gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på gotland ...856390/fulltext01.pdf ·...

101
1 Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland under vikingatid Södertörns högskola | Institutionen för historia och samtidsstudier Magisteruppsats 30 hp | Arkeologi | Höstterminen 2014 Av: Ewa Ahlzén Handledare: Kerstin Cassel

Upload: others

Post on 12-Oct-2020

5 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

1

Gömda eller undanlagda?

Ädelmetalldeponeringar på

Gotland under vikingatid

Södertörns högskola | Institutionen för historia och samtidsstudier

Magisteruppsats 30 hp | Arkeologi | Höstterminen 2014

Av: Ewa Ahlzén

Handledare: Kerstin Cassel

Page 2: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

2

Abstract:

Hidden or withheld?

Precious metal deposits on Gotland during the Viking Age.

The Viking Age (800 – 1050 A.D.) is also called the “Silver Age”. Despite the fact that

no silver mines were in use in Sweden at that time, most of the landowners for one

reason or another had a lot of precious metal stored in their homes.

Alone the Island of Gotland has found over 700 different hoards of which around

400 of these hoards have been excavated over the last 100 years. Archeologists are

debating whether all this precious metal had been brought to the island by traders from

the east, or if it came from the Viking raids in the west. Besides the coins, thousands of

pieces of silver have been recorded.

The intention of this essay is to attempt to clarify if it is possible to find

differentiating factors between the hoards and to classify categories of these precious

metal deposits. I indeed, such classifications and categorizations are achievable in the

research findings in this paper.

Keywords: Gotland, Viking Age, silver deposits, treasury deposits, silver coins.

Page 3: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

3

Innehåll

1. Inledning…………………………………………….……..4

1.1 Syfte och begränsningar…..………………….…….5

1.2 Frågeställningar …………. ………………….…… 8

1.3 Metod………………………………………………8

2. Bakgrund och forskningshistorik

2.1 Definitioner …………………………………... …..9

2.2 Forskningshistorik……………………………….. 10

3. Materialpresentation - kategorisering/differentiering …….19

Rå - ädelmetall

3.1 Tackor och fragmenterade bitar ……….….……..19

Bearbetad / ombearbetad- ädelmetall

3.2 Silver och guldbrakteater……………………..….20

3.3 Mittspännen …………………………………...…22

3.4 Halsringar ………………………………. ……....23

3.5 Armbyglar/ringar………………………….……...24

3.6 Andra smycken…………………………….…......26

Myntad - ädelmetall

3.7 Mynt…………………… ………………..…….. 27

4. Analys/tolkning/slutsats …………….……………….32

5. Sammanfattning………………………………… ………45

Litteratur-och källförteckning……………………….…… ….48

Förklaringar till de bilagor som är underlag för min analys. ...52

Bilagor ( 1 – 11 )…………………………………………….. 55

Omslagsbild: Fotot visar delar av Spillingsskatten som finns utställd i Fornsalen, Visby på Gotland.

Foto: Ewa Ahlzén 2014-04-13

.

Page 4: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

4

1. Inledning

Mitt intresse för arkeologi började redan vid 10 års ålder då jag tittade på tv. Vår

dåvarande kung Gustav VI Adolf var i Italien och deltog i en arkeologisk utgrävning.

Jag satt som klistrad framför tv:n, precis som när dykaren Per Fälting 1961 var med och

bärgade det unika regalskeppet Vasa. I tonåren blev jag väldigt intresserad av ”stenar”,

vilket gjorde att jag valde hällristningar för min B uppsats och i min C uppsats

utforskade jag olika stenläggningar, ”tomtningar”. Stenar i olika former och

kombinationer anlagda av våra förfäder i naturen lämnar ifrån sig många intressanta

formationer.

Vikingatiden (800-1050 e Kr.) är känd som den period då nordborna reste ut till

den dåtida kända och okända världen. Många gotlänningar var under denna period en så

kallad farbonde som karakteriseras av att han var bosatt nära kusten, ganska välmående,

bedrev säsongshandel samt genomförde långväga färder (Ohlmark 1983:75). De hade

med sig nya impulser och intryck hem från de olika platserna, vilket påverkade

samhällen i det dåvarande Skandinavien. Inhemska ädelmetalltillgångar saknades under

vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

tid. Stora silverförråd fanns hos storbönder och hövdingar på många ställen i landet,

Skåne, Blekinge, Öland, Västergötland, Mälardalen men framför allt på Gotland.

Hur silvret kom till Sverige råder det olika uppfattningar om. Tidigare

publikationer har framhävt att silvret kom från öster och sydost som betalning av varor

och genom handel. Silvret kan även ha kommit till Sverige genom härjningsfärder som

vissa nordbor företog sig i väster och sydväst, men aldrig ifrån öst. I både gravar och

depåer förekommer mynt, hängen, pärlor, beslag av silver samt bitsilver. De flesta

svenska depåer hittades under 1800- talets senare hälft och i början av 1900- talet, men

än i dag registreras hos Raä (Riksantikvarieämbetet) varje år nya depåtillgångar.

Silverdepåer finns på ett antal platser i Sverige men framför allt på Gotland. Där

har över 700 ädelmetallfynd registrerats och under de senaste 100 åren har 400 av dem

har kunnat undersökas arkeologiskt. Till dessa siffror måste dessutom läggas alla de

fynd som inte lämnats in till museer eller myndigheter och här kan det finnas ett stort

mörkertal.

Page 5: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

5

1.1 Syfte och begränsningar

Trots att det genomförts mycket forskning om de gotländska ädelmetalldepåerna står

olika tolkningar mot varandra och därför väcks frågan om vad oenigheten kan bero på.

Detta har väckt min nyfikenhet.

Silverdepåerna är ett mångskiftande fenomen och uppsatsens syfte är att försöka

svara på frågan om det med utgångspunkt av fyndsammansättning och

landskapssammanhang går att kategorisera, differentiera och nyansera denna kategori?

Vad beträffar den geografiska begränsningen i min analys har jag valt Gotland där

de allra flesta och största vikingatida silverdepåerna har hittats. Begränsningen i tid har

jag valt att koncentrera till den Gotländska vikingatiden 800 – 1150 e Kr. Enligt flera

forskare som till exempel Majvor Östergren hävdar de att den gotländska vikingatiden

på grund av depåernas fyndinnehåll var ungefär 100 år längre än på fastlandet

(Östergren 2008:12).

Jag har koncentrerat mitt arbete till att analysera de depåer som finns

dokumenterade som ”depåfynd” hos Riksantikvarieämbetets register Fornsök och de

undersökta depåer som Majvor Östergren tar upp i sin avhandling om Silverskatter och

boningshus från 1986. Av Riksantikvarieämbetets 250 registrerade depåer är det drygt

60 stycken som endast har beskrivningen ”Fyndplats för silverskatt” samt saknar

beskrivning av innehållet varför jag uteslutit dem i min analys. Majvor Östergren har

undersökt 82 depåer varav de flesta har ett Raä nummer (Riksantikvarieämbetets

fornminnesnummer). Några depåer som hon tar upp i sin avhandling saknar Raä

nummer men dessa depåer finns dock med i min studie. Detta innebär att jag efter

justering analyserat 200 olika depåfynd.

För att lättare kunna följa mitt forskningsarbete och analys, har jag valt att redan i början

av min uppsats visa hur spridningen är av de gotländka depåfynden i en geografisk karta.

Efter 1983 har 34 depåfynd registrerats hos Räa men dessa finns ej med i nedanstående karta,

se figur 1.

Orsak till detta är att en ny uppdaterad karta ej finns tillgänglig att printa ut hos Räa i deras

register – Fornsök.

För att kunna analysera var depåerna finns lokaliserade på ön och om det finns

några utmärkande eller gemensamma drag, har jag med hjälp av en sockenkarta delat in

Gotland i olika zoner. Dessa geografiska zoner, NV, NO, SV och SO finns markerade i

figur nr 2 nedan.

Page 6: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

6

Figur 1: Figuren ovan visar de registrerade vikingatida depåfynd på Gotland fram till 1983 (Efter Östergren 1986:7).

Page 7: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

7

Figur 2: Figuren ovan visar min egen indelning av den Gotlandska kartan i olika zoner, NV, NO, SV och

SO. För att kunna lokalisera depåfynden i de olika socknarna finns de namngivna i figuren

(Efter Östergren 1989:10).

Page 8: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

8

1.2 Frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det under samlingsbegreppet

ädelmetalldepåer/silverskatter, döljer sig olika typer av fyndsammansättningar som

skulle kunna kategoriseras. Materialet har studerats utifrån följande frågor:

- Vilka ädelmetaller/smycken har hittats?

- Hur är depåerna sammansatta, var föremålen nedlagda ensamma eller tillsammans?

- Hur och var är ädelmetallerna placerade, finns det geografiska skillnader?

- Har depåernas sammansättning förändrats över tid?

- Kan man utifrån skillnader i depåernas sammansättningar och nedläggningar se om

det rör sig om olika kategorier av depåer?

- Kan resultatet av en kategoriindelning göra att olika tolkningar kan knytas till de

olika kategoridepåerna?

1.3 Metod

Eftersom alla forskare måste utgå från sin egen horisont och bakgrund när man

analyserar och tolkar sitt material, kommer jag som ekonom framför allt koncentrera

mig till övervägande del på de ekonomiska motiven till deponeringarna. Det är den teori

jag kommer att utgå ifrån. Att det förekommit andra motiv till deponering som magiska

eller religiösa har jag inte tagit fasta på. Även valet av metod präglas av min

yrkesverksamma bakgrund som ekonom.

Den metod jag använder mig av är den kvantitativa metoden. De båda processerna

insamling och systematisering är centrala för denna metod. Det innebär att jag studerar

ett stort antal depåer och utifrån dessa försöker jag hitta ett mönster t ex går det att hitta

någon eller fler gemensamma nämnare beträffande hur och var deponeringarna ägt rum?

Det är antalet depåer och var i landskapet de är belägna som leder mig fram till en

kategorisering, differentiering och tolkning av materialet.

Det är framför allt platsen för deponeringen och depåsammansättningen som är

betydelsefull och med utgångspunkt från dessa jag har kunnat identifiera gemensamma

nämnare. Depåerna är ett källmaterial som är spår av mänskliga handlingar, hur

människan agerade och på samma gång kan handlingen även i någon mån beskriva

samhället människorna levde i.

Page 9: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

9

Källmaterialet visar att människor lämnat efter sig materiella spår som indikerar att hon

befunnit sig just på denna plats. För att försöka få svar på ovan nämnda frågor har jag

valt att studera tidigare utgiven litteratur, rapporter och avhandlingar i ämnet.

Källmaterialet som jag använder mig av är ett urval av litteraturen från tidigare

forskning. Jag har valt att presentarea de mest tongivande teorierna.

Att besöka alla delar av Gotland har varit en alldeles för stor uppgift för en

magisteruppsats. Jag har dock vid ett antal tillfällen besökt denna ö för att få en känsla

av delaktighet. Under april 2014 har jag även besökt Fornsalen i Visby för att med egna

ögon få se fynden i verkligheten och få en mer realistisk verklighetsförankring till de

olika rikedomar som visas där, med Spillingsskatten i centrum.

Jag har sammanställt mitt forskningsarbete som ligger till grund för min analys,

tolkningar och slutsats om kategorisering/differentiering av de vikingatida

silverdepåerna och de finns specificerade i bilagorna 1 - 11.

Avslutningsvis diskuterar, beskriver, analyserar och tolkar jag de slutsatser som jag

kommit fram till i min studie.

2. Bakgrund och forskningshistorik

2.1 Definitioner

När jag studerar den litteratur som finns skriven i ämnet finner jag olika definitioner på

vad en silverskatt är. Till saken hör att problemet är att redan i de olika begreppen ligger

en uttalad tolkning. Nedan följer några exempel på vetenskapliga/metodiska

definitioner.

Skattfynd: Fyndet är nedlagt med avsikt att återtas.

Torun Zachrisson avgränsar i sin avhandling skattfynd till föremål som är tyngre än

10g, eller minst 10 silvermynt funna tillsammans (Zachrisson 1998:60).

Maria Domeij påpekar att en myntskatt definitionsmässigt är en skatt med minst 2 till 5

mynt, men är även beroende på fyndsammanhang och datering av mynten.

Vidare begränsar hon sig till att skattfynd kan vara större enstaka föremål som till

exempel armbygel eller halsring (Domeij 1998:5).

Page 10: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

10

Majvor Östergrens definition av skattfynd (silverskatt) = ”Ett eller flera föremål av

silver, vilka i förvaringssyfte gömts undan på en och samma plats, av ägaren utvald

plats” (Östergren 1989:16)

Gravfynd: Dessa skiljer sig från skatt eftersom de fynd som hittats i gravar kallas för

gravgåvor (Domeij 1998:5)

Offerfynd: Föremålet betraktas som om det var deponerad för evigt. Offerfynden är

oftast förstörda till viss del och deponerade i vatten enligt Zachrisson (Zachrisson

1998:38).

Depåfynd: Föremål som med avsikt lagts ner i jorden (Zachrisson 1998: 22;Stenberger

1958; A Carlsson 1983;Östergren 1989). Depå är ett vidare begrepp som dessutom inte

tar ställning till om föremålen lagts ner som skattgömma eller offerföremål. Även en

depå kan delas in i olika kategorier som lösa fynd (enstaka fynd), hopade fynd (flera på

samma ställe) eller slutna depåfynd (Zachrisson 1998:55).

Definition enligt Riksantikvarieämbetet Raä: Depåfynd = Fyndplats för ett eller

flera föremål som kan antas ha medvetet lagts ned på platsen.

Det begrepp som jag fortsättningsvis kommer att använda och koncentrera min

analys till är det vidare begreppet depåfynd. Jag har valt detta begrepp eftersom det är

det mest neutrala och att det inte läggs någon tolkning i själva ordet.

2.2 Forskningshistorik

Många forskare har genom åren studerat Gotlands depåer och kommit fram till olika

tolkningar. Nedan följer ett urval av analyser och tolkningar. Detta urval har jag gjort

eftersom dessa forskare har studerat depåfynd framför allt på Gotland under flera

decennier och har en stor erfarenhet av just detta geografiska område. Min fråga är om

de kan svara på frågorna hur, vad och varför deponeringarna skett? I den litteratur jag

studerat framgår det inte att alla forskare svarar på dessa frågor. Nedan presenteras

forskarna i alfabetisk ordning.

Sture Bolins tolkning av romerska mynt i depåerna är att ” Ju fler skatter, ju större

härjningar, ju större nöd”. Denna krigiska teori fick stor genomslagskraft när den

lanserades men det fanns fortfarande många som ansåg att fynden var ett tecken på att

en stor handel förekommit. Han påstår samtidigt att det är vanskligt att bedöma vilket

som gäller.

Page 11: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

11

Han konstaterar dock att de stora skattfynden som hittats endast finns från tiden då de

som ägde skatterna grävde ner sina dyrbarheter, men sedan av någon anledning inte

kom tillbaka för att hämta sina ägodelar. Det kan ha varit härjningar, sjukdomar eller

något annat (Bolin 1962:126). Dessa ädelmetalldepåer eller ”silverskatter” upphör i och

med att den egna mynthanteringen kommer igång (Bolin 1962:142). Kanske var det på

detta sätt som det praktiska problemet löstes med deponeringen.

Mats Burström tolkar silverskatterna på Gotland under vikingatiden som en hemgift

eller morgongåva. Det innebar att brudgummen skulle ge en gåva till brudens far innan

bröllopet. Vad denna gåva innehöll berodde på speciella kulturella regler vid respektive

tillfälle. Han påstår i sin tolkning av de gotländska silverskatterna att de hade

prestige/symbolvärde i sig och det är därför som de senare blivit kvar på gården

(Burström 1993:35). Silver var relativt sällsynt under vikingatiden och måste skaffas

utifrån, varför många unga män begav sig till sjöss för att genom plundring finna det

värdefulla silvret som skulle bli deras hemgift (Burström 1993:36). Silvret i sig hade ett

egenvärde, behövde inte vara i omlopp och omformas till andra produkter utan skulle

stanna kvar på gården (Burström 1993:37).

Han påstår att troligen så mycket som 2/3 av allt silver från vikingatiden finns på

Gotland och 90 % av allt silver som inregistrerats på denna ö hänför sig till perioden

900-1100 e Kr. (Burström 1993:36). Den största eller tyngsta skatten vägde mer än 10

kg och vad gäller mynt var det största fyndet 5 992 stycken vid ett tillfälle. Han hänvisar

här till fyndet i Burge, Lummelunda socken. Burström tror trots alla fynd att en

majorität av fynden finns kvar i jorden (Burström 1993:33).

Anders Carlsson publicerade 1983 sin avhandling Djurhuvudformiga spännen och

gotländsk vikingatid. Han undersökte 1 551 spännen och indelade dessa i ett antal

klasser efter produktionsteknik. Under 700 och 800 talet e Kr. gjuts spännet och dess

botten i ett enda stycke. Under 900 talet var tekniken en annan, spännet var fastnitat

med bottenplattan från ovansidan. På 1000 talet förändrades tekniken igen och en lödd

bottenplatta användes. Sannolik upphörde spännetillverkningen någon gång i mitten av

1100 talet (A Carlsson 1983:7). Vanligast var att kvinnan bar ett djurhuvudformat

spänne, buret uppe vid halsen och att hon under sin livstid förbrukade åtminstone två

stycken (A Carlsson 1983:89).

Carlsson analyserar i denna avhandling även gårdsstruktur och gör

befolkningsberäkningar på Gotland under vikingatid. Enligt Anders Carlssons

avhandling 1983 arbetar han efter hypotesen att under vikingatid fanns på Gotland

gårdar med flerhushåll, bestående av två hushåll.

Page 12: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

12

Med 1200 gårdar med 12 personer på varje gård skulle befolkningen på Gotland under

vikingatiden vara cirka 14 400 personer (exklusive småbarn) (A Carlsson 1983:37). Det

var bara äldste sonen på gården som fick ärva och detta skulle vara nyckeln till

förståelsen med vikingaräderna och silverdepåerna.

Carlsson hävdar att silverskatterna är ett resultat av vikingatågen. Gotlands

silverrikedom har inte erhållits genom handel utan via ett omfattande sjöröveri. Den

som inte fick överta gården kunde med hjälp av silvret via räderna skapa sig en egen

framtid och köpa sig en egen gård. Emellertid drevs son nummer två ut på ständiga

vikingaräder och i många fall hände att han så småningom omkom (A Carlsson

1988:37). Vid giftermål var silvret inte längre lösöre utan det betraktades som en ”fast

investering” och den gjorde man sig inte av med. Carlsson hävdar att jorden i gången tid

var vad ett bankfack är idag. Människan undanhöll med flit silvret för att hindra att den

dåvarande centrala byråkratin skulle tillgodogöra sig det (A Carlsson 1988:203).

Dan Carlsson anser att en viktig faktor att ta hänsyn till när man ska analysera de

vikingatida depåfynden är att studera de geografiska förutsättningarna. När han studerar

kartan över Gotland med de utmärkta viktiga vikingahamnarna konstaterade han att i

områdena runt dessa har många ädelmetalldepåer hittats. Längs hela den gotländska

kusten fanns ett betydande antal hamnar under vikingatiden (D Carlsson 2008,A:26).

Viktiga hamnar under denna tid var Paviken, Bandlundeviken, Bogeviken och framför

allt Fröjel (Domeij 1998:13). Inte bara hamnarna utan även vikingatidens

bebyggelsestruktur skulle kunna utläsas i kartan. Det finns fog för denna tolkning om vi

jämför silverskatternas utbredning och de gårdslägen som rådde under 1600 talet (D

Carlsson 2004:90). Ju högre uppodlingsgrad, ju mindre andel bevarade fornlämningar

(D Carlsson 2014:30).

Dan Carlsson har vid ett antal tillfällen gjort undersökningar på Gotland. Exempel

på sådana platser är i Halla och Vallingbo socknar. Han gör en klar differentiering av

depåerna i sin tolkning. Carlsson tolkar silverdepåer som ligger på eller i anslutning till

en gårdsplats på ett sätt och de som ligger perifert på ett annat sätt.

De perifert belägna silverdepåerna är oftast mindre och de mynt som påträffas där

är oftast hela. De depåer som hittas vid boplatser består i större utsträckning av

myntfragment och de kan ha använts som råvara i någon form av produktion som till

exempel smycketillverkning (D Carlsson 2010:9).

Hans tolkning av de perifert belägna depåerna är att det handlar om offer till

gudarna enligt ”Odens lag” för att få ett bättre liv efter döden (D Carlsson 2010:10).

Page 13: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

13

Det vanligaste begravningssättet under vikingatid på Gotland var att kropparna lades ner

direkt i jorden som där är rik på sand, vilket innebär detta att bevaringsförhållandena

inte varit de bästa varför detta kan vara skälet till att få benrester har hittats tillsammans

med skatterna (D Carlsson 2007:85). Eftersom Gotland har en kalkrik berggrund, vilket

gör att bevaringsmöjligheterna för ben är ypperliga, måste D Carlssons fynd enligt min

mening verkligen legat väldigt ytligt.

Kerstin Cassel förklarar i Med draken som vakt fenomenet att lägga ner skatter i jorden

inte är någon typisk gotländsk sedvänja utan det förekom på många andra håll men att

de platser som man valde för nedläggningen kan skilja sig åt. På Gotland använde de sig

i många fall av gamla stengrunder och stensträngar och detta är en lokal särart.

Skatterna läggs i stengrunder som då inte är bostadshus som brukas i samtiden utan i

övergivna sådana (Cassel 2004:171). Det är just platsen för nedläggningen som är värd

att studera. Stensträngarna är idag bortodlade men med hjälp av äldre kartmaterial och

noga kartering kan oftast en rekonstruktion göras.

Birgitta Hårdh skiljer i sin tolkning på silverskatterna och övriga depåer som

innehåller guld och andra metaller (Hårdh 1996:132 -137). Enligt hennes tolkning finns

det ett samband mellan vikten på armringarna och strukturen på skatten, i områden med

stora och tunga armringar finns det få deponeringar av hacksilver medan det i områden

där det finns mycket fragmenterat silver saknas ringar.

I boken Silver in the Viking Age beskriver hon skatternas sammansättning samt

marknadens utveckling från viktsystem till myntsystem. Hon visar hur en livlig handel

förekom både från när och fjärran. Variationen i struktur och innehåll i skatterna kan

tala om hur de använts som betalningsmedel och hur långt gotlänningarna kommit i sin

ekonomiska utveckling. I ekonomiskt starka områden hade silvret en funktion som

betalningsmedel, silvret var där fragmenterat och i andra områden användes silvret mer

som ett prestigeobjekt (Hårdh 1996:18).

Kenneth Jonsson är en arkeolog med numismatik som specialitet. Han menar att alla

mynt före medeltiden var importerade och på Gotland hade de en funktion som

betalningsmedel efter vikt och inte efter valör (Jonsson 2010:10). Under 800-900 talet

e Kr. kom mynten öster ifrån men från slutet av 900 talet var tyska och engelska mynt

helt dominerande (Jonsson 2010:12).

Page 14: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

14

Ett karakteristiskt drag för gotländska vikingaskatter är myntens stora kronologiska

spännvidd, i en depå kan man hitta mynt från tre-fyrahundra år och ibland till och med

ännu mer. Myntet är ett viktigt källmaterial eftersom myntet kan tolkas och säga något

om den ekonomiska utvecklingen men även vad som gällde politiskt, administrativt och

socialt (Jonsson 2002:2). Jonsson gör tolkningen att lösfynd av mynt som påträffats

långt bort ifrån själva depåerna kan omöjligt ha ingått i dessa (Jonsson 2010:14).

Christoph Kilger skriver om kombinationer av föremål i de olika vikingatida

mittspännedepåerna (Mittspänne = ett spänne som framtill höll ihop den kvinnliga

klädedräkten), vilka betraktas som vikingatidens praktfynd. Det intressanta här är att

han påpekar att det finns skillnader mellan sammansättningarna i mittspännedepåer och

övriga vikingadepåer. I mittspännedepåerna finns föremål som var tillverkade i olika

metaller, guld eller silver men även brons. De föremål som var i brons var vanligtvis

också förgyllda. Glaspärlor är även ett kännetecken gemensamt för mittspännedepåerna.

I västerländska depåer är det mycket vanligt med en kombination av halsringar,

armringar och ringnålar. Kilger menar att det är just kombinationen av ett visst antal

bestämda föremål som gjorde att man fick associationer till något som folk kunde ”läsa”

och förstå i sin egen samtid (Kilger 2002:325). Det finns dock vissa beröringspunkter

mellan vad som hittas i gravar och depåer; mynt, hängen och pärlor. Något som aldrig

ingår i gravfynd under denna period är halsringarna av silver (Kilger 2002:324).

Brita Malmer framförde tolkningen att det var säkrare att gräva ner silver än att det

skulle förvaras i boningshuset. Förrådet av silver i jorden kallade hon för dåtidens

”bankfack”. (Malmer 1968:7) Varför det stora antalet silverskatter legat kvar kan bero

på att de som ägde silvret hade dött i förtid och kanske till och med utomlands, varför

någon inte visste om skatten. De flesta silverskatter som inte hämtats har hittats på

Gotland som under vikingatiden låg precis i skärningspunkten mellan öster, väster och

söder av färdvägarna. Enligt Brita Malmer hade Gotland en mycket liten och primitiv

handel eftersom det var liten och ringa cirkulation av mynten (Malmer 1968:8).

Brita Malmer nämner i förbigående (Malmer 1968:9) att hon delar upp

silverfyndigheterna i olika kategorier som myntat silver, annat bearbetat silver, främst

smycken, samt råsilver men hon stannar där och ger inte någon ytterligare förklaring till

vad som skulle ingå samt hur stora de olika kategorierna skulle tänkas vara.

Hon är enligt min åsikt en av få forskare som verkligen försöker göra någon typ av

kategorisering. Därför är det ett avstamp, en bra utgångspunkt för mig i min uppsats att

ta hänsyn till när jag gör materialpresentation av mitt arbete.

Page 15: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

15

Nanouschka Myrberg har kommit med en ny tolkning av de vikingatida och tidiga

medeltida ädelmetalldepåerna. Hennes nytolkning av dessa depåer visar att föremål

såsom smycken och hängen kan ersätta och representera döda kroppar eller grupper.

Hon frågar vad sammansättningen av olika fynd kan betyda? Hon identifierar hängen

som tillhörande kvinnogravar och dessa har förmodligen ärvts i generationer. Dessa

objekt tycks ha sin egen livscykel, ofta gamla och återanvända, men till sist bryts denna

kedja och smycket hamnar i jorden (Myrberg 2009:132). Vidare tolkar hon depåerna

som en separat händelse och menar att de är ett uttryck för individens och dennes

identitet. Hon argumenterar för att vid tolkning av myntdepåer måste hänsyn tas till

social kategori eller kön för att förstå orsaken till depositionen och dess kontext

(Myrberg 2007:157).

