål så kommer BORF även under detta handlingsprogram arbeta för brandsäkrare boendemiljöer, vil-ket även påverkar inriktningen för kommande tillsynsverksamhet.

Förteckning över tillsynsobjekt, skriftlig redogörelse för brandskyddet och objektshisto-rik finns i ett objektsregister på brandstationen i Kungälv.

3.2.2 Tillstånd brandfarliga och explosiva varor

Förbundet utför tillståndsgivning enligt LBE (9 §, 16-20 §§) för medlemskommunerna där kommunen anges ansvarig för uppgifterna. Detta omfattar tillstånd för hantering, återkallande av tillstånd samt godkännande av föreståndare.

3.2.3 Sotning

Tidigare innebar begreppet sotning att både rengöring och enklare brandskyddskontroll gjordes samtidigt. Sotningsverksamheten är numera uppdelad i två separata uppdrag – sotning och brandskyddskontroll. Enligt 3 kap. 4 § LSO ansvarar kommunerna för att sotning (rengöring och brandskyddskontroller) genomförs i kommunen. Genomföran-deansvaret för brandskyddskontrollen samt rengöringen – om inte egensotning enligt nedanstående har beviljats – säkerställs av respektive medlemskommun och inte av för-bundet.

LSO ger kommunen rätt att, efter ansökan, låta fastighetsägare rengöra själv (så kallad egensotning), vilket dock inte gäller brandskyddskontrollen. Ett sådant medgivande, tillstånd om egensotning, får endast ges om sotningen kan ske på ett ur brandskydds-synpunkt betryggande sätt. Förbundet ansvarar för beredning och beslut av tillstånd gällande rengöring (egensotning) av egen fastighet för medlemskommunerna.

Förbundet beviljar inte egensotning inom områden med sammanhängande trähusbe-byggelse, flerbostadshus i trä samt för imkanaler i restaurangkök. Motivet är att i denna miljö bedöms risken för skada mot tredje man som alltför stor.

3.2.4 Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Skriftliga redogörelser för brandskyddet enligt 2 kap. 3 § LSO mottas och administreras i medlemskommunerna av förbundet. Skriftlig redogörelse för brandskyddet ska inläm-nas på begäran samt vid nyetableringar eller verksamhetsändringar som uppfyller kra-ven för skriftlig redogörelse för brandskyddet.


21

3.3 Information, utbildning, rådgivning och stöd Förbundet ska i all kontakt verka för att enskilda och verksamheter tar ansvar för sina risker. Räddningstjänstens informations- och utbildningsverksamhet syftar till att ut-veckla den enskildes förmåga till en lämplig ambitionsnivå.

3.3.1 Förbundets hemsida

Via förbundets hemsida (www.borf.se) eftersträvar förbundet att tillhandahålla relevant information. Detta material och underlag syftar till att den enskilde och förbundet ska kunna tillgodose sina åtagande och skapa förutsättningar för ett gott skydd mot olyckor.

På hemsidan strävar även förbundet efter att kunna ge tips och råd som är aktuellt för den riskbild som råder. Förbundets hemsida skall vara integrerad med respektive medlemskommuns hemsida. Framtida utveckling av information på hemsidorna sker i samverkan mellan kommunernas informationsavdelningar och förbundet.

3.3.2 Informationskampanjer

Som en del i den nationella strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till den enskilda så genomför förbundet under året en rad informationsaktiviteter, där mö-tet med kommunens invånare är prioriterade för att verka enligt den nationella strate-gin Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka. Som en del i detta arbete så deltar förbundet i MSB:s Aktiv mot brand. Utöver detta så läggs tyngdpunkten på informationskampanjer i december månad.

3.4 Automatiska brandlarm Förbundet tillhandahåller service att ta emot och hantera abonnemang avseende auto-matiska brandlarmanläggningar. I dagsläget, 2015, hanteras ca 240 st. abonnemang i förbundet.

Förbundet kräver att alla automatiska brandlarmanläggningar, vilka hanteras som räddningstjänstuppdrag vid larm, ska vara revisionsbesiktigade enligt SBF:s (Brand-skyddsföreningen Sverige) rekommendationer.

3.5 Organisation och resurser för det förebyggande arbetet Samtliga anställda inom räddningstjänsten skall kunna medverka och bidraga i förbun-dets förebyggande arbete. Förbundet skall kunna ge kvalificerad information, rådgivning och utbildning i brandsäkerhetsfrågor, säkerställa adekvat kompetens för att svara på remissyttranden inom förbundets skadeförebyggande verksamhetsområde (byggnads-tekniskt brandskydd, brandfarlig- och explosiv vara samt riskhantering) samt utföra tillsynsarbetet enligt delegation. Resurser och kompetenser finns redovisade i matris Kompetenskrav i organisationen (se kap 5.1).

3.5.1 Regional samverkan

Inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt inom Västra Götaland bedrivs samverkan inom ett flertal områden, varav räddningstjänst är ett. En utvecklad regional samverkan kan medföra flera steg i riktning mot en förbättrad förmåga vid olyckor och ökad samhällssäkerhet. Det pågår redan arbete inom områden som gemensam kompe-


22

tensutveckling, gemensamt lärande vid olycksundersökningar, effektivare stabs- och ledningsarbete samt förebyggande frågor inom PBL, LSO och LBE.

3.6 Lokala mål Förbundets organisation har i sin helhet ökat fokuseringen på de brandförebyggande arbetsuppgifterna för att hjälpa den enskilde att uppnå bättre skydd mot olyckor.

Förbundets lokala mål för den förebyggande verksamheten:

Kommentar: Förbundet är enligt LBE skyldiga att svara på en komplett ansökan inom 3 månader. Då förbundet är en del av en expansiv region så har förbundet som ambition att genomföra korta handläggningstider för att på så sätt minska tiden till beslut för det aktuella ärendet.

Kommentar: Förbundet utgör remissinstans/sakkunniga åt medlemskommunernas samhällsbyggnadsaktörer. En av frågorna som bevakas är tillgången på brandvatten. Det har sedan en tid tillbaka uppdagats att det finns svårigheter att leverera den mängd brandvatten som anges VAV P83, se kap 5.5. För att tillgodose kommunernas vilja till expansion så bör frågan om alternativa lösningar till VAV P83 undersökas. Det har även uppdagats att det finns behov att se över relevansen av en del brandposter inom för-bundet med syfte att säkerställa en bättre service och underhåll av befintligt brandpost-nät.

Kommentar: I samband med förbundsbildandet så utgick medel för att säkerställa utbil-ning för medlemskommunernas anställda med en frekvens vart 7:e år. Detta är att be-trakta som en låg ambitionsnivå, medlemskommunerna har utryckt en ökad ambition gällande utbilningsfrekvensen för sin personal. Plats för utbildningens genomförande kan komma att vara flexibel då hänsyn skall tas till verksamheternas lokala förutsätt-ningar.

