funkisvarlden nr2

of 20 /20
FUNKIS VÄRLDEN FUNKIBATOR I FÖRÄNDRING! TEMA BLOGGNING ”Diagnos-bloggning” Nya volontärer inom Funkibator Reportage från distanskursen Hösten 2012

Author: funkibator

Post on 31-Mar-2016

228 views

Category:

Documents


2 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Member magazine

TRANSCRIPT

  • FUNK

    IS V

    RLDE

    N FUNKIBATOR I FRNDRING!

    TEMA BLOGGNING Diagnos-bloggning

    Nya volontrer inom Funkibator

    Reportage frn distanskursen

    Hsten 2012

  • SMAKPROV UR INNEHLLET! Reportage

    Funkibator i frndring sid 5 - 6

    Ackreditering och volontrer sid 11 - 12

    Tema bloggning ls artiklarna om hur du kommer igng sid 13 19

    Inspirationsfrelsning med Sandra Tigerlind

    Kultur

    Recension En ovntad vnskap sid 17

    Aktiviteter

    Kulturaftnar sid 12

    P gng sid 20

    Reportrar i det hr numret har besttt av eldsjlar, medlemmar inom Funkibator och personer inom Ntverk SIP.

    Illustratrer i det hr numret har varit Lora Stefanova och Maria Johansson.

    NSTA NUMMER

    I nsta nummer har vi reportage om det r inflation p neuropsykiatriska diagnoser och vgen till diagnos. Kultursidan kommer ven ta upp boktips och vi spanar vidare p kndisar och vad som hnder inom Funkibator plus en himla massa annat spnnande.

    Funkisvrlden r en medlemstidning dr vissa av vra nummer ven sprids utanfr freningen.

  • LEDARE

    Det har ntligen blivit dags fr Funkisvrlden att fylla nummer tv och det firar vi frsts med en tidning spckad med nya spnnande artiklar! S hr rs r det lge att krypa ner under en filt med den strsta koppen te man kan hitta och en tjock tidning.

    Visst r det lite ledsamt att det pltsligt blir mrkt ute s tidigt om kvllarna, men luften r frisk och personligen r jag barnsligt frtjust i ljudet av prasslande lv under mina ftter som betyder att det frhoppningsvis snart blir sn. Och det knarrande ljudet av sn under mina ftter r ngot jag tycker nnu mer om. andra sidan lyssnar jag alltid p musik i hrlurar nr jag r ute i skogen och lufsar s alla naturens ljud egentligen r utestngda. Men jag har lst p internet att det lter vackert. r det tyst gr inte det heller ngot. Ibland r tystnaden det vackraste som finns. Och vad handlar tidningen om den hr gngen? Den hr gngen tittar Funkisvrlden bland annat nrmare p hur man gr om man vill starta en blogg, hur enkelt det faktiskt r, vad man ska tnka p nr man skriver och vilka hjlpmedel som finns p internet ven om man inte vet s mycket om teknik. Vi ska ocks beska en distanskurs med modernt upplgg om nedsttning och inspirationsdagen de arrangerade tidigare i hstas, vi kommer att mta Funkibators nya volontrer, lra oss om Funkibators allt ljusare framtid och fr ni tid ver blir det ett filmtips ocks. P tal om en ljusare framtid, om ni ger er ut i hsten glm inte reflex. Vi ses och trevlig lsning! Ola Claesson

    HNG MED FUNKIBATOR IDEELL FRENING Std vr verksamhet genom att kostnadsfritt bli medlem: www.funkibator.se/forening/bli-medlem/

  • Funkibator i frndring

    Drfr r Funkibator ideell frening s betydelsefullt Funkibator startades som projekt fr nra tre r sedan, som en del i Ntverket SIP. Sedan dess ansvarar Funkibator fr ett flertal nya verksamheter som str p egna ben idag. Och det r precis vad Funkibator str fr; innovativa och konkreta lsningar p problem i omrden dr det saknas aktrer. Att projektet startades fr nra tre r sedan betyder att projektet snart kommer upphra. Mlet r att verksamheterna ska finnas kvar. En stor frndring fr ett stort projekt, krver mycket arbete och engagemang av de inblandade. Engagemang r som tur ingen bristvara p Ntverket SIP. Verksamheter som Funkibator ansvarar fr just nu r ett arbetsmarknadscenter som erbjuder praktik, arbetstrning, sommarjobb till unga och fritidsaktiviter fr folk med funktionsnedsttningar. Projektet innehller ven ett brukarstdscenter. En hjlpmedelsbutik ingr, dr vinsterna bland annat blir lner fr de som jobbar i butiken. Man erbjuder std i att ska egna fondpengar och dessutom erbjuder projektet snart en ledsagarservice fr till exempel mnniskor som nekats det stdet av kommunen. Just nu pgr ocks en satsning i att sprida kunskap och frstelse om neuropsykiatriska funktionsnedsttningar med utbildningar, en blogg och tips p digitala lsningar. En hel del fokus ligger p medieproduktioner som film och TV i hela Funkibatorprojektet, men framfrallt jobbar man med tidningar av olika slag. En nyare del av Funkibator r just Funkibator ideell frening. Freningen startades med tanken att det fanns s f

