grus & guld · nr 1 2016 · Tidning o

m rättvis eko

nom

i

GULDGRUSpris: 59 kr

Tidning om rättvis ekonomi från JAK Medlemsbank

nr 1 · 2016

BOKSLUT FÖR ALLAS BÄSTA

JAK I FÖRÄNDRING

Med smakför hållbarhet

hoffice   ·   DELNINGSEKONOMI   ·    OENIG STYRELSE  ·     LYCKOKICKAR

FINANSIELLSTORMVARNING

NORDANSMAK TAR STÄLLNING

1grus & guld · 1/2016

Miljösmarta försäkringar

Vi arbetar för att gräset ska bli grönare

Kan jag göra skillnad genom mina försäkringar?Japp, det kan du. Våra miljömärkta försäkringar innebär krav på våra

leverantörer, där miljö står i fokus och regler ständigt bevakas. Om till exempelnågot i ditt hem behöver repareras används miljömärkta material så långt det ärmöjligt och med metoder som gör hemmet mer energieffektivt än innan skadan.

Som JAK-medlem erbjuds du upp till 20% rabatt på våra försäkringar.Arbeta med oss för att gräset ska bli grönare, bli miljösmart du med!

Läs mer om våra försäkringar:

Eller ring oss direkt:

010-4900 999

i samarbete med

3grus & guld · 1/2016 3grus & guld · 1/2016

Innehåll Finansiell stormvarningEx-minister vill se tuff are krav på storbankerna   ·  9

Oenighet i styrelsenFyra ledamöter reserverar sig mot ny låneform  ·  33

”Lokalekonomi motverkar våld”Helena Norberg Hodge om konsumtionismens djupare eff ekter  ·  38

Behöver JAK delas?Eva Stenius motionerar om organisationsutredning  ·  33

dessutom:omvärldMark köps loss för ekologisk odling med hjälp av ekoaktier · 8

analysKarin Bradley om hot och möjligheter med delningsekonomin  ·  11

omvärldBokslut för allas bästa ska förvandla pengar från mål till medel.  ·  10

kultur32 skribenter tar sig an vårt inre förhållande till planeten.  ·  37

krönikaKatarina Bjärvall om lyckokickar bortom roliga reklamklipp. ·  51

OmvärldOjämlikheten accelererar. ·  8

grus & guld · 1/2016

6Jobba eff ektivt hemmaHoffi ce skapar kreativ kontorsmiljö hos dig eller andra · 30

Omsorg jord till bordNordansmak värnar både om människor och miljö. · 12

Foto: HEINI PETERSFoto: am

rit daniel fossFoto: niklas björling

illustration: hanna blomqvist

Tommy Josefsson, Asile Hardan och Jasem Hardan skapar gemenskap med kretsloppstänk.

22På väg motJAK 2.0Hur ska pusselbitarna fogas samman till framtidens JAK?

illustration: hanna blomqvist

illustration: hanna blomqvist

illustration: hanna blomqvist

illustration: hanna blomqvist

illustration: hanna blomqvist

222222

4 grus & guld · 1/20164 grus & guld · 1/2016

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems­avgiften för JAK­medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter.

Postadress:Grus & GuldJAK MedlemsbankBox 216541 25 Skövde

Digitalt:www.grusoguld.sefacebook.com/grusoguld

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin BackströmMejl: grusoguld@karinbackstrom.se Telefon: 08-641 01 48

Layout och produktion: Hanna Blomqvist Mail: hanna.blomqvist@jak.seTelefon: 0500 - 46 45 31

Annonser: Louise ClausenMejl: louise.clausen@jak.seTelefon: 0500-46 45 23

Prenumerationer: Carina DanlingMejl: carina.danling@jak.seTelefon: 0500-46 45 11

Tryck: V-tab, VimmerbyUpplaga: ca 30 000 ex

Omslag: Per Holmqvist är eldsjälen bakom Nordansmak i Luleå.Foto: Niklas Björling

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

ISSN 1650-470404

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinions­bildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

Postadress:JAK MedlemsbankBox 216541 25 SkövdeBesöksadress: Vasagatan 14

Katarina Bjärvall är frilansjournalist och författare. Hennes senaste bok handlar om varför vi köper saker vi inte behö-ver, ett ämne hon även berör i sin krönika på sidan 51. Kronorna hon och fästmannen sparat i JAK kom väl till pass när det var dags för bröllop i somras.

Dan Håfström är frilansskribent med bas i Stockholm som kom i kontakt med JAK-världen tack vare sin sambo. Efter 10 års läsning av Grus & Guld blev han medlem, och till slut även medarbetare i tidningen. Läs hans reportage från Nordansmak på sidan 12.

Helena Norberg-Hodge är kanske mest känd för sitt arbete i den indiska provinsen Ladakh, vilket har resulterat i såväl böcker som ett alternativt Nobelpris. Ta del av hennes tankar om hur den ekonomiska utvecklingsmodellen måste ändras för att komma tillrätta med våld och terror – på sidan 38.

Helena Norberg-Hodge är kanske mest känd för sitt arbete i den indiska provinsen Ladakh, vilket har resulterat i såväl böcker som ett alternativt Nobelpris. Ta del av hennes tankar om hur den ekonomiska utvecklingsmodellen måste ändras för att komma tillrätta med våld och terror – på sidan 38.

Hanna Blomqvistjobbar på JAKs kommunikationsavdelning och är Grus & Gulds nya layoutare. När hon inte utvecklar medlemsbankens hemsida, fi lmar Studio JAK eller formger informationsmaterial fotograferar och målar hon gärna – eller fi xar i det nyinköpta huset i Tibro.

Medarbetarei detta nummer

foto: Robert Blombäck

foto: Niklas BjörlingFoto: Privat

foto: Local Futures

E-post: jak@jak.seTelefon: 0500-46 45 00

Digitalt: www.jak.sefacebook.com/jakmedlemsbank

5grus & guld · 1/2016

– Jag vill stå fast vid visionen om ett mänskligare samhälle som sätter hållbarhet och långsiktighet före ekonomisk tillväxt. Nordansmak är ett ställningstagande för att en annan värld är möjlig.

Det säger Per Holmqvist, initiativtagare till handelsplatsen i Luleå som vi besöker i detta nummer. I verksamhetens strävan eft er både ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet återspeglas fl era av JAK Medlemsbanks grundvärderingar. I stället för att sko sig på

någon annan skapar Nordansmak ömsesidig nytta för såväl människor som natur. Men hur ska verksamheten möta framtiden, utan att kompromissa med sin kärna, när odlarna åldras och näringslivskontoret sätter data­serverhallar före lokal matproduktion? Per Holmqvist funderar över vad ”nästa stora grej” ska bli…

Även JAK Medlemsbank har en föränderlig omvärld att förhålla sig till. Ett allt mer detaljerat regelverk ställer högre krav och ekonomin behöver stärkas. Samtidigt ska JAK lanseras som medlemmarnas vardags­bank och en nystart av idé­ och medlem­sverksamheten förbereds. Hur ska pusslet läggas utan att tappa bort JAKs kärna? Grus & Guld presenterar inga svar, men tar er med till en medlemsbank i förändring där olika prioriteringar bubblar under ytan.

Samtalen om framtiden kommer säkert att fortsätta på JAK­stämman. Där ska en ny styrelse väljas, med alla fi nansiella kvalifi kationer som krävs för att få bedriva bankverksamhet. Samtidigt behöver en idéburen rörelse även annan kompetens i ledningen. Hur länge går det att hitta ledamöter med allt som krävs?

– Det ställs extremt höga krav på bank­styrelser idag. Risken är att det blir lite av ett sluttande plan. När blir JAK bara bank? Här fi nns en utmaning som medlemskåren skulle behöva fundera på framöver, säger Anna Wibring, ansvarig för JAKs riskkontroll och regeleft erlevnad.

Eva Stenius tar frågan ytterligare ett steg och yrkar på en organisationsutredning.

Det drar ihop sig till spännande diskussio­ner i Skövde 16­17 april. Hoppas vi ses då!

Karin Backström, Redaktörgrusoguld@karinbackstrom.se

Krediter kostarSvenska hushåll köper alltmer på kredit. På fem år har kon-sumtionslånen utan säkerhet ökat med 20 procent. Ofta är det människor med god medelinkomst som lånar till bil, möbler, renovering eller semester. Vem tjänar på utvecklingen? Tja, trots lågränteläget kan konsumtionslån ha räntor på uppemot 30 procent...Källa: Dagens Nyheter

Förändras på rätt sätt

” Hur ska pusslet läggas utan att tappa bortJAKs kärna?”

Liv för ett klotÄven om alla levde som i en av världens mest kända ekobyar skulle det krävas 1,5 planeter. – Marginella förändringar av konsumtionsekono-min räcker inte, menar Samuel Alexander som ni möter i nästa G&G. Följ även med till Wurruk´an som försöker skapa ett liv inom ramen för vad ett jordklot klarar. Missa inte nästa digitala Grus & Guld!läs mer på sidan 50

redaktören:

välkommen

foto: Olof Thiel

Framtidens ekonomi

bygger på mänskliga relationer, inte anonyma callcenter”Forskare defi nierar framgångs-faktorer för hållbart och jämlikt företagande.Läs mer: Futureecon.com

6 grus & guld · 1/20166 grus & guld · 1/2016

7grus & guld · 1/2016

Du är initiativtagare till ett hönskooperativ, hur uppstod idén?– Vi hade höns när vi bodde på landet, de var lättskötta och bidrog med ägg

genom att picka matrester. Det var en enkel variant av kretslopp. När vi pratade om djur i anslutning till våra stadsodlingar på Norrby växte idén om ett höns-kooperativ fram. Tanken var att det även skulle främja det sociala umgänget mellan infödda svenskar och infl yttade.

Vad är de största vinsterna med att ha höns i stadsmiljö?– I första hand är det ett integrationsprojekt, hönsskötsel är ganska konkret

och kräver inga stora språkkunskaper. Hälften av våra medlemmar är invandrare. Eftersom hönshuset ligger vid odlingarna mellan höghusen så vet alla nu att höns äter ogräs och matrester, och att det är ganska lätt att få ekologiska ägg till låg kostnad. Och många har lärt sig hur vanliga medborgare kan bilda en förening och sköta verksamhet själva.

Du har fått miljöpris för dina insatser, vad tror du juryn tänkte?– Jag tror att juryn vill att det ska fi nnas projekt som aktiverar till hållbarhet,

både socialt och ekologiskt. Vårt hönskooperativ är ett sådant. Innan vi startade fi ck jag förhandla med det kommunala bostadsföretaget om mark och ordna bygglov. Jag värvade även en grupp killar som snickrade hönshuset. Det gav fi n sammanhållning och en känsla av att göra något långsiktigt tillsammans.

NamnTommy Josefsson

Ålder65 år

YrkeGymnasielärare.

GörGrundare av ett hönskooperativ på Norrby, ett miljonprogramsområde i Borås.

textAnna SternfeldtfotoHeini Peters

inspiratör

GemenskapareTommy Josefsson

7grus & guld · 1/2016

8 grus & guld · 1/2016

omvärld

Tak på ränteavdragberör främst rika Tre av fyra hushåll har ränteavdrag, och en invändning mot ett avskaf-fat avdrag är att utsatta grupper drabbas. Ett tak för ränteavdraget på 500 kronor i månaden skulle dock påverka mer än hälften av alla välbärgade hushåll men bara 8 procent av hushållen med lägre inkomster, visar en studie från SCB.

2013 var det totala ränteav draget 29 miljarder kronor. Ett tak på 500 kronor skulle ha minskat den summan till 7 miljarder kronor och påverkat knappt en tredjedel av hushållen.

Process förbereds mot oljeutvinningEn stor del av världens ännu oupptäckta olje- och gasfyndig-heter finns under havsbotten i Arktis. Att ta upp dem rimmar illa med klimatmålen, menar norska jurister och miljöorganisationer. Därför förbereds nu en process i syfte att stoppa ny utvinning med stöd av den norska grundlagens paragraf 112, vilken talar om kom-mande generationers rättigheter. Processen beräknas kosta cirka 200 000 euro per år och ska inledas så snart den norska regeringen ger ut nya licenser till oljebolagen – något som tros ske i vår.

Källa: Klimatmagasinet Effekt

8

– trots en befolkningsökning inom denna grupp med närmare 400 miljo­ner personer. Samtidigt har de 62 ri­kaste ökat sina tillgångar med över 500 miljarder dollar.

De viktigaste förklaringarna som Oxfam för fram till de ökande klyftorna är att det tjänas mer pengar på pengar – än på arbete. Medan lönerna sjunker i de flesta länder ökar kapitalinkomster­na i form av räntor, aktieutdelningar etc. Dessutom har skatteflykt bidragit starkt till välståndskoncentrationen. Tillgångar värda 7,6 biljoner dollar finns idag i skatteparadis, enligt Oxfam, som har räknat ut att en korrekt beskattning av dessa skulle ge ytterligare 190 miljar­der dollar i offentliga intäkter årligen.

Karin Backström

Källa/Läs mer: oxfam.org.uk (sök på an- economy-for-the-one-percent)

Klyftan mellan de rikaste och resten av världen fortsätter att öka. Kapitalinkomster och skatteflykt är förklaringar som förs fram i en ny rapport.

    Ökande klyftor    53 män och 9 kvinnor äger idag lika mycket som de 3,6 mil­j arder människor som utgör den fat­tigaste halvan av jordens befolkning. Den rikaste procenten har nu större tillgångar än resten av oss tillsammans, visar en ny rapport från Oxfam.

– Gapet har ökat dramatiskt bara de senaste 12 månaderna, skriver den brittiska biståndsorganisationen som återkommande studerar världens in­komststatistik.

De senaste fem åren har välståndet för världens fattigaste hälft minskat med 1000 miljarder dollar (38 procent)

Ojämlikheten accelererar

Var femte oroar sig för

att behöva lägga ned sin verksamhetSmåföretagarnas riksförbund har frågat sina medlemmar vilka konse kvenser bankernas ut fasning av kontanthanteringen får.

Mark köps loss för ekobrukGenom folkfinansiering och eko-aktier ska andelen ekologiskt odlad mark på Samsø ökas.

    EKO-Aktier    Precis som i Sverige är det svårt för unga danska lantbrukare att ha råd med egna gårdar. När de äldre dör köps gårdarna i stället upp av sto­ra jordbruksföretag, som bedriver kon­ventionell odling. Såväl miljön som en levande landsbygd tar skada.

För att råda bot på detta har en grupp på ön Samsø i Kattegatt grundat en jordbruksfond och ett aktiebolag. Ge­nom folkfinansiering och investeringar i eko­aktier kan medborgarna nu vara med och köpa loss jordbruksmark på ön. Åkrarna hyrs sedan ut till unga eko­logiska lantbrukare och de närboen­de får avkastning i bra mat och miljö. Första gården är redan i gång.

– Generationsskiftet i jordbruket

är inte ett individuellt problem, utan något som berör alla och där vi kan hjälpas åt, säger Bent Dent, en av initia­tivtagarna. I ett filmklipp på projektets hemsida uppmanar han fler att kopiera modellen. Karin BackströmLäs mer: samsokologisk.dk

Ekoaktier ska trygga ekologisk odling.

foto: istock

9grus & guld · 1/2016

”Stora banker utgör stor risk”För att bryta de stora bankernas järngrepp krävs en ny generation småbanker. Det menar den tidigare brittiska näringsministern Vince Cable, som ser tecken på en an-nalkande finanskrasch.

    finanskris     Vince Cable är känd för att vara en av de få som varnade inför finanskrisen 2008. Efter den massiva bankkollaps som då följde i Storbritannien var han med och ut­arbetade regler mot framtida kriser. Men faran är långt ifrån över. Det framgår tydligt när han tillsammans med riksbankschef Stefan Ingves talar inför en utvald skara på tankesmedjan Global Utmaning.

– De stora bankerna har blivit ännu större efter krisen, säger Vince Cable.

I både Storbritannien och Sverige är storbankernas tillgångar fyra till fem gånger större än ländernas totala eko­nomier, vilket ger enorma följder av en kris. Bankerna är också i hög utsträck­ning beroende av upplåning utifrån, vilket medför stor sårbarhet om det skakar i andra länder, påpekar både Cable och Ingves.

