förslag till underlag gällande presentation av ... · antal kommuner efter andelen nyanlända....

Utbildningsdepartementet

Skolpolitiska läget Gustav Fridolin Utbildningsminister


Utbildningsnivån i befolkningen 15-74 år ökar

Gymnasial utbildning

Förgymnasial utbildning

Eftergymnasial utbildning

Forskarutbildning 0

10

20

30

40

50

60Andel (%)

Källa: SCB


Befolkningens utbildningsnivå har ökat, men män halkar efter

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

25-34år

35-44år

45-54år

55-64år

65-74år

uppgift saknas

eftergymnasialutbildninggymnasial utbildning

förgymnasialutbildning

Män

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

25-34år

35-44år

45-54år

55-64år

65-74år

Kvinnor

Källa: SCB

Procent Procent


Föräldrar är positiva till skolan

Föräldrar till barn i grundskolan har svarat på frågan: Vad tycker du om ...

Källa: Skolverket

84%

8%

8%

83%

9%

8%

81%

9%

10%

Mycket ellerganska bra

Mycket ellerganska dåligt

Varken bra ellerdåligt

..vad barnet får lära sig? ..skolans normer och regler? ..barnets lärare?


Eleverna känner sig trygga och trivs bra i skolan

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

Jag känner migtrygg i skolan

De vuxna på skolanreagerar om de fårreda på att någon

varit elak

Jag vet vem påskolan jag kanprata med om

någon har varit elakmot en elev

Årskurs 5 Årskurs 9

Andel elever som svarat stämmer helt/ganska bra på nedanstående påståenden

Andel elever som svarat att de trivs ganska bra eller mycket bra

Källa: Skolverket.

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

Trivs bra medandra elever(Årskurs 7-9)

Trivs bra medlärarna

(Årskurs 7-9)

Trivs bra medlärarna

(Årskurs 4-6)


Svenska 15-åringars resultat faller i PISA

510 509

502

494

478

516 514

507

497

483

512

503 503

495

485

450

460

470

480

490

500

510

520

2000 2003 2006 2009 2012

Genomsnittlig poäng

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Källa: OECD, PISA.


Allt större andel elever går ut årskurs 9 utan behörighet till gymnasieskolan

Källa: Skolverket.

Andel behöriga elever till gymnasieskolans nationella program

87,3%

85,6%

83,9%

80%

82%

84%

86%

88%

90%

92%

2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15

Andel elever

Avgångsår

FlickorTotaltPojkar


Andel behöriga elever till gymnasieskolan med och utan nyanlända elever

Källa: Skolverket.

85,6%

89,1%

80%82%84%86%88%90%92%94%96%98%

100%Andel elever

Avgångsår

Totalt

Exklusivenyanlända


Utrikesföddas ålder vid ankomsten till Sverige spelar en stor roll

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Andelen (%) behöriga till gymnasieskolan bland utrikesfödda

Antalet år eleven bott i Sverige vid grundskolans slut

Källa: SCB, Utbildningsdepartementets egna beräkningar.


Tre tydliga utmaningar

• Insatser kommer för sent

• Läraryrkets attraktivitet

• Ojämlikheten i skolan


Tidiga insatser


Föräldrar är nöjda med förskolan

Är du/ni nöjda med den form av verksamhet som barnet hade?

Källa: Skolverket (2012)

95%

5%

Ja

Nej


Föräldrar mindre nöjda med gruppstorleken i förskolan

56%

17%

26%

1%

Mycket eller ganska hög

Varken eller

Mycket eller ganska låg

Vet ej

I vilken utsträckning tycker du/ni att verksamheten uppfyller de behov och önskemål som du/ni har utifrån gruppstorlek?

Källa: Skolverket (2012)


Var femte avdelning i förskolan har fler än 20 barn

Källa: Skolverket.

Andel (%) avdelningar

Andel avdelningar med fler än 20 barn per grupp 2003-2013

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013


Det särskilda stödet sätts in sent

Källa: Skolverket.

Andel elever med åtgärdsprogram 2013/2014

0%

5%

10%

15%

20%

25%

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Andel elever

Årskurs

PojkarTotaltFlickor


Deltagandet i stödundervisning har minskat i de lägre årskurserna Andel elever som deltagit i stödundervisning i årskurs 3 över tid

Källa: SCB

10%

15%

20%

25%

30%

1992 1997 2002 2008

Andel elever


Lärare anser att elevernas möjlighet till att få särskilt stöd har försämrats

34

36

38

40

42

44

46

48

50

Ganska bra eller mycket bra Ganska dåligt eller mycket dåligt

Andel (%) lärare

20092012+3%

Källa: Skolverket

Lärare i grundskolan har svarat på frågan: I vilken utsträckning anser du att din skola lyckas med att ge särskilt stöd till de elever som har svårigheter i skolarbetet?

-3%


Antalet speciallärare och specialpedagoger har minskat

Källa: Skolverket.

