Planera, projektera och bygg för enkel och hållbar avfallshantering i MalmöGÖR RUM FÖR MILJÖN

2

Vi människor är bekväma av oss. Samtidigt vill vi göra det som vi vet är rätt. Ibland är det svårt att förena dessa två faktorer. Vi på VA SYD vill ändra på det – vi vill att det ska vara lätt att göra rätt! Genom att sortera avfallet kan materialet återvinnas och bli till nytta igen. Med den här skriften vill vi under­lätta för Malmös invånare att göra på rätt sätt med sitt avfall, så att varje avfallsslag hamnar där det ska.

Den här skriften vänder sig till dig som är verksam i bygg­ och fastighets­ branschen, antingen som arkitekt, byggherre, förvaltare eller på myndighets­ sidan. Du utformar människors framtida fysiska miljö i ditt dagliga arbete. Vi vill ge vägledning om vad du ska tänka på för att avfallsutrymmen ska fungera bra både för avfallslämnare och för dem som hämtar avfallet.

Vi som tagit fram dessa råd och anvisningar är Avfallsavdelningen på VA SYD, i samverkan med andra kommunala förvaltningar och berörda yrkesgrupper. Informationen är i huvudsak inriktad på avfallshanteringen i flerbostadshus.

Det ska vara lätt att göra rätt

3

InnehållAllmänna riktlinjer 5

Olika sorters avfall från hushåll 6

Avfallshantering för verksamheter 7

Avfallsinsamling – på olika sätt 9

Olika system för avfallshantering 10

Transportvägens utformning 12

Avfallsutrymmets utformning och trivsel 14

Dimensionering 19

Vilka avfallsbehållare behövs? 20

Exempel på bra avfallsrum 21

Litteraturförteckning 22FOTO: FTI

4

Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att det lo-kala systemet fungerar gentemot kommunens insamlings-system och att det finns tillräckliga avfallsutrymmen för både boende och lokalhyresgäster.

Det finns några centrala hänsyn som gäller vid all utformning av avfallsutrymmen och miljön runt omkring utrymmena:

> Utrymmen för avfall ska vara väl tilltagna. > Det ska vara möjligt att lämna alla fraktioner av hushålls­

avfall, det vill säga ”den vanliga soppåsen”, matavfall och grovavfall.

> Det är bra om även återvinningsmaterial kan lämnas i avfallsutrymmet.

> Välj ett flexibelt system så att det finns beredskap för ytterligare krav på sortering som kan komma i framtiden.

> De boende ska känna trivsel när de lämnar sitt avfall och uppleva att det är lätt att göra rätt vad gäller avfalls­sorteringen.

> Det ska vara lätt att hålla rent i ett avfallsutrymme. > Avfallshanteringen ska inte orsaka olägenhet i form av

lukt, buller eller skadedjur. > All utrustning, in­ och utpassering ur avfallsutrymmena

samt informationsmaterial ska vara anpassade till funktionshindrades behov.

> All hantering av avfallsbehållare ska följa de arbetsmiljö­krav som finns i Sverige, för att undvika arbetsskador hos hämtningspersonalen.

> Avfallshanteringen ska uppfylla gällande lagar och före­skrifter, se nedan.

VIKTIGA LAGAR OCH REGLER:

> Föreskrifter om avfallshantering för Malmö stad. > Miljöbalken, främst kapitel 1 och 15

(avfall och producentansvar). > Avfallsförordningen, om kommunens ansvar för hushålls­

avfall, om farligt avfall, elektriska och elektroniska produkter mm.

> Byggnadsverkslagen BVL, Byggnadsverksförordningen BVF och Boverkets Byggregler BBR, om funktionskrav vid utformning.

> Arbetsmiljölagen AML, om arbetsmiljöaspekten. > Plan­ och bygglagen PBL om markanvändning, placering

av byggnader, modernisering osv.

I den här skriften hittar du detaljerad information om hur dessa punkter uppfylls.

Allmänna riktlinjer

5

6

I ett hushåll uppkommer en mängd olika slags avfall. Sorter-ingen i olika fraktioner blir bättre om det är enkelt att lämna det sorterade avfallet nära bostaden.

HUSHÅLLSAVFALLI ett flerbostadshus måste de boende kunna lämna allt sitt hushållsavfall, vilket omfattar följande delar:

> Restavfall, innehållet i soppåsen som man har i köket. Restavfall kallas det eftersom det är det som blir över efter att man har sorterat ut de rena avfallsslagen.

> Matavfall, som sorteras ut i papperspåse i köket. Påsen lämnas sedan i särskilda bruna kärl. Matavfall kan också sorteras ut med hjälp av en avfallskvarn som ansluts till köksavloppet. Som matavfall räknas matrester och hushållspapper.

> Grovavfall ska kunna lämnas i en tillfällig container med jämna mellanrum eller i ett särskilt grovavfallsrum. Grov­avfall är hushållsavfall som inte kan läggas i ett vanligt avfallskärl, till exempel cyklar och trasiga möbler.

Dessa avfallsslag hämtas genom kommunens försorg, via VA SYDs entreprenör i det aktuella området. Abonnemang tecknas hos VA SYDs kundservice.

