3/ f:pect

GRAMMATICES LINGUAE DALEKARLICJE

*4 Jconspectus 7

cujus sectionem primam

VENIA AM PL. FAC. PHILOS. UPSAL.

PR aeside

mag. ji-ii i v \j GUST. vjh1storiar, prof. reg. et ord,

PRO GRADU PHILOSOPHICO

ȟblich censuru modeste offertilud L b &uidy

OLAVUS UDALRICUS ARBORELIUSwestm. dalekarlus

ad scholam triv. fahluw. colleg a,

IN AUD. GUSTAV. D. XIII JUN. MDCCCXVIII.h. a. m. s.

U P S A L I M' v Excudebanfc Zeipel & Palmblad.

VIRO PLURIMUM REVERENDO ET CELEBERRIM O

AD SCHOLAM TRIV. FAHLUNENSEM

RECTORI MERITISSIMO

PR/ECEPTORUM, FAUTORÜM, AMICORÜM

-OPTIMO

Hane Opellam Academicam dicatamToluit :et debuit

^-

.. ' L'

AUCTOR,

brukspatronen

hogÅdle

herr JOH. JACOB MUNKTELL

OCH

hogådla

fru EVA MUNKTELLfodd ga h n

Tillegnas vordnadsfullt dessa blad såsom ef t svagt* Tedermäle af varaktig högaktning oeh tacksamhet

9f

författaren*

bergslags ■ Fögderi diåas, majovemque prsefe&urse Sceterensis par-tern, incolas habet 1 ingua' , moribus Sc vita? ratione a vicinisWcstmannis et Gestricis parum diversos. Dalekarlia por.ro superior 1. ulterior circa arnbo illa magna Sc a Batstadhaut procul in unutn confiuentia albis Djlici bracehia sita,in duas quoque partes dispescitur, Daliarn Occidentalem elOrientalens. Harum prior 1. Dalia Occidentalis, prasfeduramejusdem riominis comprehendens, ad terminos usque RegniNorvegise se extendit. Cum bujus Eegni incolis ut plurimumcommercii est Dalekarlis Occidentalibus, ita 8C horurn cum iis-detn una endemque esse videlur origo et ingenium; unde in¬te r incolas Dalin? Occidentalis et Dalekarlos oi ientales magna sa-tis observatur diileientia. Dalia Orientalis Lacurn Siljan un-dique cingens. duas quoque partes, pracfeduras ab enrum ad la-f um diverso situ NedanSiljans- et OfvanSiljaus Fögderi didas,.jiodie potissimum comprehendit.

Dicet vero certissime constat, harum pra?fedurarum inco.Iis, sive linguarn spedes, sive mores earidem esse originemeandemque olim fuisse ingenii indolem , ceinuntur tarnen liaecinter confinia Ioca maximas nunc dissimilitudines, quse qui.dem , mitiori ex inferioris region is coelo, feraciori so¬lo. et arnplioribus agrorurri spafiis adsci ibendse, praseipue ta¬rnen , ut opinarn ur, ex freqvrentiori cum finitimrs Dalekarl i se ul-térioris incolis cornrrercio explicari debenr; quo factum est,ut (excepta Eaettvicensi um Paroecia, cui forsan, si aecuratiörlres subjiciatur disquisitioni, pauca cum ceteris Dalise v el Oc¬cidentalis vel Orientalis Paroeciis communia esse videatur) to-tius prsefedurse NedanSiljans ■Fögderi dietas Incolis afium re-centiorem fateamur Impressum esse linguas morum et xilvf'Irabitum ab antiqua forma valde dissidentem. Genuinas igi«tur et incorruptas si indngare volueiis majorum reliquias, a

vastis lacus Siljan litoribus, sefernas-AI pium nives versus, perimmensas silvas, arenosas rapidi fluvii Dalici Orientalis se-