7 800

8 000

8 200

8 400

8 600

8 800

9 000

9 200

9 400

9 600

2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15

Antal heltidstjänster

Tillgången på speciallärare/specialpedagoger i grundskolan omräknat som heltidstjänster


Fler anställda i lågstadiet

Källa: Lärarnas nyheter och Gotlands tidningar


Regeringens svar

• Läsa-skriva-räkna-garanti

• Fler speciallärare/-pedagoger

• Fler anställda: Mer tid för eleverna i de tidiga åren

• Förskolepedagogik till alla

barn


Ett attraktivt läraryrke


Svenska lärare anser inte att läraryrket värderas i samhället

0102030405060708090

Slo

vak

Rep

ublic

Fran

ceS

wed

enS

pain

Cro

atia

Por

tuga

lC

zech

Rep

ublic

Italy

Bra

zil

Est

onia

Pol

and

Den

mar

kB

ulga

riaS

erbi

aLa

tvia

Japa

nN

orw

ayx.

Inte

rnat

iona

l…C

hile

Uni

ted

Sta

tes

Isra

elR

oman

iaE

ngla

nd (U

nite

d…A

ustra

liaN

ethe

rland

sFl

ande

rs (B

elgi

um)

Alb

erta

(Can

ada)

Mex

ico

Finl

and

Abu

Dha

bi (U

nite

d…K

orea

Sin

gapo

reM

alay

sia

Andel (%) lärare

Källa: OECD, TALIS (2013)

Andel lärare som anser att yrket värderas i samhället


Många lärare har lämnat yrket

Källa: Skolverket 2013. Utveckling läraryrket 2006/07-2011/12.

23

64 24

12

Är kvar i yrketHar lämnat yrket av annan skäl än pensionHar gått i pension


Behovet av lärare kommande år

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

90 000

2015-2019 2020-2024 2025-2029

Antal heltidstjänster Övriga verksamhetsformer*

Speciallärare/specialpedagoger

Gymnasieskola

Grundskola 7-9

Grundskola 4-6

Grundskola 1-3

Förskoleklass

Fritidshem

Förskola

Källa: Skolverket.

Totalt behov av lärare under tre femårsperioder i olika skol- och verksamhetsformer


0

5000

10000

15000

20000

25000Antal sökande

Fler sökande till lärarutbildningarna de senaste åren

Källa: Universitetskanslersämbetet

Behöriga förstahandssökande till lärarutbildningar HT95-HT14


0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5

Yrkeslärarexamen

GymnasieskolanÅrskurs 7-9

Årskurs 4-6Förskoleklass, Årskurs 1-3

Fritidshem

Förskollärarexamen

Fortfarande lågt söktryck till vissa lärarutbildningar

Källa: Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet (uppgifter om KPU)

Grundlärarexamen

Ämneslärarexamen

*Visar behöriga sökande per antagen student

Behöriga förstahandssökande per antagen student höstterminen 2014

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5

Kompletterande pedagogisk utbildning*


Många studenter på lärarprogrammet lämnar högskolan utan examen

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2001/2002 2002/2003 2003/2004Nybörjarläsår

Andel (%)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2001/2002 2002/2003 2003/2004

Andel (%)

Nybörjarläsår

Uppföljning av nybörjare på lärarprogrammet nio år efter programstart

Kvinnor Män

Källa: Universitetskanslersämbetet och SCB.


Regeringens svar • Nationell samling för

läraryrket

• Lärarlönelyft

• Förstärkt lärarutbildning

• Skolforskningsinstitut

• Nationella skolutvecklingsprogram


En jämlik skola


Ojämlikheten i skolan ökar

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Förgymnasial utbildning

Gymnasial utbildning

Eftergymnasial utbildning

Källa: Skolverket.

Andel (%)

Gymnasiebehörighet efter föräldrarnas utbildningsbakgrund


Högutbildade föräldrar läser oftare för sina barn

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Grundskola Gymnasieskola Universitetsnivå Forskarnivå

Andel föräldrar som uppgav att de ofta brukade läsa för sina barn innan skolstart uppdelat efter mammans utbildningsnivå

Källa: PIRLS (2011)

Andel föräldrar


En allt större polarisering mellan skolor gällande elevernas resultat

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Andel elever

Andel elever i skolor med minst 20 % ej godkändaAndel elever i skolor med högst 1 % ej godkända

Källa: Skolverket.

Andel elever i skolor med många respektive få elever med godkända betyg (minst G och från år 2013 minst E) i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk


Fördelning av nyanlända elever

Källa: SCB.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

0-2% 2-4% 4-6% 6-8% 8-10% >10%

Antal kommuner efter andelen nyanlända. Så stor andel av elevunderlaget utgörs av nyanlända

År 2014 utgjorde nyanlända 5 procent av barn 7-18 år i Sverige. Med nyanlända menas att de varit 0-4 år i Sverige.

Antal kommuner

Andel nyanlända


Många skolenheter saknar tillgång till bemannade bibliotek

71%

29%

Har tillgång tillskolbibliotekHar EJ tillgång tillskolbibliotet

Bemannat ochöppet för allaBemannat ochöppet för enskildaObemannat ochöppet för allaObemannat ochöppet för enskildaHej EJ tillgång tillskolbibliotet

46%

10%

29% 14%

Källa: Kungliga bibliotekets skolbiblioteksundersökning 2012.


