1

TRÄFFA ANNA,JOSÉ, CAMILLA, ADAM, MARYAM, WILAIWAN, NIKLAS, JENNY, LINNEA, JOAKIM, EMIL, HELENA, TOBIAS, HANNA, SVEN, ULRIKA, GABRIELATIDIGARE OCH NUVARANDE STUDENTER PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITET.

3

VI GER DIG TUSENTALS MÖJLIGHETER. För vissa är universitetsutbildningen vägen till drömjobbet. För andra bara

ett sätt att lära sig något nytt. Oavsett vad du vill få ut av din tid hos oss,

tror vi att du kommer hitta något som passar dig. I den här broschyren

träffar du några vi lärt känna – både nuvarande och tidigare studenter som

berättar om sin tid på Göteborgs universitet, och vad som hände sen.

VAD HÄNDE SEN?

www.gu.se/varastudenter

På www.gu.se/varastudenter hittar du filmer med några av våra tidigare studenter.

Se dem berätta om sina val, vad de fått ut av studierna och vad de gör idag.

MARYAM EINI

Vad studerade du?

Jag läste Audionomprogrammet

mellan 2003 och 2006.

Vad gör du nu?

Direkt efter utbildningen fick jag

jobb som audionom i en annan

stad. Jag pendlade först i några år,

men nu jobbar jag på Sahlgrenska

i Göteborg. Som audionom jobbar

jag med både människor, medicin

och teknik. En mycket rolig och

spännande kombination.

CAMILLA OLDBERG

Vad studerade du?

Kost- och friskvårdsprogrammet

mellan 2004 och 2008.

Vad gör du nu?

Jag är egen företagare och driver

två företag; Creo Hälsa, som syss-

lar med utbildning, utvärdering

och inspiration i hälsofrågor, och

Mamtreprenör, där vi vill lyfta

frågan om att vara mamma och

entreprenör.

JOSÉ GONZÁLEZ

Vad studerade du?

Molekylärbiologiprogrammet. Och

därefter forskade jag i medicinsk

och fysiologisk kemi, men hoppade

av efter ett och ett halvt år.

Vad gör du nu?

Sedan sju år är det musiken som

gäller. Jag gillar att hålla mig

uppdaterad, men forskningen har

jag lämnat bakom mig. Att lyssna

på någon vetenskaplig podcast på

turnén räcker för mig.

ADAM JOHANSSON

Vad studerade du?

Jag har läst A-kurser i statsveten-

skap, ekonomi, historia och inter-

nationella relationer.

Vad gör du nu?

Nu är jag försvarare i IFK Göte-

borg. Tidigare spelade jag i Västra

Frölunda och då gick det att kom-

binera med studier. Men nu hinner

jag bara med fotbollen. Jag gillar

att lära mig nya saker, ibland är det

skönt att tänka på annat än fotboll.

MÖT VÅRASTUDENTER.Troligtvis kommer du stöta på våra studenter någon gång den närmaste framtiden. Du kanske träffar dem på en mässa eller en besöksdag. Eller så besvarar de någon av dina frågor via Facebook. Eller så följer du deras gemensamma studentblogg på www.utbildning.gu.se/studentblogg. Tanken är att du genom dem ska få en inblick i hur vardagen ser ut på Göteborgs universitet.

FÖLJ STUDENT-BLOGGEN PÅ:

www.utbildning.gu.se/studentblogg

Att plugga är inte alls så svårt som jag först trodde.

Tvärtom är det både roligt och spännande, och på

Studentbloggen delar jag med mig om allt kul som

händer i skolan och på fritiden. Spännande saker som

jag upptäcker eller speciella grejer som händer. Högt

och lågt! Efter insparksaktiviteterna har vi i klassen

börjat hitta på roliga saker att göra ihop. Kom in på

bloggen och läs mer!

ANNA LINDH, 24 ÅR

Software Engineering and Management

Intressen: Dataspel, fika, umgås med vänner

Bor: Hyresrätt i Majorna

WILAIWAN TRAPHROM, 22 ÅR

ATT BO I EN NY STAD.

9

För några månader sedan flyttade Wilaiwan Traphrom in i sin förstahandslägenhet. Hon bor nu tillsammans med pojkvännen som hade stått i bostadskö under nästan två år innan de fick kontraktet.

Ställ dig i kö tidigt Bostadsmarknaden i Göteborg är tuff, men det går att få tag på bostad om man är ute i god tid. Ett gott råd är att ställa sig i kö tidigt hos många olika hyresvärdar, till exempel på Boplats.

– Det är väldigt skönt att äntligen ha ett riktigt hem. Vi sökte jättemånga lägenheter under ett halvår, till slut fick vi en. Innan dess bodde vi i studentlägenhet via SGS Studentbostäder. Mitt tips är att ställa sig i kö så tidigt som möjligt. Och det är lite lättare att få ett rum i studentkorridor, så det kan vara en bra början, säger Wilaiwan.

Om man inte får tag på någon egen bostad finns möjligheten att bo tillsammans med vänner. I staden finns dessutom en stor inneboendemarknad och många studenter hyr i andra hand till att börja med. Är man dessutom beredd att bo lite utanför stadskärnan är det mindre svårt. Trots att det har byggts många nya studentbostäder i Göteborg de senaste åren kan det vara lite svårt att hitta en bostad med kort varsel.

En rolig utbildning

Anledningen till att Wilaiwan flyttade till Göteborg var att hon tyckte att utbildningen Software Engineering and Management lät intressant.

– På gymnasiet ville jag bli spelutvecklare. Men nu är jag inte helt säker på vad jag vill hålla på med, jag hittar nya roliga saker hela tiden. Vi får se.

Wilaiwan, som kommer från Finspång och gick gymnasiet i Norrköping, gillar sin nya hemstad.