quere

3

quere ripas- Mox inier praerupta montium ac silvarum.deserta, in convallium angustiis, nuinero frequentissirnamaccedes ad geniem, iis omnihus., quos ad culliorem bea-(amque vitam necessaria plerurnque aurumant morlales, pror-sus inopem, at viribus, ani'mo, rerumque gestarum memoriaflerentem. Hic adjuvante et locorum et horninum natura, ad.nostra usque t empora vcram et incorruptarn lpagis, quam ulloin alio ioco, moriuus et ingenio vivain deprehendis Ma¬jor u-rn imaginem. Hic populo eadem corporis forma,idem oris est habitus, eadem, quibus insignifa fuit SuecanaAntiquitas, aniuai vitia ac virtutes. Hic remotissimae poste-rorura progeniei eadem ac Majoribus vehemens suis legibusvivendi cupido, eadem libertatis natalisque soli Caritas; eademmorurn simplicitas, vitaeque frugalitas, paiientia laborum, pro-positorum "tenacitas, eadem periculorum mens interrita,eadem Religionis veneratio, eiga Regem er Patriam eadem.fides ; at sirnul et eadem Ingeriii indomita temeritas, eademanimijsive vino, sive ira inflarnniati impoientia; idem riova-rum rerum cum diffnientia quadarn semper ronjun&um odi-urn; eadem superstitiosa acceptorum a majoribus morurn re-verentia. Ouibus omnibus si illud addideris, haut zninimi cer-

V

te rnornenti, quod in remotissirno hoc terraq angulo etiamnunc v iget Lingua, quas ex antiqua mulium conservarit in-dole, de patria ejusque pristino statu rite cognoscendo since-re sollicitum certe credideriin neminem, cui intima, quae etcum maximo laboris et temporis dispendio quaeratur, cum hacgente farniliaritas non videatur dignissima. Neque vero mi¬hi verendum, ne asquo cuidam rerurr» juciici , justo majoritemporis proculhinc prasterlapsi , et proh dolor! in oblivionemjam abeuntis amore videar abrepfus, cum pemiasurn mihi ha-bere ingenue fatear, paucos admodum, ac non nisi peritissi-zn um quemque conjeftura assequi pisse, quantuin ex penitio-ri hujus ut remotissirnss ita et paium cognua; regioriis notitia

d.li-

4 =• c ;dillgenti Scandinavicarum annalium scrutatori praeter spemaifulgeat luminis.

Ouousque tandem lirec summas vetustatis sacra^ temporisinjuriajam magis magisque passa, riegügentor? Cur adestnemo ultimas servaturus reliquias ? Praeter Reitlh. Nåsmart-num Zach. Holeniiim , Läur. Siljestrum, de cognitione Da-lekarliss longe tiierifissimos, non nisi eadem , ac ii redicen-tium nornina cur fere invenio nulla ? In instant! periculo,ubi in ät u re fa&o opus sit, quis est, qui nefas non ducat ni-mia anxietate consului se viresP'Quanto igitur innocentius at-que magis ignnscentiurn videatur juvenilis animi, temerarinmcerte, propositum tempori oblivionem et interitum minantinegleöos eripiendi thesauros, quibus carissimi per se natalissoli caritatem baud mediocriter agnosco audam? Icarici igi¬tur operis periculum facturus rnultis, et ut spero haut pror-sus rejiciendis rationibus initium a lingua faciundum existi-mavi, quare , specirnen qualecurnque juvenilis industriae edi-turus, quinquenuio ante, Praeside , tum in vivis florente, cel.

Prof.

";'j A re haud alieriurn ducimus errorem observasse, in quem,nostro saltem judicio "gravissirmirn , incurperit Rev. Nåsmon,cum in histoiiola sua linguae Dalekai 1 icas cum haut dubi-tat tribuere geni um ac indolem , ut ex alia rmavis lin¬gua petifas notiönes abstraöas etiam et u elaphysicas , com.mode satis exprinere possit. Quo fafto deformia ab eoqnaedam fiåa mönstra verborum, quse minirre pro suisagnoscat iiidigena. In vertendis scilicet fragmentis,vel e version® S Bibi ior um Svecana vel ex HistoriaIslandica Herraudi 8c Bosse haustis, vel denique in Ora-tione dominica, tribus Dialeäis dalicis exponenda, studiumprodit intempestivum linguam suarn extra terminos anatura prssseriptos educendi.

