handledning vindkraft

8/4/2019 Handledning vindkraft

1/20

Kretshandledning

Pverka vindkrat-etableringen i din kommun


2/20

II

1. Nuy v.............................. 1

2. P oc pv v v...................................................... 2

2.1 Miljbalken 2

2.2 Plan- och bygglagen 5

3. N oc u pv?...............................................................7

3.1 Att vrna om vindkrafen som miljvnlig energiklla 7

3.2 Vad kan organisationer som vill pverka eller stoppa ett

vindkrafsprojekt gra? 8

3.3 Praktiska rd inr MKB-samrd 8

3.4 Samrd och yttranden under planprocesser enligt PBL 9

3.5 Yttranden ver anmlningsrenden och

tillstndsanskningar enligt MB 10

3.6 Muntliga rhandlingar i renden och ml 10

3.7 Detta br vara med i ett verklagande 11

B 1 Exmp p um

B 2 Exmp p v

Innehll

Text: Gunilla Hgberg Bjrck, Naturskyddsfreningen

Grafisk form: Kristoffer Renberg och Carina Grave-MllerOmslagsbild: Istockphoto


3/20

Kretshandledning: Vindkrat

1

Nuy m -

j b p yb o, om b-

ntlig vattenkra, vindkra, bioenergi och direkt solen-

. E bb uby v v pov

utveckling och en ndvndighet r att era av de natio-nella miljmlen ska kunna uppns. Det verskuggande

mo m mov, m m m -

v v pouo mm.

Freningen tog tidigt stllning mot vindkra i natur-

skyddade omrden och andra omrden med hga natur-

vrden. Dessa krav har arbetats in i andra generationens

kriterier r vindkrael mrkt med Bra Miljval. Det r

dock inte sjlvklart att en vindkrautbyggnad ger s kraig

pv om om uom b

hindras. Varje omrde har sina speciella rutsttningar

och en bedmning mste gras i varje enskilt al l. Freningenhar tillsammans med era lnsrbund pekat p betydelsen

av att myndigheterna verkar r en god lokalisering, och har

1. Naturskyddsfreningens instllning till vindkraft

bland annat engagerat sig i Energimyndighetens arbete med

up v om vbu. S

viktigt anser reningen att det r med bra beslutsunderlag,

i strre renden i orm miljkonsekvensbeskrivningar

(MKB), dr bland annat pverkan p hotade arter och alter-nativa lokaliseringar utreds. Samrd tidigt i processen med

bland annat reningens kretsar kan rebygga mnga kon-

m v oc uv.

Freningens instllning r allts att vindkra r ngon-

v, v b v

myc o v mo b-

ringar. Det r egentligen bara om en vindkraspark riskerar

att skada mnsklig hlsa, rdlistade arter eller placeras i

uy om om b vv

. I m v v p-

v b oc v om v om mjv .


4/20


2

2. Planering och prvning av vindkraft

Det nns mnga lagar som innehller bestmmelser av be-

tydelse r vindkra. De allra viktigaste r miljbalken (MB)

och plan- och bygglagen (PBL)1. Till dessa kommer ocks de

rordningar som regeringen utrdat med std av lagarna,

till exempel rordningen om miljkonsekvensbeskrivning.Inledningsvis ljer en versiktlig beskrivning ver de r

sammanhanget viktigaste reglerna i MB och PBL.

2.1 Miljbalken

Det vergripande mlet i miljbalken r att rmja en hllbar

uvc (1 p 1 MB). F m upp

ett antal bestmmelser om bland annat krav p hnsyn, om-

y, pv oc y. A om v bv

bv vm om om v , xmp

v, m m v v j. Dr ocks verksamhetsutvaren den som bygger eller driver

vv om bvb , v

en mycket viktig princip. Om det rder oskerhet ska det

u v mj oc m-

jn, utan ver verksamhetsutvaren som inte rmr visa att

p vm .

Hnsynsreglerna i miljbalken

I miljbalkens andra kapitel nns en rad allmnna hnsyns-

regler. Dessa gller alltid r vindkraen, oavsett om det rr

om v o vp. E

hnsynsreglerna ska alla som bedriver eller avser att be-

v xmp v up om v (2

kap 2 MB), vidta de rsiktighetsmtt och skyddstgrder

om bv (2 p 3 MB), by u m m

mot mindre arliga om det gr (2 kap 4 MB), hushlla med

rvaror och energi (2 kap 5 MB) och vlja den plats r

vm om b m oc o

(2 kap 6 MB). Vid val av plats ska hnsyn tas till de s kall-

lade hushllningsbestmmelserna i kapitel 3 och 4,

eventuella omrdesskydd och planer enligt PBL. Kraven

m om uppy m.

