folkbildningsrådet Årsredovisning 2012

Årsredovisning med verksamhetsberättelse

2012

InnehållInledning _____________________________________________________ 4

Folkbildningens uppdrag _______________________________________ 6

Folkbildningsrådets uppgifter ___________________________________ 8Styr- och policydokument 9Beslutande och beredande organ 9

Samverkan __________________________________________________ 12

Verksamhet _________________________________________________ 14Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning 14Kommunikation 16Bidragsfördelning 17Anslagsutvecklingen 19Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete 20

Verksamhetsredovisning – studieförbund 20Verksamhetsredovisning – folkhögskolor 26Uppföljning 32

Nationell utvärdering 35Resultatet av Folkbildnings rådets uppföljningsverksamhet

och utvärderingsinsatser 36Samlad bedömning: Bedömning av samhällsbetydelse –

bedömning av kvalitet 38Medlemsuppdrag 70Administration 72Representation, medlems- och partnerskap 72Kansli 73

Folkbildningsrådets årsredovisning för 2012______________________ 75Förvaltningsberättelse 75Resultaträkning (tkr) 80Balansräkning (tkr) 81Noter 82

Revisionsberättelse __________________________________________ 89

Bilagor _____________________________________________________ 91

4 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012

Inledning

Det är dags att med årsredovisningen samman-fatta det som genomförts inom folkhögskolor och studieförbund 2012. Folkbildningens verksamhet är omfattande både ur ett verksamhets- och eko-nomiskt perspektiv.

Redan 2009 påbörjades arbetet med att följa upp Folkbildningens Framsyn och under 2012 har arbetet intensifierats så att ett slutligt förslag om Folkbildningens Vägval & Vilja kan beslutas vid representantskapsmötet i april 2013. Hela folkbild-ningen har varit engagerad på alla nivåer för att lämna förslag om vilken roll folkbildningen ska ha de kommande fem till tio åren.

Vi befinner oss fortfarande mitt inne i en global finansiell kris med hög arbetslöshet i många län-der. I Sverige har ungdomsarbetslösheten under 2012 accelererat ytterligare. I nära samverkan med Arbetsförmedlingen har folkhögskolorna genom-fört studiemotiverande folkhögskolekurser för unga arbetslösa som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Av de som gått studiemoti-verande folkhögskolekurs har 24 procent studerat vidare och 17 procent har fått arbete. Från sam-hällets sida är man mycket nöjd med detta resultat och inför nästa år kommer antalet personer som får denna möjlighet att öka.

Många människor i vårt samhälle tar del av folkbildningens möjligheter. Folkhögskolans kursverk samhet och studieförbundens cirklar och kulturverksamhet lockar många deltagare. Det är ingen tvekan om att ännu fler skulle kunna ta del av det folkbildningen erbjuder. Folkbildningen

behöver marknads föra sina verksamheter och erbjudanden mer aktivt. Alla människor måste få möjlighet att komma i kontakt med folkbildning och då behöver verksamheten synas mer än den gör idag. Folkbildningens resurser ska erbjudas där människorna bor i de små och stora samhäl-lena runt om i vårt land.

Varje år söker ett antal organisationer ekono-miskt stöd från Folkbildningsrådet för att starta verksamhet i en folkhögskola eller ett studie-förbund. Det är på sin plats att notera att 23 nya folkhögskolor fått statsbidrag sedan 1991 och de bedriver verksamhet främst i större orter. De senaste åren har därutöver två nya studieförbund fått statsbidrag. Folkbildningsrådet har sedan 2007 inte fått några nya ekonomiska resurser för att ge plats åt nya folkhögskolor eller studieför-bund. Under 2012 har inte någon ny organisation beviljats medel för att starta folkhögskola eller studieförbund.

För fjärde året i rad genomförde Folkbildnings-rådet två seminarier under Almedalsveckan på Gotland. Det har blivit fler och fler deltagare för varje år vid dessa seminarier där vi presenterar ett par aktuella utvärderingar om folkbildningen.

Regering och riksdag kan ha fortsatt stort för-troende för folkhögskolor och studieförbund. Det finns en tydlig ambition hos alla att ha hög kvali-tet på verksamheten och att ständigt förbättra. Det finns en vilja att öka tillgängligheten, få fler och nya människor att upptäcka och ta del av vad folk-bildningen erbjuder. Det råder en stor optimism

hos folkbildningens olika aktörer även om det finns problem. Ett sådant är att många kommuner fortsätter att minska sina anslag till studieförbun-den.

Riksrevisionens genomlysning av Folkbild-ningsrådet och studieförbunden 2011 resulterade i att regeringen tillsatte en utredning med profes-sor Erik Amnå som ansvarig för att bl.a. analysera i vilken utsträckning de syften som har beslutats för statsbidraget uppnåtts. Betänkandet som över-

lämnades till statsrådet Nyamko Sabuni i oktober 2012 har namnet Folkbildningens samhällsvärden.

Folkbildningen har en viktig roll i samhället, som en bärare av demokratin, nu och för fram-tiden. Låt oss fortsätta att med kraft förvalta det uppdrag och förtroende som riksdag och regering gett folkbildningen.

TORSTEN FRIBERGOrdförande

5Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012


Folkbildningens uppdrag

I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) markerade regeringen som en principiell utgångspunkt följande:

”Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vitt-nar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer av egen kraft hävda sin ställning i samhället. Utan folkbildningen hade folkrörelserna varit sva-gare och nått betydligt färre.”

Vidare skriver regeringen att principen att folk-bildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten ska gälla även i fortsättningen.

Riksdagen beslutar om syftet med statens bidrag till folkbildningen. Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att:• stödja verksamhet som bidrar till att stärka och

utveckla demokratin• bidra till att göra det möjligt för människor att

påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

• bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

• bidra till att bredda intresset för och öka delak-tigheten i kulturlivet.

Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta. Riksdagen har vidare fastställt sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka

i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd:

1. Den gemensamma värdegrunden – alla människors lika värde och jämställdhet mellan könenStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, for-mer och organisation.

2. Det mångkulturella samhällets utmaningarStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till att människor med olika bakgrund möts, får ökad förståelse för varandra och utbyter erfarenheter sinsemellan så att utanförskap, segregering, konflikter och dis-kriminering motverkas.

3. Den demografiska utmaningenStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan möta de demografiska för-ändringarna och engagera nya generationer utan att förlora de äldres engagemang.

4. Det livslånga lärandetStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att studieförbund och folkhögskolor medverkar till att förverkliga möjligheten till ett livslångt lärande för vuxna, till alternativa vägar för att nå gymna-siekompetens och vidare studier samt till yrkesut-bildning.


5. KulturenStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen.

6. Tillgängligheten och möjligheterna för per-soner med funktionsnedsättningStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer är öppna för personer med funktionsnedsättning och att alla deltagare erbjuds lika möjligheter till studier och att påverka utformningen av verksamheten.

7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisaStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till bättre folk-hälsa, till hållbar utveckling och till global rätt-visa genom att öka människors insikt om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor.

Som ett komplement till de beskrivningar av folk-bildningen som återfinns i regeringens proposition har Folkbildningsrådet i sina egna dokument lyft fram det som är unikt för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Folkbildningen ska kännetecknas av att vara:• fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta

samt ämnen/kursen/aktiviteter)• deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och

innehåll)• formad av egna utbildningsplaner (inte läro-

plans- eller betygsstyrd)• baserad på deltagarnas behov och erfarenheter

från vardagslivet• ideologiskt och/eller innehållsmässigt profilerad

(plats för särarter)• mångsidig (i sitt verksamhets- och programut-

bud)• flexibel (snabbt tillgodose nya utvecklingsbehov

och nya former).