– Jag tycker Göteborg känns hemtrevligt. Inte lika stressigt som Stockholm, men väldigt mycket större än Norrköping och Finspång. Jag försöker alltid få med mina vänner på något av alla kaféer i Göteborg. Mitt favoritställe är Villa Villekulla, det är väldigt mysigt och man kan äta kakbuffé.

Den första tiden Wilaiwan kom in på programmet en månad efter alla andra, och hon berättar att många redan hade lärt känna varandra.

– Jag missade nollningen. Det var lite synd, jag tror att det är roligt. Men eftersom min sambo pluggade här sedan tidigare så har vi en del gemensamma vänner.

När utbildningen drog igång på allvar var det lättare att skapa nya kontakter. På Wilaiwans utbildning finns inga vanliga föreläsningssalar, istället sker föreläsningarna på ”torg”, där studenterna sitter runt bord och lyssnar på lärarna.

– I början kändes det nästan som att det var för hemtrevligt, som att man inte var på ett universitet. Men nu har jag vant mig och trivs väldigt bra. Det är ett perfekt sätt att träffa nya människor, det blir ofta diskussioner och nästan all under-visning är projektbaserad.

Pengar under studietiden Wilaiwan arbetar inte vid sidan av studierna, men det gör många andra. Göteborg är en stor stad och här finns många jobb att söka. Det är vanligt att man både jobbar extra och tar fullt lån från CSN. Lånet är förmånligt och som student har man många utgifter – förutom alla de vanliga utgifterna måste man till exempel köpa kurslitteratur och studiematerial.

– Jag klarar mig bra på studiemedlet, jag har inte alltför höga krav. Det går inte att äta ute varje dag, man kan inte leva lyxliv som student.

MER OM BOSTAD:www.utbildning.gu.se/

bostad

Matematikprogrammet

Intressen: Musik, språk, matematik

Bor: Studentlägenhet vid Kapellplatsen

NIKLAS ANDERSSON, 20 ÅR

ETT NYTT SÄTTATT LÄRA SIG.

11

STUDIETEKNIK OCH SPRÅK-

HANDLEDNING:www.utbildning.gu.se/

sprakhandledning

Niklas Andersson läser andra året på matematikpro-grammet – en utbildning där man lätt blir avskräckt. Niklas tycker att studierna motsvarar förväntningarna. Tempot var högt i början, men han vande sig snabbare än han hade trott. Nu trivs han utmärkt på programmet.

Undervisning på nya villkor

Att studera på universitetet skiljer sig en hel del från gymnasiet.

Mycket är nytt och studierna är inte upplagda på samma sätt.

Plötsligt ligger all fokus på ett ämne.

– Vår första kurs på universitetet var att plöja igenom all

gymnasiematte. Den kursen var på 1,5 poäng, alltså motsvarande

en vecka. Tempot var lite ovant i början, men jag kom snabbt in

i det och nu går det bra.

En stor skillnad mot gymnasiet är att du nu får möjlighet att

lägga all kraft på det intresseområde du själv valt. Så även om

det till en början kan kännas som att det är mycket information

att ta in, behöver du inte lära dig flera olika ämnen.

Kanske är den största förändringen att du får ta större ansvar

för dina studier. Men du lär dig snart hur du bäst planerar din

tid och hur du ska lägga upp dina studier. Olika utbildningar är

självklart olika svåra, men med rätt studieteknik och inställning

löser det mesta sig. Det viktiga är inte att man läser, utan hur

man läser.

– I början varierade förkunskaperna i klassen, vissa hade mycket

lättare än andra. Men efter ett tag når man en nivå där det inte

räcker att bara läsa igenom en gång. Jag tror att vi har kommit

dit, nu pluggar de flesta ungefär lika mycket. Någon sa att

matematik är 5% begåvning och 95% studieteknik – förr eller

senare måste man anstränga sig. På ett sätt är det nästan bättre

att ha lite svårt i början, så att man vänjer sig.

Niklas gick Estetiska programmet med musikinriktning, inte

den självklara vägen mot matematikprogrammet. Men trots

det behövde han inte läsa upp något ämne innan universitets-

studierna.

– Det kan låta konstigt, men med en bra rektor, bra studie-

vägledare, bra mentor och bra mattelärare fixar det sig. Det var

första gången på tolv år som min gymnasieskola undervisade

upp till E-nivå i matematik.

Vägen mot examination

Ofta avslutas kurserna med tentamen, eller tenta som det kallas.

– Vi har alltid skriftliga tentor som är anonyma, jag tycker att

det funkar bra. Tidigare har vi suttit i fem timmar, men nu har

det precis ändrats till fyra. Skönt!

Tentorna kan vara antingen skriftliga eller muntliga och variera

i längd beroende på kursens omfattning. Det förekommer även

hemtentor, då du får en uppgift eller ett antal frågor som du

ska lösa hemma under en viss tid. Om du blir underkänd på en

tenta finns det alltid möjlighet att göra en omtenta.

I början av terminen får du en lista med litteratur som ingår i

kursen. Tänk på att du inte måste köpa alla böcker nya. Det går

ofta att köpa kurslitteratur i andra hand eller låna på något av

universitetets bibliotek. Och kom ihåg att universitetsstudierna

ofta verkar svårare utifrån än de egentligen är.

Fristående kurser

Intressen: Umgås med vänner, fika, uteliv, läsa

Bor: Hyresrätt i Majorna

LINNEA ERWANDER, 23 ÅR

VÄRLDENS NÄRMASTE STORSTAD.

13

Gšteborg Šr kŠnd som en liten, trevlig storstad. Man hšr ofta om den šppna kulturen och de glada mŠnnis-korna. Linnea Erwander Šr uppvuxen hŠr och skriver under pŒ myten. Hon har alltid trivts bra i Gšteborg.

En kompakt stad Även om stadskärnan är liten och lätt att ta sig runt i, finns ett utbud som motsvarar många storstäders. Här är det gång- eller cykelavstånd till det mesta.