Men Vince Cable ser även andra risker med den storskaliga finanssektorn.

– De globala bankerna avskärmar sig från lokalsamhället och är totalt ointres­serade av att finansiera små och medel­stora företag, speciellt på landsbygden.

Han tar upp forskning från Inter­nationella valutafonden, IMF, som visar på samband mellan en stor finans sektor och en svag utveckling i den reala ekonomin.

– För att bryta de stora bankernas järngrepp behövs en ny generation små banker, men det är höga barriärer för att komma in på bankmarknaden idag.

Ytterligare ett problem är att finans­branschens skyhöga ersättningar drar folk från andra sektorer, menar Cable.

– Vi utbildar duktiga ingenjörer, men de börjar jobba på bank…

Den tidigare näringsministern anser att det måste ställas ännu tuffare krav på bankerna.

– Det finns förslag om att begränsa bankernas förmåga att skapa pengar som kredit. Det är radikalt, men kom­mer det en ny riktigt allvarlig kris tror jag att ilskan kommer att vara tillräck­ligt stor för att det ska kunna bli verk­lighet, säger han.

En annan åtgärd som föreslagits i hela Europa, och som faktiskt genom­förts i Storbritannien, är att skilja in­ och utlåning från investmentbanking.

– Vi har satt en brandvägg emellan, men det återstår att se om det räcker, säger Vincent Cable.

Bankernas storlek är inte enda oros­molnet han ser på den fin ansiella him­len. Derivat, oreglerade skuggbanker, bubbelrisker – och omvärldsfaktorer som avmattningen i den kinesiska ekonomin och sjunkande råvarupriser hotar att ställa till det. Och skuldsätt­ningen, som ökade brant inför förra

finanskrisen, ligger fortfarande på his­toriskt höga nivåer – och stiger alltjämt i Sverige.

Inte minst uppmärksammar såväl Cable som Ingves bostadsmarknaden.

I Storbritannien är huspriserna dubbelt så höga idag som 2008, och i Sverige är utvecklingen än mer extrem.

– Vi är i en situation vi aldrig har sett tidigare. Just nu har man satt på ett litet plåster och hoppas att systemet håller ihop ännu en dag, säger Stefan Ingves.

Vince Cable ser två vägar för att vända utvecklingen.

– Flera bostäder måste byggas och regeringarna får inte vara rädda att låna till massiva satsningar på infrastruktur och forskning. Det är enda sättet att skapa en real ekonomisk utveckling, säger han.

Karin Backström

foto: Karin backström

Vince Cable, tidigare vice ordförande för Liberalerna i Storbritannien och närings-minister 2010-2015, tillsammans med riksbankschef Stefan Ingves som även leder den europeiska Baselkommittén för banktillsyn.

”Politikerna måste ställa ännu tuffare krav på bankerna”

10 grus & guld · 1/2016

Nytt bokslut ska vända ekonomin rätt

Om målet med ekonomin är vårt gemensamma bästa, så behövs verktyg som mäter detta. En rörelse växer fram i Europa som föresprå-kar en ny form av bokslut. Nu har modellen även provats i Sverige.

 hållbara bokslut     – Människor är redo för förändring, säger Christian Felber grundare av Economy for the common good (ECG). Med start i Österrike 2010 spri­der sig rörelsen och dess idéer ­ och en grupp bildades nyligen i Sverige.

Utgångspunkten är att de flesta län­ders grundlagar stadgar att ekonomin ska tjäna det allmänna bästa.

– Pengar är ett medel för att uppnå detta, men idag har de blivit ett själv­ändamål, säger Christian Felber, som menar att det är högst relevant vilka mätverktyg vi använder.

– Ekonomisk framgång mäts enbart i monetära termer medan vi inte alls ut­värderar hur de mål, som vi demokra­tiskt fattat beslut om, uppfylls.

Bland annat för att råda bot på det­ta har ECG utarbetat ett bokslut för allas bästa. Med hjälp av en särskild matris betygsätts hur en verksamhet påverkar mänsklig värdighet, solidaritet, eko­logisk hållbarhet, social rättvisa, öp­penhet och demokratisk delaktighet. Processen avslutas med granskning av

oberoende, specialutbildade revisorer.Hittills har 200 små och medelstora

företag i Europa genomgått hela pro­cessen.

Först i Sverige är Vägen ut! som består av tio sociala kooperativ med verksamhet inom trädgård, kafé, hotell mm. Vd Pernilla Svebo Lindgren är positiv.

– Hållbarhetsbokslutet gav oss större intern förståelse för vad våra olika verk­samheter bidrar med och har gjort det lättare för oss att kommunicera vad vi gör utåt, säger hon.

Vägen ut­kooperativen är både mil­jödiplomerade och har tidigare gjort socioekonomiska bokslut. Nu tillför­des ytterlig are aspekter.

– Att vi återinvesterar all vinst och använder Ekobanken gav till exem­pel höga poäng, säger Pernilla Svebo Lindgren.

ECG-boksluten ska öka konsument­ernas möjlighet att göra medvetna val. Men rörelsen arbetar också för att goda resultat ska kopplas till offentliga stimulanser, som skattelättnader och fördelar vid offentliga upphandlingar.

Karin Backströmläs mer: www.ecogood.org Facebook: Economy for the Common Good – Sverige

omvärldfoto: Bernd Hofm

eister

Folkhögskola för omställning Efter många års idogt arbete för att starta en folkhögskola med inriktning på ekologisk odling och självförsörjning har nu Holma folkhögskola öppnat i Lund. Först ut är praktiska kurser i stadsod-ling och skogsträdgårdsodling. I höst startar även en ettårig kurs i resilient entreprenörskap. Den kommer förutom företagande i olika former även att ta upp viktiga framtidsfrågor som hur pengar skapas, problemen med ekonomisk tillväxt och ränta. Läs mer: holmafolkhogskola.se

Millenniegeneration ställer etiska kravDet finns ett tydligt samband mellan unga högutbildades till-fredställelse med jobbet, och att arbetsgivaren har ett annat syfte än finansiell vinst. Många väljer arbetsgivare utifrån företagets etiska uppförande, och drar sig inte för att byta jobb om de är miss-nöjda. Det framgår av en undersök-ning av attityderna i den så kallade millenniegenerationen. Nästan hälften av de 7 700 deltagarna i 29 olika länder som är födda efter 1982 och arbetar på ett större privat företag har någon gång avfärdat ett arbetserbjudande för att det strider mot de egna värderingarna.Källa: The Deloitte Millennial Survey

procent av världens invånare anser att det ekono-miska systemet gynnar rika. Källa: ITUC Global Poll 2014

Ekonomin är upp och ned. Dagens mätmetoder gör pengarna till mål i stället för medel, menar Christian Felber, grundare av Economy for the common good (ECG).

11grus & guld · 1/2016

Allt fl er har fått upp ögonen för masskonsumtionens bak sidor, den ekonomiska krisen har skapat ny upp­

fi nningsrikedom och digitaliseringen har gjort det enklare att dela föremål med andra. Delningsekonomi har blivit ett begrepp.

Såväl bilar som bostäder, verktyg och andra prylar delas numer via plattfor­mar på nätet. Även analoga forum – så­som kläd­ och verktygsbibliotek, låne­cyklar, så kallade Tage­skåp (ta och ge) eller lånecentraler för fritidsutrustning – har växt fram i snabb takt.

Detta betraktas ömsom som en fantastisk möjlighet, ömsom som ett hot mot välfärdssamhället. Både och kan vara sant, beroende på hur del­ningsekonomi defi nieras och i vilka samman hang delandet sker.

Ett vanligt antagande är att ut­vecklingen är bra för miljön eft ersom färre varor behöver produceras och fraktas. Men

frågan om miljöpåverkan är inte helt lätt. Delandet, och inte minst fram­växten av andrahands­ och bytesmark­nader, kan faktiskt också innebära att fl er prylar kommer i omlopp. När det är enkelt att sälja vidare eller hyra ut kan det bli lättare att slå till med ett köp. Pengar som tjänas på att dela eller hyra kan också användas till annan konsum­tion, som ett ökat resande.

Delningsekonomi presenteras oft a som demokratisk ­ och en möjlighet

till utökade sociala relationer. Goda omdömen på digitala delningsplatt­formar som Couchsurfi ng, Airbnb, Feastly eller Streetbank underlättar möjligheten till transaktioner, oavsett storleken på plånbok. Men sociologisk forskning visar också att transaktioner oft ast görs mellan personer som liknar varandra, vilket kan ha segregerande eff ekter. Det är även stor skillnad i representationen av olika åldrar på de digitala plattfor­marna. Icke­digitala delningsforum däremot – såsom fritidsbanker, verk­tygspooler, frödelningsforum, kläd­bytardagar – styrs inte på samma vis av sociala bedömningssystem och kan vara mer tillgängliga även för mindre internetvana grupper. Och off entliga platser för delande – såsom bibliotek, cykelkök, skaparverkstäder – fungerar många gånger som platser där alla kän­ner sig välkomna, oavsett köpkraft eller social bakgrund.

När det gäller frågan ifall delandets ekonomi inne­bär en demokratisering av tillgången till resurser är

det också viktigt att förstå vilka som kontrol lerar de digitala plattformarna. Flera har startat som små icke­vinstdri­vande initiativ, men köpts upp och om­vandlats till världsomspännande bolag. Ett fåtal stora kommersiella plattformar närmar sig idag en monopolliknande ställning med stora användarantal, riskkapitalfi nansiering, fi ntrimmade tekniska system och strategisk kom­

munikation. Forskare och debattörer har pekat på att plattformarna behöver öppnas upp så att användarna blir mer delaktiga i besluts fattande och ägan­de – och får del av frukterna från det gemensamma värdeskapandet. Koo­perativa strukturer nämns oft a som en hållbar väg framåt.

När allt fl er människor blir ekonomiskt beroende av att hyra, byta, låna och ut­föra tjänster via delnings­

plattformar är det också viktigt att trygghetssystem och regelverk – som idag är anpassade eft er fasta anställ­ningar och att professionella närings­idkare säljer varor till privatpersoner – omformas.

Delandets ekonomi utmanar fl era av fundamenten i dag­ens ekonomi och samhälle vilket väcker en rad frå­

gor kring hur den bör bemötas, upp­muntras och/eller regleras. Men med en politik, ägarformer och trygghets­system som styr delningsekonomin i en demokratisk och resursmedveten riktning kan detta bli en väg till ett hållbart samhälle.

Karin Bradley

Forskare i kollaborativ ekonomi och hållbara livsstilar, KTH

Regeringens särskilda utredare i frågan.

”Delningsekonomi kan både vara ett hot och en möjlighet”

omvärldsanalys Karin Bradley Karin Bradley

foto: Peter Larsson/CC

grus & guld · 1/201612

Hållbarhandlare

Marknadsplats för lokala odlare, butik för ekologiska produkter, en arbetsplats att trivas på och en mötesplats för förändring. Hos Per Holmqvist på Nordansmak står såväl ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i centrum. Och den som vill kan även få information om JAK Medlemsbank.TEXT Dan Håfström Foto Niklas Björling

grus & guld · 1/2016 13

14 grus & guld · 1/201614

ad blir nästa stora grej? Det är februarimorgon och

Per Holmqvist, eldsjäl och grundare av matbutiken Nord­

ansmak, kliar sig i skägget och tittar ut genom fönstret på ett

slaskigt Luleå. När No rdansmak gjorde succé med att leverera ekologiska fruktkorgar till företag och matkassar till privatpersoner var det strax andra som kopierade konceptet. När man började med soppa till lunch så ringlade köerna långa utanför butiken tills flera andra affärer och caféer också började. Och på senare tid har den massiva ökning­en av ekologiska varor på Konsum och Ica bidragit till att Nordansmaks matförsäljning minskat.

– På vissa sätt är det naturligtvis jättebra att andra tagit efter oss. Men ändå känns det som att vi behövs nu mer än någonsin. Och då måste vi hitta sätt att överleva på, säger Per.

Som butik startade Nordansmak 2007 men projektet har en lång bakgrundshistoria i form av Per Holmqvists engagemang för samhälle och miljö.

– Allting började med Björn Gillberg i början av 70­talet. När han tvättade skjortor med gräddersättning och de blev kritvita av alla kemikalier var det något som knäppte till i mig, säger Per.

Under många år var Per Holmqvist själv bonde. Han och några grannar i Bondersbyn startade en webbutik som sålde lokalt produ­cerade livsmedel. När så ägaren till den anrika hälsokostaffären på Stationsgatan i Luleå skulle slå igen verksamheten slog Per till och tog över för att få en fysisk handelsplats för varorna. Sedan starten har Nordansmak sålt eko logiska livsmedel från över hundra olika lokala producenter.

– När vi öppnade började en massa spän­nande människor att höra av sig till oss. Allt­

Uppfinningsrikedom och samarbete med JAK Medlemsbank. Nordansmaks grundare Per Holmqvist är fast besluten att få verksamheten att leva vidare och frodas.

15grus & guld · 1/2016

ifrån en gubbe som kom in i butiken med en plastkasse egenhändigt odlad potatis till folk som gjorde avancerade drycker med blåbärs­nektar. Vår filosofi har varit att försöka sälja åt alla leverantörer som kunnat garantera att deras varor är närproducerade och ekologiskt odlade. Det är vi benhårda på, säger Per.

Klockan har blivit åtta och Carina G ustafsson kommer in genom butikens ytterdörr. Efter en hjärtlig hälsning på Per sätter hon kurs mot bageriet i källaren. Här nere ska hon baka ännu en omgång av butik ens populära hårdbröd ”Fröknäcke”.

– Det gäller att få degen lagom tjock sen kan man faktiskt krydda med lite vad som helst. I den här satsen har jag dill och persilja, berättar Carina Gustafsson.

Hennes historia är ett av många exempel på att Nordansmak handlar om hållbarhet även i social och mänsklig mening. 2002 blev hon sjukskriven efter 30 år inom vården och efter över tio år som arbetslös hade hon gett upp hoppet om att någonsin komma tillbaka till arbetslivet. Men då kontaktade Arbetsförmed­lingen Per och hörde sig för om hon kunde få arbetsträna.

– Att få komma hit var som att komma hem. Det finns en så härlig energi här innan­för dörrarna. Och här får jag jobba så mycket

jag orkar och med uppgifter som jag mår bra av. Kassan vill jag inte stå i eftersom jag har lätt att stressa upp mig, säger Carina.

När perioden med arbetsträningen var slut kunde Per, med hjälp av ekonomiskt bistånd från Arbetsförmedlingen, erbjuda Carina att

fortsätta i butiken som anställd. För närvaran­de har Nordansmak fyra deltidsanställda som alla kommit hit på liknande sätt.

– Arbetsförmedlingen gillar oss eftersom handläggarna ser med egna ögon att människ­orna mår bra här. Men Arbetsförmedlingen är lynnig och ändrar reglerna hela tiden. Jag får pussla med pengarna vi får för praktikanter och arbetstränare för att kunna finansiera de anställdas löner, säger Per.

Nordansmak har ett stort och allt annat överskuggande problem som Per Holmqvist verkligen skulle vilja lösa: Bristen på varor. I

” Producenterna börjar bli gamla och ingen tar över”

Bildtext.

På Nordansmak erbjuds information om JAK Medlemsbank och leverans av ekologiska varor. Medarbetare Inge Andersson kör ut beställningar med elbilen.

Butiken Säljer närproducerade, eko­logiska, rättvisemärkta och GMO­fria produkter, mejeri­varor och ekologisk frukt och grönt. Samt ett stort urval av kryddor, pasta, mjöl och flingor samt choklad och godis med bärsmak från Norrbotten.

Webb-butiken Säljer butikens varor samt färdiga kassar med grönsaker, frukt och tillagningstips med ingredien ser till färdiga måltider.

Ekofrukt på JobbetNordansmak levererar frukt­korgar till arbetsplatser i Luleå­området.

MötesplatsNordansmak har blivit ett centrum för miljö­ och omställ­ningsrörelsen i Luleåområdet. Här hålls möten om till exempel klimatfrågor och det trans­atlantiska handelsavtalet, TTIP. Har också ett växande utbud av kulturevenemang och konserter.