Prof. E. M. Fant, Contptffinm Lexici linguce Datekarlicce inlueem proferre sum ausus, cujus quasi operis continuationeru,prossentem opellam mitiori jam Tu» , F>. L., subjicio censur®,Iretissima spe fretus, fore , ut qui istam, etsl compluiibus vi-tiis laborantem, benevolo Tuo patrocinio reddideris tutam, hansquqque eodein arnpledi non dedigneris favore.

In limine igltur opell® constituti, proposito nostro con-venientissimum duximus , ut ante omnia ipsius lingu»elementorum rationern pro virili reddamus. Consvetuinigitur ordinem sequuti , ab iis, qu® Orthographie et Ety.inolngi® nomine a Grammaticis proponuntur, di^quisitionisinitiurn facirnus. Quibus breviter expositis, proponendae suntspecialiores Syntaxeos regul® atque lingu» Idiotismi , ad quosexplicandos optime inservitura credimus allata quedam dialo-goruin et, qu® sparsa deprehenduntur, Cantilenaium fragmenta.

Qund ad Orthographiam lingu® attinet difficile quidemest adenrate statuere. Liceat ad ea relegare, qu® jam ante»in prooernio nostro Conspedus lexici lingu» Dalekarlic» deusu et vi litterarurn pag. % et 3 dida sunt-

Hae inre Näsmanaus partim justo remissius egit. Lirguamigutturalem bene dicit; »onus enim plerumque ex imogutturis pro-'venit, qua de caussa peregrinis perdifficilis est pronurciafio Elitteris vero XIX, qtias enumerat, pro ceito credimus E et H meritoexsulate. Si sonus liter® E in dialf doMorensi ijoiinunquan au-ditur, e nisu et difhcultate , qua tarnen Semper, ut Hebr»oruraScheva, pronunciatur colligere fas est nee eenuinam esse ne-que'iudoli lingn® congruam. Idem de litiera H valet. Fe¬ll is illa aspiratio , quam voluit Nasmannus expressam per

Ut.

6

Ht. H ante 1 i t. V in vocibns ex gr. Hväp, Hväir e s, p propriosigno non eget , cum Angli eandem hodie exprimunt aspiratio.nem per lit. soläm W. Plures vero alias Iiteras , ab Iioc audorepr®fermissas, insertas voluimus, quoniam illis pleraaque Gothic®Dialeöi utuntur , Q loquirriur W, X -A Ä & O et semivoca-lein illam é, Has igiiur assumere lice-at: A. B 'C D. F. G.I. J. K. L, M. X. N. O. P. Q, R, S. T, U W, V. X Y.Å. Ä. Ö. é.

Diphtongos Dalicum idioma habet quatnor: ai, au, åi ,

di. Horum ultiinus tantumrnodo in dialeöo Morensi usurpa-tur et respondet Elfdalensiurn ai. Diphtongi variant, itaut 5 cum una diale&us diphtongis au, ai, utitur, altera r/f,ai, i, habeat. Estque h®c maxima forsan inter Dialeöos dif-ferentia.

De ■ A ominibus.

Genera sunt tria: Masculinum Femininum Sc Neutrum,qu® , exceplis nominibus propriis, ex terminatiore non inativiform® definit® in substantivis discernuntur. Substantiva sci-licet Masculina terminantur in n. Femin. in d 8c a, Neu¬tra in d Sc t.

Numerus triplex est Singularis, Dualis Sc Pluralis. Dua¬lis vero nuspiam nisi in his occurrit duobus: Tvdr Sc Bå¬dar, qu®, pr®ter dativum Tvdm Sc Båättm per ceteios casussunt i ndeclinabilia.

Casus sunt quatuor: Nominativus, Genitivus, Dafivus8C Accusativus. Vocativums ideo exclusimus, quod speciemSemper induit nominativi.

Declinationis forma dupplex est ; vel indefinita vel de-fiuita.

Substantivum.

Pro diversa maseulinorum form® indefinit® terminatio.ne, ad certa paradigmata nomina substantiva fle&untur. Masculina

seil.

7

seil, in consonantem desinentia primum constituunt paradig*ma; in d secundum 8c in d tertium. Feminina in conson.

ileduntur juxla I:mum parad., in a 8c n juxta II:dum. Neutradenique in consonantem desinentia prirni sunt paradigmaUSin z, u, y et o secundi in a tertii.