ANNAT SORTERAT AVFALLDet uppkommer även andra typer av avfall i ett hushåll. Om även dessa kan lämnas i eller i anslutning till fastigheten innebär det bättre service för de boende samtidigt som det uppmuntrar till sortering. Avfallsslagen nedan är antingen farligt avfall eller lyder under producentansvar, vilket inne­bär att det är varje medborgares skyldighet att sortera ut dem och se till att de hamnar på rätt ställe. Det är fastig­hetsägarens skyldighet att upplysa om var de ska lämnas om de inte tas omhand i anslutning till fastigheten.

> Förpackningar och tidningar kan med fördel lämnas i avfallsutrymmet. Finns inte möjligheten att lämna det där ska de boende hänvisas till en återvinningsplats. Sorteras de här materialen ut ordentligt minskar mängden restav­fall betydligt, vilket minskar totalkostnaden för avfalls­hanteringen. Förpackningsmaterialen är glas, metall, plast och kartong samt tidningar.

> El- och elektronikavfall kan också samlas in i fastigheten, i annat fall ska de boende hänvisas till en återvinnings­central. El­avfall samlas i permanenta eller tillfälliga elek­tronikhäckar. El­avfall omfattar alla uttjänta produkter som har sladd eller batteri. De innehåller farliga ämnen och ska hanteras som farligt avfall och förvaras regnskyddat.

Olika sorters avfall från hushåll

Bilden visar viktfördelningen för det blandade hushållsavfallet från ett lägenhetshushåll. Ungefär hälften av hushållsavfallet utgörs av matavfall. En fjärdedel är förpackningar och tidningar och resten är restavfall, som t ex blöjor och föremål som inte är förpackningar. Källa: VA SYD.

LÄS MER i rapporten RVF Utveckling 2004:08 ”Hantering av grovavfall, elektriskt och elektroniskt avfall samt farligt avfall i flerfamiljshus” samt i RVF Rapport 2003:07 ”Studie av fastighetsnära insamlingssystem för hushållens farliga avfall i Sverige”, finns på www.avfallsverige.se.

> En service som det är enkelt att erbjuda de boende är insamling av småbatterier, lågenergilampor och glöd-lampor. Även lysrör kan samlas in i fastigheten.

Dessa avfallsslag hämtas av någon fristående entreprenör. Det kan vara bra att göra en prisjämförelse för det aktuella området. En förteckning på entreprenörer hittar du längst bak i skriften.

> Övrigt farligt avfall tas oftast inte om hand av fastighets­ägaren, utan de boende hänvisas till att lämna avfallet på en miljöstation, som finns på återvinningscentralerna och vissa bensinstationer. Farliga avfallsprodukter från hushåll är till exempel spillolja, färgrester, lösningsmedel och kemikalier. Det ställs särskilda krav på utrymmen för och hanteringen av farligt avfall.

≠ Matavfall (52%)

≠ Trädgårdsavfall (1%)

≠ Tidningar (7%)

≠ Pappersförpackningar (5%)

≠ Hårdplastförpackningar (2%)

≠ Glas, färgat (1%)

≠ Glas, ofärgat (3%)

≠ Metallförpackningar (1%)

≠ Farligt avfall (1%)

≠ Elavfall (1%)

≠ Övrigt (26%)

7

Den här skriften behandlar i första hand avfallshanteringen i flerbostadshus, men samma grundprinciper gäller även för verksamheter där hushållsliknande avfall uppstår.

Bra avfallsutrymmen behövs även i till exempelvis skolor, förskolor, butiker, restauranger och vårdinrättningar.

Ofta kan en verksamhet, till exempel en frisersalong eller ett café, vara inhyrd i ett flerbostadshus. Då bör man tänka lite extra på hur avfallshanteringen ska skötas. Det är oftast en fördel om verksamhetens avfallshantering är skild från

de boendes. Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att avfall som uppkommer i fastigheten tas omhand på rätt sätt och att tillräckliga utrymmen finns för både de boendes och eventuella verksamheters avfall.

Om verksamheten hanterar livsmedel ställs särskilda krav. Utrymmet där avfallet förvaras ska vara utformat så att det är lätt att både hålla rent och fritt från skadedjur. Det bör vara nedkylt för att förhindra dålig lukt. Det kan också behövas en fettavskiljare för att minska risken för att för mycket fett kommer ut i avloppsledningarna.

Avfallshantering för verksamheter

9

Avfallsinsamling – på olika sätt

Tidigare har det vanligaste varit att hushållen lämnar sitt avfall i ett avfallsrum inne i fastigheten. Idag är detta bara ett av många olika system för att samla in avfall. Det är inte heller nödvändigt att varje fastighet har sitt eget system. Flera fastigheter kan ha en gemen-sam avfallshantering. I vissa områden med till exempel grupphus kan det vara omöjligt för sopbilen att nå fram till de enskilda husen. Då är det nödvändigt med en gemensam lösning.

