FörordMalmö gatukontor har under den senaste tioårsperioden arbetat mycket målmedvetet med att förändra stadens ljussättning. Det började med projektet ”Stadens ljus” som var en del i Malmös stadsmiljöprogram och som kom att bli ett viktigt dokument i den förändring som Malmö inledde kring 1995. Det handlade i första hand om upprustningen av Malmös centrala delar med torgen, gågatorna och kanalrummen och där ljussättningen blev en viktig ingrediens i denna förändring. På senare år har liknande policyprogram tagits fram även för nybyggnadsområden såsom Västra Hamnen och Hyllie där också sättet som områdena skall ljussättas på har beskrivits.

Detta program är tänkt ligga som en grund för förändringen och uppgraderingen av den befintliga belysningen, dvs. på vilket sätt stadens offentliga rum skall ljussättas. Vilka är de viktigaste stråken och platserna att ljussätta, vilken färgtemperatur ska vi använda och vilka armaturer ska vi i första hand välja är några av de frågor som besvaras. Programmet beskriver även på vilket sätt trygghets- och tillgänglighetsfrågorna ska påverka hur vi arbetar med ljus. Det sista kapitlet tar upp frågan kring varsamhet, dvs att i alla lägen när ny belysning tillföras ska det vara välmotiverat. Tanken är att programmet ska vara ett levande dokument och skall därför revideras kontinuerligt.

Malmö i april 2008

Rolf JonssonGatudirektör

Programmet har arbetats fram under 2007 - 2008 av en arbetsgrupp på gatukontoret

som bestått av:

Bo Andersson, avdelningschef på drift- och underhållsavdelningen

Johnny Clausen, d/u avdelningen, verksamhetsansvarig för stadens befintliga

belysning

Maria Isling, d/u avdelningen, landskapsarkitekt

Kim Kron, d/u avdelningen, belysningingenjör

Johan Moritz, stadsmiljöavdelningen, ljusdesigner

Lars Olofsson, trafikavdelningen, trafikplanerare

Christina Worsch, grafisk formgivare

Maria Isling har haft huvudansvaret för arbetet vad gäller innehåll och texter.

Berne Lundqvist har tagit fotografiet på sidan 11. Christina Worsch har tagit övriga

fotografier samt ansvarat för den grafiska formgivningen av programmet.

Har du frågor eller söker ytterligare information kontakta maria.isling@malmo.se eller

ring 040-341000.

Syfte och innehållEtt behov finns av att skapa en struktur och ett genomtänkt program för Malmös befintliga belysning. Syftet är att mer professionellt hantera och veta att de förändringar som görs är riktiga vad gäller utbyte av armaturer och förändringar av ljussättning i staden. Här presenteras en plan över på vilket sätt Malmös gator och stråk ska ljussättas, dvs. med vilka ljuskällor, vilka armaturer, vilken typ av stolpar och vilken färgtemperatur som skall finnas var.

BakgrundMalmö arbetade på mitten av 1990-talet med ett Stadsmiljöprogram för staden. I olika delprojekt arbetades policies fram som blev styrande för hur främst Malmös centrala delar skulle förändras. Det gällde på vilket sätt stadens uteserveringar skall se ut, vilken utrustning, färgsättning och vilka markmaterial som skall användas och det gällde på vilket sätt staden skall ljussättas. Fyra mål togs fram i delprojektet ”Stadens ljus” som sedan dess varit ledstjärnor i arbetet med ljus:

Ljuset visar vägen. Syftet är att använda belysningen så att det blir lättare att hitta i •staden. Kommersiella huvudstråk får exempelvis en annan belysning än sidogator.Ljus där det behövs. Meningen är att ljuset ska finnas där det verkligen behövs och inte •för att ljusstolparna ska ha ett visst mellanrum.Ljus där det är vackert. Lys upp broar, konstverk, fasader, parker och andra vackra platser •i stadsbilden.Mörker där det behövs. Målet är inte en helt upplyst stad, mörkret behövs för •kontrasternas skull.

Malmö har under de senaste åren satsat stora resurser på att bli en av Europas främsta ljusstäder, dels genom att anlägga ett flertal platser med effektbelysning men också genom att välja bra armaturer och belysningsstolpar utmed de viktigaste stråken genom staden.