– Staden känns lagom stor och jag tycker om att det alltid finns saker att göra, säger Linnea Erwander.

I Göteborg är det alltid nära till konsertscener, teatrar, museer, dansställen, biografer och sportevenemang. Här finns välkända ställen som Lisebergshallen, Ullevi, Scandinavium och mindre klubbar där nya förmågor får visa upp sig, bland annat på Nefertiti, Kontiki och Pustervik.

– Jag gillar att gå på konserter när det kommer roliga artister, bland annat på Trädgår’n. Och teater har vi varit på några gånger, som student går man helt gratis på Stadsteaterns generalrepetitioner. Ibland är det lyxigt att vara student!

Göteborg är också en stad med stora internationella mässor och festivaler, som Göteborg Filmfestival, Way Out West, Veten-skapsfestivalen och Bok & Biblioteksmässan.

Mycket att välja på I staden finns mängder av restauranger och kaféer – allt från gourmetkrogar och trendiga kaféer längs Avenyn och Vasagatan, till mer genuina miljöer i den gamla stadsdelen Haga. En annan studentfavorit är Andra Långgatan, med sina många klassiska pubar.

– Vi brukar äta middag på Caleo, Manãna och Locatelli, det är bra ställen med hyfsade priser. På sommaren blir det mycket uteliv, men allt beror på vilka klubbar man gillar. Sommar-klubbarna gillar jag verkligen. Oftast går vi ut på Avenyn.

Göteborg är en riktig sommarstad med närhet till både hav och gröna parker. I centrala Göteborg finns stora grönområden som Botaniska trädgården och Slottsskogen. Skärgården är en populär utflyktsplats bland studenter. Många cyklar till Saltholmen, där man tar färjan ut till öarna.

– Jag har några kompisar som bor ute på öarna, så jag brukar hälsa på dem. Och så badar vi mycket såklart, man tar sig enkelt ut till havet.

Många karriärvägar

Göteborg har många fördelar även karriärmässigt. Här ligger ett stort antal huvudkontor, forskningsinstitut, politiska centrum och liknande. Kort sagt – här finns massor av tänkbara praktik-platser och potentiella arbetsplatser för dig som studerar.

Linnea ville bli journalist. Men hon började att läsa fristående kurser i medie- och kommunikationsvetenskap och det var så roligt att hon fortsatte. Så småningom kommer hon ta ut en kandidat- eller masterexamen i ämnet. Hon har satt ihop sitt eget program med medie- och kommunikationsvetenskap som huvudämne och kompletteringskurser i bland annat företags-ekonomi. I framtiden vill hon jobba som kommunikatör.

– Jag gjorde mitt exjobb på TV4 och undersökte deras intern-kommunikation. Det gav väldigt mycket och jag märkte att det jag lärt mig faktiskt kunde användas. Nu ser jag fram emot att komma ut i arbetslivet!

GÖTEBORG

– EN STAD FÖR

STUDENTER.

14

NY SOM

STUDENT

Jenny Lundgren, 20 år

Geovetenskap, grundkurs

VÄLKOMSTARRANGEMANG / STUDENT GÖTEBORG

Varje år välkomnas de nya studenterna till Göteborg av

både universitetet och Chalmers, studentkårerna, staden

Göteborg och näringslivet. Du bjuds in till en kick-off

med mingel, mat och musik. Dessutom kan du testa

massor av aktiviteter runt omkring på stan.

www.goteborg.com/student

15

”Jag blev nästan full i skratt. Det var precis som när man började gymnasiet. Alla tittade på varandra. Man tänkte vem ska jag prata med, vem ska bli min vän? Men det löser sig snabbt. Nu är vi väl ett tiotal som börjat hänga ihop lite, som är ens kompisar typ.”

Hon har det färskt i minnet, Jenny Lundgren. Det var bara två veckor sedan hon stod där nervös med en massa frågor: Var ligger föreläsningssalarna? Är det rätt upplaga av kursboken jag har? Hur får man tag i kompendierna? Vad betyder ”dugga”?

– Alla i klassen hade ungefär samma frågor, så det mesta av nervositeten inför att börja på universitet släppte snabbt. Redan på introduktionsdagen faktiskt, säger Jenny.

Kommer jag klara detta? Men en del hänger förstås kvar – det är ju trots allt en helt ny värld man ger sig in i.

– Första veckan tänkte jag: Herregud, hur ska jag kunna lära mig allt det här? Man har en fet bok på engelska framför sig och flera kompendier som ingår i kursen. Klart man tror att man har tagit sig vatten över huvudet.

– Men sen börjar man läsa och inser att det är intressant. En stor skillnad, jämfört med gymnasiet, är ju att man faktiskt valt ämnet själv, vilket gör det lättare. Man väljer ju inte något man inte tycker om.

Har snabbt kommit till rätta i sitt nya liv Själv fann Jenny sin grej när hon läste ”Vänerprogrammet”, ett specialprogram med både natur- och samhällsvetenskap, på gymnasiet hemma i Lidköping.

– Vi var ute mycket i fält, till exempel på Kinnekulle, i sten brottet där. Vi fick testa på olika saker som arkeologi och geologi. Och det där med stenar och berg tyckte jag var kul.

Efter ett sabbatsår med olika småjobb i Australien sökte hon grundkursen i geologi på Göteborgs universitet. Om några veckor har hon sin första tenta, men redan om några dagar är det dags för den första duggan – det vill säga en mindre deltenta.

– Vi ska kunna identifiera olika bergarter och mineraler. Sammanlagt ett sextiotal. Ett otränat öga ser ingen skillnad, så det är klart man är lite nervös. Man vill ju inte bli kuggad direkt. Men annars känns det rätt bra, menar Jenny. Redan nu, efter två veckor, känner hon faktiskt att hon kommit in i studentlivet, att det blivit en vardag.