De som ska slänga avfall ska kunna göra det i närheten av bostaden. Vid ny­ och ombyggnation bör avståndet för att lämna avfall inte överstiga 50 meter och vägen dit bör vara i naturlig färdväg. Samtidigt är det ur hämtningssyn­punkt bra att placera avfallsutrymmen i utkanten av ett bostadsområde, så att man aldrig behöver köra in bland människor och bostäder. Det bör också finnas möjlighet att lämna sorterat avfall. Utrymmet och behål­larna ska vara tydligt skyltade med all den information som kan behövas. Om det är ett rum ska det vara ljust, ventilerat och lättstädat. Andra saker att tänka på är tillgängligheten och arbetsmiljön för dem som hämtar soporna, säkerhet och att avfallshanteringen inte ska störa närboende.

Det är i planeringsstadiet man har störst möjlighet att påverka hur avfallshanteringen kommer att fungera i ett område. När man väljer vilket system som ska användas

och hur det ska placeras ska man ta största möjliga hänsyn till att sopbilar inte bör backa för att komma åt att tömma avfallet. För både ombyggnad och nybyggnad av avfallsutrymmen och även för de flesta andra system krävs bygglov och bygganmälan.

SORTERING UTE ELLER INNEI ett rum, antingen det ligger inne i fastigheten eller utan­för, är det enkelt att ordna så att de boende kan lämna olika typer av avfall, även återvinningsmaterial. För de andra system som finns redovisade här bör man fundera på hur insamling av större hushållsavfall som inte går igenom inkastöppningen och till exempel tidningar och förpackningar kan lösas, eftersom systemen är byggda för att i huvudsak ta hand om restavfall (soppåsen) och möjligen matavfall.

ANPASSAT MEN FLEXIBELTBehoven och förutsättningarna ser olika ut i olika områden. Ett barnrikt område ger mycket blöjor medan ensamhushåll i små lägenheter har en annan samman­sättning på sitt avfall. Tillgängligheten ska vara god för alla som ska nyttja avfallssystemet, även funktions­hindrade. Det är viktigt att se till helheten och lämna utrymme för framtida förändringar. Ändrad lagstiftning kan till exempel innebära att fler fraktioner ska samlas in, vilket kräver en omstrukturering i insamlingssystemet.

10

AVFALLSRUM I FASTIGHETENI äldre fastigheter är avfallsrummen ofta små och dåligt ventil­erade. Ska man bygga nytt finns alla möjligheter att skapa ett utmärkt utrymme för avfallshantering inne i fastigheten. Det ska vara väl tilltaget, låsbart, ventilerat och isolerat på ett sätt som hindrar skadedjur från att ta sig in. Dagsljusinsläpp gör rummet ljusare och luftigare. Avfallsrummet ska ligga i markplan, nära den plats där sopbilen stannar. Det får inte placeras så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas eller där livsmedel förvaras. Det får inte heller placeras så att avfall behöver transporteras genom allmänna utrymmen i direkt anslutning till bostäder eller arbetslokaler. Läs mer om avfallsrummets utformning i kapitlet ”Avfallsutrymmets utformning och trivsel”.

SEPARAT MILJÖHUSDet fristående miljöhuset har samma funktion som ett avfallsrum inne i fastigheten. En ytterligare aspekt är att man kan optimera placeringen, så att tillgängligheten blir god både för dem som lämnar avfall och för dem som hämtar det. Ett miljöhus kan med fördel förses med fönster och utseendet kan anpassas till omkringliggande bebyggelse.

ÖPPEN SORTERGÅRDDetta är en enklare form av miljöhus, där väggarna är utfor­made som en pergola och hela ytan har tak.

SKÅP ELLER FRISTÅENDE KÄRLAtt ställa upp sopskåp eller fristående kärl på lämplig yta utomhus kan vara ett alternativ om det är svårt att lösa avfallshanteringen på annat sätt. Tänk på risken för dålig lukt, skadedjur och brandtillbud. Kärl för de olika mate­rialslagen kan antingen vara integrerade i en modul eller förvaras i skåp av trä eller betong.

Diskutera gärna ditt val av system med oss på VA SYD. Våra kontaktuppgifter hittar du längst bak i broschyren.

Olika system för avfallshantering

11

PERMANENT CONTAINERPermanent utplacering av container kräver bygglov. Contai­ner kan användas antingen för grovavfall eller för restavfall ­ dock inte ihopblandat. Placeringen är viktig, containern bör inte stå i närheten av friskluftsintag, bostadsfönster, balkonger eller uteplatser. Den ska vara utformad så att inte barn kan krypa in i den. Tänk på risken för brand och dålig lukt. Marken under containern måste kunna bära fordon och tyngden av en full container. Det måste också finnas en relativt stor, fri köryta framför.

UNDERJORDISKA BEHÅLLAREBehållarna har en del ovan jord, med en inkastlucka, medan den större delen ligger under jord. Den här typen av behål­lare kan nyttjas både för matavfall och för den vanliga soppåsen. Behållarna bör placeras en bit ifrån bostadshus, med tanke på lukt, buller och brandrisk. Hämtningen sker maskinellt med lyftkran.

SOPSUGSopsugsystem innebär att avfallet transporteras med hjälp av vakuum i slutna rörsystem under mark, till en central upp­samlingsstation eller till en sugbil. Systemet kan hantera an­tingen osorterat avfall, eller sorterat avfall i flera fraktioner.