Dedinatio MatculinorumParad. I:um

Plur.Forma def. F. indef. et F. def.

Kalln Kallär , laKalln, lämäs Kallär, lumäsKalläm

Kalln

Singul.Forma indef.

Nom. KallGen. KalläNatt Kalla, laAcciif. Kali

Kalium

Kallär, la, Iumam. luma

Parad. II:um

F. indef.N. GässäG, GassaN. GassaA. Gassä

Sing.F. def.

Gåssan

Gåssan, amasGåssamGåssan

Plur.F. indef. 8C Forma def.

Gassar, saGassar , surnasGåssum

Gassar, sa, sura, ant. surnaParad. III:um

Sing.F. indef. F. def.

N. FolåG. FolåI). FolåA. Folå

Fol ån

Folån, åmäsFolårn

Folån, åm

F. ind-ef,FolåFolåFolåFolå

Plur.F. def.

Folär

Folum, umäsFol um

Folär, um

ant. urna-

Declinatio Femininorum,Parad. I:ura

Sing.Forma indef. F. def.

N. Källing Källingä

Plur.Forma indef. F, def.

KäRingärG. Kal.

G. Kalling Källi ngä , äs, ämäs Källingar, gumäsD. Kall ing Källingä Källi ngurnA. Kalling Källingä Källi ngär , gum

antiq gurna.Parad. Ilrum

F. Indef. F. def. F. indef. & def.N. Kulla, lu Kulla K u 11 u r

G. Kulla, lu Kullas Kullur, lumäsD. Kulla , lu Kul 1 u K u 11 u rn

A. Kulla, lu Kulla Kullur, luoi , luma,Declinatio Neiitrorum.

Neutra omnia sunt in forma indefinila utriusque nutne-ii indeclinabilia.

Parad. I'.um

F. de f. Sing,N. Bordäd a forma indef. Bord.G. Bordäd1). Bordä, diA. Bordäd

Plur,Bordä

Bordä, mäs, dumäsBordumBordä , dum, ant. duma, *

Parad. II:um

Kninä — OnäKninämäs —

Kninä, num

Kninä, num numa —

N. Knit*) Öt *>G. Knit ÖD Kni ÖtA. Knit Öt*) a forma indef. Kni & 6.

Parad. IILum

N. Agad a f. indef. Aga. AgurG' Agad AgumäsD. Agu AgumA. Aga Agur, gum ant. guma

De Declinatione AdjeSiivorum.Quod ad flexionem adje&ivoium adtinet dici omnir_» pot-

est

est non nisi tres esse casus, iinum reåum, Nominativum, al¬teros vero obliquos Dativurn & Accusativum. Genitivus pror.sus abit. Masculina tantum forrnam habent definitam. Mas-culina feminina forma? indefinitas ejusdern semper suntterminationis; neutra forrriantur per additam in fme literamt exceptis in ut Sc in, qu$ lirterarn uliimam n mutant' in t.In plurali vero communis sunt per tria genera terminationis.

Paradigma Adjeöi voruin quas non terrninarrtur in in,im 1. ug.

Sing.Forma indef. Mafc. & Fem F. Jef, mafc. F. indef. Neut.

N. Digår Sqpgg, Fråk Digrah. Sr.åggsn. Fråkan Digert p.D Digår Snågg. FYåk Digran. Sr.äggan, Fråkan Snåggt tresA. Digår. Snågg. Fråk Digran. Snåggan, Fråkan Frakt cafus

Plur.Forma indefinita trium Generum

N Digrår — Snågg, gär Fråk, kärD. Di&rum Snåggum FråkumA. Digrår, ra Snågg, går, ga Fråk, kår, ka

Parad. Adjeftivorum in in.Sing.

F. indef. Mafc. & Fem. F. def. Mafc. F. indef. neut.N. Rolin. Lyélin Roligan Lyéligan Rolit LyéiitD. Rolin. Lyélin Roligan Lyéligan Rolit LyéiitA. Rolin. Lyélin. Roligan Lyétigan Rolit Lyéiit

Plur.