Myrberg menar att metalldepåerna kan jämföras med gravar, helt enkelt ett

symboliskt sätt att begrava de döda. Detta gäller framför allt om man studerar smycken.

Smyckeskatterna tycks enligt Myrberg följa ett visst fixt mönster med broscher, nålar,

ringar och armband (Myrberg 2009:132). En hel del av de fyndskatter som påträffas är

av gravlika fyndkontexter i rösen eller stensträngar. Myrberg påpekar även en annan

liknelse, att gravkärlen i depåerna kan motsvara gravurnor, askar av trä motsvarar

gravsättning i likkistor och i de fall linne hittats motsvarade liksvepningar. I vilken

utsträckning reflekterar detta material den levnadssituation som personerna ifråga hade?

Säger innehållet i ”graven” över huvud taget något om det liv den döde förde, frågar sig

Myrberg?

”Skatterna” i depåerna kan vara ett uttryck för en gravmetaforik och hon refererar i

detta sammanhang till Heimskringla, där de döda tar med sig det som läggs på bålet och

även vad de själva tidigare gömt i jorden (Myrberg 2009:150 -151). Varför ta med sig

saker i graven i stället för att överlämna det till en annan då levande person, kan man

fråga sig? Myrberg menar att en del av det ”sociala kontraktet” mellan den döde och de

levande var att skapa en förfader. Kompositionerna i gravarna varierar över tid fast

inom en viss tidsperiod hittas samma typ av till exempel juveler (Myrberg 2009:131).

Antal mynt följer ett visst mönster. Få mynt och mer föremål motsvarar en gravlik

kontext, medan många mynt normalt inte finns i depåer som saknar en sådan kontext.

Mårten Stenberger har redan i Boken om Gotland 1945 kommit fram till att en viss

kategorisering av depåerna kunde göras. Detta fastställde han redan då, nästan 70 år

innan många av de nuvarande depåerna hade hittats eller närmare undersökts.

Det är ingen tillfällighet vad som läggs ner, menar han, utan det finns ett medvetet

urval och det är avsiktligt. Inga tabeller eller sammanställningar finns i hans beskrivning

av de gotländska depåerna men jag har kunnat utläsa följande ur hans textbeskrivning.

Page 16: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

16

Hur är skatterna sammansatta?

2. Uteslutande mynt: under 800-900 tal e Kr. enbart arabiska, under senare

århundraden uteslutande mynt men med olika västerländskt ursprung

1. Mynt (hela och styckade) skadade smycken, barrer och tenar

2. Hela oskadade smycken

De två första kategorierna var avsedda för affärslivet medan den sista hade att göra med

familjeklenoder (Stenberger 1945:100).

Lena Thunmark-Nylén menar att det finns förklaringar till varför den äldre

vikingatiden på Gotland var fyndfattig. Hon förklarar detta på två sätt: 1) dessa skatter

gömdes inte på samtida boplatser 2) de gömdes för att komma ägaren till godo efter

hans eller hennes död.

Däremot säger hon att under den yngre vikingatiden då kristendomen, den nya

religionen hade etablerats, gömde man sina silverskatter hemma på gården för att senare

kunna påträffas (Thunmark-Nylén 1986:23). Samtida forskning har dock visat att denna

hypotes inte är hållbar utan att även under yngre tid grävdes skatterna ner nära den

samtida bostaden (Östergren 1986:53). Slutsats enligt Thunmark-Nylén: Vi ska inte

använda orden ”gräva ner” eller ”nedgrävda” när det gäller de gotländska

silverskatterna utan vi ska använda orden ”gömd” eller ”undanlagt”. Hon vill betona att

det är av stor vikt att skilja på om deponeringen var en aktiv medveten eller en passiv,

av slentrian gjord handling.

Sannolikt har silverföremålen dessutom förvarats i boningshuset på den egna

gården och med detta följer att jorden inte varit den normala förvaringsplatsen. Hon är

noga med att berätta att hon i sitt verk ”Die Wikingerzeit Gotlands” verkligen använts

sig av kronologier (tidsföljden) för utan denna kunskap gör hon inte de rätta

tolkningarna. Det är morfokronologi som hon tillämpar det vill säga en systematisering

som grundar sig i sin identifiering av både form och tidsföljd (Gustafson 2006:23).

Torun Zachrisson disputerade 1998 med en avhandling – Gård, gräns, gravfält som

bland annat behandlar silverdeponeringar vid olika tidpunkter och bebyggelse i Uppland

och Gästrikland. Orsaker eller anledningar till deponeringar är likartade i många av våra

landskap varför det är av vikt att även här referera till hennes undersökningar.

Hon skiljer på depåns innehåll, deponeringen som sådan och dess placering. Hon

frågar sig om det är en fredlig handel eller en krigisk plundring som resulterat i

deponeringen?

Page 17: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

17

Zachrissons syfte i avhandlingen är inte att i första hand bevisa om depåerna fanns i

eller i närheten av boningshusen utan att försöka förstå varför dessa

silverskatter/ädelmetalldepåer med avsikt lämnats kvar i landskapet. Hon menar att inga

depåfynd godtyckligt har placerats i lanskapet utan handlingen har skett avsiktligt. För

att förstå detta använder hon sig av de föreställningar som förknippats med

deponeringen och försöker rekonstruera var i landskapet människan valt att placera sin

deponering. På detta sätt skulle de traditioner som omgärdat själva depositionen erhållas

och hon använder runstenarna som tolkningsram för detta (Zachrisson 1998:26).

Under vikingatiden var det viktigt för människorna att återknyta banden med de

avlidna nära och kära. Det som gav människan sin sociala position var innehavet av en

ärvd gård, oberoende av vilken storlek. Denna rätt kallas för odal, en jordegendom med

full förvaltanderätt. Det var viktigt att synliggöra genom olika ritualer, att samhörighet

fanns med tidigare generationer, vilka etablerat denna släktgård (Zachrisson 1998:121).

Att till exempel resa en runsten vid gård, gräns eller grav var ett säkert sätt att för

gårdens ägare vårda och värna om sitt gårdsinnehav (Zachrisson 1998:94).

Majvor Östergren är en av de arkeologer som av stort lokalt intresse vid ett antal

tillfällen studerat utgrävningar på Gotland, vilket medförde att hon 1977 inledde en

undersökning tillsammans med Riksantikvarieämbetet. Vikingatida boplatser på

Gotland ingår i det överodlade kulturlandskapet och Skattfyndsprojektet, RAGU

(Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar) hade som målsättning att hitta dessa

boplatser. Detta gjordes med hjälp av ny dåtida teknik med metalldetektor och man

avsåg på detta sätt kunna identifiera silverskatterna som en slags boplatsindikation.

Denna studie resulterade i en avhandling år 1986 Silverskatter och boningshus.

RAGU - innebar att projektet registrerade och fotograferade upphittade föremål hos

privata gårdar. Projektet möttes av förstående och tillmötesgående markägare.

Motiveringen till detta projekt var att komma före de privata skattsökarna.

Målsättningen med projektet var att pröva hypotesen om sambandet mellan silverskatt

och boplats kunde bekräftas. Om denna hypotes var riktig skulle detta samband kunna

tolka bebyggelsens läge och förändring.

Cirka 700 vikingafynd har hittats på Gotland och av dessa har närmare ca 400

undersökts. Innehållet i depåerna är följande: 64 depåfynd har registrerats med

guldföremål och av dessa finns i 9 stycken både guld och silverföremål men i hela 165

finns enbart silver som mynt, enstaka armringar och armbyglar; 70 innehåller bara

enstaka mynt: i 65 depåer finns mellan 2 till 5 föremål men i ca 400 fanns mer än 5

stycken, enligt Majvor Östergren (Östergren 1986:6).

Page 18: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

18

Totalt finns i de gotländska depåfynden hela 168 000 mynt från andra länder och bara

detta i sig är ett riktigt världsarv eftersom dessa mynt inte ens finns bevarade på samma

sätt i de länder de ursprungligen kom ifrån (Östergren 2008:11). Antalet gårdar som

fanns på Gotland under vikingatid och fram till 1700 talet är i stort sett oförändrat

(Östergren 1989:232). Hon drar slutsatsen att ägorna har varit i stort sätt densamma

medan bonings- och gårdshus har flyttats av olika anledningar och vid olika tidpunkter.

Över hela Gotland tycks detta vara ett allmänt mönster (Östergren 1986:12). Hon menar

att det finns en stark kontinuitet från äldre järnålder till medeltid i landskapsutnyttjandet

och bebyggelsestruktur under 500 till 1300 tal e Kr. (Östergren 1986:35). Östergren gör

tolkningen att om handel drivs behöver de inte gömma sitt silver i lönndom utan silvret

förvarades inne i boningshuset.

Av säkerhetsskäl lades silverskatterna ner i närheten av själva gårdsbebyggelsen

(Östergren 1986:39). Förvarades silvret i huset förde det dessutom tur med sig, menar

Östergren (Östergren 1989:237). Hon tycker sig kunna bevisa att vikingasilvret

förvarades i boningshusen medan folk fortfarande bodde där. Hennes tolkning har under

senare tid kritiserats av andra forskare.

Utöver de vanligaste hypoteserna att skatterna hänför sig till handel eller

krigshändelser finns även påståenden att nedgrävningen av skatterna var en hednisk

tradition med andra ord ett offer till gudarna som den döde senare fick tillgodo i ett liv

efter detta (Östergren 1989:28). Vidare säger hon att i stort sett alla vikingaskatter på

Gotland har hittats under liknande förhållanden och i liknande miljöer samt att de har

hittats på i stort sett samma nivåer, nämligen 10-30 cm under markytan, med andra ord

ett normalt spadtag. Av de funna silverdepåerna fanns 86 % på ett djup på högst 30 cm

(Östergren 1986:61).

Det är framför allt Östergrens avhandling som jag utgår ifrån när jag kommer fram

till en differentiering och kategorisering av de gotländska ädelmetalldepåerna under

vikingatiden. Hon lämnar en detaljerad uppställning av fyndmaterialet på de 82

undersökta gårdarna (Östergren 1986:191). I Östergrens analys och slutsats finns

emellertid ingenting som tyder på att hon skulle kategorisera eller differentiera de olika

fynden, hon har helt koncentrerat sig på att knyta silverdepåerna till närheten av

bostadshusen. Hon har dock kommit fram till slutsatsen att skatterna var rikare under

den yngre vikingatiden jämfört med en äldre (Östergren 1986:242). Här gör Östergren

dock en differentiering av depåerna.

Page 19: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

19

Som framkommer av ovan beskrivna forskningshistorik har arkeologerna olika

uppfattningar om hur de funna skatterna på Gotland ska tolkas. Jag tycker mig kunna

samla dem under två huvudinriktningar:

Tolkningar till nedläggning:

1) Sakrala/religiösa skäl, ett definitivt nedläggande, en ritual där det är värdefullt

för ägaren att ha med sig föremål i sitt kommande liv, till exempel arm- och

halsringar, stora brakteater.

2) Profana skäl, av tillfällig karaktär, ett gömställe, en typ av ett ”bankfack”, för

att någon vid ett senare tillfälle skulle ta upp föremålen. Av olika anledningar

blev de dock kvar i jorden.

3. Materialpresentation - kategorisering/differentiering

Vid genomgång av tidigare forskningshistorik tilltalade Brita Malmers

kategoriindelning mig. Hon delade in silverdepåerna i rå-ädelmetall,

bearbetad/ombearbetad ädelmetall och myntad- ädelmetall (Malmer 1968:9).

Denna indelning är utgångspunkten för min materialpresentation. Nedan följer en

uppdelning av olika typer av ädelmetaller som fanns i de undersökta depåerna.

Rå - ädelmetall

3.1 Tackor och fragmenterade bitar

Rå ädelmetall är benämningen på ett material som är silver i berg eller i form av

silvertackor/barrer. När det gäller framför allt råsilver och i viss mån delar av smycken

är det svårt att bestämma varifrån de kommer och hur gamla de är.

Bitsilver är ett råmaterial klippta eller huggna bitar av silver. Det kan vara tidigare

smycken eller rester av misslyckad smycketillverkning. Bitsilver kan även vara klippta

mynt. Arkeologerna har konstaterat att många hittade silverbitar har blivit klippta från

ett metallstycke och inte gått sönder av sig själva. En svårighet med identifieringen är

att avgöra om metallen använts som betalningsmedel eller i föremålstillverkning, men

det finns belägg för att handel med bitsilver existerat.

Page 20: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

20

När det gäller identifiering och datering av mynt förhåller det sig annorlunda eftersom

det oftast finns inskrifter på dem. Av de depåer som jag studerat fanns det bitsilver i 76

av depåerna och i 49 av dessa mellan 1 till 25 stycken bitsilver.

I få depåer har det funnits ett stort antal, som till exempel i Fröjel, Sälle där hela

318 stycken bitsilver var nedgrävda. Det största antalet barrer (tackor), hela 177 stycken

påträffades år 1978 i Alskog på sydöstra Gotland.

Under vikingatiden var i de östra delarna av norden guldet sällsynt till skillnad från

hur förhållandet var under folkvandringstiden. I undantagsfall hittades guld men om de

fanns i en vikingaskatt var det främst i form av en ten (en pinne eller stav) eller en liten

tacka (Stenberger 1945:100). Av Gotlands hittills kända ädelmetalldepåer/skatter, vilka

i dagsläget är över 700, finns det guldföremål i 64 av dessa (Östergren 2008:11).

Figur 3: Bilden visar silverbarrer som är ett råsilver innan någon bearbetning skett. Foto: Ewa Ahlzén i

Fornsalen, Visby på Gotland 2014-04-13.

Bearbetad /ombearbetad - ädelmetall

3.2 Silver och guldbrakteater

Brakteat kommer från latinets ”bractea” och betyder tunn plåt. Det är ett mynt präglat

på en sida eller en amulett i form av ett hängsmycke. Smycket är ofta väldigt tunt vilket

gör att präglingen ses även på baksidan. Motiven visar vanligtvis en man i profil, en

högervänd bröstbild, men även motiv av ett fyrfota djur har hittats.

Page 21: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

21

Under folkvandringstid förekom brakteaterna ofta i form av guld vilket ändrades under

vikingatiden till silver. Brakteaterna har till utseendet förändrats över tid och det finns

olika faser i deras utformning, från A till E.

Den äldsta formen A avspeglar ett människohuvud i profil, B visar en person som

springer samt att en häst och eller fågel avbildades. Den tredje varianten - C- visar att

dessa symboler flyter ihop och runt dessa finns abstrakta symboler.

Djurornamentiken framträder markant i de brakteater som klassificeras som fas D.

På Gotland är den absolut vanligaste varianten E – brakteatern har ett ormornament. Det

finns en markant likhet i dessa ormmotiv med den ormtriptyk som finns på den bildsten

som hittats i Smiss, När socken (Domeij 1998:8). De funna brakteaterna på Gotland

varierar i storlek mellan 2 cm till 4 cm (Stenberger 1951:68)

Ofta finns det en omskrift runt myntet/amuletten men i vissa fall har det en

pärlkrans innanför kanten som på det smycke som hittades i Mannegårda på Gotland.

Denna skatt bedöms ha blivit nedlagd omkring år 1050 e Kr. (Stenberger 1951:68).

Många av de funna brakteaterna är i dåligt skick, sällan hela utan i delar beroende på

deras skörhet. Flera ställen på ön visar upp liknande brakteater och vissa är dock

välbevarade såsom de funna i Tingstäde, Kännungs, Digrans, Kviende och Lilla Valla.

Vid flertalet av dessa sägs slutmynten (synonymt med slutmynt används termen

t.p.q – treminus post quem vilket anger det yngsta myntet i depån, dess tidigast möjliga

prägling) vara slagna för kung Knut (1025-1035 e Kr.). Flertalet av mynten som det

gjorts brakteater av har varit arabiska men senare även tyska och engelska. Trots dessa

vackra smycken säger Stenberger att i inget fall har dessa påträffats i de rika gotländska

gravarna och han säger fortsättningsvis att brakteater av det här slaget i många fall har

hamnat i de gotländska silverdepåerna relativt sent som i mitten eller senare delen av

1000 talet e Kr. Anmärkningsvärt är att på Öland har inte någon kunnat hitta en skatt

innehållande en brakteat och endast en är känd från fastlandet, nämligen i

Ångermanland vid Holm i Övernäs socken. Samma förhållande gäller i Norge och

Finland där inga exemplar av denna smyckeform har hittats. Landskapet Gotland tycks i

detta fall vara unikt för Sverige, där både silver-och guldbrakteater påträffats

(Stenberger 1951:75). Stenberger drar slutsatsen att inga smyckebrakteater producerats i

Sverige utan att Gotland importerat dem tillsammans med annat silver från sydväst,

Frankrike och England. Mångfalden funnen på andra håll gör att det inte går att peka ut

något speciellt tillverkningsställe. Inga tyska brakteater eller mynt förekom i de äldre

vikingatida depåfynden (Stenberger 1951:85).

Page 22: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

22

Figur 4: Silverbrakteat från Kännungs, Hellvi socken på Gotland (Efter Stenberger 1951:70). Denna

brakteat är till utseendet den tidigaste modellen, den som kallas A formen (Domeij 1998:8) där bilden

visar ett porträtt i profil, med flera varv utsmyckade ringar.

3.3 Mittspännen

Vikingatidens praktfynd var mittspännena i kvinnodräkten och de finns spridda över

hela Skandinavien. Dessa föremål är tillverkade i olika metaller som guld, silver och

brons. Dessutom återfinns pärlor, vanligast i glas men även silverpärlor. Vanligt

förekommande är mynt eller myntliknande föremål i dessa mittspännen. Avvikande från

dessa karakteristiska grunduppsättningar är miniatyrsmyckena, där föremålen är den

ringlande ormen samt miniatyrskålar, kubbstolar, torshammaren eller små figuriner.

De vikingatida mittspännena har förändrats över tid och det tros hänga ihop med att

den kvinnliga dräkten ändrades. Till en början var spännet treflikigt men under början

av 900 talet e Kr. ersattes det med ett runt spänne som var av guld eller förgyllt silver

(Kilger 2002:329).

Djurhuvudformade mittspännen bars oftast parvis och det treflikiga spännet fanns i

ett antal utföranden, enligt Anders Carlsson 1983 i hela 10 olika utföranden och 1 551

stycken sådana spännen är funna på Gotland främst vid jordbruksarbete, arkeologiska

undersökningar och kyrkogårdsfynd (A Carlsson 1983:59). Enligt Kilger karakteriseras

de depåer där mittspännen hittats av en viss ordning och de skiljer sig från

hacksilverdepåerna där det förekom ett totalt kaos (Kilger 2002:329-330).

Page 23: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

23

3.4 Halsringar

Den norske arkeologen Marte Spangen har undersökt vikingatida depåer i Nordnorge

och kommit fram till att innehållet i depåerna inte är slumpartat utan att medvetna och

avsiktliga urval har gjorts (Kilger 2002:324).

Samma åsikt har Birgitta Hårdh när hon säger att de västerländska depåerna oftast

har en kombination av halsringar, armringar och ringnålar och dessa kombinationer gav

folk associationer att ”läsa” och förstå sin samtid. Dessa depåer förekommer ganska

frekvent i södra Skandinavien och i de depåer som hittats är halsringarna de största och

tyngsta objekten. Hon menar att de därför kan betraktas som prestige och statusobjekt

men att det kan finns fler faktorer som avspeglar deras roll under denna tidsperiod

(Hårdh 1996:149).

Birgitta Hårdhs undersökningsområde delas in i 13 olika regioner varav Gotland är

en av dem. Ringarna som undersöks är en eller två, virade eller släta med en ände med

en krok eller ögla. Det finns 6 olika varianter på hur låset på halsringen stängs.

Halsringens ände är oftast dekorerad. Vanligaste är en triangelformad ände med många

små ringar stämplade i triangeln. Viktstorleken på halsringar i Nordeuropa var mellan

20 till 100 dirhams.

En dirham har en vikt på strax under 3 gram (2,7 - 2,9), vilket innebär att

halsringen kunde väga mellan 60 till 300 gram. Halsringar har tillverkats på olika sätt

beroende på var de hittats, man har använts sig av de lokala konventionella traditionerna

vid respektive produktion. Hårdh tolkar detta som att silvrets roll varierar från region till

region.

Hon ställer frågan – vad är egentligen halsringar, har de använts som

betalningsmedel? De finns enligt Hårdh uppenbarligen i Skandinavien bara i ”skatter”,

de förekommer inte i gravar och förmodligen inte som en del av klädedräkten. I de

baltiska och slaviska länderna förekommer halsringar däremot i gravar (Hårdh

1996:16).

Under 900 talets mitt var gjutna fiskhuvudformade hängkragar vanliga. Kragen

bestod av en mängd hängen vilka till utseendet var två spegelvända motställda fåglar

med näbbarna uppåt och vända mot en mittlist.

Page 24: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

24

Figur 5: Bilden till höger visar hur en hel krage såg ut medan den vänstra bilden visar ett par hängen från

liknande krage hittade i Kullingbos, Källunge socken på norra delen av Gotland efter (Thunmark-Nylén

1982:60). Dessa gjutna fiskhuvudformade hängen förekommer i flera av de depåer som innehållit

smycken.

När ”kragmodet” blev omodernt ändrade hantverkaren föremålen. De gjordes om till

enskilda hängen och ofta sattes pärlor i dem. Det tog ett par generationer i anspråk

innan de tunga fiskformiga hängena blev spännen.

Ytterligare en omarbetning kan registreras från hänge till spännen, men detta

skedde på sen vikingatid eller vid forntidens slut efter sekelskiftet 1100 e Kr. Av de

tungformade hängspännena eller enskilda hängen är alla lösfynd som hittats i trädgårdar

eller i åkrar.

Thunmark-Nylén påstår att det är skillnad på depå och gravfynd – i gravar finner vi

kragar med bleckhängen men om kragarna har gjutna hängen förekommer de i

depåfynd. Typiska lösfynd är däremot enstaka hängen eller spännen som är omarbetade.

Av alla de föremål som hittats kan vi i alla fall dra en slutsats och det är att en stor del

av de tunga dräktsmyckena har omarbetats efter det att det primära ändamålet tjänat ut

(Thunmark-Nylén 1982:65).

3.5 Armbyglar/ringar

Armbyglar finns i många depåer på Gotland. Vad är en armbygel för något? Enligt Erik

Nylén (1982:2) definieras de som gjutna i ett stycke, öppna, stela smidda och bredast på

mitten. I ”Die Wikingzeit Gotland” beskriver Lena Thunmark-Nylén armbyglar av olika

utformning (2006:166) med en indelning av dessa enligt nedan:

Page 25: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

25

Figur 6: (Efter Stenberger 1958:105). Föremålet till vänster i figuren är en armbygel av typ 1 och 160

exemplar är funna på Gotland. Bygeln består av en enkel stav, rund eller rundoval, insidan plattare än

utsidan. Vanligtvis blir staven smalare mot ändarna. Armbygel av typ 2 bygeln (bilden till höger) var

gjord av tre slingrande stavar, massiv och med en fåra på insidan, 95 exemplar funna på Gotland

(Thunmark-Nylén 2006:166).

Figur 7: (Efter Stenberger 1958:109). Denna armbygel är av typ 3. Bygeln är kraftigare än typ 1 och 2

och med djupt försänkta dekorativa rännor, 9 exemplar funna på Gotland (Thunmark-Nylén 2006:166).

Silverarmringar var ofta en väsentlig del av en familjs förmögenhet och inte

nödvändigtvis personlig, varför de inte begravdes med den avlidne utan överlämnades

till arvingarna (Perdersen 2011:157).

Figur 8: (Efter Stenberger 1958:115). Armbygeln till vänster är av typ 4. Bygeln är ihålig men med böjda

kanter vilket gör att den ser massiv ut på armen , 20 exemplar funna på Gotland . Armbygeln till höger är

av typ 5. Bygeln består av ett flätverk av avsmalnande små trådar eller lika tjocka trådar, 13 exemplar

funna på Gotland (Thunmark-Nylén 2006:166).

Alla dessa sorters armbyglar är försedda med yttäckande stämplar, en mycket omtyckt

och vanlig orneringsmetod under vikingatiden. Som framgår av texten ovan är armbygel

av typ 1 och 2 de vanligaste. Från mitten av 900 - talet fram till 1000 e Kr. förekommer

armbygel av typ 2 (Stenberger 1958:107).

Page 26: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

26

3.6 Andra smycken

Pärlor/Dosspännen/Ringspännen/Nycklar

Att använda smycken är ett personligt uttrycksmedel. Ju rikare en person var desto mer

och finare smycken bar man.

Figur 9: Bilden visar ett typiskt depåfynd i denna kategori och kommer från depån i Västerhejde, Nygårds

daterad till 950 e Kr. Inget mynt hittats men däremot 3 vackra armbyglar och 300 smycken, pärlor och ett

dosspänne i silver och guld. Smyckeskatten påträffades 1982. Till vänster i bild syns de 7 guldpärlorna i

denna monter i Fornsalen, Visby. Foto: Ewa Ahlzén 2014-04-13.

I många kulturer har det funnits skillnader mellan vad en kvinna bar och vad en man

utsmyckade sig med och detta gällde även på Gotland under vikingatiden. Kvinnorna

bar djurhuvudformiga och dosformiga spännen, fiskhuvudformiga hängen, pärlor i olika

uppsättningar samt kedjor med varierande verktyg.

Nyckeln skulle kunna betraktas som ett smycke som kvinnan hade hängande i en

kedja på dräkten. Enligt Orrlings tolkning rådde det på vikingatiden jämställdhet på

gården, arbetet utfördes efter förmåga och eftersom mannen i huset ofta var iväg på

vikingaräder eller andra göromål var det naturligt att husfrun hade hand om nyckeln.

Det var inte bara praktiskt att låta nyckel hänga fritt i dräkten utan det var på detta

sätt en markering som visade hennes ställning. Kvinnan var den på gården som

bestämde över förråd, mat, bonader och övriga tyger, hon var helt enkelt gårdens husfru

(Orrling 1997:37). Nycklar av olika utseende var vanliga i kvinnogravar från

vikingatiden.

Page 27: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

27

Männen däremot bar ringspännen olika bältesbeslag men framför allt vapenutrustning.

Däremot har armringar och fingerringar burits av både män och kvinnor (Domeij

1998:25). Ringspännet som dock var vanligast buret av den vikingatida mannen hade ett

otal olika utformning på ändknopparna. De kunde vara med upprullade ändar,

facetterade, trattformade, blomformade eller kombinerade ändknoppar. Det finns upp

till 19 kombinationstyper av ändknopparna på ringspännena (A Carlsson 1988:43-57).