1 Miljbalken 1998:808 och Plan- och bygglagen 2010:900

Vid bedmning enligt miljbalken ska bland annatljande regler tillmpas:

Am y 2 p

Hubmm 3 oc 4 p

Mjvom 5 p

Mjovbv 6 p

Am pvbmm 16 p


5/20


3

Anmlan och tillstnd

E y j

att gra vissa verksamheter antingen anmlningspliktiga

eller tillstndspliktiga. Att en verksamhet r anmlningsplik-

tig innebr att vindkrasbyggaren inte behver ska till-stnd. Det rcker att skicka in en anmlan om saken till kom-

mu. N v oc pc

25 o om mj vm oc o-

kydd om vad som nnas med i anmlan. Tillstndsplikt inne-

b m m , y-

m- oc mjomo .

Vindkraverk rknas som miljarlig verksamhet enligt

9 kap miljbalken. Enligt rordningen om miljarlig verk-

samhet och hlsoskydd r strre enstaka vindkraverk eller

grupper p land under vissa rutsttningar ti llstndsplik-

, m u.Lnsstyrelsernas Miljprvningsdelegationer prvar

verken p land och mark- och miljdomstolen dem som str

vom. M vv upp om

p om p m

kommunen. r ett ensamt vindkraverk lgre n 50 m nns

det inga anmlningskrav (men hnsynsreglerna gller

).

Tillstnd till vindkraverk r bara ges om kommunen

som anlggningen ska uppras i har tillstyrkt det.

Kommunerna har p detta vis vetortt mot tillstndspliktiga

v.

Vv om by v v om

vattenverksamhet enligt 11 kap miljbalken. Fr vattenverk-

m v m- oc mjomo.

Om vp m o -

pv Nu 2000-om m ob-

tydligt kan regeringen rbehlla sig att prva tilltligheten av

p. N p v 9 p

MB kan dessutom kommunullmktige begra sdan tilltlig-

hetsprvning av regeringen. Tilltlighetsprvning innebr att

Tillstndspliktig vindkraftTillstnd krvs rn lnsstyrelsen r:

2 eller er vindkraverk som str tillsammans(gruppstation) dr varje vindkraverk, inkl

oob, 150 m

Vindkraverk hgre n 150 m som str tillsam-

m m uppo


mans med annat sdant verk om verksamheten

pbj v pbj

7 verk eller gruppstation dr vart och ett av ver-

120 m


m m uppo E v 120 m om m-

mans med redan pbrjade vindkraverk sam-

m b m 7 v

Tillstnd krvs rn miljdomstolen r att

upp vv v, 17 p

Regeringen kan i vissa all rbehlla sig rtten

pv , 17 p 3 mjb

Anmlningspliktig vindkraf enligt 9 kap:

Vv 50 m

Guppo

Vindkraverk som str tillsammans med ett

annat vindkraverk, om verksamheten pbrjas

eer att verksamheten med det andra vindkra-

v pbj.

Vindkra som byggs i vatten r vattenverksam-

oc pv v m- oc mjomo -

11 p mjb


6/20


4

regeringen beslutar om verksamheten kan anses tilltlig enligt

bland annat miljbalkens hnsynsregler och platsen r verk-

samheten. Mark- och miljdomstolen kan om regeringen an-

sett verksamheten tilltlig sedan besluta om ytterligare villkor,

m bju vm.Samrd fr vindmtningsmast

Fr att stta upp en vindmtningsmast, vilket vanligen grs

innan en vindkraexploatr slutligen bestmmer sig r ett

projekt, krvs samrd enligt 12 kap 6 MB (om en verksam-

het eller en tgrd som inte omattas av til lstnds- eller

mp bmm b

omm v umj, m

samrd gras hos den myndighet som utvar tillsynen).

D m vx m m om m

r miljbalkens tillstndsprvning (MKB-samrd).

Sm umy bu om om xpo upp m oc om b-

.