– Det är märkligt hur snabbt det går att skapa nya rutiner. Som att lägga sig i tid. Det kändes jättekonstigt i början, men nu är det bara skönt. Studierna mår ju bra av det, säger Jenny.

Men en del sena kvällar har det också blivit – med ”lösryckta” kursare.

– Vi är 69 personer på kursen. Många går den som en del av ett program och har redan sina klasskamrater. Andra, som jag, läser den som enstaka kurs. Jag skapade en sida på Facebook för att samla ihop lite sånt lösryckt folk. Vi är ett tiotal som gått ut några gånger på pubarna vid Andra Långgatan. Det är kul. Smockat med studenter.

Blir nog kvar i stan ett bra tag Jenny tycker också att hon börjat känna sig hemma i ”storstaden” Göteborg.

– Jag tror jag lärde mig hur jag ska finna mig till rätta snabbt i stora städer i Australien. Men å andra sidan har Göteborg lite av en småstadskänsla. Det är ganska mysigt och lugnt. Jag trivs bra med det, säger hon.

– Jag läser grundkursen i geologi för att få det bekräftat att det verkligen är rätt grej för mig. Och som det känns nu kommer jag att läsa naturvetenskapligt basår nästa termin för att kunna söka till geovetarprogrammet. Jag kommer nog att bli kvar i stan ett bra tag.

Jennys tips till blivande studenter

– Engagera dig i någon grupp. Det kan vara i en studentförening, teater-

grupp eller orkester. Det är ett jättebra sätt att lära känna nytt folk och få

göra något utanför skolan.

– Försök att planera när och vad du ska plugga i god tid innan tentor.

Och när du inte pluggar så försök att inte tänka på plugget utan njut av

din lediga tid!

– Ha roligt som student! Kom ihåg att det �nns alltid omtentor, men inte

några omfester...

LIKA NERVÖST SOM ATT BÖRJA GYMNASIET.

16

Joakim Itkes Sznap, 23 år

Europaprogrammet, inriktning

Idé- och lärdomshistoria

STUDENTAMBASSADÖR

När du har pluggat ett tag kanske du känner för att engagera

dig i något vid sidan av studierna. Då kan uppdraget som

studentambassadör passa. Våra studentambassadörer åker ut

på mässor, klassbesök och är med på andra evenemang där

de berättar om studentlivet.

www.utbildning.gu.se/student/studentambassadorerna

ENGAGERA

DIG

17

”Ett bra fadderprogram gör utbildningen mycket bättre. För det är väldigt viktigt att det finns några som trycker igång det hela, som ser till att man blir väl mottagen. Sedan sköter det mesta sig självt.”

Joakim Itkes Sznap är ledamot i festkommittén och vice-

ordförande i studentgruppen på Europaprogrammet.

– Vi ordnar massa aktiviteter: fester, informationsträffar,

hur man hittar i stan, samarbetsövningar för att lära känna

varandra och så vidare. Det mesta är koncentrerat till de två

första veckorna på terminen.

– Jag tror det är viktigt att man går med i sådana här grupper.

Man får en annan bild av universitetet. Det är inte ett stillastående

ställe som bara är till för akademiker. Det finns så mycket att göra.

Grundade Studentgrupp Europa

När han själv började på Europaprogrammet för tre år sedan var

fadderverksamheten ganska begränsad. Men den fanns, vilket

åtminstone gjorde det lättare för Joakim och hans kurskamrater

att få kontakt med varandra.

– Nu är den mycket bättre och det känns bra att ha varit med

och utvecklat ”Studentgrupp Europa”. Jag hoppas verksamheten

fortsätter efter att jag slutat. Det skulle vara en härlig känsla att

någon gång i framtiden kunna säga: Vi startade det där, vi var

med och bidrog till att Europaprogrammet blev bättre.

Dršmmer om Italien

Han håller just nu på med sin kandidatuppsats. När den är klar

hoppas han göra sitt fjärde år som utbytesstudent. På Europa-

programmet finns möjligheten.

– Jag vill till Italien, förhoppningsvis Bologna. Jag har alltid

haft en föreställning om att få leva i Italien.

Om det blir Bologna nästa år så kommer tiden där att fyllas

med språkstudier. Vad han ska göra därefter vet han inte.

– Allt handlar om möjligheter och tillfällen. Jag har valt

idé- och lärdomshistoria som profil på Europaprogrammet.

Det är en bred utbildning som kan leda till massa jobb –

experter på EU och Europa söks ju mer och mer. Vi får se.

Fråga mig när jag är klar med min utbildning.

SÅ MYCKET MER ÄN

BARA STUDIER.

Emil Östlund, 31 år Journalistprogrammet och fristående

kurser i bl. a. sociologi, musikvetenskap

och konfliktlösning

STUDIEVÄGLEDNING

Om du har frågor och funderingar kring vilken utbildning du

vill välja, vad som krävs för en viss utbildning eller om hur det

fungerar att läsa fristående kurser eller program, kan du prata

med en av våra centrala studievägledare. Du når oss på telefon

031-786 1860 eller e-post, studievagledning@gu.se.

www.utbildning.gu.se/studievagledning

JU SKITIGARE JOBB, DESTO NÄRMARE VERKLIGHETEN.

19

ÓJag tycker att all arbetslivserfarenhet Šr bra. Ju skitigare jobb du tar desto nŠrmare verkligheten kommer du. Om du inte har nŒgon erfarenhet av den, hur ska du dŒ kunna spegla den?Ó

Emil Östlund läser andra terminen på journalistprogrammet. Att han gör det vid 31 års ålder ser han inte som någon nackdel – tvärtom. Arbetslivserfarenheten han nu har med sig gör honom bara till en bättre journalist. Därför är hans råd till dig som tvekar kring valet av universitetsutbildning självklart:

– Du behöver inte välja nu. Testa någon enstaka kurs, res, eller ta ett jobb. Jag har sett många exempel på folk som har ångrat sina utbildningsval.