    ungdomsfreningar inom funktionsnedsttningsomrdet i Kronoberg. Den nya freningen har knutit ett samarbete med RBU och Unga synskadade eftersom det finns inte s mycket fler freningar fr unga med funktionsnedsttningar i Kronoberg. Freningen frsker lta bli att exkludera personer, man r vlkommen oavsett diagnos. ldrarna r skiftande men mlgruppen r alla under 40, men det finns s klart ldre medlemmar. Fr medlemmarna erbjuds fritidsaktiviteter, man har genomfrt ungdomslger, frelsningar, workshops, kulturaftnar och mer planeras hela tiden. Man jobbar ven med projekt inom omrdet funktionsnedsttning och om har medlemmarna egna unika ider r detta ngot freningen kan hjlpa till att utveckla. Den treriga projektplanen nrmar sig slutet och Funkibator som projekt kommer att upphra. Det betyder inte att alla verksamheterna och allt man stadkommit kommer g upp i rk. Det har under hela projekttiden frberetts fr att verksamheterna ska kunna fortstta nr tiden fr Funkibator gtt ut. Delar av projektets verksamheter kommer fortstta inom Funkibator ideell frening. Freningen r inte direkt bunden till en projektplan, utan kan kvarst utan Funkibatorprojektet, vilket var tanken frn brjan. Under projekttiden har Funkibator finansierats

  • av

    Allmnna Arvsfonden och detta har gjort det mjligt fr Funkibator att vxa till en stabil verksamhet och skapa en bra grund fr framtiden. - Vi arbetar just nu aktivt med att hitta finansiering. Det hr r ett pgende arbete dr vi kikar p bland annat p fondmedel, projektmedel samt bidrag frn landsting och kommuner, berttar Pia som r projektledare. Den tidigare finansieringen var beviljad till Funkibator som projekt och nr projektet upphr tvingas man allts leta nya lsningar Pia tycker att det borde ligga lite mer krav p projektfinansirerna att stdja en fortsttning fr verksamheter som uppkommit under projekttiden. Trots att det r mycket jobb att leta nya medel att driva verksamheten med s anser Pia att det r positivt nr ett projekt upphr

    men verksamheter kan kvarstr. Givetvis pgr det en hel del andra saker n jakten p finansirer. Arbetet med Funkibator har knappast saktats ner bara fr ett en stor frndring r p ingng. Just nu frsker Funkibator ackrediteras. En organisation mste ackrediteras fr att f skicka ivg samt ta emot volontrer till och frn andra lnder. Funkibator r en del av Ntverket SIP och genom andra verksamheter i SIP finns det redan volontrer i huset. Men om Funkibator blir godknda, de ackrediteras, fr de lov att ta emot och skicka egna volontrer. Utver det frsker man sklart rekrytera medlemmar till freningen. Prova-p-aktiviteter planeras, man kan f testa olika instrument eller g sm mediakurser till exempel. I framtiden vill man s klart utvecklas s mycket som det bara r mjligt och hitta nya spnnande ider att arbeta med. - Vi vill n ut, vi vill jobba nationellt och ven bygga p det internationella arbete som vi gr idag. Vi behver fler medlemmar fr att mjliggra det hr s vi tillsammans kan bibehlla och utveckla ngot som r helt unikt, frklarar Pia.

    Av: Josephine Flt

  • Bild: Ngra av de som r lrare vid distanskursen Funktionsnedsttning i det nutida under hsten 2012.

    En distanskurs med sexton lrare och tv koordinatorer Det finns en distanskurs som inte r lik ngon annan kurs. I den finns det sexton lrare och tv kurskoordinatorer och alla lr sig kta och verkighetsfrankrade saker inom omrdet funktionsnedsttning. Lter det konstigt? - Ja, lite unikt r det allt! sger Pia Hammargren.