Ringspännen har lagts ned i både mans- som kvinnogravar. Av Carlssons studerade

objekt var hela 84 % funna i mansgravar och 16 % i kvinnogravar (A Carlsson

1988:81). I min studie av de 200 dokumenterade depåerna har jag funnit ringspännen i

endast 16 olika depåer.

Figur 10: Denna nyckel och detta ringspänne som finns i privat ägo hittades i Hägvide i Lärbro socken på

nordöstra Gotland (Efter Östergren 1989:128). Nyckeln var en kvinnlig symbol medan ringspännet var ett

föremål som oftast tillhörde mannen.

Myntad - ädelmetall

3.7 Mynt

Mynten är en viktig del i de allra flesta vikingatida depåer och varje mynt kan berätta

sin egen historia. På myntet kan utläsas var det har präglats och det finns ofta ett

porträtt eller namn som talar om var och av vem myntet har präglats. Dateringen på

myntet talar om när det tidigast kan ha blivit nedlagt. Mynten var ofta en legering av

guld och silver - elektron.

Ett karakteristiskt drag för vikingadepåer är myntens stora kronologiska spännvidd,

i en depå kan man hitta mynt från tre-fyrahundra år och ibland till och med ännu mer.

Page 28: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

28

Myntet är ett viktigt källmaterial eftersom myntet kan tolkas och säga något om den

ekonomiska utvecklingen men även vad som gällde politiskt, administrativt och socialt

(Jonsson 2002:2). Dessutom går det med utgångspunkt från myntets datering med all

sannolikhet att säga under vilken tid en gård har existerat (A Carlsson 1983:21).

Eftersom mynten är en stor och viktig del av de depåer som jag studerat kommer

jag att ägna detta textavsnitt till att beskriva de olika myntsorterna lite närmare, framför

allt de arabiska, de västerländska och de ”svenska”. Om hur mynten kom till Sverige

råder delade meningar om bland experterna. Var det genom fredlig handel eller genom

plundringar och korståg?

Brita Malmer menar dock att de mynt som kom från Tyskland och Ryssland hänför

sig från handeln med dessa stater, medan mynt från väster, England härstammar från

danagälder (lösensumma som betalades till vikingarna för att slippa deras härjningar)

och tribut (Malmer 2007:7). Kenneth Jonsson däremot säger att all myntimport

härstammar från handel. Han hävdar att eftersom en väldigt stor andel mynt

importerades från Ryssland och det Västslaviska området kan detta inte förklaras av

några vikingaräder (Jonsson 1995:43).

Sverige importerade väldiga mängder av silvermynt och cirka två tredjedelar av

dem har återfunnits på Gotland. Silverdepåer från den äldsta tiden utgörs nästan

uteslutande av islamska mynt. Myntimport delas in i två perioder: 800 - 975 e Kr. då

mynten var islamska eller kopior från khazarer och volgabulgarer och den andra

perioden 975 – 1150 e Kr. då importen huvudsakligen bestod av engelska och tyska

mynt (Rehnberg 2005:17). I Väst- och Mellaneuropa började nu silvermyntet att

användas som betalning för en viss vara, medan man i Nord och Östeuropa fortfarande

betalade en vara med ett stycke silver som hade en viss vikt. Man kontrollerade silvrets

äkthet genom att böja eller sticka kniven i det (Malmer 1968:13).

I de länder som haft myntproduktion länge var delningen av ett mynt i halvor eller

fjärdedelar ett avsiktligt sätt att införa och skapa ett skiljemynt. Även om silvret var

dominerande under vikingatiden fanns det guld i omlopp men guldet var en raritet och

av de ca 60 000 arabiska mynten (huvudsakligen präglade i östra Persien) som hittats i

Sverige var endast 6 stycken av ädelmetallen guld (Malmer 1968:15).

De arabiska mynten, även kallade dirhamer från Kalifatet, kom till Sverige längs de

ryska floderna enligt Rehnberg. Kalifatet var ett område där idag Iran, Irak,

Afghanistan och närliggande områden är belägna och dessa kontrollerades av olika

dynastier (Rehnberg 2005:2). Av alla de arabiska mynt som hittats i Sverige, totalt

69 800 stycken, har 51 300 registrerats som funna på Gotland (Domeij (1998:11).

Page 29: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

29

Före år 950 e Kr. var de arabiska mynten helt dominerande och det yngsta hittade

arabiska myntet var präglat 1000 e Kr.

Från det bysantinska riket (år 867 -1056 e Kr.) har man i Sverige funnit mer än 400

mynt, de allra flesta av silver. Den makedonska dynastins medlemmar präglade dessa.

De islamska mynten kan delas upp i sasanidiska (från Iranska områden), umajadiska,

abbasidiska och samanidiska silvermynt (Rehnberg 2005:10). Importen av silvermynt

minskade i mitten av 900 talet e Kr. och det berodde bland annat på att silverhalten i

mynten minskade och därmed blev mynten mindre attraktiva.

Figur 11: Bilden visar ett arabiskt mynt där inskriften i mitten talar om att det fanns ingen annan Gud

utom Allah. I den högra bilden står det runt kanten att Muhammed är Guds sändebud. Efter en

myntreform 697 e Kr. avskaffades alla bilder på de arabiska mynten och efter detta såg i princip alla

arabiska mynt ut enligt ovan (Efter Malmer 1968:46).

Fram till mitten av 900- talet kom mynten från öster men därefter kom mynten nästan

uteslutande från Tyskland och sedan från de anglosachsiska länderna. Av alla de tyska

mynt som hittats har omkring 50 000 stycken kunnat undersökas. Dessa mynt når

Sverige ungefär när den arabiska myntimporten avtar (Malmer 1968:49).

Under Otto I till Otto III (912 – 983 e Kr.) fanns präglade mynt men det var svårt

att skilja dem åt eftersom mynten saknade årtal och bilderna på mynten var samma från

regent till regent (Malmer 1968:55).

Mynt från andra viktiga samhällen är Kievriket, Volgabulgarerna (den under

vikingatiden viktigaste knutpunkten för handeln) men trots det är mynten från Polen

sällsynta. Däremot förekom en kontinuerlig import av mynt från England i slutet av 900

talet e Kr. De äldsta skandinaviska mynten kommer från Hedeby.

De präglades redan under 800 - talets senare del. Vid slutet av 900 - talet e Kr.

började en helt ny tid i och med myntpräglingen i Norge, Danmark och Sverige. De

kopierade då engelska mynt (Malmer 1968:130).

Page 30: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

30

Det var nu de tre kungarna, Harald Blåtand, Olov Tryggvason och Olof Skötkonung står

i centrum för de politiska händelserna omkring år 1000 e Kr.

Mynt från Frisien, ett område i norra Holland har hittats runt Mälardalen men även

på Gotland. Myntfynd anses vara bevis på att handeln med detta område startade år

1050 e Kr. och pågick intill år 1080 e Kr. Även depåer i södra Sverige tyder på att det

handlades med mynt från Frisien. Däremot finns det väldigt lite som tyder på att

gotländska handelsmän varit inblandade i någon större utsträckning. I Gotlands alla

depåer hittades bara 5 % frisiska mynt.

Figur 12: Myntet i figuren ovan är en teckning över ett av de mynt som hittades i Tingstädefyndet.

Myntet präglades av Henrik II regering i Bayern 985 - 995 e Kr. På ena sidan ett kors med fyra

olikformade punkter. Den högra bilden visar ett hus, en kyrka ganska summariskt utformad (Efter

Malmer 1968:59).

Figur 13: Myntet i figuren ovan är ett engelskt mynt, Oxfordmyntet från 973 e Kr. Två exemplar av denna

sort fanns i Tingstädefyndet. Myntet visar kungen i profil och med ett diadem knutet i nacken ( Efter

Malmer 1968:102).

Av myntat silver, har i det som vi idag kallar Sverige hittats över 160 000 mynt som

nästan alla har inskrifter om var och när de blivit präglade. Det äldsta myntet präglades i

grekiska kolonier i Mindre Asien. Det vi vet om de importerade mynten är att de inte

brukades som vi använder mynt idag i valörer utan att man använde åtminstone till en

början vikten i mynten som betalningsmedel.

Page 31: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

31

Med andra ord hade mynten på den tiden inget nominellt värde. Värdet på mynten

kopplades istället till sin vikt och silverhalt. Därför var den tvåarmade balansvågen med

dess vikter ett viktigt verktyg för dåvarande köpmän. En balansvåg är en våg som består

av en stång (vågbalken) som bär upp en vikt i vardera änden av stången (två vågarmar).

Denna är upphängd på det viset att den kan vrida sig i en axel mellan de båda vikterna.

Det var det absolut vanligaste och säkraste sättet att väga föremål på. Loden var

tillverkade av järn med en tunn legering av koppar (Hårdh 2007:78). Antagligen

användes en marker som måttstock. En marker vägde drygt 200 gram (Östergren

2008:13).

Vid utgrävningar i Bandlunde, hamn på sydöstra Gotland, under ledning av Majvor

Östergren 1983 hittades 150 vikter som senare undersöktes av Erik Sperber. Att hitta ett

så komplett set är mycket ovanligt och dessa var dessutom var i gott skick (Sperber

1996:7).

Figur 14: Bilden visar hur en balansvåg fungerar. (Efter Sperber 1996:15 Balances, Weight and

Weighing).

Vid slutet av 900 -talet började den västerländska penningpolitiken göra sitt intåg på

Gotland och samtidigt som den inhemska myntningen började försvann de utländska

mynten från de gotländska depåerna (Bolin 1945:137).

Under vikingatiden präglades inga egna mynt i Sverige utan de importerades

istället mynt från andra länder. Det finns dock ett undantag och det är den myntning

som gjordes av Olof Skötkonung i Sigtuna under åren 995 – 1030 e Kr.

Figur 15: Bilden visar ett mynt från Olof Skötkonung år 997 e Kr. Den vänstra bilden är myntets framsida

och den högra visar myntets baksida. Myntet är 21mm i diameter (Jonsson 2011:1).

Page 32: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

32

4 Analys/tolkning/slutsats

Min kvantitativa undersökning av de hos Riksantikvarieämbetets register- Fornsök och

Majvor Östergrens 82 undersökta depåer har efter noggrann genomgång lett mig fram

till nedan beskrivna analys/tolkning samt slutsats. Vid genomgång av detta material har

jag valt ett antal relevanta variabler att studera närmare.

Samtliga depåer som jag har undersökt sammanfattas i tabellform med hänsyn taget

till följande variabler, fynd år, plats, Raä nr, geografiskt läge, TPQ, innehåll såsom

mynt, bitsilver/barrer, arm/halsringar/byglar, ringspänne, fingerring, smycken/pärlor,

guld samt övrigt. Där utöver har jag sammanställt var i landskapet de lagts ned och hur

de förvarats vid nedläggandet i den mån rester fortfarande finns kvar och inte förstörts.

Bilagorna 1 till 11 visar fördelning per variabel.

Med hjälp av att titta på sammansättningen i depåerna, vilka föremålstyper som

finns tillsammans eller aldrig finns tillsammans, om depåerna innehåller hela, hackade

eller förstörda föremål har jag kunnat göra en fördelning av depåerna i ett antal

kategorier. När jag sammanställt materialet efter depåsammansättning har ett antal

kategorier utkristalliserat sig. Underlag till kategoriindelningen har sammanställts i

bilagor.

Den geografiska spridningen av silverdepåerna på Gotland framgår av upprättad

kartering och förekomsten är relativt jämt fördelad över ön, men en viss form av kluster

förekommer i samband med jordbruksbygd och hamnar. Med hjälp av en sockenkarta

har jag delat in kartbilden i fyra zoner för att kunna placera in depåerna i rätt geografisk

läge, se figur 2. Resultatet av denna fördelning visar att av alla depåerna är drygt

hälften, 109 stycken belägna söder om en linje mitt på ön. Även om depåerna fördelar

sig med nästan lika många söder som norr om denna linje finns det några utmärkande

drag att påvisa. Ett stort antal depåer är funna invid gamla troliga hamnar utmed

Gotlands både väst- och ostkust. De allra flesta depåerna är enligt min analys daterade

mellan 950 e Kr. till 1140 e Kr. se bilaga 3.

De äldre depåerna under vikingatiden (800 - 975 e Kr.) var koncentrerade till de då

gällande jordbruksområdena (Östergren 2008:12). De yngre depåerna (975 - 1150 e Kr.)

har hittats vid kusterna.

Går det att göra en differentiering eller kategorisering av depåerna utifrån de jag

studerat? Mitt svar är ja och i mina studier och analyser av depåerna har jag kommit

fram till följande indelning till kategorisering/differentiering av de olika depåerna.

Dessa kategorier kan nu delas in i ett antal olika typer av depåer:

Page 33: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

33

1. Depåer utan mynt

2. Depåer med färre än 100 mynt

3. Myntdepåer före 1000 f Kr.

4. Depåer under yngre vikingatid

5. Depåer med halsringar/armbyglar

Nedan följer min analys och tolkning av dessa kategorier:

1. Depåer utan mynt

Har de depåer som inte innehåller mynt någonting gemensamt? I det stora material som

jag studerat, saknas mynt i endast 13 av dessa. Trots detta har jag vid en närmare analys

kunnat konstatera följande likheter. Fanns det inte mynt, var innehållet i depåerna någon

form av smycken, mestadels silverföremål såsom armringar/byglar och fingerringar.

Dessa depåer har också det gemensamt att de innehåller ett stort antal guldföremål och i

två fall stora mängder med pärlor eller fragment av pärlor. Samtliga depåer har hittats i

åkrar och mellan 200 till 800 meter från närhet till gård. Fördelningen av dessa depåer

geografiskt ger en bild av att 10 stycken lokaliserats till östra sidan av Gotland men att

fördelningen mellan nord och syd är i princip den samma, 7 respektive 6 depåer.

Tabell 1 - Depåer utan mynt

Plats Karta TPQ Arm Finger- Pärlor Guld Övr Avs

ringar ring

gård/m

Boge NO

6 1

Bunge NO

2

Burs,Häffinds SO 1050 6

800

Fole NV

3 armring

Grötlingbo SO

231 13 pärlor

Havdhem SV

8

1 armring

Othem NO

5

Rone,Halor SO 1050 13 5 8 7 bleck 2 400

Stånga SO

2 armring

Stånga,Stenstuga SO 1000

2 armring

210

Vallenstena NO

226

2 brakteat

Vallenstena NO

1

2 brakteat

Västerhejde,Nygårds NV 950 3 1 250 7 pärlor 19 680

150

hängen

fragment

Figur 16: Tabellen ovan visar innehållet i samtliga 13 depåer i denna kategori.

Page 34: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

34

Min tolkning av detta depåmaterial är att dessa depåer kan tolkas som en gravplats. De

depåer som daterats tillhör yngre vikingatid och innehållet i dessa depåer är rikare än de

som daterats till äldre vikingatid. Ovan nämnda depåer förekommer inte i samband med

boningshus utan är perifert belägna. De myntfria depåerna skulle kunna tolkas som väl

avgränsade från boningshus och därmed inte betraktas som någon form av ”bankfack”

där man förvarade sina ägodelar. Min tolkning att dessa depåer som en gravplats kan

stödjas i tidigare forskning av Nanouschka Myrberg där hon också tolkar depåer som

innehåller många ringar och smycken som gravplatser. I två av de ovan nämnda

depåerna har föremålen dessutom blivit nedgrävda i linneväv eller i näverask. Detta är

ytterligare ett argument för att de skulle kunna definieras som gravar. Även i denna

tolkning hittar jag stöd hos Myhrberg, där hon menar att näverasken är att likställa med

en kista och linnet med liksvepningar (Myrberg 2009:150).

Min tolkning att depåerna ska ses som gravar motsägs inte av Chrisoph Kilgers

tolkning. Han menar att halsringar i silver inte finns i gravar från denna tid (Kilger

2002:324). De av mig undersökta myntfria depåerna innehåller endast armbyglar och

armringar av silver och inga halsringar.

2. Depåer med färre än 100 mynt.

I min analys av silverdepåerna innehåller 36 % eller 72 depåer av alla undersökta ett

lägre antal mynt än 100 stycken. Av intresse är att notera att den största deponeringen

av de funna depåerna på Gotland hamnar inom denna kategori. Vad utmärker eller

skiljer då denna kategori från de övriga av mig definierade kategorierna?

Min tolkning av dessa depåer är att de är rester från uteslutande små gårdar och jag

stöder min hypotes på det eftersom dessa är relativt fyndfattiga i jämförelse med övriga

depåer. Undantag är de 13 depåer som inte har några mynt över huvud taget enligt

kategori 1. Arabiska mynt förekommer i 32 % av depåerna med mindre än 100 mynt,

vilket tyder på att det är depåer klassificerade till tiden före år 1000 e Kr. eftersom

arabiska mynt inte påträffats senare. I denna kategori finns bara lite bitsilver och

enstaka hals/armringar, ringspännen och fingerringar i jämförelse med de övriga

depåerna. Jag tolkar detta som att dessa depåer är en lämning efter människor med en

liten gårds ägodelar och inte att de tillhörde stora familjeförmögenheter. Denna

företeelse är ett tecken på att depåerna inte tillhörde de stora gårdarna som hade egen

tillverkning av diverse silverföremål. Fördelningen av dessa depåer över ön visar att är

relativt jämt fördelade, 43 % är belägna på norra delen av Gotland. Underlag se bilaga 9

och 10.

Ingen av de forskare som jag studerat har gjort några liknande kategoriseringar

varför denna kategori inte kan jämföras med tidigare forskning.

Page 35: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

35

Tabell 2 - Depåer med färre än 100 mynt.

Ej tidsbestämda

Mynt Fynd Plats Raä Karta Bitsilver Arm Ring- Finger- Smycken Guld Hittats För-

år

Barrer hals spänne ring pärlor

m varades

spiral

invid i

byglar

0 1968 Boge 79:1 NO

6

1

0 1878 Bunge 98:1 NO

2

åk

0 1873 Fole 168:1 NV

3

0 1932 Grötlingbo 186.1 SO

231 13 g

0 2009 Othem 150:1 NO

5

åk

0 1924 Stånga 139:1 SO

2 åk

0 2009 Vallstena 207:1 NO 226

ja

0

Vallstena 218:1 NO

1

2

åk

0 1999 Havdhem 92:1 SV

1

8 åk

1 1940 Björke 39:1 NV

7 åk

2 2000 Burs 212:1 SO

åk

2 1878 Fole 110:1 NV

6 g

3 1981 Bunge 105:1 NO

3 1976 När 158:1 SO

åk

10 2011 Burs 227 SO

10 1931 Lokrume 99:1 NV

2

åk

11 1977 Hall 147:1 NV 4

1

åk brons

12 2010 Eksta 544 SV ja

12 1982 Fole 183:1 NV

4

13 2009 Källunge 57:1 NO

åk

14 1977 Stenkyrka 122:1 NV 1

1

17 1981 Lärbro 608:1 NO

åk

20 1998 Hellvi 161:1 NO 5

44 1978 Alskog 259:1 SO 177

åk

48

Roma 87:1 NV

2

åk

50 2009 Eksta 241:1 SV

52 1920 Linde 94:1 SO

1

4

åk

55 2009 Vamlingbo 215 SO

åk

58 1999 Othem 179:4 NO

ja

65 1869 Västerhejde 90:1 NV

ja

åk

70 1946 Garde 90:1 NV 118

1 1

v50

72 2010 Stånga 152: SO

Page 36: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

36

77 2009 Linde 117 SO

88 1928 Lokrume 100:1 NV

1

5

-

90 1978 När 159:1 SO 3

t

99 1853 Hemse 44:1 SO

åk

Tidsbestämda

Mynt Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Arm Ring- Finger- Smycken Övr Hittats För-

år

sort hals spänne ring pärlor

m varades

ring

Guld

invid i

byglar

0 1914 Rone,Halor 294:1 SO 1050

13

5 10+7

å 30 linneväv

0 1982

Västerhejde,

Nygårds 104:4 NV 950

3

1 300+7 19 v 190 näverask

0 1980 Burs,Häffinds ? SO 1050

4

å70

0 1924 Stånga, Stenstugu ? S 1000

2

å170

1 1918 Hamra, Skogs 44 S 950-1050

6

1

v190

6 1930 Linde,Myrungs ? S 945 A

v120

7 1945 Fardhem 62:1 S 1002

åk

7 1995 Linde 118 S 890

åk

7 1928 Stenkyrka,Niome 130 N 1030

2 1

å180

8 2008 Lojsta 103:1 S 1000

1

1

åk

10 1982 Fole, Stora Tollby ? N 1035

1

å10

10 2009 Havdhem 193 S 800-1000

åk

10 2009 Havdhem 192 S 800-1001 D

åk

10 1920 Väskinde, Skäggs ? NV 850

v170

10 1960 Öja,Sigfride ? S 1000

1

v70

11 1977 Hall 147:1 N 800-1000

1

2 åk

12 1945 Mästerby, Ammor 25 SV 867 A ja

v170

12 1964 Rone,Uggårde ? SO 1050

v100

13 1983 Burs, Vanges ? SO 950 A

v360

15 2009 Grötlingbo 289 S 800-1000 A

brons åk

17 1998 Lärbro 626 NO 800-1000

brons åk

17 1981 Lärbro,Hägvide ? NO 887 A

å120

18 1907

Eksta, Stora Mellings 169 SV 940 A 5

å440

19 2009 Norrlanda 179 NO 800-1000

brons åk

20 1871 När 155:1 SO 930 A

åk

27 1985 Hejnum, Rings 95:1 N 956 A

1

v120

27 1992 Linde 109:2 S 1090

åk

27 1865 Vamlingbo 163:1 S

A

åk

37 1983 Hejde 121:2 N 800-1000

åk

38 2009 Vamlingbo 214 S

A

- bronskärl

Page 37: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

37

43 1950 Hejnum 190 N 800-1000

t

50 2009 Väte 116 S 800-1000 A 1

åk

52 1916 Stenkyrka,Tune ? N 997 A

v225

58 1999 Othem 179:4 NO 800-1000

ja

t

69 2007 Bunge 108 NO 1022

t

69 1910 Slite 67:1 NO 954 A

1

åk

70 1950 Fole 184:1 N 800

åk

71 1911 Näs,Rangsarve 66:1 S 953 A

v 320

72 2010 Stånga 152: S 800-1000 A

åk

82 1920 Levide,Alskute 52:1 S 867 A

v 320

88 1992 Linde 109:3 S 990

åk

92 2009 Halla 121 N 800-1000 A

1

1

åk

97 2002 Levide 109 S 803 A

1

2 åk

99 1982 Alskog,Bote 275:1 SO 912 A 2

2

å 80

99 1879 Fårö 149:1 NO 925 A 2

b

Figur 17: Tabellen visar 36 depåer med antal mynt från 0 till 100 stycken, ej tidsbestämda och 45 depåer

som är tidsbestämda. Teckenförklaring se bilaga 1.

3. Myntdepåer före 1000 e Kr.

Jag ville studera om tidsfaktorn påverkade depåernas myntsammansättning. Detta skulle

kunna leda till en kronologisk indelning av till exempel olika myntsorter. Jag

konstaterade att de arabiska mynten bara fanns i depåer som har daterats före år 1000

e Kr. Därefter förekommer de inte alls varför denna kategori var lätt att isolera till en

egen grupp. Detta konstaterande har tidigare forskare redan gjort. Jag ville dock se om

man isolerade dessa depåer, har de något gemensamt att berätta om sin

sammansättning?

Att arabiska mynt inte finns i depåerna efter 1000 e Kr. förklaras av att kontakterna

med omvärlden förändrades och därför även myntsort. Silvret kom till Gotland som var

Östersjöns nav, genom resor som företogs på de ryska floderna i handeln med Caliphate

(en islamsk religiös härskarinstitution) (Skre 2011:84). Under vikingatiden växte

Gotland fram som ett viktigt betydelsefullt handelscentrum.

Av de depåerna som ingår i undersökningen och var TPQ bestämda var det 33 som

innehöll enbart myntsorten arabiska mynt.

Page 38: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

38

Det totala antalet mynt som förekom var ca 12 000 stycken. Geografiskt fördelar sig

dessa depåer så att dubbelt så många lokaliseras till södra halvan av Gotland. I

landskapet hittades depåerna till en tredjedel i åkrar, en tredjedel i närheten till väg och

en tredjedel i någon form av myr å eller vattendrag, se bilagorna 9 och 10. I de depåer

jag isolerat till endast arabiska mynt fanns i hälften av dem bitsilver till ett antal av mer

än 240 enheter. Övriga silverföremål, arm, hals eller fingerringar samt smycken och

guld uppgick till mer än 45 till antalet i 16 av dessa depåer.

Tabell 3 – Arabiska mynt

TPQ Plats Raä Karta Mynt Bit Arm Arm- Ring- Finger- Pärla Guld Övr

antal silver ring byglar spänne ring

938 Hall,Hall,Gannarve ? N 1326 142 1 3 1

900 Hejde 140:1 N 1150 1

1

957 Buttle,Stora Velinge 56:1 S 1011 27

972 Stånga,Botvalde 141:1 S 909 14 1 1

859 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 893

2

953 Alva,Rangsarve 54:1 S 746 2

954 Väte,Stora Tune 107:1 S 630

869 Alva,Östris 98 S 487

935 Dalhem,Hallfose 47:1 N 445

964 Lärbro 628 NV 424 22

958 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 423 10

2

954 Väte,Gullarve 43:1 S 331 2

911 Öja,Gisle 70:1 S 261

1 1

958 Gammelgarn,Skogby ? SO 250 6 4

896 Näs,Lingsarve 65 S 243

900 Mästerby 26:1 SV 231 ja ja

ja ja

954 Stenkumla,Martille 215:1 NV 231

900 Fårö 383 NO 209

959 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 208

8

957 Burs,Häffinds 4st ? SO 205 2 1 6

1

937 Roma,Snauvalds 82:1 N 194

1 1 1

876 Eke,Bölske 136:1 SO 169

961 Stenkyrka,Liknatte ? N 132 3

900 Garde 149:1 SO 106

3

912 Alskog,Bote 275:1 SO 99

2

1

925 Fårö 149:1 NO 99

2

803 Levide 109 S 97

1

2

900 Halla 121 N 92

1

1

Page 39: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

39

867 Levide,Alskute 52:1 S 82

900 Stånga 152: S 72

953 Näs,Rangsarve 66:1 S 71 2

954 Slite 67:1 NO 69 8

1

996 Levide,Mallgårds 54 S 36 1

Figur 18: Tabellen ovan visar underlaget för mitt resonemang, sorterad efter antal arabiska mynt.

