grammatik steg 1 - hvnihongo.weebly.com · japanska: jag med mina kompisar klockan sju hemma på...
TRANSCRIPT
Grammatik steg 1
1. Grundläggande skillnader mellan svenska och japanska
Jag tänker börja med att lista fyra särtecken med japanska jämfört med svenska.
Det mest kännetecknande är att verbet alltid kommer sist i meningen. Alltid!
Svenska: Jag ser på film hemma med mina kompisar klockan sju.
Japanska: Jag med mina kompisar klockan sju hemma på film ser.
Det andra är systemet med partiklar. Partiklarna styr vilken funktion orden får i mening. Eftersom subjektet kommer före verbet och objektet efter verbet i svenskan behöver vi inga partiklar för att markera vad som är vad, utan det framgår av var i meningen orden placeras. På japanska kommer som sagt var verbet alltid sist. Detta gör att vi måste visa vad som är subjekt respektive objekt med hjälp av partiklar. (De övriga partiklarna fungerar i mångt och mycket som prepositioner i svenskan så de ställer i allmänhet inte till lika mycket bekymmer ur inlärningssynpunkt).
Svenska: Jag ser på film.
S V O
Japanska: 私わたし
は 映画えいが
を 見み
る。
S O V
Det tredje kännetecknet är att japanska är ett så kallat agglutinerande språk. Detta innebär att man fogar ändelser till slutet av verbet. För att kunna göra detta måste man i många fall böja verbet till en viss form eftersom de olika ändelserna är knutna till specifika verbformer. I steg 1 har ni bara lärt er en verbform, nämligen verbstam. På denna verbform har ni sedan
lagt till ます i olika tempus.
Ett fjärde kännetecken är stilnivåer. På 60-talet i Sverige genomfördes något som kallades för du-reformen vilket innebar att alla blev du med varandra. Det innebar också att tydliga språkbundna artighets- och respektsmarkerande ord och uttryck föll ur bruk till förmån för en mer informell, kamratlig ton. Detta har också gjort att många svenska japanskastudenter har svårt att förlika sig med tanken att det kan behövas olika stilnivå på språket i olika
sammanhang. När ni lägger till ます på verbstammen så blir det artigt.
2. Grundläggande om verb och böjningar
Olika verbformer
I japanska har man olika verbformer. Detta hänger ihop med att japanska, som jag skrev tidigare, är
ett agglutinerande språk. Det hade ju kunnat fungera lättare för den sakens skull men som det är nu
så finns det specifika verbformer som går ihop med specifika ändelser. På svenska är det ingen
skillnad på formen på verbet om vi säger ”vill åka”, ”kan åka”, måste åka” och så vidare, men på
japanska måste man böja verbet till den form som ändelsen hör till.
Exempel:
飲む ことができる
飲み ます たい に行く
飲ま ない なくてもいい
I steg 1 har ni bara lärt er två stycken; lexikonform och i-form (ofta kallad verbstam eller masu-
form).
Lexikonform är den form verbet har när ni slår upp det i ett lexikon. Denna form kan även kallas för
grundform. Eftersom den är som den är är det väl lite starkt att säga att ni har lärt er den. Ni har
snarare fått reda på att den existerar.
i-form är en form som ni böjer verbet till för att bland annat kunna lägga till den artiga ändelsen ま
す.
Olika artighetsnivåer
Ni måste lära er att böja till i-formen om ni skall kunna tala artigt. På japanska markerar man respekt
genom språkliga finesser som specifika verbböjningar på ett helt annat sätt än på svenska. Om ni
skall tala formellt så måste ni ändra verbet till verbstam och sedan lägga till ”masu”. Om ni väljer att
avsluta med lexikonformen så betyder meningen exakt samma sak, men den blir inte lika artig.
Exempel:
Informellt tal
Formellt tal
私わたし
はテレビを見み
る
Jag ser på TV
私わたし
はテレビを見み
ます
Jag ser på TV
Båda sätten att säga meningen på är lika korrekta sett till grammatiken, men beroende på
sammanhang lämpar sig det ena bättre än det andra.
Anledningen till att jag har valt att endast lära ut formellt tal först är tvådelad. Det första är att det är
bättre att tala artigt än oartigt. Det andra är att det är lättare att böja i artighetsformen i de fyra
tempus (”tidsformer”) som finns i japanskan. När det gäller de informella formerna är det svårare
eftersom olika tempus läggs på olika verbformer. Alla tempus i artighetsform utgår däremot från
samma verbform; i-formen.