AVFALLSKVARNARMed en avfallskvarn installerad i köksavloppet blir det enkelt att sortera ut matavfallet. Lösningen förutsätter separata ledningar från köksavloppet till en avskiljnings­tank där det malda matavfallet samlas. Detta hämtas sedan med en slamsugbil.

TÄNK PÅ: Flera av ”utomhussystemen” nedan kräver att man funderar lite extra på hur man skyltar på ett bra sätt. Det måste även finnas information om hur övrigt avfall, till exempel grovavfall, förpackningar, tidningar och farligt avfall ska hanteras. Kanske bör en del inkastluckor vara låsta, för att undvika att obehöriga slänger sopor där och för att upp­rätthålla god sortering. Inkastluckor ska kunna nås och öppnas av funktionshindrade, men samtidigt vara barnsäkra.

För samtliga avfallslösningar gäller att avståndet från uppställningsplatsen, sopskåpet eller inkastet till närmaste ventilationsintag, bostadsfönster, balkong eller uteplats ska vara minst 8 meter för att undvika att de boende störs.

12

Tillgänglighet är nyckelordet när det gäller att skapa en säker och effektiv avfallshantering. Det gäller både områ-det utanför och inne i avfallsutrymmet. God tillgänglighet gynnar både de som lämnar avfall och de som hämtar det.

Beskrivningarna som följer gäller i första hand ett vanligt avfallsrum, inne i fastigheten eller i separat miljöhus. Varje teknik kräver sina speciella lösningar, men tankesättet är ofta detsamma. Fastighetsägaren ansvarar för att nytto­fordon, som sopbilar och slambilar, kan ta sig fram till fastigheten.

MELLAN HÄMTFORDON OCH AVFALLSBEHÅLLARETransportvägen fram till avfallsutrymmet och avfalls­ behållarna ska vara lättframkomlig. Manuell hämtning av sopkärl och behållare kräver jämn, hårdgjord transport­ väg utan trösklar och trappsteg eller trånga passager.

DETTA GÄLLER FÖR LUTNING OCH AVSTÅND:

> Lutningen mellan behållarplats och lastplats bör inte överstiga 1 meter på 20 meter, men får max vara 1 meter på 12 meter. Detta gäller även tillfartsvägen som används av de boende, som dessutom ska vara minst 1,5 meter bred.

> Transportvägen ska ha en fri bredd på 1,2 meter vid rak passage. Vid tillfälliga hinder kan 1 meter fritt accepteras. Där dragvägen ändrar riktning ska bredden vara minst 1,35 meter.

LÄS MER i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter ombelastningsergonomi, AFS 1998:1.

MODELL FÖR BEDÖMNING AV SKJUTA- OCH DRA-ARBETE

Kraft [N] Olämpligt Värdera närmare Acceptabelt

Igångsättning > 300 300 ­ 150 < 150

Kontinuerligt > 200 200 ­ 100 < 100

> Avståndet mellan hämtfordon och avfallsutrymme bör vara så litet som möjligt, eftersom kärlen är tunga att dra. Kravet på dragväg är max 50 meter.

> Grupphusområden och samfälligheter där sopbilen har svårt att komma intill ska ha en gemensam avfallslösning.

SKJUTA- OCH DRA-ARBETEMed hänsyn till renhållningspersonalen är det viktigt att kärlen inte är för tunga. Egentligen handlar det om kärlvikten i kombination med underlaget. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter för manuell hantering vid skjuta­ och dra­arbete utgår från den kraft som krävs för att få igång och hålla ett objekt i rörelse, uttryckt i Newton. Om friktionen mellan kärl och underlag är hög eller om lutningen är stor, måste kärlet vara lättare än om underlaget är plant. Kraft mäts med en dynamometer.

Transportvägens utformning

13

BILVÄGENS OCH VÄNDPLATSENS UTFORMNING Om inte en godkänd, befintlig transportväg finns i anslutning till avfallsrummet måste utrymme för hämtfordon ordnas. Om fordonet måste vända ska backning alltid undvikas på grund av olycksrisken. Att backa är särskilt olämpligt i närheten av skolor, förskolor, där äldre och handikappade ofta vistas och på gårdar i bostadsområden.

Sopbilens storlek ställer krav på hur tillfartsvägen utformas i både höjd och bredd. En sopbil är normalt 2,5 meter bred och 3,8 meter hög. Längden är upp till 11 meter. Sopbilens storlek ställer krav på hur tillfartsvägen utformas:

> Framkomlighetskravet för gatan varierar beroende på gatans funktion. Bilvägen ska vara minst 5,5 meter bred om körning i båda riktningarna förekommer, då kan två tyngre fordon mötas. En 5 meter bred gata ger utrymme för möte mellan ett tyngre fordon och en personbil. Om parkering tillåts måste vägen vara bredare. Om vägen är mötesfri och det inte finns parkerade fordon kan vägen vara smalare men den bör vara minst 3,5 meter. Då krävs större kurvradier än de som visas i figuren och ett fritt utrymme utanför körbanan.

> Fri höjd till träd ska vara minst 4,7 meter året om.

> Vägen ska vara belyst.

> Vid återvändsgata ska det finnas en vändplats som är dimensionerad för sopbil. Vändplatsen kan utformas som en vändplan eller som en trevägskorsning.