VŠgen behšver inte vara spikrak Själv gillar han musik – så efter lumpen läste han, mest för att känna sig för, musikvetenskap i ett år vid Göteborgs universitet. Det var kul, men kanske inte det man bygger en yrkesframtid på.

– Ända sedan gymnasiet har jag varit inställd på att läsa vidare. Det är bara det att jag inte varit på det klara med vad jag har velat göra. Redan på min tid fanns det många valmöjligheter – för dagens ungdomar är det ännu värre. Det tror jag kan ha en förlamande effekt, säger Emil.

Istället för att pressa fram ett val började han jobba på Göteborgs Spårvägar. Först som spårvagnschaufför i två år, sedan som instruktör i ytterligare tre.

– På jobbet såg jag ju en del konflikter, både inom och utan-för företaget. Jag har alltid haft ett stort samhällsintresse och började fundera på hur möten mellan människor egentligen fungerar. Jag hade många frågor, men få svar och insåg att jag behövde ett annat sätt att reflektera.

Lösningen blev en fristående kurs i konflikthantering vid Göteborgs universitet. Det ledde så småningom hela vägen fram till en kandidatexamen i sociologi – en examen han byggde ihop själv av fristående kurser.

– Mitt mål blev att göra akademisk karriär. Det kan jag fort-farande tänka mig. Att jobba inom journalistiken några år och sedan komma tillbaka.

Fick nya verktyg att se pŒ vŠrlden Journalist eller sociolog – det spelar kanske inte så stor roll. För Emil är den gemensamma nämnaren samhällsvetenskapen.

– Förut bar jag omkring på en massa diffusa tankar och känslor som jag inte riktigt kunde sätta fingret på. Universitetet gav mig nya verktyg att se på världen och reflektera över de där bitarna. Det är en ganska häftig kunskap att få. På det sättet är jag alltid samhällsvetare.

VÄLJAUTBILDNING

Emils tips

Ð Genom att plocka ihop fristående kurser kan du få en helt unik examen.

På så sätt kan du bli mer konkurrenskraftig inom ett visst arbetsfält. Den

som vill forska vidare inom ett speciellt ämne gšr fšrstås också klokt i att

specialisera sig på det.

Helena Asplund, 20 år

Lärarprogrammet, med inriktning

skapande verksamhet för tidigare åldrar

STUDENTSERVICE

Göteborgs Förenade Studentkårer (GFS) jobbar för att

utveckla Göteborg som studentstad och för att studenterna

ska ha en så bra studiesocial situation som möjligt. De

erbjuder bland annat gratis rådgivning hos studentjuristerna,

en förskola för barn till studenter och studenthälsovård

genom Akademihälsan. De driver också Fysiken, ett modernt

gym med gruppträning, bollsporter, klättercenter, löpning,

hälsocoacher och massage.

www.gfs.se

www.akademihalsan.se

www.fysiken.nu

INGEN DAG ÄR

DEN ANDRA LIK.

21

EN NY

VARDAG

En typisk dag för en universitetsstudent är inte särskilt typisk. Det är just det som gör utbildningen så rolig, menar Helena Asplund.

– Vårt schema är otroligt varierat. Man kan aldrig skriva ut

ett i början av terminen och hålla sig till det. Det ändras varje

vecka, säger Helena.

Hon läser lärarprogrammet med inriktningen skapande verk-

samhet för tidiga åldrar. Nu, under andra året, är det mesta av

undervisningen förlagd till högskolan för scen och musik.

Mer praktiska kurser i estetiska ämnen som musik, bild,

drama, dans och rytmik varvas med mer teoretiska delar.

– Vissa dagar har vi ingen undervisning alls. Då pluggar jag

i någon av universitetsbibliotekets tysta salar. Vi brukar gå dit

flera stycken så man kan fika och luncha ihop.

Utgår från sig själv

Det är alltså inte lätt att beskriva någon typisk dag – hela upp-

lägget av utbildningen bygger ju på variation, menar Helena.

– Det är det som är så roligt. Ingenting hinner någonsin bli

tråkigt. Tanken är att de olika ämnena ska korsbefrukta varandra,

att de ska skapa en helhet i ens sätt att jobba med barnen. Och

då måste man också utgå mycket från sig själv. Läraryrket är

mycket personligt.

7.30: Går upp, duschar och äter frukost. Sedan cyklar jag till skolan.

9.00: Undervisningen börjar. Ofta inleds dagarna med praktisk

undervisning, till exempel en timmas gitarrlektion.

– Vi spelar mest barnlåtar på en ganska anpassad nivå.

Tanken är att vi ska skaffa oss verktygen för att utveckla oss själva.

10.30: Litteraturseminarium. Någon av böckerna som ingår i kursen diskuteras.

12.00: Lunch

13.00: Basgrupparbete.

– Just nu håller vi på med barns förmåga att skapa och använda sig

av färg. Vi utvecklar till exempel egna färgövningar som vi sedan

testar på förskolorna där vi praktiserar i perioder. Efteråt ska vi skriva

en rapport och redovisa för klassen.

– Det blir mycket diskussioner, en eftermiddag rinner snabbt iväg.

16.30: Tillbaka på studentrummet.

17.30: Träningspass på Fysiken.

– Det får en att piggna till om det behövs pluggas mer. Annars brukar

jag umgås med kompisar, antingen med dem i korridoren eller med

andra i klassen. Jag har ingen teve på rummet, men ibland kollar jag

ihop med andra.

23.00: Lägger mig.

En dag i Helenas liv

22

Tobias Larsson, 23 år

Apotekarprogrammet

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

Många studenter tycker att det är bra att sitta på biblioteket

och läsa. Det finns tio universitetsbibliotek runt om i

Göteborg med många läsplatser och flera datorarbetsplatser

www.ub.gu.se

OM ATT

PLUGGA

23

”På gymnasiet handlade allt om att få bra betyg, nu lär jag mig saker för livet – för mitt framtida yrke. Det handlar mer om ett sätt att tänka. Förut trodde jag att forskningen alltid sa sanningen, typ: ’så här är det’. Men det jag framförallt lärt mig är att den bara består av teorier, att allting går att ifrågasätta.”