F.2 I samverkan med kommunernas VA, och samhällsbyggnadsaktörer säkerställa att erforderligt vatten finns tillgängligt för brandsläck-ning i befintlig och kommande bebyggelse.

Tillhör verksamhetsmål: Samverkan mellan myndigheter

F.3 Öka frekvens och antal utbildningsplatser för utbildningen Brand-kunskap för kommunanställda (BKA + HLR).

Tillhör verksamhetsmål: Information, utbildning och stöd Samverkan mellan myndigheter

F.1 Mot extern part svara på remisser och andra förfrågningar inom begärd svarstid. Meddela beslut i ärenden om tillstånd enligt LBE och om egensotning enligt LSO inom tre månader efter att fullstän-dig ansökan kommit in till förbundet.

Tillhör verksamhetsmål: Information, utbildning och rådgivning Samverkan mellan myndigheter Tillstånd


23

Kommentar: Genom kontinuerlig kontakt med barn och ungdomar under deras skoltid kunna stärka kunskapen gällande brand och dess konsekvenser, samt öka förståelsen för riskerna i trafiken.

Kommentar: Genom samverkan med aktörer vilka i vardagen har kontakt med de grup-per som statistiskt är överrepresenterade gällande personskador av brand, hoppas för-bundet kunna göra mest nytta av de disponibla resurserna. I samverkan ingår bland an-nat deltagande i folkhälsoråd, samarbete med äldreomsorg och hemtjänst.

Kommentar: Genom att verka som sakkunniga åt medlemskommunernas samhällsplane-ring i bygg- och planprocessen skapar förbundet förutsättningar att det som byggs och planeras i kommunerna uppfyller gällande nationella regler för säkra byggnader att vis-tas och leva i. Genom att vara en aktiv aktör att säkerställa att rätt brandfrågor tas upp i byggprocessen så minskas även risken att kommande LSO-tillsyn behöver hantera frå-gor vilka tidigare skulle hanterats i bygg- och planprocessen enligt PBL.

Kommentar: Förbundet ska analysera obefogade automatiska brandlarm för att på så sätt kunna inleda en dialog med anläggningsägaren om orsaken samt eventuell behov av åtgärd för att minska risken för framtida onödiga larm. Förbundets drygt 240 kunder för

F.7 Analysera och följa upp automatiska brandlarm med syfte att minska andelen obefogade larm.

Tillhör verksamhetsmål: Uppföljning

Del av fokusområde: Obefogade automatlarm

F.4 Stärka ungdomars och barns kunskap om brand och konsekvenser av anlagd brand, genom att möta alla skolbarn i en årskull i resp. låg-, mellan-, och högstadium.


Del av fokusområde: Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka

F.5 Bidra till att reducera risker för olyckor, med särskilt fokus på risk-utsatta grupper, genom att medverka i medlemskommunernas tvär-sektoriella trygghets- och säkerhetsarbete.


Del av fokusområde: Brand i byggnad

F.6 Stärka samverkan med kommunernas samhällsplanering i bygg- och planprocess i syfte att rätt frågor och ärenden ska ställas på remiss till förbundet.

Tillhör verksamhetsmål: Samverkan mellan myndigheter



24

automatiska brandlarm genererar varje år cirka 180-200 utryckningar utan att det brin-ner.

Kommentar: Det finns ett behov att inventera och analysera förbundets byggnads- och verksamhetsbestånd för att kunna genomföra relevanta tillsyner som verkar enligt den nationella strategin och dess vision: ”Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand”.

Kommentar: Genom goda relationer tror BORF att en ökad förståelse för varandras rol-ler och situationer kan minska risken för missförstånd om räddningstjänstens funktion och en ökad vilja att vara rädd om vårt samhälle och dess resurser.

Kommentar: Vid uppkomna situationer behöver förbundet kunna vara en aktiv part till-sammans med samhällets övriga aktörer för att genomföra de insatser som krävs för att minska risken eller konsekvenser för anlagda bränder. Exempel på aktiviter kan vara riktade informationsinsatser i skolan.

F.8 Förbundet ska utveckla förmåga att följa MSB:s nollvision och utföra fler relevanta tillsyner genom att årsvis upprätta tillsynsplaner.

Tillhör verksamhetsmål: Tillsyn


F.9 Säkerställa goda relationer med ungdomar genom att verkställa ak-tiviteter på deras arena.

Tillhör verksamhetsmål: Information, utbildning och rådgivning

Del av fokusområde: Brand i byggnad, Brand ej byggnad

F.10 Ha förmåga att kraftsamla och vara aktiva att minska konsekvenser i form av anlagda bränder vid social oro.

Tillhör verksamhetsmål: Information, utbildning och rådgivning Samverkan mellan myndigheter

Del av fokusområde: Brand i byggnad Brand ej byggnad


25

4 Räddningstjänstuppdraget

4.1 Verksamhet Med begreppet räddningstjänst avses enligt 1 kap. 2 § i LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunen ska ansvara för vid olyckor, eller överhängande fara för olyckor, i syfte att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Lagstiftningen betonar den enskildes ansvar för sin egen säkerhet, skyldighet att själv förebygga och förbereda samt ansvar att ha en egen förmåga vid en olyckshändelse.

Staten eller kommunen ansvarar för att genomföra en räddningsinsats när den enskildes förmåga och möjligheter inte räcker till. Fyra kriterier ska vara uppfyllda samtidigt för att en räddningsinsats ska genomföras:

behov av ett snabbt ingripande,

det hotade intressets vikt,

kostnaderna för insatsen, samt

omständigheterna i övrigt.

Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbör-jas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

Förbundet gör varje år drygt 800 räddningsuppdrag. Av dessa genomförs cirka 50 upp-drag i angränsade kommuner enligt avtal. Cirka 60 % av de årliga uppdragen bedöms som kommunal räddningstjänst. Övriga är insatser till stöd för andra myndigheter, främst sjukvården eller händelser utan tillbud. Men varje gång en utryckning sker har ett behov av en akut hjälpinsats från samhället påtalats och varje gång har förbundet bedömt att en utryckning är motiverad. Myndighetsutövning sker på delegation från förbundschefen/räddningschefen.

Förbundet har ett ansvar att samverka med andra räddningstjänster och organisationer samt att ta tillvara varandras resurser.

4.2 Organisation Förbundet har brandstationer i Kungälv, Marstrand, Kode, Nol och Surte. Information om dessa kan hittas upplysningsvis på förbundets hemsida (www.borf.se).

Den geografiska placeringen framgår på bild på nästa sida.