F. indef. trium GenerumN. Roli, igår — Lyéli, gårD. Rolignm LyéligumA. Roli, igår, iga Lyéli, går ga

Sing.Parad. Adjtctivorum in un & ug.

F. ind, Mafc. & Fem. F. def. M. F. ind. Neut.N. Skålun Wåldug Skålugan Wåldugan Skålut. WåldutD. Skålun Wåldug Skålugan, Wåldugan Skålut WåldutA. Skålun Wåldug Skålugan Wåldugan Skålut Wåidut

B Plur.

PiurrF. indef. trium Generam.

N Skalu, ugar Wåldu, ugårV D. Sk A in gum Wåldugum

A. Skåla, agar, uga Wåidu , ugar, agaDe Compcirafione.

Cornparativus forrnatur a Positivo per additam in fine vo-eis literam är 8c superlativus per additam äst, ex. gr. Snagg,Snaggar, Snåggäst; Wäldug, Wäldugär, Wäldugäst. Adj veroin v 8c är ita mutantur, ut pro ipsis in Comp, fiat rar SC inSupp. rast e gr. Digär, Digrär Digrast; Skarnpr, Skamprär,Skampräst. Per tria genera Comparativi Sc Superlativi gra-dus' atque per omnes casus utriusque Nurneri adjeßiva omnia«jusdem sunt terminationis 1. indeclinabilia.

Irregulariter vero ComparantunStur, Styerra, Styérst Gåmål, Gamblår GarrblåsfcLiten, Minna, Minst Mikid, Miér, MjastKiién ^Nåpper, Nåppåst Micklår pl. Flierå. —Skral S vel

Warra WårstBra ?Wildår, WildåstGodSBStter Bäst.

Comp. Styerra, ^Värra, Minna SC Fliérä etiam indeclina¬bilia sunt, ita tarnen ut in neutro, prsecipue pluralis, a fina-lis abjiciatur.

De Pronaminibus.Hrec inprimis sunt: Ig. Du, An, Å, Sig, Män, Dan

San, Issn (hic), Dan, Sjpf fipse J, Så (qui), Wärr (quis), Ucknquisnam), Wor, Idar, Jén, Nån fullus) Ingan.

Sing. Sing. Sing. Sing. Sing & plur„N. lg. Du N. An Å "D Sig. D. Mig. Dig G. Ans

^ Annas A. SigA. Mig. Dig. D. Å mm Åm Å m5, nSräA. Ånum , Am ÅnnS , rårå

piur. plur. plur.N. Wid, Wir Id. Ir. AT. — Dier

D'. Ofs

TI

D. Ofs.A. Ofs.

Sing,.M, F.

Td, I(ia - Gr. — DierasId, idS D, — Dyém

A. — DyémPlur.

N.

AT. Män, Maj, Mätt0) iV. A. Issn IssuD, Majnum Maj Mätt D. Issum IssuA. Män Maj Mätt

Plur.N. A. Mainar Maina MainaD. Ma inum p. tr. g.A Mainär, Maina Maina.

*) i t a etiam deciin. Dån et Sån.M. F. N.

N. G. A. Dan. Då ÄdDå A. Äd

IttadIttai

PiitrlN. A, lssär Issa Issa

D. Issum p. tr. g.

Sing.N. Sjof Sj°f Sjoft

D. Då

DéPlur.

N. Dier DyéG. Dieras p- t. g.D. Diém I- Dyém p. tr. g.

Så est indeclinabile.

Sing. & Plur.M. F. N.

N. Wärr Wärra WännA. Wärr War Wänn

D. Sjof, van Sjof SjoftA. Sjof, van Sjof Sjoft

PlurN. Sjofwär Sjofwär SjofwaJD. Sjofwum p. t. g.A* Sjofwär, wum, wa p. tr. g.

Sing.M. F. N.

i\T. A. Uckan Ucku UekadG. Uckamäs p. tr. g.D. Uckam , Ucku, Uckad

Sing. PlurfN. A. Wor , an War Wärt N". A. Uckär Uckär UckaD. Woram , Woru, Wärt G. Uckumäs p. t. g.

Plur. D. Uckum p. tr. g.i\T. A. Worär Worär Worä N. A. Idar Ida IdärtD. Worum p. tr. g. D. Idåm Idå Idärt.