Folkbildningsrådets uppgifter

Folkbildningsrådet är en ideell förening med Folk-bildningsförbundet (FBF), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) som medlemmar. Folk-bildningsrådet har enligt stadgarna till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieför-bund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet svarar vidare för de uppgifter som medlemmarna upp-dragit åt Folkbildningsrådet att handlägga.

Uppgifter

Inom medlemsuppdragetPå uppdrag av medlemmarna har Folkbildningsrå-det svarat för central drift och utveckling av Folk-bildningsnätet. Av medlemmarna RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolor-nas kursutbud via Folkhögskolornas informations-tjänst (FIN) samt för att stärka de folkhögskole-studerandes rättsliga ställning genom Folkhögsko-lornas studeranderättsliga råd (FSR).

Inom myndighetsuppdragetFolkbildningsrådet har av riksdag och regering anförtrotts vissa myndighetsuppdrag. De innefat-tar:

• att företräda staten i förhållande till folkbild-ningen

• att besluta om vilka studieförbund, folkhögsko-lor samt studerandeorganisationer inom folk-högskolan som ska få statsbidrag

• att fördela statsbidraget mellan dessa• att ansvara för systemet för samhällsstöd till

folkbildningen• att lämna årsredovisning och budgetunderlag

till regeringen enligt gällande föreskrifter• att kontinuerligt följa upp och utvärdera verk-

samheten i förhållande till de syften och villkor som föreskrivits för statsbidraget

• att redovisa hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts

• att i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbild-ningens verksamhet till regeringen

• att återkalla statsbidrag som betalats ut till ett studieförbund eller en folkhögskola i det fall verksamheten inte är förenlig med statens syf-ten med statsbidraget samt

• att med utgångspunkt i Folkbildningsrådets kvalitetsarbete göra mer långsiktiga bedöm-ningar av existerande verksamheters livskraft i förhållande till behovet av att skapa utrymme för nya verksam heter och att ge nya grupper möjligheter att bedriva statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet.

Genom sitt myndighetsuppdrag svarar Folkbild-ningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning i


ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv. Vidare har Folkbildningsrådet i uppgift att infor-mera regeringen, myndigheter, andra organisatio-ner, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Folkbildningsrådet har kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folk-bildningen.

Styr- och policydokument

Styr- och policydokument från Folkbildnings-rådet och dess medlemmar• Folkbildningsrådets stadgar• Representantskapets beslut om organisation,

arbetsformer och medlemsuppdrag• Arbetsordning för Folkbildningsrådet• Statsbidragsvillkor för folkhögskolor och

studieförbund• Riktlinjer för prövning av statsbidrag till

folkhögskola• Riktlinjer för prövning av statsbidrag för

studieförbund• Kriterier och fördelningsprinciper för stats

bidrag till folkhögskolor• Kriterier och fördelningsprinciper för stats

bidrag till studieförbund • Riktlinjer för beredning av och beslut om

återkrav av medel• Plan för redovisning av folkbildningens

kvalitetsarbete 2011–2014• Strategi för nationella utvärderingar 2010–2014• Måldokument för Folkbildningsnätet, Folkhög-

skolornas informationstjänst och Folkhögsko-lornas studeranderättsliga råd

Styrdokument från statenSom grund för den verksamhet som bedrivs inom Folkbildningsrådet gäller:• Regeringens riktlinjer år 2012 med bilagt regle-

ringsbrev för anslaget 14:1 Bidrag till folkbild-ningen

• Kulturutskottets betänkande 2011/12: KrU2 och riksdagens beslut 2011-12-21

• Kulturutskottets betänkande 2005/06: KrU14 och riksdagens beslut 2006-05-31

• Lära, växa, förändra. Folkbildningsproposition 2005/06:192

• Förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977 med ändring 1992:737, 1998:973, 2000:1451, 2006:1499 och 2011:311)

• Förordningen om myndigheters årsredovisning (SFS 2000:605)

• Förvaltningslag (SFS 1986:233, § 4)• Lag (1996:1059) om statsbudget

Regeringens riktlinjer till FolkbildningsrådetEnligt regeringens riktlinjer ska styrelsen varje år lämna årsredovisning med samlad bedömning och budgetunderlag till regeringen. Dessa samt övriga villkorade skrivelser och särskilda rapporter har lämnats till regeringen i februari 2012:• Kommunernas och landsting/regioners bidrag

till studieförbund och folkhögskolor 2011• Kvalitetsarbetet och utvecklingen av verksam-

heten inom folkbildningen 2011• Studieomdöme, behörigheter och avbrott i folk-

högskolan 2010–2011• Flexibelt lärande i folkbildningen 2011• Studiemotiverande folkhögskolekurs 2011• Förstärkta folkbildningsinsatser avseende EU

2009–2011

Beslutande och beredande organ

RepresentantskapetRepresentantskapet, som är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ, består av tio ombud för FBF, fem ombud för SKL och fem ombud för RIO.

Representantskapet behandlar styrelsens och revisorernas berättelser och beslutar om ansvars-frihet. Vidare fastställer representantskapet eko-nomiska ramar för Folkbildningsrådets budget


samt väljer vartannat år ordförande och tar emot anmälan av styrelseledamöter och revisorer.

Representantskapet höll sitt vårsammanträde den 17 april. Sammanträdet fastställde årsredovis-ning för 2011, godkände revisionsberättelsen och gav styrelsen ansvarsfrihet för det gångna verk-samhetsåret.

Representantskapet höll sitt höstsammanträde den 14 november. Sammanträdet fastställde eko-nomisk ram för Folkbildningsrådets verksamhet 2013 och ekonomisk ram för medlemsuppdragen Folkbildningsnätet, FIN samt för FSR 2013.

StyrelsenTorsten Friberg är ordförande i Folkbildningsrå-dets styrelse. Birgitta Lanér är vice ordförande och Lena Hallengren, Leif Kindblom, Angelica Rage, Magnus Ramstrand, Thomas Strand, Anna-Britta Åkerlind och Ann-Britt Åsebol är ledamöter i styrelsen och Gunnar Falkeby är personal representant. Adjungerade ledamöter i styrelsen är Kerstin Enlund, FBF och Tomas Aronsson, RIO. Carl Johan Östh var FBF:s adjungerade ledamot vid sammanträdet den 12 december. Vidare har Eva Hellstrand, leda-mot i kultur och fritidsberedningen vid SKL, varit adjungerad ledamot t.o.m. den 19 september. Därefter är Åsa Kratz, ordförande i styrelseför-eningen för offentligägda folkhögskolor, SKL:s adjungerade ledamot i Folkbildningsrådets sty-relse. AnnaCarin Bylund är sekreterare i styrel-sen.

Styrelsen har haft åtta sammanträden. Styrelsen har fördelat allmänt statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor samt projektmedel till flexibelt lärande. En rådgivande grupp för gränsdragnings-frågor inom folkhögskoleområdet har tillsatts. Styrelsen har följt upp och utvärderat verksamhe-ten samt följt upp kvalitetsarbetet i folkhögsko-lor och studieförbund. Vidare har styrelsen fattat beslut om uppföljning av grundbidrag till studie-förbund samt fastställt plan för uppföljning av grundvillkor för statsbidrag till folkhögskolor.