> Vändplanens radie ska vara minst 9 meter och omges av en hindersfri remsa på minst 1,5 meter.

> Vändyta för backvändning, i form av trevägskorsning, ska vara minst 15 meter djup.

> Samma regler gäller för slambilar, där man också ska ta hänsyn till att maximal slanglängd är 40 meter.

> Vägen ska klara att bära tunga fordon, minst BK2. En fullastad sopbil kan väga uppemot 30 ton.

> För tömning av kärl ska sopbilen ha en lastningsplats på minst 4,6 meters bredd och 15 meters längd att disponera.

> För uppställning och hämtning av container behövs en fri längd av upp till 22 meter, beroende av containertyp.

> Området där sopbilen kör fram ska vara lätt att snöröja.

MASKINELLA TRANSPORTERFör behållare i mark och sopsugsystem gäller att hämt­ fordonet måste kunna köra hela vägen fram. Hantering av kranbil kräver extra god uppsikt. I övrigt gäller de krav på utformning som anges ovan samt hänsyn till lokala förhållanden.

LÄS MER i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42 och Om manuell hantering, AFS 2000:1.

R 9 m

1,5 m1,5 m

6,5 m

3,5 m*

* Gäller mötesfri väg med p­förbud

Minsta körbanebredd om hela körspåret skall rymmas inom körbanan.

Typfordon: Tung lastbil

Minsta körbanebredd därhjulspåret ryms inom körbanan.Överhänget kräver 1 m frittutrymme utanför körbanan.Friutrymmet kan vara gångbana.

Typfordon: Tung lastbil

5 m

R 6 m

R 6 m

6 m

14

1,2 m

2 m

I ett flerfamiljshus är ofta avfallsutrymmet, tillsammans med tvättstugan, nyckelfaktorer när det gäller de boendes upp-levelse av trivsel. Ett rymligt och välplanerat avfallsutrymme uppskattas av alla. Här är de mått och riktlinjer som gäller.

För om­ och nybyggnader av avfallsutrymmen krävs normalt bygglov och/eller bygganmälan som handläggs av stads­byggnadskontoret. Även en uppställning av kärl, t ex på en innergård, kräver bygglov.

EXTERIÖRENAvfallsutrymmet ska estetiskt anpassas till omgivningen, vilket innebär att det kan se ut på olika sätt. Tänk på att många av de boende i ett flerfamiljshus ser sitt miljöhus ovanifrån den största delen av tiden. Därför kan ett grönt tak vara en bra idé, samtidigt som det fördröjer regnvatten och håller en svalare temperatur i miljöhuset.

DÖRREN

> Som huvudregel gäller att dörröppningen ska vara anpas­sad efter hur stora kärl som ska kunna dras igenom. Det ska finnas gott om utrymme på varje sida om det största kärlet. Dörröppningen ska dock vara minst 1 meter bred (dagmått), helst 1,2 meter. Dörröppningens höjd ska vara minst 2 meter.

> Dörren ska vara lätt att öppna och stänga och bör förbe­redas för automatiska dörröppnare. Tunga dörrar bör för­

Avfallsutrymmets utformning och trivsel

ses med automatik från början. Automatisk dörröppnare ska installeras när äldre eller funktionshindrade behöver en sådan. Dubbeldörrar ska ha spanjolett eller annan likvärdig öppningskonstruktion. Den ena dörren ska vara så bred att en rullstol kan passera. Dörren ska vara lätt att ställa upp med dörrstopp, utan att behöva kröka ryggen. Den ska kunna öppnas inifrån utan nyckel.

> Välj gärna en dörr med fönster, om fönster saknas i rummet.

> Dörren och karmen bör tåla slag och stötar.

> Dörren bör ha en släplist.

15

RUMMET

> Takhöjden ska vara minst 2,1 meter.

> Mellan kärlen ska finnas en fri gång på minst 1,5 meter.

> Mellan uppradade kärl ska avståndet vara 6 cm.

> Golven ska vara halkfria. Golvbrunn och tillgång till vatten underlättar städning.

> En avbärarlist på lämplig höjd skyddar väggen. En list ovanför avbärarlisten kan vara bra för uppsättning av skyltar. Släta, tåliga ytor på väggarna gör det lättare att hålla rent och snyggt. Kakel fungerar bra. Ljusinsläpp i form av fönster och ljusa färger på väggarna lättar upp.

> Byglar runt strömbrytare och vattenkran minskar materialskador. Rörelsehindrade ska kunna nå, använda och få plats vid en strömbrytare. Den bör därför inte vara placerad mer än 1,2 meter över golvet.

INVÄNDIGA TRANSPORTVÄGAR:

> Inga trösklar eller trappsteg får finnas.

> Transport av kärl i hiss eller med transportör innebär risker och ska undvikas. Om hiss måste användas ska den vara konstruerad för transport av skrymmande gods och ha korgdörr.

> Antalet dörrpassager ska minimeras.

> Transport av kärl får ej ske genom utrymmen där personer vistas eller där livsmedel förvaras.