Avgränsning

Programmet handlar om hur man ska förvalta och förändra stadens befintliga belysning och här finns även förslag till belysning i nybyggnadsområden vad gäller gator och g/c-stråk . Förslag till ny effektbelysning ligger utanför uppdraget.

Ljuskällor

Kostnadsbild för olika ljuskällor

Typ av ljuskälla Ca pris Ung. livslängd EnergiåtgångKvicksilver 60 kr/st 4 år 50, 80, 125 WHögtrycksnatrium 230 kr/st 4 år 50, 70 , 100, 150 WMetallhallogen, CDO 400kr/st 2 år 70, 100, 150 WWhite son, CDM 500 kr/ st 2 år 35, 70 WKompaktlysrör 100 kr/st 2 år 7 - 400 WQL-lampa 4000 kr/st 15 år 100 WLED 2500 kr/st 15 år 30 W

I Malmö finns idag ca 10 % kvicksilverlampor, varav den största mängden finns på parkmark. För övrigt dominerar högtrycksnatrium helt. Övriga lampsorter är en liten del av beståndet, t ex är andelen CDM endast 2 % och CDO 3 %. Kvaliteten i LED ljuskällor är i dagsläget så dålig att det ännu inte är aktuellt att ersätta andra ljuskällor med LED. Det är dock troligt att utvecklingen inom LED-tekniken kommer gå mycket snabbt så att det bara inom några år kan finnas goda skäl till att gå över till denna.

Ur miljösynpunkt är givetvis de mer energikrävande lamporna sämre. Vid avfallshantering har kvicksilverlampan de största nackdelarna, men även övriga ljuskällor har nackdelar med innehåll som halogengas, keramiksocklar, kvicksilver mm. Malmö gatukontor har för avsikt att byta ut alla kvicksilverljuskällor och gå över till mer miljövänliga alternativ.

Utmed de centrala stråken, Västra Hamnen och i Kungsparken används i huvudsak metallhallogen för att få så bra färgåtergivning som möjligt.Den stora bilden till höger är från Kungsparken. Bilderna ovan är från Hamn-gatan respektive kanalstråket utmed Södra Promenaden. Bilden nedan till vänster är ett panorama över Sundspromenaden, Västra Hamnen med Limhamnsvägen i bakgrunden.

8

FärgåtergivningEn viktig aspekt i belysningen är ljuskällans förmåga att återge färger (här angivet i Ra-värden). Dagsljus har ett Ra-värde på 100, vilket innebär att ljuset återger alla färger optimalt. Den överenskommelse som gäller för Malmös kör-, gång- och cykelbanor är att färgåtergivningen ska vara ca 65 Ra.

För vissa områden ska färgåtergivningsgraden vara högre med en strävan upp mot ca Ra 80. Detta gäller främst de centrala delarna av Malmö och de mest frekventa affärsstråken. Ljuskällorna ska ha en livslängd på minst 12000 h.

Områden/stråk/platser som ska ha en hög färgåtergivningsgrad • Innanförkanalen• Gågatorna• Gatormedmycketgångtrafik • Stadenstorg• Stadenslekplatser

Kungs-, Slotts-, och Pildammsparken•• VästraHamnen

Hyllie•

Det är viktigt att färger återgivs så naturligt som möjligt på platser där många människor rör sig. Till höger en bild från Sundspromenaden i Västra hamnen ett område där hög färgåtergivning ska gälla. Ovan en bild från Sagolekplatsen i Slottsparken, en av de mest besökta lekplatserna i staden och där ljuset är en viktig ingrediens för att skapa en trygg och inbjudande stämning. Till vänster en bild från inloppet till Inre Hamnen med Universitetsbron som fond.

kulpturer, som Staffan Nihléns ”Marmorlyran”, är givetvis också föremål för ljus-sättning med god färgåtergivning.

På körbanor runt om i Malmö är Philips SGS den vanligaste armaturen. Här en bild från Klagshamnsvägen.

Till höger en bild från Ängelholmsgatan med Köpenhamnare och nedan en bild av parkbelysningen utmed kanalstråket genom Slotts- och Kungsparken med SITECO:s Mushroom.