Tre beredningsgrupper: Modell för prövning av etik och gränsdragningsfrågor, Utreda relevanta

valideringsfrågor samt för Inkomna ansökningar om statsbidrag från nya bidragsmottagare har lämnat sina förslag till styrelsen. Två berednings-grupper: Uppföljning av Folkbildningens Framsyn samt Översyn av folkhögskolans studieomdömen kommer att slutföra sina uppdrag våren 2013.

Sju ansökningar om statsbidrag till nya själv-ständiga folkhögskolor och en ansökan om stats-bidrag till nytt studieförbund inkom under året. Tre av folkhögskoleansökningarna uppfyllde verksamhets kriterierna men styrelsen beslutade att avslå samtliga ansökningar eftersom folkbild-ningsanslagets uppräkning de senaste åren inte gett något utrymme för nya satsningar.

Totalt har 14 remissyttranden lämnats på olika utredningar och förfrågningar. Dessa redovisas under avsnittet Folkbildningspolitiska frågor.

På uppdrag av Arbetsförmedlingen har Folk-bildningsrådet fördelat statsbidrag till 4 000 utbildnings platser för studiemotiverande insatser på folkhögskola för arbetslösa ungdomar som sak-nar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan.

RevisorerAnnChristin Holgersson, förtroendevald revisor, nominerad av RIO, Anders Larsson, förtroende-vald revisor, nominerad av SKL samt Mats Blom-gren, auktoriserad revisor, PwC, nominerad av FBF.

Samråd med medlemsorganisationernaSamråd med Folkbildningsrådets medlemmar sker, förutom vid representantskapets två årliga sammanträden, i form av adjungering av ledamö-ter till styrelsen, genom representation i bered-nings- och styrgrupper samt i kansliets arbets-grupper. Enligt stadgarna ska särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergri-pande och principiell karaktär. Till denna typ av frågor hänförs främst verksamhetsplan och eko-nomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt förslag om budgetunderlag till regeringen. Ett samråd och en styrelsekonferens har genomförts. Vid den gemensamma styrelse konferensen disku-terades folkbildningens styrning, finansiering och


organisation, Folkbildningsrådets budgetunderlag 2014–2016 samt Folkbildningsrådets verksamhets-plan och budget 2013.

Beredningsgrupp Uppföljning av Folkbildning-ens FramsynTorsten Friberg (ordförande), Birgitta Lanér, Kerstin Enlund, Eva Hellstrand, Sanna Palomaa, Kent Johansson, Susanne Andersson, AnnKatrin Persson och Åke Marcusson, Britten MånssonWallin samt Björn Garefelt (sekreterare).

Gruppen har haft tre sammanträden.

Beredningsgrupp Inkomna ansökningar om statsbidrag från nya bidragsmottagareLeif Kindblom (ordförande), Angelica Rage, Peter Högberg, LiseLotte Wallin, Anders Castberger och Lena Nilsson samt Signild Håkansson (sekre-terare) och Elisabet Andersson (sekreterare).

Gruppen har haft tre sammanträden.

Beredningsgrupp Modell för prövning av etik- och gränsdragningsfrågorLena Hallengren (ordförande), AnnaBritta Åkerlind, Peter Carlsson, Tomas Aronsson, Annika Nilsson och CarlJohan Östh samt Elisabet Andersson (sekreterare).

Gruppen har haft fyra sammanträden.

Beredningsgrupp Utreda relevanta valide-ringsfrågorBirgitta Lanér (ordförande), AnnBritt Åsebol, PerErik Kaj, Håkan Wiclander, Mikael Cronwall och Per Forsell samt Elisabet Andersson (sekrete-rare) och Signild Håkansson (sekreterare).

Gruppen har haft fem sammanträden.

Beredningsgrupp Översyn av folkhögskolans studieomdömenThomas Strand (ordförande), Gösta Hassel, Lisa Tengö, Håkan Wiclander och Elisabet Strömfelt samt Signild Håkansson (sekreterare).

Gruppen har haft tre sammanträden.Expertgruppen för Nationell utvärderingAnne Marie Brodén (ordförande), Lars Svedberg,

Henrik Nordvall, Eva Önnesjö, Mats Hallberg, Tjia Torpe och t o m den 19 september Helene Ahl, därefter Cecilia Bjursell. Eva Åström har varit sekreterare i gruppen.


Styrgrupp för FolkbildningsnätetJan Lundeen, Lars Forsmark, Elisabeth Strömfeldt, Eva Avgerinou, Johan Sandholm och fr.o.m. den 17 april Agneta Fleicher. Jan Lundeen var ordförande fram till den 27 augusti då Lars Forsmark tog över ordförandeskapet. Lars-Göran Karlsson har varit sekreterare i gruppen.

Gruppen har haft fem sammanträden.

Styrgrupp för Folkhögskolornas informations-tjänst (FIN)Urban Lundin (ordförande), Ingrid Andreae, Heli Nordberg Lindell och Roger Johansson samt Agneta Wallin (sekreterare).


Styrgrupp för Folkhögskolornas studerande-rättsliga råd (FSR) LiseLotte Wallin (ordförande), Elina Linna, Anna Sjödin och Åsa Kratz samt Linda Rosén (sekrete-rare).


Folkhögskolornas studeranderättsliga rådTeresa Edelman (ordförande), Susanne Grund-ström, NilsErik Eriksson, Maria Staake och Agnes Fockström Haubitz (ledamöter) och Lars Bryntesson, Lars Geipel, Jim Sörberg och Chiman Siadat (ersättare) samt Linda Rosén (sekreterare).



Upplevelser blir roligare om de delas med andra. Problem löses lättare och på fler sätt när olika personer får lämna lösningsförslag. Det är kom-binationen demokratisk träning och gemensamt lärande som gör att folkbildning behövs oavsett hur samhället förändras.

2012 har Folkbildningsrådet ökat sina kontakter och samverkan med organisationer och myndig-heter. Folkbildningsrådet är medlem eller partner i Ideell Arena, Vetenskap & Allmänhet, Mimer och RegLab. Nätverkande organisationer som erbjuder kompetensutveckling, seminarier och forskning.

Folkbildningsrådet ingår också i ett nätverk med myndigheter som lämnar bidrag till organi-sationer inom det civila samhället. Verksamheten i folkhögskolor och studieförbund är omfattande och betyder mycket både för deltagarna, för orga-nisationer och för samhället i stort. Många myn-digheter är därför intresserade av folkbildningens kompetenser och erfarenheter.

Myndigheten för yrkeshögskolan (Yh), Special-pedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Statistiska centralby-rån (SCB), Högskoleverket, Arbetsförmedlingen, Ungdomsstyrelsen, Myndigheten för kulturanalys och ESFrådet är myndigheter som Folkbildnings-rådet haft mycket kontakt med under året.

Myndigheten för yrkeshögskolan har fått en central roll inom flera områden som berör folkbildnings verksamheten. Det gäller t.ex. utveckling av det nationella/europeiska kvalifika-tionssystemet för utbildning, utveckling av sys-

tem för validering av utbildning oavsett var den förvärvats, ansvaret för statsbidrag till tecken-tolk- och kontakttolkutbildning samt Yh-utbild-ningar i folkhögskolor och studieförbund. Dessa olika verksamhetsområden och stödformer påver-kar och kommer att i ökad grad påverka folkbild-ningsarbetet framöver och det är därför viktigt att folkbildningens perspektiv och verksamhetsförut-sättningar beaktas i arbetet.