Social arbetsplatsI samarbete med bland a ndra Arbetsförmedlingen har Nordansmak sysselsättnings­platser med ett arbete som mål. Butiken har också praktikanter från gymnasiet och elever från en särskola som arbetar ett par dagar i veckan.

Verksamhet på fem ben

grus & guld · 1/201616

17grus & guld · 1/2016

fjol tog alla de lokalt producerade grönsakerna, däribland storsäljarna potatis, vitkål och morötter, slut redan i november.

– Den ökade konkurrensen från de stora matkedjorna som börjat med ekologiskt kan vi nog klara av eftersom vi har en väldigt hög trovärdighet bland våra kunder. Men om vi inte har varor att sälja, då blir det värre, säger Per.

Många av de lokala producenterna börjar bli gamla. Per åser med förtvivlan hur ingen tar över när böndernas ork tryter och efterlyser insatser för att få norrbottningarna att odla.

– Näringslivskontoret är väldigt inriktade på att stötta etableringen av dataserverhallar och liknande för att få arbetstillfällen till Norrbot­ten. Men de och andra myndigheter borde också lyfta att det finns en enorm potential i jordbruket. Vi har fantastiska förutsättningar för grönsaksodling. Kylan på vintrarna gör att ohyran försvinner ur jorden och ljuset på sommaren gör att det exploderar i landen. Och det finns pengar att tjäna. Vi importerar livsmedel för många miljarder kronor varje år. Tänk om lokala producenter kunde få en del av den kakan, säger Per.

Samtidigt har han sett många lokala initiativ starta upp i stor stil för att sedan kraschlanda.

– Du kanske brinner för att koka den allra mest fantastiska sylten, men om du inte får någon hjälp med produktion och marknads­föring är risken stor att du sliter ut dig och ger upp. Därför behövs det starka nätverk mellan

producenterna och mycket bättre stöd från samhället. En enkel sak vore att ordna gemen­samma kylutrymmen som lokala odlare kunde använda i stället för att alla ska investera i egna anläggningar.

Själv har Per Holmqvist i många år job­bat 14 timmar om dygnet. Under en slitig period full av grubblerier kring ekonomi och

” Maten är lagad med kärlek på råvaror odlade med kärlek”

Bildtext.

– Det gäller att få degen lagom tjock sen kan man krydda med nästan vad som helst, säger Carina Gustafsson som bakar Fröknäcke.

18 grus & guld · 1/2016

framtid fick han plötsligt en galen idé: Att cykla från Luleå till Bryssel.

– Nordansmak är mitt livsverk och jag är nästan gråtfärdigt glad varje dag över att det blivit verklighet, men ibland behöver man komma bort från allting. Cykelturen var en möjlighet att få tänka på helt andra saker.

Äventyret startade i Luleå den 8 oktober. Med solceller på ryggsäcken cyklade och blogg ade sig Per genom Sverige och vidare genom Danmark, Tyskland och Belgien.

Efter två månaders cykling kom 66­åringen fram till Bryssel där han genast lämnade in ett protestbrev till EU­parlamentet mot planerna på ett ryskt kärnkraftverk i finska Bottenviken. För att sedan fortsätta med tåg till det stora klimatmötet i Paris.

– Det är ju många som blivit imponerade av resan, men jag fick liksom aldrig den där kicken av att ha presterat någonting. För mig var det inte en tävling utan bara en glädje över att vara ute och cykla.

I butikens cafédel äter stamgästerna Patrik Ingell Hagerman, Lena Ingell och Anna Blom lunch.

19grus & guld · 1/2016

På vägen fick han rapporter från de anställda om livet i butiken.

– Det var väldigt skönt att allting fungerade utmärkt trots att jag inte var där. Att få känna sig obehövd!

Lunchen närmar sig och Camilla Sedholm ­­Buatao, veteranen bland medarbetarna, kommer bärande på en stor kastrull med en mustig, väldoftande och lysande gul soppa på pumpa och sötpotatis. Ute i butikens

cafédel låter sig några av stamkunderna väl smaka.

– Jag kom hit första gången för att någon tipsat mig om att de hade bra gurkmeja här. Precis när jag stigit innanför dörren frågade Per om jag ville ha en kram. Då var det liksom kört, säger Anna Blom.

– Man känner kärleken i maten också. Att den är lagad med kärlek på råvaror som är odlade med kärlek. Jag känner mig fräsch när jag ätit här, säger Lena Ingell.

Per Holmqvist och Camilla Sedholm-Buatao tillagar dagens soppa på pumpa och sötpotatis. Utanför står Nordansmaks cykel - redo för leverans av färdiga matkassar med grönsaker, frukt och tillagningstips.

Framtiden då? Ekonomiskt står N ordansmak, som drivs som en ekonomisk förening, ganska väl rustat. För ett par år sedan blev föreningen beviljad ett eft ersparfritt lån av JAK Medlemsbank och går allt enligt plan är Nordansmak skuldfritt inom några år.

I samarbete med JAKs lokalavdelning i Boden och Luleå har Nordansmak också skapat en informationshörna om medlems­banken i butiken.

– Det kommer in ganska många och frågar oss om JAK. Jag blev ju medlem redan på 80­talet så jag svarar så gott jag kan på frågor om både privatpersoner och företag, säger Per.

En av de anställda har även gått JAK­skolan för att kunna svara på frågor.

Den ekonomiska verkligheten både tvingar och inspirerar till utveckling. ”Nästa stora grej” kan bli att satsa på juicebar och raw food. Samtidigt är Per mycket bestämd över att Nordansmaks verksamhet inte drivs utifrån kortsiktiga ekonomiska motiv.

– Jag blir väldigt besviken på politiker som överger sin övertygelse för att passa in i det politiska systemet. Själv vill jag stå fast vid visionen om ett mänskligare samhälle som sätter hållbarhet och långsiktighet före eko­nomisk tillväxt. Nordansmak är ett politiskt ställningstagande för att en annan värld är möjlig.

”Nordansmak är ett ställningstagande för att en annan värld är möjlig”

10 små bröd1,5 dl solroskärnor1 dl linfrö1 dl sesamfrö1 dl pumpakärnor4 dl bovetemjöl4 dl kokande vatten1 dl olivolja

• Sätt ugnen på 140 grader och lägg ut bakplåts­papper på en stor plåt.• Blanda alla ingredienser och bred ut på pappret• Lägg ett bakplåtspapper över degen och platta ut med handen eller med kavel. Degen ska bli väldigt tunn• Strö över fl ingsalt• Skär med vass kniv eller pizzaskärare i lagom bitar. Brödet blir då enklare att bryta efter gräddning• Grädda i cirka 75 minuter i nedre delen av ugnen• Bryt isär brödet efter markeringarna som du gjort med kniven

Nordansmaks fröknäckeRecept

20 grus & guld · 1/2016

Butiken har blivit en mötes-plats för miljö- och omställ-ningsrörelsen i Luleå med omnejd.

21grus & guld · 1/2016 2121

22 grus & guld · 1/201622 grus & guld · 1/201622

23grus & guld · 1/2016

När JAKs styrelse träff as i Stockholm strax före jul fi nns en informell punkt på pro­grammet som kallas JAK 2.0. Under det be­greppet ska ledamöterna ta ett helhetsgrepp på återstarten av idé­ och medlemsverksam­heten, nya låneprodukter och ett uppdaterat sparlånesystem.

– Det är alldeles för tidigt att säga något om vad JAK 2.0 kan innebära. Diskussionerna har precis börjat och vi har inte en samlad uppfatt­ning, säger ordförande Lotta Friberg.

Även JAKs strategier är under översyn. Men även där är det för tidigt att säga något om re­sultatet.

JAK förändras. 2015 sparades det drygt 3,8 miljoner kronor på indragna kurser, internatio­nellt nätverkande, JAK Ung och annan verksam­het på avdelningen för idé­ och medlemsstöd (IMS). Pengarna riktades om till utveckling av de it­system och produkter som krävs för att göra JAK till medlemmarnas vardagsbank. Nu närmar sig mållinjen. Nästa år ska det så kall­ade helbanksprojektet vara klart, och samtidigt är en uppdaterad version av medlemsverksam­heten utlovad. Enligt den presentation som styrelseledamöter och anställda får med sig till

lokalavdelningarnas årsmöten under vårvintern går arbetet planenligt framåt. Men fl era pussel­bitar ska fogas samman, åsikterna är delvis oli­ka – och budgetprocessen inför 2017 har inte börjat än.

Dörren står öppen till vd Sammy Almedals rum. Arbetet med bokslut 2015 är i slutfasen och det står klart att JAK, precis som året inn­an, går back med över 2 miljoner kronor. Både kreditförlusterna och antalet förtidsinlösta lån har överskridit budget. Dessutom innebär mi­nusräntan att tidigare intäkter för icke utlånade pengar, vilka bland annat placeras i statsskuld­växlar, förbyts i utgift er.

– Ekonomin är en utmaning, säger Sammy Almedal.

När det gäller utlåningen, som är JAKs främ­sta intäktskälla, ser han dock positiva tecken. Styrelsens ambition att göra det lättare för med­

Nästa år lanseras JAK som medlemmarnas vardagsbank. Samma år ska idé- och medlemsverksamheten startas upp på nytt. Samtidigt ställer ett allt mer detaljerat regelverk ökade krav - och ekonomin behöver stärkas. TEXT Karin backström Foto/illustration Hanna blomqvist

”Vi behöver diskutera vad vi klarar av”

Framtidspussel

24 grus & guld · 1/201624

lemmarna att låna genom att erbjuda sparfria lån har gett resultat. Förra året ökade den totala lånestocken med över 30 miljoner kronor och under årets första månad har det kommit in tio fl er låneansökningar i veckan än motsvarande tid förra året.

JAKs vd ser dock hål att fylla. Medlemsban­ken behöver gå med överskott för att stärka sitt egna kapital – en buff ert som enligt nya regler måste täcka upp för fl er eventualiteter än tidi­gare. Dessutom pekar han på utvecklingsbehov i bankverksamheten.

– Det är dyrt och komplicerat att driva bank. De nya regelverken som följt i fi nanskrisens spår ställer högre krav, och vi har haft svårt att anpassa oss i tillräcklig utsträckning. Vi kan inte fokusera på något annat än banken just nu för att uppfylla de villkor som är förenade med banktillståndet, säger han.

Sammy Almedal bedömer att det i dagsläget fattas 4­5 personer i administrationen – och då menar han inte personer som arbetar med idé­ och medlemsverksamhet utan bankanställda med specialkompetens kring processutveck­ling, it och juridik. Ska JAK dessutom på allvar ha en opinionsbildande roll menar han att det behövs ytterligare anställda för omvärldsbevak­ning och analys.

Vd understryker att JAK måste förändras för att vara relevant i framtiden. Exakt hur menar han att det är styrelsens och medlemmarnas sak att avgöra – men den egna visionen formulerar han som att JAK ska vara ”en bank som gör rejäl skillnad i människors privatekonomi, där man känner att man blir behandlad på ett juste sätt – och som medlemmarna kan känna sig stolta över”.

Framför sig ser han 100 000 medlemmar och fl era bankkontor.

Huruvida verksamheten även inkluderar

JAK­skolor och folkbildning tycker han att det är för tidigt att uttala sig om. Men om Sammy Almedal fi ck bestämma skulle idé­ och med­lemsverksamheten i alla fall få stå tillbaka i ytterligare några år. Kanske till 2019­2020, när även ett nytt sparlånesystem ska vara igång och underlätta för fl er medlemmar att kunna låna i JAK.

– Jag tror vi behöver en diskussion om vad för­eningen klarar av, säger han.

– Det kanske är tillräckligt att vara en förening som driver en bank.

Sammy Almedal är inte orolig för att medlem­marna ska svika om idé­ och medlemsverksam­

heten får stå tillbaka, eft ersom värdegrunden även kommer till uttryck i bankverksamheten.

– Banken kommer aldrig att göra vinster för sin egen skull, dela ut pengar till sina ägare eller ta ränta – och lånekostnaden kommer bara vara så hög som krävs för att täcka kostnaderna och generera ett rimligt överskott för att stärka det egna kapitalet, säger han.

Och den övriga värdegrunden, menar han, är väl beskriven på såväl hemsidan som i JAK­boken.

”Vi vill inte bara se på när skuldkrisen rasar, klimatförändringarna förstör produktiv mark och genomgripande handelsavtal ut­formas. Vi ser ett stort behov av folkbildning kring de ekonomiska processer som pågår och vill stärka våra möjligheter att organi­

Eget kapitalJAKs egna kapital består av överskott och medlemmarnas grundinsatser - samt de låneinsatser som krävs för att låna. Dessa betalas dock tillbaka, om Finansinspektionen medger, efter slut-amortering – och ersätts av nya låne-insatser. Höjningen av grundinsatsen är ett sätt att stärka JAKs egen buff ert. Styrelsen diskuterar även förlags-insatser i detta syfte.

” JAK måste förändras för att vara relevant”

Foto: Karin backström

Sammy Almedal, vd

JAK­skolor och folkbildning tycker han att det är för tidigt att uttala sig om. Men om Sammy

25grus & guld · 1/2016

sera oss för att uppnå socialt, eko­logiskt och ekonomiskt hållbar ut­veckling” Programför­klaringen till Ekono­

mifestivalen i Härnösand lockar 15 JAK­med­lemmar utöver de lokalt aktiva. Den arrange­rande lokalavdelningen hade hoppats nå fl er – och programmet ställs in bara några dagar innan genomförandet.

– Det hade behövts en större tydlighet kring vart man ska vända sig för att få stöd som lo­kalt aktiv när IMS ligger nere. Är det medlems­service? Eller kommunikationsavdelningen?

KarinMalin Ekström i JAK Härnösand har varit aktiv länge, men nu känner hon osäker­het kring vem som gör vad inom organisatio­nen. Hon hade även förväntat sig intresse från styrelsen när lokalavdelningen nu var beredd att samla medlemmar från hela landet, för att bland annat diskutera framtidens idé­ och med­lemsverksamhet.

Hon blickar ut över en frusen stad, och sak­nar en idé kring hur det ideella engagemanget ska upprätthållas.

– Folk väljer JAK av ekonomiska intressen som ser till långt mycket mer än privatekono­min, säger hon.

– Det är inte ett bra ekonomisystem, e­legiti­mation och nyhetsbrev som får dem att engage­ra sig utan frågor som penningreform, klimat, internationell rättvisa… Men inget av det kom­mer till uttryck just nu.

För KarinMalin Ekström är idén med JAK en­kel.

– JAK startade inte för att vi skulle ha billiga lån, utan för att människor skulle kunna uppnå

ekonomisk frigörelse – inte bara på individni­vå utan även på samhällsnivå.

Och när det kommer till diskussionen om hur samhällets ekonomiska frigörelse ska se ut menar hon att JAK måste slå sig ihop med andra.

– Idag fi nns det jättemånga organisatio­ner som vill diskutera hur ett nytt ekonomiskt system kan motverka klimathot, fattigdom, terror… JAK har inte svaren, men vi är en till­räckligt stor aktör för att kunna vara en nyckel­spelare.

Hon ser det inte som en utgift , utan som en möjlighet.

– Visst, vi måste ha några som arbetar med det, men tänk hur mycket vi skulle kunna få till­baka med samarbetsorganisationer som också använder oss som bank, säger KarinMalin Ek­ström.

På sitt kontor i Säter är medlemschef Ann­Marie Svensson bekymrad över det vi­kande engagemanget bland de ideellt aktiva medlemmarna. Statistiken visar att det har hållits betydligt färre grundkurser, möten och informationsbord runt om i landet sedan IMS sattes på sparlåga.

– Det är inte alls samma fart som förut, säger hon och tror att det beror på att medlemmarna inte längre kan hämta ny energi på nationella kurser.

För Ann­Marie Svensson, som arbetat med

”JAK startade inte för billiga lån”

terror… JAK har inte svaren, men vi är en till­räckligt stor aktör för att kunna vara en nyckel­

Hon ser det inte som en utgift , utan som en

Programför­klaringen till Ekono­

sera oss för att uppnå socialt, eko­logiskt och ekonomiskt hållbar ut­veckling” Programför­Programför­veckling” Programför­

SparlånesystemetTanken bakom sparlånesystemet är balans mellan in- och utlåning. Idag sparar medlemmarna i högre utsträckning än de lånar. Samtidigt blir månadsutgiften för att både spara och amortera hög för de som behöver låna. Det är ett av skälen till att det nu utreds hur sparlånesystemet ska se ut i framtiden.