Av de tidigare gjorda undersökningarna som jag studerat framgår inte alltid om de

arabiska mynt som hittats var hela eller fragmenterade. Importen av silvermynt

minskade i mitten av 900 talet e Kr. och det berodde bland annat på att silverhalten i

mynten minskade och därmed blev mynten mindre attraktiva. Vad innebar då vetskapen

om att dessa depåer innehöll ett stort antal bitsilver mer än 240 bitar registrerade? I 10

av de 14 depåer som innehöll bitsilver har även efterundersökningar av fyndmaterialet

gjorts. Här har man hittat fragment av föremål, nycklar, spikar, bronssmält rester, skiffer

samt keramik. Denna kombination av innehåll med förekomsten av bitsilver tolkar jag

som att här på gården förekom någon form av tillverkning av silvermaterialet. De

silversmycken som registrerats kan vara ett resultat av deras tillverkning. För denna

gemensamma nämnare kan noteras att arabiska mynt i kombination med bitsilver

dateras i 73 % av fallen till perioden 938 – 964 e Kr. Efter 1000 e Kr. förekommer

aldrig några arabiska silvermynt varför denna kategori var lätt att isolera till en egen.

Eftersom dessa depåer i flertalet fall daterats till äldre vikingatid finns de lokaliserade i

stor utsträckning till jordbruksbygderna och inte till kustområdena i närhet till de dåtida

potentiella hamnarna.

4. Depåer under yngre vikingatid

Min analys har visat att sammansättningen och lokalisering av depåerna varierar över

tid, varför en differentiering av depåerna kan göras beroende på ålder. Depåerna var

rikare på fynd under den yngre vikingatiden jämfört med en äldre. De många depåfynd

från yngre vikingadepåerna är en av anledningarna till att fler forskare anser att

vikingatiden på Gotland sträcker sig till 1150 e Kr jämfört med 1050 e Kr på det

svenska fastlandet (Östergren 2008:12).

Myntströmmarna ändrade riktning från öster och började istället komma från syd

eller sydväst och depåerna innehåller sen olika sorters västerländska mynt, alltifrån de

vanligaste tyska, danska till engelska.

Page 40: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

40

Depåer från yngre vikingatid (975 - 1150 e Kr.) hittar man närmare den då existerande

kustlinjen. Denna tolkning stämmer överens med den som Majvor Östergren redovisat

även om hon inte kom med några konkreta exempel.

Tidigare undersökningar på Gotland visar att det troligtvis kan ha funnits upp till så

många som 50 lokala hamnar. Man brukar kalkylera med att under vikingatiden låg

strandnivån 2 till 3 meter högre än idag, lägre på den södra delen av ön och högre på

den norra sidan (D Carlsson 2008:14). Jag har analyserat några av dessa depåer och

tabellen nedan visar exempel på depåer lokaliserade till de troliga tänkbara vikingatida

hamnarna.

Tabell 4 - Depåfynd under yngre vikingatid

Plats Raä Karta TPQ Mynt Bit Arm Finger Ring Pärlor

silver byglar ringar spänne Smycken

Fröjel, Sälle ? SV 1009 1028 318

1 1

Grötlingbo, Bölske 141:1 S 1027 508 25

Grötlingbo,

Uddvide 246:1 S 1002 1104 126

Hall, Gannarve I-IV ? NV 934-1120 1326 142

3

ja

Lummelunda,

Burge 93:2 NV 1140 3100

Lummelunda,

Burge 102 NV 1017 102

Rone,Stale (1954) 132:1 SO 1036 989 ja

Rone,Stale (2012)

SO 1050 6372

ja ja ja ja (171)

Rone, Änggårde 166:1 SO 1085 1043 46

Totalt

antal

Totalt

15572 657

4

Figur 19: Tabellen visar depåer lokaliserade till de troliga tänkbara vikingatida hamnarna.

Det stora antalet mynt och bitsilver/barrer i depåerna tolkar jag som om det förekom en

viss produktion av till exempel smycken av olika natur. Innehållet i depåerna kunde

användas som handelsvara, i utbyte mot andra varor med ditkomna näringsidkare. Den

senast funna depån i Rone, Stale (år 2012) tyder på att denna tolkning skulle vara trolig.

Efterundersökningar har gjorts vid dessa depåer och funna strömynt och viktlod tolkar

jag som att här har handel förekommit i större utsträckning än vid gårdar längre inåt

landet i de bördiga jordbruksbygderna. Att handel förekom vid dåtida potentiella

hamnar överensstämmer med de tolkningar som även gjorts av Dan Carlsson och Maria

Domeij.

Ett undantag från denna tolkning har jag noterat och det är den hittills största funna

skatten i Othem, Spillingskatten (Raä 179:4) där det yngsta myntet dateras till 871/872

e Kr. med andra ord daterad till äldre och inte yngre vikingatid.

Page 41: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

41

5. Depåer med halsringar/armbyglar.

Mynt är naturligtvis den överväldigande mängden av upphittade föremål i de allra flesta

depåer under vikingatid men depåer innehållande hals och armringar visar i det

undersökta materialet ett speciellt mönster.

Depåer av hals/armringar/byglar har bara hittats i depåer som daterats efter år 900 e

Kr. Före år 900 e Kr existerade inte denna sammansättning i depåerna över huvud taget.

I 44 av dessa depåer har hittats hela 138 föremål av denna kategori och i 10 depåer har

texten i Raä´s register ”Fornsök” bara utvisat att armbyglar finns med ett ”ja” men inte i

vilket antal. Av detta tolkar jag att i dessa fall måste ja betyda åtminstone en, varför

denna kategori måste innehålla betydligt fler än 138 till antalet.

Jag har utifrån ursprungsmaterialet närmare studerat 18 depåer i denna kategori

men då även tagit med mynt och bitsilver som variabler, enligt tabell nedan:

Tabell 5 - Arm och Halsringar

Plats Raä Karta TPQ Mynt Bit Arm/hals- Ring- Finger- Smycken Guld

silver ring/spiral spänne ring pärlor

byglar

Akebäck,Glammunds 40:2 N 1044 716 31 2 1 1

Burs,Häffinds 5st ? SO 957 1657 2 7

1

Buttle,Buttleskatten 8:2 S 920 2635 50 1

Eksta, Stora Mellings 169 SV 940 18 3 5

Etelhem,Hemängen 100:1 S 1024 822 57 1

3

Gammelgarn,Skogby ? SO 958 250 6 4

Havdhem,Lingvide 53:1 S 978 252 15 4

Hejde,Sigsarve 121:1 N 1053 1381 70 4 3 3

Lye 81:1 SO 959 139 1 1

3

Lärbro,Pavalds 585:1 NO 958 423 10 2

Mästerby 26:1 SV 900 231 ja ja

ja ja

När,Pilgårds 156 SO 1046 809 9 1

Rone,Halor 294:1 SO 1050 0 ja 13

5 10 7

Sanda,Sandgårde 199:1 SV 1083 973 43 2

2

Stenkyrka,Stora Bjärs I+II 68:2 N 1053 2083 ja ja ja

ja

Stånga,Botvalde 141:1 S 972 909 14 2

Sundre 129 S 900 1374 6 10

1

Vamlingbo,Lillängen 165:1 S 994 1007 82 2

Figur 20: Tabellen visar depåer innehållande arm och halsringar.

I tabellen ovan är det endast 3 depåer som inte forskare har gjort efterundersökningar,

Lye, Mästerby och Wamlingbo.

Page 42: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

42

Vid dessa undersökningar har föremål som kan härledas till viss smide och

gjuteritillverkning hittas, bronssmältor (restprodukt), järnbitar och keramik. I de 18

depåerna finns förhållandevis ett stort antal mynt, sammanlagt nästan 16 000 stycken.

Antalet bitsilver uppgår till minst 400 bitar. Geografiskt ligger 65 % av depåerna på

Gotlands södra halva.

För att kunna tillverka silverföremål behövs råmaterial i form av bitsilver eller

fragmenterade mynt. Att verksamhet i form av tillverkning på dessa gårdar förefaller

mycket sannolikt. Att föremålen användes som betalningsmedel samt att hantverkare

tillverkade silverföremål av detta råmaterial överensstämmer även med hur Östergren

tolkat materialet. Det finns ett samband mellan vikten på armringarna och strukturen på

skatten, i områden med stora och tunga armringar finns det få deponeringar av

hacksilver medan det i områden där det finns mycket fragmenterat silver saknas ringar

vilket överensstämmer med Hårdh tolkning. Innehållet i dessa depåer anser jag kan

betraktas som statusobjekt men det kan naturligtvis finns fler faktorer som avspeglar

deras roll under denna tidsperiod.

Slutsats: Följande resonemang ger svar på de av mig inledande frågor. Av min analys

framgår klart att silver är den dominerande metallen i depåerna på Gotland under hela

vikingatiden. Silvermynten, hela eller fragmenterade är klart överrepresenterade jämfört

med övriga silverföremål. Bitsilver och barrer var de silverföremål som till antalet var

de näst största. Andra silverföremål som deponerades var halsringar/armbyglar,

fingerringar och ringspännen. Eftersom jag trodde att det inte skulle finnas guld över

huvud taget så förvånade det mig att guld skulle finnas i så många som 14 av de

undersökta depåerna. Guld fanns främst i form av armringar och brakteater. I några rika

depåer fanns även ett stort antal pärlor, både hela och fragmenterade, några i guld men

övervägande delen var av glas.

Sammansättningen i depåerna är varierande, men mynten är övervägande både till

antal och vikt. Bitsilver/barrer finns i majoriteten av de depåer som det finns mynt i. I

de 72 undersökta depåerna med färre mynt än 100 stycken, saknade hälften av dem

andra föremål än mynt. Övriga föremål som hals/armringar, fingerringar och spännen

finns representerade men jämfört med antal myntdepåer är de få till antalet, utöver de

stora depåfynden som till exempel i Spillings. I de allra flesta depåer finns olika typer

av föremål tillsammans. Endast i två depåer har jag funnit enstaka föremål, i Stånga

Stenstugu, där 2 guldbrakteater fanns och i Bunge, Raä 98:1, där endast 2 armringar

påträffades. Jag tolkar sammansättningen i en depå som om det var ett antal händelser

som ledde fram till deponeringen. Depåerna måste särskiljas och undersökas i olika

typer av kontext, mynt måste betraktas tillsammans med övriga komponenter i depån.

Page 43: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

43

Dessa måste även tolkas utefter trolig orsak till nedläggelsen, att ägaren velat lägga

undan besparingar på längre sikt, att ägaren använt platsen som gömställe eller att

ägaren ska få med sig innehållet i depån till livet efter detta.

Eftersom bevaringsomständigheterna i ytliga depåer har varit dåliga finns det få

depåer som innehåller någon form av förvaringskärl. Endast i 20 av de depåer jag

analyserat finns rester av det kärl som depån har förvarats i. Näverask är det material

som tycka ha klarat nedbrytningen bäst, i 5 av de 20 depåerna var förvaringskärlet av

näver. Övrigt material i förvaringskärl som delvis bevarats är keramik, koppar eller

bronskärl.

Den harvade eller plöjda åkern är det allra vanligaste stället för ett depåfynd. Några

fynd har hittats vid grustag. Närhet till väg och vatten är utmärkande för de flesta

fynden. Endast 13 depåer av 42 ligger längre ifrån forntidaväg än 170 meter och 9

depåer av 36 ligger längre ifrån vatten än 170 meter. Ungefär hälften av undersökta

depåer har hittats på södra delen av Gotland (109 stycken). Även om depåerna fördelar

sig med nästan lika många söder som norr om denna linje finns det ett utmärkande drag

att påvisa. En koncentration av depåer är funna invid gamla potentiella hamnar utmed

Gotlands både väst- och ostkust.

Under vikingatiden ändrades sammansättningen av depåerna. I äldre depåer var

föremålen få medan de i yngre vikingatid blev färre till antal men betydligt större.

Undantag från detta är Spillingsskatten som är den hittills största och daterad äldre

vikingatid. Arabiska mynt förekommer endast före 1000 e Kr. medan andra myntsorter

blir vanliga under senare tid. Armringar/byglar förekom endast efter 900 e Kr. Beroende

på hur välbärgad ägaren/ägarna var kunde deponeringen vara från några gram eller upp

till flera kilo. De allra flesta depåerna är daterade mellan 950 e Kr. till 1040 e Kr.

Depåerna från äldre vikingatid visar en koncentration till jordbruksområdena medan de

yngre depåerna har hittats vid kusterna. Men hamnarna var förmodligen inte platsen

man bodde på, utan sin hemgård var säkert den plats som fortfarande var boplatsen. Det

var inte långt till hamnarna vid kusten var man än bodde på ön. Studerar man de olika

skatternas utbredning och gårdslägen är en trolig slutsats att den karta man får fram av

silverdepåernas utbredning är som en spegelbild av vikingatidens

bebyggelseutbredning. En stor kontinuitet rådde, bebyggelsen ligger i princip kvar inom

gårdens ägor och efterkommande generation flyttade endast bebyggelsen ett 50 tal

meter. Dyrbara metaller deponerades i högre grad i områden där befolkningen idkade

handel, i de tänkbara vikingatida hamnarna, som till exempel i Fröjel, Rone och

Grötingbo, än i jordbruksområden på Gotland. I ekonomiskt starka områden som dessa

kan silvret ha haft en funktion som betalningsmedel men i andra områden kunde silvret

istället ha används mer som statusobjekt. Om det finns någon skillnad mellan stora och

små hamnar har jag inte undersökt men det kan vara ett förslag till vidare forskning.

Page 44: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

44

Har flera depåer gjorts i samma område tolkar jag det som att ägaren/ägarna måste ha

varit mycket rik, exempel på detta visar Spillingsskatten och Roneskatten, Stale.

Spillingsskatten hittades under det som har tolkats som ett golv till ett hus eller uthus.

Den tolkningen stödjer min tolkning att skatten är en enskild förmögenhet - eller har

gjorts till enskilt. Dessa fynd tyder på att människan med avsikt undanhöll silvret för att

hindra att andra skulle tillgodogöra sig det.

Min studie av de olika ädelmetalldepåerna på Gotland under vikingatid visar att det

går att göra en kategorisering av materialet beroende på innehåll och sammansättning.

Jag har kallat kategorierna för - Depåer utan mynt, Depåer med färre än 100 mynt,

Myntdepåer före 1000 e Kr., Depåer under yngre vikingatid samt Depåer med

halsringar/armbyglar. Min analys ovan visar att denna uppdelning går att göra samt att

detta också leder till att jag tolkat kategorierna på olika sätt. De fem definierade

kategorierna har jag sedan valt att sortera in i olika tolkningskategorier enligt nedan:

1. Gömda depåer – här placerar jag in ”Depåer utan mynt” och dessa karaktäriseras

av att de är perifert belägna, samtliga har hittats i åkrar mellan 200 till 800 meter från

närhet till gård. På grund av depåernas innehåll samt detta avstånd tolkar jag de som

gravplatser. Depåerna har lagts ner för att ligga gömda där för all evighet med andra ord

ingen tillfällig deponering. Flertalet av det daterade depåerna tillhör yngre vikingatid

och innehållet i dessa depåer är rikare än de som daterarts till äldre vikingatid.

2. Undanlagda depåer – innehåller kategorin ”Depåer med färre mynt än 100 stycken”.

Dessa depåer är fyndfattiga och är rester från uteslutande små gårdar. Föremålen

förvarades i eller i närhet till bostadshus. Anledningen till deponeringen var att

innehållet vid ett senare tillfälle skulle kunna användas, det var en form av dåtidens

”bankfack”.

3. Hantverksdepåer – till denna hänförs ”Myntdepåer före 1000 e Kr.” samt ”Depåer

med halsringar/armbyglar”. Innehåller uteslutande arabiska mynt före 1000 e Kr.

Kombination av innehållet i dessa depåer samt förekomsten av bitsilver tolkar jag som

att det på respektive gård har förekommit någon form av tillverkning utav

silvermaterialet. Eftersom dessa depåer i flertalet fall daterats till äldre vikingatid finns

de lokaliserade i stor utsträckning till jordbruksbygderna och inte till kustområdena i

närhet till de dåtida potentiella hamnarna.

4. Handelsdepåer – i denna ingår ”Depåer under yngre vikingatid”. Under yngre

vikingatid blev depåerna färre men betydligt större och de var lokaliserade till den

tidens tänkbara hamnar. Innehållet i depåerna kunde användas som handelsvara, i utbyte

mot andra varor med ditkomna näringsidkare. Strömynt och viktlod hittade i

efterundersökningar tolkar jag som att handel förekommit. Dyrbara metaller

deponerades i högre grad i områden där befolkningen idkade handel.

Page 45: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

45

. 5 Sammanfattning

Under vikingatiden var många gotlänningar en farbonde, vilken karakteriseras av att

han var bosatt nära kusten, ganska välmående och bedrev säsongshandel samt

genomförde långväga färder (Ohlmark 1983:75). Gotland växte under vikingatiden fram

till en ledande handelscentrum mitt i Östersjön och var ett utbyte mellan öst och väst

med en blandning av handel och sjöröveri. Detta medförde att detta område blev ett mer

oskyddat handelscentrum än under tidigare århundraden. Handels fördelar bestod av att

rikedom ökade men det fanns även en baksida som visade sig i plundringar, vilka

medförde en oro hos öns befolkning och kan vara en av orsakerna till att man gömde

undan sitt silver. Ett mångskiftande fenomen kan man kalla de gotländska

silverdepåerna. Mitt syfte har varit att undersöka om det är möjligt att nyansera denna

kategori med utgångspunkt från fyndsammansättningen och dess placering i landskapet.

Min detaljerade studie av de 200 olika ädelmetalldepåerna på Gotland under dess

vikingatid 800 till 1150 e Kr. visar att det går att göra en kategorisering av materialet.

Att kunna dela in depåerna i rå-ädelmetall, bearbetad/ombearbetad-ädelmetall samt

myntad-ädelmetall visar min studie. Att utifrån dessa göra en ytterligare differentiering i

underkategorier och att olika tolkningar kan knytas till de olika kategorierna.

Mitt tillvägagångssätt och metod har varit att sytematiskt gå igenom de

ädelmetalldepåer som registrerats hos Riksantikvarieämbetet som ”depåfynd”. Jag har

gjort sammanställningar i tabellform av innehållet i dessa depåer samt var i landskapet

de har blivit nedlagda. Därefter har jag jämfört innehållet, föremålstyper, ensamma,

tillsammans eller aldrig tillsammans samt sammansättningen i de olika depåerna. När

jag sammanställt materialet efter depåsammansättning och lokalisering har ett antal

relativt självklara kategorier utkristalliserat sig. Jag har hittat ett mönster, identifierat

gemensamma nämnare och kommit fram till att en kategorisering går att göra utifrån

mitt material. Dessa kategorier har jag valt att dela in i följande fem typer: ”Depåer utan

mynt”; ”Depåer med färre än 100 mynt”, ”Myntdepåer före 1000 e Kr”;” Depåer under

yngre vikingatid” samt ”Depåer med halsringar/armbyglar”.

Min kategoriindelning leder sedan fram till att jag kan göra en differentiering i hur de

olika depåerna kan tolkas. Tolkningskategorierna har jag valt att benämna enligt nedan:

1. Gömda depåer – här placerar jag in ”Depåer utan mynt” och dessa karaktäriseras av

att de är perifert belägna, samtliga har hittats i åkrar mellan 200 till 800 meter från

närhet till gård. På grund av depåernas innehåll samt detta avstånd tolkar jag de som

gravplatser. Depåerna har lagts ner för att ligga gömda där för all evighet med andra ord

ingen tillfällig deponering. Flertalet av det daterade depåerna tillhör yngre vikingatid

och innehållet i dessa depåer är rikare än de som daterarts till äldre vikingatid.

Page 46: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

46

2. Undanlagda depåer – innehåller kategorin ”Depåer med färre mynt än 100 stycken”.

Dessa depåer är fyndfattiga och är rester från uteslutande små gårdar. Föremålen

förvarades i eller i närhet till bostadshus. Anledningen till deponeringen var att

innehållet vid ett senare tillfälle skulle kunna användas, det var en form av dåtidens

”bankfack”.

3. Hantverksdepåer – till denna hänförs ”Myntdepåer före 1000 e Kr.” samt ”Depåer

med halsringar/armbyglar”. Innehåller uteslutande arabiska mynt före 1000 e Kr.

Kombination av innehållet i dessa depåer samt förekomsten av bitsilver tolkar jag som

att det på respektive gård har förekommit någon form av tillverkning utav

silvermaterialet. Eftersom dessa depåer i flertalet fall daterats till äldre vikingatid finns

de lokaliserade i stor utsträckning till jordbruksbygderna och inte till kustområdena i

närhet till de dåtida potentiella hamnarna.

4. Handelsdepåer – i denna ingår ”Depåer under yngre vikingatid”. Under yngre

vikingatid blev depåerna färre men betydligt större och de var lokaliserade till den

tidens tänkbara hamnar. Innehållet i depåerna kunde användas som handelsvara, i utbyte

mot andra varor med ditkomna näringsidkare. Strömynt och viktlod hittade i

efterundersökningar tolkar jag som att handel förekommit. Dyrbara metaller

deponerades i högre grad i områden där befolkningen idkade handel.

Variationen i struktur och innehåll i depåerna kan till exempel tala om för oss hur

de använts och hur långt befolkningen kommit i sin ekonomiska utveckling. Varför

många ädelmetalldepåer hittats just på Gotland har över tid varit föremål för olika

tolkningar. Min uppfattning är dock den att det är en kombination av fredlig handeln

och politiska förbindelser med andra länder som gett detta överskott men även ett visst

mått av sjöröveriverksamhet där de vunnit olika tribuner. Föremålen som har blivit

nedlagda har sin egen historia att berätta, de ger en ovärderlig information om hur det

bakomliggande samhället fungerade. Den bearbetade ädelmetallen i form av smycken,

mynt berättar om den hantverksskicklighet som förekom, dessutom hade föremålen i

många fall en underliggande symbolisk betydelse. Orsakerna till nedläggningarna

varierar, ett” bankfack” för att kunna sätta in och ta ut pengar, ett förvaringsställe där

man förvarade sina ägodelar på längre sikt eller en grav med innehåll som ska skydda

ägaren i sitt nästa liv.

Dateringen av de gotländska vikingafynden görs till perioden 800 – 1150 e Kr.

Efter denna tidsperiod började den egna myntningen på Gotland och troligen var det på

grund av att den handel som bedrevs inom Östersjöområdet nu krävde ett

betalningsmedel som hade ett nominellt värde. Silvret användes även tidigare som

betalningsmedel men till en början hade mynten inget nominellt värde utan användes

efter vikt.

Page 47: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

47

I ekonomiskt starka områden hade silvret en funktion som betalningsmedel och silvret

var där fragmenterat och i andra områden användes silvret som ett statusobjekt. Silvret

användes i hantverk till smycken av olika slag av fragmenterat silver. Med silver som

vikt kunde det även användas för att köpa sig fri från plundrare.

Några silverdepåer har inte anträffats i myr eller våtmarker och inte heller är det

uppenbart att alla silverdepåer är nedlagda i hus eller på gårdstomter! De som studerat

silverdepåerna på Gotland är eniga om att det inte finns en enda förklaring till hur de

deponerats, när i tiden och att de i så stor utsträckning ännu ligger kvar. Jag tror dock att

om arkeologen skulle gräva djupare och hitta fler depåer skulle den procentuella

andelen förändras en hel del.

Det nedgrävda silvret är det överskott som inte omsattes under ägarens livstid. Hur

mycket silver kom till Gotland? Enligt forskare kom det miljard belopp till ön under en

period på 350 år, per generation troligen till ett värde på 80 till 100 tusen kronor. Bara

Spilligsskatten beräknas till ett värde av 6 700 000 kronor (Westholm 2008:150).

En av tjusningarna med att studera arkeologi är att jag i princip aldrig kan få ett

slutgiltigt svar utan allt vårt källmaterial kommer hela tiden att på ett eller annat sätt

omprövas, eller det borde i alla fall vara på det viset. Vi kommer aldrig fram till den

riktigt verkliga sanningen, allt vi tolkar påverkas av våra egna erfarenheter och

preferenser samt värderingar. Framför allt verkar det som om gotländska arkeologin

dras med många fastslagna sanningar som är svårt att överhuvudtaget ifrågasätta.

Page 48: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

48

Litteratur- och källförteckning:

Bolin, Sture (1945). Gotlands vikingaskatter och världshandeln. I: Boken om Gotland.

Stockholm: Esselte. Del 1, S.125 - 137.

Bolin, Sture (1962). Er penningens historia. Lund.

Burström, Mats (1993). Silver as bride wealth: An interpretation of Viking age silver

hoards on Gotland, Sweden. Current Swedish Archaeology. Stockholm: The Swedish

Archaeological Society. S. 33 - 37.

Carlsson, Anders (1983).Djurhuvudformiga spännen och gotländsk vikingatid.

Stockholm: Stockholms universitet.

Carlsson, Anders (1988). Vikingatida ringspännen från Gotland. Stockholm: Pristryck

Ab (Farsta).

Carlsson, Dan (2004). Vikingatidens gårdar- en fråga om kontinuitet. I: Gotländskt

Arkiv. Visby. S. 90 - 99.

Carlsson, Dan (2007). Offerfynden i Gudingsåkrarna - en arkeologisk myt? I:

Gotländskt Arkiv. Visby. S. 75 - 86.

Carlsson, Dan (2008, A). Medeltidens dolda landskap. I: Gotländskt Arkiv. Visby. S 13

- 28.

Carlsson, Dan (2008, B). Ägare saknas? I: Pettersson, Ann-Marie (red) Spillingsskatten

– Gotland i vikingatidens världshandel. Lund: Wallin & Dahlholm. S. 65 – 108.

Cassel, Kerstin (2004). Med draken som vakt. I: Åsa Berggren & Stefan Arvidsson &

Ann-Mari Hållans. Minne och myt: konsten att skapa det förflutna. Lund : Nordic

Academic Press. S. 159 - 174.

Domeij, Maria (1998). Skatter- Gotlands fornsal. Visby: Godrings tryckeri.

Gustafson, Birgitta (2006). Femton år och sju luntor. I: Birgitta Gustafson. Populär

arkeologi – nr 3. Stockholm: Trydell. S. 23.

Hårdh, Birgitta (1996). Silver in the Viking Age-A regional-Economic Study.

Stockholm:Almquist & Wiksell International.

Hårdh, Birgitta (2007). Oriental Scandinavian Contacts on The Volga as Manifested by

Silver Rings and Weight System. I: Graham-Campbell, James & William Gareth. Silver

Economy in The Viking age. USA: Left Coast Press. S. 129 - 142.