ArmaturvalAntalet armaturtyper bör hållas nere samtidigt som en användning av nya armaturer måste vara möjlig då det inom branschen sker en stor produktutveckling vad gäller främst optik. De mer exklusiva valen av armaturer och satsningar på effektbelysning begränsas i ytterområdena till att lyfta fram speciella värden såsom en fontän, en skulptur etc.

Ett stort utbyte av armaturer utmed huvudstråken har genomförts de senaste åren. Slitna, gamla koffertarmaturer har med ett mycket lyckat resultat bytts ut mot Philips Köpenhamnsarmatur med planglas. Planglaset innebär att armaturen är helt avbländad för att undvika oönskad ljusspridning. Idag finns fyra parkarmaturer som testats under många år och där drift- och underhållserfarenheterna är goda. Det är Philips SGS, GV 66 och Köpenhamn samt SITECO, Mushroom. I stadsmiljöprogrammet har fastslagits att Avenue, Jacobsson bestyckad med metallhallogen ska användas i de centrala stadsrummen. Sammanfattningsvis kan följande armaturer sägas vara de standardprodukter som i första hand skall användas:

• Körbanor–PhilipsSGS,Köpenhamn,gråmedplanglas• Parkvägar–PhilipsSGS,GV66ochKöpenhamnsamtSITECO,Mushroom• Gågator,innerstadstorg–Jacobsson,AvenueXLochPhilips,Verona

Inom större väl avgränsade utvecklingsområden tas speciella gestaltningsprogram fram. I dessa ingår även på vilket sätt man ska ljussätta området. Exempel på den typ av gestaltningsprogram som redan tagits fram är ”Stadsmiljöprogram för Västra Hamnen” och ”Program - belysning Hyllie centrumområde”. I stadsmiljöprogrammet för Västra Hamnen har ett antal nya armaturer presenterats. Dessa har blivit standardarmaturer för stadsdelen:

• Uppsamlingsgator-Sélux,URBIII• Huvudgator-Sélux,pådubbelarm,URBIII• Lokalgator-Noral,HorizonIV• G/c-vägar-PhilipsGV66ochKöpenhamnalt.Noral,HorizonIV• Parkeringsplatser-Sélux,URBII

På motsvarande sätt har ljusprogrammet för Hyllie centrumområde lagt fast ett antal armaturer. Här planeras ljussättningen i stadsdelen bygga på följande armaturer:

• Grundbelysningpåvägar–Philips,CitySoul• Kompletterandebelysning,lykta–Simes,MiniSlotdisk

Kompletterande belysning, pollare - Hess Toledo•

Utmed de viktigaste huvudlederna (se karta på s. 23) ska armaturerna vara placerade på ca 8 meters höjd för att sprida ljuset över hela körbanan såsom den övre bilden visar. Där många gående rör sig ska istället ljuset placeras på 4,5 meters höjd för att skapa stämning och atmosfär. På bilden till höger ses parkarmaturer utmed kanalen vid Kockum Fritid i Västra Hamnen.

Att arbeta med effektbelysning är ytterligare ett sätt att erhålla en trivsam stad. Malmö har genomfört flera sådana satsningar såsom bilderna på trädbelys-ningen i Magistratsparken, undre bilden till vänster, och bilden av strålkastarbe-lysning på olika höjder från Gustav Adolfs torg, undre bilden till höger, visar.

LjuspunktshöjderFör att skapa en hierarkisk ordning i stadens ljus är ljuspunktshöjden, dvs. den höjd på vilken armaturen är placerad, mycket viktig. En lägre satt ljuspunkt skapar en mer intim känsla och de högt sittande armaturerna sprider ljuset över ett större område.

Delågtsittandeljusarmaturernaskallanvändasidemerprivataområdenasomentrégatoroch villagator. Det handlar om armaturer som sitter på låga gatu-belysningsstolpar på lokalgator och som har en höjd på ca 4,5-6 meter. De lågt sittande ljuspunkterna kan också användas på torg och gågator för att skapa atmosfär och identitet åt en plats och för att öka trivslen för de som flanerar och vistas i staden på kvällar och nätter. Här är dessutom ofta belysningen placerad i pollare och i mindre armaturer direkt i anslutning till fasader, träd och statyer.