26

4.2.1 Organsation för ledning av räddningsinsatser

I förbundet ska i normalläge finnas en ledningsorganisation för att leda upp till fem mindre samtidiga räddningsinsatser. Ledningsförmågan ska kunna växlas upp när flera styrkor behövs vid samma insats för att motverka skadeförloppet och tillgodose hjälp-behovet. Vid normalläge ska förbundet kunna växla upp ledningsorganisationen på två samtidiga händelser.

Ledningsorganisationen består i normalläge av:

1 st. Räddningschef i beredskap

1 st. Insatsledare

5 st. Styrkeledare

Till detta har förbundet brandmän i aktiv tjänst (heltid) eller beredskap (RiB) knutna till brandstationerna. Numerären av brandmän för att klara förmågan vid normalläge i ka-pitel 4.5.1. regleras i förbundets Utryckningsbestämmelser.

4.3 Anspänningstider Förbundets förmåga att från inkommande larm skicka räddningsresurser finns beskri-vet som anspänningstider i förbundets Utryckningsbestämmelser.

4.4 Insatstider Insatstider (summan av anspänningstid enligt ovan, körtid samt angreppstid som scha-blonmässigt satts till 1 minut) ska normalt inte överstiga:

10 minuter i tätorter/serviceorter med brandstationer bemannade med heltid el-ler räddningstjänstpersonal i beredskap (deltid).

Övriga områden i förbundet nås normalt inom 20-30 minuter.

Viktigt att veta: Vid pågående insats kan insatstider för nästkommande larm inom samma stationsområde komma att förlängas med upp till 30 minuter.


27

4.4.1 Insatstidsanalys

En analys över insatstider inom förbundets geografiska område är gjord och visas i nedanstående bild. I bilden redovisas beräknade insatstider. (summan av anspännings-tid, körtid samt angreppstid). I denna analys ingår förbundets samtliga brandstationer (Kungälv, Kode, Koön + Marstrandsön, Nol, Surte).

Kartan kompletteras av att det finns avtal med Räddningstjänsten Alingsås-Vårgårda att i förbundets nordöstra del vara först på plats med resurser från brandstationen i Sol-lebrunn. Kartorna med insatstid är resultatet av en nätverksanalys baserat på vägnäts-data från NVDB (Nationella vägdatabasen). Nätverksanalysen utgår från hastighetsbe-gränsningarna på vägarna med några justeringar, bland annat har hastigheten sänkts på grusvägar. Analysen är utförd 2015 i ArcGIS med tillägget Network Analyst.

4.4.2 Tidsaspekten

Tidigare planering av räddningstjänst och bebyggelse utgick från bebyggelsekaraktären. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor har gett kommunen större frihet i att planera och organisera sin räddningstjänst. Lagen betonar att det förebyggande arbetet samt att det skadeavhjälpande arbetet måste utvecklas.

För att kunna uppnå en flexiblare planering av kommunens räddningstjänst och bebyg-gelse bör betydelsen av de gamla tidsbegreppen och bedömningsgrunderna minskas och möjliggöra nya grunder för planering. Planeringen bör i större utsträckning utgå från resultatet av insats, det vill säga ett tillfredsställande skydd för kommuninvånarna. Det allmänna rådet i Boverkets byggregler (BBR) anger att tillräckligt snabb insatstid för räddningstjänsten är normalt högst 10 minuter och för friliggande byggnader med max

Insatstid


28

3 våningar är tillräcklig snabb insatstid högst 20 minuter. Om inte normala insatstider kan säkerställas kan andra lösningar vara aktuella som exempelvis boendesprinkler el-ler säkra trapphus utförda som Tr1 eller Tr2.

Under handlingsprogrammets giltighetstid bör bebyggelse hänförbar till grupp I, II eller III eftersträvas. I kommunens totala planläggningsarbete av framtida bebyggelse skall dessa planeringsförutsättningar vägas in.

Grupp I (Insatstid normalt under 10 minuter)

Koncentrerad centrumbebyggelse, eller sluten kvartersbebyggelse med bostäder, butiker varuhus, kontor och samlingslokaler.

Särskild brandfarlig bebyggelse.

Större vårdanläggning, elevhem, hotell eller anläggning med personalkrävande utrymning.

Industriområde eller industrier med speciellt farlig verksamhet.

Bostadsbebyggelse högre än 3 våningar.

Grupp II (Insatstid normalt under 20 minuter).

Bostadsområde och flerfamiljshus i högst 3 våningar och lägre (friliggande).

Villa -, radhus -, kedjehus -, fritids -, eller grupphusbebyggelse.

Större byar och gårdssamlingar.

Enstaka större industrier.

Grupp III (Insatstid normalt under 30 minuter).

Enstaka byggnader och gårdar.

Mindre byar.

4.5 Förmåga Förbundet skall ha förmåga att genomföra effektiva räddningsinsatser. De vanligast fö-rekommande olyckstyperna är bränder och trafikolyckor.

Räddningschefen i beredskap disponerar fritt räddningsstyrkorna utifrån placering och förmågan anpassas kontinuerligt efter rådande risk- och hotbild.

4.5.1 Förmåga vid normalläge

Den beskrivna förmågan i detta kapitel har sitt ursprung i riskbild, lokala förhållanden och tidigare beslutade målsättningar. Prioriteten är att erbjuda invånarna snabb, ade-kvat och effektiv hjälp.

Förmåga vid mätbara händelser (frekventa olyckor)

Tabellerna anger tid från det att larmet når närmaste resurs till dess att räddningsar-betet påbörjas (insatstid). I vissa fall har förbundet förmåga att motverka skadeförlop-pet och tillgodose hjälpbehovet med resurser från en brandstation och i vissa fall krävs en resursuppbyggnad från flera stationer.

Begreppet faktisk insatstid avser att förbundet inte anser att tiden ska vara dimension-erande för förbundets resurser.


29

Brand i byggnad

Tätort/serviceort över 10 000 invånare och/eller bebyggelse av typ Grupp I

Tätort/serviceort under 10 000 invånare och/eller bebyggelse av typ Grupp II

Småorter/grannbyar/ landsbygd med be-byggelse av typ Grupp III

Invändig eller utvändig insats Inom 10 - 15 min Inom 20 min Inom 30 min

Invändig och utvändig insats Inom 20 min Inom 30 min Inom 30 min

Invändig eller utvändig insats samt egen brandvattensförsörj-ning (tankbil/öppet vattentag)

Inom 20 min Inom 30 min Inom 30 min

Invändig och utvändig insats samt egen brandvattensförsörj-ning (tankbil/öppet vattentag)

inom 45 min Inom 45 min Inom 45 min

Vid brand i byggnad kan invändig eller utvändig insats med livräddande och skadebegränsande åtgärder ge-nomföras av en räddningsstyrka (1+4). Samtidig invändig och utvändig släckning förutsätter i allmänhet flera insatta räddningsstyrkor eller större styrka (1+6).