26 grus & guld · 1/201626

att bygga upp medlemsverksamheten sedan 1990­talet, är engagerade och kunniga medlem­mar grunden för medlemsbanken. Hon säger att allt från värdegrund till banktjänster har for­mats i dialog med dem. Det är de som bygger en folkrörelse för ett annat sätt att organisera ekonomin och det är de som sprider förtroende och kunskap om såväl idéer som banktjänster.

– Vi har lyckats åstadkomma mötesplatser där människor får träff as och fritt tala om hur de vill ha ett bättre samhälle där inte räntan är drivkraft en. En värdegrund är inget man kan ha i en bokhylla, den måste hållas vid liv, säger hon.

Aktiva medlemmar som får mötas och lära mer skulle också kunna reagera när det, liksom nu, kommer nya regler som slår hårt mot små banker.

– De ökade regelkraven är utformade eft er storbanker som misskött sig. Det är orimligt att vi ska få så höga kostnader. Med många med­lemmar som sa ifrån och tog frågan till sina politiska partier skulle vi kunna påverka, menar hon.

Tillsammans med styrelsens förenings­utskott arbetar Ann­Marie Svensson nu med förslaget för det nya IMS som är utlovat till nästa år. I februari är det ännu ”blankt pap­per”, men i diskussionerna kan hon ana en skiljelinje mellan de som bara vill putsa på den tidigare satsningen på ideellt aktiva och de som tycker att den utåtriktade verksam­heten bör skötas mer professionellt.

Det fi nns också olika åsikter om huruvida JAKs idé bäst kommer till uttryck genom med­lemmarnas mångfald av visioner kring ränte­frihet – eller om medlemsbanken bör arbeta fram en gemensam vetenskapligt underbyggd syn.

Dessutom råder det olika uppfattning om hur omfattande – och betydelsefullt – det ideella engagemanget har varit.

För Ann­Marie Svensson är det framför allt viktigt att omvärderingsprocessen mynnar ut i en tydlighet kring vad som skiljer JAK från an­dra banker.

– Om närheten mellan medlemmarna och verksamheten utarmas upplever de sig som van­liga kunder, och sådana har andra banker större resurser att attrahera, säger hon och tror att en diskussion om innebörden i att vara en koopera­tiv bank väntar framöver.

Kommer då JAK överhuvudtaget ha råd att starta upp ett nytt IMS nästa år? Jonas Löhnn, sammankallande i styrelsens fören­ingsutskott, menar att det skulle upplevas som ett väldigt stort svek om det inte blev så.

– Det positiva är att vi nu har möjlighet att ut­värdera och förbättra. Sedan föreställer jag mig att vi startar upp något nytt som kan rulla igång steg för steg, säger han och ser det som ange­läget att idé­ och medlemsverksamheten stärks framöver. I hans vision har JAK två jämbördiga ”ben” (banken och IMS) där det ena ibland får stå tillbaka för det andra – och tvärtom.

– Alla större samhällsförändringar har före­gåtts av folkbildning och JAK behöver utvecklas till en levande och stark folkrörelse med utökad medlemsdemokrati, menar Jonas Löhnn.

Föreningsutskottets sammankallande ser också större intäkter för JAK framöver, kortsik­tigt genom de nya låneprodukter som nu ökar utlåningen och långsiktigt genom införandet

”Medlemmar eller kunder?”

Foto: karin bacström

Karin-Malin Ekström,JAK Härnösand

Foto: karin backström

Ann-Marie Svensson,medlemschef

27grus & guld · 1/2016

av ett nytt sparlånesystem som tillåter mindre eft er sparande i tider med hög likviditet.

Vid Kungsportsplatsen i Göteborg har Transcendent Group, som erbjuder konsult­tjänster inom det som på bankspråk kallas governance, risk och compliance, sina lokaler. Här jobbar Anna Wibring när hon inte är på JAKs huvudkontor i Skövde en dag i veckan. Sedan i höstas är hon medlemsbankens riskkontroll­ och complianceansvariga i det som brukar kallas andra linjens försvar (se faktaruta). Det innebär att hon på styrelsens och vd:s uppdrag ska granska att JAK lever upp till såväl interna som externa regler, och har kontroll över verksamhetens risker. Hennes första genomgång visar att det fi nns fl era externt påbjudna åtgärder som måste påskyndas, vilket styrelsen nu har gett hög­sta prioritet.

– De nya reglerna medför en otrolig detaljreg­lering. De kräver både stora resurser och ställer oerhört höga krav i verksamheten, säger Anna Wibring, och berättar att det inte är ovanligt att verksamheter av JAKs storlek har fl era anställda som arbetar med risk­ och regeleft erlevnad.

Många mindre fi nansinstitut tycker att till­lämpningen är oproportionerlig (se G&G nr 4/15). Även på storbankerna klagas det. Men Anna Wibring har inga rebeller bland sina kun­der.

– Man förhandlar inte med regelverket. Det sätter villkoren för att få ha kvar banktillståndet och verka på den här marknaden. Följs det inte kan Finansinspektionen utdöma böter eller dra in oktrojen, säger hon.

Däremot har hon kunder som förenklar och avskaff ar vissa tjänster, men det tror hon inte är ett alternativ för JAK vars totala verksamhet be­drivs inom ramen för ett och samma tillstånd.

Och de nya reglerna tillför även goda saker,

som kan förbättra bankens eff ektivitet.– I vissa avseenden tvingas vi ha bättre fram­

förhållning, och en del går hand i hand med hel­banksatsningen som innebär att vi behöver en bättre grundstabilitet i våra system för att kunna växa, säger Karin Frejarö, som sedan januari har en ny tjänst som JAKs riskansvariga. Därmed är hon en central person i det som kallas första linjens försvar.

– Ytterst handlar reglerna om att skydda den enskilda individen och motverka framtida bankkriser, påminner Anna Wibring.

Ändamålsparagrafen i JAKs stadgar inleds ­ såsom medlemsbankslagen kräver ­ med främjandet av medlemmarnas ekonomiska intressen. Däreft er följer formuleringar om lokal idéutveckling, information om rän­tefri ekonomi, demokrati, ideellt arbete. I det så kallade reglementet fi nns ytterligare skrivningar. Där kan man till exempel läsa att JAK är en viktig del av den folkrörelse som vill ändra villkoren i ekonomin, både lokalt och internationellt – samt ett forum för debatt, utveckling och folkbildning inom räntefri, rättvis och uthållig ekonomi.

– Kortsiktigt kan våra olika verksamhetsben stå i motsättning till varandra när vi har be­gränsade resurser, men långsiktigt är de en för­

Foto: Karin backström

Anna Wibring, risk kontroll- och complianceansvarig

” Reglerna ställer oerhört höga krav”

Foto: jak

Karin Frejarö, riskansvarig

28 grus & guld · 1/201628

utsättning för varandra. JAKs styrka är att våra idéer kommer till uttryck i en konkret praktik, banken. Men banken skulle inte skilja sig från andra, om den inte byggde på en stark idé, säger Karin Frejarö och hon ser det som en stor risk om identiteten som idéburen rörelse urholkas.

– Man kan inte hantera alla risker på en gång och på kort sikt får det större konsekvenser om man bryter mot det externa regelverket. Men på lång sikt är det interna regelverket precis lika viktigt, säger Anna Wibring.

När hon nyligen höll en föredragning inför styrelsen väckte hon frågan hur JAK kan bevara sin särart inom ramen för det allt mer komplexa externa regelverket.

Hon tar styrelsens sammansättning som ex­empel.

– Det ställs extremt höga krav på bankstyrel­ser idag, och jag har svårt att se hur man fram­över ska hitta tillräckligt många som både har den fi nansiella kompetens som krävs, och de kunskaper som eft erfrågas för JAKs övriga verk­samhet, säger Anna Wibring.

– Risken är att det kan bli lite av ett sluttan­de plan. När blir JAK enbart bank? Ska man ha både en bank och en annan organisation? Här fi nns en stor utmaning som hela medlemskå­ren skulle behöva fundera över.

Johan Thelander är lekmannarevisor. Det innebär att han på stämmans uppdrag gran­skar att JAKs verksamhet sköts på ett ända­målsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Han är delvis kritisk till att JAK inte haft större ambition att gå med överskott, eft ersom han menar att det hade kunnat ge banken ett större handlingsutrymme både vad gäller utveckling och hantering av nya regelkrav.

– Vi behöver naturligtvis inte ha en rörelse­

marginal som en storbank, men utan tillräck­ligt stort eget kapital är det svårt att göra inves­teringar utan att dra ned på annan verksamhet. Då blir det hej då IMS, hej då Grus & Guld.

I uppföljningen av de senaste årens stämmo­beslut har han också konstaterat att stämman ibland ger väldigt omfattande uppdrag till sty­relsen, uppdrag som kan vara svåra att avgränsa.

– Ta till exempel helbanken. När vi väl kan ta emot e­fakturor eft erfrågas swish och sedan kommer något annat. Går det att säga att vi till­fälligt ska satsa mer på IT, när det sannolikt all­tid kommer fi nnas nya behov? frågar han, och påpekar att JAKs styrande dokument kan vara svåra att använda som vägledning när priorite­ringar behöver göras.

Om han fi ck önska skulle det fi nnas ett sam­manfattande dokument med ett mindre antal kontrollfrågor att ställa inför stora beslut.

– Som det är nu märker vi av prioriteringarna först när de sker, men jag tror vi skulle ha myck­et att vinna på mer transparens och framförhåll­ning kring detta, säger han och önskar tydlighet kring att JAK inte kan göra allt samtidigt.

– Men vad vi ska göra, det ska vi bestämma tillsammans. Och då är det viktigt att medlem­marna har bra underlag och möjlighet att förstå helheten, säger han, och eft erlyser en diskus­sion om hur detta bäst kan ske.

Karin Backström

Fem försvarslinjerPraxis för organisation av intern kontroll i banker

1 Bankens eget riskhan-teringsarbete (leds av JAKs riskansvariga)2 Oberoende riskkon-troll- och compliance-funktion (rapporterar till styrelse och VD, sköts idag på konsultbasis).3 Internrevisorerna (obe-roende funktion som granskar på styrelsens uppdrag).4 Externrevisorn (granskar på stämmans uppdrag).5 Tillsynsmyndigheter (främst Finansinspek-tionen)

” Det handlar om att prioritera”

Foto: Karin backström

Johan Thelander, lekmannarevisor

29grus & guld · 1/2016

Dags för uppsats? JAKs stipendium ger dig möjlighet att skriva uppsats inom områdena räntefri, rättvis och uthållig ekonomi - över hela världen!

Sista ansökningsdag 1 maj 2016.

Läs mer på jak.se/stipendium

Foto: Amanda Svensson

LÄS MER OCH ANSÖK

JAK.SE/STIPENDIUM

Nya JAK-Boken är här!

JAK-bokenom ekonomi, pengar, bank,ränta och sånt

ISBN 978-91-637-9783-5

JAK

-boken om

ekonomi, pengar, bank, ränta och sånt A

nn-Marie Svensson

Kan ekonomi vara uthållig och rättvis?

JAK-boken vänder sig till dig som vill veta mer om

JAK Medlemsbank och dess grundidé om ränte fri

ekonomi.Boken vill också utmana dig och andra att börja ifråga-

sätta nuvarande ekonomiska spelregler, ge under-

lag och frågeställningar för samtal om ekonomi och

finansiering.

Ann-Marie Svensson

JAK-bokenom ekonomi, pengar, bank,ränta och sånt

Ann-Marie Svensson

...om ekonomi, pengar, bank, ränta och sånt

Du kan beställa ditt exemplar på vår hemsida till en kostnad på 150 kr.

På hemsidan kan du även läsa och ladda

ned boken digitalt utan kostnad!

jak.se/shop

jak.se/jakboken

30 grus & guld · 1/2016

tips

Gå hem och jobba. Hos andra. Eller bjud hem andra att arbeta hos dig. På ett hoffi ce utnyttjas plats som redan fi nns för att skapa en både produktiv och social arbetsmiljö.

Visst kan det vara skönt att inte ha en fast arbetsplats att gå till. Men kanske också ensamt, tråkigt och lätt att tappa koncentra­tionen. Utan att det kostar ett öre kan man råda bot på detta genom att använda plats som redan fi nns ­ hemma hos sig själv eller andra ­ för att dela en strukturerad arbets­dag. I alla fall om man har ett jobb som lämpar sig för hemmakontorsmiljö.

Hoffi ce kallas konceptet.

Det hela började när Christofer Gradin Franzén, som utarbetade ett psykologiskt samarbetsspel och skrev uppsats, inte tyckte att han fi ck tillräckligt mycket gjort hemma vid köksbordet. Tillsammans med kompisen Johline Lindblom, ordförande i miljöorganisa tionen Push, fungerade det bättre. Snart började de två fundera över vad som skapar en bra arbetssituation. De ville dessutom ta tillvara på underutnyttjat utrym­me, skrivare, trådlösa nätverk och annat som fi nns i många hem. Och de ville ge fl er möjlighet att vara med och utforska hur man kan ge och ta emot hjälp av varandra för att bli mer eff ektiv och kreativ.

Resultatet, Hoffi ce, har det senaste året spridit sig över hela världen. I korthet går konceptet ut på att man bjuder in eller anmäler sig till en delad arbetsdag via en särskild sida på Facebook, jobbar i koncen­trerade 45­minutersperioder, berättar inför varandra vilka arbetsuppgift er man ska göra samt har roliga pausaktiviteter. Upplägget syft ar både till att skapa balans mellan arbete och återhämtning, och att ge stimul­ans. När man måste formulera sig inför andra kring vad man vill uppnå med ett arbetspass ökar dessutom insikterna kring den egna arbetsprocessen.

Ibland har deltagarna med sig matlåda, ibland bjuder värden på lunch till självkost­nadspris. På vissa hoffi ce blir det meditation i pauserna, på andra lekar eller disko. Inget hoffi ce behöver vara det andra likt.

Den delade arbetsplatsen skapas så snart någon vill bjuda in. Men bara för att man har plats hemma, behöver man inte planera hela dagen. Gruppen som deltar har gemensamt ansvar, och fördelar uppgift er som att hålla tiden och leda pausaktiviteter mellan sig.

textKarin BackströmfotoAmrit Daniel Foss

Jobba på hoffi ce

Bakgrund:

Bakom Hoffi ce- upplägget fi nns en fi losofi som bland annat grundar sig på teorier om kollektiv in-telligens, gåvoekonomi och aktionsforskning.

Läs mer:

www.hoffi ce.nu

Foto: hoffice .nu

31grus & guld · 1/2016 31grus & guld · 1/2016

Gå medFinns det redan en hoffi cegrupp i ditt område så hittar du den på facebook eller via hemsidan www.hoffi ce.nu. Där fi nns även tips på hur du gör om du vill starta en ny grupp.

Bjud in/anmälSkapa ett hoffi ce­evenemang och bjud in gruppens medlemmar, eller tacka ja till någon annans inbjudan.

Gå ditDu träff ar en handfull andra människor hemma hos dagens värd, sätter upp din dator, tar fram din bok – eller vad du nu behöver för ditt hemmakontorsarbete.

Sätt igångAlla hoffi ce startar med en samling där alla berättar om sina planer för dagen. En fråga från någon kanske ger ytterligare fokus.

1.

4.

2.5.

3. 6.