    Kursen heter Funktionsnedsttning i nutida samhllet och grs i ett samarbete mellan Grimslvs folkhgskola och Ntverket SIP. Den gick fr frsta gngen fr fyra r sedan och den har successivt frndras under ren. Den hr terminen r det sexton deltagare som geografiskt befinner sig runt om i hela Sverige och det r just dessa deltagare som vi i kursen ser som lrare, dr vi lr av varandra. Funkitid (som r vrt smeknamn p kursen) r uppbygd av tre hrnstenar: Den frsta r den digitala hrnstenen. Eftersom kursen r p distans s mts vi via internet. Mnga distanskurser

    anvnder sig av program som r speciellt framtagna fr skolorna att lgga upp sitt kursmaterial i, men vi har valt att istllet bygga upp vrt "klassrum" med hjlp av olika gratistjnster som finns tillgngliga fr alla p ntet. P s stt kommer ocks deltagarna att ha lrt sig anvnda dessa smarta som de kan ha nytta av ven utanfr kursen.

    Den andra hrnstenen r omrdet funktionsnedsttning och de 11 olika teman som vi gnar oss t under terminen. Upplgget r brett och vi hinner titta p funktionsnedsttning ur mnga olika perspektiv; tillgnglighet, pverkansarbete, arbetsmarknad, frebilder, assistans, fr att bara nmna

  • ngra av vra teman. Deltagarna har sjlva mjlighet att vlja vilka detaljer de vill djupdyka i inom varje tema. Den tredje och viktigaste hrnstenen r deltagarna - lrarna. Fr genom att alla fr dela med sig till varandra av vad de upptcker fr varje tema, s lr vi oss 16 gnger mer denna terminen n vad var och en skulle gra om de satt och lste p egen hand i sin kammare. Frutom kunskapsutbytet sker ocks ett natruligt utbyte av feedback p varandras uppgifter och upptckter. Det r detta som gr kursen s unik och kul.

    Om man ska beskriva formeln fr innhehllet i utbildningen s skulle den se ut shr: Uppgifter frn kurskoordinatorerna + dagsfrsk information frn deltagarnas inlmningar + personliga erfarenheter + det vi ser i omvrlden just nu (radio, tv, annan media) + terkoppling till varandra i gruppen = Funkitid. Fantastiskt lrorikt och himla kul! Kursen gr varje hsttermin, du r vl med till hsten 2013? Mer info: www.distanskursen.se

    Av: Mia Karlsson

    Vxj kommuns tillgnglighetspris har blivit mngfaldspris Frn och med i 2012 delar Vxj kommun ut ett mngfaldspris fr insatser inom ett antal olika omrden. Omrdena som ingr r tillgnglighet, demokrati, jmstlldhet, integration, HBTQ och barn- och ungdom. Priset delas ut p nationaldagen och har allts redan delats ut. Mngfaldspriset 2012 fr omrdet tillgnglighet tilldelades Kenneth Bjrn.

    Kenneth Bjrn, pristagare 2012. Fotograf: Cecilia Forss

  • Bild: Work-shop i att prova p att fika utan synintryck. Fotograf: Hlne Larrieu

    Funkibators medlemmar bjds in till en inspirationsdag med distanskursen Funkibator har genom sitt samarbete med Ntverket SIP mjlighet att bjuda in till fler aktiviteter, inspirationsfrelsningar, trffar och utbyter n ngonsin tidigare. En av dessa inspirationsdagar, som Funkibators medlemmar bjds in till i hstas, var nr distanskursen Funktionsnedsttning i det nutida samhllet hade en av sina inspirationsdagar.

    En tidig septembermorgon s samlades deltagarna frn distanskursen, i Vxj. Ngra hade kte lngvga fr att vara med och ngra av oss bor i Vxj. Eftersom inte alla kunde vara p plats s skickade ngra av deltagarna hlsningar via Skype. Dagen inleddes med att bitrdande rektor p Grimslvs folkhgskola hlsade oss vlkomna. Drefter presenterade kurskoordinatorerna Mia Karlsson och Pia Hammargren dagen och dess innehll.

    Mia drog igng en gruppvningen om vems som har ansvaret om att hitta rtt std om man har en funktionsnedsttning. Frgan som stlldes var hur mycket ansvar individen har som har funktions-nedsttningen,

    som sitter med kunskapen om utgngslget och den praktiska erfarenheten jmfrt med hur mycket ansvar har handlggarna som frdelar resurser? Det finns mnga instanser att vnda sig om man behver std idag, Dessa instanser samverkar inte med varandra. Drfr r det svrt att ngon annan skall kolla upp ens rttigheter och var man kan ska std. Samhllet krver idag mer av den enskilda individen n tidigare. Efter grupparbetet var det dags fr Pia att presentera Funkibatorprojektet som nu hller p att ombildas till ideell frening fr att kunna arbeta p nationell niv. Pia beskrev det hr p ett mycket inspirerande stt, hela den lnga processen frn en id, via frstudier och