Riksintressen och hushllningsbestmmelserna

Hubmm 3 oc 4 p v

som r god hushllning med mark- och vattenomrden.

V om up om , xm-

pel naturvrd eller vindbruk. Ett och samma omrde kan

vara utpekat r tv orenliga intressen och d ska retrde

ges till den anvndning som lmpligaste stt rmjar en

u. I 4 p om u-

pekade som riksintressen r olika ndaml. Viktiga bestm-

m v by vo oc 7

p MB om om o yp v omy om

naturreservat och Natura 2000-omrden. Oast innebr

vindkraverk i knsliga skyddade miljer skador, men detta

innebr inte ndvndigtvis att de r olagliga. Det avgrande

om pp y oc umj

om omy y.

Miljkonsekvensbeskrivning

F p vm mj-

ovbv (MKB) upp om

v ( 6 p MB). D u om buu-

oc v vy. I MKB m m my, oc o-

ganisationer som Naturskyddsreningen. Krvs en ull-

MKB (v p v-

) :

vmbv,

en beskrivning av hur skador ska undvikas eller minskas,

de uppgier som behvs r att visa och mjliggra en

bedmning av inverkan p mnniskors hlsa och miljn,

en redovisning av alternativa lokaliseringar om sdana

mj, v uom v vm,

ov, m

c- mm.

N mjbv , 6

kap 7 miljbalken, rarbeten3 till MB och inte minst MKB-

direktivet4, bland annat innehlla akta om beolkning, auna,

o, m, v, u m m , v m

y o oc oo uuv,

p m mv m m o.

Sjv bv v mj- oc o b -

v, om vj , u,

kumulativ, kort-, medel- eller lngsiktig, bestende eller till-

llig, positiv eller negativ inverkan av projektet. En MKB br

v ov v vu v

( b v v up) om vm-

uv p mb m b upp-

mm.

3 Prop 1997/98: 45

4 Rdets direktiv 85/337/EEG om bedmni ng av inverkan p miljn av vissa offentli ga och privata projekt, ndrat genom 97/11/EEG


7/20


5

Vindkraftsprvning enligt plan- och bygglagen

versiktsplan

Lo v m v-

plan. Detaljplan krvs r att uppra vindkra-

verk som behver bygglov om verken ska uppras

om om o p

m by .

2.2 Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen reglerar anvndning och planlggning

av mark- och vattenomrden. Det r kommunerna som

p oc byov PBL, m v bmj y oc p.

Kommunerna kan genom sin ysiska versiktsplanering,

detaljplanering och genom bygglovsprvning styra utbygg-

v v om ommu.

PBL oc MB opp v. B

hushllningsbestmmelserna i MB tillmpas vid planlgg-

oc pv v byov p- oc by.

De kommunala planerna har i sin tur en bindande eller

vgledande inverkan p tillstndsprvningen enligt milj-

b.

Olika planer

A ommu upp vp om

grunddragen i anvndningen av mark- och vattenomrden,

kommunens syn p hur den byggda miljn ska utvecklas och

bv oc u ommu v oo ov

riksintressen och lja gllande miljkvalitetsnormer (1 kap

3 och 4 kap 1 PBL)5. I versiktsplanen kan hushllnings-

bmm mjb o. I p

Vad innebr ett tillstnd?

Har en verksamhet vl tt ti llstnd enligt miljbalken inne-

b y xpo (24 p 1 MB).

My v o om

prvats och tillstndet gller mot alla. Tillstndet eller vi ll-

koren kan visserligen under vissa rutsttningar omprvas,

m myc ov .


8/20


6

till exempel anges vilka omrden som kommunen anser

vara lmpliga eller olmpliga r vindkrasetableringar.

versiktsplanen r inte juridiskt bindande, men har en stor

tyngd som underlag r lokaliseringsbedmningar i till-

stndsrenden. Det nns era rttsall dr domstolen stlltv p vmm m vp v o-

v v.

Detaljplaner

Djp mv om b-

grnsad del av kommunen. Omrdesbestmmelser kan an-

vndas r att skerstlla att syet med versiktsplanen

uppns eller att ett r iksintresse enligt miljbalken ti llgodo-

ses inom ett mindre begrnsat omrde. Bde detaljplan och

ombmm ju b p

vmm m v v pv-ning enligt MB, dock mste tillstnd p platsen inte ges

(m byov PBL).