7.Alla hoffi ce startar med en samling där Alla hoffi ce startar med en samling där Alla hoffi ce startar med en samling där Alla hoffi ce startar med en samling där Alla hoffi ce startar med en samling där Alla hoffi ce startar med en samling där

7.7.7.7.7.7.7.Alla hoffi ce startar med en samling där Alla hoffi ce startar med en samling där Alla hoffi ce startar med en samling där Alla hoffi ce startar med en samling där Alla hoffi ce startar med en samling där Alla hoffi ce startar med en samling där Alla hoffi ce startar med en samling där Alla hoffi ce startar med en samling där alla berättar om sina planer för dagen. En

7.7.dator, tar fram din bok – eller vad du nu hemma hos dagens värd, sätter upp din hemma hos dagens värd, sätter upp din

behöver för ditt hemmakontorsarbete.

hemma hos dagens värd, sätter upp din hemma hos dagens värd, sätter upp din

behöver för ditt hemmakontorsarbete.behöver för ditt hemmakontorsarbete.

hemma hos dagens värd, sätter upp din

behöver för ditt hemmakontorsarbete. 7.dator, tar fram din bok – eller vad du nu hemma hos dagens värd, sätter upp din

behöver för ditt hemmakontorsarbete.

hemma hos dagens värd, sätter upp din hemma hos dagens värd, sätter upp din Du träff ar en handfull andra människor Du träff ar en handfull andra människor

7.7.7.7.7.7.7.7.7.fråga från någon kanske ger ytterligare

7.

Jobba - pausaUnder 45 minuter är det fokuserat arbete som gäller. Sedan tar de som vill en paus på cirka en kvart. Under rasten stäm­mer ni av hur arbetet går och gör något tillsammans t ex stretchar, mediterar eller leker. Innan det är dags att jobba 45 minuter igen berättar ni vad ni vill hinna med under nästa pass.

Ät tillsammansÖver lunchbordet knyts nya kontakter. Kanske har värden gjort mat till självkost­nadspris, kanske har du med dig matlåda

eller går ut och äter.

AvslutaSom avslutning fi rar ni att ni uppnått dagens mål och haft kul ihop på hoffi ce.

illustr ation: freepik

32 grus & guld · 1/2016grus & guld · 1/201632

Ideologisk utarmning?

på gång i jak

årsstämma 2016:

Oro för vart JAK är på väg får styrelseledamot Jonas Löhnn att kandidera till ordförande, och därmed utmana valberedningens förslag till stämman.

– Det finns inte längre en lika trygg känsla för vad som är JAKs kärna, menar tidigare vice ordförande Jonas Löhnn.

Han har bland annat reagerat på fl exilånen (se sid 33) och beslutsgången kring dem.

Dessutom eft erlyser han större samsyn kring värdet av ideellt aktiva medlemmar.

– Vi måste förhålla oss till en pressad ekono­misk situation utan att kompromissa med våra principer om det ska bli hållbart på sikt, säger han.

Ordförande Lotta Friberg tillbakavisar kriti­ken och framhåller att den ekonomiska verklig­heten – med minusränta och förtidsinlösen av lån – samt de nya regelverken sätter snävare ramar än tidigare.

– Jag skulle önska en större medvetenhet om att JAK är en liten aktör som i hög grad påverkas av omvärlden, även om vi skulle vilja att det var tvärt om, säger hon.

Valberedningen har inte med Jonas Löhnn, vars mandatperiod enligt stadgarna bara kan

förlängas med ytterligare ett år, på sitt styrelse­förslag.

– Vi arbetar långsiktigt för att garantera den kontinuitet och kompetens styrelsen måste ha för att uppfylla Finansinspektionens krav, vilket är en förutsättning för att få verka som bank, säger Berit Lindqvist, sammankallande i val­beredningen.

Deras ordförandekandidat är, liksom Löhnn, djupt förankrad i JAK. Monjia Manai Sonnius, ledde föreningen 1994­95 och återkom till styrelsen förra året som vice ordförande.

– Jag ser bland annat fram emot att tänka nytt kring vår medlemsverksamhet och fortsätta arbetet med JAKs strategier och målformule­ringar, som varit eft ersatt, säger hon.

Valberedningen föreslår även nuvarande ord­förande Lotta Friberg som styrelseledamot för en smidig övergång till vad de hoppas blir ett nytt fl erårigt ordförandeskap.

Karin Backström

Foto: karin backström

Jonas Löhnn

Foto: jak

Lotta Friberg

Foto: karin backström

Monjia Manai Sonnius

När JAKs medlemmar samlas till stämma 16-17 april står de inför den ovanliga situationen att det fi nns mer än en ordförandekandidat.

33grus & guld · 1/2016 33

De planerade fl exilånen väcker kritik. Fyra styrelseledamöter har reserverat sig mot att JAK i vår ger möjlighet att kvitta eftersparande mot högre lånekostnad.

Budgeten för 2016 bygger på att JAK ska låna ut mer pengar än tidig­are. I förra num­ret av G&G berät­tade vd Sammy Almedal hur detta ska möjliggöras med fl exiblare eft ersparkrav. Ju mer som eft er­sparas desto lägre lånekostnad, ju mindre som eft ersparas desto högre lånekostnad.

Men när låneformen senare var uppe i styrelsen väckte den kritik, och fyra ledamöter reserverade sig.

– Med fl exilånet kan sparande växlas mot pengar, vilket är detsamma som ränta – det vill säga att man betalar för sitt lån med pengar i stället för med motsvarande sparprestation, menar Jonas Löhnn.

– Tanken om en ökad fl exibilitet är sympatisk, men i praktiken innebär det att den som har sämre ekonomi får betala mer precis som i ränte­bankerna, säger Petra Modée.

Ordförande Lotta Friberg håller inte med.

– Idag har vi medlemmar som tvingas gå till andra banker och ta

räntelån eft er­som det är eko­nomiskt omöj­ligt för dem att både eft er spara och amortera i JAK. Med fl exi­lånen kan de själva påverka upplägget. Det ökar såväl möj­

ligheterna för dem att låna hos oss, som för oss att låna ut till medlem­mar i stället för att betala minus ränta för att någon annan ska ta hand om pengarna, säger hon.

Oenigheten rör även konsekvens­erna av att det nya lånet får en bind­ningstid på fem år.

Karin Backström

Flexilån väcker kritikI en motion till stämman yrkar du på att JAKs organisa-tion ska utredas, varför det?

– I nuvarande läge är det helt nödvändigt att styrelsen läg-ger all kraft och alla resurser på banken. Det kommer hela tiden nya regelkrav som kräver stora resurser och vi har gjort åtaganden genom beslutet att man ska kunna använda JAK som sin enda bank, med bankkort osv. Banken håller på att ta över.

Varför är det inte bra om banken får allt fokus?

– Vi är inte bara bank, utan en förening som har en bank. För att inte glömma varför vi har banken är det viktigt att också arbeta med den ideologiska delen. JAK grundades ju som ett ifrågasättande av nu-varande spelregler inom samhälls-ekonomin, där allt går ut på av kastning av kapital, kon kurrens och spekulation.

Hur kan JAK arbeta med båda sina delar i framtiden?

– Jag vet inte, det är därför jag tycker att det är viktigt att vi ut reder detta – och att medlem-marna är med och diskuterar. Kanske ska vi ha två organisationer – med varsin styrelse – som båda bär sina egna kostnader? Kanske ska vi ha en medlemsbank, och en förening som i högre grad sam-arbetar med andra organisationer för en rättvisare och hållbarare ekonomi?

Karin Backström

Hallå därEva SteniusJAK-medlem, Järna

foto: Niklas Björling

grus & guld · 1/2016

JAKs egna kapital har stärkts med 1,5 miljoner kronor sedan grund­insatsen höjdes med 100 kronor. Pengarna rullar in, men fl era med­lemmar har haft frågor.

– Det är märkligt att kräva en tilläggs­betalning retroaktivt, speciellt när det bantas i verksamheten, menar Nico Lexén från JAK Norra Hälsingland. Vd Sammy Almedal tillbakavisar kritiken.

– Man kan förändra grundinsatsen

om det behövs, och för att vara fullvärdig medlem ska man ha fullgjort grund­insats.

Än så länge är man dock lika mycket medlem även om man inte betalat.

– Men vår linje är att alla ska bidra lika mycket och vi skickar ut på­minnelser.

Frågor om höjning

34 grus & guld · 1/201634

så gjorde vi

De tar JAK hem till digKaroline Abrahamsson berättar om JAK för Robert, Ann-Britt och Jessica i Götene. Börje Johansson kom på idén med de hembesök som JAK Skaraborg nu erbjuder.

Foto: hanna blomqvist

Foto: Börje Johansson

34 grus & guld · 2/2015

Alla skaraborgare som är nyfikna på JAK kan beställa ”hemma hos”. Då kommer representan ter för lokalavdelningen och berättar om medlemsbanken. Och fikabröd tar de med.

–  Man behöver inte vara med­lem i JAK, man behöver bara vara lite nyfiken så kommer vi, säger Börje Johansson i JAK Skaraborg.

Redan när han hörde talas om Feministiskt Initiativs så kallade home parties tänkte han att JAK bor­de erbjuda något liknande. När så lokalavdelningen i Skaraborg bildades förra året dröjde det inte länge förrän konceptet prövades.

– Det blir något helt annat när man sitter kring ett fikabord och talar om

JAK än när man har ett informations­bord. Det blir mer personligt, säger Börje Johansson.

Först ut var ett par som funderade på att låna, och strax före jul fick en familj som nyligen blivit medlemmar besök.

– De kunde redan en hel del och hade mer fördjupande frågor kring såväl lån som ideologi. Det blev bra diskussioner, säger Dan Eklund.

Alla kan få besök, men hittills har det varit personer i anslutning till be­kantskapskretsen.

– Om vi hade jobbat hårdare på att nå ut hade vi nog fått fler förfrågning­ar. Nu har intresset inte varit jätte­stort, men vi har ändå ett par som vi inte har hunnit besöka än, säger Dan Eklund.

De åker två och två. Med sig har de information smaterial och fikabröd. Senast var det veganska muffins som Dan Eklund hade bakat. Den som tar emot fixar kaffe eller te.

– Man behöver inte alls kunna allt om JAK. Det räcker långt att vi kan be­rätta om våra egna erfarenheter, och hjälpa till att ta reda på det vi inte vet, säger Karoline Abrahamsson.

Är detta något ni vill tipsa andra lokal­avdelningar att göra?

– Absolut! De vi besöker kan ta upp exakt det som de är intresserade av, och när de sedan berättar om besö­ket på sina arbetsplatser eller skolor sprider sig JAKs idéer som ringar på vattnet, säger Dan Eklund.

Karin Backström

35grus & guld · 1/2016 35

Om JAK i media ochatt motverka klyftor

I JAKs värdegrund står det att eko-nomin ska motverka klyftor mellan fattiga och rika. På vilket sätt bidrar medlemsbanken till detta?

Den som lånar ut sina pengar mot ränta får ständigt tillbaka mer än den har lånat ut. Ju mer en äger, desto mer växer kapitalet, med hjälp av ränta och andra avkastningsmöjligheter. De som får betala, är de som behöver låna. De ekonomiska klyft orna ökar därmed. JAK Medlemsbank betalar inte ränta till de som placerar sina pengar i verksam­heten. JAK Medlemsbank delar heller inte ut någon vinst till ägarna. Genom det organiserade samarbete som JAK Medlemsbank är, kan medlemmarna spara och låna utan att bidra till att de ekonomiska klyft orna ökar. JAK bidrar alltså inte till att de ekonomiska klyft orna minskar. Men vi bidrar till att de inte ökar. Läs gärna mer i nya JAK­boken.

Ann­Marie Svensson, medlemschef

Varför hörs inte JAK mer i samhälls-debatten kring alternativ till dagens ekonomiska system?

JAK Medlemsbank skickar regel­bundet ut pressmeddelanden. Ibland uppmärksammas de, men för det mesta inte. Det fi nns en tröghet i att införa nya tankesätt, även om det är en så enkel sak som att skippa räntan och de negativa eff ekter som den bidrar till. JAKs medlemmar är ändå mycket väl införstådda i problemet och kan på olika sätt bidra till debatter i sina sammanhang.

Jag vill påstå att det ligger i tiden att fl er och fl er söker alternativa sätt att or­ganisera sin ekonomi och att detta allt mer uppmärksammas och syns. Media letar eft er goda exempel, men på eko­nomisidorna råder oft a ett gammal­dags tänk där avkastning i pengar ses

som en viktig drivkraft . I JAK svarar vi varje vecka på

frågor från studenter, forskare och andra som tänker nytt

inom ekonomi. Nyligen hörde en EU­parlamentariker av sig

och ville veta mer om vår verk­samhet. Det är ett myller av nätverkande av kunskaps­

törstande människor som håller på att sätta sig in i vad

JAK är. Det är en tidsfråga innan JAK är en naturlig del av samhällsdebatten. Vi gör vårt bästa för att det ska bli så snart som möjligt. Säkert kan även du bidra genom att delta i de forum där du följer samhällsdebatten.

Ann­Marie Svensson, medlemschef

Varför syns inte JAK mer i riksmedia?Till följd av den massiva regelverks­

förändring som skett de senaste åren har vi helt enkelt inte kapacitet och resurser just nu att vara både bank och bedriva en aktiv samhällsdebatt på riksnivå. Att delta i en sådan kräver resurser att analysera, refl ektera, sammanställa, hitta nya infallsvinklar och dra paralleller mellan JAKs stånd­punkter, aktuell statistik, samhäll­förändringar och händelser. Om det är deltagande i TVs debattprogram som avses med frågan krävs en helt annan satsning än den välbehövliga kommunikationssatsning som nu har gjorts. Grunden för en mer aktiv roll är lagd men den behöver i så fall utvecklas vidare.

Sammy Almedal, vd

Fråga JAKVad undrar du om JAK

Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs

ledning på läsarnas frågor. Mejla dina frågor till:

grusoguld@karinbackstrom.se

grus & guld · 3/2015

36 grus & guld · 1/2016

Den trösterika sanningen är att det inte är någon uppoff ring att ställa om till ett hållbart samhälle. Tvärtom är det en möjlighet att förbättra våra liv. Vägen går via ökad jämlikhet. Mindre klyft or minskar statusstressen som dri­ver konsumtion en, och såväl ökat välbefi nnande som minskade miljö­problem kan uppnås.

Detta visar de brittiska epidemio­lo gerna Richard Wilkinson och Kate Pickett i en liten uppföljare till boken Jämlikhetsanden, som fi ck rubriker över hela världen 2009.

Där visade de, stödda på omfattan­de statistik från 21 rika länder, hur graden av ojämlikhet i ett samhälle påverkar såväl hur vi mår som hur länge vi lever – oavsett var på den sociala stegen vi befi nner oss.

Dessa fakta utgör grunden när de nu tar sig an hur vi kan vända klimat­förändringarna.

Eft ersom ökad materiell standard inte längre går hand i hand med ökat välbefi nnande i de rika länderna är inte en minskning av utsläppen ett hot mot livets goda, konstaterar de. I stället är det social sammanhållning

och goda relationer som får oss att leva längre och må bättre. Och detta gynnas av ökad jämlikhet.

För att minska klyft orna före­språkar de en demokratisk struktur­omvandling av den ekonomiska sfären. Större infl ytande för an­ställda – genom exempelvis fl er kooperativ – skulle både leda till mindre inkomstskillnader och mindre omfördelning av förmö­genhet till externa aktieägare, skriver de. Dessutom påtalar de

att anställda har andra syft en med sitt arbete än dagens kortsiktiga vinstmaximering.

I en tid där förslag om ökade inkomstskillnader är vanligare än motsatsen är Wilkinson och Picketts lilla skrift angelägen läsning.

Karin Backström

kultur

bokÄgodela­ köp mindre få tillgång till merNaturskyddsföreningenBonnier Fakta, 2016

Byta grejer

Vi kan få större välbefi nnande på en lägre ekonomisk nivå, bara jämlikheten är tillräck-ligt stor. Det skriver Richard Wilkinson och Kate Pickett i boken En trösterik sanning.

Jämlikhet ger hållbarhet

bokEn trösterik sanningRichard Wilkinson och Kate PickettKarneval Förlag, 2015

”Vi lever i ett fi nansiellt system som absurt men bäst beskrivs som ett passagerarplan med brinnande motor och tom cockpit”

Joris Luyendijk, i boken Simma med hajar – en resa mot fi nansvärldens innersta, fascinerande läsning byggd på intervjuer med över 200 människor som arbetar i Londons fi nansdistrikt.