ます i olika tempus
Betydelse
飲みます
飲みません
飲みました
飲みませんでした
dricka
inte dricka
drack
drack inte
Jämför med hur det blir i kortform.
Kortform i fyra tempus verbböjning betydelse
飲の
む
飲の
まない
飲の
んだ
飲の
まなかった
Lexikonform
a-form
ta-form
a-form
Dricka
Dricker inte
Drack
Drack inte
Hur man böjer verbet till i-form
För att kunna böja verbet korrekt måste ni känna till om det är ett e-dan/i-dan-verb, ett u-verb eller
ett oregelbundet verb. Har ni väl koll på det så kan ni böja alla verb korrekt eftersom
böjningsreglerna är regelbundna.
1) e-dan/i-danverb
E-dan/i-danverb slutar alltid på る i lexikonform och det är alltid en e- eller i-stavelse framför る.
Ibland förekommer det dock att ett verb som har en i- eller e-stavelse framför る inte är ett e-dan/i-
dan-verb men i 90% (min gissning) av fallen fungerar det. Regeln är egentligen bättre för att tydligt se
vilka som inte är e-dan/i-dan-verb. Om stavelsen som är före る inte är en e- eller i-stavelse så vet
man med 100% säkerhet att det är ett u-verb.
2) u-verb
U-verb kan sluta på vilken som helst av u-stavelserna utom ゆ. Det finns vissa u-verb som slutar på る
och har en i- eller e-stavelse framför る, men de är få och i regel är den typen av verb e-dan/i-dan-
verb.
3) Oregelbundna verb
Det finns bara två stycken oregelbundna verb i japanskan. Dessa är くる (komma) och する (göra).
Det som gör dem oregelbundna är att det inte bara är sista stavelsen som ändras utan även den
första. När man väl har gjort om verbet till i-form är det emellertid bara att sätta på masu i valfritt
tempus precis som vanligt.
Exempel på böjningar för e-dan/i-dan-verben; ta bort る。
lexikonform
Verbstam
Artigt/formellt
食た
べる
居い
る
見み
る
食た
べ
居い
見み
食た
べます
居い
ます
見み
ます
Exempel på böjningar för u-verb
Ändra u-stavelsen till dess motsvarande i-stavelse
lexikonform Verbstammen Artigt /formellt
書か
く
飲の
む
ある
死し
ぬ
書か
き
飲の
み
あり
死し
に
書きます
飲みます
あります
死にます
De orgelbundna ändras helt. Man tar både bort る och ändrar den stavelse som blir kvar.
lexikonform
Verbstam
Artigt/formellt
来く
る
する
来き
し
来ます
します
Partiklar
Partiklarna är småord vars funktion är att vissa hur ordet skall förstås i meningen eftersom ordens
roll inte bestäms av var i meningen de står. De placeras alltid efter det ord de hör till. Förutom は och
を går alla partiklar att översätta till en svensk preposition (till, med och så vidare).
は markerar den/det vi talar om
を markerar det direkta objektet
も även, också (blanda inte ihop det med ”och”)
の genitiv (min, din o.s.v.)
と tillsammans med (sätts efter kompisar, arbetskamrater osv. Blanda inte ihop det med
det と som man sätter mellan substantiv)
で 1) med (om det står bakom ett redskap av något slag).
2) markerar den plats en handling utförs på/i (om det står bakom en plats)
に 1) markerar tid och placeras bakom veckodagar, tider osv.
2) markerar plats något befinner sig på (blanda inte ihop det med で som markerar
platsen där något händer)
3) markerar riktning dit någonting/någon färdas.
から från (plats eller tid).
まで till (plats eller tid).
Formellista för de meningsstrukturer som ni kommer att lära er.
1 Något är något.
S は S です
S の S です
S も S です
S と S です
2 Något finns på en plats
Plats に Sak がある
Plats に Sak が居い
る
3 Göra något med något (Subjekt Objekt Verb)
Ngn は Ngt を V
4 göra något på en plats
Ngn は Plats で Ngt を V
5 Färdas till en plats
Plats に V
Plats に Fordon で V
6 Gör något med hjälp av ett redskap
S で S を V
7 Åker för att göra ngt
8. Gör något en viss tid
V-stam+に行く
Tid に V
1 Något är något.
Det vi började med på steg 1 var att lära oss självintroduktion och hälsningsfraser. I samband med
det lärde ni er på ett naturligt sätt den grundläggande meningsstrukturen på japanska.