Han är lyckligt lottad, Tobias Larsson. Det tyckte åtminstone

kompisarna hemma i Sundsvall. För till skillnad från dem visste

han redan i nian vad han ville bli.

– Jag praoade på ett apotek och upptäckte att jag ville veta hur

alla mediciner som skrevs ut fungerade.

Viktigt att ha en vision

Så nu pluggar han till läkemedelsexpert, eller apotekare som det

heter. Målet är att jobba i ett läkarteam och ansvara för patien-

ternas medicinering. Men först måste apotekarprogrammet

klaras av och efter det tänker sig Tobias en forskarutbildning

som kröns med en doktorstitel. Hur lång tid tar alltihop?

Tio år? Tobias Larsson har gjort ett och ett halvt.

– Jag ser inte min framtid som huggen i sten, men det är viktigt

att ha en vision. Utan slutmål tappar man motivation.

Att han började studera i Göteborg var också genomtänkt.

– Staden har mycket att erbjuda. Du kan förstås välja att leva ett

typiskt studentliv med fester och allt vad det innebär, men du

kan också komma ifrån den rollen om du vill. Själv älskar jag

musik, spelar trombon i en orkester. Här kan jag se hur många

konserter jag vill – gå på Way Out West eller bara sitta utanför

Trädgårdsföreningen och lyssna gratis när Kent spelar.

Trivs på cykelsadeln

Tobias gillar också att Göteborg är en utpräglad cykelstad.

– Jag cyklar alltid, det sparar man ju en del pengar på.

Den kompakta stadskärnan gör det också lätt att mötas,

att dra ihop ett gäng för att fika eller nåt.

– Man ska tänka ett steg längre när man väljer var man vill

plugga. För allting är inte studier. De är egentligen bara en del

av din vardag. Jag tror studietiden på många sätt kan bli den

bästa tiden i ens liv, men den blir precis vad man gör den till.

Tobias tips

– Titta på tidigare tentor. Där ser du vilken nivå som gäller, men det tar

lite tid att hitta den.

– Lägg upp en studieplan. Sätt av 3-4 timmar varje dag så slipper du

stressläsa på slutet inför tentan. Universitetet har också kurser om

studieteknik. Utnyttja det om du känner dig osäker.

– Gå på alla föreläsningar. Där får du mycket gratis.

ALLT GÅR ATT IFRÅGASÄTTA.

24

Hanna Liljenberg, 28 Œr

Konstnärligt masterprogram i konsthantverk,

inriktning Smyckekonst

UTBYTESSTUDIER

Vill du berika din studietid med något extra och

minnesvärt? Som student vid Göteborgs universitet har

du stora möjligheter att komma ut i världen genom något

av våra utbyten. Vi erbjuder utbytesstudier på både nära

och långt håll Ð i de nordiska länderna eller i en helt

annan världsdel.

Vilka universitet vi har utbyten med och hur det går till

att söka utbytesstudier kan du se på

www.utbildning.gu.se/studerautomlands

PLUGGA

UTOMLANDS

25

”Det var vansinnigt dyrt att bo. Och maten – ja, begreppet vegetarian verkar inte finnas i Japan. Jag levde på ris och tofu i tre månader. Det var det värsta… Annars var det helt fantastiskt!”

Hanna Liljenberg pratar om sin tid som utbytesstudent vid

Hiko Mizuno College of Jewelry i Tokyo. En tid som hon

beskriver som otroligt omtumlande.

– Jag hade aldrig varit i en storstad tidigare, aldrig i Asien.

Det var ett myller hela tiden. Men man anpassar sig fort, man

måste ju det.

Hanna, som läser femte året på Högskolan för Design och

Konsthantverk, HDK, med inriktning mot konsthantverk, har

alltid attraherats av det japanska formspråket.

– Främst det äldre i den svartvita skalan. Och nu när jag hade

chansen att åka dit och studera det på närmare håll var

jag helt enkelt tvungen att ta den.

En kompis från HDK, som var där året innan, hade banat vägen

för henne. Nu fanns ett utbytesavtal mellan Hiko Mizumo och

HDK vilket gjorde ansökningsprocessen smidig.

– Det gick fort. Och eftersom jag bara var där på dagen

i tre månader så behövde jag heller inte åka upp till japanska

ambassaden i Stockholm för att ansöka om visum.

Rara, vänliga men inga höjdare på engelska

I Japan hade hon räknat med att undervisningen skulle vara

mer strikt, men det var snarare tvärtom.

– Det är hårdare här. Kanske beror det på att man ofta är

äldre när man börjar på HDK. Jag har till exempel gått på fyra

konstskolor innan jag började här. Där börjar man direkt efter

gymnasiet. Tiderna var åtminstone mer strikta.

– Skolan hade öppet mellan 9.30 och 17.00. Sedan låste lärarna.

Det positiva med det var att man var tvungen att arbeta mer

koncentrerat.

Japanerna beskriver hon annars som ganska rara och vänliga,

om än lite svåra att komma in på livet.

– Fast det är inte konstigt. De kan ju knappt någon engelska.

Det var tur att det enbart var praktiska studier jag höll på med.

Men på så sätt fick jag mycket tid att gå in i mitt egna och till

att studera japanska tekniker. Det är helt annorlunda, otroligt

omständiga procedurer.

En utmaning hon rekommenderar andra

Hon umgicks mest med några finskor och en ungersk tjej som

också gick i klassen.

– Vi reste en del på helgerna, bland annat till Kyoto och den

lilla bergsbyn Hakone. Naturen där liknar inget annat jag sett

tidigare. Böljande gröna berg, höga vulkaner och varma källor.