Detaljplan krvs enligt 4 kap 3 PBL r att uppra

vindkraverk som behver bygglov om verken ska uppras

om om o p m

byggnader eller andra anlggningar. Finns redan omrdes-

bmm om v bv oc jp.

Bygglovsprvningen

F by y by

anvndningen av sdana krvs bygglov. Fr att uppra

vv om

) 20 m v my,

b) pc p om om m

vv j v m,

c) mo p by

) vub m m om

m v byov ommu (6 p 1 p- ocbyo). V byovpv u j-

p om pv vv o j

och omgivningspverkan som natur- och kulturminnes-

vrd, buller och skerhetsrgor tas upp. Miljbalkens hus-

hllningsbestmmelser ska ven tillmpas vid beslut om

byovv. Kv 9 11 p mj-

b bv oc byov.

Detaljplaneprocessen

Planprocessen r reglerad i detalj. Kommunen ska utarbeta

jp (om ommu bm b-v u jpb, ommu

rst ange planens utgngspunkter och ml i ett srskilt

pom). E m m b y-

, v ommu oc om b v p. I

vissa all krvs en miljbedmning (6 kap 11-18 MB) och

om planen kan antas medra betydande miljpverkan ska

MKB upp. S p om

kungras och stllas ut r granskning under minst tre

veckor. Den som har synpunkter p rslaget kan inkomma

m u u. D v v

att bara den som lmnat skriliga synpunkter under utstll-

v jp.

5 Statliga myndigheter som Naturvrdsverket, Frsvarsmakten och Vgverket fr peka ut omrden som riksintressen. Dessa riksintressen kan sedan hindra exploatering som inverkar p s agda riksintressen.

Miljkvalitetsnormer r regler om hur till exempel hgsta halter av froreningar i luft eller vatten.


9/20


7

Vindkra r oa ett mycket bra energislag ur miljsyn-

punkt, men det krvs att de placeras p lmpliga platser.

Vindkraparker planeras oa vid kusten, til l havs, p sltt-

ter dr det blser mycket eller i hglnta skogsomrden. Den

p p mm m om-rden som r utpekade som riksintressen r naturvrd eller

uv m om om y om u-

v, Nu 2000-om .

Dessa olika stt att anvnda marken ska d vgas mot

v oc bv vv uu v-

andra. Vid vindkrasetablering gr det t mark bde r

vv oc v om bv -

ta dem p plats och r ramtida service och underhll.

Vp y oc v o v. D

pv p b u oc pb.

A yp v pv, pv, beskrivas p ett tillredsstllande stt i anskan och i MKB

om p p MB, v m-

mp v .

3.1 Att vrna om vindkraften sommiljvnlig energiklla

E po oc u

poc pv helt stoppa ett mindre lyckat vindkrasprojekt. Man br

oc o vv v om upp oc v. Som

det ramgr ovan r Naturskyddsreningen allmnt r en

utbyggnad av vindkra, men det r samtidigt viktigt att

o b mp u u- oc mjypu.

D v m om

enig utt i rhllande til l myndigheter och exploatrer. En

utgngspunkt kan vara att bara pverka de vindkraprojekt

om p p myc p oc y

arter kan pverkas negativt. Frgor om bullerstrningar r

grannar och estetiska rgestl lningar br normalt inte p- v Nuy. D yp v o

v om . D oc

om vv om p

kan antas medra sdana stora eekter att reningen br

mo m.

Ett bra stt att pverka r att delta under MKB-samrd och

y v oc jp

beslutsunderlag och beslut ska bli s bra som mjligt ur

natur- och miljsynpunkt. Frst om inget av detta lyckas br

v vv.

Det r ocks viktigt att komma ihg att det r skillnad p

p o poc oc b

medier. Att uttrycka missnje med exempelvis ett detaljpla-

b y

rendet har gjorts och drigenom har rtt att verklaga i ett

. I oc b mb

oc poc um.

3. Nr och hur gr det att pverka?


10/20


8

3.2 Vad kan organisationer som vill pverka ellerstoppa ett vindkraftprojekt gra?

D o m, MKB-m.

Yttra sig ver planer, anmlningar, tillstndsansk-

oc MKB.

Delta under muntliga rhandlingar i tillstndsren-

.

v om oo . V ymy oc b m v

.