Page 49: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

49

Jonsson, Kenneth (1995). Från utländsk metall till inhemskt mynt. M yntningen i

Sverige. Numismatiska meddelanden XL. Stockholm.

Jonsson, Kenneth (2001). Century: a Monetary Economy? Sweden in the Tenth. I:

Graham-Campbell,James &Sindbaek,Sören M & Williams,Gareth. Silver Economies,

Monetization and Society in Scandinavia AD 800 -1100. Aarhus: Aarhus University

Press. S. 245 -257.

Jonsson, Kenneth (2002). The numismatic evidence for Frisian in Sweden in the late

Viking age. I: Paszkiewicz, Borys (red) Moneta Medieavalis:Warszawa: Instytut

Archeologi I Etnologi PAN & Wydawnictwo DiG. S. 233- 244.

Kilger, Christoph (2002). Kombinationer av föremål - De vikingatida

mittspännedepåerna. Stockholm: Fornvännen. S. 323 – 338.

Malmer, Brita (1968). Mynt och människor. Uddevalla: Rabén & Sjögren.

Malmer, Brita ( 2007). South Scandinavian Coinage in the Ninht Century. I: Graham-

Campbell, James & William Gareth. Silver Economy in the Viking Age. USA: Left

Coast Press. S 13 - 27.

Myrberg, Nanouschka (2007). The social identity of coins hoards . I: Hans-Markus von

Kaenel & Fleur Kemmers. Coins in context I. Mainz: Akademie der Wissenschaften

und der Literatur. S. 191 - 193.

Myrberg, Nanouschka (2009). The hoarded dead, Late Iron Age silver hoards as graves.

I: Ing-Marie Back Danielsson m fl. Döda personers sällskap. Växjö: Davidssons

Tryckeri. S 131 - 145.

Nylén, Erik (1982). Sex armringar av silver – 1980 års skatt. I: Gotländskt Arkiv 1982.

Visby. S. 94 -96.

Ohlmark, Åke (1983). Fornnordiskt lexikon. Stockholm: Tiden.

Orrling, Carin (1997). Vikingar. Borås: Centraltryckeriet.

Rehnberg, Tommy (2005). Vikingatida skandinaviska hamnar och gotländska

silverskatter. Visby: Högskolan på Gotland.

Skre, Dagfinn (2011). Commodity money, silver and coinage in Viking age

Scandinavia. I: Graham-Campbell,James &Sindbaek,Sören M & Williams,Gareth.

Silver Economies, Monetization and Society in Scandinavia AD 800 -1100. Aarhus:

Aarhus University Press. S. 80 - 90.

Sperber, Erik (1996). Balances, weights and weighing in the ancient and early medieval

Sweden. Stockholm: Stockholms Universitet.

Page 50: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

50

Stenberger, Mårten (1945). Det forntida Gotland. I: Boken om Gotland. Stockholm:

Esselte. Del 1 S. 44 - 107.

Stenberger, Mårten (1958). Die Schatzfunde Gotlands der Wikingerzeit. Uppsala:

Ahlmqvist &Wiksells.

Thunmark-Nylén, Lena (1982). Återanvändning av vikingatida metallsmycken. I:

Gotländskt Arkiv. Visby. S. 57 - 76.

Thunmark-Nylén, Lena (1986) . Hedningar, kristna och silverskatter. I: Gotländskt

Arkiv. Visby. S. 23 - 44.

Thunmark-Nylén, Lena (2006).Die Wikingzeit Gotlands. Stockholm Almqvist &

Wiksell.

Westholm, Gun (2008). Gotland och omvärlden. I: Pettersson, Ann-Marie (red)

Spillingsskatten – Gotland i vikingatidens världshandel. Lund: Wallin & Dahlholm.

S. 109 – 154.

Zachrisson, Torun (1998). Gård, gräns och gravfält. Stockholm: Arkeologiska

Institutionen. Stockholms Universitet.

Östergren, Majvor (1986). Silverskatter och boningshus. Stockholm:

Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer.

Östergren, Majvor (1989). Mellan stengrund och stenhus. Visby: Gotlands Allehanda

tryckeri AB.

Östergren, Majvor (2008). Spillings – världens största vikingatida silverskatt. I:

Pettersson, Ann-Marie (red) Spillingsskatten – Gotland i vikingatidens världshandel.

Lund: Wallin & Dalholm. S. 11- 40.

Page 51: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

51

Källor, elektroniskt tillgängliga:

Carlsson, Dan: Den folkvandringstida ödeläggelsen på Gotland.

(Elektronisk)Tillgänglig:< https://hgo.academia.edu/DanCarlsson ( 2014-02-02).

Carlsson, Dan: A Viking age port of trade at Fröjel, Gotland. (Elektronisk)

Tillgänglig:<https://hgo.academia.edu/DanCarlsson ( 2014-02-02).

Carlsson, Dan (2010): Skatter, gårdar och landskap – vikingatidens Gotland.

(Elektronisk) Tillgänglig:< http://myntstudier.se/pdf/hog1001.pdf (2014-08-22).

Jonsson, Kenneth (2010): Myntcirkulationen på Gotland i belysning an

skattfyndsprojektet. (Elektronisk) Tillgänglig:< http://myntstudier.se/pdf/hog1001.pdf

(2014-08-22).

Jonsson, Kenneth (2011). Mynt öppnar fönster mot medeltiden. (Elektronisk)

Tillgänglig:< hppt:// www.humanistportalen.se/artiklar/numismatisk/mynt-oppnar-ett-

fonster-mot-medeltiden (2013-10-23).

Stenberger, Mårten (1951). Vikingatidens Smyckebrakteater. (Elektronisk) Tillgänglig:<

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/htlm/1951_066.

Annerud (Patrik 2013).(Elektronisk) Tillgänglig.

http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=8337244

Page 52: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

52

Förklaringar till de bilagor som är underlag för min analys:

Av Riksantikvarieämbetets 250 registrerade depåer är det drygt 60 stycken som inte har

blivit klassificerade med depåinnehåll utan endast har beskrivningen ”Fyndplats för

silverskatt” varför jag uteslutit dem i min analys. Majvor Östergren undersökte 82

depåer varav de flesta har ett Raä nummer men några depåer i hennes avhandling har

inte något Raä nummer men de finns med i min studie, detta innebär att jag efter

justering för dessa närmare bestämt tittar på 200 olika depåer i min magisteruppsats.

Av dessa depåfynd har 120 kunnat tidsbestämmas till vikingatid och ytterligare 80

stycken har ett Raä nr men ett exakt TPQ datum har inte kunnat registreras.

1. Bilaga nr 1 - Tabell över de 120 funna depåer på Gotland som har undersökts

som kunnat tidsbestämmas, i alfabetisk ordning.

Av dessa depåer saknar 19 ett registrerat Raä nummer och det kan bero på att en

undersökning inte slutförts genom att en rapport lämnats in till

Riksantikvarieämbetet eller att de inte har hunnit med att behandla och registrera

rapporten. Tabellen visar förutom första fynd år, plats, Raä nr, geografisk

placering, TPQ (Terminus Post Quem), depåns innehåll, var i landskapet depån

hittades och i vissa fall även om den förvarades i något kärl.

2. Bilaga nr 2 - Tabell över 80 övriga depåer.

Tabellen visar de registrerade depåer hos Raä som inte exakt kunnat tidsbestämmas. Av

dessa 80 stycken depåer har endast 2 depå över 2 500 mynt eller en vikt på flera kilo.

Utöver detta har det i 12 stycken depåer funnits över 500 mynt. Av tabellens depåer har

38 stycken hittats i åker. I endast tre depåer har bitsilver till ett större antal av 118, 177

respektive 226 funnits men för övrigt har utöver mynt endast ett fåtal övriga föremål

påträffats.

3. Bilaga nr 3 - Tabell över depåer sorterade efter TPQ

När det gäller tidsbestämningen av de 120 depåerna upptagna i tabellen är spannet

mellan 800 till 1120 e Kr. Fördelningen över åren förhåller sig enligt följande: 11

stycken daterade till 800 talet e Kr., 37 stycken till 900 talet e Kr., 43 stycken till 1000

talet e Kr. och i övriga 27 stycken depåer ligger i spannet 800 till 1120 e kr.

Page 53: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

53

4. Bilaga nr 4 - Tabell över depåer sorterade efter antal mynt

Antalet mynt i de 120 depåerna varierar från det lägsta på 0 stycken mynt i Rone, Halor

till 3 100 stycken mynt i Lummelunda. Fördelningen av mynt i depåerna är enligt

nedan: 45 stycken depåer har mindre än 100 mynt, 15 stycken depåer har mellan 500 till

1000 mynt, övervägande depåer, 41 stycken, innehåller mynt mellan 100 till 500

stycken medan 16 stycken depåer har mer än 1000 mynt och 3 ej angivna.

I de 80 depåer som inte kunde tidsbestämmas var det 36 som innehöll färre mynt än

100. I 26 depåer fanns det mellan 100 och 500 mynt, 8 depåer hade mellan 500 och

1000 mynt medan 6 hade mer än 1000 mynt och 3 depåer ej angivna.

5. Bilaga nr 5 - Tabell över depåer sorterade efter myntsort

För de allra flesta depåerna har bara silvermynt registrerats men ej vilken sort, medan i

44 stycken av depåerna har det specificerats att det är arabiska mynt som påträffats.

Endast i 3 depåer fanns denarer.

6. Bilaga nr 6 - Tabell över depåer sorterade efter ”fynd år”

Tabellen av de tidsbestämda fynden visar när i tiden som de undersökta depåerna är

funna. År 1854 är det första år som noterats för en myntdepå och det var i Boge socken i

nordöstra delen av Gotland och där påträffades 485 mynt vid grundarbete, dessa mynt

löstes in redan samma år. De allra flesta fynden gjordes under 1900 talet då 83 stycken

depåer hittades. Endast 17 stycken av alla är funna under 2000 talet, resterande 21 var

funna redan på 1800 talet.

Av de depåer som inte kunnat tidsbestämmas var första ”fynd år” 1807 då 634 mynt

hittades i en åker. Under 1800 talet registrerades 15 depåer, under 1900 talet så många

som 51 stycken och 10 depåer var funna under 2000 talet. I 4 fall har inget fynd år

registrerats.

7. Bilaga nr 7 - Tabell över depåer sorterade efter i vilka markförhållande de hittats

Eftersom bevaringsförhållandena inte varit de bästa har depåerna i de allra flesta fall

hittas utan att de legat i något kärl eller dylikt. Endast i 20 stycken fall kan konstateras

att någon typ av förvaring, delar av en näverask, järn- eller bronskärl eller lerkruka

använts.

Page 54: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

54

När jag undersöker var de olika depåerna har hittas finner jag att 37 depåer låg nära till

någon form av vatten, myr, å, eller källa. Några fler, 42 stycken funna i anslutning till

någon väg medan 94 fanns i åker eller annan tomtmark. I 27 fall fanns inget område

registrerat.

8. Bilaga nr 8 – Tabell över efterundersökningar av depåer

Efterundersökningar har gjorts av många depåer och det som hittats vid dessa har varit

många olika föremål, allt ifrån guld, silver och flera mynt till vanliga hushållsföremål.

I 65 av de depåer som jag studerat och arkeologer gjort efterundersökningar i kan

konstateras så många föremål som 2 878 stycken och av dem var 1 017 mynt och hur de

övriga funna fynden fördelar sig på olika föremål framgår närmare av tabellen.

9. Bilaga nr 9 -10 - Tabeller över var geografiskt depåerna är funna

Tabellen visar hur de olika depåerna geografiskt fördelar sig över ön Gotland. Av de

200 stycken depåerna är drygt hälften belägna söder om en linje mitt på ön.

Även om depåerna fördelar sig nästan lika många söder som norr om denna linje

finns det några utmärkande drag att påvisa. En koncentration av depåer är funna invid

gamla hamnar utmed Gotlands både väst- och ostkust. De allra flesta depåerna är

daterade mellan 950 e Kr. till 1040 e Kr. Depåerna från äldre vikingatid visar en

koncentration till jordbruksområdena medan de yngre depåerna har hittats vid kusterna.

10. Bilaga nr 11 - Tabell över större registrerade depåer

Utöver de depåer som jag ovan redovisat utmärker sig några av Gotlands stora

vikingadepåer. Tabellen visar att några depåer är värda att titta lite närmare på. De

största fynden har gjorts mellan åren 1967 till 2012 från fyndet i Lummelunda till Rone,

Stale.

Page 55: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

55

Bilaga Nr 1

Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken *

alfabetisk ordning/tidsbestämda (TPQ)

Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Mynt Bit Arm/hals- Ring- Finger- Smycken Övr Hittats För-

år

sort silver ring/spiral spänne ring pärlor

m varades

byglar

Guld

invid i

1986 Akebäck,Glammunds 40:1 NV 1023 1048

22

å 60 näverask

1986 Akebäck,Glammunds 40:2 NV 1044 716

31 2 1 1

å 60 näverask

1982 Alskog,Bote 275:1 SO 912 99 A

2

1

å 80

1986 Alskog,Snauvalds 190:1 SO 1085 1146

27

å 15

1984 Alva,Binge ? SO 1075 113

2

1

v 200

1950 Alva,Rangsarve 54:1 SO 953 746 A 2

v 50

1919 Alva,Östris 98:1 SO 869 487 A

å 200 näverask

1998 Ardre 85:1 SO 1040 194

brons åk

1854 Boge 96:3 NO 980 485

v

2007 Bunge 108 NO 1022 69

t

1931 Burs,Ammunde 158 SO 1040 366

15

1

å 30

1975 Burs,Häffinds 5st ? SO 957 1657 A 2 7

1

å 100

1980 Burs,Häffinds ? SO 1050 0

6

å70

1983 Burs, Vanges ? SO 950 13 A 1

v360

2005 Burs 213 SO 945-955 232

g

1936 Buttle,Buttleskatten 8:2 SO 920 2635

50 1

g

1968 Buttle,Stora Velinge 56:1 SO 957 1011 A 27

å 190

1868 Dalhem,Hallfose 47:1 NO 935 445 A

å 50

1935 Eke,Bölske 136:1 SO 876 169 A

å 50

1907 Eksta, Stora Mellings 169 SV 940 18 A 3 5

å440

2012 Eskelhem 132 SV 970 712

80

v

1914 Etelhem,Hemängen 100:1 SO 1024 822

57 1

3

å

1945 Fardhem 62:1 SV 1002 7

ja

åk

1982 Fole, Stora Tollby ? NV 1035 10

1

å10

1993 Fole 170:1 NV 1089 100

åk

1950 Fole 184:1 NV 800 70

åk

1929 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 959 208 A

8

å 100

1987 Fröjel,Sälle ? SV 1009 1028

318

1 1

å 60

1879 Fårö 149:1 NO 925 99 A

2

b

1893 Fårö 383 NO 800-1000 209 A

åk

1937 Gammelgarn,Skogby ? SO 958 250 A 6 4

järn å järnskål

1932 Grötlingbo 187:2 SO 800-1001 136 D 9

2

8 åk

Page 56: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

56

1998 Grötlingbo 244:1 SO 1036 144

åk

1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 SO 1027 508

25

v 50

1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 SO 1002 1104

126

v 80

2009 Grötlingbo 289 SO 800-1000 15 A

brons åk

1889 Hablingbo,Mickels 77:1 SV 1056 213

3

v 38

1889 Hablingbo 153:1 SV 1036 345

21

åk

2009 Hall 121 NV 800-1000 92 A

1

1

åk

1918 Hamra, Skogs 44 SO 950-1050 1

6

1

v190

1977 Hall 147:1 NV 800-1000 11

4

1

2 åk

1924 Hall,Gannarve ? NV 934-1120 1326

142

1 3 ja ja å 20

1893 Havdhem,Kvinnegårde 151:1 SV 1048 269

8

v 100

1955 Havdhem,Lingvide 53:1 SV 978 252

15 4

v 150

1984 Havdhem,Rangvalds 153:2 SV 1048 310

17

v 70

2009 Havdhem 193 SV 800-1000 10

åk

2009 Havdhem 192 SV 800-1001 10 D

åk

1918 Hejde,Sigsarve 121:1 SV 1053 1381

70 4 3 3

å 200 bronskärl

1983 Hejde 121:2 SV 800-1000 37

åk

1884 Hejde 140:1 SV 800-1000 1150 A 1

1

åk

1952 Hejnum,Riddare 233 NO 1009 186

v 50

1985 Hejnum, Rings 95:1 NO 956 27 A

1

v120

1950 Hejnum 190 NO 800-1000 43

t

1925 Hellvi 182:1 NO 700-1000 800

1

g

1920 Hemse,Ocksarve 64:1 SO 1120 593 D 2

å 270 koppar

1896 Hogrän,Prostavre 68 NV 1023 108

9

v 40

1920 Levide,Alskute 52:1 SV 867 82 A

v 320

1940 Levide,Mallgårds 54 SV 996 231 A 1

v 75

1978 Levide,Tummelbos ? SV 1018 483

53

å 20

2002 Levide 109 SV 803 97 A

1

2 åk

1930 Linde,Smiss ? SO 1089 422

7

å 160

1930 Linde,Myrungs ? SO 945 6 A

v120

1967 Lummelunda 93:2 NV 1140 3100

v160

1972 Lummelunda 102 NV 1017 102

v140

1995 Linde 118 SO 890 7

åk

1992 Linde 109:2 SO 1090 27

åk

2008 Lojsta 103:1 SV 1000 8

1

1

åk

1992 Linde 109:3 SO 990 88

åk

1978 Lye 81:1 SO 959 139

1 1

3

t

1877 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 958 423 A 10 2

myr

1998 Lärbro 628 NO 964 424 A 22

åk

1998 Lärbro 626 NO 800-1000 17

brons åk

1981 Lärbro,Hägvide ? NO 887 17 A

å120

Page 57: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

57

1947 Mästerby 26:1 SV 800-1000 231 A ja ja

ja ja

åk

1945 Mästerby, Ammor 25 SV 867 12 A

ja

v170

2009 Norrlanda 179 NO 800-1000 19

brons åk

1871 När 155:1 SO 930 20 A

åk

1874 När,Pilgårds 156 SO 1046 809

9 1

å 100

1892 Näs,Lingsarve 65 SO 896 243 A

v 400

1911 Näs,Rangsarve 66:1 SO 953 71 A 2

v 320

1999 Othem 179:4 NO 800-1000 58

ja

t

1983 Roma,Snauvalds 82:1 NV 937 194 A

1 1 1

å 150

1974 Roma,Timans I+II 73:1 NV 991-1002 188

21

å 400

1914 Rone,Halor 294:1 SO 1050 0

ja 13

5 10+7

å 30 linneväv

1954 Rone,Stale 132:1 SO 1036 989

v 360

1964 Rone,Änggårde 166:1 SO 1085 1043

46

v 10 koppar

1964 Rone,Uggårde ? SO 1050 12

v100

1923 Rute,Kjauparve 152:1 NO 1017 451

11

å 15

1905 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 859 893 A

2

å 200 lerkruka

1893 Sanda,Sandgårde 199:1 SV 1083 973

43 2

2

v 240

1910 Slite 67:1 NO 954 69 A 8

1

åk

1921 Stenkumla,Martille 215:1 NV 954 231 A

v 200

1909 Stenkyrka,Stora Bjärs I+II 68:2 NV 1053 2083

ja ja ja

ja

v 90 trä

1935 Stenkyrka,Garde ? NV 1050 861

19

v 150

1882 Stenkyrka, Grausne 118:1 NV 973 391

32

2

å100

1903 Stenkyrka,Liknatte ? NV 961 132 A 3

åk

1916 Stenkyrka,Tune ? NV 997 52 A 1

v225

1928 Stenkyrka,Niome 130 NV 1030 7

2 1

å180

1935 Stenkyrka 134:1 NV 900 179

åk

1939 Stånga, Bosarve 69:1 SO 1029 601

37

v 260

1899 Stånga,Botvalde 141:1 SO 972 909 A 14 2

å 160 lerkärl

1924 Stånga, Stenstugu ? SO 1000 0

2

å170

2010 Stånga 152: SO 800-1000 72 A

åk

2006 Sundre 129 SO 800-1001 1374

6 10

1

strand

1966 Tingstäde,Karls 81:1 NV 1039 1343

ja

ja

v 750

2004 Tofta 198 NV

1000-1050 ja ja

g läder

1923 Vall 51:1 NV 900 120

åk

1920 Väskinde, Skäggs ? NV 850 10

v170

1990 Väskinde 180 NV 800-1000 ja

ja

t näverask

1906 Vamlingbo,Lillängen 165:1 SO 994 1007

82 2

å 240

1865 Vamlingbo 163:1 SO 800-1000 27 A

åk

2009 Vamlingbo 214 SO 800-1000 38 A

- brons

2009 Vallstena 226:2 NO 800-1000 ja A ja

ja

-

1982 Västerhejde, Nygårds 104:4 NV 950 0

3

1 300+7 19 v 190 näverask

Page 58: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

58

1938 Väte,Gullarve 43:1 SV 954 331 A 2

å 20

1943 Väte,Botarve 44:1 SV 1048 347

1 1

v 271 koppar

1891 Väte,Stora Tune 107:1 SV 954 630 A

v 170

2009 Väte 116 SV 800-1000 50 A

1

åk

1960 Öja,Sigfride ? SO 1000 10

1

v70

1864 Öja,Gisle 70:1 SO 911 261 A

2

v 70

Teckenförklaring till

bilagor enligt nedan:

A = arabiska

TPQ = Terminus post Quem

* (svart font) enligt Majvor Östergrens avhandling 1989

* (röd font) enligt RAÄ

? = inget Raä nr registrerat

b = betesmark

g = grustag

s = strand

t = trädgård

v = väg

å = källa,brunn,å,myr, vatten

åk = åker

Page 59: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

59

Bilaga Nr 2

Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken

alfabetisk ordning/ ej tidsbestämda

Fynd Plats Raä Karta Mynt Bitsilver Arm/hals- Ring- Finger- Smycken Övr Hittats För-

år

Barrer ring/spiral spänne ring pärlor

m varades

byglar

Guld

invid i

1978 Alskog 259:1 SO 44 177

åk

1865 Boge 84:1 NO 151 1 2

1854 Boge 96:3 NO 485

1911 Bro 126:1 NV 259

3

åk

1990 Barlingbo 30:1 NV

2,5 kg

ja ja

1940 Björke 39:1 NV 1

7

åk

1968 Boge 79:1 NO 0

6

1

1856 Bunge 99:1 NO 1140

åk

1878 Bunge 98:1 NO 0

2

åk

1981 Bunge 105:1 NO 3

2000 Burs 212:1 SO 2

åk

2011 Burs 227 SO 10

1931 Buttle,Stora Velinge 8:2 SO 2635

1

1983 Bäl 119:1 NO ja

2009 Eksta 241:1 SV 50

2010 Eksta 544 SV 12 ja

1941 Etelhem 104:2 SO 319 2

v

1978 Fardhem 79:2 SV 466

4

g

1878 Fole 110:1 NV 2

6

g

1873 Fole 168:1 NV 0

3

1993 Fole 170:1 NV 100

1982 Fole 183:1 NV 12

4

1893 Fårö 383 NO 209

1978 Garde 65:1 NV 367

v50 lerkärl

1946 Garde 90:1 NV 70 118

1 1

v50

1999 Garde 149:1 NV 106

3 åk

1852 Grötlingbo 242:1 SO 570

åk

1907 Grötlingbo 261 SO 116

åk

1932 Grötlingbo 186.1 SO 0

231+13

g

Hablingbo 119:1 SV 366 2

1 1 1

åk

1999 Havdhem 92:1 SV 0

1

8

åk

1977 Hall 147:1 NV 11 4

1

2 åk brons

Page 60: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

60

1884 Hejde 140:1 SV 1150 1

1

1998 Hellvi 161:1 NO 20 5

1912 Hellvi 183:1 NO 129

8

åk

1853 Hemse 44:1 SO 99

åk

1870 Hemse 59;2 SO 1500

1 2 åk

1976 Hogrän 82:1 SV 200

2

åk

2009 Källunge 57:1 NO 13

åk

1860 Levide 24:6 SV 169

2 b

1807 Linde 78:2 SO 634

åk

1920 Linde 94:1 SO 52

1

4

åk

2009 Linde 117 SO 77

3

1914 Lokrume 98:1 NV 890

2

1931 Lokrume 99:1 NV 10

2

åk

1928 Lokrume 100:1 NV 88

1

5 4 -

1978 Lye 81:1 SO 139 1 1

3

1978 Lye 82:1 SO 213 7

2

4

brons

1999 Lye 110:1 SO 2634 3

1 1

åk

1912 Lärbro 320:1 NO 200

åk

1981 Lärbro 608:1 NO 17

brons åk

1976 Mästerby 67:1 SV 231

ja

1978 När 148:1 SO 758 3

åk

1978 När 149:1 SO 301

1

t

1978 När 157:1 SO 161

ä brons

1976 När 158:1 SO 3

åk

1978 När 159:1 SO 90 3

t

1911 Othem 144:1 NO 154

1

åk

2009 Othem 150:1 NO 0

5

åk

1976 Othem 157:1 NO 600

ja

åk

1999 Othem 179:4 NO 58

ja

Othem 218:1 NO 1000

s

Roma 87:1 NV 48

2

åk

1977 Rute 149:1 NO 618 ja

ja

åk

1917 Rute 151:1 NO 291

å

1977 Stenkyrka 122:1 NV 14 1

1 brons

1977 Stenkyrka 130.1 NV ja

1

brons

1903 Stenkyrka 133:1 NV 125 ja

s

1977 Stenkyrka 155:1 NV 300

åk

2010 Stånga 152: SO 72

1924 Stånga 139:1 SO 0

2

åk

1937 Tingstäde 149:5 NV 159

s

1976 Tingstäde 158:1 NV 290

7

åk

Page 61: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

61

2009 Vallstena 207:1 NO 0 226

ja

Vallstena 218:1 NO 0

1

2

åk

1978 Vamlingbo 166:1 SO 900

mässing s

2009 Vamlingbo 215 SO 55

åk

1869 Västerhejde 90:1 NV 65

ja

åk

1874 Västerhejde 95:2 NV 775

1

åk

Page 62: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

62

Bilaga Nr 3

Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken - TPQ

TPQ Fynd Plats Raä Karta Mynt Mynt Bit Arm Ring- Finger- Smycken Övr Hittats För-