Årets bok från Naturskyddsföreningen tar sig an delandets ekonomi ur olika aspekter. Det handlar om plattformar för att erbjuda grannar överbliven mat, dela vardagsrum i staden, låta någon annan segla båten som ligger i hamn, middagsklubbar, klädbibliotek, samåkning och mycket annat. Här fi nns såväl internationella utblickar, inspiration och diskussion om fall­gropar.

Karin Backström

Foto: Stig-Åke Jönsson / TT

bokbokEn trösterik sanningEn trösterik sanningRichard Wilkinson Richard Wilkinson och Kate PickettKarneval Förlag, 2015

37grus & guld · 1/2016

Foto: privat

Vad krävs för att vi ska sluta med sådant som vi vet på sikt utmanar vår ex­istens? Medan den dagliga debatten oft a handlar om teknik och politik funderar skribenterna i antologin Sånger från jorden över vad som behöver hända inom oss själva. – För att hitta kreativitet­en och kraft en att skapa en livsbejakande mänsklig närvaro på den här fan­tastiska planeten behöver vi de inre perspektiven, säger Amanda Martling, en av redaktörerna och

initiativtagarna. Vi behö­ver titta närmare på vad som egentligen är viktigt för oss – och varför vi har hamnat där vi är, menar

hon. Annars är risk en stor att de lösningar vi söker går i linje med samma tänk och agerande som skapat dagens situation.

– En fördjupad kontakt, både till oss själva, jorden och varandra kan ge oss kraft , glädje och kreativitet att agera i den förändring vi måste göra, säger hon.

32 skribenter har bidragit med texter, dikter, serier och bilder om vår relation till planeten utifrån såväl psykologiska, ekonomiska, religiösa och juridiska per­spektiv. Johan Rockström, Åsa Simma, KG Hammar, Sara Granér och Lasse Berg är några av dem.

Karin Backström

Ur kärlek till jorden

BokSånger från jorden­ 32 röster för en ny relation till planetenElinor Askmar och Amanda Martling (red)Skörda Förlag, 2015

I Jag vill inte göra slut tar sig 33 svenska serieteck­nare an klimatet. Här fi nns bilder såväl för skratt som allvar. Själv har jag satt upp Karin Hjalmarssons vemodiga bild på ett moln som inte kan sluta gråta på anslagstavlan. Anneli Furmark, Malin Biller, Max Gustafson, Johan Wanloo är andra repre­senterade tecknare.

Karin Backström

seriealbumJag vill inte göra slut– serier för klimatetMalin Svedjeholm och Nicklas Sandström (red)Svenska Serieförlaget, 2016

Vad händer med oss när vi inte ens möter en natur­lig stjärnhimmel i staden? I en på ett sorgesamt sätt vacker bok skriver Helena Granström om hur vår kul­tur gör oss främmande för såväl naturen som vår egen mänsklighet. I täta mening­ar målar hon fram att detta både är en förutsättning för den storskaliga förödelse vi ser omkring oss, och en konsekvens av den. Hon lyft er fram och ifrågasätter underliggande premisser i vår kultur; såsom att natu­ren är något vi enkom har för att bearbeta och utvinna – och att teknisk utveckling är bra oavsett

I boken varvas en berät­telse om en kvinna på fj äll­vandring med refl ektioner, akademiska referenser och fotografi er tagna av Marcus Elmerstad. De svartvita fotografi erna visar naturmil­jöer som riskerar att försvin­na. En ljusglimt i bokens vemod är att det akuta hotet mot såväl Vättern som Ojnareskogen har avvärjts sedan bilderna togs.

Karin Backström

Allting omvandlas

BokDet som en gång varHelena Granström och Marcus ElmerstadNatur & Kultur, 2016

Varför tar vi inte bättre hand om den värld som utgör grunden för vår egen existens? Det är en av frågeställningarna bakom Sånger från jorden som Amanda Martling är en av initiativtagarna till.

Inte slut

priset för den.

38 grus & guld · 1/2016

39grus & guld · 1/2016

För moderna människor fi nns det kanske inget svårare att förstå än den grupp som kallar sig Islamiska Staten. Våldtäkter, halshuggningar och grym­ma handlingar bortom all begriplig­het. Kanske mest oförståeligt är hur de lyckas rekrytera unga människor från Europa. Det konventionella receptet mot etnisk och religiöst våld – utveck­ling, utbildning och marknadseko­nomi – verkar inte fungera.

Faktum är att fanatism, fundamenta­lism och etnisk konfl ikt har ökat i fl era decennier. Och långt ifrån enbart i den islamska världen. För att möta denna trend är det viktigt att fundera över de underliggande orsakerna. Risken är annars stor att terrorismen betraktas som ett resultat av religiös extremism

som kan upphöra så snart sekulära demokrati ska marknadsekonomier har etablerats över hela världen. Tyvärr är verkligheten mer komplex än så. För att motverka våldet på alla sidor mås­te vi titta närmare på de sammansatta eff ek terna av den ekonomiska globali­seringen.

Mina erfarenheter kommer från fl era områden där motsättningar resul­terat i terror och våld. Den viktigaste är från Ladakh, en indisk region i västra Himalaya. När jag kom dit första gång­en 1975 hade den buddistiska majoritet­en och den muslimska minoriteten levt sida vid sida i 600 år utan några som helst dokumenterade gruppkonfl ikter. Trots få naturresurser och ett tufft

klimat var levnadsstandarden anmärk­ningsvärt hög. Det fanns inte heller några tecken på att människor betrak­tade sig själva som fattiga eller under­lägsna. Tvärtom sa de oft a att de hade tillräckligt och var nöjda med sina liv.

Detta ändrades när den indiska regeringen öppnade upp området för ”utveckling”. Subventionerade livs­medel och konsumtionsvaror ström­made in på nybyggda vägar till en handfull urbana centra. Byar som i generation er hade försörjt sina invå­nare konkurrerades ut, och det dröjde inte länge förrän den lokala ekono­min och kulturen trasades sönder. Konkurrensen blev stenhård om det fåtal jobb som fanns i den nya penning­ekonomin. En artifi ciell knapphet

opinion

Våld i det ljuva livets spår

textHelena Norberg Hodge

IllustrationUlla Granqvist

Översättning/bearbetning

Karin Backström

För att kunna motverka terror och våld måste vi förstå konsumtionismens djupa inverkan på lokalsamhällen världen över,

skriver Helena Norberg Hodge som menar att dagens företagsledda globalisering snarast måste vändas i ett stärkande av lokala ekonomier.

40 grus & guld · 1/2016

KALLELSE TILL JAK MEDLEMSBANKS ÅRSSTÄMMA 2016 SKÖVDE 16-17 APRIL

Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas till ordinarie föreningsstämma den 16-17 april 2016 i Kyrkans hus i Skövde. Stämman inleds på lördagen kl 9.00 med registrering och kaffe, årsmötesförhandlingarna startar kl 11.00. Stämman avslutas på söndagen ca kl 13.00.

Stämman pågår i två dagar. Dag 1 ägnar vi dels åt ordinarie årsmötespunkter, dels åt utskottsarbete med behandling av motioner, av styrelsen lagda propositioner samt av årsredovisningen för 2015. Det är tänkt att vi under dag 1 ska ha avslutat punkt 10 på dagordningen. Under dag 2 fortsätter vi med resterande ordinarie årsmötespunkter, beslut och val.

På lördagen kl 17.00 talar docent Jan Jörnmark om krisen och den ekonomiska planeringen i samhället idag - en offentlig föreläsning du inte får missa!

Du hittar mer information om stämman på Banksidorna i detta nummer av tidningen. Dagordning och samtliga underlag för beslut samt nomineringar till val finns att hämta på www.jak.se/stamma Anmäl deltagande i stämman snarast till e-post: jak@jak.se eller ring tel. 0500-46 45 00.

PÅ JAK.SE/STAMMA

Dagordning

Arbetsordning för stämman

Motioner med styrelsens yttrande

Styrelsens propositioner

Styrelsens rapporter

Rapporter från etikråd, valberedning och lekmannarevisor

Presentation av valberedningens nomineringar

Blankett: Fullmakter för ombud

Blankett: Rese- och logibidrag

RESA OCH LOGI Du bokar själv resa och boende. JAK Medlemsbank ersätter kostnader i efterhand, helt eller delvis beroende på om du har uppdrag vid stämman eller inte och på hur många som kommer. Se närmare anvisningar och blanketter på jak.se/stamma

Varmt välkommen till JAK Medlemsbanks stämma 2016! Lotta FribergStyrelsens ordförande

uppstod när lokala material som fanns i riklig mängd, ersattes av importerade material. Ytterligare press skapades när romanti serade gestalt ningar av den amerikan ska drömmen sköljde in med media/reklam och fi ck bylivet att fram­stå som primitivt och tråkigt. Och när de eft ersträvansvärda konsumtions­varorna företrädesvis marknadsfördes av urbana, blonda västerlänningar upp­stod vad som bäst kan beskrivas som ett kulturellt mindervärdes komplex.

Tidigare hade det varit ovanligt att ladakhierna identifi erade sig med sin religion. Detta för­ändrades när infl ytandet över den lokala ekono­min försvann. Den lilla påverkansmöjligheten som återstod kanalise­rades via byråkratin i den muslimskt dominerade delstaten Kashmir, som Ladakh tillhör. Politiska förtroende­uppdrag och arbetstillfällen inom ad­ministrationen gick övervägande till muslimer, vilket skapade bitterhet och fi endskap i en omfattning som aldrig tidigare skådats.

I slutet av 1980­talet träff ade jag en rad unga ladhakier som sa sig vara redo att döda i sin religions namn. Det var inte unga män som i någon högre utsträckning hade exponerats för sina respektive religioners traditionella läror. Tvärtom hade de oft a Rambo och James Bond som förebilder. Förvånan­de nog hade många av de mest vålds­benägna fått skolgång av västerländskt slag. Utbildningen hade förberett dem för en livsstil utom räckhåll. Fyllda av omöjliga drömmar kände de sig över­

fl ödiga, frustrerade och arga. Knappt femton år av ”utveckling” förändrade Ladakh. 1989 bombade muslim er och bud dist er varandras hem.

Efter att under fyra decennier ha dokumenterat och analyserat eff ekt­erna av utvecklingen på den indiska subkontinenten är jag övertygad om att uppkopplingen mot den globala konsumtionsekonomin inte bara stär­ker redan existerande spänningar utan i fl era fall faktiskt skapar dem. Den

ekonomiska globaliseringen bryter ned överblickbara strukturer, förstör ömsesidiga band och utsätter de unga för artifi ciella värden i reklam och media som i praktiken förkastar den egna identiteten.

Problemet är särskilt akut i Syd, men samma kraft er verkar även i Nord. Så har till exempel kristen fundamental­ism slagit rot i hjärtat av den amerikan­ska landsbygden och vi ser en ökande fi entlighet mot immigranter, muslimer och andra minoriteter på många håll i Europa. Människor med ursprung i andra länder lever oft a i sönder­trasade utkanter av storstäder vars glitter och glamour upplevs som ett hån. Och att det kan leda till våld när män be­rövas sin självrespekt och möjlig het att försörja sin familj ser vi även i vår kultur.

Fram till för cirka 500 år sedan forma­des lokala kulturer i samspel mellan människorna och den plats de levde på, med infl uenser utifrån genom ex­empelvis handel. Skillnaden idag är att vi har en påtvingad utveckling uppifrån där spekulativa investeringar och stora företag påverkar livet in i minsta detalj.

Det har ett högt pris att utarma mång­falden av sociala och eko nomiska sys­tem, speciellt när fl era av dem är långt mycket bättre på att hållbart möta män­niskors behov än det som ersätter dem.

Bästa strategin för en tryggare värld är därför att fördjupa förståelsen för baksidorna av den rådande utvecklingsmo­dellen, i såväl Nord som i Syd. Frihandelsavtal, avreglering och subven­tioner ger stora företag

möjlighet att exploatera arbetskraft , resurser och marknader över hela värl­den. Samtidigt undermineras möjlig­heterna för lokalsamhällen och hela nationer att producera för egna behov, behålla sin egen kultur och bestämma sin egen framtid.

Och hur som helst går det inte att applicera den västliga modellen glo­balt. Det är ett dåligt skämt att lova världens fattiga att ”utveckling” och fri­handel är recept som skapar förutsätt­ningar för dem att leva som västerlän­ningar, vilka konsumerar mångdubbelt mer än sin andel av jordens resurser.

En sådan politik kan varken förhin­dra fattigdom eller terrorism.

Läs den längre orginaltexten på:www.localfutures.org/globalization-and-terror/

opinion

” Den globala konsumtionsekonomin stärker inte bara redan existerande spänningar, utan skapar dem faktiskt i många fall”

41grus & guld · 1/2016

KALLELSE TILL JAK MEDLEMSBANKS ÅRSSTÄMMA 2016 SKÖVDE 16-17 APRIL

Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas till ordinarie föreningsstämma den 16-17 april 2016 i Kyrkans hus i Skövde. Stämman inleds på lördagen kl 9.00 med registrering och kaffe, årsmötesförhandlingarna startar kl 11.00. Stämman avslutas på söndagen ca kl 13.00.

Stämman pågår i två dagar. Dag 1 ägnar vi dels åt ordinarie årsmötespunkter, dels åt utskottsarbete med behandling av motioner, av styrelsen lagda propositioner samt av årsredovisningen för 2015. Det är tänkt att vi under dag 1 ska ha avslutat punkt 10 på dagordningen. Under dag 2 fortsätter vi med resterande ordinarie årsmötespunkter, beslut och val.

På lördagen kl 17.00 talar docent Jan Jörnmark om krisen och den ekonomiska planeringen i samhället idag - en offentlig föreläsning du inte får missa!

Du hittar mer information om stämman på Banksidorna i detta nummer av tidningen. Dagordning och samtliga underlag för beslut samt nomineringar till val finns att hämta på www.jak.se/stamma Anmäl deltagande i stämman snarast till e-post: jak@jak.se eller ring tel. 0500-46 45 00.

PÅ JAK.SE/STAMMA

Dagordning

Arbetsordning för stämman

Motioner med styrelsens yttrande

Styrelsens propositioner

Styrelsens rapporter

Rapporter från etikråd, valberedning och lekmannarevisor

Presentation av valberedningens nomineringar

Blankett: Fullmakter för ombud

Blankett: Rese- och logibidrag

RESA OCH LOGI Du bokar själv resa och boende. JAK Medlemsbank ersätter kostnader i efterhand, helt eller delvis beroende på om du har uppdrag vid stämman eller inte och på hur många som kommer. Se närmare anvisningar och blanketter på jak.se/stamma

Varmt välkommen till JAK Medlemsbanks stämma 2016! Lotta FribergStyrelsens ordförande

42 grus & guld · 1/2016

Information från JAKredaktör: louise clausenlouise.clausen@jak.se

utarbetats av valberedningen för att öka styrelsens fi nansiella kompetens, som ett resultat av den nödvändiga anpassningen utefter ökade lagstifta-de krav på banker och dess styrelser.

Med ett varmt tack för året som gått och stora förväntningar på det inne-varande!

2016 har börjat bra med en fortsatt hög in- och utlåning, något vi är mycket tacksamma för och som visar på behovet av en räntefri, stark och värderingsstyrd bankverksamhet.

Vi är även glada att så många medlemmar hörsammat vår önskan om en extra grundinsatsbetalning, något som verkligen stärker banken och jämlikheten mellan gamla och nya medlemmar.

Året innebär fortsatta föränd-ringar och utmaningar för oss som bank. Nya regelverk kommer och gällande regelverk ska uppfyllas. Samtidigt ska vi leverera en bra och effektiv bankverksamhet med en god förbättringstakt i utbudet av tjäns-ter - vardagsbanken ska ju vara klar i

början av nästa år. Årets två stora nyheter är det egna

deltagandet i avvecklingen i Riksban-ken, det vill säga betalsystemet mellan banker, och vår nya produkt Flexilån. Lånet där du som medlem själv kan välja graden av sparande reglerat av önskad lånekostnad. En produkt som vi tror kommer att skapa stor fl exibili-tet i låntagarens ekonomi.

Samtidigt pågår arbetet med att färdigställa de delprojekt som utgör helbanken, samt planeringen för en återuppstart av folkbildningsverk-samheten - samtliga stora och viktiga projekt för oss som liten bank.