3.3 Praktiska rd infr MKB-samrd

Syet med MKB-processen r att ett s bra beslutsunder-

om mj. Poc bp m

oc umy MKB.

Utirn anskan och MKB ska prvningsmyndigheten

kunna utlsa vilka mjliga eekter negativa och positiva ett

projekt kan medra. Att delta under MKB-samrd r ett myck-

et viktigt instrument r att pverka planerade projekt. Hllu o u om m. Sm

innebr inte alltid att det hlls mten. Frarandet kan vara

b , m o oc m b-

o p p vm ompx.

G p mm m um

o by v . F

pverka innehllet i kommande MKB genom att resl vad

som behver utredas (en bra MKB kan innebra att ett pro-

jekt inte tillts, alternativt r strnga vil lkor). I en MKB ska

o v m m.

H mm, mj

, c y v v b

utredas och varr. ven i de all samrdsmte hlls kan det

v b y u. D v v,

m omj, om

MKB: om m bj.

Detta kan ocks tillmpas p samrd enligt 12 kap 6 MB.

D yp v m oc o m .

o om u bv m po.


11/20


9

Att tnka p inr samrdsmten:

Kontrollera vilken ordning som gller r mtet. Hur

oc m ? F mj-

omm? V m ?

Kontrollera ocks om protokoll kommer att ras, och

anteckna grna sjlv. Pminn om att viktiga saker som

oc pooo.

H o . Fo bv b-v u m, u m o u. N

behver heller inte ha ngra egna svar eller slutsatser.

D vmuv om bvb,

och det r allts denna som ska visa om ngon utred-

ning ni begr r orimlig! Kontrollera senare i aktuell

MKB om o v.

Sc po m up m m

betydelse r verksamheten, exempelvis lokala orni-

oo, m.

Bra saker att ramra krav om r utredningar kring

mo oc , b mj

v. V b m m -

v o om yp mp

vm u. K o

pc om om oc om pv-

kas? Krv i sdant all utredning kring detta. Av

mo m v v p u-

om momm oc v v, om

, o u jo.

3.4 Samrd och yttranden underplanprocesser enligt PBL

Samrd enligt PBL r i stort sett alltid skriliga. Senast

under utstllningstiden r det viktigt att reningen inkom-

m m y o . D

esta av punkterna kring MKB-samrd gller ven hr.

Y v byovo. D oc

inget rttsligt krav p att samrd ska hllas med reningen o.


12/20


10

3.5 Yttranden ver anmlningsrenden ochtillstndsanskningar enligt MB

H u u op om

m MB omm . S oc

om om o ypu p. Om

bu y j v m:

Ange vilken anskan ni yttrar er ver (eventuellt

diarenummer eller domsnummer om sdant nns).

D y oc c om -

v u. H b-

.

A v v pvmy b-

u om. D xmp v

, MKB m omp-

.

Ange argumenten. Dessa br vara s vl underbygg-

om mj. A v u

um, m v.

3.6 Muntliga frhandlingar i renden och ml

Nr lnsstyrelsens Miljprvningsdelegation r prvnings-

myndighet r det ganska vanlig t att ingen muntlig rhand-

, u poc

orm. Det kan dock rekomma rhandlingar, till exempel

om omm m v y oc -

oov. Om vp pv v

mjomo om o p b

det. Delta grna under dessa rhandlingar och ramr

argumenten p ett sakligt och lugnt stt. Att bli al ltr upp-

oc , u o mop

. M m v jup

.


13/20


11

3.7 Detta br vara med i ett verklagande

Om det blir s att en vindkrapark, trots era anstrngningar

under samrd, genom yttranden och under muntliga r-

, by p myc pur miljsynpunkt kan ett verklagande av beslutet vara nd-

v. Fj pu b v m.

Var noga med att komma in med verklagandet i t id!

T bu v vco bu

bvv om b

bu. Sc b

v oc b m omm

med ytterligare skl r verklagandet. Har ni missat

tiden r det nmligen inget att gra, hur elaktigt

bu . Beslutsnummer och datum och vilken myndighet

om bu v.

Varr ni anser att Naturskyddsreningen, ert lns-

bu .