  • anlagsskningar fram till idag och mlade upp visioner om Funkibator ideell frenings arbete infr nstfljande r. Efter lunchuppehllet var det dags fr Tomas Forsman att inspirera kursdeltagarna. Han driver tanken att man ska lta mnniskor arbeta med rtt arbetsuppgifter och tog sig sjlv som exempel. Uppgifter som tar honom en halv dag att gra blir gjorda p en halvtimme av en person som r srskilt duktig p denna uppgift. P detta stt fr bda mer tid till gemensamma arbetsuppgifterna. Att strva efter likabehandling kan bli diskriminerande, r en av hans teser. Efter en kort paus berttade Per Rosqvist om livet frn en synskadads perspektiv och detta gjorde han p ett humoristiskt stt genom att ge exempel p hur tokigt saker kunde bli nr man inte ser. Men han berttade ocks om det utanfrskap som skapas nr man inte kan se kroppssprket hos sina medmnniskor. Det r bara en liten del av kommunikationen som sker med ord,

    resten r miner och gester. Det sociala samspelet utvecklas lngsamt hos en blind person. Skillnad finns ocks om man r fdd blind eller om det kommit senare i livet. Att blinda skulle fredra musik framfr idrott r en frdom fr Per fredrog att lyssna p sport hellre n musik. Per-Erik Pelle Eriksson avslutade dagen med att bertta om en dyslektikers svrigheter, hur skolan inte fungerade och ingen frstod varfr. Nr dyslexin vl uppenbarades s hade den digitala tekniken kommit och idag r dyslexin inte lngre ett hinder i Pelles arbete. Han har stort std av olika appar som strukturerar hans liv och hjlper honom med olika detaljuppgifter. Gemensamt fr de fyra talare som kursdeltagarna mtte under dagen r att alla fyra anvnder olika digitala std fr att minska eller ta bort de hinder deras funktionsnedsttningar annars hade gett dem.

    Av: Anna Thiln

    Bild: Work-shop i att prova p att fika utan synintryck. Fotograf: Hlne Larrieu

  • Funkibator ansker om ackreditering Ackreditering - vad r det?

    Volontrer. Personer som kommer frn nr och fjrran fr att samla p sig nya upplevelser, f nya kunskaper eller trffa nya mnniskor. Kanske allt p samma gng. Oavsett vad syftet med vistelsen r, s kommer de alla hit via samma portal - EVS, Europeiska volontrtjnsten (European Volunteer Service). Det r en sida, en portal,som tillter alla frn arton rs lder upp till trettio att vistas i ett europeiskt land som volontr i en ideell frening. Just det r viktigt att lgga mrke till - verksamheter eller freningar som r ideella r de enda om fr ta emot volontrer. Funkibator r till exempel en sdan ideell frening.

    Innan en frening eller organisation kan ta emot anskningar frn personer som nskar bli volontrer mste en frening vara ackrediterad, den mste ha godknts. Ett sdant godknnande fs p fljande vis:

    Anskan: Freningen skickar en anskan om att bli ackrediterad till Ungdomsstyrelsen, som d brjar utvrdera den. Det som undersks r huruvida organisationen kan frse potentiella volontrer med ngon slags frskring om att de kommer f ett bra omhndertagande. De mste ocks f tillrckligt med egna uppgifter fr att kunna hlla sig sysselsatta - de ska inte erstta en redan anstlld person.

    Om Ungdomssyrelsen anser att alla kriterier har uppfyllts, att volontrverksamheten kommer att hanteras p rtt stt, godtar de organisationen/freningens anskan och ackrediterar(accepterar, godknner) den. Det tar lite tid dock - en vntetid p tminstone ett antal veckor r normalt.

    Nr ackrediteringen vl r officiell lggs organisationen/freningens hemsida upp p EVS, och alla som funderar p att arbeta som volontr kan beska den.

    Hr i Vxj finns det ett antal ideella freningar som har ackrediterats; t.ex. scouterna, Vxj ridskola och Palladium. Och snart kanske Funkibator ansluter sig till den gruppen. Beslutet kommer dock inte anlnda frrn ngon gng i oktober.

    Volontrer kan komma frn alla mjliga lnder, men oavsett varifrn de kommer fr de med sig nya perspektiv och synstt, och kan bidra till att skapa en ny och frsch atmosfr p en arbetsplats.