Framför oss ligger även JAKs årsstämma och med den en stärkt styrelse. Allt enligt den plan som

Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfi ken på vad du tycker! Mejla mig: vd@jak.se

Välkommen 2016vd  har  ordet

Foto: JAK Medlem

sbank

42 grus & guld · 1/2016

Alla medlemmar i JAK Medlems-bank kallas till ordinarie före-ningsstämma den 16-17 april 2016 i Kyrkans hus i Skövde. Kyrkans hus ligger på Kyrkogatan 5, som är på kyrkans vänstra sida då man kommer från järnvägsstationen. Det är bara några minuters promenad.

Stämman pågår i två dagar. Dag 1 ägnar vi dels åt ordinarie årsmötes-punkter, dels åt utskottsarbete med behandling av motioner, av styrelsen lagda propositioner samt av årsredo-visningen för 2015. Det är tänkt att vi under dag 1 ska ha avslutat punkt 10 på dagordningen. Under dag 2

Kallelse till årsstämma den 16-17 april 2016 i Skövdefortsätter vi med resterande ordinarie årsmötespunkter, beslut och val.

Dagordning och samtliga underlag för beslut samt nomineringar till val fi nns att hämta på: www.jak.se/stamma

Lördag 09.30 Registrering och kaffe/te11.00 Årsmötesförhandlingarna börjar13.30 Lunch (Sopplunch för 70 kr fi nns att köpa i Kyrkans hus)14.30 Gemensam uppstart för ut-skottsarbete med paus för fi ka17.00 Utskottens ordförande och

sekreterare lämnar utskottens yrk-anden17.15 Öppen föreläsning med Jan Jörnmark: Fungerar den ekonomiska styrningen i samhället idag?19.30 Middag i Kyrkans hus

Söndag08.30 Registrering09.00 Årsmötesförhandlingarna återupptasCa 10.30 Fika13.00 Årsmötesförhandlingarna avslutas Observera att sluttiden är preliminär och kan ändras av stämman.

43grus & guld · 1/2016

Resa och logiAlla deltagare på stämman beställer och betalar själva sina resor och logi-kostnader. Det är bara riksförtroende-valda, personer som ingår i valbered-ningens förslag, ideella funktionärer som är anlitade under stämman samt anställda som beordrats arbeta under stämman, som får sina kostnader betalda av JAK Medlemsbank.

JAK Medlemsbank ersätter kostna-der för resa och logi i efterhand enligt följande:

Logi ersätts upp till ett maxbelopp per natt för alla som haft en logikost-nad. Hur stor ersättningen blir avgörs av hur många som deltar och ansöker om ersättning. Resa ersätts utöver ett visst belopp för alla, under förutsätt-ning att man rest med tåg 2 klass eller buss.

Resa med bil ersätts endast om de allmänna kommunikationerna inte varit tillfredsställande. Kvitton i original för logi och resor ska vara JAK Medlemsbank tillhanda senast 2 veckor efter stämman. Styrelsen beslutar om kostnadsutjämning och utbetalning av ersättning i efterskott.

Följ stämman på webbenFöreningsstämman 2016 kommer att sändas live via webben, så att du som inte deltar fysiskt kan följa förhand-lingarna.

Du hittar sändningen på jak.se.

FullmakterOm du inte har möjlighet att när-vara, kan du låta dig företrädas av ombud, som ska medföra en fullmakt i original. Observera att ett ombud med fullmakt har rätt att företräda en annan person som är medlem samt en juridisk medlem, dvs. organisation eller företag som är medlem.

Varje medlem som fyllt 16 år och fullgjort sin grundinsats har en röst på stämman. I de fall förmyndarna för omyndig medlem bedömer att barnet har möjlighet och ansvar att företräda sig själv, kan förmyndarna lämna bar-net en fullmakt, som ska medföras i original. För det fall barnet endast har en förmyndare, måste personbevis på barnet uppvisas där det framgår att det endast är en förmyndare.

Blanketter för giltiga fullmakter till årets stämma finns att ladda ner på:

www.jak.se/stamma

Praktisk information inför årstämma 2016

LogitipsHotel Majoren i centrala Sköv-de, tfn 0500-41 06 10. Beställ tidigt så att det säkert finns rum kvar och tala om att det gäller JAK Medlemsbank så att du får rätt pris! Ni kan då också be om att bli sammanförda i flerbädds-rum osv. Observera att eventuell avbokning av rum måste göras senast 8 april.

Övriga logitips är: Hotell Skövde – tfn 0500-41 06 45, Scandic – tfn 0500-74 50 00, Skövde Vandrarhem – tfn 0500-48 17 18.

Anmäl deltagande i stämman snarast till e-post: jak@jak.se eller ring tel. 0500-46 45 00. Meddela då om ni behöver någon form av teknisk hjälp på stämman samt eventuella allergier.

1. Val av mötesordförande och två justerings-personer, samt val av rösträknare2. Anmälan av protokollförare och övrigt presidium3. Föreningsstämmans behöriga utlysande4. Upprättande av röstlängd5. Fastställande av dagordning och arbetsord-ning för stämman6. Valberedningens rapport och nomineringar7. Val av valberedningsgrupp8. Styrelsens årsredovisning9. Revisorernas berättelser10. Rapporter med anledning av föregående års stämmobeslutA. Styrelsens rapporter

B. Etikrådets rapport11. Fastställande av resultat- och balansräkning12. Beslut med anledning av föreningens över-skott eller underskott enligt den fastställda balansräkningen13. Beslut angående ansvarsfrihet för styrelse-ledamöterna14. Beslut med anledning av styrelsens pro-positionerA. StadgeändringarB. Justeringar av reglementetC. Demokratiuppdraget15. Bestämmande av antalet styrelseledamöter och övriga förtroendevalda16. Val av ordförande för styrelsen

17. Val av styrelseledamöter och suppleanter18. Val av revisorer och suppleanter för dessa19. Val av ledamöter i Etikrådet, varav en sammankallande20. Val av ledamöter i valberedningen, varav en sammankallande21. Beslut med anledning av tre inkomna motioner: 1. JAKs organisation, 2. Medlems-avgift för ungdomar 18 år och äldre, 3. Bistånd till Indien22. Styrelsens redogörelse för budget för det kommande verksamhetsåret 2016 samt fastställande av medlemsavgift för 201723. Fastställande av budget för förtroendeval-da 2017 samt regler för arvodering24. Övriga frågor

Dagordning för JAK Medlemsbanks årsstämma 16-17 april 2016

44 grus & guld · 1/2016

årstämma 2016

Valberedningens nomineringar till styrelsen

Foto: hanna blomqvist

Foto: privatFoto: jak

Foto: hanna blomqvist

Foto: privat

Foto: jakFoto: privat

Foto: hanna blomqvist

Foto: Janus LanghornFoto: privat

Monjia Manai Sonnius, Bengtsfors (Nyval)Ordförande 2016 – 2018Vice ordförande med goda ledaregenskaper.Har erfarenhet från tidigare ordförandeskap i JAKs styrelse och har vid fl era tillfällen varit ordförande vid JAKs årsstämmor. Är intresse-rad av strategiska frågor och väl insatt i JAKs dokumentation.

Lotta Friberg, Bjuv (Nyval)Ledamot 2016 – 2017Efter utfrågning från FI fyllde hon väl kriterierna när hon tog över som ordförande. Ytterst viktigt att med dessa kunskaper ge stöd som mentor åt Monjia Manai Sonnius under kommande år.

Maxwell Malavan, Göteborg (Nyval)Ledamot 2016- 2018Sektionschef på Skatteverket. Varit privatråd-givare på Bank & försäkring. Bedöms uppfylla FI:s krav på fi nansiell kompetens.

Annica Andersson, Hjo (Nyval)Ledamot 2016 – 2019Har varit godkänd revisor och ekonomisk konsult på revisionsbyrån PwC i 24 år. Driver egen redo-visningsbyrå sen 2014. Är aktiv i partiet Enhet som verkar för ett nytt ekonomiskt system. Bedöms uppfylla FI:s krav på fi nansiell kompetens.

Sten-Inge Kedbäck, Orust Ledamot okt 2015 – 2018Tidigare VD och bankchef för JAK Medlemsbank. Arbetat i bank drygt 40 år. Bedöms uppfylla FI:s krav på fi nansiell kompetens.

Uffe Madsen, Danmark/VärmlandLedamot 2015 – 2018Lång och gedigen JAK-kunskap. I danska JAK – varit bankchef, biträdande chef för Sparbank Bikupan, Grönland. Ideolog. Bedöms uppfylla FI:s krav på fi nansiell kompetens.

Andreas Bergqvist, Stockholm Ledamot okt 2015 – 2018Civilekonom. Har arbetat som controller och ekonomiansvarig. Har haft fl era ideella revisors-uppdrag.Bedöms uppfylla FI:s krav på fi nansiell kompetens.

Petra Modée, JättendalLedamot 2015 – 2017Väl insatt i JAKs stadgar. Ifrågasättande. Har läst statsvetenskap och juridisk översiktskurs.

Jonas Löhnn, Kalmar (Nyval)Ordförande 2016 – 2017Lagbyggare utan fl ockmentalitet. Djupt ideolo-giskt grundad och väl insatt i sparlånesystemet. Efter år med vädjanden om att bli ordförande känner jag nu att jag måste. JAK ska utvecklas med bibehållen identitet, som folkrörelse och bank. Läs och fråga på www.lohnn.se/jak

Ali Hamidian, StockholmLedamot 2015 – 2017Civilingenjör med doktorsexamen i datakommu-nikation. Ifrågasättande och analytisk. Arbetat som Risk Manager och Task Leader i europeiskt forskningsprojekt. Ideellt aktiv i JAK lokalt.

Av valberedningen icke nominerad kandidat

45grus & guld · 1/2016

Tack!Stämman beslöt förra året att grundinsatsen skulle höjas med 100 kr för alla medlemmar. Vi är överväldigade över att så många medlemmar betalade in den extra 100-lappen så fort. Det visar på ett engagemang och ett ansvars-tagande i medlemskåren, vilket bådar gott för JAK Medlems-banks framtid.

Tack för att du ställer upp på din egen bank!

Ann­Marie SvenssonMedlemschef

Uppskattad föreläsare kommer till stämmanLördagens stämma avslutas med en föreläsning med Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia.

Han arbetade länge som lärare på Chalmers och Handelshög-skolan i Göteborg och fick flera gånger pris som bästa lärare på båda skolorna.

Jörnmark har också skrivit succéböckerna Övergivna Platser och Övergivna Platser Två. De se-naste åren har han gjort mängder av föreläsningar, utställningar samt radio- och TV-program om globalisering och avindustriali-sering.

Se mer: www.jornmark.se

Föreningsstämman har gett valbe-redningen i uppdrag utse styrelse, lekmannarevisorer och etikråd. Vi tackar för förtroendet.

I valberedningens uppdrag ingår att få fram ledamöter med kompetens som krävs för uppdraget, så könsför-delat som det är möjligt, geografisk spridning om möjligt, arbeta opoli-tiskt och religionsfritt. Vi har att:

– Bilda oss en uppfattning om hur styrelsen fungerar, vilka arbetsutskott som finns och hur samarbetsförmå-gan fungerar genom att vara med som observatörer vid styrelsemöten

– Intervjua alla förtroendevalda på riksnivå, VD, vice VD, bankchef, IT-chef och personalrepresentanter som deltar vid styrelsemöten

– Lägga samman våra intryck från styrelsens möten och intervjufrågor

– Ta emot förslag på nya kandida-ter och ta kontakt med alla föreslagna, både gamla och nya, för att ta reda på vilka kompetenser de har och om intresse för ett eventuellt mandat kvarstår. Vi kan som sagt inte lova ett mandat.

– Arbeta utåtriktat mot med-lemmarna genom att fortlöpande skriva berättelse om valberedningens arbete i Grus & Guld, skicka ut brev till LA där vi efterfrågar om det finns potentiella kandidater ute i landet och skriva på valberedningens hemsida www.jakdemokrati.se

– Ta UC och begära in utdrag från belastningsregistret på nominerade till styrelsen samt referenser på nya nominerade

– Arbeta mot FI:s krav och regel-verk och upprätthålla kontakt med FI

– Ta in presentationer och ge

valberedningens motiveringar för de nominerade

– Presentera våra nomineringar till styrelsen innan nomineringarna lämnas för publicering på webben

– Ha koll på mandatperioderna för varje ledamot

– Lägga budget för styrelse, lek-mannarevisorer, etikråd och valbered-ning och föreslå ersättningsnivåer till dem för beslut vid årsstämman

Under verksamhetsåret hade vi en extrastämma i oktober eftersom Finansinspektionen inte godtog den samlade kompetensen i styrelsen. Den akademiska, finansiella kompetensen var för låg. Valberedningen har haft att arbeta mot en handlingsplan som är väldigt tydlig om vilka krav som ställs.

Det finns en risk för banken om det inte passerat igenom valbered-ningens process. Ur ett regelverks-perspektiv är vi helt och fullt en bank med alla krav som följer av det. Valberedningen bedriver ett ständigt pågående arbete för att tillgodose dessa krav.

Valberedningen vill med detta tacka för sig och vi vill även önska stämman lycka till.

Rapport till stämman 2016 – valberedningen

Foto: hanna blomqvist

Valberedningen

Berit Lindqvist, sammankallande

Eva Stenius – deltog inte i arbetet med förslag till etikrådet

Lilly Bendevis Jorge Gonzales Ida Nordin

46 grus & guld · 1/2016

medlemsannonser

MedlemsannonserAnsvarsfull och pålitlig konstnär 65+ söker rum eller mindre lägenhet i Stockholm att hyra till rimligt pris. Kontakta: Olof 0730-31 96 08.

Säljes: Ekologiska barnblöjor. Hälsolitteratur. Furubord m stolar (500:-) Grönbetsat matbord (100:-). TV 21” (100:-). Separator i trä. Säckvåg m vikter. Svar till e-post: a.o.lundin58@gmail.com

Gillar du Fairtrade? Välkommen till Annas Aff är, en butik på nätet med många fi na varor för dig som gillar rättvis handel! www.annasaff ar.com

SVEF-vindkraftandelar säljes pga ändrat boende. Mer info: Helena tel. 0736-770495 / helena.te.gors@gmail.com

Flytta till Torsåker i Ådalen! Ångermanälven, berg, skog och åkrar, mellan Kramfors och Sollefteå. Buss-linje och tågstation. www.prastmon.se Kontakta: fl yttatilltorsaker@gmail.com

Miljöklokt–Smakfullt–Brukbart. Hos oss får den uttjänta gardinen, de avlagda jeansen och den gallrade boken nytt liv. www.butik.battrevarld.nu

Tack alla ni som gav mig sparpoäng så jag kunde få ut mitt efterspar och fi ra jul med mina barn! Vilken fi n julklapp! (Annonskod GG11-0415)

Köp biokol. Ransby biokol i Värmland tillverkar långtidsverkande jordförbätt-ringsmedel. Ring Magnus Neldorin 0706-538647.

Torp, Stuga, Hus hyres av lugn o skötsam 48-årig händig man. i Uppsala eller närområdet. Rökfri, inga djur, stabil inkomst, goda referenser. Tel 070-7225775

Kom till Gashamo shop. Säljer he-minredning. Adress: Skärholmsgången 26.