Plur,

N. A.Sing.Jen Jé Jét

D. Jen um Jé Jét

N. ASing.

Nan Nä Nä aD. Nägäm

Plur.Nagu Näd

N. A.D.

NngrärNagutn

Nagrär Nägp. tr. g.

Ptur.jfV". A. Ifl är Idär Ida

ID. Tdum p. tr. g.Sing.

A. Tngan Ingu. IntädID. In gam Ingu Intäd

Phir.A Ingär InguD. Ingum p. tr. g.

Nomina Cardinalia sunt

Jen, Twå,^ Twär, To. Tau; Tri, Triär, Trio; Fjorä , Fäm,Sjäx, Sju, Atta,^Niu, Tiu,Ällåf, Tall", Trättå, Fjoitå, Fämtå,Sjäxta Sjuttiå, Attiä, Nittå, Tjugu, Jen 3g Tjugu, Twå agtj>gu, Tri ag tjugu SCc- Trätti, Fyrti, Fämti, Saxti, Sjutti ,Åtti, Niui, Undrad, Tusn, Jét par(vt), Jen Tjäg(io), JenTypt, [ii) JétTjug O o). •

Ordinalia.o

Fostai Ådran, Tridan, Fjordan , Fämtan , Sjäxtan , Sjun-dan , Atténdan , Niundan, Tiundan, Ällåptan , Trättundan,F'jortundan, Färntundan, Sjäxtundan, Sju.ttiandan, Atliåndan,Nittiåndan, Tjugundan, Fost åg Tjugundan; Trättiundan SCc,Undran, Tusndan.

De Verbis.Significatione verba sunt Aäiva, ut Tg alfkclr. Passi-

va, ut lg Neutra, ut Jg ktimb. Neutvalia passiva, utIg^tsid. Deponentia, u.t l.{ gantch. Referuntur tarnen hascomni a ad dyas tantumrnodo forrnas, vel aélivarn vel passivarn.

Modi veiborum pnecipue tres sunt Jndicativus, Impera¬tivas

tivus Sc Infinltivus. Exemplum Conjun&ivi etiarn rnodi inverbis auxiliaribus Warft, äfwä 8cma, est videre.

Tempora tantum duo sunt. Praesens & Proeteritum , quo-rum Praesens aäionem 1. passionem instantem et saepissime futu-ram significat, prasteritum vero tarn perfeäum quam plus-quaroperfethim includit.

Numerus est dupplex: Singularis Sc Pluralis,Persona tripplex est in quoque nuinero ; in Sing. Ig, Dit,

An. Plur. IVid, Id, Dier.Flexionis formas duo sunt, quarum utraque, pro ratione

cujusvis verbi in praeterito diversse indolis, in certas dispe-scitur classes. Ad primam igitur conjugationem referre lice-at verba , qaorum a praesenti formatur prasteritum , per mu-tatam lif. ultirnam r in d e g praes. Bugar, Praet Bligad vel,ut fit in c.lasse II:da SC II.I:a, är mutatum in dä et tä e. g.

Bijggär, bifggdä, gatår, gätä. Huc itaque verba referunturpleraque et omnino regularia. Ad alteram v.ero Conjugationemea ferenda duximus, quae in präst, vocalem assumunt quemhabent neque Praesens nec infinitivus. Pro diversis his voca-libus a 1. å: i & o, verba hujus Cuitjug. in tres classes dis°pesci possunt.

TypusActivi Sc Neutrius generis I mse Conjugationis

Indicativus ImperativasSing. Plur. Sing.

Preef. 2 ut inf. abjecta lit,finali a

Plur.i um

m 2 idi Infinitivnstä Prces al ct,

Sup. ad äd I. tPart. änd Ty:

3 /i um

Prces. i > är 2 id

3 j 3 a 1. a

Sing, Plur.'

37 i dum 1.Prcet. t C ej i ead aa 2 did l.

3$ 1, tå 3 äd dä

/

*4

Typus IL'ae Conjugationis.Indicatiuus

Sing. Imperat.Press. Sing. i. 2. 3. incertse, sedejusdein terminat.