Skärsläckare finns strategiskt placerade vid fyra stationer i förbundet för att kunna genomföra invändig in-sats under säkrare förhållanden samt genomföra arbete vid konstruktionsbränder utan att riva i konstrukt-ionen.

Vid behov kan restvärdesräddande åtgärder genomföras enligt avtal med RVR-tjänsten.

Medlemskommunerna har tillåtit viss bebyggelse med hänsyn till räddningstjänstens förmåga, vilket bland annat innebär att förbundets utrustning behövs som alternativ utrymningsväg från bostäder i högre bygg-nader (fem våningar eller högre) i Kungälvs tätort samt på vissa platser i Bohus och Surte.

Brand, ej i byggnad Tätort/serviceort över 10 000 invånare

Tätort/serviceort under 10 000 invånare

Småorter/grannbyar/ landsbygd

Brand i container - bilar Förmåga att hantera flera samtidiga händelser

1-2 st. inom 10 min 3-4 st. inom 20 min



Brand i skog & mark Inom 20 min Inom 20 min Faktisk insatstid

Brand i båt på kommunalt vatten Inom 20 min Inom 30 min Inom 60 min

Gas- och vätskebrand Inom 20 min Inom 20 min Inom 30 min

Vid bränder i skog eller mark kan skadebegränsande insatser genomföras av en räddningsstyrka. Större in-satser förutsätter flera insatta räddningsstyrkor.

Trafikolycka Tätort/serviceort över 10 000 invånare

Tätort/serviceort under 10 000


Olycka på väg, personbil enstaka eller flera fordon


Olycka på väg, tung räddning buss eller lastbil

Inom 10 – 15 min Inom 20 min Inom 30 min

Olycka på järnväg Inom 10 min Inom 20 min Faktisk insatstid

Flygolycka Inom 20 min Faktisk insatstid Faktisk insatstid

Vid trafikolyckor kan livräddande och i vissa fall skadebegränsande insatser genomföras av en räddnings-styrka. Varje räddningsstyrka kan utföra akut ”första hjälpen”-insats.

Vid tungräddning som involverar buss, tåg eller flyg avser tiderna att påbörja livräddande räddningsarbete samt förbereda för arbete med tungräddningsresurser anländande inom ytterligare 30/45/60 min.


30

Utsläpp farligt ämne Tätort/serviceort över 10 000 invånare



Livräddande insats i het zon Inom 10 min Inom 20 min Inom 30 min

Bygga upp skadereducerande åtgärd insats vid farligt gods olycka på vägarna E6, E45 & 168


Vid olyckor med utsläpp av farliga ämnen kan livräddande och vissa skadebegränsande insatser genomföras av en räddningsstyrka. Större insatser som utförs i kemikaliebemängd miljö förutsätter flera insatta rädd-ningsstyrkor. Målet för förbundets resurser är att göra olyckan statisk och genom samverkan med andra ak-törer hantera olyckan med specialresurser.

Förbundets räddningsstyrkor har förmåga att varna för explosiv gas-luftblandning i brandfarliga och explo-siva atmosfärer. Indikering av klor och ammoniak kan genomföras inom 30 min.

Vid utsläpp av farligt ämne i vatten kan skadebegränsande insats genomföras av en räddningsstyrka. Större insatser förutsätter flera insatta räddningsstyrkor.

Drunkning/vattenlivrädd-ning/räddning på vatten

Tätort/serviceort över 10 000 invånare



Ytlivräddande insats upp till 300 meter från land.

Inom 10 min Inom 20 min Faktisk insatstid

Ytlivräddande insats från småbåt Inom 10 min Inom 20 min Faktisk insatstid

Insats i kommunalt vatten/hamn Inom 10 min Inom 20 min Faktisk insatstid

Ta emot och leda förstärknings-resurser, t.ex. vattendykare


Vid drunkningstillbud kan livräddande insats genomföras medelst ytlivräddning av en räddningsstyrka (kompetens för räddningsdykning finns ej i organisationen).

Vattenskada Tätort/serviceort över 10 000 invånare



Pumpning, eller invallning vid översvämning av vattendrag, skyfall etc.

Faktisk insatstid och prioritering utifrån tillgängliga resurser

Pumpning, tätning eller invall-ning vid enskild installationsrela-terad händelse (vattenläcka).


Vid behov kan restvärdesräddande åtgärder genomföras enligt avtal med RVR-tjänsten.

Väder och naturrelaterade insatser

Tätort/serviceort över 10 000 invånare



Livräddande eller insats/åtgärd vid omedelbar fara för liv


Insats (ej livräddning) t.ex. stormskador

Faktisk insatstid och tillgängliga resurser

Vid ras-, skred- och stormskador kan livräddande och i vissa fall skadebegränsande insatser genomföras av en räddningsstyrka.


31

Nödställd person Tätort/serviceort över 10 000 invånare



I byggnad/anläggning t.ex. fast i hiss, fast i maskin, byggarbets-plats eller liknade utrymmen


I terräng eller schakt, brunn

Faktisk insatstid

Ta emot och leda externa resur-ser för räddning från hög höjd

Inom 60 min

Förbundet kan ej genomföra räddningsarbete med rappellering, från hög höjd, >25 m, utan får vänta på för-stärkande resurser för räddning.

Nödställt djur Tätort/serviceort över 10 000 invånare



Räddningsinsats av tamdjur Inom 20 min Inom 20 min Faktisk insatstid

Ej tamdjur, där räddningsinsats bedömts relevant

Faktisk insatstid

Räddningsinsats av tamdjur innefattar t.ex. boskap eller värdefulla husdjur. Räddnings av boskapsdjur kan ofta kräva att den enskilda ägaren bistår, t.ex. med egna resurser såsom traktor.

Utsläpp av olja i kommu-nalt vatten/strandlinje

Inom hela förbundsområdet

Påbörja insats med länsor Inom 30 min

Ta emot och leda förstärkande resurser

Inom 60 min

Insats sker i samverkan med kommunernas funktioner för miljö och hälsa.

Förbundet har moduler för större oljepåslag i gemensamt system med kustkommunerna i Västra Götalands län i syfte att snabbt kunna få förstärkande materiella och personella resurser.