år

sort silver hals spänne ring pärlor

m varades

ring

Guld

invid i

byglar

800 1950 Fole 184:1 NV 70

åk

803 2002 Levide 109 SV 97 A

1

2 åk

850 1920 Väskinde, Skäggs ? NV 10

v170

859 1905 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 893 A

2

å 200 lerkruka

867 1920 Levide,Alskute 52:1 SV 82 A

v 320

867 1945 Mästerby, Ammor 25 SV 12 A

ja

v170

869 1919 Alva,Östris 98:1 SO 487 A

å 200 näverask

876 1935 Eke,Bölske 136:1 SO 169 A

å 50

887 1981 Lärbro,Hägvide ? NO 17 A

å120

890 1995 Linde 118 SO 7

åk

896 1892 Näs,Lingsarve 65 SO 243 A

v 400

900 1935 Stenkyrka 134:1 NV 179

åk

900 1923 Vall 51:1 NV 120

åk

911 1864 Öja,Gisle 70:1 SO 261 A

2

v 70

912 1982 Alskog,Bote 275:1 SO 99 A

2

1

å 80

920 1936 Buttle 8:2 SO 2635

50 1

g

925 1879 Fårö 149:1 NO 99 A

2

b

930 1871 När 155:1 SO 20 A

åk

935 1868 Dalhem,Hallfose 47:1 NO 445 A

å 50

937 1983 Roma,Snauvalds 82:1 NV 194 A

1 1 1

å 150

940 1907 Eksta, Stora Mellings 169 SV 18 A 3 5

å440

945 1930 Linde,Myrungs ? SO 6 A

v120

950 1983 Burs, Vanges ? SO 13 A 1

v360

950 1982 Västerhejde, Nygårds 104:4 NV 0

3

1 300+7 19 v 190 näverask

953 1950 Alva,Rangsarve 54:1 SO 746 A 2

v 50

953 1911 Näs,Rangsarve 66:1 SO 71 A 2

v 320

954 1910 Slite 67:1 NO 69 A 8

1

åk

954 1921 Stenkumla,Martille 215:1 NV 231 A

v 200

954 1938 Väte,Gullarve 43:1 SV 331 A 2

å 20

954 1891 Väte,Stora Tune 107:1 SV 630 A

v 170

956 1985 Hejnum, Rings 95:1 NO 27 A

1

v120

957 1975 Burs,Häffinds 5st ? SO 1657 A 2 7

1

å 100

957 1968 Buttle,Stora Velinge 56:1 SO 1011 A 27

å 190

Page 63: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

63

958 1937 Gammelgarn,Skogby ? SO 250 A 6 4

järn å järnskål

958 1877 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 423 A 10 2

myr

959 1929 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 208 A

8

å 100

959 1978 Lye 81:1 SO 139

1 1

3

t

961 1903 Stenkyrka,Liknatte ? NV 132 A 3

åk

964 1998 Lärbro 628 NO 424 A 22

åk

970 2012 Eskelhem 132 SV 712

80

v

972 1899 Stånga,Botvalde 141:1 SO 909 A 14 2

å 160 lerkärl

973 1882 Stenkyrka, Grausne 118:1 NV 391

32

2

å100

978 1955 Havdhem,Lingvide 53:1 SV 252

15 4

v 150

980 1854 Boge 96:3 NO 485

v

990 1992 Linde 109:3 SO 88

åk

994 1906 Vamlingbo,Lillängen 165:1 SO 1007

82 2

å 240

996 1940 Levide,Mallgårds 54 SV 231 A 1

v 75

997 1916 Stenkyrka,Tune ? NV 52 A 1

v225

1000 2008 Lojsta 103:1 SV 8

1

1

åk

1000 1924 Stånga, Stenstugu ? SO

2

å170

1000 1960 Öja,Sigfride ? SO 10

1

v70

1002 1945 Fardhem 62:1 SV 7

ja

åk

1002 1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 SO 1104

126

v 80

1009 1987 Fröjel,Sälle ? SV 1028

318

1 1

å 60

1009 1952 Hejnum,Riddare 233 NO 186

v 50

1017 1972 Lummelunda 102 NV 102

v140

1017 1923 Rute,Kjauparve 152:1 NO 451

11

å 15

1018 1978 Levide,Tummelbos ? SV 483

53

å 20

1022 2007 Bunge 108 NO 69

t

1023 1986 Akebäck,Glammunds 40:1 NV 1048

22

å 60 näverask

1023 1896 Hogrän,Prostavre 68 NV 108

9

v 40

1024 1914 Etelhem,Hemängen 100:1 SV 822

57 1

3

å

1027 1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 SO 508

25

v 50

1029 1939 Stånga, Bosarve 69:1 SO 601

37

v 260

1030 1928 Stenkyrka,Niome 130 NV 7

2 1

å180

1035 1982 Fole, Stora Tollby ? NV 10

1

å10

1036 1998 Grötlingbo 244:1 SO 144

åk

1036 1889 Hablingbo 153:1 SV 345

21

åk

1036 1954 Rone,Stale 132:1 SO 989

v 360

1039 1966 Tingstäde,Karls 81:1 NV 1343

ja

ja

v 750

1040 1998 Ardre 85:1 SO 194

brons åk

1040 1931 Burs,Ammunde 158 SO 366

15

1

å 30

1044 1986 Akebäck,Glammunds 40:2 NV 716

31 2 1 1

å 60 näverask

1046 1874 När,Pilgårds 156 SO 809

9 1

å 100

Page 64: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

64

1048 1893 Havdhem,Kvinnegårde 151:1 SV 269

8

v 100

1048 1984 Havdhem,Rangvalds 153:2 SV 310

17

v 70

1048 1943 Väte,Botarve 44:1 SV 347

1 1

v 271 koppar

1050 1980 Burs,Häffinds ? SO

4

1050 1914 Rone,Halor 294:1 SO 0

ja 13

5 10+7

å 30 linneväv

1050 1964 Rone,Uggårde ? SO 12

v100

1050 1935 Stenkyrka,Garde ? NV 861

19

v 150

1053 1918 Hejde,Sigsarve 121:1 SV 1381

70 4 3 3

å 200 brons

1053 1909 Stenkyrka,Stora Bjärs I+II 68:2 NV 2083

ja ja ja

ja

v 90 trä

1056 1889 Hablingbo,Mickels 77:1 SV 213

3

v 38

1075 1984 Alva,Binge ? SO 113

2

1

v 200

1083 1893 Sanda,Sandgårde 199:1 SV 973

43 2

2

v 240

1085 1986 Alskog,Snauvalds 190:1 SO 1146

27

å 15

1085 1964 Rone,Änggårde 166:1 SO 1043

46

v 10 koppar

1089 1993 Fole 170:1 NV 100

åk

1089 1930 Linde,Smiss ? SO 422

7

å 160

1090 1992 Linde 109:2 SO 27

åk

1120 1920 Hemse,Ocksarve 64:1 SO 593 D 2

å 270 koppar

1140 1967 Lummelunda 93:2 NV 3100

v160

1000-1050 2004 Tofta 198 NV ja ja

g läder

700-1000 1925 Hellvi 182:1 NO 800

1

g

800-1000 1893 Fårö 383 NO 209 A

åk

800-1000 2009 Grötlingbo 289 SO 15 A

brons åk

800-1000 2009 Halla 121 NV 92 A

1

1

åk

800-1000 1977 Hall 147:1 NV 11

4

1

2 åk

800-1000 2009 Havdhem 193 SV 10

åk

800-1000 1983 Hejde 121:2 SV 37

åk

800-1000 1884 Hejde 140:1 SV 1150 A 1

1

åk

800-1000 1950 Hejnum 190 NO 43

t

800-1000 1998 Lärbro 626 NO 17

brons åk

800-1000 1947 Mästerby 26:1 SV 231 A ja ja

ja ja

åk

800-1000 2009 Norrlanda 179 NO 19

brons åk

800-1000 1999 Othem 179:4 NO 58

ja

t

800-1000 2010 Stånga 152: SO 72 A

åk

800-1000 1990 Väskinde 180 NV ja

ja

t näverask

800-1000 2009 Vallstena 226:2 NO ja A ja

ja

-

800-1000 2009 Väte 116 SV 50 A

1

åk

800-1001 1932 Grötlingbo 187:2 SO 136 D 9

2

8 åk

800-1001 2009 Havdhem 192 SV 10 D

åk

800-1001 2006 Sundre 129 SO 1374

6 10

1

strand

934-1120 1924 Hall,Hall ? NV 1240

119

1 3

1 å 20

Page 65: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

65

945-955 2005 Burs 213 SO 232

g

950-1050 1918 Hamra, Skogs 44 SO 1

6

1

v190

991-1002 1974 Roma,Timans I+II 73:1 NV 188

21

å 400

1865 Vamlingbo 163:1 SO 27 A

åk

2009 Vamlingbo 214 SO 38 A

- brons

Page 66: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

66

Bilaga Nr 4

Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken

tidsbestämda - Antal

Mynt Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Arm Ring- Finger- Smycken Övr Hittats Förvaras

år

sort hals spänne ring pärlor

m

varades

i

ring

Guld

invid i

byglar

0 1914 Rone,Halor 294:1 SO 1050

13

5 10+7

å 30 linneväv

0 1982 Västerhejde, Nygårds 104:4 NV 950

3

1 300+7 19 v 190 näverask

0 1980 Burs,Häffinds ? SO 1050

4

å70

0 1924 Stånga, Stenstugu ? S 1000

2

å170

1 1918 Hamra, Skogs 44 S 950-1050

6

1

v190

6 1930 Linde,Myrungs ? S 945 A

v120

7 1945 Fardhem 62:1 S 1002

åk

7 1995 Linde 118 S 890

åk

7 1928 Stenkyrka,Niome 130 N 1030

2 1

å180

8 2008 Lojsta 103:1 S 1000

1

1

åk

10 1982 Fole, Stora Tollby ? N 1035

1

å10

10 2009 Havdhem 193 S 800-1000

åk

10 2009 Havdhem 192 S 800-1001 D

åk

10 1920 Väskinde, Skäggs ? NV 850

v170

10 1960 Öja,Sigfride ? S 1000

1

v70

11 1977 Hall 147:1 N 800-1000

1

2 åk

12 1945 Mästerby, Ammor 25 SV 867 A ja

v170

12 1964 Rone,Uggårde ? SO 1050

v100

13 1983 Burs, Vanges ? SO 950 A

v360

15 2009 Grötlingbo 289 S 800-1000 A

brons åk

17 1998 Lärbro 626 NO 800-1000

brons åk

17 1981 Lärbro,Hägvide ? NO 887 A

å120

18 1907 Eksta, Stora Mellings 169 SV 940 A 5

å440

19 2009 Norrlanda 179 NO 800-1000

brons åk

20 1871 När 155:1 SO 930 A

åk

27 1985 Hejnum, Rings 95:1 N 956 A

1

v120

27 1992 Linde 109:2 S 1090

åk

27 1865 Vamlingbo 163:1 S

A

åk

37 1983 Hejde 121:2 N 800-1000

åk

38 2009 Vamlingbo 214 S

A

- bronskärl

Page 67: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

67

43 1950 Hejnum 190 N 800-1000

t

50 2009 Väte 116 S 800-1000 A 1

åk

52 1916 Stenkyrka,Tune ? N 997 A

v225

58 1999 Othem 179:4 NO 800-1000

ja

t

69 2007 Bunge 108 NO 1022

t

69 1910 Slite 67:1 NO 954 A

1

åk

70 1950 Fole 184:1 N 800

åk

71 1911 Näs,Rangsarve 66:1 S 953 A

v 320

72 2010 Stånga 152: S 800-1000 A

åk

82 1920 Levide,Alskute 52:1 S 867 A

v 320

88 1992 Linde 109:3 S 990

åk

92 2009 Halla 121 N 800-1000 A

1

1

åk

97 2002 Levide 109 S 803 A

1

2 åk

99 1982 Alskog,Bote 275:1 SO 912 A 2

2

å 80

99 1879 Fårö 149:1 NO 925 A 2

b

100 1993 Fole 170:1 N 1089

åk

102 1972 Lummelunda 102 NV 1017

v140

108 1896 Hogrän,Prostavre 68 N 1023

v 40

113 1984 Alva,Binge ? S 1075

1

v 200

120 1923 Vall 51:1 NV 900

åk

132 1903 Stenkyrka,Liknatte ? N 961 A

åk

136 1932 Grötlingbo 187:2 SO 800-1001 D

2

8 åk

139 1978 Lye 81:1 SO 959

1

3

t

144 1998 Grötlingbo 244:1 SO 1036

åk

169 1935 Eke,Bölske 136:1 SO 876 A

å 50

179 1935 Stenkyrka 134:1 N 900

åk

186 1952 Hejnum,Riddare 233 N 1009

v 50

188 1974 Roma,Timans I+II 73:1 N 991-1002

å 400

194 1998 Ardre 85:1 SO 1040

brons åk

194 1983 Roma,Snauvalds 82:1 N 937 A

1 1 1

å 150

208 1929 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 959 A 8

å 100

209 1893 Fårö 383 NO 800-1000 A

åk

213 1889 Hablingbo,Mickels 77:1 SV 1056

v 38

231 1940 Levide,Mallgårds 54 S 996 A

v 75

231 1947 Mästerby 26:1 SV 800-1000 A ja

ja ja

åk

231 1921 Stenkumla,Martille 215:1 NV 954 A

v 200

232 2005 Burs 213 SO 945-955

g

243 1892 Näs,Lingsarve 65 S 896 A

v 400

250 1937 Gammelgarn,Skogby ? SO 958 A 4

järn å järnskål

252 1955 Havdhem,Lingvide 53:1 S 978

4

v 150

261 1864 Öja,Gisle 70:1 S 911 A 2

v 70

Page 68: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

68

269 1893 Havdhem,Kvinnegårde 151:1 S 1048

v 100

310 1984 Havdhem,Rangvalds 153:2 S 1048

v 70

331 1938 Väte,Gullarve 43:1 S 954 A

å 20

345 1889 Hablingbo 153:1 SV 1036

åk

347 1943 Väte,Botarve 44:1 S 1048

1 1

v 271 koppar

366 1931 Burs,Ammunde 158 SO 1040

1

å 30

391 1882 Stenkyrka, Grausne 118:1 N 973

2

å100

422 1930 Linde,Smiss ? S 1089

å 160

423 1877 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 958 A 2

myr

424 1998 Lärbro 628 NO 964 A

åk

445 1868 Dalhem,Hallfose 47:1 N 935 A

å 50

451 1923 Rute,Kjauparve 152:1 NO 1017

å 15

483 1978 Levide,Tummelbos ? S 1018

å 20

485 1854 Boge 96:3 NO 980

v

487 1919 Alva,Östris 98:1 S 869 A

å 200 näverask

508 1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 S 1027

v 50

593 1920 Hemse,Ocksarve 64:1 S 1120 D

å 270 koppar

601 1939 Stånga, Bosarve 69:1 S 1029

v 260

630 1891 Väte,Stora Tune 107:1 S 954 A

v 170

712 2012 Eskelhem 132 SV 970

v

716 1986 Akebäck,Glammunds 40:2 N 1044

2 1 1

å 60 näverask

746 1950 Alva,Rangsarve 54:1 S 953 A

v 50

800 1925 Hellvi 182:1 NO 700-1000

1

g

809 1874 När,Pilgårds 156 SO 1046

1

å 100

822 1914 Etelhem,Hemängen 100:1 S 1024

1

3

å

861 1935 Stenkyrka,Garde ? N 1050

v 150

893 1905 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 859 A 2

å 200 lerkruka

909 1899 Stånga,Botvalde 141:1 S 972 A 2

å 160 lerkärl

973 1893 Sanda,Sandgårde 199:1 SV 1083

2

2

v 240

989 1954 Rone,Stale 132:1 SO 1036

v 360

1007 1906 Vamlingbo,Lillängen 165:1 S 994

2

å 240

1011 1968 Buttle,Stora Velinge 56:1 S 957 A

å 190

1028 1987 Fröjel,Sälle ? SV 1009

1 1

å 60

1043 1964 Rone,Änggårde 166:1 SO 1085

v 10 koppar

1048 1986 Akebäck,Glammunds 40:1 N 1023

å 60 näverask

1104 1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 S 1002

v 80

1146 1986 Alskog,Snauvalds 190:1 SO 1085

å 15

1150 1884 Hejde 140:1 N 800-1000 A

1

åk

1240 1924 Hall,Hall ? N 934-1120

1 3

1 å 20

1343 1966 Tingstäde,Karls 81:1 N 1039

ja

v 750

1374 2006 Sundre 129 S 800-1001

10

1

strand

Page 69: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

69

1381 1918 Hejde,Sigsarve 121:1 N 1053

4 3 3

å 200 bronskärl

1657 1975 Burs,Häffinds 5st ? SO 957 A 7

1

å 100

2083 1909

Stenkyrka,Stora Bjärs

I+II 68:2 N 1053

ja ja

ja

v 90 trä

2635 1936 Buttle 8:2 S 920

1

g

3100 1967 Lummelunda 93:2 NV 1140

v160

ja 2004 Tofta 198 NV

1000-

1050 ja

g läderpung

ja 1990 Väskinde 180 NV 800-1000

ja

t näverask

ja 2009 Vallstena 226:2 NO 800-1000 A

ja

-

Fortsättning Bilaga Nr 4

Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken

ej tidsbestämda - Antal

Mynt Fynd Plats Raä Karta Bitsilver Arm Ring- Finger- Smycken Guld Hittats För-

år

Barrer hals spänne ring pärlor

m varades

spiral

invid i

byglar

0 1968 Boge 79:1 NO

6

1

0 1878 Bunge 98:1 NO

2

åk

0 1873 Fole 168:1 NV

3

0 1932 Grötlingbo 186.1 SO

231 13 g

0 2009 Othem 150:1 NO

5

åk

0 1924 Stånga 139:1 SO

2 åk

0 2009 Vallstena 207:1 NO 226

ja

0

Vallstena 218:1 NO

1

2

åk

0 1999 Havdhem 92:1 SV

1

8 åk

1 1940 Björke 39:1 NV

7 åk

2 2000 Burs 212:1 SO

åk

2 1878 Fole 110:1 NV

6 g

3 1981 Bunge 105:1 NO

3 1976 När 158:1 SO

åk

10 2011 Burs 227 SO

10 1931 Lokrume 99:1 NV

2

åk

11 1977 Hall 147:1 NV 4

1

åk brons

12 2010 Eksta 544 SV ja

12 1982 Fole 183:1 NV

4

Page 70: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

70

13 2009 Källunge 57:1 NO

åk

14 1977 Stenkyrka 122:1 NV 1

1

17 1981 Lärbro 608:1 NO

åk

20 1998 Hellvi 161:1 NO 5

44 1978 Alskog 259:1 SO 177

åk

48

Roma 87:1 NV

2

åk

50 2009 Eksta 241:1 SV

52 1920 Linde 94:1 SO

1

4

åk

55 2009 Vamlingbo 215 SO

åk

58 1999 Othem 179:4 NO

ja

65 1869 Västerhejde 90:1 NV

ja

åk

70 1946 Garde 90:1 NV 118

1 1

v50

72 2010 Stånga 152: SO

77 2009 Linde 117 SO

88 1928 Lokrume 100:1 NV

1

5

-

90 1978 När 159:1 SO 3

t

99 1853 Hemse 44:1 SO

åk

100 1993 Fole 170:1 NV

106 1999 Garde 149:1 NV

åk

116 1907 Grötlingbo 261 SO

åk

125 1903 Stenkyrka 133:1 NV ja

s

129 1912 Hellvi 183:1 NO

8

åk

139 1978 Lye 81:1 SO 1 1

3

151 1865 Boge 84:1 NO 1 2

154 1911 Othem 144:1 NO

1

åk

159 1937 Tingstäde 149:5 NV

s

161 1978 När 157:1 SO

ä bronsdosa

169 1860 Levide 24:6 SV

b

200 1976 Hogrän 82:1 SV

2 åk

200 1912 Lärbro 320:1 NO

åk

209 1893 Fårö 383 NO

213 1978 Lye 82:1 SO 7

2

4

bronskittel

231 1976 Mästerby 67:1 SV

ja

259 1911 Bro 126:1 NV

3

åk

290 1976 Tingstäde 158:1 NV

7

åk

291 1917 Rute 151:1 NO

å

300 1977 Stenkyrka 155:1 NV

åk

301 1978 När 149:1 SO

1

t

319 1941 Etelhem 104:2 SO 2

v

366

Hablingbo 119:1 SV 2

1 1 1

åk

367 1978 Garde 65:1 NV

v50 lerkärl

Page 71: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

71

466 1978 Fardhem 79:2 SV

4

g

485 1854 Boge 96:3 NO

570 1852 Grötlingbo 242:1 SO

åk

600 1976 Othem 157:1 NO

ja

åk

618 1977 Rute 149:1 NO ja

ja 1 åk

634 1807 Linde 78:2 SO

åk

758 1978 När 148:1 SO 3

åk

775 1874 Västerhejde 95:2 NV

1 åk

890 1914 Lokrume 98:1 NV

2

900 1978 Vamlingbo 166:1 SO

s

1000

Othem 218:1 NO

s

1140 1856 Bunge 99:1 NO

åk

1150 1884 Hejde 140:1 SV 1

1

1500 1870 Hemse 59;2 SO

1 åk

2634 1999 Lye 110:1 SO 3

1 1

åk

2635 1931 Buttle,Stora Velinge 8:2 SO

1

2,5 kg 1990 Barlingbo 30:1 NV

ja ja

ja 1983 Bäl 119:1 NO

ja 1977 Stenkyrka 130.1 NV

1

Page 72: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

72

Bilaga Nr 5

Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken

alfabetisk ordning/tidsbestämda – Myntsort

Mynt Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Bitsilver/ Arm/hals- Ring- Finger- Smycken