SPSM, CSN och SCB är myndigheter som Folkbildningsrådet kontinuerligt har kontakt med eftersom våra statsbidrag kompletterar varandra och är en förutsättning för folkbildningsverksam-hetens genomförande. Verksamhetsstatistiken lig-ger till grund för bidragsgivning och utbildnings-statistik.

Högskoleverket har ansvar för tillträdesreg-lerna och dessa spelar en avgörande roll för folkhögskole studerandes tillträde till högskolestu-dier.

Arbetsförmedlingen samarbetar med Folkbild-ningsrådet för att med insatser av folkhögskolor få fler unga arbetslösa att studera eller fullfölja sina studier. Intresset för folkbildning har ökat under året och det finns fler verksamheter än stu-diemotiverande folkhögskolekurs som Arbetsför-medlingen och Folkbildningsrådet kan samverka kring.

Ungdomsstyrelsen och Myndigheten för kultur-analys har nya uppdrag som tangerar eller inklu-derar folkbildningen. Ungdomsstyrelsen är sek-torsmyndighet för civila samhället och Myndig-

Samverkan


heten för kulturanalys har tagit över ansvaret för kulturstatistik från Statens kulturråd. Båda myn-digheterna behöver tillgång till folkbildningssta-tistiken för att kunna inkludera den i sin rappor-tering. Samverkan handlar här inte enbart om sta-tistik utan framför allt om att bidra till analysen avseende folkbildningsverksamheten.

ESFrådet arbetar med att ta fram riktlinjer för insatser och medelsanvändning kommande EUprogramperiod. Socialfonden har samma priorite-rade målgrupper som folkbildningen och det finns starka skäl för att använda folkbildning och dra nytta av verksamhetserfarenheter.

Internationella programkontoret gick vid års-skiftet samman med Verket för högskoleservice i den nya myndigheten Universitets- och högsko-lerådet. Den nya myndigheten kan fortsatt lämna bidrag till projekt inom folkbildningen men sam-

gåendet med ökad högskoleprofilering kan minska intresset för folkbildning och det icke formella eller informella lärandet.

För att kunna vara en kompetent företrädare för sektorn folkbildning krävs ständig kompetensut-veckling hos anställda och god kvalitet och kva-litetsutveckling i arbetet. Temat för gemensam kompetensutveck ling 2012 var mångfald och dis-krimineringsfrågor.

Under 2013 beslutar Folkbildningsrådets med-lemmar om framtida styrning, organisation och finansiering av folkbildningen. Ett viktigt arbete för folkbildningen och för ett förnyat Folkbild-ningsråd.

BRITTEN MÅNSSONWALLIN generalsekreterare


Folkbildningspolitik och omvärldsbevakningFolkbildningsrådet svarar för omvärlds- och folk-bildningspolitisk bevakning i syfte att kunna ana-lysera områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbildningen och för Folkbildnings-rådets arbete. Detta sker främst utifrån Folkbild-ningsrådets regeringsuppdrag att svara för rappor-tering och samlad bedömning av folkbildningens samlade insatser och effekter i samhället.

Vidare har Folkbildningsrådet uppgiften att informera riksdagen, regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Folkbildningsrådet ska även upp-rätthålla kontinuerliga kontakter med andra sam-hällssektorer av betydelse för folkbildningen.

Folkbildningsrådet ska årligen lämna treårigt budgetunderlag till regeringen. En väsentlig grund för detta arbete är fördjupade analyser av den folkbildningspolitiska utvecklingen och omvärlds-faktorer.

Folkbildningsrådet ska, inom myndighetsupp-gifterna och med sitt sektorsansvar för folkbild-ningen som grund, framföra sina uppfattningar i nationella sammanhang och inom EU. Det sker bland annat genom att Folkbildningsrådet lämnar remissyttranden inom berörda utredningsområ-den.

Folkbildningsrådet svarar för myndighetsrela-terade internationella folkbildningsfrågor. Bland

annat svarar Folkbildningsrådet för bevaknings- och representationsuppdrag i olika organ och arbetsgrupper med främst nordisk och europeisk anknytning. Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisationer ska Folkbildningsrådet verka för att folkbildnings-forskningen får större utrymme och uppmärksam-het.

Genomförda insatser

Kansliet har prioriterat frågor som följer av Folk-bildningsrådets uppdrag och som i övrigt bedömts angelägna att bevaka för att främja folkbildning-ens verksamheter.

Den folkbildningspolitiska bevakningen har främst varit inriktad på kontakter med riksdagen, regeringen, kommittéer och olika myndigheter. Vidare har remisser, delningar och särskilda upp-drag, som lämnats till Folkbildningsrådet, behand-lats.

Med den folkbildningspolitiska bevakningen som grund har Folkbildningsrådet redovisat folk-bildningens möjligheter och problembeskriv-ningar i sitt budgetunderlag till regeringen för perioden 2013–2015.

Folkbildningsrådets omvärldsbevakning avser folkbildningsrelaterade frågor i Sverige, på euro-peisk nivå och globalt. Mottagare för resultaten av omvärldsbevakningen är Folkbildningsrådets sty-relse och kansli.

Verksamhet


Regeringen fattade år 2011 beslut om att till-kalla en särskild utredare med uppdrag att utvär-dera det statliga stödet till folkbildningen. Den 6 september arrangerades en hearing i Folkbild-ningsrådets lokaler, som också sändes direkt via folkbildning.se, för avstämning av Folkbild-ningsutredningens analys och preliminära slut-satser rörande hur framtida statliga utvärderingar av folkbildningen bör genomföras. Betänkandet Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering överlämnades till reger-ingen den 31 oktober 2012.

Som en del av Folkbildningsrådets kommuni-kation av nationell utvärdering genomfördes två forskningsbaserade seminarier under Almedals-veckan på Gotland: Är folkhögskolan en dörr-öppnare till arbetsmarknaden? samt Bryr sig den regionala kulturen om folkbildningen?

Arbetet med uppföljningen av Folkbildningens Framsyn har fortsatt under året. Ett förslag till folkbildningspolitiskt dokument, Folkbildningens Vägval & Vilja, har varit på remiss i studieförbund och folkhögskolor under våren. Efter behandling av remissvaren beslutade beredningsgruppen som samordnar arbetet att dokumentet skulle bearbetas ytterligare och läggas fram för beslut på Folkbild-ningsrådets representantskap våren 2013. Folk-bildningsrådet har tillsammans med företrädare för medlemmarna ingått i den redaktionskom-mitté som tillsatts för att slutföra arbetet.

Folkbildningsrådet har belyst frågor kring folkbildningen och regionaliseringen i två stu-dier. Den ena studien behandlar folkbildningen och kultursamverkansmodellen och har avslutats under året. Folkbildningsrådet har vidare delta-git på konferenser om kultursamverkansmodellen arrangerade av SKL och Myndigheten för kultur-analys. Den andra studien, som påbörjats under året, behandlar folkbildningen och de regionala kompetensplattformarna. Folkbildningsrådet har samrått med SKL ifråga om folkbildningens roll i kompetensplattformarna. Företrädare för folk-bildningen fick tillfälle att medverka på en nät-verksträff, som SKL anordnade för tjänstemän på

regional nivå vilka arbetar med kompetensförsörj-ningsfrågor.