S は S です = Något är något
För att säga att något är något använder ni er av ”S wa S desu”. ”S” kan vara vilket substantiv som
helst. Tänk på att は bara har som funktion att markera vad vi talar om. Verbet kommer som jag
nämnt tidigare alltid sist så det är です som betyder ”är”.
私わたし
は生徒せいと
です。 Jag är student.
私わたし
は日本人にほんじん
です。 Jag är japan.
Samma meningsstruktur går även att göra om till en fråga genom att sätta ”ka” på slutet av
meningen. Ni kan, som i första meningen, ha med frågeord som ”nan/nani” eller, som i andra
meningen, göra det till en fråga genom att helt enkelt lägga till か.
これは何なん
ですか。 Vad är det här?
私は日本人ですか。 Är jag japan?
Om ni vill ändra tempus på påståendet så måste ni böja です till respektive tempus. Det är bara på
slutet av meningen som det ändras.
私わたし
は生徒せいと
です Jag är student
じゃありません Jag är inte student
でした Jag var student.
じゃありませんでした Jag var inte student
S も S です = Något är också något
För att säga att ”något också är något” använder ni も istället för は. Tänk på att ”mo” alltid måste
kunna kopplas till något som har sagts tidigare.
私わたし
も生徒せいと
です。 Jag är också student
私わたし
も日本人にほんじん
です。 Jag är också japan.
Om ni böjer です till nekande form så ändrar も betydelse från ”även/också” till ”inte heller”
これもりんごじゃありません Det här är inte heller ett äpple
私わたし
も日本人にほんじん
じゃありません Jag är inte heller japan.
S の S です = Någots något
De har inte possessiva pronomen i japanskan, men det går att bilda sådana genom att ta till
exempel ”watashi” och lägga till ”no” efter. Betydelsen ändras då från ”jag” till ”min”.
私わたし
のペンぺ ん
です。
これは山田やまだ
さんの本ほん
です。
Min penna
Det här är Yamadas bok.
Partikeln ”no” kan även användas för att visa på tillhörighet. Det kan underlätta att tänka på
engelskans ”of”.
私わたし
は Hvitfeldtska の教師きょうし
です。
日本語にほんご
の教科書きょうかしょ
です。
Jag är lärare på Hvitfeldtska
En japansk lärobok/japanskabok
S と S です = Något och något
För att rada upp flera substantiv så kan ni använda と. Tänk på att ”to” endast kan användas för att
säga flera substantiv på raken. Om ni vill säga flera adjektiv eller verb på raken så måste ni dessvärre
böja dessa till speciella former som kallas för ”te-form”.
これは消け
しゴムご む
と教科書きょうかしょ
です。
Det här är ett suddgummi och en lärobok.
Tänk på att inte blanda ihop ”mo” och ”to”. ”mo” betyder ”också/även” medan ”to” helt enkelt
betyder ”och”.
2 Plats に Ngt が V = Något finns på en plats
När vi väl hade fått kläm på ”S +partikel+ S”-strukturer var det dags att introducera användningen av
verb. Det jag började med för att få så god användning som möjligt för de olika ord ni hade lärt er i
tidigare moment var att lära ut hur man säger att ”något/någon finns på en plats”.
På japanska skiljer man på levande varelser (som dessutom kan röra sig av egen vilja) och döda
föremål och använder två olika verb där vi bara använder ”finnas”. Verbet ある används för ting
medan 居い
る används för levande varelser.
Plats に Sak がある = Något finns på en plats
Ni börjar med att säga platsen som något finns på följt av partikeln に och sedan lägga till Sak + ga
aru.
町まち
に郵便局ゆうびんきょく
がある I staden finns ett postkontor.
日本にほん
に東京とうきょう
がある I Japan finns Tokyo.
教室きょうしつ
に黒板こくばん
がある Det finns en svarta tavla i klassrummet.
ある är ett u-verb så ni böjer det genom att ändra ”ru” till ”ri”.
町まち
に郵便局ゆうびんきょく
がありました Det fanns ett postkontor i staden.
日本にほん
に Stockholm がありません Stockholm ligger inte i Japan.