Områden med mer trafik och högre genomströmning skall belysas från en högre punkt, där ljuset sprids över ett större område. Detta inte minst för att öka säkerheten i trafiken. Fordonstrafiken har en 1,5 till 2 gånger så stor olycksfrekvens under dygnets mörka timmar . Närdetgällercyklisterärriskenattskadasitrafiken5gångersåstordådetärmörktochförgående 10 gånger så stor.

Den högt placerade belysningen måste vara väl avskärmad för att inte sprida ljuset för mycket vid sidan om det som är tänkt skall belysas.

Drift- och underhåll - tillsynEn ökad tillsyn krävs för de centrala och mer representativa stadsrummen. Det räcker inte med allmänhetens öga på stan. I driftsentreprenaden för stadens belysning har en ökad tillsyn lagts in, d.v.s. tillsyn sker 1 gång/vecka där de fel som upptäcks skall vara åtgärdade inom högst 3 arbetsdagar. Detta gäller för följande platser som listats nedan och som förtydligats med kartbilden till höger.:

Stortorget, Gustav Adolfs torg Triangeln, VärnhemstorgetMöllevångstorget

Innanför kanalen, enligt karta t.h.Södra FörstadsgatanStorgatan Innanför kanalenG: a begravningsplatsen

Alla broar in mot Gamla stadenParkbronKommendantbronTrädgårdsbronHovrättsbronNobeltunnelnUniversitetsbronInre Ringvägens broar

KungsparkenMagistratsparkenPildammsparken

Raoul Wallenbergs parkSlottsparken

Södra Promenaden

CentralplanSödervärnVärnhemstorget

Torgen

Gatorna

Kanalpromenaden

Broar

Parker

Bussterminaler

TrädenutifrånNorraVallgatan

EntrénvidCasinot,”Ormet”,fontänenoch”Solrosen”

Vattenspelet, Galatheas hage, ”Jimmisar”, blomstergatan, trädaxlarna och ”Templet”

Lilla dammen, Kung Oscars väg, den ”Ligende pige” och ”Pegasus”

Markerade med gult:Områden med ökad tillsyn exkl. Inre Ringvägens broar.