Folkbildningsrådet har under året ansökt om och beviljats partnerskap i Reglab, som är ett forum för lärande om regional utveckling med bl a SKL och 21 län/regioner som medlemmar.

Folkbildningsrådet deltog i Landsbygdsriksda-gen som ägde rum i Blekinge.

Folkbildningsrådet har deltagit i en arbetsgrupp och en referensgrupp kring NQF som Yh inbjudit till. Arbetet har främst gällt utarbetande av förslag till nationella kvalitetskriterier för anslutning till NQF. Folkbildningsrådet har även lämnat remiss-yttrande på förslaget. Mot bakgrund av önskemå-let från RIO och SKL att Folkbildningsrådet ska svara för myndighetsuppdragen gällande folkhög-skolekursers anslutning till NQF, har Folkbild-ningsrådet framfört en sådan begäran till Utbild-ningsdepartementet inför kommande regeringsbe-slut kring NQF.

Valideringsfrågor har varit temat för en bered-ningsgrupp som avslutat sitt arbete under året. Beredningsgruppens slutsats är att validering av generella kompetenser är av särskilt intresse för folkbildningens organisationer och att Folkbild-ningsrådet i samarbete med medlemmarna bör initiera ett utvecklingsprojekt med denna inrikt-ning. Samtal om detta har inletts med medlem-marna. Företrädare för beredningsgruppen har deltagit på expertseminarium om validering som Yh inbjudit till.

Folkbildningsrådet har som undertecknare av Digital agenda för Sverige presenterat de bidrag till agendan som Folkbildningsrådet genomför i samband med ett möte med de organisationer och företag som står som undertecknare. För Folk-bildningsrådets del handlar det främst om stöd till folkhögskolors och studieförbunds arbete med flexibelt lärande och digital delaktighet samt utveckling av Folkbildningsnätet. Folkbildnings-rådet har deltagit i den analysgrupp som arbetar inom ramen för kampanjen Digidel 2013. Plane-ring har påbörjats av utvärdering som syftar till att undersöka nuläget och förutsättningarna för


flexibelt lärande i folkhögskolor och studieför-bund. Studien syftar även till att utgöra underlag för Folkbildningsrådets framtida beslut om sär-skilda insatser inom området.

Folkbildningsrådet har deltagit i Utbildningsde-partementets referensgrupp i EUfrågor. Folkbild-ningsrådet har till regeringen framfört synpunk-ter på EUkommissionens förslag till program för livslångt lärande 2014–2020 samt deltagit i samråd med Regionkommitténs svenska rappor-tör i frågan. Samråd har även skett inom ramen för medlemskapet i European Association for the Education of Adults (EAEA). Folkbildningsrådet deltog i EAEA:s generalförsamling i Wien. EUkommissionen inbjöd Folkbildningsrådet att delta i ett europeiskt forum som behandlade frågor om hur det kommande programmet för livslångt lärande kan bidra till målen i Europa 2020strate-gin. Betydelsen av icke-formellt vuxenlärande lyf-tes i mycket begränsad utsträckning fram av kom-missionens företrädare.

Folkbildningsrådet har till regeringen framfört intresse för att medverka i implementeringen av EU:s förnyade agenda för vuxnas lärande, som gäller alla former av vuxnas lärande. Skolverket har fått uppdraget att vara nationell koordinator för agendan. Fokus för insatserna har varit den formella vuxenutbildningen.

Folkbildningsrådet har av Arbetsmarknadsde-partementet inbjudits att delta i en arbetsgrupp för myndighetsrepresentanter som ska behandla innehåll och utformning av EU:s Socialfond inför kommande programperiod 2014–2020. Arbetet planeras vara avslutat sommaren 2013.

Folkbildningsrådet medverkade på nordiskt seminarium i Oslo om vuxnas lärande på inbjudan från Nordiska Ministerrådet.

Ett utvecklingsarbete kring folkhögskolans stu-dieomdöme har pågått med sikte på att nya rikt-linjer för studieomdömet, omfattande sju steg i omdömesskalan, ska gälla från läsåret 2013/14.

Folkbildningsrådet har träffat överenskommelse med Högskoleverket om förändringar av folkhög-skolans behörighetsgivning i och med nya tillträ-desregler för högskolan med anledning av Gy2011.

RemissyttrandenFolkbildningsrådet har under 2012 yttrat sig över följande remisser och skrivelser:• SOU 2012:1 Tre blir två! Två nya myndigheter

inom utbildningsområdet (Utbildningsdeparte-mentet)

• Lärarförsörjning för de nationella minoriteterna – hur ska den tryggas? (Utbildningsdeparte-mentet)

• Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens samt riktlinjer för dokumen-tation och kvalitetssäkring (Myndigheten för yrkeshögskolan)

• HSVFS 2009:1 Föreskrifter om grundläggande behörigheter samt urval (Högskoleverket)

• IT-Standarder för Lärande 9911 (SIS)• IT-Standarder för Lärande 9912 (SIS)• Ds 2012:13 Ny bibliotekslag (Kulturdeparte-

mentet).• Ds 2012:24 Utökad målgrupp för samhällsori-

entering (Arbetsmarknadsdepartementet)• Landsbygdsprogram 2014–2020 (Landsbygds-

departementet)• SOU 2012:24 Likvärdig utbildning – riksrekry-

terande gymnasial utbildning för vissa ungdo-mar med funktionsnedsättning (Utbildningsde-partementet)

• SOU 2012:31 Sänkta trösklar – högt i tak (Arbetsmarknadsdepartementet)

• Nationella kvalitetskriterier för NQF (Myndig-heten för yrkeshögskolan)

• Inplacering av utbildning i svenska för invand-rare och andra utbildningar i NQF (Myndighe-ten för yrkeshögskolan)

• SOU 2012:59 Nya villkor för public service (Kulturdepartementet)

Kommunikation

Folkbildningsrådet informerar om myndighets-beslut samt sprider resultatet av de utvärderingar, uppfölj ningar och rapporter som görs på uppdrag av regering och riksdag. Syftet med Folkbild-


ningsrådets kommunikationsarbete är att stärka folkbildningen som sektor och som samhällsaktör samt att interna och externa målgrupper har god kännedom om folkbildningens innehåll, kvalitet och betydelse för samhällsutvecklingen. Webb-platsen www.folkbildning.se är primärt redskap för att nå interna och externa målgrupper. Folk-bildningsrådet ska även medverka vid för folk-bildningen angelägna seminarier och konferen-ser samt vid behov arrangera egna konferenser. Vidare ska Folkbildningsrådet ta emot studiebe-sök.


Folkbildningsrådet har under året tagit fram en ny kommunikationsstrategi där fokus läggs på kom-munikation av innehåll i verksamheten. Kommu-nikationsstrategin har varit vägledande i arbetet med att se över rapporter, uppföljningar och utvär-deringar.

På webbplatsen www.folkbildning.se har infor-mation som är knuten till Folkbildningsrådets myndig hetsuppdrag fortlöpande publicerats. Ett utvecklingsarbete för webbplatsen har påbörjats. Fokus för arbetet under 2012 har varit översyn av struktur och innehåll på sidan samt att utveckla arbetet med rörlig bild. En uppgradering av webbplatsens publiceringsverktyg har också genom-förts.