教室きょうしつ
に黒板こくばん
がありませんでした Det fanns inte en svarta tavlan i klassrummet.
Plats に Sak が居る = Någon finns på en plats
Om ni skall säga att det finns någon levande varelse som en elefant, en kamel, en elev eller varför
inte en lärare så behöver ni använda 居い
る istället för ある.
教室きょうしつ
に先生せんせい
が居い
る Det finns en lärare i klassrummet
日本にほん
に日本人にほんじん
が居い
る Det finns japaner i Japan
動物園どうぶつえん
に像ぞう
と駱駝ら く だ
が居い
る I djurparken finns en elefant och en kamel.
居い
る är till skillnad mot ある ett e-dan/i-dan-verb. Detta innebär att ni tar bort る helt och lägger till
tempusböjningarna.
教室きょうしつ
に先生せんせい
が居い
ません Det finns inte en lärare i klassrummet
動物園どうぶつえん
に像ぞう
と駱駝ら く だ
が居い
ました I djurparken fanns en elefant och en kamel.
3 Ngn は Ngt を V = Göra något med något (Subjekt Objekt Verb)
Om ni skall säga att ni gör något med något så måste ni markera objektet med partikeln を. Vi
behöver inte använda någon partikel på svenska för att markera objektet eftersom det markeras
genom att vi sätter det efter verbet. Objektet är alltid det substantiv som kommer efter verbet. Så
fort man har ett direkt objekt så behövs partikeln を på japanska.
Svensk ordföljd
japansk ordföljd
Jag äter äpple
Jag dricker kaffe
Jag äpple äter
Jag kaffe dricker
Allt är inte guld som glimmar. Jag har sagt att objektet alltid kommer efter verbet men det är inte
alltid att man har ett objekt i meningen. Alla verb kan nämligen inte ta objekt. Ni behöver därför vara
medvetna om vilken typ av verb det är som ni har att göra med. Ett direkt objekt i mening är alltid ett
föremål eller en person som blir direkt påverkad av den handling som utförs.
Exempel på verb som tar direkt objekt är äta, dricka, läsa, skriva, se, höra och så vidare. Exempel på
verb som inte tar direkt objekt är stiga upp, lägga sig, sova, brinna, återvända och så vidare. De verb
som tar direkt objekt kallas för transitiva verb. De verb som inte tar direkta objekt kallas för
intransitiva verb. Ni kan bara använda objektsmarkören ”wo” i meningar där ni har ett transitivt verb.
Det finns många par med transitiva och intransitiva verb.
Brinna Bränna
Sjunka Sänka
Vakna Väcka
Om ni testar att göra en mening på svenska så märker ni om det verb ni använder är transitivt eller
intransitivt och om det går att använda tillsammans med ett objekt. Om det inte låter rätt på svenska
så vet ni att ni inte kan använda ”wo” i den japanska meningen. Ett problem är dock att det finns fler
transitiva/intransitiva verbpar på japanska än svenska. Se appendix för en mer utförlig lista än den
ovanstående.
Rätt Fel
Jag vaknar klockan sju.
Båten sjunker
Jag väcker klockan sju
Jag sjunker båten.
Det vi talar om markeras med は och det vi gör något med markeras med を. Kom ihåg att verbet
alltid kommer sist.
先生せんせい
は日本語にほんご
を教おし
える Läraren lär ut japanska
私わたし
はぶどうを買か
います Jag köper vindruvor
Kalle は映画えいが
を見み
る Kalle ser på film
4 Plats で Ngt を V = Göra något på en plats
För att markera att en handling utförs på en plats använder ni partikeln で efter platsen. Tänk på
skillnaden mellan att göra något på en plats och att något finns på en plats. Att vara på en plats
kräver ingen aktiv handling.
会社かいしゃ
で友達ともだち
と話はな
す Jag pratar med en kompis på företaget
喫茶店きっさてん
でコこ
ーヒひ
ーを飲の
む Jag dricker kaffe på ett kafé
パンぱ ん
屋や
でパンぱ ん
を買か
う Jag köper bröd på bageriet.
Tänk på att det inte alltid blir ” で” bara för att ordet ”på” är med i den svenska meningen. Vi
använder nämligen på ibland när vi syftar till ett direkt objekt. Om det är en mening med ett direkt
objekt så skall ni använda を istället.