Plur. Press. 2 incertse terminatlonisPlur.

1 um

« id

1. um

55 id3 ut in sing.

Prester. Sing.1, 2. 3. incert», sed ejusdein terminationis

Plur. Infinitiviis1 um Press. a l. a2 id3 ut in sing. Sup. d 1. t

Part, cindTypus formas generalis Passivorum 9C Deponentium:

Indicatiuus InfinitiviisSing. Sing.

Press. 1. a. 3. ds 1. äs Pvcet. 1.2.3 uds 1. äds Press, as 1. äsPlur. ddds 1. ädds

1 ums Plur. Part, ad 1. äd2 ids 1 dums adnl.ädn3 as 1. äs 2 dids

3 ut in sing. Imperat. caret.Exempla qusedam Verborum I:mae Conjugationis

Classis I:aeInfinit. Imperat. Frees. Prost. Sup.Biéna fRigta) Bién Biénär Biénäd BiénadBuga fkosta paj Buga Bugar Budäd BugadDansa (Dansa Dans Dansar Dansäd DansadDuka (Stoja) Duka Dukar Dukäd Dukad &Cc.

Cl. II:da

1$

-Bygga CBygga)Gärå (Göra)Swägä (Svälja)Gärna (Görna)Liéfwa ^Lemna_)

CL. IXrda.Bygg Byggär ByggdaGär Gär Gärda

Swäg Swägär SwägdäGam Gämä GätndäLiéf Liéfwär Liéfdä

Cl. IH:aInf. Imper, Praes, Praet.

Gata (Valla") Gät Gäfär GättäKnåita (Knyta) Knåit Knäitär KnåitäLieta (Leta) Liét Lietär LiettäByta (Byta) Byt Bvtär Bytta

Verba ll:dce Conjugationis.Classis I:ma3.

EyggtGart.

Swägt &C&.Gämt

Liéft 8Cc.

Sup»Gät.KnåitLiét

Byt

Brinna (Brinna) Brinn Brinnär Brann BrunnädFinna 1. Fida(Finna) Finn Finnär Fann Funnäd

Stinga (Stinga} Stick Stickar Stack SlungadSpinna (Spinna} Spinn Spinnär Spann SpunnädTvinna (Tvinna) Tvinn Tvinnar Tvann TvinnadBinda (Binda) Bitt Bindär Batt BundädSkaina (Skina) Skain Skainär Skan Skaint.Brista ((Brista) Brist Bristär Brast BrustädHäcka (Räcka) Räck Rackar Rack RuckadBida (Bedja) Bid Bid Bad * BididGäfvå (Gifva) Gäf Gäf Gaf GifvidLäsa (Läsa) Läs Läs Las LäsidBjärå (Bära) Bjär Bjär Bar Bärid 1,Ligga (Ligga) Ligg Ligg L§S LiégadJätå (Äta) Jat Jät At léticfStjäla (Stjäla) Stjäl Stjäl Stal St ul ldSjå (Se) Sjå Sir (plur. Sjåm , Sjåid) SågGjäta (Nämna) Gjät Gjät Gat G re tid

Burid

Sitt

Käf-

iS

Käfwa (Skumma") Käf Käfwär Kaf KafwidKummå (Komma) Kumb Kumb Kam KumrnidBriota (Bryta) Briot Briot Bråt Brulid

Ljnga (Ljuga) Ijj°g Lj°g Låg Luäd

Qvädå (Sjunga) Qväd O väd O vad"V Qvädid

Wäfwä {T?fwa'Binda^) Wäf Wäf Waf Wäfwid

Gräfwå (Gräfway Gräf Graf

Cl. II:«.

Graf Grafwid.

Lata (Låta) Låt Låt Lit Lat adGå (Gå) Gå Gar Gick Gaid

Staiga (Stiga) Staig Staig Stig StigiilWaika (Wika) Waik Waik Wik WaikädSlaita (Slita) Slait Slait Slit SlitidPå " (Få) Får Fick FaidBaita (Bita) Bait Bait

Cl. IILte,

Bit Bitid.