Vad ni yrkar, det vill sga vad det r ni vill att den ver-

pv my bu om. D v

att en verksamhet inte ska tillstnd alls (att det givna

tillstndsbeslutet upphvs), att den skta lokaliser-

ingen inte kan tilltas, att ytterligare rsiktighetsmtt

m v, o/ v upp vo-

m p. O v b b-

grnsa sig alltr mycket. Man kan till exempel i rsta

y vm ,

hand att en annan lokalisering mste gras eller att

y v p vm.

B bo om v-

hetstillstnd eller byggnadstillstnd. Ett sdant till-

stnd innebr nmligen annars att verksamheten

kan pbrjas trots att beslutet verklagas. Inhibition

innebr att den verprvande instansen instller

v jv pv .

Ange era skl s noggrant ni bara kan, till exempel

rekomst av rdlistade arter (se Artdatabankenswebbplats www.artdata.slu.se) och intrng i riksintres-

sen r naturvrd (och rilusliv) naturskyddade om-

( www.uvv./yu).

D x b om v ,

EU-rttsliga regler, rarbeten, Naturvrdsverkets

allmnna rd, tidigare avgranden etc. Detta r dock

inget krav. Lmna dremot alltid noggranna ree-

p v m upp.

Uc m m, oc poumm

v mc . Sc m

ullmakt om du retrder ngon annan. Det r viktigtatt rtt part verklagar. Du som retrder en av

Naturskyddsreningens kretsar med rre n 100

mmm m b om um -

bu.

Skicka in verklagandet til l den myndighet som at-

bu v. D my

pv ( v oo om

kommit in med verklagandet inom rtt tid) och

skickar rendet vidare till den instans som ska prva

det. Senare kompletteringar etc skickar ni direkt t ill

om pv.

Litteraturtips

Mc G, Zb C, D v mj

Vbo, P oc pv v

vv p oc u vom,

Bov 2009


14/20


12

Fum

Hm upp N N oc N N v oc om Nuy XX ombu v bu om

v XXX m o my oc omo. I um v -

v XX.

X- 2009-03-03

.............................................................................. ..............................................................................

N N N N

O Nuy X- K Nuy X-

A A

To To

Bo:

Pooou om mc

F

Bilaga 1 Exempel p fullmakt


15/20


13

Bilaga 2 Exempel p verklagande

verklagande av Miljdomstolens deldom den 23 maj 2008 om tillstnd till vindkraft p lgfjllet Sjisjka i naturreservat.

K: Sv Nuy, 802002-4280

Box 4625

116 91 Socom

Ombu: Oc A

Sv NuyBox 4625

116 91 Socom

Mop: Vomp Mby AB, 556675-7497

Box 45

380 62 Mby

Ombu: Avo Bo Ho

Mm Sw Avoby AB

Box 4291

203 14 Mm

S: v v Um mjomo om 23 mj 2008 m M 4477-04, v v-

p Gv oovoppm 2:1, Gv ommu.

verklagande

Sv Nuy v Mjomo Um om 23 mj 2008 m M 4477-04, v-

v p Gv oovoppm 2:1, Gv ommu.

Mjvomo

Sv Hov

Box 2290

103 17 Socom

Socom 10 ju 2008


16/20


14

1. Yrkande

1.1 Sv Nuy y p mjvomo uppv mjomo oc p.

1.2 F y mjvomo m bo v vo.

2. Omstndigheter

Sv Nuy v mjomo upp

v vp p Sjj Gv, o myc y v v.

E om pubc cmb v Av p v c 4 000

vindkrasverk med en sammanlagd kapacitet p 45 TWh i Sverige, vilket motsvarar mer n 30 procent av dagens elproduktion.Ivo upp m 200 mj oo. F uvc y pov.

E u xpo m m pobm , vb v

omp o bvu om mo b. Nuy v bm upp-

v poj om y b mj m j mj. P uo

vindkraens trovrdighet om al ltr miljstrande projekt ges tillstnd. Freningen r genuint orolig ver att vindkraen

omm vy oc o m , om poj om b uv oc u-

v o .

D p vp om 30 v Sjj myc v p, y v v

uv om EU-y om Nu 2000 b. D u Kum fuov

omm pv , m v v om . D u om u bu

dessutom bristlliga, bland annat betrfande lokaliseringsbedmningen och inventeringen av vilka gelarter somc om.

3. Grunder fr Naturskyddsfreningens yrkanden

Nuy mjomo mo :

Lo mjb 2 p. 6 1 .