    Av: Olof Lennartz

  • Volontrer p Funkibator Varje r fr personer i andra lnder lust att prva att leva som volontrer - att upptcka och uppleva ett nytt land, att vara en del av ett fr dem nytt samhlle. Vissa kanske trivs bttre n andra, men sjlvklart grs allt fr att se till att intrycket blir s bra som mjligt. Globala Kronoberg riktar in sig p att se till att det skts smidigt. Globala Kronoberg r en del av Ntverket SIP och de riktar in sig p att introducera volontrer till verksamheterna i Vxj och Alvesta. De ser till att volontrernas vistelse blir den bsta mjliga. Globala Kronoberg tar hand om boende, resekostnader, sprkundervisning, kontakt med sndande organisation och s vidare - allt som volontrerna kan behva hjlp med. Ntverket SIP har erfarenhet nr det gller att administrera volontrverksamhet. Ett projekt volontrerna bjds in till var ett vinterlger anordnat av Unga Synskadades Riksfrbund. De frgade om det fanns volontrer som mjligtvis skulle kunna hjlpa till med lgerverksamheten. Svaret var ja, och en volontr skickades ver. Men det var inte den frsta och fler skulle komma med tiden. Den vergripande administreringen och logistiken skttes av SIP. Volontrernas arbetsuppgifter var att underltta de synskadade i deras vardag - handla mat, beskriva freml, personer eller omgivningar, se till att inga viktiga saker tappas bort och liknande. Samarbetet med Unga Synskadades Riksfrbund visade hur bra och smidigt det kan g att hantera volontrsverksamhet. Att underltta fr personer med funktionsnedsttning r ett exempel p vad en volontr kan gra. Ledsagning r

    en tjnst Funkibator erbjuder. Tjnsten r kostnadsfri Fr att bestlla tid ringer man eller skickar ett e-postmeddelande. Jeni och Frederique r tv fre detta volontrer som har arbetat p Funkibator som ledsagare. Som mnga andra i huset fick de chansen att gra annat ocks, till exempel en dokumentr om en kvinna med MS. De hjlpte ocks till med ett antal av de aktiviteter som Funkibator anordnar - mten och frelsningar till exempel. Vissa av de ovan nmnda trffarna var i form av fikapauser som fungerade som sprk- och kulturutbyten. Volontrverksamhet r, fr att sammanfatta det hela, vldigt frdelaktigt. Inte bara fr volontren, utan ven de som redan finns p arbetsplatsen bidrar till att skapa omvxling. Det r ocks ett vldigt bra stt att trna upp sin engelska p - ven om man tror att man r bra p att fra ett samtal, s kan man bli verraskadver hur ringrostig man verkligen r efter att inta ha pratat mycket p flera r. tminstone blev undertecknad det. Och just det r ett perfekt exempel p en av de intressanta och lrorika sakerna som ett mte med en volontr kan leda till.

    Av: Olof Lennartz

  • Nya volontrer inom Funkibator Funkibator har ftt tillgng till nya volontrer genom Globala Kronoberg under hsten. De r alla tre frn Frankrike. Men om du kommer p ngra av vra internationella kulturaftnar s kommer du f trffa fler spnnande personer, bland annat frn Jordanien, Litauen, Tyskland etc. Fotografierna i reportaget r tagna av Lora Stefanova.

    Hlne Helen har bott de senaste ren i Belgien men kommer ursprungligen frn Frankrike. Hon och Antonin r vrt filmteam. Det gr att Funkibator kommer utka sitt samarbete med ppna Kanalen i Vxj under hsten.

    Antonin Antonin r frn Frankrike. Han och Helen har redan hunnit med en filmproduktion t distanskursen och r i skrivandes stund i full frd med att gra en film om SIPs blinda volontr och hennes ledarhund

    Vlkommen p Kulturaftnar

    Funkibator ideell frening bjuder in till kulturaftnar under hsten. Det hr r ett samarbete som vi gr tillsammans med Globala Kronoberg. Det r volontrerna sjlva inom Globala Kronoberg som hller i det hr. Ngra av datumen r redan spikade. Det r viktigt att du anmler dig innan s vi kan planera fika och plats i lokalen. [email protected]

    Fransk-kultur-afton, 8:e november Tysk-kultur-afton, 22:e november

  • Fler kulturaftnar presenteras p www.facebook.com/funkibator Vlkommen. S brjar du blogga om din sjukdom Bloggande r en populr hobby. Att skriva en blogg om till exempel din sjukdom r ett bra stt att dela med dig till andra, komma i kontakt med likasinnade och fra en dagbok ver ditt liv. I tonren fick jag diagnosen Crohns sjukdom, som r en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Jag hll lnge sjukdomen fr mig sjlv och de nrmaste, fram till vren 2010 d jag blev rejlt sjuk. Det var inte frsta gngen (eller sista) jag hamnade p sjukhus, men den hr gngen blev jag kvar i sju lnga veckor och opererades. De frsta tv veckorna lg jag dubbelvikt med svra smrtor. Fr att behlla frstndet brjade jag rapportera allt p Twitter, mest p grund av att det gick enkelt via mobiltelefonen nr jag inte klarade sitta med en dator. Responsen var vervldigande. Jag fick massor av kommentarer och mejl frn personer med Crohns eller andra kroniska sjukdomar. Det var i och med det hr jag ntligen insg att jag var lngt ifrn ensam. Nr jag blev bttre fortsatte jag att skriva, men jag bytte Twitter mot en blogg som idag finns p www.crohnsbloggen.se.