Fåra (Fara) Far Far For FäridSwära (Swärja) Swär Swär Sor SoridDää (Dö) Dä Där Dog DaädStå (Stå) Sta Står # Stög Staid

Tåga (Taga) Tag Tar Tog Taid

Drågå (Draga) Drag Drar Drog DraidSlå (Slå) Slår Slog Slog SlaidLäa (Xe) Lä Lär Lääd.

Vevba Auxiliaria.i.

Wård. Wara.Indicativus Conjunfå. Infinit.

PrtXS. Sing. i. t. 3«Ir Incerti temporis WaråPlur, i Irum Sing, i, q. 3. Wär Sup. Wärid

S Irid Plur, I Warum.3 Irå 2 Wavid Par/, Waränd

3 |Wär

VJ

Prcet Sing. I. 2. 3 WarPlur. 1 Warum

2 W^rid3 War

huperat.Sing, 2 WarPlur. 1.? Warum, rid.

21.

Äfwci. Hafva.CoiijunB.

Sing. 1. st. 3 AddPlur. x Afwum 1. Am Plur. 1 Addum

Indicat.Frees. Sing. 1. 2. 3 Ar

Z Afwid3 Afwå

Prcet, Sing. 1. 2 3 AddPlur. 1 Addum

z Addid3 Add

2 Addid3 Add

Jmperat.Sing. AfPlur. Afvum

— vid

Infinit.Afwä

S. Apt

P. Afwand

Wurdet. (Lat. Cogor.)Conj. huper.

Frees Sing. 1.2 3 Al Pr. Sing. 1. 2. 3 Ward Sing. AI. WardPlur. 1 Ulura Plur. 1 Wärdum PL UlumWardum

Via , Skola.Indicat.

2 Ulid 2 — did3 Ula- 3 Ward

Prcet. Sing. Wart- Prcet. Sing. 1.2. 3 UUdäPlur. 1 War tum P/wr. l Ulldum

2 — tid

3 Wart2 Ulldid3 Ulldä4-

Fara. Be svn na.

/7? dient.Frees. Sing. 1. 2. 3 Far

Plur. 1 Far um

2 Farid

3 FaraPrcet. Sing. 1. 2. 3 For*

Plur. 1 Forum2 Forid

3 For.

Sing. FarPlur. Farum

Farid

id — did

Infin.Ula WärdaUläd Worted

P. Uländ —

Infin.Fara

Sup. 8c Part.caret.

G

i8

5>°-Må. Må.

Indien t. Conj. Infinit,.Frees. Sivg x. a. 3 Må Xncerti femp. Må

Plur.~ Må am., Må i d, Må & v:g M andaPl. Måndum teteris■ caret

Prcet. Sing. i. z. 3 Måtta — dIdPtnr. Mattam. -— tid — tä — dä

6.Alida cui additur år Hå i la-på: med,

Indicat.^ Jnrperat. Infinit.

Press. Sing. 1.2 3 Ål I dl Sing. Ålld Ål IdaPlur. Alldum Plur. AHdum S. Ål 1 dåd.

— did — didiÅlld

Prcet. Sing. 1. 2. 3 JixIItPlur. 1 Jalldum

2- — did

3 J a 1 I t..

Tråfia, Töras Sc Ballet, Kunna-, fleduntur ad: nmam Con,JngationLs- förmani.

His- v©r b is auxiliaribus-, pro cujusvis indole, eadem , quaeereras Iingvae, ratione. n östra uti tar. in modis Sc. temporibusv e rbo r um d i sii n g u en dis.

De infiexibilihis diüionis partibus;Pårticipia, sunt omnino per tria genera utriusque nuv

meri i ndeclinabilia. Quurn ceterae porro bujus generis voca-.bula, tam Adverhia,. quam Praeposi ti ones , C01 ju rfti ones &Cluterjeäiones eandern sernper in du un t, q.ua-m Svec-ana nostra,indolem, supersedere fas duximus projixiori eorum mentione.Observare- modo licent Ädverbiis (Jualitafis eandern sernper es¬se per tres: gradus Speciem , quam adjeä vis Neuir.ius Gene¬ras Cetera quae sunt de hac re monejida0 parte hauriesP». T. posteriori, quae, Deo volonte, iin lucein quam primum:pzodibit.