Kron

Ö

mästaregLund

Magistratspar

KristinelundsvägenÖ Stall

bron

Marieholms

Simris hamnsgatan

Folkets

Bas

kem

ölle

g

V Kristine

Bobergs ängen

Möl levångs gatanKristianstadsS

ödraFörstadsg

lundsv

Nordlinds

Skvadronsgatan

vägen

borgsv

Baltisk

a

Smedjegatan

Friis

Upp landsgatan

Dam

mfri

v

Idrottsplats

Arildsplan

Ribevägen

Roskild

eväge

n

Nobeltorget

SofielundsCla

esg

Östraholmsv

S:t

SPa

rkg

Hedåkers vägen

väge

n

Pauli södrakyrkogård

Sorgenfriplatsen

Kiviksgatan

Mariedals

vägen

Hallingsg

Öst

raFa

rmvä

gen

gata

n

gata

n

Major N

ilssonsgatan

Mellanhedsgatan

Ronnebygatan

Marsg

na

den

Scaniaplatsen

Ankar

Amiralsgatan

bron

gatan

S ödraPromena den

Norre

gat

LillaNyg

Kommendantbron

parken

Ernst

Ahlgrensg

Söd

e rg

Scania

parken

Norra Vallgatan

Exercisgatan

begravningsplatsen

Stora Kvarng

Tegel

gårdsg

Öster gatan

Nilsg

Sundspro

me

Kopparbergsg

Ystads

Olof Palmesplats

Pauli

bron

gatan

Råd

man

sga

tan

S:tPauli

Kyrkog

Skepps

Barometergatan

Ingelstadsg

Berida re g at an

Herr estads g

Idrottsplats

S p å r v ä g sg a t a n

linsväg

bron

hallstorg

Petri

Lillatorg

Drottningtorget

Schougens

Gustav

Malmöhusvägen

Stora Varvsgatan

Skeppsbyggareg

Norra Neptunig

Södra N eptunig

Adolfs

Davidshallsbron

Morescobron

Neptuniparken

Södra

Ribersbo rg svägen

Gustaf Rydbergsg

BerittaGurris

gatan

Propellerg

Isbergsgata

varvs

Dockgatan

Mäster

Johansg

Gråbröders

gatan

Stortorget

Park

Eriks torpsg

Henrik

Wranérsg

Ros

s und

s g

Fer sen s

Stu

dentg

CentralplanBagers

Mariedalsparken

Gröne gatanNils

g Stora

Trädgårdsg

verksgG

as

Linnéplatsenväg

Slottsmöllebron

plats

Hanssonsg

bronbassängen

Idrottsplats

bronMälar

bron

Carl

Hillsg

väg

Varvs

bron

Neptuni

bron

Ola

Kat

t

kyrkogård

Salongsg

V ä s t k u s t v ä g e n

Spadeg

Lugna

Carolibron

ErikDahl bergsg

Älvs

borgs

Östra

Prom

enaden

Kastellg

bodg

Baltzars gatan

S:tKung Oscars väg

Paulikyrkogård

Östra

Slotts

Slottsbron

Dania

parken

ÖstraTullg

Hov

bron

Suellsbron

Amirals

bron

Ankarg

CarlsgatanVintergatan

S:t Pauli mellersta

Nyhamnen

Frihamnen

Ångbåtsbron

väg

Regementsg

gatan

Idunavä g en

gatan

Borrgatan

Genuag

Hjälm

arekajen

Enskifteshagen

Östervärnsg

Nobelv

ägen

Spångatan

Rolfs

gata

n

Bariu

mg

Cronmans väg

Zenithgatan

J o h n E r i c s s o n s v ä g

Pildammsparken

Ö

Emils

Edw

ard

vångs

holms

holmsv

bergsg

park

No

be

l vä

ge

n

Celsiusgatan

gatan

Värnhems

Grang

Spettg

Nitg

Bultg

L u n d a v ä g e n

Slussbron

Kungsgatan

Inreham

nen

Amiralsgatan

Nordenskiöldsg

Kaptensgatan

Söd

raFö

rsta

dsg V

Kan

alg

Skansg

Slussg

Hyreg

TorggH

amng

Beijerskajen

bron

delsfridsg

gatan

Mölletorget

mästaregatan

parken

V Rytt mästareg

Få gel backsg

torget

Idaparken

Celsius

Frih

amns

viad

ukte

nBy

gg

Ehren

Frihamnsallén

Dalaplan

Be

rg

sg

at a

n

Lindahlsg

Rönneholms

parken

Ven

Michelsensg

Stockholms

Annebergs gatan

Sorgenfrivägen

Torupsg

Gylleb

og

Vimpelgatan

Gerlachs

park

Rönne

Ellin

ge

Pil

dammarna

Agneslunds vägen

Anne

Stora Nygatan

Storg David sh al lsgatan

Pors

linsg

Frihamnskajen

Fiskehamnsg

Per Weijersg

Adelg

Djä

kneg

Ut st äl ln ing sg

kaje

n

Hamn

parken

Hullkajen

rätts

Jörgen Kocksgatan

S:t Knuts

väg

Valenciag

Kinag

Elbeg

Mariedalsvägen

bro

Östra

Varvsgatan

Kilian Zollsg

Citadellsvägen

Fridhemsv

torg

Korsörvägen

Nicoloviusg

Kungsparken

Eriks

lustvä

gen

Be

ll

ev

ue

vä

ge

n

Palmgatan

Sche

ele

Glimm

ingeg

svärdsgatan

Döbelnsgatan

Pilg

atan

Vårg

Höstg

Värnhem

sg

Tärninggatan

V Stall mästareg

Köpenhamnsvägen

Kungsgatan

Pilå

kers

väge

n

Västra

Universitets

Stålkulegatan

norra

Signalgatan

Grimsbygatan

Klaffbron

Industrigatan

Volframg Sjöblads väg

borgsg

Fred

Nor

raP

arkg

Bang vägen

riksb

ergs

g

Fredsgatan

Rin

gga

tan

Idrottsplats

Triangeln

Vitemölleg

Kris

St orm

g