    Nr du har en kronisk eller lngvarig sjukdom r det vanligt att drabbas av depression och, om man har riktig otur, bitterhet. Den bsta frebyggande medicinen mot det hr r att inte hlla allt inom sig. Med en blogg fr du utlopp fr funderingar och knslor. Visst ska du prata med dina nra, men risken r att det blir fr mycket fr dem och det r inte alls skert att de frstr. En blogg dremot nr ut till andra som r i samma sits. Bloggen som media r vldigt social och kommentarer r en stor del. En fin detalj med att skriva en blogg istllet fr en privat dagbok r att du hjlper andra. ven om du inte behver reflektera ver det skriver du inte bara fr dig sjlv. Andra som har samma sjukdom hittar till din blogg och inser att de inte heller r ensamma.

    Av: Tommy k Johansson

  • Kom igng med din blogg Det kostar ingenting att starta en blogg, och du r igng p ngra minuter. Tv av de mest populra gratistjnsterna r WordPress och Blogger. De skiljer sig lite men i princip fungerar de likadant. Kortfattat kan man sga att WordPress r lite mer avancerad, medan Blogger r snppet enklare. Ett bra alternativ r Tumblr, som r exceptionellt ltt att komma igng med. Det r en ren frjd att uppdatera en Tumblr-blogg. Innehllsmssigt r de stora skillnaderna mellan bloggar och traditionella medier, att bloggen r omedelbar och ger direkt respons, och att du inte behver flja ngra mallar. En bloggpost kan vara hur kort eller lng som helst. Och du fr skriva om precis vad du vill. Det du ska tnka p r att vara personlig och frska hitta din egen rst. Om du inte skrivit frr kanske du frsker skriva som dina frebilder. Det r helt okej, s lnge du lter dig utvecklas och finna en egen stil. Skriv om din vardag, om underskningar och behandlingar, symtom och kanske nya rn. Tnk p att alltid skriva i jag-form. Bestm redan frn brjan vem som r din lsare - en fiktiv eller riktig person - och skriv allting till honom eller henne. Sjlv skriver jag exempelvis alltid med min mamma i tanke. Det hindrar mig frn att skriva dumheter, eftersom sdant r ltt hnt d bloggande ofta r impulsivt. Av: Tommy k Johansson

    Sjlv skriver jag exempelvis alltid med min mamma i tanke. Det hindrar mig frn att skriva dumheter, eftersom sdant r ltt hnt d bloggande ofta r impulsivt.

  • Att skapa en bra blogg Du har skert lst framgngshistorier om giganter som Blondinbella och Kenza. De har hundratusentals lsare i veckan och tjnar massor av pengar. En sjukdomsblogg r inte samma sak. Syftet r inte att f tusentals beskare och bli rik. Din blogg r till fr att du ska m bttre. Genom att skriva ppet om din sjukdom, och komma i kontakt med andra som har samma diagnos, lr du dig mer om att leva med sjukdomen. Men det r s klart roligare att driva en bra blogg som folk lser, n en dlig som ingen bryr sig om. Det finns inga genvgar hr. Om du gr en bra blogg r den framgngsrik, oavsett hur besksstatistiken ser ut. Receptet fr att lyckas r att uppdatera ofta och skriva lsvrda texter. Mnga hnger upp sig p webbsidans utseende, men det spelar inte s stor roll. Ingen besker en blogg bara fr att den har fina frger. De bloggtjnster jag nmnde har alla gratis teman att vlja mellan - vlj ett enkelt sdant. Det r bra att fixa ett eget sidhuvud som gr sajten personlig, men mycket mer behver du inte gra. Hll det rent och avskalat. Fr att dina texter ska vara lttlsta kan du anvnda svart text p vit bakgrund och undvika fr litet typsnitt. Texter p webben mr bst av att vara luftiga. Dela in i stycken p fyra-sju meningar, och anvnd grna mellanrubriker. Nr du skriver huvudrubriken, fundera lite extra och lt den beskriva inlgget och locka till lsning. Det r rubriken som syns i

    skmotorer och p bloggsajter, s den r vrd att fila p om du vill att folk ska klicka p den. Bilder r bra fr att ltta upp. Om du inte vill fotografera sjlv kan du hitta massor

    9 tips fr bloggare 1. Ha tlamod, det tar tid att skapa en populr blogg. 2. Skriv fr att du vill skriva, inte fr att du mste. 3. Lr dig ignorera typer som r elaka - sdana finns det gott om p ntet. 4. Ha alltid ett anteckningsblock fr ider nra till hands. 5. Det r bara webbdesigners som bryr sig om webbdesign. 6. Lna inte bilder hur som helst - det r olagligt, och kan bli dyrt. 7. Vill du f reda p fakta, var inte rdd fr att ringa proffs. 8. Om du skrivit ett argt inlgg, lt det vila en dag innan du publicerar. 9. Flytta inte till ny webbadress, d frlorar du plats i skmotorer.