ANDRA AVFALLSSYSTEMRiktlinjerna ovan gäller främst det typiska avfallsrummet. Vid övergång till eller etablering av ett annat system ska VA SYD kontaktas innan systemet införs. Det gäller till exempel behållare i mark, sopsug, matavfallskvarnar och container­baserade lösningar.

AVFALLSUTRYMMENA SKA VARA VÄL UPPLYSTATänk på att planera för god belysning. Ljusstyrkan bör inte vara lägre än 100 lux. Extra viktigt är det med god belysning vid informationstavlor etc. Installera gärna automatisk tändning och släckning. Det är lämpligt att använda flera armaturer, gärna med lysrör eller lågenergilampor, för att fördela ljuset bättre och för att öka säkerheten om någon ljuskälla går sönder.

BRANDSKYDDAvfallsrum hör till de vanligaste brandplatserna i flerfamiljs­hus. För att undvika bränder i samband med avfallsutrymmen bör brännbart material alltid förvaras i låst utrymme. Detta gäller även elavfall, grovavfall och inte minst farligt avfall. Containrar ska inte placeras under tak eller nära fönster, dörrar, uteplatser, balkonger eller friskluftsintag. Överväg att installera automatiska brandlarm och sprinklersystem i ett avfallsutrymme. Det är bra om det finns en pulversläckare tillgänglig, helst direkt innanför ingången så att man inte behöver gå in i rummet för att släcka en eventuell brand.

Dörren till avfallsrummet ska kunna öppnas inifrån utan nyckel. Avståndet mellan miljöhus och annan byggnad på samma fastighet ska vara minst 5 meter. Avståndet mellan miljöhus och annan byggnad på annan fastighet ska vara minst 8 meter. Om dessa skyddsavstånd inte uppfylls ska byggnaden utformas som en egen brandcell (klass EI60). Det innebär att rummets väggar, tak, golv, dörrar och fönster ska ha samma brandklass som byggnaden i övrigt. I ett miljöhus som är öppet placerat, t ex vid en offentlig verksamhet eller liknande, är det lämpligt att välja täta takfötter och obränn­bar fasad för att eliminera risken för brand.

BESTÄMMELSER OM BRANDSKYDD finns i Boverkets byggregler, BBR. Svenska Brandskyddsföreningen kan ge råd om brandskydd.

BESTÄMMELSER OM BULLER finns i Boverkets byggregler, BBR, i Socialstyrelsens Allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6 och i Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, SNV RR 1987:5.

Läs om bullermått, bullermätning, regler och ansvar på www.naturvardsverket.se

BULLERAvfallsutrymmen ska utformas så att bullerstörningar minimeras, särskilt om de gränsar till bostäder. De boende kan störas både av den regelbundna användningen av avfallsrummet och givetvis också då avfallet ska hämtas. Förutom att avfallsutrymmet ska vara isolerat för ända­målet är den viktigaste faktorn tillgänglighet. Om kärl och behållare lätt kan rullas fram minimeras också tiden det tar att hämta avfallet. Trösklar ska undvikas. Dörren ska vara lätt att ställa upp, men också lätt att stänga utan att smällar och oväsen uppstår. Både dörren och till exempel bullrig glasinsamling ska vara placerade så att användandet stör så lite som möjligt.

SKADEDJUREnligt miljöbalken är det fastighetsägaren som ansvarar för den skada och olägenhet som uppstår till följd av skade­djursangrepp. Fastighetsägaren ska också förebygga och hindra att skadedjursproblem uppkommer. En byggnad är skadedjurssäker då inga öppningar som inte är stängbara är större än 5 millimeter. Ventilationsöppningar kan förses med ett beständigt metallnät med en maskvidd på högst 5 millimeter och ett insektsnät.

LUKT OCH HYGIENUtsorterade, rengjorda förpackningar och igenknutna soppåsar minskar risken för lukt. Avfallsrummet bör vara svalt men frostfritt och ska ventileras effektivt för att minimera dålig lukt. Flödet av frånluft bör vara minst 5 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. Avfallsutrymmen ska inte byggas i närheten av friskluftsintag, bostadsfönster, balkonger eller uteplatser. Lämpligt minimiavstånd är 8 meter. Om avfallsrummet är väldisponerat och välstädat ökar chanserna att de som lämnar avfallet sköter sin del av uppdraget på ett bra sätt. Även hämtningen blir effektivare. Det är därför viktigt att ytorna i rummet är släta och lätta att hålla rena. En förutsättning för att städningen ska bli effektiv är att det finns en golvbrunn och tillgång till vatten.

16

INFORMATIONSSKYLTAR, SORTERINGSANVISNINGARFastighetsägaren är skyldig att hålla de boende informeradeom hur avfall ska sorteras och var olika sorters avfall ska lämnas. Det gäller även för de avfallsfraktioner som inte samlas in i fastigheten.

Allmänt kan sägas att skyltning i avfallsrum bör vara tydlig, lättläst och lätt att förstå, även för personer med annat modersmål, synnedsättning eller kognitiva nedsättningar. VA SYD tillhandahåller skyltmaterial för restavfall och mat­avfall och avfallsentreprenörerna kan tillhandahålla skyltar för övriga avfallsslag. Det bör också finnas information om vart man kan vända sig om problem eller fara uppstår. Larm­nummer och journummer ska vara lätta att hitta.