テレビて れ び
で見み
る Jag ser på (platsen) TV/ Jag ser med TV
テレビて れ び
を見み
る Jag ser på TV
5. Sak で V= använda ett redskap för att göra något
Det finns ett annat sätt att använda で, nämligen att markera att ni använder ett redskap för att
utföra handlingen. Ni sätter då partikeln で efter föremålet ni använder. で kan i dessa fall
direktöversättas till ”med hjälp av” på svenska.
バスば す
で行い
く åker med (hjälp av) buss
ペンぺ ん
で書か
く skriver med (hjälp av) penna
6 Plats に V = Färdas till en plats
Om ni skall markera riktning så behöver ni använda riktningsmarkören に. Ni sätter に efter platsen
ni färdas till. Verbet ni använder måste vara ett som uttrycker rörelse. De verb som ni har lärt er som
uttrycker rörelse är åka, komma och återvända.
山本やまもと
さんは木曜日もくようび
に東京とうきょう
に Yamamoto åkte inte till Tokyo i torsdags
行い
きませんでした。
宇宙人うちゅうじん
は地球ちきゅう
に来き
ました Utomjordingen kom till jorden
私わたし
は家いえ
に帰かえ
ります。 Jag skall återvända hem.
Det går givetvis att kombinera platsen med fordonet ni använder för att ta er dit.
山本やまもと
さんは木曜日もくようび
に東京とうきょう
から京都きょうと
まで電車でんしゃ
で行い
きませんでした。
Yamamoto åkte inte tåg från Tokyo till Kyoto i torsdags.
7 V-stam+に行く = Åker för att göra ngt
På grund av hur språket är uppbyggt så kommer ni inte att lära er att binda ihop huvudsats och bisats
under steg 1. Det finns dock ett sätt att använda två verb i samma mening. Om ni utgår från
verbstammen och lägger till に行く så säger ni att ni åker för att göra något. Meningsuppbyggnaden
är likadan som tidigare fast ni lägger till に行く på verbstammen istället för ます.
私わたし
は食た
べます。 Jag äter
私わたし
は食た
べに行い
きます。 Jag åker för att äta.
Om ni skall markera vad ni skall göra på en plats ni åker till blir det som exemplet nedan.
私わたし
は町まち
に行い
きます。 Jag åker till staden.
私わたし
は町まち
に食た
べに行い
きます。 Jag åker till staden för att äta.
8. Tid に V =Gör något en viss tid.
”Ni” går bara att lägga till efter tid som är kvantifierbar. Det vill säga om det lika gärna kan vara vid
flera tillfällen. ”Varje dag” sätter ni alltså inte partikeln ”ni” efter. I sin enklaste form tar ni bara och
lägger till ett verb efter en tid något sker.
8はち
時じ
に起お
きる。 Stiger upp klockan 8.
1 0じゅう
時じ
に寝ね
る。 Lägger mig klockan 22.
Ni kan lägga till ett subjekt framför tiden om ni vill.
映画えいが
は七時しちじ
に始はじ
まる。 Filmen börjar klockan sju.
授業じゅぎょう
は9く
時じ
に終お
わる。 Lektionen slutar klockan nio.
Eller så kan tiden stå framför handlingen.
日曜日にちようび
に喫茶店きっさてん
でコーヒーを飲の
みました。Jag drack kaffe på ett kafé i söndags
Kooooooombooooooootajm
Det är givetvis möjligt att kombinera alla olika delar och bygga längre meningar. De är ju sanningen
att säga lite otympliga men det är bra mycket bättre än att säga en mening åt gången och upprepa
samma verb hela tiden.
私わたし
は行い
く
Jag åker.
私わたし
は七時しちじ
に行い
く
Jag åker klockan sju.
私わたし
は七時しちじ
に友達ともだち
と行い
く
Jag åker klockan sju med en kompis
私わたし
は七時しちじ
に友達ともだち
とバスば す
で行い
く
Jag åker buss med en kompis klockan sju.
私わたし
は七時しちじ
に友達ともだち
とバスば す
で町まち
に行く
Jag åker buss med en kompis till staden klockan sju.
私わたし
は七時しちじ
に友達ともだち
とバスば す
で町まち
に食た
べに行い
く
Jag åker buss med en kompis till staden klockan sju för att äta.
私わたし
は七時しちじ
に友達ともだち
とバスば す
で町まち
にすしを食た
べに行い
く
Jag åker buss med en kompis till staden klockan sju för att äta sushi