Förmåga vid sällanhändelser

Förbundets förmåga vid sällanhändelser bygger på samverkan med intilliggande rädd-ningstjänster och vid behov statliga resurser från t.ex. Försvarsmakten, MSB, Kustbe-vakningen, Sjöfartsverket eller andra aktörer. Förbundet planerar utifrån egen uthållig-het för ledning av större insatser, men är beroende av personella resurser för att skapa uthållighet över tid för stora insatser. Vid dessa tillfällen kan avtal och överenskommel-ser nyttjas. Exempelvis samverkan med Västra Götaland – stab, Fyrklöversamarbetet samt den aktiva samverkan som pågår mellan räddningstjänsterna i Göteborgsregionen – GR. Denna samverkan borgar för uthållighet i stora och komplexa händelser samt stöd-jer även förbundet i att upprätthålla beredskap för nya räddningsinsatser samtidigt som en sällanhändelse hanteras. Högsta operativa ledningsfunktion, RCB, planerar och beslu-tar initialt om behovet av resurser samt verkställer detta genom beställning.

4.5.2 Avvikelser från normalläget

Under vissa förhållanden kan förmågan påverkas så att den avviker från normalläget. Det kan bero på tillfälliga förändringar i risk- och hotbilden eller så kan förbundets mo-mentana möjligheter med t.ex. tillgång till personal eller utrustning medföra avvikelser.


32

Exempel på yttre omständigheter kan vara svåra påfrestningar vid extremväder, hög be-lastning med många samtidiga räddningsinsatser, större trafikstörningar eller att det inom medlemskommunernas geografiska område pågår större arrangemang. När risk- och hotbilden förändras kan förbundets förmåga också komma att påverkas. I så stor utsträckning som möjligt vidtas åtgärder för att bibehålla, eller öka, förmågan vid de ändrade förutsättningarna, men det är inte alltid det fullt ut är praktiskt möjligt.

Inre omständigheter till avvikelser från normalläget kan vara temporär minskning av bemanning vid oplanerad frånvaro när personalsituationen är mycket ansträngd eller haverier av väsentlig räddningsutrustning. Återställning till beredskapsnivåer enligt förbundets Utryckningsbestämmelser skall ske så snart förhållandena tillåter. Skadebe-gränsande arbetsmetoder såsom Rök- och Kemdykning skall kunna genomföras även vid temporär minskning av förmågan. Detta säkerställs genom beslut om flerstat-ionslarm, samverkan med annan myndighet och aktörer. Dock kan tiden från larm till påbörjan av vissa arbetsmetoder komma att förlängas. Temporära förändringar i be-manning och utrustning hanteras av Räddningschef i beredskap (RCB) i varje enskilt fall.

Längre förändringar av bemanning och utrustning beslutas av räddningschefen. Beslu-ten skall redovisas till förbundsdirektionen.

Förbundsdirektionen kan besluta om permanenta förändringar av förbundets bered-skapsorganisation under programperioden genom att ändra i Utryckningsbestämmelser-na. En förändring föregås av utredning av konsekvenserna av den föreslagna föränd-ringen.

4.5.3 Framtida förmåga

Enligt 3 kap. 8 § i LSO ska i handlingsprogrammet utöver vilken förmåga kommunen har under mandatperioden även anges förmåga och resurser som kommunen avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. Nedan anges fem områden där förbundet avser att ändra sin framtida förmåga.

1. Förbundet planerar för att utöka sin förmåga att med skärsläckare kunna genom-föra invändig insats under säkrare förhållanden samt genomföra arbete vid kon-struktionsbränder utan att riva i konstruktionen. Denna metodförmåga integreras på samtliga nya släck- och räddningsfordon. Förmågan bör vara fullt utbyggd under detta handlingsprograms giltighetstid.

2. Idag har förbundet förmåga till utvändig livräddning från byggnader upp till 23 me-ter inom Kungälvs tätort och vissa byggnader i Surte och Bohus i Ale kommun. Täckningskarta baserad på körtidsanalys finns tillgänglig vid förfrågan. I framtiden avser förbundet att avskaffa denna förmåga över 11 meter. ( Kommunerna har även befintliga byggnader godkända för 12 m. ) Då det inte är skäligt att förbundet över-för kostnader till enskilda fastighetsägare för anpassningsåtgärder kommer dock förmågan upp till 23 meter kvarstå under livslängden hos befintliga högre byggna-der. För att kunna nå målet att avskaffa förmågan kommer förbundet verka för kommunala beslut att räddningstjänstens utrustning inte används som alternativ utrymningsväg vid ny- eller ombyggnation. Avskaffandet av förmågan ska inte på-verka möjligheterna till samtidig utvändig släckning eller säkert takarbete.

3. Förbundet avser att vidareutveckla system för att vid behov kunna dela upp rädd-ningsstyrkorna och agera i mindre enheter. Detta ökar förmågan att kunna nå den hjälpsökande snabbare, resurssätta mer effektivt och hantera fler samtidiga upp-drag. Se mål R.6 i kap. 4.7.


33

4. Ökade krav på arbetsutrustning har medfört att förbundet idag saknar säkra meto-der för räddning av personer från höga höjder med linor. Förbundet avser att skaffa sig egen förmåga att med heltidspersonal fira ned personer med linor från 25 meter.

5. Vatten för brandsläckning behöver vid medelstora och stora bränder säkerställas genom en kontinuerlig brandvattenförsörjning som varar under några timmar, upp till något dygn. Utifrån dagens förutsättningar kan detta medföra framtida föränd-ringar i förmågan och förbundet utrycker särskilt lokalt utredningsmål för att säker-ställa brandvattenförsörjningen, se mål F.2. i kap. 3.6. Till detta behöver förbundet utreda begränsningarna i brandsläckande förmåga vid vattenförsörjning med tre vattenenheter i skytteltrafik i alternativssystemet enligt VAV P83.

4.5.4 Regional samverkan

Inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) bedrivs samverkan inom ett flertal områden, varav räddningstjänst är ett. En utvecklad regional samverkan kan medföra flera steg i riktning mot en förbättrad förmåga vid olyckor och ökad samhällssäkerhet. Det pågår redan arbete inom områden som gemensam kompetensutveckling, gemen-samt lärande vid olycksundersökningar samt effektivare stabs- och ledningsarbete.

Se vidare bilaga 3 för ytterligare information kring samverkan med andra aktörer.

Räddningsstyrkorna kan även medverka vid statlig räddningstjänst eller vid kommunal räddningstjänst i andra kommuner än medlemskommunerna.

4.5.5 Samverkan inom kommunerna

Förbundet samverkar aktivt med medlemskommunerna. Utöver krisledning avser sådan samverkan resurser för röjningsarbete med motorsåg, tillgång till entreprenadmaskiner, vattenjour samt miljö- och hälsa. Exempel på andra kommunala resurser där förbundet arbetat för att knyta upp kontakter och samarbete är informationsresurser samt fältas-sistenterna.

Förbundet har möjlighet att avropa avtal med Entropi SAB för saneringstjänster vid ut-släpp av farliga ämnen och petroleumprodukter inom Kungälvs kommun.