  • av fria bilder p Stock.xchng. Tnk p att du aldrig fr ta bilder frn andra sajter hur som helst. Som regel r de skyddade av upphovsrtten, och det finns gott om exempel p bloggare som ftt saftiga rkningar efter att ha snott bilder. Avslutningsvis vill jag ge det bsta tipset fr att gra en bra blogg: lska det du gr. Nr du tycker att det r roligt att

    skriva, mrks det p ditt sprk och din gldje smittar av sig till lsaren. Riktigt bra bloggar drivs alltid av en engagerad person som verkligen brinner fr det hon skriver om. Av: Tommy K Johansson Tommy k Johansson blogg.tkj.se

    Tips p bra webbadresser Tommy K Johansson tipsar om bra-att-ha webbadresser nr det gller att stta igng och att underhlla en blogg. WordPress www.wordpress.com Blogger www.blogger.com Tumblr www.tumblr.com Bloggportalen www.bloggportalen.se

    Nyligen www.nyligen.se Bloglovin www.bloglovin.com RSS/Ping www.rssping.se Stock.xchng www.sxc.hu

    det bsta tipset fr att gra en bra blogg: lska det du gr. Nr du tycker att det r roligt att skriva, mrks det p ditt sprk och din gldje smittar av sig till lsaren

  • Filmtipset -- En Ovntad Vnskap (Intouchables) Frankrike, 2011, 122 minuter. Regi: Olivier Nakache och Eric Toledano. Betyg: 3 Funkibatordrakar av 5 mjliga

    Philippe (Francois Cluzet tnk Dustin Hoffman) r en rik man som r frlamad frn nacken och nert, lite ensam och i behov av en ny assistent. Driss (Omar Sy tnk Will Smith) r en frortskille som r uppvxt i en stor familj och kan prata fr sig. Han dyker upp p anstllningsintervjun hos Philippe, trnger sig fre i kn, frklarar att han bara behver en pskrift fr att kunna bevisa att han skt jobbet och p s stt fortstta f sin arbetslshetsersttning. Sjlvklart slutar det med att han blir erbjuden jobbet. Nr han inser att han fr ett fint rum med eget badkar tackar han ja. Filmen balanserar bitvis p en tunn grns, men hller sig p rtt sida. Och sjlvklart r den baserad p verkliga hndelser, i alla fall mer eller mindre. Att stta ihop tv omaka karaktrer i en film r ett beprvat begrepp. Att lta dem bli vnner och verkomma sina frdomar mot varandra r lika vanligt. Den hr dramakomedin r frvisso vldigt frutsgbar, men med bra skdespelare och en skicklig balans mellan mrker och hjrta som gjort den till en stor framgng i hemlandet. Fotot r ocks genomgende snyggt. Men andra sidan r det svrt att misslyckas med Paris som bakgrund. Att filmen tilltalar en stor publik r inte verraskande, den trycker p alla de rtta knapparna, men att de ofta mer cyniska kritikerna fallit s pladask inte minst i Sverige - och ofta delat ut hga betyg r verraskande. Karaktrerna kommer frsts nra varandra, blir vnner och lr sig av varandra. Allt gr precis som det brukar, men det r inte ndvndigtvis ngot negativt. ven om filmen kanske inte r fullt s djup och tankevckande som den bitvis frsker bjuder den p en stunds god underhllning. Och man blir lite varm om hjrtat.

    Av: Ola Claesson

  • Inspirationsfrelsning med Sandra Tigerlind

    Sandra Tigerlind r gare till ett hunddagis, hundbutik och ett tillhrande hundcaf. Hon r en ung inspirerande entreprenr och frebild. I slutet av september hll hon en inspirationsfrelsning p Ntverket SIP fr bland annat Funkibators medlemmar. Hon brjade sin frelsning med att allra frst rulla ut en rd matta. Symboliken och syftete var fr att man skall tro p sig sjlv.

    Sandra kommer ursprungligen frn Boden. Hon r 26 r men ses redan som en erfaren entreprenr med mnga jrn I elden. Och hon r envis. Hon verbevisar grna sin omgivning och drog exemplet nr hennes mamma, efter en diskussion med henne, sagt att hon inte skulle klara av att cykla genom hela Sverige. Drfr gjorde hon det. Men inget hon skulle rekommendera.