Folkbildningsrådets aktivitet på Facebook och Twitter har ökat under året. Dessa kanaler har under året integrerats i Folkbildningsrådets övriga kommunikation framförallt riktat mot målgrup-pen allmänhet. Den ökade aktiviteten har även resulterat i en stor ökning av antalet följare och vänner. I takt med att denna grupp växer, växer även betydelsen av sociala medier som kommuni-kationskanal.

Ett arbete med att öka Folkbildningsrådets mediala närvaro har inletts. Steg ett har varit att hitta rutiner för pressmeddelande samt att genom-föra en analys av tidigare arbete och identifiera utvecklingsområden.

Nyhetsbreven Folkhögskoleaktuellt och Stu-dieförbundsaktuellt har publicerats kontinuerligt varannan vecka under året. Målsättningen med nyhetsbreven är att presentera nyheter och att locka fler besökare till www.folkbildning.se.

Folkbildningsrådets Verksamhetsplan 2012, Årsredovisning 2011 med samlad bedömning av folkbild ningens samhällseffekter och Budgetun-derlag 2013–2015 har distribuerats till myndighe-ter och organisationer. Skriften Folkbildning 2012 med reportage från verksamhet samt analyser av folkbildningens betydelse för samhället har produ-cerats. Fakta om folkbildning 2011 med kortfattad information om folkbildningen har sammanställts.

Folkbildningsrådet har tagit emot studiebesök från Sydkorea och medverkat i två sydkorean-ska TV-kanaler som gjort reportage om folkbild-ningen i Sverige.

Bidragsfördelning

Folkbildningsrådet ska fördela folkbildningsansla-get till studieförbund och folkhögskolor på sådant sätt att statens syften med stödet till folkbildningen uppnås och att de sju verksamhetsområden som fastställts av riksdagen särskilt ska beaktas. Folk-bildningsrådet ska vidare bereda ansökningar om statsbidrag från organisationer som avser starta nya folkhögskolor och studieförbund samt från orga-nisationer som önskar statsbidrag för att överta huvudmannaskapet för en befintlig folkhögskola.


Folkbildningsrådet har uppdaterat och fastställt nya statsbidragsvillkor för 2013. Statsbidragsvillko-ren beskriver dels allmänna villkor, dels särskilda villkor för studieförbund respektive folkhögskola. Nya fördelningsmodeller för fördelning av statsbi-drag till studieförbund och folkhögskolor har trätt i kraft och gäller från och med 2012. Modellen för folkhögskolor genomförs fullt ut 2013.

http://www.folkbildning.se


Under 2012 fördelades 1 608 miljoner kronor i statsbidrag till 150 folkhögskolor, varav 1 303 mil-joner kronor som ett verksamhetsrelaterat volym-bidrag. Under året har en omfördelning (0,3 pro-cent) av statsbidrag skett från större till mindre folkhögskolor. Vidare erhöll varje folkhögskola 570 000 kronor i grundbidrag och 300 000 kro-nor i utvecklings och profileringsbidrag. Ca 163 miljoner kronor fördelades som kostnadsrelaterat förstärkningsbidrag riktat till deltagare med funk-tionsnedsättning och till deltagare som är utrikes födda och har brister i det svenska språket.

Medel för påbyggnadsutbildningar till Geijer-skola och Mora folkhögskola har sär redovisats i enlighet med regeringens riktlinjer till Folkbild-ningsrådet.

Styrelsen har avslagit ansökningar om statsbi-drag till nya självständiga folkhögskolor från Stif-telsen KFUM Söder Fryshuset, Judiska central-rådet, Stiftelsen Sveriges Katolska Folkhögskola, Skolföreningen Dagfolkhögskolan på Hässlehol-men i Borås, Föreningen Holma folkhögskola, samt Arabiska bokstavs centret (Folkhögskolan Orienten) i Göteborg. Tre av dessa uppfyllde baskriterierna men de senaste årens reella för-svagning av anslaget till folkbildningen ger inte utrymme för nya statsbidragsmottagare. Styrelsen har även avslagit ansökan om medel till försöks-verksamhet från Föreningen Alby folkhögskola samt medel till nytt studieförbund från Afro Scan-dinavian Intellectual Association.

Under 2012 fördelades 1 660 miljoner kronor i statsbidrag till tio studieförbund. Enligt model-len för statsbidrag till studieförbunden fördelades 75 procent i grundbidrag och 25 procent i rörligt bidrag. Det rörliga bidraget innehåller två delar: verksamhetsrelaterat bidrag (19 procent) och förstärknings bidrag (6 procent). 2012 infördes ett nytt bidragssystem och en infasning gjordes för att möjliggöra en anpassning av verksamheten för de studieförbund som fick minskade bidrag.

Kontroll av bidragsanvändningenStyrelsen för Folkbildningsrådet fattar årligen beslut om villkoren för och fördelningen av stats-

bidrag till studieförbund och folkhögskolor samt studerandeorganisationer.

Folkbildningsrådet har kontinuerligt arbetat för att förebygga felaktig användning av statsbidragen genom information till bidragsmottagarna, råd-givning och medverkan vid kurser, konferenser och seminarier.

Folkbildningsrådet har genomfört särskilda utredningar om verksamhet i folkhögskola och studie förbund. Utredningarna om verksam-het i folkhögskolor har exempelvis handlat om folkhögskole kurser på distans och att mindre än 15 procent av verksamheten rapporterats som All-män kurs. Utredningarna om verksamhet i studie-förbunden har bland annat gällt dubbelrapporte-ring av studiecirklar, omfattande rapportering av kulturprogram samt oklart anordnarskap.

ProjektverksamhetI enlighet med regeringens riktlinjer har Folkbild-ningsrådet avsatt 8,5 miljoner kronor för särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhög-skolor och studieförbund. Drygt hälften av med-len har fördelats till lokal och regional utveck-lingsverksamhet (38 projekt). Därutöver har ca 4 miljoner kronor använts till fortbildning, nät-verk och kunskapsbildning samt till utveckling av Folkbildnings nätet. Även dessa medel har rik-tats till folkhögskolornas deltagare och personal samt till studie förbundens regionala och lokala verksamhet. Rapporten Flexibelt lärande i folk-bildningen 2012 har sammanställts och beskriver bland annat prioriteringar och urval av projekt, som stöder utvecklings verksamhet lokalt och regi-onalt. Under året arrangerade Folkbildningsrådet en konferens kring flexibelt lärande samt genom-förde en utvärdering av samtliga projekt som genomförts 2009, 2010 och 2011. Utvärderingsrap-porten presenterades under 2012. Ny utvärdering av flexibelt lärande inom folkbildningen planeras. Syftet är att ta fram underlag för beslut om Folk-bildningsrådets riktade satsningar inom området. Rapport kommer i oktober 2013.

På uppdrag av Arbetsförmedlingen har Folk-bildningsrådet fördelat statsbidrag till studiemoti-


verande kurser inom folkhögskolorna. Målgrup-pen har varit arbetssökande ungdomar under 25 år som saknar slutbetyg från grund- eller gymna-sieskola. Deltagarna har rekryterats av Arbetsför-medlingen lokalt. Folkhögskolorna har genomfört 3 888 utbildningsplatser, vilket är en ökning jäm-fört med 2011. Rapporten Studiemotiverande folk-högskolekurs 2012 har sammanställts. Rapporten beskriver insatsens upplägg och genomförande, resultatet av deltagaruppföljningen, måluppfyl-

lelse och utvecklingsområden.Folkbildningsrådet har lämnat 200 000 kronor

i bidrag till Sveriges förenade studentkårer (SFS) för att de inom ramen för sin verksamhet SFS Vux ska stödja folkhögskolestuderandes möjlighe-ter till inflytande i sin studiesituation.