Regeringens svar

• Resurser till skolor efter behov

• Likvärdigt mottagande av nyanlända elever

• Samverkan för bästa skola • Arbete för nya karriärmönster

– fler erfarna lärare på skolor med tuffa utmaningar

• Stark pedagogisk infrastruktur – Elevhälsa – Förlängd undervisningstid genom

lovskola eller skolarbete utanför schemat

– Upprustning av skollokaler – Skolbibliotek – Fritidshem – Skapande skola – IT-strategi


Gemensamt ansvar


Skolor med bättre resultat tar oftare del av specialdestinerade statsbidrag Sannolikheten för skolor med lågt respektive högt genomsnittligt slutbetyg i årskurs 9 att ta del av specialdestinerat statsbidrag

Källa: Riksrevisionen

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Matematiklyftet Lärarlyftet II Karriärtjänster

Sannolikhet

Lågpresterandeskolor(25:e percentilen)

Högpresterandeskolor(75:e percentilen)


Rektorerna använder tiden till rutinadministration

0 100 200 300 400 500

VerksamhetsobservationerKontakter med föräldrar

Möte barnPedagogiskt ledarskap/individ

Systematiskt kvalitetsarbeteKompetensutveckling

ReflektionAndra möten

ÖvrigtPedagogiskt ledarskap/grupp

Strategisk administrationElevhälsoteamAkuta problem

Möte med huvudmannenPersonalvård

Rutinadministration

Antal minuter per arbetsuppgift under en arbetsvecka Källa: Sou 2015:22 Rektorn och styrkedjan


Svenska rektorer ägnar mycket tid åt administration

0

10

20

30

40

50

60

Net

herla

nds

Sw

eden

Den

mar

kC

zech

Rep

ublic

Finl

and

Est

onia

Aus

tralia

Flan

ders

(Bel

gium

)P

ortu

gal

Slo

vak

Rep

ublic

Bul

garia

Sin

gapo

reE

ngla

nd (U

nite

d K

ingd

om)

Pol

and

Ave

rage

Fran

ceM

alay

sia

Icel

and

Latv

iaA

lber

ta (C

anad

a)S

erbi

aM

exic

oC

roat

iaR

oman

iaIta

lyS

pain

Japa

nK

orea

Isra

elA

bu D

habi

(Uni

ted

Ara

b…B

razi

lC

hile

Källa: OECD Talis

Andelen arbetstid som rektorer ägnar åt administration Andel (%) tid


Rektorer har mindre tid att leda det pedagogiska arbetet Har din tid att leda det pedagogiska arbetet förändrats?

Källa: Lärarförbundet 2014

0

10

20

30

40

50

60

70

Nej Jag har mer tid Jag har mindre tid Vet ej

Andel (%)


Var femte lärare obehörig men lärarlyftet inte fullt utnyttjat

Källa: Skolverket

Andel lärare med legitimation* augusti 2015

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Gymnasiesärskola

Grundsärskola

Särskild utbildning för vuxna

Specialskola

Utbildning i svenska för invandrare

Förskoleklass

Kommunal vuxenutbildning

Grundskola

Gymansieskola

*Behöriga i minst ett av sina undervisningsämnen

Fyra av tio kurser inom Lärarlyftet ställdes in våren 2015.


OECD understryker i sin granskning av svensk skola att bristen på gemensamt ansvarstagande och en tydlig ansvarsfördelning är ett problem. Den höga tillit som historiskt präglat svensk skola har under de senaste åren successivt urholkats. OECD konstaterar att det växt fram en kultur där lärare och rektorer hela tiden försöker anpassa sig till de senaste politiska reformerna, istället för att som tidigare känna ett gemensamt ägarskap och ansvar för skolans utveckling.

OECD 2015, Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective


Regeringens svar

• Samverkan för bästa skola

• Dialog med Sveriges kommuner och huvudmän

• Skolkommission


”Diskussionen runt vårt bord tog en annan väg, en väg som idag har lett till en lovande samverkan mellan förvaltning, fack och politik.”

Svar på frågan: Hur kan ni i er kommun använda regeringens investeringar? ”Större valfrihet på dessa investeringar än tidigare. […]Dessa investeringar är bättre anpassade till våra förutsättningar.” ”Vi ser att regeringens satsning bidrar till fortsatt utveckling för de yngre eleverna” ”Ser möjligheter i ”Samverkan för bästa skola” för våra olika skolor, då vi idag tydligt kan se att skillnad i förutsättning mellan skolor kan vara stor” Citat från regionala träffar 2015 med skolhuvudmän och fack


Sammanfattning 1. Tidiga insatser

2. Ett attraktivt läraryrke

3. Jämlik skola

4. Gemensamt ansvar

Skolpolitiska läget

Foto: Folio Bildbyrå och Scanpix

förslag till underlag gällande presentation av ... · antal kommuner efter andelen nyanlända....

Documents