FUNKTIONSHINDRADES KRAVUtrymmen för avfallshantering ska så långt det är rimligt och möjligt anpassas till funktionshindrades krav. Allmänt gäller att:

> Avfallsutrymmen ska vara tillgängliga med rullstol.

> Kärl bör inte vara högre än ca 110 cm och nedersta kanten på inkastluckor bör vara högst 80­90 cm från marken.

> Vid containrar och andra höga avfallsanordningar behövs en ramp för att småväxta och personer i rullstol ska nå inkastet.

> Dörrar, lås, handtag, lock etc ska lätt kunna manövreras från rullstol. Automatisk dörröppning underlättar.

> Belysning med rörelsedetektor förespråkas.

> Informationsskyltar ska ha stor tydlig text (och helst även utföras i reliefskrift och piktogram som är åtkomlig från rullstol). Det är viktigt att tillgängligheten är god oavsett om det gäller rörelse­, synnedsättnings­ eller kognitiva hinder. Det är ofta klokt att anlita en tillgänglighets­ konsult för rådgivning.

ANPASSNING TILL RÖRELSEHINDRADES KRAV regleras i Byggnadsverkslagen, BVL, Byggnadsverksförordningen BVF och Boverkets Byggregler, BBR. Utformning av avfallsutrymmen behandlas i Bygg ikapp handikapp, Svensk Byggtjänst.

En förteckning över tillgänglighetskonsulter finns till exempel på www.handisam.se (Myndigheten för handikappolitisk samordning).

VA SYDKundservice: 040 - 635 10 00 E-post: kund@vasyd.se Postadress: Box 191, 201 21 Malmö

KONTAKTA OSS GÄRNA

KOllA på webbeN

www.vasyd.sePå vår hemsida hittar du mer information om matavfall och vad som händer sen. Gå in direkt på www.vasyd.se/matavfall

• Grönsaker• Rotfrukter• Frukt• Kött• Fisk• Ägg (även skal)

• Te

• Kaffe (även filter) • Lite hushållspapper• Servetter• Bröd och kakor• Matrester

Matavfall

JA! NeJ!

INGeN plAST!

17

18

19

Vid dimensionering av ett nytt avfallsutrymme bör man utgå från hur mycket avfall som ska kunna lämnas, hur ofta hämtning ska ske och hur många olika fraktioner avfal-let ska sorteras i. Tabellerna nedan ger en vägledning för planering.

Vid dimensionering av ett soprum är det viktigt att väga kostnaderna för utrymmet mot den miljöbelastning som hämtningsfrekvensen medför. För att minska antalet trans­porter ska hämtning av avfall inte behöva ske oftare än en gång i veckan, särskilt som det kan vara olika entreprenörer som hämtar olika fraktioner. Mängden grovavfall beräknas uppgå till ca 1 kubikmeter per boende och år vilket innebär att hämtning kan ske mer sällan.

VANLIGA MÄNGDER VID UTÖKAD SORTERING. AVFALL SVERIGE.

Avfallsfraktion Liter per vecka och lägenhet, cirka

Matavfall 6

Restavfall (vid utsortering av matavfall ) 50

Restavfall (om matavfall inte sorteras ut) 70

Returpapper (tidningar m.m.) 15

Pappersförpackningar inklusive well 35

Plastförpackningar 10

Metallförpackningar 2

Färgade glasförpackningar 2

Ofärgade glasförpackningar 1

VANLIGA MÄNGDER AV HUSHÅLLSAVFALL (KOMMUNALT ANSVAR). AVFALL SVERIGE.

Byggnadstyp Volym (liter per vecka)

Flerbostadshus 80­90 liter per lägenhet, varav 20 liter är matavfall

Äldreboende 120­140 liter per boende

Skola 5­10 liter per elev

Förskola med blöjbarn 25 liter per barn

Butik och kontor Varierar

AVFALLSUTRYMMETS STORLEK

Antal hushåll Minsta invändiga yta (m2)

15 15

30 20

60 35

Dimensionering

Hur stort ett avfallsutrymme behöver vara beror förstås på hur många som ska använda det. Det är också klokt att ha marginal i dimensioneringen av utrymmet, för framtida förändringar av avfallshanteringen. Den nedan angivna ytan är dimensionerad så att det ska rymmas separata kärl för restavfall, matavfall, förpackningar och tidningar.

20

I soprummet ska det finnas behållare för matavfall och restavfall. Dessutom ska utrymmen för grovavfall finnas, permanent eller i form av container. Ska ytterligare sor-tering erbjudas i fastigheten behövs även behållare för till exempel tidningar, förpackningar, batterier och glödlampor.

KÄRL

I flerbostadshus är kärl den allra vanligaste avfallsbehålla­ren. Kärl finns i flera storlekar från 140 till 660 liter med två, tre eller fyra hjul. För insamling av matavfall används endast 140­literskärl.

KÄRL FÖR TIDNINGAR OCH FÖRPACKNINGAR

Tidningar och förpackningar kan samlas i samma typ av kärl som används för vanliga hushållssopor. Det finns fler vari­anter även för utomhusbruk, se till exempel under rubriken ”Skåp eller fristående kärl”.