Vid behov kan förbundet, under förutsättning att egen beredskap och förmåga inte sätts ned i orimlig omfattning utifrån rådande riskbild, bistå samhället med andra uppgifter som exempelvis:

ledning och samordning,

samband,

transport av personal för vård och omsorg, samt

transport, och efter utbildning start och underhåll av reservkraft.

Förbundet bistår även i övrigt myndigheter, organisationer och förvaltningar inom kommunerna i frågor som kan hänföras till förbundets kompetensområde, förutsatt att resurser tilldelats och att uppgiftens genomförande inte strider mot lagstiftning eller har en annan tydlig huvudman.

4.5.6 Frivilliga och semiprofessionella resurser

I förbundsområdet pågår arbete med uppstart av frivilliga resursgrupper (FRG) som knyts till primärkommunerna. Kommunerna och BORF har ett samarbete med Civilför-svarsförbundet.


34

4.6 Övningsverksamhet För att säkerställa kompetens och förmåga hos förbundets personal skall regelbundna övningar genomföras. Övningsprogram skall upprättas, vilket anger vilken personal som skall delta i respektive övning, övningarnas omfattning samt innehåll. Övningsverksam-heten skall minst ha den omfattning som anges i förbundets Övningsbestämmelser.

Angivna tider i övningsbestämmelserna är normalnivå. Därtill kan komma ytterligare övningar vid behov bland annat beroende på utvärderingar och erfarenheter. Övningar-na skall utgå från faktiskt behov och kvalitetssäkras. Övningar skall journalföras på så-dant sätt att det framgår i vilken omfattning personalen deltagit.

4.7 Åtgärder efter räddningsinsatser Syftet med efterföljande åtgärder är att efter en olycka kunna stödja ansvariga myndig-heter i att ta hand om människor, återställa miljö och att återställa viktiga verksamheter. Här tillkommer också de omedelbara åtgärder och den kraftsamling som förbundet gör för att återställa normal beredskap för nya uppdrag.

Under detta skede ska också uppföljning av olyckor ske. Ett system i tre nivåer för undersökning och utvärdering finns framtaget och beslutat:

Nivå 1 i händelserapport efter varje insats.

Nivå 2 genomför utbildade olycksundersökare en fördjupad undersökning.

Nivå 3 utför extern olycksundersökare en mer omfattande undersökning.

Resultat som framkommer från samtliga nivåer på uppföljning ligger till grund för pla-nering och utveckling av övning, utbildning, metod och taktik.

4.8 Lokala mål I detta kapitel anges förbundets lokala mål för räddningstjänst.

Kommentar: Målet innebär att den inslagna vägen med ökad samverkan med intillig-gande räddningstjänster i GR är mycket viktig. Samverkan kan ske både med operativa resurser där snabb adekvat hjälp alltid prioriteras men även inom andra områden såsom t.ex. myndighetsutövning, upphandling, utredningar, övning och gemensam re-missvar till staten och andra aktörer. Inom kustzonen bör utredas hur aktörerna ytterli-gare kan hjälpas åt för att genomföra effektiva räddningsinsatser.

R.1 Regional samverkan bör öka. Förbundet ska prioritera:

God förmåga till samverkan med närliggande räddningstjäns-ter inom GR.

Tillsammans med andra myndigheter utreda ökad samverkan till räddningsinsatser i kustzonen.

Tillhör verksamhetsmål: Samverkan Operativ förmåga

Del av fokusområde: Brand i byggnad Trafikolycka


35

Kommentar: Målet syftar till att minska skador på människor som effekt av olyckor. Vid t.ex. svårare trafikolyckor räddas och minskas effekterna av skador på drabbade först när patienten ligger på operationsbordet. Forskning visar på att den första timmen (”gyllene timmen”) efter inträffad inre skada är avgörande.

Kommentar: Målet är viktigt då man sätter den drabbade i centrum i olyckor men kan även härledas till statistik om stora värden som går till spillo vid t.ex. brand. Målet kan innebära att ytterligare satsa på åtgärder som kan minska larmbehandlingstiderna hos SOS Alarm t.ex. genom aktivering av förberedande larm innan larmoperatören har all information. Målet kan också innebära att satsa på att mindre enheter åker mot den drabbade istället för att vänta på att en större styrka ska samlas på brandstationen.

Kommentar: Målet är satt utifrån att analysen visar på att Göta älv-dalen är skredkänslig och att det finns ett större utpekat riskområde med stora konsekvenser vid skred; Äl-vängens industriområde. Förbundet har sedan det bildades deltagit och bidragit i utred-ningar och arbetsgrupper kring räddningsproblem vid skred. Nu är det dags att internt använda kunskaperna till att vässa uppstarten av den egna insatsen och ledning av större skredhändelser.

R.4 Förbereda för att starta upp och leda räddningsinsatser i skredom-råden samt tillsammans med kommunerna, myndigheter och andra aktörer bidra till att förebygga större skred.

Tillhör verksamhetsmål: Operativ förmåga Samverkan

Del av fokusområde: Skredrisker

R.3 Tiden från larm till påbörjad insats från första anländande resurs ska minska.

Tillhör verksamhetsmål: Operativ förmåga

Del av fokusområde: Brand i byggnad Brand ej i byggnad

Trafikolycka

R.2 Förbundet ska vara tränat, övat och utrustat för att i samarbete med övriga aktörer sträva efter att patienter når hospital sjukvård inom relevant effektiv tid.

Tillhör verksamhetsmål: Samverkan Operativ förmåga

Del av fokusområde: Trafikolycka


36

Kommentar: Förbundet åker i väntan på ambulans på sjukvårdens baskriterie-misstänkt hjärtstopp i hela förbundet. Träffsäkerheten vid utalarmering behöver öka och eventuell differentiering över dygnet utredas då förbundet idag ibland larmas felaktigt..

Kommentar: Målet syftar till att kunna komma snabbare till skadeplats, resurssätta mer effektivt och hantera fler samtidiga uppdrag. Målet kan kopplas till tidsfaktorns bety-delse för att rädda människor, miljö och egendom. Målet kopplas också till behovet av att kunna agera flexibelt vid många samtidiga larm, t.ex. vid väderhändelser.

Kommentar: För att skapa en lärande organisation är det viktigt att erfarenheter får på-verka planeringen och utbildning/övning. Erfarenheter kan dras i det lilla, efter identifi-erade små tekniska eller organisatoriska brister eller i det stora t.ex. vid större rädd-ningsinsatser i förbundet eller andra ställen i landet. Förbundet ska också vara aktivt att ta del av utvecklingen inom svensk räddningstjänst, t.ex. vid kurser och konferenser.

Kommentar: Målet innebär att, utöver att verka förebyggande, ta fram handlingsplaner för att möta upprörda människor med ett gott kommunikativt förhållningssätt samt pla-nera för en fortsatt god samverkan med polis, fältassistenter och andra aktörer.