Industrigatan

Sallerupsvägen

Skruvgatan

Väster

Öresunds

Sl o

t t sg

at a

n

D r o t t n i ng g a t a n

Gamla

Jakob

parken

Gryn

tianiag

Fänriksg

Skomakareg

Kale nd eg

Föreningsgatan

Fersensväg

Rönne

S:t Johannesg

Jörgen Kocksgatan

Förstadsgatan

Kinagatan

Hans

trädgården

Engelbrektsg

Rundelsg

Disponentg

Saxgatan

Sprin tg

Frihamnskajen

Kra

ng

skärsg

gatan

Mellan

Pildam

ms

v äge n

Carl Gustafs väg

heds

Ells

torp

sg

Gröningen

lundsg

Slottsparken

R e g e m e n t s g a t a n

Västra

Varvsg

Västra

Varvsg

Kompassg

Lilla Varvsg

Rodergatan

Skeppsgatan

DavidsTessins

bro

Mäss

Her

man

sg

Bok

Mäs

ter

Sergels

Spånehus vägen

torpsg

Bennets väg

ken

Ellstorpsparken

Horns gatan

Rörsjö

Rytt mästareg

Törn

Varvsparken

Stapelbäddsparken

Stapelbäddsgatan

Hallenborgs

gata

Krankajen

Flaggskeppsgatan

Riggaregatan

© Kartunderlaget MalmöStadsbyggnadskontoret 2008

0 100 200m

16

För den som har nedsatt syn är

det viktigt att armaturerna inte

bländar och att de är jämnt för-

delade. Till vänster, och ovan till

höger, bilder från Gamla Väster

med Köpenhamnaren.

Närmast till höger en bild från

Värnhemstorget och på höger

sida en bild från gågatan med

Avenue XL. Båda dessa arma-

turer är valda för att de ger ett

behagligt och icke bländande

ljus.

TillgänglighetEn ny paragraf i plan- och bygglagen om enkelt avhjälpta hinder, trädde i kraft den 1 juli 2001. Där sägs att i byggnader och på allmänna platser dit allmänheten har tillträde skall enkelt avhjälpta hinder undanröjas. Med enkelt avhjälpta hinder menas mindre nivåskillander, ränndalar, ojämn markbeläggning, trottoarkanter och i vissa sammanhang även belysning. I rapporten ”Enklare utan hinder” som Boverket sammanställt finns följande råd vad gäller belysning nertecknat:

För att nå upp till målet att undanröja alla enkelt avhjälpta hinder vad gäller belysning ska dessa råd efterlevas så långt som möjligt. Vid all nybyggnation och vid all upprustning av befintliga ljusanläggningar skall bländande belysning undvikas och ljuset vara jämnt fördelat.

”Fast belysning bör inte vara bländande. Exempelvis är det viktigt att ljuskällan är avskärmad. Belysningen kan vara avgörande för om en synsvag person kan orientera sig eller inte. Den synsvage behöver rätt utformat ljus för att kunna se och läsa, den hörselskadade eller döve för att kunna läsa teckenspråk och läsa på läppar.

Belysning där man förflyttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och personer med nedsatt rörelseförmåga kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa läppar.”

TrygghetUnder de senaste åren har frågor kring trygghet kommit alltmer i fokus. Trygghet handlar till stor del om en känsla som inte alltid har ett direkt samband med den faktiska säkerheten. Många undersökningar visar att ljuset är den viktigaste faktorn för att vi ska känna oss trygga. För den skull behöver inte en ökad mängd ljus innebära en ökad trygghetskänsla, det är snarare hur en plats är belyst som ger känslan av trygghet eller otrygghet. Vandalisering är en annan viktig faktor som gör att känslan av otrygghet ökar. Därför är användningen av hållbar utrustning och armaturer en viktig del i trygghetsarbetet.

All forskning visar att det är kvinnor som upplever sig mest otrygga. De undviker därför ofta platser såsom parker och gångtunnlar i rädslan för att bli överfallna. Även äldre känner sig mer utsatta under dygnets mörka timmar i många fall beroende av att fall- och snubbelolyckor ökar när det är mörkt. De äldres syn försämras med åren och liksom synskadade behöver de helt enkelt mer ljus än yngre för att kunna röra sig obehindrat ute när det är mörkt.

Stadens karaktär ändras när mörkret faller. De stråk som flitigt frekventeras under dygnets ljusa timmar har ofta inte samma prioritet då det är mörkt. Istället för den snabbaste vägen till och från arbetet väljer många promenadstråken, framför allt i stadens centrala delar, till restauranger och andra nöjesetablissemang.