sort år

barrer ring/spiral spänne ring pärlor

byglar

Guld

A 1982 Alskog,Bote 275:1 SO 912 99

2

1

A 1950 Alva,Rangsarve 54:1 S 953 746 2

A 1919 Alva,Östris 98:1 S 869 487

A 1975 Burs,Häffinds 5st ? SO 957 1657 2 7

1

A 1983 Burs, Vanges ? SO 950 13 1

A 1968 Buttle,Stora Velinge 56:1 S 957 1011 27

A 1868 Dalhem,Hallfose 47:1 N 935 445

A 1935 Eke,Bölske 136:1 SO 876 169

A 1907 Eksta, Stora Mellings 169 SV 940 18 3 5

A 1929 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 959 208

8

A 1879 Fårö 149:1 NO 925 99

2

A 1893 Fårö 383 NO

800-

1000 209

A 1937 Gammelgarn,Skogby ? SO 958 250 6 4

A 2009 Grötlingbo 289 S

800-

1000 15

A 2009 Halla 121 N

800-

1000 92

1

1

A 1884 Hejde 140:1 N

800-

1000 1150 1

1

A 1985 Hejnum, Rings 95:1 N 956 27

1

A 1920 Levide,Alskute 52:1 S 867 82

A 1940 Levide,Mallgårds 54 S 996 231 1

A 2002 Levide 109 S 803 97

1

A 1930 Linde,Myrungs ? S 945 6

A 1877 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 958 423 10 2

A 1998 Lärbro 628 NO 964 424 22

A 1981 Lärbro,Hägvide ? NO 887 17

A 1947 Mästerby 26:1 SV

800-

1000 231 ja ja

ja ja

A 1945 Mästerby, Ammor 25 SV 867 12

ja

A 1871 När 155:1 SO 930 20

A 1892 Näs,Lingsarve 65 S 896 243

A 1911 Näs,Rangsarve 66:1 S 953 71 2

A 1983 Roma,Snauvalds 82:1 N 937 194

1 1 1

A 1905 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 859 893

2

A 1910 Slite 67:1 NO 954 69 8

1

Page 73: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

73

A 1921 Stenkumla,Martille 215:1 NV 954 231

A 1903 Stenkyrka,Liknatte ? N 961 132 3

A 1916 Stenkyrka,Tune ? N 997 52 1

A 1899 Stånga,Botvalde 141:1 S 972 909 14 2

A 2010 Stånga 152: S

800-

1000 72

A 1865 Vamlingbo 163:1 S

27

A 2009 Vamlingbo 214 S

38

A 2009 Vallstena 226:2 NO

800-

1000 ja ja

ja

A 1938 Väte,Gullarve 43:1 S 954 331 2

A 1891 Väte,Stora Tune 107:1 S 954 630

A 2009 Väte 116 S

800-

1000 50

1

A 1864 Öja,Gisle 70:1 S 911 261

2

D 1932 Grötlingbo 187:2 SO

800-

1001 136 9

2

D 2009 Havdhem 192 S

800-

1001 10

D 1920 Hemse,Ocksarve 64:1 S 1120 593 2

ja 2004 Tofta 198 NV

1000-

1050 ja

1986 Akebäck,Glammunds 40:1 N 1023 1048 22

1986 Akebäck,Glammunds 40:2 N 1044 716 31 2 1 1

1986 Alskog,Snauvalds 190:1 SO 1085 1146 27

1984 Alva,Binge ? S 1075 113 2

1

1998 Ardre 85:1 SO 1040 194

1854 Boge 96:3 NO 980 485

2007 Bunge 108 NO 1022 69

1931 Burs,Ammunde 158 SO 1040 366 15

1

1980 Burs,Häffinds ? SO 1050

4

2005 Burs 213 SO 945-955 232

1936 Buttle 8:2 S 920 2635 50 1

2012 Eskelhem 132 SV 970 712 80

1914 Etelhem,Hemängen 100:1 S 1024 822 57 1

3

1945 Fardhem 62:1 S 1002 7 ja

1982 Fole, Stora Tollby ? N 1035 10

1

1993 Fole 170:1 N 1089 100

1950 Fole 184:1 N 800 70

1987 Fröjel,Sälle ? SV 1009 1028 318

1 1

1998 Grötlingbo 244:1 SO 1036 144

1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 S 1027 508 25

1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 S 1002 1104 126

1889 Hablingbo,Mickels 77:1 SV 1056 213 3

1889 Hablingbo 153:1 SV 1036 345 21

Page 74: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

74

1918 Hamra, Skogs 44 S

950-

1050 1

6

1

1977 Hall 147:1 N

800-

1000 11 4

1

1924 Hall,Hall ? N

934-

1120 1240 119

1 3

1893 Havdhem,Kvinnegårde 151:1 S 1048 269 8

1955 Havdhem,Lingvide 53:1 S 978 252 15 4

1984 Havdhem,Rangvalds 153:2 S 1048 310 17

2009 Havdhem 193 S

800-

1000 10

1918 Hejde,Sigsarve 121:1 N 1053 1381 70 4 3 3

1983 Hejde 121:2 N

800-

1000 37

1952 Hejnum,Riddare 233 N 1009 186

1950 Hejnum 190 N

800-

1000 43

1925 Hellvi 182:1 NO

700-

1000 800

1

1896 Hogrän,Prostavre 68 N 1023 108 9

1978 Levide,Tummelbos ? S 1018 483 53

1930 Linde,Smiss ? S 1089 422 7

1967 Lummelunda 93:2 NV 1140 3100

1972 Lummelunda 102 NV 1017 102

1995 Linde 118 S 890 7

1992 Linde 109:2 S 1090 27

2008 Lojsta 103:1 S 1000 8

1

1

1992 Linde 109:3 S 990 88

1978 Lye 81:1 SO 959 139 1 1

3

1998 Lärbro 626 NO

800-

1000 17

2009 Norrlanda 179 NO

800-

1000 19

1874 När,Pilgårds 156 SO 1046 809 9 1

1999 Othem 179:4 NO

800-

1000 58

ja

2003 Roma 87:1 N

800-

1000 48

2

1974 Roma,Timans I+II 73:1 N

991-

1002 188 21

1914 Rone,Halor 294:1 SO 1050 0 ja 13

5 10

1954 Rone,Stale 132:1 SO 1036 989

1964 Rone,Änggårde 166:1 SO 1085 1043 46

1964 Rone,Uggårde ? SO 1050 12

1923 Rute,Kjauparve 152:1 NO 1017 451 11

1893 Sanda,Sandgårde 199:1 SV 1083 973 43 2

2

1909

Stenkyrka,Stora Bjärs

I+II 68:2 N 1053 2083 ja ja ja

ja

1935 Stenkyrka,Garde ? N 1050 861 19

1882 Stenkyrka, Grausne 118:1 N 973 391 32

2

Page 75: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

75

1928 Stenkyrka,Niome 130 N 1030 7

2 1

1935 Stenkyrka 134:1 N 900 179

1939 Stånga, Bosarve 69:1 S 1029 601 37

1924 Stånga, Stenstugu ? S 1000

2

2006 Sundre 129 S

800-

1001 1374 6 10

1

1966 Tingstäde,Karls 81:1 N 1039 1343 ja

ja

1923 Vall 51:1 NV 900 120

1920 Väskinde, Skäggs ? NV 850 10

1990 Väskinde 180 NV

800-

1000 ja

ja

1906 Vamlingbo,Lillängen 165:1 S 994 1007 82 2

1982 Västerhejde, Nygårds 104:4 NV 950 0

3

1 300+7

1943 Väte,Botarve 44:1 S 1048 347

1 1

1960 Öja,Sigfride ? S 1000 10

1

Page 76: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

76

Bilaga Nr 6

Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken

tidsbestämda- Fynd år

Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Mynt Bitsilver/ Arm/hals-

år

sort barrer ring/spiral

byglar

1854 Boge 96:3 NO 980 485

1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 SO 1027 508

25

1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 SO 1002 1104

126

1864 Öja,Gisle 70:1 SO 911 261 A

2

1865 Vamlingbo 163:1 SO

27 A

1868 Dalhem,Hallfose 47:1 NO 935 445 A

1871 När 155:1 SO 930 20 A

1874 När,Pilgårds 156 SO 1046 809

9 1

1877 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 958 423 A 10 2

1879 Fårö 149:1 NO 925 99 A

2

1882 Stenkyrka, Grausne 118:1 NV 973 391

32

1884 Hejde 140:1 SV

800-

1000 1150 A 1

1889 Hablingbo,Mickels 77:1 SV 1056 213

3

1889 Hablingbo 153:1 SV 1036 345

21

1891 Väte,Stora Tune 107:1 SV 954 630 A

1892 Näs,Lingsarve 65 SO 896 243 A

1893 Fårö 383 NO

800-

1000 209 A

1893 Havdhem,Kvinnegårde 151:1 SV 1048 269

8

1893 Sanda,Sandgårde 199:1 SV 1083 973

43 2

1896 Hogrän,Prostavre 68 NV 1023 108

9

1899 Stånga,Botvalde 141:1 SO 972 909 A 14 2

1903 Stenkyrka,Liknatte ? NV 961 132 A 3

1905 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 859 893 A

2

1906 Vamlingbo,Lillängen 165:1 SO 994 1007

82 2

1907 Eksta, Stora Mellings 169 SV 940 18 A 3 5

1909 Stenkyrka,Stora Bjärs I+II 68:2 NV 1053 2083

ja ja

1910 Slite 67:1 NO 954 69 A 8

1911 Näs,Rangsarve 66:1 SO 953 71 A 2

1914 Etelhem,Hemängen 100:1 SV 1024 822

57 1

1914 Rone,Halor 294:1 SO 1050 0

ja 13

1916 Stenkyrka,Tune ? NV 997 52 A 1

1918 Hamra, Skogs 44 SO

950-

1050 1

6

1918 Hejde,Sigsarve 121:1 SV 1053 1381

70 4

1919 Alva,Östris 98:1 SO 869 487 A

1920 Hemse,Ocksarve 64:1 SO 1120 593 D 2

1920 Levide,Alskute 52:1 SV 867 82 A

1920 Väskinde, Skäggs ? NV 850 10

1921 Stenkumla,Martille 215:1 NV 954 231 A

1923 Rute,Kjauparve 152:1 NO 1017 451

11

1923 Vall 51:1 NV 900 120

1924 Hall,Hall ? NV

934-

1120 1240

119

1924 Stånga, Stenstugu ? SO 1000

Page 77: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

77

1925 Hellvi 182:1 NO

700-

1000 800

1928 Stenkyrka,Niome 130 NV 1030 7

2

1929 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 959 208 A

8

1930 Linde,Smiss ? SO 1089 422

7

1930 Linde,Myrungs ? SO 945 6 A

1931 Burs,Ammunde 158 SO 1040 366

15

1932 Grötlingbo 187:2 SO

800-

1001 136 D 9

1935 Eke,Bölske 136:1 SO 876 169 A

1935 Stenkyrka,Garde ? NV 1050 861

19

1935 Stenkyrka 134:1 NV 900 179

1936 Buttle 8:2 SO 920 2635

50 1

1937 Gammelgarn,Skogby ? SO 958 250 A 6 4

1938 Väte,Gullarve 43:1 SV 954 331 A 2

1939 Stånga, Bosarve 69:1 SO 1029 601

37

1940 Levide,Mallgårds 54 SV 996 231 A 1

1943 Väte,Botarve 44:1 SV 1048 347

1945 Fardhem 62:1 SV 1002 7

ja

1945 Mästerby, Ammor 25 SV 867 12 A

ja

1947 Mästerby 26:1 SV

800-

1000 231 A ja ja

1950 Alva,Rangsarve 54:1 SO 953 746 A 2

1950 Fole 184:1 NV 800 70

1950 Hejnum 190 NO

800-

1000 43

1952 Hejnum,Riddare 233 NO 1009 186

1954 Rone,Stale 132:1 SO 1036 989

1955 Havdhem,Lingvide 53:1 SV 978 252

15 4

1960 Öja,Sigfride ? SO 1000 10

1

1964 Rone,Änggårde 166:1 SO 1085 1043

46

1964 Rone,Uggårde ? SO 1050 12

1966 Tingstäde,Karls 81:1 NV 1039 1343

ja

1967 Lummelunda 93:2 NV 1140 3100

1968 Buttle,Stora Velinge 56:1 SO 957 1011 A 27

1972 Lummelunda 102 NV 1017 102

1974 Roma,Timans I+II 73:1 NV

991-

1002 188

21

1975 Burs,Häffinds 5st ? SO 957 1657 A 2 7

1977 Hall 147:1 NV

800-

1000 11

4

1978 Levide,Tummelbos ? SV 1018 483

53

1978 Lye 81:1 SO 959 139

1 1

1980 Burs,Häffinds ? SO 1050

4

1981 Lärbro,Hägvide ? NO 887 17 A

1982 Alskog,Bote 275:1 SO 912 99 A

2

1982 Fole, Stora Tollby ? NV 1035 10

1982 Västerhejde, Nygårds 104:4 NV 950 0

3

1983 Burs, Vanges ? SO 950 13 A 1

1983 Hejde 121:2 SV

800-

1000 37

1983 Roma,Snauvalds 82:1 NV 937 194 A

1984 Alva,Binge ? SO 1075 113

2

1984 Havdhem,Rangvalds 153:2 SV 1048 310

17

1985 Hejnum, Rings 95:1 NO 956 27 A

1986 Akebäck,Glammunds 40:1 NV 1023 1048

22

Page 78: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

78

1986 Akebäck,Glammunds 40:2 NV 1044 716

31 2

1986 Alskog,Snauvalds 190:1 SO 1085 1146

27

1987 Fröjel,Sälle ? SV 1009 1028

318

1990 Väskinde 180 NV

800-

1000 ja

ja

1992 Linde 109:2 SO 1090 27

1992 Linde 109:3 SO 990 88

1993 Fole 170:1 NV 1089 100

1995 Linde 118 SO 890 7

1998 Ardre 85:1 SO 1040 194

1998 Grötlingbo 244:1 SO 1036 144

1998 Lärbro 628 NO 964 424 A 22

1998 Lärbro 626 NO

800-

1000 17

1999 Othem 179:4 NO

800-

1000 58

ja

2002 Levide 109 SV 803 97 A

2003 Roma 87:1 NV

800-

1000 48

2004 Tofta 198 NV

1000-

1050 ja ja

2005 Burs 213 SO 945-955 232

2006 Sundre 129 SO

800-

1001 1374

6 10

2007 Bunge 108 NO 1022 69

2008 Lojsta 103:1 SV 1000 8

1

2009 Grötlingbo 289 SO

800-

1000 15 A

2009 Halla 121 NO

800-

1000 92 A

2009 Havdhem 193 SV

800-

1000 10

2009 Havdhem 192 SV

800-

1001 10 D

2009 Norrlanda 179 NO

800-

1000 19

2009 Vamlingbo 214 SO

38 A

2009 Vallstena 226:2 NO

800-

1000 ja A ja

2009 Väte 116 SV

800-

1000 50 A

1

2010 Stånga 152: SO

800-

1000 72 A

2012 Eskelhem 132 SV 970 712

80

Page 79: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

79

Fortsättning Bilaga Nr 6

Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken

ej tidsbestämda – Fynd år

Fynd Plats Raä Karta Mynt Bitsilver Arm/hals- Arm- Ring-

år

Barrer ring/spiral byglar spänne

1807 Linde 78:2 SO 634

1852 Grötlingbo 242:1 SO 570

1853 Hemse 44:1 SO 99

1854 Boge 96:3 NO 485

1856 Bunge 99:1 NO 1140

1860 Levide 24:6 SV 169

1865 Boge 84:1 NO 151 1 2

1869 Västerhejde 90:1 NV 65

ja ja

1870 Hemse 59;2 SO 1500

1873 Fole 168:1 NV 0

1874 Västerhejde 95:2 NV 775

1878 Bunge 98:1 NO 0

2

1878 Fole 110:1 NV 2

1884 Hejde 140:1 SV 1150 1

1893 Fårö 383 NO 209

1903 Stenkyrka 133:1 NV 125 ja

1907 Grötlingbo 261 SO 116

1911 Othem 144:1 NO 154

1911 Bro 126:1 NV 259

3

1912 Hellvi 183:1 NO 129

8

1912 Lärbro 320:1 NO 200

1914 Lokrume 98:1 NV 890

2

1917 Rute 151:1 NO 291

1920 Linde 94:1 SO 52

1

1924 Stånga 139:1 SO 0

1928 Lokrume 100:1 NV 88

1

1931 Lokrume 99:1 NV 10

2

1931 Buttle,Stora Velinge 8:2 SO 2635

1

1932 Grötlingbo 186.1 SO 0

1937 Tingstäde 149:5 NV 159

1940 Björke 39:1 NV 1

1941 Etelhem 104:2 SO 319 2

1946 Garde 90:1 NV 70 118

Page 80: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

80

1968 Boge 79:1 NO 0

6

1976 När 158:1 SO 3

1976 Hogrän 82:1 SV 200

1976 Mästerby 67:1 SV 231

ja

1976 Tingstäde 158:1 NV 290

1976 Othem 157:1 NO 600

1977 Hall 147:1 NV 11 4

1977 Stenkyrka 122:1 NV 14 1

1977 Stenkyrka 155:1 NV 300

1977 Rute 149:1 NO 618 ja

1977 Stenkyrka 130.1 NV ja

1

1978 Alskog 259:1 SO 44 177

1978 När 159:1 SO 90 3

1978 Lye 81:1 SO 139 1 1

1978 När 157:1 SO 161

1978 Lye 82:1 SO 213 7

2

1978 När 149:1 SO 301

1

1978 Garde 65:1 NV 367

1978 Fardhem 79:2 SV 466

4

1978 När 148:1 SO 758 3

1978 Vamlingbo 166:1 SO 900

1981 Bunge 105:1 NO 3

1981 Lärbro 608:1 NO 17

1982 Fole 183:1 NV 12

1983 Bäl 119:1 NO ja

1990 Barlingbo 30:1 NV 2,5 kg

ja

ja

1993 Fole 170:1 NV 100

1998 Hellvi 161:1 NO 20 5

1999 Havdhem 92:1 SV 0

1

1999 Othem 179:4 NO 58

ja ja

1999 Garde 149:1 NV 106

1999 Lye 110:1 SO 2634 3

2000 Burs 212:1 SO 2

2009 Othem 150:1 NO 0

5

2009 Vallstena 207:1 NO 0 226

2009 Källunge 57:1 NO 13

2009 Eksta 241:1 SV 50

2009 Vamlingbo 215 SO 55

2009 Linde 117 SO 77

2010 Eksta 544 SV 12 ja

2010 Stånga 152: SO 72

Page 81: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

81

2011 Burs 227 SO 10

Vallstena 218:1 NO 0

1

Roma 87:1 NV 48

Hablingbo 119:1 SV 366 2

1

Othem 218:1 NO 1000

Page 82: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

82

Bilaga Nr 7

Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken

tidsbestämda - Hittats

Hittats Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Mynt Arm Ring- Finger- Smycken Övr