R.7 Tillvarata erfarenheter från genomförda olycksutredningar internt och externt för att utveckla effektivare insatser.

Tillhör verksamhetsmål: Operativ förmåga Uppföljning

R.8 Säkerställa förmågan att genomföra räddningsinsatser vid social oro eller upplevda hotsituationer mot egen personal.


R.6 Ökad förmåga att dela upp räddningsstyrkor och agera i mindre en-heter.


R.5 Bibehålla förmåga till korrekt prehospitalt akut omhändertagande vid baskriterie-misstänkt hjärtstopp i hela förbundet samt utökade kriterier i områden med långsam resursuppbyggnad.

Träffsäkerheten vid utalarmering av förbundets resurser behöver öka och eventuell differentiering över dygnet utredas.



37

Kommentar: Förbundet har idag reservkraft och reservvägar för utalarmering på samt-liga stationer. Nästa steg är att mer strukturerat analysera förbundets sårbarhet för pri-oriterade åtaganden för relevanta scenarier, t.ex. väderhändelser samt långvariga stör-ningar i el- och kommunikation.

Kommentar: Många räddningstjänster har börjat flytta fram positionerna för att vara en aktiv aktör vid suicidhändelser. BORF utbildar idag projektledare för att utreda vilken roll och arbetsmodell som är lämplig för BORF. Viktigt är att arbetet sker i tät kontakt med kommunernas folkhälsoplanerare och med sjukvården.

R.10 Utreda möjlig samverkan med kommunerna och andra aktörer inom suicidprevention samt förbundets roll i larmkedjan vid suicidhän-delser.


R.9 Trygga avbrottsfri alarmering och prioriterade åtaganden genom sårbarhetsanalys och upprättande av handlingsplaner för relevanta scenarier avseende inkommande samt utgående alarmering.



38

5 Övrigt

5.1 Kompetenskrav i organisationen gällande myndighets-utövning.

Befattning Kompetenskrav, alternativ (miniminivå, person i högre befattning ska kunna verka i närmast lägre befattning)

Räddningschef Brandingenjör med räddningsledarkompetens Räddningsledning, kurs B+C + Tillsyn B Brandmästare + Räddningsledning C + Tillsyn B

Räddningschef i bered-skap (RCB)

Brandingenjör med räddningsledarkompetens Räddningsledning, kurs B + Tillsyn A [Not 1] Brandmästare [Not 1]

Insatsledare (IL) Brandingenjör med räddningsledarkompetens Räddningsledning, kurs B + Tillsyn A Brandmästare

Styrkeledare Räddningsledare, kurs A Brandförman heltid

Styrkeledare RiB Räddningsledare, kurs A Brandförman deltid

Brandman

SMO-utbildning Brandman heltid Annan adekvat utbildning för uppgiften anordnad vid MSB:s skolor

eller av annan kvalitetssäkrad aktör. [Not 2]

Brandman RiB

Räddningsinsats för deltidsanställda brandmän Brandman deltid Annan adekvat utbildning för uppgiften anordnad vid MSB:s skolor

eller av annan kvalitetssäkrad aktör.

Tillsynsförrättare, enklare objekt

Tillsyn A Av räddningschef godkänd internutbildning

Tillsynsförrättare Brandingenjör (vid tillsyn av LSO 2 kap 4§ krävs Brandingenjör) Tillsyn B

Tillståndsärende LBE & LSO, remisser [not 3]

Tillsyn A Förebyggande 1

Handläggare av plan och byggfrågor

Brandingenjör Tillsyn B

Not 1: Ambitionen på sikt är Tillsyn B.

Not 2: För att hålla en bred kompetensnivå inom förbundet är målet att bland BmH-anställda ha minst 30 % med SMO-utbildning och minst 30 % med annan utbildningsbakgrund.

Not 3: Remisser gällande offentlig tillställning, alkoholtillstånd, etc.

5.2 Gränser i vatten Kommunen har skyldighet att genomföra räddningsinsatser i sjöar och vattendrag samt inom vissa områden i havet. För områdenas sträckning se Bilaga 2.


39

5.3 Avtal Förbundets avtal med externa parter redovisas i Bilaga 3. Avtal finns både i syfte att stärka förbundets förmåga eller att kunna bidra till att genomföra uppdrag åt andra.

5.4 Brandvattenförsörjning Brandvattenförsörjning skall tillhandahållas av medlemskommunernas VA-enheter och anordnas i samråd med Förbundet enligt Svenskt Vattens anvisningar VAV P83 All-männa vattenledningsnät samt VAV P76 Vatten till brandsläckning. Vid alternativ B1 i dessa anvisningar får även alternativsystemet tillämpas inom förbundets område.

När medlemskommunerna vill ta i anspråk nya områden med alternativsystem eller vidta andra ändringar i befintliga vattennät som innebär avsteg från Svenskt Vattens anvisningar, ska det ske i samråd med förbundet och framgå av beslut.

När alternativsystem för brandvattenförsörjning tillämpas i medlemskommunerna ska berörda områden tydligt framgå av den kommunala översiktsplanen och förtecknas av medlemskommunens VA-enheter.

Brandposter och vattentag underhålls av medlemskommunernas VA-enheter. Förbundet ska ha tillgång till dokumentation från medlemskommunernas olika delar som anger brandposternas läge och aktuella status samt att vattennätet och branddammar levere-rar avsedda vattenmängder.

Förbundet skall klara att distribuera vatten från öppet vattentag till brandplats.

5.5 Varning, information och alarmering

5.5.1 Varning till allmänheten

Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) är ett system för samhället att varna och in-formera människor vid allvarliga olyckor. Systemet kan användas bland annat vid gasut-släpp, bränder med kraftig rökutveckling och svåra vädersituationer.

VMA-systemet består av två delar:

VMA-signal som kan avges via tyfoner utomhus inom tätorterna Alafors, Bohus, Kungälv, Marstrand, Nol, Nödinge, Surte, Ytterby och Älvängen.

Meddelande via radio, TV och Text-TV och vid vissa tillfällen telefon.

VMA-signalen utgörs av 7 sekunder ton och 14 sekunder paus under minst två minuter. Innebörden av signalen är att allmänheten ska gå inomhus, stänga fönster och ventilat-ion samt lyssna på radions program P3 eller P4. Faran över signaleras med en 30 sekunder lång ihållande signal. VMA-signalerna kan utlösas från Kungälvs brandstation samt via SOS Alarm. VMA-signalerna testas fyra gånger om året – den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00. VMA-signal skall alltid följas av meddelande via radio, TV och Text-TV.