Det var mycket inspirerande.

Liksom hela utbytesvistelsen. Om hon rekommenderar andra

att göra samma sak?

– Absolut. Det ger väldigt mycket. Man lever i sin trygghets-

bubbla i skolan här och då är det bra att få utmana sig själv lite

grann. Det tror jag inte minst man har nytta av så småningom

när man ska ut i arbetslivet.

Hannas tips

– Sök stipendier. Jag sökte flera och fick tre. De täckte ungefär hyran.

Jag hade ett rum på 16 kvadrat. Det kostade runt 8 000 i månaden,

men låg precis intill skolan, vilket jag sparade in pengar på eftersom

tunnelbanan är väldigt dyr. I Japan räcker inte studielånet speciellt långt.

www.gu.se/stipendier

EN SPÄNNANDE OCH INTRESSANT UTMANING.

26

KARRIÄRCENTRUM. Kanhända går vi händelserna lite i förväg genom att prata karriär innan

studierna ens har tagit fart. Men en dag ska du ut i arbetslivet och börja

söka jobb. Då kan det kännas tryggt att veta att du kan få hjälp av

Karriärcentrum – Göteborgs universitets arbetslivscenter.

Karriärcentrum erbjuder bland annat seminarier, samtal kring CV och

ansökningsbrev samt kontakter med arbetsgivare. På Karriärcentrums

webbplats hittar du tips inför jobbsökandet och olika jobb- och praktik-

annonser. Som student kan du ta hjälp av Karriärcentrum under hela

studietiden till två år efter examen.

www.karriarcentrum.gu.se

EXAMEN. När dina studier är avklarade kan du ansöka om en examen som visar

att du har skaffat dig kunskaper och förmågor till en viss nivå. Så länge

du uppfyller examenskraven kan du ta ut en examen för såväl fristående

kurser som för ett specifikt program. Prata gärna med en studievägledare

under studietiden så du är säker på att du läser rätt kurser i förhållande

till den examen du vill ha.

Mer information om examen och vad som ska ingå kan du få från

examensenheten på Studentavdelningen.

www.utbildning.gu.se/examen

27

SVEN TOG VÄGEN ÖVER SUNDET.

”Jag hade tur. Började söka jobb parallellt med examensarbetet och fick ett i Danmark. Så direkt efter examen flyttade jag dit.”

Att Sven Ardung hamnade i Danmark

direkt efter geovetar programmet har sina

förklaringar.

– Min sambo skulle i väg på ett projekt-

arbete i Chile under ett år. Jag hade inget

som band mig kvar i stan och tänkte att

jag lika gärna kunde passa på. Man vet

aldrig när man får chansen att arbeta

utomlands igen.

Intensiv rivstart på karriären

Men att man kan gå från studentlivet i

Göteborg till fast anställning med ganska

okej lön på ett konsultföretag på Jylland

har ytterligare en förklaring.

– Det är lättare att komma in på arbets-

marknaden i Danmark. De har inte

samma skyddsnät, vilket gynnar oss unga.

Det innebär också att arbetskulturen ser

lite annorlunda ut.

– Man får ett stort ansvar direkt. Det kan

bli lite stressigt. Jag fick läsa en del på fri-

tiden för att komma in i det. Här i Sverige

slussas man in i sina arbetsuppgifter lite

försiktigare, på gott och ont.

Sverige ja – lagom till att sambon kom

hem i slutet av 2008 såg också Sven till

att göra det.

– Jag sa upp mig och började söka jobb

under uppsägningstiden. Jag fick jobb på

ett liknade konsultföretag, fast mycket

större, i Göteborg.

Värdesätter en bra bas att stå på

Jobbet består både av fält- och kontorsar-

bete. Mycket handlar om miljöundersök-

ningar inför byggnationer – saker som att

kolla grundvatten och ta jordprover.

– Det är egentligen ganska specialin-

riktat och utgjorde bara en liten del av

geovetarprogrammet. Men det är så det

är. Universitetet ger dig en bas att stå på,

sedan är det som att börja om på nytt

när man börjar arbeta, säger Sven och

fortsätter:

– Men jag känner att jag har haft stor

nytta av min universitetsutbildning. Man

lär sig ett sätt att tänka och inte minst –

att samarbeta. Gruppövningarna vi fick

göra ligger ganska nära hur det går till

i arbetslivet.

Sven Ardung, 27 år

Geovetenskapligt program 2002-2008

”MAN VET ALDRIG NÄR MAN FÅR CHANSEN ATT ARBETA

UTOMLANDS IGEN”

28

”Ingen hade egentligen sagt något tidigare. Inte förrän sista året, då vi hade en del gästlärare. Genom dem fick man bilden ganska klar för sig. Vill man arbeta som översättare finns bara en sak att göra. Starta eget. För min del var det bara att köra på.”

Facklitteratur, manualer, turistinforma-tion – man blir allmänbildad när man arbetar som översättare konstaterar Ulrika Stigeborn. Jo, åtminstone nu när hon har gott om jobb. Så var det inte från början.

– Jag körde igång 2008, men det var först efter ett år som det började lossna. Man måste ha tålamod. Allt händer inte på en gång, och under en övergångsperiod arbe-tade jag extra på ett vandrarhem. Om jag

inte haft det och min sambos ekonomiska stöd vet jag inte hur det hade gått.

Värdefull praktik i Luxemburg Nej, att gå från student till företagare är inget självklart steg, men vad gör man när det inte finns några jobb att söka inom ens utbildningsområde? Ulrika hade först tur som, direkt efter examen från översättarutbildningen 2007, fick en ettårig praktikplats på svenska översätt-ningsavdelningen inom EU-kommissio-nen i Luxemburg.

– Min tanke var att nästla mig in där, men det är inte så lätt. Konkurrensen är stenhård.

Men väl hemma från en lärorik tid i Luxemburg var det alltså bara att köra igång företaget.