Sy v u mjb 4 p. 1

Mjb om mjovbv 5 p.

Sy v bvom mjb 7 p. 28-29

R om uv mjb 7 p.

Lpby vbmm mjb

3.1 Lokaliseringsregeln i miljbalken 2 kap. 6 1 st.

Nuy mjb o MB 2 p. 6 1 b v-

kraspark som nu planeras i det aktuella omrdet. Lgfl let Sjisjka r inte en plats som r lmplig r ett projekt av det slag

om u, om b o y umj. E upp

om vuvu mp b v pouo. D obm

som terges i sin helhet i avsnitt 7.2 i miljkonsekvensbeskrivningen r bristllig. Til l exempel summeras betygsttningen

b 5 v o v o uppb , v xmp Kuom-v x m om o u jmb m Sjj-v.


17/20


15

D ovv Vomp ov 10 o o, m b om ou-

ning som anskaren har gjort verkligen r genomarbetad. Lokaliseringsutredningen omattar nio sidor i miljkonsekvens-

bv, m m upp v mobv.Naturskyddsreningen r av den uppattningen att det nns bttre lokaliseringar. Marken som vindkrasparken avses

by p v S Fv. Ny m oo, obo Svo,

m c 2 000 p mp vuby. D Sv o bu o

, o v v om om mp by v . D

brist p lmpliga lokaliseringar. Dremot kan det vara lttare och billigare r vindkrasbolagen att markgare att avst

m om xpo p u v xmp vy.

Bm Sjj u v m xpo v v y-

punkt som mste anses vara av missvisande, och vger alltr tungt i pongbedmningen i lokaliseringsutredningen. I den

vov om bo . 14 u om b b om o

uom (vm).

3.2 Skyddet av riksintressanta omrden i miljbalken 4 kap. 1

Kaitums fllurskogsreservat utgr ett riksintresse, eersom det r ett srskilt bevarandeomrde. Men projektet berr ven

, m y v obu fom 4 p. 5 . Om up om

vindkra, vilket innebr att lagstiaren redan gjort en intresseavvgning som innebr att naturvrdet ska ha retrde nr

mo v.

E MB 4 p. 1 om om j 2-8 v m y b -

uv om om. Expo omm om m 2-8

oc p om p om u- oc uuv.

Vindkrasparken kommer att synas milsvitt, och en bestende negativ inverkan p de landskap som avses att skyddas

om obu fom, om Sjj omb bc o v fj v.

E vp v o om mjomo om omm m

om uv p, m p u v v oc om m om

v. I vov m m v b fbjo oc vm,

pv yoo oc oo. To 130 m vv oc om v m u-

v b p , ov . D xmp -

v cp om c v u o.

D pp om uo u p u v uvc v b o v

lokala nringslivet kan bli aktuellt. Ngon ttort ligger inte nra inp omrdet, och de arbetsti llllen som skapas p grund

v vby m om mpo.

3.3 Miljbalkens regler om miljkonsekvensbeskrivningar 5 kap.

Den miljkonsekvensbeskrivning som exploatren rdigstllt r beattad med sdana brister att miljdomstolen inte kunnat

o bm v v om. B obm m ov.

Vidare har gelinventeringen som legat till grund r beskrivningen varit a lltr begrnsad i t iden och utelmnat delar

av hckningstiden r relevanta arter. I gelinventeringen medges detta: Inventeringen genomrdes i mitten av juli. Detta

v v u py oc po mo u. Om v

om m o b oc v v pv oc/ (. 3). D

upp om obvo om m u vx v p b u, m

c p omp mjovbv c m.

Vidare brister vegetationsinventeringen i det att vgdragningen inte var avgjord vid den tidpunkt inventeringen gjordes,oc u ov v v u bv.


18/20


16

3.4 Skyddet av srskilda bevarandeomrden i miljbalken 7 kap. 28-29

H Kum fuov Nu 2000-v, oc y m v MB 7 p, 27-29 . B

annat ska en gynnsam bevarandestatus r livsmiljer i dessa omrden upprtthllas. Dessa bestmmelser ska lsas lojalt med EG-, m bm A 6(4) v 92/43 (EG) om bv v vmj m v ju oc vx.

Mjomo bm vp omm pv mj Nu 2000-om p by-

, oc MB 7 p. 28 b u m.