Såväl fördelningen av folkbildningsanslaget som projektmedel och bidrag för Studiemotive-rande folkhögskolekurs redovisas per bidragsmot-tagare i bilaga.

Folkbildningsanslagets utveckling 2010–2012

År Anslag(mkr)

Pris- o löneomräkning (%)

Anslagsförändring (%)

Kpi-förändringar (%)

2010 3 260 3,5 -0,5 2,32011 3 274 0,5 0,0 2,02012 3 306 1,0 0,0 0,1

Not: I anslaget inkluderas inte bidraget till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève då det inte fördelas av Folkbildningsrådet.

Anslagsutvecklingen

Fördelning av anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen (tkr)

2012 2011 2010

Studieförbund 1 659 789 1 643 936 1 636 982Allmänt statsbidrag 1 560 994 1 447 852 1 442 812Förstärkningsbidrag (1) 98 795 196 084 194 170

Folkhögskolor 1 607 506 1 592 355 1 585 620Allmänt statsbidrag 1 433 809 1 418 734 1 410 042Förstärkningsbidrag (1) 163 537 162 261 162 953Folkhögskolornas informationstjänst (2) 7 300 7 300 7 270Folkbildning – Learning for Active Citizenship (2) 1 000 1 000Studeranderättsliga frågor (2) 1 000 1 000 2 500Folkbildningsnätets specifika fhsk-drift (2) 920 920 915Fortbildning för folkhögskolornas personal 940 940 940

Studerandeorganisationer inom folkhögskolan (3) 200 200Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag 25 200 25 200 24 200Flexibelt lärande (4) 8 500 8 500 8 432Folkbildningsnätet 4 430 4 430 4 385Summa fördelat statsbidrag, anslag 14:1 ap.1 3 305 625 3 274 421 3 259 619Föreningen nordisk folkhögskola i Genéve (anslag 14:1 ap.3) (5) 396 396 394

Summa bidrag till folkbildningen (14:1) 3 306 021 3 274 817 3 260 013

(1) Medel för insatser för deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i svenska språket.(2) Medlemsuppdrag som genomförs av Folkbildningsrådet på uppdrag av RIO och SKL.(3) Fördelade till SFS.(4) Varav ca 4 000 tkr fördelas i form av regionala och lokala projektmedel till folkhögskolor och studieförbund.(5) Fördelas inte av Folkbildningsrådet.Fördelningen till varje studieförbund och folkhögskola framgår av bilagor på sidorna 52–55.


Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbeteFolkbildningsrådet ska i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens insatser. Vidare ska Folkbild-ningsrådet med utgångspunkt i folkbildningspro-positionens krav på ett förstärkt kvalitetsarbete utveckla och förankra utgångspunkter för ett sådant arbete samt stödja och stimulera arbetet. Folkbildningsrådet har under 2012 fortsatt arbetet med kvalitetsfrågor i enlighet med den Plan för folkbildningens kvalitetsarbete 2011–2014.

Verksamhetsredovisning – studieförbund1

Fler studietimmar – men färre deltagare och arrangemang i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhetDe tio studieförbunden arrangerade 276 600 stu-diecirklar med 1,8 miljoner grupprapporterade deltagare, fördelat på 57 procent kvinnor och 43 procent män. 11,6 miljoner studietimmar rappor-terades.

Antal genomförda studiecirklar var 4 000 färre än föregående år, medan antalet deltagare minskade med 44 000. Studietimmar ökade med 506 000 motsvarande 5 procent. Deltagarsnittet har minskat från 6,4 till 6,3 deltagare per cirkel. Antal studietimmar per cirkel ökar till 41,9 jäm-fört med 39,6 föregående år. Jämfört med 2010 pågår cirklar i snitt fyra studietimmar längre.

1 Studieförbundens rapporterar både unika deltagare och studerandegrupp. Från och med år 2008 rapporteras enskilda deltagares personnummer, vilket ger underlag till fördjupad kunskap om deltagare i verksamheten. I gruppredovisningen har variabler för målgruppsbidrag tillkommit för att redovisa antalet deltagare med funktionsnedsättning och invandrade med brister i svenska språket som genom förstärkta insatser beretts möjlighet att delta i verksamheten.

Nära 60 000 arrangemang genomfördes i Annan folkbildningsverksamhet2 med 709 000 deltagare, fördelade på 66 procent kvinnor och 34 procent män. Antal arrangemang minskade med 2 procent, deltagare med 1 procent och antalet stu-dietimmar med 1 procent.

Kulturprogram fortsätter att ökaNära 341 000 Kulturprogram genomfördes med nästan 18 miljoner besökare/deltagare, fördelade på 57 procent kvinnor och 43 procent män. Fler Kulturprogram och deltagare rapporterades än före gående år. Antalet Kulturprogram ökade med 3 procent.

Nära en miljon unika deltagareMed studieförbundens deltagarregister som under-lag motsvarar deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet 926 815 unika personer3

fördelat på 663 691 personer i Studiecirkel och 380 474 personer i Annan folkbildningsverksam-het. 11 procent eller runt 117 300 personer har del-tagit i båda verksamhetsformerna. Jämfört med 2011 minskar unika deltagare med 3 procent.

I Studiecirkel utgör kvinnor 63 procent av del-tagarna, män 37 procent, vilket i jämförelse med gruppstatistiken betyder att män som regel del-tar i ett större antal cirklar än kvinnor. Andelen utlandsfödda utgör 15 procent av cirkeldeltagarna, vilket är 1 procentenhet högre än föregående år. I Annan folkbildningsverksamhet utgör kvinnor 67 och män 33 procent och utrikes födda 10 pro-cent.

2 Annan folkbildningsverksamhet är den friare verksam-hetsform som bland annat används för att utveckla ny verk-samhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på. Del-tagare kan vara yngre än de 13 år som är gränsen för delta-gande i cirkel. Antal deltagare, sammankomster och studie-timmar kan även vara färre än i cirkel.3 SCB sammanställer uppgiften om unika deltagare utifrån de deltagare som rapporterats med fullständigt personnum-mer genom att matchning görs mot register över rikets total-befolkning (RTB).