    Fr ngra rsen hade hon ett vikariat p Frskringskassan. Ett vikariat som blev till en frlngning. Men dr sa hon stopp. Sandra hade andra ml. Hon ville starta eget. S utan affrsplan och budget s tog hon kontakt med Almi i Vxj. Hon ville starta ett hunddagis, ett ekologiskt hunddagis. Det var ett ml som inneburit en hel del jobb. Drfr r det viktigt att ha ett jvlaranamma som driver en samtidigt som det r viktigt att f hmta energi frn sin omgivning fr att lyckas.

    Ytterligare en framgngsfaktor fr att lyckas r att skriva ner sina ml. Flertalet stora ml krver mindre delml fr att lyckas. Ett av hennes nrmaste framtida ml r att skapa ett Aktiebolag. Att skriva ner sina ml och vara medvetna om dem r viktigt fr Sandra och det r en metod som hon grna ser att fler anvnder sig av.

    Mer info:www.tigherhund.se

    Av: Rose-Marie Johansson

  • Hstaktiviteter G med i Funkibator ideell frening fr att ta del av trffar, mten, frelsningar, mediaproduktion, provap etc. Medlemskapet r kostnadsfritt! Ngra av de saker som hnder inom Funkibator under hsten r: Kulturafton kl 16:30 18:00 25 oktober Litauiskulturafton med volontrerna frn Globala Kronoberg, ,vi hller till i Salongen, vning 2 p Ntverket SIP, Vstergatan 8A i Vxj. Hobby och kreativitet, miniutb kl 10:00 10:30 30 oktober Vi hller till i Salongen, vning 2 p Ntverket SIP, Vstergatan 8A i Vxj Hobby och kreativitetsdag kl 10:00 15:00 30 oktober Vi hller till i Salongen, vning 2 p Ntverket SIP, Vstergatan 8A i Vxj Miniutbildning bemtande kl 10:00 10:30 4 november Om hur man bemter andra frdomsfritt av Karin och Karin frn projektet p Tal om 6, vi hller till i Salongen, vning 2 p Ntverket SIP, Vstergatan 8A i Vxj. Projekt inom Ntverket SIP kl 10:00 10:30 4 november Hr fr vi liten inblick i alla de olika projekt som pgr inom Ntverket SIP, vi hller till i Salongen, vning 2 p Ntverket SIP, Vstergatan 8A i Vxj. Kulturafton kl 16:30 18:00 8 november Tyskkulturafton med volontrerna frn Globala Kronoberg, ,vi hller till i Salongen, vning 2 p Ntverket SIP, Vstergatan 8A i Vxj. Kulturafton kl 16:30 18:00 22 november Franskkulturafton med volontrerna frn Globala Kronoberg, ,vi hller till i Salongen, vning 2 p Ntverket SIP, Vstergatan 8A i Vxj. Inspirationsfrelsningar kl 10:00 16:00 6 december I samarbete med Funkibator och distanskursen bjuder vi in till en inspirationsdag inom funktionsnedsttningsomrdet. Vi fr bland annat trffa Mia Karlsson som r framgngsrik coach inom omrdet, projektledare frn bland annat Funkibator, P tal om 6 och Galaxhopen inom Ntverket SIP samt Anna Bergholtz som r blind frfattare och journalist. Vi hller till i IOGT-huset vid Vattentorget. Tider och platser kan komma att frndras. Drfr r det viktigt att du anmler dig till respektive aktivitet s vi kan meddela eventuella frndringar samt planera fika!

  • Vill du hnga med och gra tidning? Funkibator ideell frening bjuder in ksrer, reportrar och personer som vill prova p att gra artiklar. Vi behver texter, bilder, knep och knp samt ider. Kontakta Pia redan idag om du testa! [email protected] Tjnsterna fortstter

    Freningen kommer att ta ver en del av de tjnster som projektet haft hand om. Dessa tjnster r bland annat information om att ska fonder och bidrag, ledsagning, aktiviteter, internationella utbyten med mera. Mer info: www.funkibator.se

    Ledsagning Funkibator kan erbjuda ledsagning vid olika enstaka tillfllen. De som ledsagar idag r vra europeiska volontrer och de har fljt med p olika provap-aktiviteter, vid frelsningar etc. Internationella utbyten Funkibator arbetar idag aktivt med olika internationella utbyten. I slutet av oktober ker tv represententanter till Belgien fr att researcha infr ett eventuellt utbyte mellan Funkibator och en belgisk organisation. I samarbete med Globala Kronoberg tar vi emot och skickar ivg volontrer samt ordnar trffar, utbyten och workshops.