Av MB 7 p. 28 b m m v om vmj om v y . Av o-

y m c m oc m v v ( Mjb

omm, B Bo m.. . 7:80). I o m v om , p o

p y vmj om u v b vv y vmj 9040 f-

bjo, pv p 4060 f om b v v um m vby om po-

terade livsmiljn 7310 Aapamyrar, dr det kan rekomma prioriterade gelarter som kan pverkas negativt om till exem-

p my yoo u m u u c.Duom vv om o omm u uv v o 17 om vo-

typerna 7160 Mineralrika kl lor och kllskrr av ennoskandisk typ, 6150 Alpina och subalpina silikatgrsmarker och 9010

V .

I bvp Nu 2000-om bv bvy oc bvm. Sy Nu 2000-

om b upp ym bvu uyp om . M uyc om

uyp upp m v .

D m v y vmj om xpo u omm b upp bv-

deml inte kan hllas. Naturtyperna kommer att pverkas p ett sdant stt att en gynnsam bevarandestatus inte kan

upp. Dm poj .

D oc o om u poj omm pv vo v po om A166 -

bena och A170 smalnbbad simsnppa. Nr det gller den prioriterade arten A038 sngsvan r det inte utrett om hckningomm. D upp om v ( V v p popu-

tioner, Fredrik Widemo, Sveriges Ornitologiska Frening, bilaga 1). Miljdomstolen har sledes inte ngot tillrckligt

u v om u .

Naturskyddsreningen anser att det r direkt olmpligt att skjuta upp rgan om verksamhetens pverkan p gellivet

under en prvotid p tv r. Nr vl prvotiden r till nda kan utbyggnaden vara genomrd, och skadorna mer eller min-

dre irreversibla. Att miljdomstolen medgivit verkstllighetstillstnd innebr att situationen nu r hgst allvarlig. Att

p u b mjovbv omp, y

om u y om.

D oc v mo bvp om m Nu 2000-om om -

. Mjomo bu v xo umj om 7 p. 29

. M bmm b , om v o.

3.5 Regler om naturreservat i miljbalken 7 kap.

Poj b uom pp m vbmm Kum fuov.

Reservatets sye r bland annat att bevara landskapets opverkade karaktr s att urskogens och de olika fll- och fll-

uyp oym uvc u. Sy v om m m mj -

uuppv, uv oc vp o o u.

Miljdomstolens bedmning att betydande miljpverkan ska kunna undvikas grundar sig p miljkonsekvensbeskriv-

, om u v p u v v. Eom v o u u

eekterna av vgdragningarna ver vegetationen s mste miljdomstolens slutsats anses vila p en alltr svag grund. Det

mj by v o u uv.D uppb by v om v oc o vv m


19/20


17

reservatssyet. En opverkad karaktr kan inte bibehllas och riluslivet kommer att inskrnkas i hg grad av den stora

. D o oc v omj p MB 7 p. 7 2 . F

skl krvs enligt motiven att en vsentlig rndring skett av omrdet, eller om nrliggande detaljplan vsentligt rndratu. N u .

3.6 Landskapsbildskyddet enligt vergngsbestmmelserna till miljbalken

Lnsstyrelsen i Norrbottens ln har i beslut den 24 mars 1972 reskrivit om skydd r landskapsbilden i Norrbottens fll-

v um uppv Nuv 19 . E vbmm mjb m-

o y v pb, v uv pv p y omp v

vp v om om . Som m ov, omm pb pv.

4. Freningens rtt att verklagaNuy v p v mjoo om MB 16 p 13 .

D om ov

Oc A

E um


20/20

NaturskyddsreningenBox 4625, 116 91 StockholmTel 08-702 65 00

Naturskyddsreningen r en ideell miljorganisationmed krat att rndra. Vi sprider kunskap, kartlgger

miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker ochmyndigheter svl nationellt som internationellt.Freningen har ca 190 000 medlemmar och fnns ilokalreningar och lnsrbund ver hela landet.

Vi str bakom vrldens tuaste miljmrkningBra Miljval.

www.naturskyddsoreningen.se

D m Nuy oc bu om

ett intresse av att delta i rttslig miljprvning av vindkra. Syet r att ge vgledning och tips

vad gller samrd, yttranden och verklaganden. Dessutom beskrivs de grundlggande krav- oc u pv v v .

handledning vindkraft

Documents