– Jag hade kontakt med Drivhuset på Göteborgs universitet. De lärde mig lite om marknadsföring och hur man kommer igång. Och så gick jag en bokföringskurs där. Det kändes bra, som språkintresserad är man ju inte speciellt bra på siffror och sånt.

Driver egen översättningsfirma Ulrikas marknadsföring bestod mest i att presentera sig via mail hos översättning-byråer. Hos dem som nappade fick hon göra testöversättningar av texter i språken hon behärskar – engelska och spanska. Det har resulterat i att hon nu har tre, fyra byråer som fasta kunder.

– Sedan finns det sådana som hör av sig då och då. Så det flyter på. Jag jobbar hemifrån och kan tänka mig att fortsätta med det. Jag trivs bra som egen.

Ulrika Stigeborn, 28 år

Fristående kurser, Översättarprogrammet 2005-2007

STOR ALLMÄNBILDNING P• K…PET.

29

Guldbaggevinnare. Bo Widerberg-stipendiat. Långfilmsregissör. Sedan hon gick ut Filmhögskolan på Göteborgs universitet 2009 kan Gabriela Pichlers korta karriär på många sätt beskrivas som en framgångssaga. Men någon säker framtid – det kan man knappast tala om i filmbranschen.

När hon tilldelades en Guldbagge för sin kortfilm ”Skrapsår” i vintras var Gabri-ella Pichler redan igång med arbetet på sin första långfilm ”Äta.sova.dö”.

– Det var skönt att mitt i all uppståndelse redan vara inne i något annat. Det blir ju alltid fokus på vad man gör just nu, på vad som är ens nästa projekt. Det var bra att ha svar på de frågorna.

Första långfilmen på gång Nu så här, snart ett år senare, hoppas Gabriela att filmen ska vara färdiginspe-lad framåt vårkanten – men när man gör långfilm i Sverige, speciellt som debutant, är inget skrivet i sten.

– Klart man önskar att man fått pengar för att göra en hel film, men tyvärr fun-kar det inte så. Man får söka för några månader i taget. Jag har fått lite pengar från Svenska filminstitutet, lite från Film i Väst och så vidare.

Vikten av att bygga nätverk

På frågan om hon haft stor nytta av sin utbildning på Filmhögskolan svarar hon snabbt:

– Ja, absolut. Inte bara av utbildningen i sig, utan också av kontexten man hamnar

i där, kontaktnätet man bygger upp. Jag har fortfarande kontakt med institu-tionen och lärarna där. De har varit ett massivt stöd.

Det måste man ha för att lyckas, det och en stor egen drivkraft.

– Lägger man två, tre år på en enda film så måste den bara visas. Till varje pris. Det är min drivkraft. Jag är lyckligt lottad som har något sådant, något som håller elden igång.

FRÅN STUDENT TILL FIRAD FILMARE.

”JAG HAR FORTFARANDE KONTAKT MED INSTITUTIONEN

OCH LÄRARNA”

Gabrielas tips

Ð Jag tycker man ska fšlja sina dršmmar och inte

tänka sŒ logiskt. MŒnga väljer att grunda med en

Ósäker examenÓ fšrst, innan de gšr det som de

dršmmer om. Utifall att det skulle gŒ dŒligt.

Men redan dŒ tycker jag man gšr ett avsteg Ð det

gäller att fokusera sin energi och fšlja sitt mŒl.

DΠordnar det sig.

Gabriela Pichler, 30 år

Filmregiprogrammet 2005-2009

2500 KURSER, 150 PROGRAM. På Göteborgs universitet kan du välja bland 2500 kurser och 150 program. Vi har

delat in våra utbildningar i tio intresseområden. Inom varje område har vi samlat

ämnen och program som hänger ihop. Exakt vad som ingår i våra olika områden kan

du se i utbildningskatalogen eller på www.utbildning.gu.se

VÅRA INTRESSEOMRÅDEN ÄR:

• Medicin, odontologi, vård och hälsa• naturvetenskap• kultur, religion och historia • språk• konst, design och hantverk • Musik, scen, filM och foto • saMhälls- och beteendevetenskap• ekonoMi, juridik och turisM • utbildning, pedagogik och lärande• it

30

Väljer du att börja studera vid Göteborgs universitet hamnar du i Sveriges näst största stad.

Universitetets byggnader finns i de centrala delarna av Göteborg och som student kommer du att

befinna dig mitt i stadens puls med närhet till allt vad storstaden kan erbjuda. Här finns också en

genuin vänlighet som gör det enkelt för dig att finna dig tillrätta och lära känna nya människor.

Servicecenter

Har du frågor om Göteborgs universitet, till exempel om vårt utbud, hur du tar dig till olika

lokaler eller var du får studievägledning, kan du vända dig till något av våra Servicecenter.

Du når oss via e-post, servicecenter@gu.se. Aktuella öppettider hittar du på

www.gu.se/servicecenter.

GÖTEBORG – SOM GJORD FÖR STUDENTER.

Här finns Göteborgs universitet.

ALLT OM ANMÄLAN PÅ:

www.utbildning.gu.se

Gšteborgs universitets appar fšr Android och iPhone hjŠlper

dig att hitta rŠtt inom universitetet, oavsett om du sšker en

sŠrskild person eller nŒgon servicefunktion. Via apparna fŒr

du ocksΠsenaste nytt om forskning och utbildning.

Läs mer på www.gu.se/app

Stu

de

nta

vd

eln

ing

en 2

011

. Tex

t: L

ars

Nic

kla

so

n, M

ec

ka R

ekla

mb

yrŒ

. F

oto

: D

DR

GB

G, Jo

ha

n L

un

db

org

, R

ica

rdo

Mo

rale

s.

IdŽ

/fo

rm:

Me

cka R

ekla

mb

yrŒ

. Try

ck:

Ela

nd

ers

Sve

rig

e A

B