m år

sort hals spänne ring pärlor

vid

ring

guld

byglar

- 2009 Vamlingbo 214 S

38 A

- 2009 Vallstena 226:2 NO

800-

1000 ja A

ja

b 1879 Fårö 149:1 NO 925 99 A 2

g 2005 Burs 213 SO 945-955 232

g 1936 Buttle 8:2 S 920 2635

1

g 1925 Hellvi 182:1 NO

700-

1000 800

1

g 2004 Tofta 198 NV

1000-

1050 ja ja

myr 1877 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 958 423 A 2

strand 2006 Sundre 129 S

800-

1001 1374

10

1

t 2007 Bunge 108 NO 1022 69

t 1950 Hejnum 190 N

800-

1000 43

t 1978 Lye 81:1 SO 959 139

1

3

t 1999 Othem 179:4 NO

800-

1000 58

ja

t 1990 Väskinde 180 NV

800-

1000 ja

ja

v 1854 Boge 96:3 NO 980 485

v 2012 Eskelhem 132 SV 970 712

v 10 1964 Rone,Änggårde 166:1 SO 1085 1043

v 100 1893 Havdhem, 151:1 S 1048 269

Kvinnegårde

v 150 1955 Havdhem,Lingvide 53:1 S 978 252

4

v 150 1935 Stenkyrka,Garde ? N 1050 861

v 170 1891 Väte,Stora Tune 107:1 S 954 630 A

v 190 1982 Västerhejde, 104:4 NV 950 0

3

1 300+7 19

Nygårds

v 200 1984 Alva,Binge ? S 1075 113

1

v 200 1921 Stenkumla, 215:1 NV 954 231 A

Martille

v 240 1893 Sanda,Sandgårde 199:1 SV 1083 973

2

2

v 260 1939 Stånga, Bosarve 69:1 S 1029 601

v 271 1943 Väte,Botarve 44:1 S 1048 347

1 1

v 320 1920 Levide,Alskute 52:1 S 867 82 A

Page 83: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

83

v 320 1911 Näs,Rangsarve 66:1 S 953 71 A

v 360 1954 Rone,Stale 132:1 SO 1036 989

v 38 1889 Hablingbo,Mickels 77:1 SV 1056 213

v 40 1896 Hogrän,Prostavre 68 N 1023 108

v 400 1892 Näs,Lingsarve 65 S 896 243 A

v 50 1950 Alva,Rangsarve 54:1 S 953 746 A

v 50 1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 S 1027 508

v 50 1952 Hejnum,Riddare 233 N 1009 186

v 70 1984 Havdhem, 153:2 S 1048 310

Rangvalds

v 70 1864 Öja,Gisle 70:1 S 911 261 A 2

v 75 1940 Levide,Mallgårds 54 S 996 231 A

v 750 1966 Tingstäde,Karls 81:1 N 1039 1343

ja

v 80 1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 S 1002 1104

v 90 1909 Stenkyrka, 68:2 N 1053 2083

ja ja

ja

Dstota Bjärs I+II

v100 1964 Rone,Uggårde ? SO 1050 12

v120 1985 Hejnum, Rings 95:1 N 956 27 A

1

v120 1930 Linde,Myrungs ? S 945 6 A

v140 1972 Lummelunda 102 NV 1017 102

v160 1967 Lummelunda 93:2 NV 1140 3100

v170 1945 Mästerby, Ammor 25 SV 867 12 A ja

v170 1920 Väskinde, Skäggs ? NV 850 10

v190 1918 Hamra, Skogs 44 S

950-

1050 1

6

1

v225 1916 Stenkyrka,Tune ? N 997 52 A

v360 1983 Burs, Vanges ? SO 950 13 A

v70 1960 Öja,Sigfride ? S 1000 10

1

å 1914 Etelhem, 100:1 S 1024 822

1

3

Hemängen

å 1937 Gammelgarn, ? SO 958 250 A 4

järn

Skogby

å 100 1874 När,Pilgårds 156 SO 1046 809

1

å 100 1975 Burs,Häffinds 5st ? SO 957 1657 A 7

1

å 100 1929 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 959 208 A 8

å 15 1986 Alskog,Snauvalds 190:1 SO 1085 1146

å 15 1923 Rute,Kjauparve 152:1 NO 1017 451

å 150 1983 Roma,Snauvalds 82:1 N 937 194 A

1 1 1

å 160 1899 Stånga,Botvalde 141:1 S 972 909 A 2

å 160 1930 Linde,Smiss ? S 1089 422

å 190 1968 Buttle, 56:1 S 957 1011 A

Stora Velinge

Page 84: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

84

å 20 1924 Hall,Hall ? N

934-

1120 1240

1 3

1

å 20 1978 Levide, ? S 1018 483

Tummelbos

å 20 1938 Väte,Gullarve 43:1 S 954 331 A

å 200 1919 Alva,Östris 98:1 S 869 487 A

å 200 1918 Hejde,Sigsarve 121:1 N 1053 1381

4 3 3

å 200 1905 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 859 893 A 2

å 240 1906 Vamlingbo, 165:1 S 994 1007

2

Lillängen

å 270 1920 Hemse,Ocksarve 64:1 S 1120 593 D

å 30 1931 Burs,Ammunde 158 SO 1040 366

1

å 30 1914 Rone,Halor 294:1 SO 1050 0

13

5 10+7

å 400 1974 Roma,Timans I+II 73:1 N

991-

1002 188

å 50 1868 Dalhem,Hallfose 47:1 N 935 445 A

å 50 1935 Eke,Bölske 136:1 SO 876 169 A

å 60 1987 Fröjel,Sälle ? SV 1009 1028

1 1

å 60 1986 Akebäck, 40:1 N 1023 1048

Glammunds

å 60 1986 Akebäck, 40:2 N 1044 716

2 1 1

Glammunds

å 80 1982 Alskog,Bote 275:1 SO 912 99 A 2

1

å10 1982 Fole, ? N 1035 10

1

Stora Tollby

å100 1882 Stenkyrka, 118:1 N 973 391

2

Grausne

å120 1981 Lärbro,Hägvide ? NO 887 17 A

å170 1924 Stånga, Stenstugu ? S 1000

2

å180 1928 Stenkyrka,Niome 130 N 1030 7

2 1

å440 1907 Eksta, 169 SV 940 18 A 5

Stora Mellings

åk 1998 Ardre 85:1 SO 1040 194

brons

åk 1945 Fardhem 62:1 S 1002 7

åk 1993 Fole 170:1 N 1089 100

åk 1950 Fole 184:1 N 800 70

åk 1893 Fårö 383 NO

800-

1000 209 A

åk 1932 Grötlingbo 187:2 SO

800-

1001 136 D

2

8

åk 1998 Grötlingbo 244:1 SO 1036 144

åk 2009 Grötlingbo 289 S

800-

1000 15 A

brons

åk 1889 Hablingbo 153:1 SV 1036 345

åk 2009 Halla 121 N 800- 92 A

1

1

Page 85: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

85

1000

åk 1977 Hall 147:1 N

800-

1000 11

1

2

åk 2009 Havdhem 193 S

800-

1000 10

åk 2009 Havdhem 192 S

800-

1001 10 D

åk 1983 Hejde 121:2 N

800-

1000 37

åk 1884 Hejde 140:1 N

800-

1000 1150 A

1

åk 2002 Levide 109 S 803 97 A

1

2

åk 1995 Linde 118 S 890 7

åk 1992 Linde 109:2 S 1090 27

åk 2008 Lojsta 103:1 S 1000 8

1

1

åk 1992 Linde 109:3 S 990 88

åk 1998 Lärbro 628 NO 964 424 A

åk 1998 Lärbro 626 NO

800-

1000 17

brons

åk 1947 Mästerby 26:1 SV

800-

1000 231 A ja

ja ja

åk 2009 Norrlanda 179 NO

800-

1000 19

brons

åk 1871 När 155:1 SO 930 20 A

åk 2003 Roma 87:1 N

800-

1000 48

2

åk 1910 Slite 67:1 NO 954 69 A

1

åk 1903 Stenkyrka, ? N 961 132 A

Liknatte

åk 1935 Stenkyrka 134:1 N 900 179

åk 2010 Stånga 152: S

800-

1000 72 A

åk 1923 Vall 51:1 NV 900 120

åk 1865 Vamlingbo 163:1 S

27 A

åk 2009 Väte 116 S

800-

1000 50 A 1

1980 Burs,Häffinds ? SO 1050

4

Page 86: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

86

Fortsättning Bilaga Nr 7

Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken

ej tidsbestämda - Hittats

Hittats Fynd Plats Raä Karta Mynt Bit Arm Ring- Finger- Smycken Guld För-

m år

silver hals spänne ring pärlor

varades

invid

Barrer ring

i

byglar

- 1928 Lokrume 100:1 NV 88

1

5

b 1860 Levide 24:6 SV 169

g 1878 Fole 110:1 NV 2

6

g 1932 Grötlingbo 186.1 SO 0

231 13

g 1978 Fardhem 79:2 SV 466

4

s 1903 Stenkyrka 133:1 NV 125 ja

s 1937 Tingstäde 149:5 NV 159

s 1978 Vamlingbo 166:1 SO 900

s

Othem 218:1 NO 1000

t 1978 När 159:1 SO 90 3

t 1978 När 149:1 SO 301

1

v 1941 Etelhem 104:2 SO 319 2

v50 1946 Garde 90:1 NV 70 118

1 1

v50 1978 Garde 65:1 NV 367

lerkärl

å 1917 Rute 151:1 NO 291

åk 1807 Linde 78:2 SO 634

åk 1852 Grötlingbo 242:1 SO 570

åk 1853 Hemse 44:1 SO 99

åk 1856 Bunge 99:1 NO 1140

åk 1869 Västerhejde 90:1 NV 65

ja

åk 1870 Hemse 59;2 SO 1500

1

åk 1874 Västerhejde 95:2 NV 775

1

åk 1878 Bunge 98:1 NO 0

2

åk 1907 Grötlingbo 261 SO 116

åk 1911 Othem 144:1 NO 154

1

åk 1911 Bro 126:1 NV 259

3

åk 1912 Hellvi 183:1 NO 129

8

åk 1912 Lärbro 320:1 NO 200

åk 1920 Linde 94:1 SO 52

1

4

åk 1924 Stånga 139:1 SO 0

2

åk 1931 Lokrume 99:1 NV 10

2

Page 87: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

87

åk 1940 Björke 39:1 NV 1

7

åk 1976 När 158:1 SO 3

åk 1976 Hogrän 82:1 SV 200

2

åk 1976 Tingstäde 158:1 NV 290

7

åk 1976 Othem 157:1 NO 600

ja

åk 1977 Hall 147:1 NV 11 4

1

brons

åk 1977 Stenkyrka 155:1 NV 300

åk 1977 Rute 149:1 NO 618 ja

ja 1

åk 1978 Alskog 259:1 SO 44 177

åk 1978 När 148:1 SO 758 3

åk 1981 Lärbro 608:1 NO 17

åk 1999 Havdhem 92:1 SV 0

1

8

åk 1999 Garde 149:1 NV 106

åk 1999 Lye 110:1 SO 2634 3

1 1

åk 2000 Burs 212:1 SO 2

åk 2009 Othem 150:1 NO 0

5

åk 2009 Källunge 57:1 NO 13

åk 2009 Vamlingbo 215 SO 55

åk

Vallstena 218:1 NO 0

1

2

åk

Roma 87:1 NV 48

2

åk

Hablingbo 119:1 SV 366 2

1 1 1

ä 1978 När 157:1 SO 161

bronsdosa

1854 Boge 96:3 NO 485

1865 Boge 84:1 NO 151 1 2

1873 Fole 168:1 NV 0

3

1884 Hejde 140:1 SV 1150 1

1

1893 Fårö 383 NO 209

1914 Lokrume 98:1 NV 890

2

1931

Buttle,Stora

Velinge 8:2 SO 2635

1

1968 Boge 79:1 NO 0

6

1

1976 Mästerby 67:1 SV 231

ja

1977 Stenkyrka 122:1 NV 14 1

1

1977 Stenkyrka 130.1 NV ja

1

1978 Lye 81:1 SO 139 1 1

3

1978 Lye 82:1 SO 213 7

2

4

bronskittel

1981 Bunge 105:1 NO 3

1982 Fole 183:1 NV 12

4

1983 Bäl 119:1 NO ja

1990 Barlingbo 30:1 NV

2,5

kg

ja ja

1993 Fole 170:1 NV 100

1998 Hellvi 161:1 NO 20 5

Page 88: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

88

1999 Othem 179:4 NO 58

ja

2009 Vallstena 207:1 NO 0 226

ja

2009 Eksta 241:1 SV 50

2009 Linde 117 SO 77

2010 Eksta 544 SV 12 ja

2010 Stånga 152: SO 72

2011 Burs 227 SO 10

Page 89: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

89

Bilaga Nr 8

Efterundersökningar av gotländska silverdepåer under vikingatid/socken

Antal Plats Karta Mynt Guld Silver Viktlod Dräkt Dräktnål Nyckel

fynd

föremål föremål Brons spänne Brons Brons

bitsilver

63 Akebäck,Glammunds NV

2 2 4

42 Alskog,Bote SO 8

3

2

13 Alskog,Snauvalds SO

1

85 Alva,Binge SO

1 3 3

46 Alva,Rangsarve SO

3 2

5 Alva,Östris SO

1

108 Ardre SO 93

15

1 Bro NV

Bunge NO ja

ja ja ja ja

1372 Burs SO 1372

62 Burs SO 60

2

5 Burs,Ammunde SO

1

382 Burs,Häffinds 4st SO

8 Burs SO 1

16 Buttle,Stora Velinge SO

1

1

1

5 Dalhem,Hallfose NO

1

2 Eke,Bölske SO

33 Eksta, Stora Mellings SV

1

2 1

24 Etelhem,Hemängen SO

3

17 Fole, Stora Tollby NV

1

21 Fole NV 19

1

18 Fole NV 17

1

74 Fole NV 56

1

29 Fröjel,Gustavs SV

1

1

20 Gammelgarn,Skogby SO

16 Garde SO 14

1

6 Grötlingbo,Bölske SO

6 Grötingbo,Uddvide SO 1

12 Hablingbo,Mickels SV

2 1

329 Hall,Hall, Gannarve NV

7 Hamra, Skogs SO

47 Havdhem,Kvinnegårde SV 8

2 6 2

10 Havdhem,Lingvide SV

141 Havdhem,Rangvalds SV

2 Hejde,Sigsarve SV

133 Hejnum,Riddare NO

4 Hejnum, Rings NO

7 Hellvi NO 6

67 Hemse,Ocksarve SO

3 4 1

4 Hogrän,Prostavre NV

3 Levide,Alskute SV

1

47 Levide,Mallgårds SV 3

5 5 3 9

4 Levide,Tummelbos SV

38 Levide SV 38

48 Linde,Smiss SO 1

1 1

1

14 Linde,Myrungs SO

6 Lummelunda,Burge NV 2

1

Page 90: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

90

7 Lummelunda,Burge NV

3 Lärbro,Pavalds NO

64 Lärbro NO 60

1

30 Lärbro,Hägvide NO 1

1

57 Mästerby,Ammor SV

4 2

1 1

25 När,Pilgårds SO 3

6 Näs,Lingsarve SO

16 Näs,Rangsarve SO 16

1 Roma,Snauvalds NV

1

46 Roma,Timans NV

1 3 1

4 Rone,Halor SO

1 3

5 Rone,Stale SO

24 Rone,Uggårde SO

1 6

1

4 Rone,Änggårde SO

13 Rute,Kjauparve NO

13 Sanda,Norrgårde SV

15 Sanda,Sandgårde SV

1

28 Slite NO 27

1

1 Stenkumla,Martille NV 1

21 Stenkyrka,Stora Bjärs NV

1

18 Stenkyrka,Garde NV

1 1 1

6 Stenkyrka NV

4 Stenkyrka NV 4

539 Stenkyrka NV 539 ja

24 Stånga.Bosarve SO

2 Stånga, stenstugu SO

3 Tingstäde NV

2 Vamlingbo SO 1

8 Väskinde NV

82 Väte SV 82

10 Väte,Botarve SV

1 1

18 Väte, Stora Tune SV 18

6 Öja, Sigfride SO

21 Öja,Gisle SO

2

4528 Summa

2451 1 33 20 50 29 16

Fortsättning Bilaga Nr 8

Antal Plats Brons Brons Övrigt Pärlor Kam Järn Keramik Övr Total

fynd

ringar smältor Brons Smycken Fragment Bitar

koppar

63 Akebäck,Glammunds

7 7 3 3 8 9 18 63

42 Alskog,Bote

2 11

15

1 42

13 Alskog,Snauvalds 2

2

6

2 13

85 Alva,Binge

27 28

2 1 20 85

46 Alva,Rangsarve 1 3 7

15

15 46

5 Alva,Östris

2

2 5

108 Ardre

108

1 Bro

1

1

Page 91: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

91

Bunge

0

1372 Burs

1372

62 Burs

62

5 Burs,Ammunde

1

3

5

382 Burs,Häffinds 4st

382

8 Burs

6

1

8

16 Buttle,Stora Velinge

8

3

2 16

5 Dalhem,Hallfose

4

5

2 Eke,Bölske

1 1

2

33 Eksta, Stora Mellings 1 6 17

5

33

24 Etelhem,Hemängen

2 1

17

1 24

17 Fole, Stora Tollby

11 1

4

17

21 Fole

1

21

18 Fole

18

74 Fole

17

74

29 Fröjel,Gustavs 1

21

4

1 29

20 Gammelgarn,Skogby 1

4

10 2 3 20

16 Garde

1

16

6 Grötlingbo,Bölske

4

1 1 6

6 Grötingbo,Uddvide

2

2

1 6

12 Hablingbo,Mickels

3

6

12

329 Hall,Hall, Gannarve

329

7 Hamra, Skogs 2 1 2 1

1 7

47 Havdhem,Kvinnegårde

3 12

7

7 47

10 Havdhem,Lingvide

6

4

10

141 Havdhem,Rangvalds

141

2 Hejde,Sigsarve

1

1

2

133 Hejnum,Riddare

133

4 Hejnum, Rings

2 1

1

4

7 Hellvi

1 7

67 Hemse,Ocksarve

44 2

6

7 67

4 Hogrän,Prostavre

2

1

1 4

3 Levide,Alskute

1

1 3

47 Levide,Mallgårds

11

2

9 47

4 Levide,Tummelbos

1 1

1 1

4

38 Levide

38

48 Linde,Smiss

19 14

2

9 48

14 Linde,Myrungs

9

5

14

6 Lummelunda,Burge

1 1

1 6

7 Lummelunda,Burge

4

1

1

1 7

3 Lärbro,Pavalds

3 3

64 Lärbro

3

64

30 Lärbro,Hägvide 1

9

18 30

57 Mästerby,Ammor 1 13 20

13

2 57

25 När,Pilgårds

1 8 1

1

11 25

6 Näs,Lingsarve

1

5 6

16 Näs,Rangsarve

16

1 Roma,Snauvalds

1

46 Roma,Timans

14 18

1 1 4 3 46

4 Rone,Halor

4

5 Rone,Stale

2

1

2 5

24 Rone,Uggårde

1

1

14 24

4 Rone,Änggårde

1

3

4

13 Rute,Kjauparve

1

7

5 13

Page 92: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

92

13 Sanda,Norrgårde 1

2

7

3 13

15 Sanda,Sandgårde

7

1 1 1 4 15

28 Slite

28

1 Stenkumla,Martille

1

21 Stenkyrka,Stora Bjärs

3

2 1 10 4 21

18 Stenkyrka,Garde

2 10

2

1 18

6 Stenkyrka

6 6

4 Stenkyrka

4

539 Stenkyrka

ja

539

24 Stånga.Bosarve

3

2 15 4 24

2 Stånga, stenstugu

2 2

3 Tingstäde

1

2

3

2 Vamlingbo

1

2

8 Väskinde

8 8

82 Väte

82

10 Väte,Botarve

4

2

2 10

18 Väte, Stora Tune

18

6 Öja, Sigfride

6 6

21 Öja,Gisle

2 14 2

1

21

4528 Summa 11 114 364 13 7 181 45 208 4528

Page 93: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

93

Bilaga Nr 9

Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken

ej tidsbestämda - Karta

Karta Mynt Fynd Plats Raä Mynt Bitsilver/ Arm/hals- Ring- Finger- Smycken Guld Övr

år

sort Barrer ring/spiral spänne ring pärlor

byglar

NV 1 1940 Björke 39:1

7

NV 2 1878 Fole 110:1

6

NV 11 1977 Hall 147:1

4

1

2

NV 12 1982 Fole 183:1

4

NV 14 1977 Stenkyrka 122:1

1

1

brons

NV 100 1950 Fole 182:1

NV 100 1993 Fole 170:1

NV 125 1903 Stenkyrka 133:1

ja

NV 159 1937 Tingstäde 149:5

NV 209 1893 Fårö 383

NV 290 1976 Tingstäde 158:1

7

NV 300 1977 Stenkyrka 155:1

NV 2,5 kg 1990 Barlingbo 30:1

ja ja

NV ja 1977 Stenkyrka 130.1

1

brons

NV

1873 Fole 168:1

3

NV 10 1931 Lokrume 99:1

2

NV 65 1869 Västerhejde 90:1

ja

NV 88 1928 Lokrume 100:1

1

5

4

NV 259 1911 Bro 126:1

3

NV 775 1874 Västerhejde 95:2

1

NV 890 1914 Lokrume 98:1

2

NO 3 1981 Bunge 105:1

NO 13 2009 Källunge 57:1 A

NO 17 1981 Lärbro 608:1 A

brons

NO 20 1998 Hellvi 161:1

5

NO 58 1999 Othem 179:4

ja

NO 129 1912 Hellvi 183:1

8

NO 151 1865 Boge 84:1

1 2

NO 154 1911 Othem 144:1

1

NO 200 1912 Lärbro 320:1

NO 291 1917 Rute 151:1

NO 485 1854 Boge 96:3

NO 600 1976 Othem 157:1

ja

NO 618 1977 Rute 149:1

ja

ja 1

NO 1000 1977 Othem 218:1

NO 1140 1856 Bunge 99:1

NO ja 1983 Bäl 119:1

NO

1968 Boge 79:1

6

1

NO

1878 Bunge 98:1

2

NO

2009 Othem 150:1

5

NO

2009 Vallstena 207:1

226

ja

NO

2009 Vallstena 218:1

1

2

SO 16 1950 Alva 54:2

1

ja

1

SO 52 1920 Linde 94:1

1

4

SO 55 2009 Vamlingbo 215

Page 94: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

94

SO 72 2010 Stånga 152:

SO 77 2009 Linde 117

3

SO 99 1853 Hemse 44:1

SO 319 1941 Etelhem 104:2 A 2

SO 634 1807 Linde 78:2

SO 1500 1870 Hemse,Asarve 59;2

1 2

SO ja 1884 Ethelhem 63.1

A 1

SO

1978 Alva 86:1

ja

SO

1924 Stånga 139:1

ja

2

SO 2 2000 Burs 212:1

SO 3 1976 När 158:1

SO 10 2011 Burs 227

SO 44 1978 Alskog 259:1

177

SO 70 1946 Garde 90:1

118

1 1

SO 90 1978 När 159:1

3

SO 106 1999 Garde 149:1 D

3

SO 116 1907 Grötlingbo 261

SO 139 1978 Lye 81:1

1 1

3

SO 161 1978 När 157:1

SO 213 1978 Lye 82:1

7

2

4

SO 301 1978 När 149:1

1

SO 367 1978 Garde 65:1

SO 570 1852 Grötlingbo 242:1

SO 758 1978 När 148:1

3

SO 2634 1999 Lye 110:1

3

1 1

SO

1932 Grötlingbo 186.1

231 13

SV 12 2010 Eksta 544 A ja

SV 50 2009 Eksta 241:1

SV 466 1978 Fardhem 79:2

4

SV

1999 Havdhem 123:1

1guld

8

SV 1150 1884 Hejde 140:1

1

1

SV 200 1976 Hogrän 82:1

2

SV 169 1860 Levide 24:6

2

SV 231 1976 Mästerby 67:1

ja

SV 366 1978 Hablingbo 119:1

2

1 1 1

Page 95: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

95

Bilaga Nr 10

Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid / socken * -

tidsbestämda - Karta

Karta Fynd Plats Raä TPQ Mynt Sort Bit Arm Ring- Finger- Smycken Guld Övr

år

silver hals spänne ring pärlor

barrer spiral

byglar

NV 1986 Akebäck,Glammunds 40:1 1023 1048

22

NV 1986 Akebäck,Glammunds 40:2 1044 716

31 2 1 1

NV 1982 Fole, Stora Tollby ? 1035 10

1

NV 1993 Fole 170:1 1089 100

NV 1950 Fole 184:1 800 70

NV 1977 Hall 147:1

800-

1000 11

4

1

2

NV 1924 Hall,Hall ?

934-

1120 1240

119

1 3

1

NV 1896 Hogrän,Prostavre 68 1023 108

9

NV 1967 Lummelunda 93:2 1140 3100

NV 1972 Lummelunda 102 1017 102

NV 1921 Stenkumla,Martille 215:1 954 231 A

NV 2004 Tofta 198

1000-

1050 ja ja

NV 1923 Vall 51:1 900 120

NV 1920 Väskinde, Skäggs ? 850 10

NV 1990 Väskinde 180

800-

1000 ja

ja

NV 1982 Västerhejde, Nygårds 104:4 950 0

3

1 300 7 19

NV 2003 Roma 87:1

800-

1000 48

2

NV 1983 Roma,Snauvalds 82:1 937 194 A

1 1 1

NV 1974 Roma,Timans I+II 73:1

991-

1000 188

21

NV 1909 Stenkyrka,Stora Bjärs 68:2 1053 2083

ja ja ja

ja

NV 1935 Stenkyrka,Garde ? 1050 861

19

NV 1882 Stenkyrka, Grausne 118:1 973 391

32

2

NV 1903 Stenkyrka,Liknatte ? 961 132 A 3

NV 1916 Stenkyrka,Tune ? 997 52 A 1

NV 1928 Stenkyrka,Niome 130 1030 7

2 1

NV 1935 Stenkyrka 134:1 900 179

NV 1966 Tingstäde,Karls 81:1 1039 1343

ja

ja

NO 1854 Boge 96:3 980 485

NO 2007 Bunge 108 1022 69

NO 1868 Dalhem,Hallfose 47:1 935 445 A

NO 1879 Fårö 149:1 925 99 A

2

NO 1893 Fårö 383

800-

1000 209 A

NO 2009 Halla 121

800-

1000 92 A

1

1

NO 1952 Hejnum,Riddare 233 1009 186

NO 1985 Hejnum, Rings 95:1 956 27 A

1

NO 1950 Hejnum 190

800-

1000 43

Page 96: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

96

NO 1925 Hellvi 182:1

700-

1000 800

1

NO 1877 Lärbro,Pavalds 585:1 958 423 A 10 2

NO 1998 Lärbro 628 964 424 A 22

NO 1998 Lärbro 626

800-

1000 17

brons

NO 1981 Lärbro,Hägvide ? 887 17 A

NO 2009 Norrlanda 179

800-

1000 19

brons

NO 1999 Othem 179:4

800-

1000 58

ja

NO 1923 Rute,Kjauparve 152:1 1017 451

11

NO 1910 Slite 67:1 954 69 A 8

1

NO 2009 Vallstena 226:2

800-

1000 ja A ja

ja

SO 1984 Alva,Binge ? 1075 113

2

1

SO 1950 Alva,Rangsarve 54:1 953 746 A 2

SO 1919 Alva,Östris 98:1 869 487 A

SO 1936 Buttle 8:2 920 2635

50 1

SO 1968 Buttle,Stora Velinge 56:1 957 1011 A 27

SO 1914 Etelhem,Hemängen 100:1 1024 822

57 1

3

SO 1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 1027 508

25

SO 1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 1002 1104

126

SO 2009 Grötlingbo 289

800-

1000 15 A

brons

SO 1918 Hamra, Skogs 44

950-

1050 1

6

1

SO 1920 Hemse,Ocksarve 64:1 1120 593 D 2

SO 1930 Linde,Smiss ? 1089 422

7

SO 1930 Linde,Myrungs ? 945 6 A

SO 1995 Linde 118 890 7

SO 1992 Linde 109:2 1090 27

SO 1992 Linde 109:3 990 88

SO 1892 Näs,Lingsarve 65 896 243 A

SO 1911 Näs,Rangsarve 66:1 953 71 A 2

SO 1939 Stånga, Bosarve 69:1 1029 601

37

SO 1899 Stånga,Botvalde 141:1 972 909 A 14 2

SO 1924 Stånga, Stenstugu ? 1000

2

SO 2010 Stånga 152:

800-

1000 72 A

SO 2006 Sundre 129

800-

1000 1374

6 10

1

SO 1906 Vamlingbo,Lillängen 165:1 994 1007

82 2

SO 1865 Vamlingbo 163:1

800-

1000 27 A

SO 2009 Vamlingbo 214

800-

1000 38 A

SO 1960 Öja,Sigfride ? 1000 10

1

SO 1864 Öja,Gisle 70:1 911 261 A

2

SO 1982 Alskog,Bote 275:1 912 99 A

2

1

SO 1986 Alskog,Snauvalds 190:1 1085 1146

27

SO 1998 Ardre 85:1 1040 194

brons

SO 1931 Burs,Ammunde 158 1040 366

15

1

SO 1975 Burs,Häffinds 5st ? 957 1657 A 2 7

1

SO 1980 Burs,Häffinds ? 1050

4

SO 1983 Burs, Vanges ? 950 13 A 1

SO 2005 Burs 213 945-955 232

Page 97: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

97

SO 1935 Eke,Bölske 136:1 876 169 A

SO 1937 Gammelgarn,Skogby ? 958 250 A 6 4

järn

SO 1932 Grötlingbo 187:2

800-

1000 136 D 9

2

8

SO 1998 Grötlingbo 244:1 1036 144

SO 1978 Lye 81:1 959 139

1 1

3

SO 1871 När 155:1 930 20 A

SO 1874 När,Pilgårds 156 1046 809

9 1

SO 1914 Rone,Halor 294:1 1050 0

ja 13

5 10 7

SO 1954 Rone,Stale 132:1 1036 989

SO 1964 Rone,Änggårde 166:1 1085 1043

46

SO 1964 Rone,Uggårde ? 1050 12

SV 1907 Eksta, Stora Mellings 169 940 18 A 3 5

SV 2012 Eskelhem 132 970 712

80

SV 1945 Fardhem 62:1 1002 7

ja

SV 1929 Fröjel,Gustavs 182:1 959 208 A

8

SV 1987 Fröjel,Sälle ? 1009 1028

318

1 1

SV 1893 Havdhem,Kvinnegårde 151:1 1048 269

8

SV 1955 Havdhem,Lingvide 53:1 978 252

15 4

SV 1984 Havdhem,Rangvalds 153:2 1048 310

17

SV 2009 Havdhem 193

800-

1000 10

SV 2009 Havdhem 192

800-

1000 10 D

SV 1918 Hejde,Sigsarve 121:1 1053 1381

70 4 3 3

SV 1983 Hejde 121:2

800-

1000 37

SV 1884 Hejde 140:1

800-

1000 1150 A 1

1

SV 1889 Hablingbo,Mickels 77:1 1056 213

3

SV 1889 Hablingbo 153:1 1036 345

21

SV 1920 Levide,Alskute 52:1 867 82 A

SV 1940 Levide,Mallgårds 54 996 231 A 1

SV 1978 Levide,Tummelbos ? 1018 483

53

SV 2002 Levide 109 803 97 A

1

2

SV 2008 Lojsta 103:1 1000 8

1

1

SV 1947 Mästerby 26:1

800-

1000 231 A ja ja

ja ja

SV 1945 Mästerby, Ammor 25 867 12 A

ja

SV 1905 Sanda,Norrgårde 196:1 859 893 A

2

SV 1893 Sanda,Sandgårde 199:1 1083 973

43 2

2

SV 1938 Väte,Gullarve 43:1 954 331 A 2

SV 1943 Väte,Botarve 44:1 1048 347

1 1

SV 1891 Väte,Stora Tune 107:1 954 630 A

SV 2009 Väte 116

800-

1000 50 A

1

Page 98: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

98

Bilaga Nr 11

Större gotländska depåfynd under vikingatid

Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Bit- Barrer Spiral Arm Finger Brons Pärlor Plats Totalt

år

silver

ringar byglar ringar kg Smycken

kg

1999

Othem,

Spillingskatten ? NO 870

14

300 ja 80 ja

486 25 20

åk 67

1+2

17kg

2012 Rone, Stale ? SO 1050 6 372

ja ja

ja

11

1967

Lummelunda,

Burge 93:2 NV 1140 3100

v

160 10,4

1984

Lummelunda,

Burge 102 NV 1017 102

1936

Buttle,

Buttleskatten 8:2 S 920 2673

1

g 8

1903

Hemse,

Asarve ? S - 1500

ja

7

1997

Hemse,

Ocksarve 64:1 S 999 ja

ja ja

5

Större depåfynd

Av alla depåfynd som gjorts på Gotland är det bara ett fåtal som väger över 5 kilo.

Depåerna förändras under vikingatidens gång, ju yngre vikingatid ju färre men betydligt

större depå. I samband med att de större depåerna göms förändras härmed rikedomen

hos bönderna anser några forskare, till exempel Majvor Östergren. Den fördelas nu på

färre händer och specialiseringen inom både jordbruk och hantverk koncentreras nu till

kustområdena. En specifikation över de större funna depåfynden på Gotland, de som

registrerats med en silvervikt på mer än 5 kilo, visas nedan.

Page 99: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

99

Spillingsskatten – störst, bäst och vackrast!

Den hittills största funna ”vikingaskatten”, den berömda Spillingsskatten, hittades i juli

1999 i nordöstra Gotland i Othem socken i närheten av Slite och dateras till 870 e Kr.

Skatten bestod av två depåer som tillsammans vägde 67 kilo. Innehållet bestod av

14 300 silvermynt från många andra länder och vägde 17 kilo, det yngsta myntet

daterades till 871/872 e Kr. , 486 armbyglar med typisk ornamentik som var

karaktäristisk för de föremål som tillverkats på Gotland, 25 silverringar, spiralringar och

en hel del bitsilver.

De 67 kilo silver kan räknas om till 335 marker eftersom 1 marker vägde drygt 200

gram (200 g för en marker är dessutom lågt räknat. Jonsson bl a har angett vikten till

ca 220 – 240 g). Detta skulle ha räckt till att betala hela Gotlands skatt till den svenske

kungen i drygt 5 år eller räcka i mer än 8000 år för en enskild gård att reglera sin

skatteskuld (Östergren 2008:24).

Utgrävningen genomfördes på två dagar och allmänheten bjöds in. Cirka 2000

personer var närvarande under dessa dagar. Den mindre av depåerna var dessvärre i

ganska dålig kondition eftersom den hade blivit angripen av en kemisk process med

alltför höga halter salt. Den stora skatten gipsades in i sin helhet och undersöktes senare

på länsmuseets laboratorium i Visby.

Året efter fyndet gjordes en stor undersökning av platsen och i anslutning till

fyndplatsen fanns rester av en byggnad. Stengrunden som grävdes fram var det första

beviset på att det var i en byggnad som depåerna hade legat. Under golvet i byggnaden

hade de två silverdepåerna förvarats men där fanns även en tredje depå, en träkista full

av bronsföremål. De var delar av armbyglar, dräktnålar, halsringar, smältor, barrer och

olika beslag. Denna bronsdepå vägde 20 kilo (Östergren 2008:16 ). Åkern där alla

fynden är gjorda tillhörde före laga skifte år 1873 - 1876 gården Närs som var en

granngård till Spillings (D Carlsson 2008,B:79).

Frågorna och spekulationerna om vem eller vilka som varit ägare till dessa

rikedomar är många, mer eller mindre sannolika eller osannolika.

Page 100: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

100

I Gotlands Fornsals skattkammare finns denna Spillingsskatt.

Figur 21: Figur 22:

Den största av silverdepåerna i Spillingsskatten var över 40 kilo silver i en salig blandning. Bilden till

vänster är tagen före konservering och den högra bilden visar samma föremål men efter konservering

(Efter Östergren 2008:23;25). Bilden visar mynt, barrer (silvertackor), armringar och armbyglar. Alla

föremål finns att beskåda i Fornsalens skattkammare i Visby. Depåerna innehöll bland annat 486 stycken

armbyglar. Foto: Göran Ström respektive Raymond Hejdström.

Figur 23: Ett mycket sällsynt mynt från Spillingskatten. Det är en imitation av ett arabiskt mynt som var

slaget i Khazarriket 766 - 767 e Kr. Inskriptionen säger att Moses är Guds sändebud. Bara ett enda

tidigare av denne prägling är känt och det kommer från Nordafrika (Westholm 2008:141).

Foto: Kenneth Jonsson (Efter Östergren 2008:29).

Page 101: Gömda eller undanlagda? Ädelmetalldeponeringar på Gotland ...856390/FULLTEXT01.pdf · vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna

101

Roneskatten

År 2012 hittades den hittills näst största silverskatten på Gotland. Fyndet gjordes i

Rone, Stale. Skatten låg i ett kopparkärl och var helt orörd. Innehållet vägde 11 kilo och

bestod till största delen av mynt, 6 372 stycken. De allra flesta mynten var tyska, näst

vanligast var de engelska och danska. Skatten dateras till 1050 e Kr. I övrigt innehöll

skatten 171 andra föremål såsom armbyglar, ringar kedjor och smycken. Endast 5 av

dessa föremål var hela (Annerud 2013).

Lummelunda

I Burge, Lummelunda socken på nordvästra Gotland hittades år 1967 ett depåfynd på

10,4 kilo. Denna depå var länge den största som hittats på Gotland, men därefter slog

Spillingsskatten alla tidigare rekord. En stor del av innehållet bestod av silvertackor

samt mer än 3000 mynt. Av Gotlands över 400 undersökta vikingafynd har bara en

handfull vägt över 4 kilo. Efterforskningar visade att depån hade varit placerad i ett sent

- vikingatida hus. Dateringen är gjord till 1140 e Kr. Gården Burge har sitt ursprung i

tidig vikingatid och gården har flyttats åtminstone två gånger (D Carlsson 2004:90).

Buttleskatten

Vid ett grustag i Stora Velinge i Buttle hittade år 1936 några småpojkar denna depå vid

botten av ett grustag. Antalet mynt som hittades var 2 635 stycken arabiska mynt, 50

bitsilver och en armbygel. Fyndet dateras till 920 e Kr. och innehållet vägde 8 kilo

(Stenberger 1945:103).

Asarve

Silverdepån i Asarve i Hemse som hittades år 1903 bestod framför allt av spiralvridna

armringar till en vikt av cirka 7 kilo. Endast 1 ½ mynt anträffades i denna depå, båda

var arabiska. Arkeologen Mårten Stenberger tror att hela skatten var importerad till

Gotland eftersom spiralringarna konstaterades vara av ryskt ursprung (Stenberger

1945:103).

Ocksarve

År 1997 hittades efter plogningsarbete i Ocksarve, Hemse ett antal mynt. Vid

efterundersökningen påträffades den stora depå som innehöll drygt 5 kilo silver.

Datering av denna depå bestämdes till år 999 e Kr. Förutom ett stort antal mynt fanns

många buntar med silvertenar som var vridna i spiraler som fogats samman till vikter.

Forskare tror att föremålen användes som betalningsmedel samt att hantverkare

tillverkade silverföremål av detta råmaterial (Östergren 2008:13). Efterundersökningen

av platsen visade också rester av bebyggelse från äldre järnålder.