Rätt belysning är bara en, men en väl så betydelsefull ingrediens, för att en stad ska upplevas som trygg. Men en omsorgsfull och adekvat ljussättning av såväl frekventa gång- och cykelstråk som närmiljöer för boende kan radikalt öka den upplevda tryggheten. Mot bakgrund av den ekonomiska verkligheten är det därför viktigt att identifiera de mest frekventa stråken och miljöerna, samt att ljussätta dem optimalt.

Ljuset är en viktig ingrediens för att skapa en trygg stad. Det är inte mängden ljus som

är det viktiga utan sättet som staden är ljussatt på. Att ljussätta gator och platser med

omsorg skall vara ledstjärnan i allt arbete.

Ovan en bild från bussterminalen på Värnhemstorget, nedan en bild av gång-cykel-

tunnel under Föreningsgatan och till höger en bild från Slottsparken.

Alla platser och alla stråk ska inte ljussättas på samma sätt. För att skapa stämning och förtydliga stadens struktur ska varsamhet råda vid all ljus-sättning. Mörkret är viktigt även i en stad!

Varsamhet med belysningBelysning får aldrig placeras ut av slentrian. Varje objekt som skall ljussättas måste vara välmotiverat. Inte minst ur energisynpunkt är det viktigt att antalet ljuspunkter begränsas. På vissa platser ska varsamhet vad gäller belysning råda. Även inom stadens gränser måste man kunna få se ljuset från en stjärnbeströdd himmel!

Eftertänksamhet med belysning ska vara ledstjärna främst när det gäller de stora parkerna och rekreationsområdena men också utmed havsbandet. Här bör omtänksam ljussättning gå hand i hand med varsamhet. Givetvis ska de mest frekventa gång- och cykelstråken ljussättas väl och även speciellt vackra platser eller objekt såsom konstverk och broar lyftas fram ur mörkret. Andra delar kan förbli i mörker för att på så sätt skapa en spännande och karaktärsfylld stämning.

Landsvägarna runt och in mot stadsbebyggelsen bör inte belysas på samma sätt som de hårt trafikerade huvudlederna om det inte finns särskilda behov vad gäller trygghet för främst oskyddade trafikanter. Det kan vara riktigt ut trafiksäkerhetssynpunkt att belysa vägar med höga trafikmängder, vägkorsningar och små hussamlingar på landsbygden. Belysningsstolpar som placeras utmed en väg tvärs över åkerlandskapet får stor återverkan på hela miljön. För att minimera ingreppet skall armaturer med planglas användas och armaturerna skall monteras på en arm. Generellt sett ska det skånska åkerlandskapet få vara mörkt för att man ska uppleva skillnaden mellan tätort och landsbygd.

Alla platser och stråk ska inte ljussättas på samma sätt. För att skapa stämning och

förtydliga stadens struktur ska varsamhet råda vid all ljussättning. Mörkret är en

viktigt även i en stad!

Bilden ovan är från Utsiktsvägen där en armatur med planglas har valts. . Bilden

höger visar ljussättningen utmed kanalstråken i Slotts- och Kungsparken med icke

bändande armaturer. På bilderna nedan ses Ribersborgsstranden och Lockarpsvägen

med armaturer som bländar. Dessa bör på sikt bytas ut mot planglasarmaturer för att

undvika onödig ljusspridning.

Stråkanalys och ljusplanPå motstående sida finns en karta över Malmö som innehåller på vilket sätt som Malmös stråk och gator ska ljussättas. Den är indelad i följande grupper:A Stråk bilar

Motorled•Huvudled•Genomfartsgata•Lokalgata•

B Stråk cyklar

C Stråk gåendeGångstråk parkmiljö•Gångstråk stadsmiljö•

Kartan ska ligga som underlag för det kommande utvecklingsarbetet med Malmös befintliga belysning. Här beskrivs den hierarkiska ordningen vad gäller stadens mest frekventerade bil-, cykel och gångstråk och på vilket sätt stråken skall ljussättas. Ljusplanen beskriver följande variabler:

vilka effekter som ljuskällorna ska ha •vilken ljuskälla som skall finnas var•vilken ljushöjd som armaturerna ska sitta på •vilken typ av stolpe som ska väljas•vilken armatur som ska användas•

Kartan ska ligga som underlag för det kommande utvecklingsarbetet med Malmös befintliga belysning.

SITECO Mushroom, Philips GV66 alt. Köpenhamn, planglas

23