Meddelande via radio, TV och Text-TV kan lämnas som varningsmeddelande (sänds omedelbart oavsett program i massmedia) eller som informationsmeddelande eller myn-dighetsmeddelande (sänds skyndsamt, så snart det är möjligt anpassat till programmet i massmedia). Myndighetsmeddelande till allmänheten ska kunna hanteras av förbundet även som stöd till medlemskommunernas kommunledningar.


40

Förbundet följer noga utvecklingen inom VMA och håller allmänhet och medlemskom-muner informerade om nyheter för att kunna öka nyttjandegraden av systemet.

5.5.2 Information

Extern och intern information vid räddningsinsatser hanteras av räddningschef i bered-skap (RCB) eller – efter beslut av RCB – annan berörd räddningsledare vid räddningsin-satsen. Komplettering med särskilda informationsresurser i stabsarbetet vid en större händelse kan förekomma. Vid omfattande informationsbehov kan också informationsre-surser knytas till förbundet från medlemskommunerna.

5.5.3 Alarmering av räddningstjänsten

Förbundet är anslutet till SOS Alarm genom avtal för mottagning och förmedling av larm som inkommer till nödnumret 112, samt för mottagning och förmedling av vissa auto-matiska brandlarm.

SOS Alarm kan alltid larma förbundet på en av två oberoende larmvägar. Alarmering kan även göras direkt från samtliga brandstationer. Reservkraft som försörjer alarmerings-systemet i händelse av strömbortfall finns på samtliga brandstationer.

För att säkerställa allmänhetens möjlighet att larma förbundet i samband med olyckor under telefonbortfall, kan alarmering ske via larmtryckknapp vid brandstationernas entréer. Vid omfattande, icke kortvariga bortfall av nödnumret 112 kan fordon ställas ut på strategiska platser efter beslut av räddningschef i beredskap. Information om detta meddelas via media. Förbundet svarar för underhåll av utalarmeringsanordningar på respektive brandstation.

5.6 Höjd beredskap För närvarande finns inom BORF ingen planering för räddningstjänst under hotande krigsläge, utan organisationen är helt inriktad på fredstida verksamhet. BORF ska under en anpassningsperiod, som för närvarande är längre än 10 år, kunna öka sin förmåga att hantera händelser som kan uppstå under höjd beredskap.

Vid höjd beredskap är målsättningen idag att förbundets organisation ska vara oföränd-rad. Om denna målsättning håller bör detta innebära att även förmågan är oförändrad.

I syfte att skydda och rädda befolkningen och civil egendom från verkningar av krig skall kommunens organisation för räddningstjänst under höjd beredskap ansvara för:

1. Upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden,

2. Indikering, sanering och andra åtgärder för att minska konsekvenserna till följd av kärnvapen och kemiska stridsmedel,

3. Kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att ovanstående ska kunna full-göras.

Personal från förbundet ska även delta i åtgärder för första hjälp åt skadade, transport av skadade samt för befolkningsskydd.

Under höjd beredskap får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, besluta att personal inom en kommuns organisation för räddningstjänst får tas i anspråk för uppgifter som inte rör den egna kommunen. Främst syftar detta till att länsstyrelsen har rätt att besluta om användning av personal för omfördelning mellan kommunerna i


41

länet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får besluta om medverkan vid öv-ningar för räddningstjänst vid höjd beredskap.


42

Bilaga 1 – Förbundsordning

Bilaga 1 – Förbundsordning (se separat dokument )


43

Bilaga 2 – Gränser i vatten

Bilaga 2 – Gränser i vatten Enligt FSO skall kommuner i förekommande fall lämna uppgift om hamnar och deras gränser i vatten. I bild 1 och 2 här nedan redovisas gränser för områden i havet där för-bundet ansvarar för räddningsinsats i vattnet. Med hamnar avses – utöver vad som re-dovisas i bild 1 och 2 – vattenområden innanför pirar som varit föremål för bygglov.

Därtill ansvarar förbundet för räddningsinsatser i sjöar och vattendrag inom medlems-kommunernas geografiska område och avgränsas av kommungränser gentemot grann-kommunerna.

Bild 1: Marstrand – inom det markerade området ansvarar förbundet för räddningsinsats i vattnet.

Referenspunkter

X Y

Marstrand 66 30 300 16 63 930

66 29 780 16 64 100


44

Bilaga 2 – Gränser i vatten

Bild 2: Nordre Älvs utlopp – öster om markeringen ansvarar förbundet för räddningsinsats i vattnet i den del som ligger inom Kungälvs kommuns geografiska område (norr om Nordre älvs mittlinje).


45

Bilaga 3 – Avtal och samverkan

Bilaga 3 – Avtal och samverkan Förbundet har idag avtal med respektive medlemskommun. Innebörden av dessa avtal står att läsa i Förbundsordningen. Förbundet har därtill slutit ett antal avtal med andra aktörer som rör räddningstjänstens verksamhetsområde. Samtliga avtal finns tillgäng-liga på förbundets kansli i Kungälv.

Exempel på viktigare avtal:

Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) Räddningsinsats i Rödbo

Stenungsunds kommun Räddningsinsats i Södra Stenungsund Räddningstjänsten Alingsås-Vårgårda (Alivar) Räddningsinsats i norra delarna av Livered

(Sollebrunn utför detta) Lilla Edets kommun Räddningsinsats från två håll på E45 i norra

delen av Ale kommun, ner till Grönnäs. Ambulanssjukvården inklusive helikopter (Kungälvs Sjukhus) Sjukvårdslarm i hela förbundet SBF/RVR-tjänsten (Försäkringsbolagen) Restvärdesräddning Sanering vägbana Sanering järnväg SOS Alarm AB Alarmeringstjänster

Exempel på regional och samverkan utan avtal:

Västra Götalandsregionen Räddningsinsats Göteborgsregionen räddningstjänster (GRR) Räddningsinsats Insatsplanering

Förebyggande Utbildning/Övning Olycksundersökning

Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) Räddningsinsats utom Rödbo

Utbildning/övning Stenungsunds kommun Räddningsinsats utanför avtal Insatsplanering Utbildning/övning VG Region (PKMC) Räddningsinsats Länsresurs stor skadeplats Insatsplanering Utbildning/övning Polisen Räddningsinsats Insatsplanering Trafikdirigering Utredningar Yttrande över risk för brandspridning Sakkunniga


46

Bilaga 3 – Avtal och samverkan

Kustbevakningen Räddningsinsats Miljöskydd Insatsplanering Utbildning/övning Sjöfartsverket JRCC Transport till havs av räddningspersonal Räddningsinsats Insatsplanering Utbildning/övning Försvarsmakten Hjälp vid räddningsinsats Insatsplanering Utbildning/övning

Trafikverket Insatsplanering Utbildning/övning

handlingsprogram för bohus räddningstjänstförbundäddningstjänstförbund.se/download/18... ·...

Documents