Läs Ekofilosofi på Hola folkhögsko-la. Kurs på 50 % höst 2016. Miljö- och framtid, relationen människa-na-tur-kultur, teknikens begränsningar. Träff fre-sön 4 gr/term. www.hola.se

Mindre ekologisk gård säljes, uthyres eller bytes mot något i Göte-borgs-trakten, 2 boningshus pendelav-stånd till Stockholm. sofi a@sovut.se

Vego-kursgård uthyres/säljes nära Stockholm. Catering, webbutik, gårdsbutik, 3 ha tomt, odlingsmöjlig-heter, vedeldad pizzaugn, 45 milj sp medföljer. www.alfalfa.se

sparpoäng önskas

Hjälp min familj. Är i ekonomisk kris för att hjälpa min pappa och syskon i nöd. Behöver 2,6 M poäng till mitt efterspar så jag kan fortsätta hjälpa min familj! GG1-0116

Ge en gåva som gör skillnad i ett liv! För att kunna hjälpa min son som är i nödsituation är jag evigt tacksam för varje poäng jag kan få. GG2-0116

Sparpoäng sökes för att åka på kongressen och rösta för fl er fasta tjänster på JAK företags handläggning. GG3-0116

Ensamstående kvinna på 55 år med sjukpension behöver 80.000 sparpoäng för att lösa ut efterspar till tandläkarräkning. Allt tas tacksamt emot. GG4-0116

Är 70+ och har inte en rimlig chans att få ihop poäng så jag kan lösa mitt lån. Tacksam för hjälp eftersom lånet är en ekonomisk belastning. Jag behöver 10 milj. Tack! GG5-0116

Damkläder/barn i trikå, 10 plagg/färger! Barnplaggen görs av stuvbitar! Hållbart och ekologiskt. Ber om 14 miljoner poäng, för att kunna behålla butiken. www.carecollection.se GG6-0116

Jag måste lösa dyra kortkrediter, och behöver 12 miljoner sparpoäng för att slippa efterspara. GG7-0116

Ensamstående pensionär med dålig ekonomi söker ca 8 miljoner sparpoäng för att lösa mitt eftersparande. Alla bidrag tas emot tacksamt. GG8-0116

Pensionerad man i torpstuga önskar stödja mina studerande ungdomar. Tar tacksamt emot sparpoänggåva. Mitt sparpoängbehov är 10.000.000. GG9-0116

Pensionär som sålt huset behöver sparpoäng för att slippa vänta 14 år på eftersparet. GG10-0116

Ensamstående man med två barn söker sparpoäng för att få ut efterspa-randet när det behövs som mest. Alla bidrag tas emot med tacksamt & varmt hjärta! GG11-0116

47grus & guld · 1/2016

Ensamstående kvinna i stort behov av 23 milj poäng för att få ut mitt efter-sparande. Jag lever med mina 4 barn och på låg lön. Stort tack till alla bidrag. GG12-0116

Vi är en stor familj och klarar inte av längre att bo i en liten lägenhet. Hjälp oss med sparpoäng inför husköp! GG13-0116

Ensamstående och utförsäkrad man är i mycket stort behov av 20 milj poäng då min dotter ska studera utomlands. Jag har levt på min dotters inkomst. GG14-0116

Sparpoäng över? 64-årig barnskö-tare saknar sparpoäng för att få efter-sparandet utbetalt. Tacksam för hjälp, ingen summa för liten. GG15-0116

Vore jättetacksam för sparpoäng så att vi kan investera i solceller på vår ekologiska mjölkgård i Sörmland. GG16-0116

Pensionär med stora kostnader för tandvård önskar sparpoäng! Tack på förhand! GG17-0116

På grund av sjukdom (MS) har jag behövt ta ett par mindre lån. Numera är jag sjukpensionär och i stort behov av sp. Tar tacksamt emot poäng. GG18-0116

Här kan JAK-medlemmar annonsera gratis! Max 150 nedslag (inkl blanksteg).

Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt an-nonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod.

Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems-nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev. Vill du annonsera av annan

anledning; skriv namn, medlems-nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, Radannons, Box 216, 541 25 Skövdee-post: jak@jak.se

Nästa nummer av tidningen kommer ut 16 juni 2016. Annonsstopp 9 maj.

Vill du också annonsera?

48 grus & guld · 1/2016

BOLÅN UTAN SPARANDE DE FÖRSTA FEM ÅREN Du som vill låna till ditt boende erbjuds från och med nu ett JAKlån där du kan avstå det bundna sparandet de första fem åren.

Du betalar alltså bara amorteringen och lånekostnaden. De första fem åren är sparfria. Efter fem år dyker det automatiskt upp ett sparande på avin.

INTRESSERAD? RING OSS PÅ 0500 - 46 45 00 OCH LÄS MER PÅ JAK.SE/SPARFRIABOLAN

49grus & guld · 1/2016

Välj rätt ord!Vi har fl yktingbarn som anländer, säger rapporterna. De behöver bostäder. Dessa ödeläggs genom mordbränder, och journalisterna talar om fl yktingboenden, trots att

det gäller barnhem! Barn bor väl på barnhem? Vilken mordbrännare vill riskera rättegång för att ha bränt ett barnhem?

Semantiken har ibland betydelse, och kan ibland hjälpa moralen på traven, tror jag

Bror Stenberg

Efter förra numret reagerade någ­ra läsare på Björn Forsbergs text på sidan 31 om att vi måste tänka bort­om tillväxtsamhällets vanliga lös­ningar för att lösa en migrationskris som varken är tillfällig eller övergåen­de. Grus & Guld bad Björn Forsberg svara på ett av inläggen. I slutänden valde dock insändarskribenten att inte vilja bli publicerad eft ersom hans långa brev behövde kortas kraft igt.

Vi väljer ändå att publicera Björn Forsbergs svar här.

Svar:Omställning centraltI den bästa av världar skulle vi inte ha någon fl yktingkris. Men nu är det inte så.

Grundfrågan blir därför om Sveri­ge och övriga EU ska stänga dörren för fl yende människor och lämna dem åt sitt brutala öde. Eller om vi ska ta ett medmänskligt ansvar för en kris som vi också delvis varit med om att skapa.

Mitt budskap är att en generös fl yktingpolitik (givet hur världen faktiskt ser ut!) gör en samhällsom­ställning än mer trängande. I klar­text: Att vi som samhälle minskar vår resursförbrukning, allt från att dra ned på kött till att på politisk väg reglera bort fl yg och bilorienterad storhandel.

Och där vi gemensamt fi nner nya meningar och arbeten bortom konsumtionssamhället.

Att omställningstanken måste

49grus & guld · 1/2016

Välj rätt ord!Vi har fl yktingbarn som anländer, säger rapporterna. De behöver bostäder. Dessa ödeläggs genom mordbränder, och journalisterna talar om fl yktingboenden, trots att

det gäller barnhem! Barn bor väl på barnhem? Vilken mordbrännare vill riskera rättegång för att ha bränt ett barnhem?

Semantiken har ibland betydelse, och kan ibland hjälpa moralen på traven, tror jag

Bror Stenberg

Efter förra numret reagerade någ­ra läsare på Björn Forsbergs text på sidan 31 om att vi måste tänka bort­om tillväxtsamhällets vanliga lös­ningar för att lösa en migrationskris som varken är tillfällig eller övergåen­de. Grus & Guld bad Björn Forsberg svara på ett av inläggen. I slutänden valde dock insändarskribenten att inte vilja bli publicerad eft ersom hans långa brev behövde kortas kraft igt.

Vi väljer ändå att publicera Björn Forsbergs svar här.

Svar:Omställning centraltI den bästa av världar skulle vi inte ha någon fl yktingkris. Men nu är det inte så.

Grundfrågan blir därför om Sveri­ge och övriga EU ska stänga dörren för fl yende människor och lämna dem åt sitt brutala öde. Eller om vi ska ta ett medmänskligt ansvar för en kris som vi också delvis varit med om att skapa.

Mitt budskap är att en generös fl yktingpolitik (givet hur världen faktiskt ser ut!) gör en samhällsom­ställning än mer trängande. I klar­text: Att vi som samhälle minskar vår resursförbrukning, allt från att dra ned på kött till att på politisk väg reglera bort fl yg och bilorienterad storhandel.

Och där vi gemensamt fi nner nya meningar och arbeten bortom konsumtionssamhället.

Att omställningstanken måste

Tyck till om JAK Medlemsbanks värdegrund, utveckling och verksamhet! Inläggen publiceras även i sin helhet på www.grusoguld.se – där det fi nns möjlighet att kommentera och fortsätta diskussionen.

Som tack för publicerade synpunkter skickar vi ett exemplar av Pär Holmgrens bok Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt.

Gör din röst hörd!Skriv till:Grus & GuldJAK Medlemsbank Box 216 541 25 SkövdeEller mejla: grusoguld@karinbackstrom.se

” Semantiken kan hjälpa moralen på traven” ” Omställning

måste vägleda migrationspolitiken”

vägleda migrationspolitiken. Annars går den aldrig ihop med

visionen om ett hållbart samhälle.Björn Forsberg

Har inte internetNär ni gör Grus & Guld enbart di­gital måste ni vara medvetna om hur svårt det är att läsa digitalt i stora delar av Sverige. Många äldre har

inte heller dator och internetupp­koppling. Själv vill jag av miljöskäl inte ha en Ipad.

Spara tidningen i pappersformatet – jag kommer inte läsa digitalt.

Läsare sedan 20 år

Oturlig åtgärdJag förstår ditt bekymmer och tycker av fl era skäl det är oturligt att jag behövt göra den här åtgärden i år. Avsikten är att så snart som möjligt återigen ge ut fyra tryckta nummer, samtidigt som G & G då står än starkare med den komplet­tering som kommer göras med en uppdaterad webbplats.

Sammy Almedal, vd

”Alla har inte internet”

Otryggt att bli fl er

50 grus & guld · 1/201650 grus & guld · 1/2016

74 procent tycker att Grus & Guld är mycket bra. 24 procent tycker att tidningen är ganska bra. 2 procent anser att den är ganska dålig. Det kan jämföras med för åtta år sedan när läsarna ombads betyg-sätta tidningen på samma sätt, i en professionell läsvärdesundersök-ning. Då svarade 26 procent att tidningen var mycket bra, medan 66 procent tyckte att den var ganska bra. 5 procent ansåg att den var ganska – eller mycket – dålig.

– Ett fantastiskt resultat! sa då Johan Söderström, med erfaren-het av många liknande läsvärdes-undersökningar för analysföreget Marknadsindikator (G&G 4/07).

Idag är svaren på de jämförbara frågorna ännu mer positiva. Underlaget är dock bara knappt en tredjedel så stort – vilket ger anled-ning till stor försiktighet gällande slutsatserna. Men Anders Johansson, på undersöknings-företaget CMA (som Marknadsindikator nu-mer ingår i), menar ändå att resultatet kan tol-

WebbsidaLäs mer och diskutera på tidningens hemsidawww.grusoguld.se

FacebookGilla Grus & Guld på Face-book – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Följ oss på nätet

Respons

Nästa nummer publiceras enbart DIGITALT!Ute: 16 juni som e-tidning på www.grusoguld.seGilla Grus & Guld på Facebook eller anmäl dig till JAKs nyhetsbrev (på www.jak.se) för meddelande om när tidningen är ute. Alla som uppgett e-postadress till JAK kommer även att aviseras via mejl.

Annonsstopp 9 maj

grus & guld · nr 1 2016 · Tidning o

m rättvis eko

nom

i

GuldGruspris: 59 kr

Tidning om rättvis ekonomifrån JAK Medlemsbank

nr 1 · 2016

BOKSLUT FÖR ALLAS BÄSTA

JAK I FÖRÄNDRING

Hållbar handlare

hoffice   ·   DELNINGSEKONOMI   ·    OENIG STYRELSE  ·     LYCKOKICKAR

FINANSIELL STORMVARNING

NORDANSMAK TAR STÄLLNING

1grus & guld · 3/2015

kas som en tendens till fortsatt stor nöjdhet.– De som deltar i den här typen av under-

sökningar brukar vara läsare med en tydlig

åsikt. Ifall ni har en stor grupp av missnöjda läsare borde fl er ha uttryckt det, säger han.

Att döma av de knappt 100 svar som hit-tills kommit in är det goda helhetsbetyget inte taget ur luften. 83 procent uppger att de läser alla, eller de fl esta artiklar. Och 93 procent

hittar något av intresse i varje eller de fl esta nummer. Två tredjedelar delar även med sig av innehållet till vänner, släktingar, grannar,

arbetskamrater eller andra.

Den nya layouten får gott betyg. Samtliga som svarat tycker att den är mycket eller ganska bra. De allra fl esta tycker också att Grus & Guld passar bra som JAKs medlemstidning.

På frågan om hur ni helst vill läsa Grus & Guld vill 96 procent ha fort-satta papperstidningar. De som fö-redrar att läsa på webben, vill där ha kontinuer liga uppdateringar.

Tyvärr har möjligheten inte fun-nits att ställa frågorna i enkäten via

internet banken eller i direkta e-postutskick. Resultatet i sin helhet presenteras på www.

grusoguld.se. Där kan du även fortsätta berät-ta vad du tycker, om du inte föredrar att posta eller mejla dina synpunkter.

Karin Backström

Nästan tre fj ärdedelar ger Grus & Guld helhetsbetyget ”mycket bra” i förra numrets läsvärdesenkät, medan en knapp fj ärdedel tycker att tidningen är ”ganska bra”. Stort tack alla ni som svarat!

– Ett fantastiskt resultat! sa då

hittar något av intresse i varje eller de fl esta nummer. Två tredjedelar delar även med sig

Nästan tre fj ärdedelar ger Grus & Guld helhetsbetyget ”mycket bra” i förra numrets läsvärdesenkät, medan en knapp fj ärdedel tycker att tidningen är ”ganska bra”. Stort tack alla ni som svarat!

vad tycker du om tidningen?Skriv till:Grus & GuldJAK MedlemsbankBox 216541 25 SkövdeEller mejla:grusoguld@karinbackstrom.se

Helhetsbetyg för G&G

Manusstopp för insändare 16 maj

Got� betyg fö

�:

51grus & guld · 1/2016

Intill kön i matbutiken faller några rör med vitaminbrus ur ett ställ. Mannen som råkar ha orsakat raset plockar upp dem, men snart rasar de igen. Flera köande ler. Mannen rycker på axlarna och samlar ihop dem på nytt. Då rasar en massa rör och nu fnissar många av oss i kön. Levande vitami­ner, säger någon. Dolda kameran, de skrat­tar väl åt oss i personalrummet, säger någon annan.

Vi hjälps åt att plocka upp rören och place­ra dem så att de ska ligga kvar. Ett säljknep, säger jag, man måste köpa vitaminer, annars anfaller de. Mer skratt.

Visst är det ett knep att placera lättplocka­de onödigheter intill de långtråkiga kassakö­erna. Är varorna tillräckligt attraktivt expo­nerade så plockar vi gärna ner dem i korgen. Men egentligen är det något annat vi vill ha, det visar våra reaktioner när något oväntat händer. Vi vill skratta och vi vill hjälpas åt.

Det vet marknadsförarna. I överfl ödets tid blir roliga reklamklipp snabbt virala och marknads föring spelar allt oft are på män­niskans vilja att göra gott. Se bara på Ikea som just nu gör reklam för köksmöbler genom att be oss öppna våra hem för grannarna. Eller på Facebook där våra behov av lekande panda­ungar och vänner som gillar oss är en rekord­industri.

Egentligen är det väl just det som lyckof­orskningen har talat om för oss i decennier: När våra absoluta materiella behov är till­fredsställda så blir vi inte mer tillfreds av fl er prylar. Då är det i stället storheter som skoj och gemenskap som ger kickar i våra hjärnors belöningssystem.

Kickar bortom roliga klipp

Man kan tycka att kommersialiseringen av det roliga och snälla är av godo; en stor middag ger lustupplevelser även om den äts vid ett Ikeabord och Facebooklajks är mindre miljöskadliga än plastvitaminer. Men känslorna är bara medlet, Ikea vill sälja sina bord och Facebook vill få in sina annonspeng­ar, inget annat. Därför måste vi hitta andra sätt att skapa kickar. Och jag tror att det är det som händer nu, när svenskarna törstar eft er att få vara till nytta.

Några dagar eft er de fallande vitaminerna gör jag mitt första pass som läxhjälpare för nyss landade ungdomar från länder i krig. Volontärerna är mer än dubbelt så många som ungdomarna, men jag har tur, jag och en annan volon­tär får huka över en svenskabok tillsammans med två killar från Eritrea. När jag ska försöka för­klara ordet ”vispgrädde” genom att rita på vita tavlan så skrattar vi alla fyra åt frustrationen. Lite försik­tigt, men ändå.·

Katarina BjÄrvallJournalist och författare

Katarina Bjärvall:

” Våra behov av lekande pandaungar och vänner som gillar oss är en rekordindustri”

KrönikaFoto: Andreas Lübeck

B POST-TIDNING

Bildkommentar: Sara Elgeholm

JAK MedlemsbankBox 216541 25 Skövdewww.jak.se