BURAR

Rullande lastbärare, kallas också burar eller häckar, kan behövas för grovavfall, för el­ och elektronikavfall samt för wellpapp/kartong.

BEHÅLLARE FÖR GLÖDLAMPOR OCH BATTERIER

Det finns särskilda boxar där batterier, glödlampor och låg­energilampor kan samlas. Dessa monteras enkelt på väggen. Lysrör samlas i en behållare (typ oljefat) på golvet eller i ett papprör på väggen.

MÅTT PÅ KÄRL Volym Djup (mm) Höjd (mm) Bredd (mm)

140­liter 543 1065 480

190­liter 690 1070 545

240­liter 731 1070 580

370­liter 800 1070 745

660­liter 774 1207 1265

Vilka avfallsbehållare behövs?

21

Exempel på bra avfallsrum

Här är ett exempel på ett bra planerat avfallsrum. Tack vare en god struktur kan hyresgästerna enkelt lämna alla typer av avfall. Det kostar inget extra att göra det fint i sopornas rum. Mycket kan göras med målarfärg och genomtänkt skyltning. Ett välskött och snyggt avfallsrum ökar trivseln och miljömedvetenheten!

Det är viktigt att tänka igenom placeringen av de olika behållarna. Om det finns flera kärl för samma fraktion bör dessa ställas tillsammans. Tänk på att alltid placera kärl

för matavfall längre in i soprummet än kärlet för restavfall, annars kan stressade och slarviga hyresgäster slänga sitt restavfall i fel kärl.

Kärlet för det vanligaste avfallet ska placeras närmast dörren. Tänk på att det kan behövas extra utrymme för att en rullstol ska kunna manövreras i rummet och att kärl och strömbrytare ska vara åtkomliga för funktionshindrade.

Pappersförpackningar RestavfallTidningarTidningarMetall­ förpackningar

RestavfallPlast­ förpackningar

Ofärgade glas­ förpackningar

Färgade glas­ förpackningarMatavfall

Hylla för påsar

Batterier

Fönster Inga trösklar

Ljuskällor

Golvbrunn

22

LITTERATURFÖRTECKNING

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42.

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 1998:1.

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om manuell hantering, AFS 2000:1.

Arbetsmiljölagen, AML 1997:1160.

Avfallsförordningen, SFS 2001:1063.

Avfallsplan 2006 för Malmö och Burlöv.

Bygg ikapp handikapp: att bygga för ökad till­gänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder: kommentarer till Boverkets byggregler, BBR. Elisabeth Svensson. Stock­holm. Svensk Byggtjänst 2001 (2003).

Byggnadsverksförordningen, BVF, SFS 1994:1215. Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm.

Byggnadsverkslagen, BVL, SFS 1994:847. Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57.

EUs förordning om Livsmedelshygien, 852/2004.

Föreskrifter om avfallshantering för Malmö stad, juli 2006.

Hantering av grovavfall, elektriskt och elektroniskt avfall samt farligt avfall i flerfamiljshus, RVF Utveckling 2004:08.

Hushållsavfall. Råd och anvisningar för Dimensionering, Förvaring, Transport, RVF Utveckling 02:12.

Livsmedelslagen, SFS 2006:804

Miljöbalken, främst kapitel 1 och 15 (avfall och producentansvar).

Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, SNV Råd och riktlinjer 1978:5.

Plan­ och bygglagen, PBL, SFS 1987:10.

Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6.

Studie av fastighetsnära insamlingssystem för hushållens farliga avfall i Sverige, RVF Rapport 2003:07.

WEBBPLATSER

Arbetsmiljöverket: www.arbetsmiljoverket.se

Avfall Sverige: www.avfallsverige.se

Boverket: www.boverket.se

Förpacknings­ och tidningsinsamlingen AB: www.ftiab.se

Gemensam nationell avfallsportal: www.sopor.nu

Lagsamling: www.notisum.se

Livsmedelsverket: www.livsmedelsverket.se

Malmö stads hemsida: www.malmo.se

Myndigheten för handikappolitisk samordning: www.handisam.se.

Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se

Räddningstjänsten Syd: www.raddningstjanstensyd.se

Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se

Svenska Brandskyddsföreningen: www.svbf.se

Transportarbetarförbundet: www.transport.se

VA SYD: www.vasyd.se

Vägverket: www.vagverket.se

KONTAKTUPPGIFTER TILL ENTREPRENÖRER FÖR INSAMLING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

IL Recycling, telefon 040­38 16 00

Ragn­Sells, telefon 040­28 84 00

Sita, telefon 020­120 00 00

Tack till Kretsloppskontoret, Göteborgs stad för att vi fick återanvända er text!

GÖR

RUM

FÖR

MIL

JÖN

• Ut

gåva

02

2011

.11

• llu

stra

tion:

Mill

imet

er •

Foto

: Lin

da B

ergl

und

Kundservice 040­ 635 10 00 kund@vasyd.se www.vasyd.se

VA SYD levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och har hand om avfallshantering åt mer än en halv miljon människor. Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, sortera dina sopor och tänka på vad du spolar ner i avloppet. Tillsammans bidrar vi aktivt till en hållbar samhällsutveckling. För miljön, nära dig.