Förstärkta insatser i studiecirkelverksamhet4

Bidrag utgår till förstärkta insatser för delta-gare med funktionsnedsättning och utrikes födda

4 Rapporteringen av utrikes födda deltagare och personer med funktionsnedsättning sker i form av en gruppredovis-ning, där mer än hälften av cirkelns deltagare ska tillhöra gruppen. Från 2008 rapporteras dessutom antalet deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i svenska språket, för vilka förstärkta insatser möjliggjort del-tagandet.

med brister i svenska språket. Studieförbunden grupprapporterar totalt 141 600 deltagare med funktions nedsättning, vilket är 5 500 färre än föregående år. Deltagare med funktionsnedsätt-ning för vilka för stärkta insatser gjorts rapporte-ras till 105 200, vilket är ca 3 500 färre än 2011. Av dessa ingick 97 800 även i grupprapporte-ringen, vilket betyder att 26 procent av deltagare med funktionsnedsättning deltagit i cirklar där funktionsnedsatta inte utgjort majoritet. Utlands-födda deltagare beräknas i grupprappor teringen

Tabell 1. De tio studieförbundens samlade verksamhet

Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar100% 43% 57%

2012 276 600 1 747 100 758 300 988 800 11 596 500Förändring mot senaste år -1% -2% -3% -2% 5%2011 280 400 1 791 000 778 100 1 012 900 11 090 2002010 279 100 1 809 300 783 000 1 026 300 10 601 000

Annan folkbildningsverksamhet Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar100% 34% 66%

2012 59 600 707 800 241 900 465 900 1 542 600Förändring mot senaste år -2% -3% -2% -3% -1%2011 61 000 727 100 247 300 479 800 1 555 7002010 62 000 731 900 254 100 477 800 1 546 600

Kulturprogram Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Medverkande100% 43% 57%

2012 340 900 17 985 100 7 821 400 10 163 700 1 270 500Förändring mot senaste år 3% 4% 4% 4% 2%2011 331 800 17 248 700 7 510 600 9 738 200 1 244 9002010 314 600 16 466 200 7 068 700 9 397 500 1 237 200

Not. Tal är avrundade till närmsta hundratal och procentandelar anges med en eller ingen decimal.

Tabell 2. Unika deltagare tre senaste åren

StudiecirkelÅr Deltagare Kvinnor Män Utlandsfödd Inrikesfödd

2012 663 691 63% 37% 15% 85%2011 683 173 63% 37% 14% 86%2010 701 044 63% 37% 14% 86%

Annan folkbildningsverksamhetÅr Deltagare Kvinnor Män Utlandsfödd Inrikesfödd

2012 380 474 67% 33% 10% 90%2011 391 642 68% 32% 10% 90%2010 388 388 67% 33% 9% 91%

Källa: Studieförbundens deltagarregister (Deltagartabell 4)


utgöra 282 300 deltagare. Utrikes födda deltagare som har fått särskilt stöd för att minska språkliga hinder utgjorde 218 100. En förskjutning har skett mot föregående år då ca 10 000 färre deltagare i målgruppen urikes födda rapporteras få förstärkta insatser för funktions nedsättning och 26 600 fler få stöd för brister i svenska språket.

Av deltagarna i Studiecirkel rapporterades 24,5 procent som deltagare i målgrupperna, varav 16,2 procent som utlandsfödda. Av studieförbun-dens deltagarrapportering framgår att 15 procent av de unika deltagarna i Studiecirkel är födda utomlands. Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde 8,1 procent av gruppredovisade deltagare och arbetslösa 0,2 procent. Målgruppsrapporte-rade deltagare har ökat med 1 procentenhet sedan 2010.

Verksamheten med arbetslösa genomförs i högre grad i andra typer av arrangemang än statsbidrags berättigad folkbildningsverksamhet.

I folkbildnings- och uppdragsverksamhet sam-mantaget rapporterade studieförbunden arrange-mang med 10 600 arbetslösa deltagare varav kvin-nor utgjorde 52 och män 48 procent. Rapporte-ringen av uppdragsverksamhet är frivillig.

Estetiska ämnesinriktningar fortsätter att dominera5

Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media är fortsatt dominerande, med sina 61 pro-cent av studietimmar i cirkel. De tio största under-

5 Ämneskategorierna är en anpassning till svensk utbild-ningsnomenklatur, (SUN) avsedd att göra studieför bundens verksamhet jämförbar med ämnesstudier i annan studie-verksamhet. Denna ämnesindelning tillämpas med verksam-hetsår 2004 som startår. Huvudämnet Humaniora, språk och konst där merparten av cirklar återfinns har för att bättre spegla studieförbundens verksamhet delats upp i estetisk inriktning (Konst, musik och media) och humaniora i övrigt (Humaniora – språk, historia, livsåskådning).

Tabell 3. Gruppredovisade deltagare och deltagare med förstärkta insatser i Studiecirkel

Deltagare Kvinnor Män

Förstärkta insatserför deltagare med

funktionsnedsättning

Utlandsföddamed brister i

svenska språket

2012 1 747 100 988 800 758 300 105 200 231 600Varav grupp

Arbetslösa 3 300 2 000 1 300 50 140Deltagare m funktionsnedsättning 141 600 95 400 46 300 97 800 3 900Utlandsfödda 282 300 146 300 136 000 1 600 218 100

Tabell 4, Studiecirkelverksamhet per deltagargrupp

Cirklar Deltagare Andel av deltagare (%)

Män Kvinnor Studietimmar

2012 276 600 1 747 100 100 758 300 988 800 11 596 500varav arbetslösa 500 3 300 0,2 1 300 2 000 21 300

funktionsnedsättning 19 500 141 600 8,1 46 300 95 400 548 700utlandsfödda 50 200 282 300 16,2 136 000 146 300 2 641 600

2011 280 400 1 791 000 100 778 100 1 012 900 11 090 200varav arbetslösa 600 4 100 0,2 1 600 2 500 24 600


2010 279 100 1 809 300 100 783 000 1 026 300 10 601 000varav arbetslösa 700 4 300 0,2 1 600 2 700 28 000



ämnena mätt i studietimmar är Improvisatorisk musik (rock, jazz etc.), Sång och musik i grupp, Musik (för scenframställning), Teater och dra-matik (för scenfram ställning), Annan utbildning i religion, Historia, Körsång, Matlagning, Sam-hälls och beteende vetenskap och Övrigt konst-hantverk.

Motsvarande 33 procent av totala deltagar-antalet, 573 000 deltagare rapporteras i Musik, teater- och dansverksamheten. Improvisatorisk musik är det enskilda underämne som samlar flest deltagare, 183 000. Med nära 2,8 miljoner studie-timmar är det också det enskilt största ämnet och samlar 22 procent av de totala cirkeltimmarna. Improvisatorisk musik avviker i könsfördelning från studiecirklar i övrigt – 90 procent av delta-garna var män och 10 procent kvinnor. En mot-svarande kvinnodominans återfinns i konsthant-verksämnen och balett, där tio ämnen med störst

kvinnodominans svarar för 6 procent av studie-timmarna liksom förra året. Andra mansdomine-rade ämnen är t.ex. Träslöjd, Medieproduktion, Skogsbruk och Fiske och vattenbruk. Ämnen där kvinnor utgör mer än 90 procent av deltagarna är t.ex. Knyppling, Porslinsmålning, Vävning, Konstsömnad, Hår och skönhetsvård, Övrig tex-tilslöjd, Balett, klassisk dans och Klädsömnad – klädvård.

De fem ämnen som procentuellt ökat mest från föregående år är Musik för scenframställning (48), Övriga danser (21), Teater och dramatik för scenframställning (19), Film, radio och TVpro-duktion (13) och Film och fototeknik (11).

Många pensionärer och ungdomarFolkbildningsverksamheten utgör en viktig verk-samhet för landets pensionärer och ungdomar. Sammantaget utgör deltagare över 65 år 31 pro-

Tabell 5. Studiecirklarnas ämnesinriktning, studietimmar och andel per huvudämne

2012 2011 2010

ÄmneStudie-timmar Andel

Studie-timmar Andel

Studie- timmar Andel

Konst, musik och media 7 071 300 61,0 6 738 400 60,8 6 485 800 61,2varav Bild- och formkonst 404 300 3,5 396 500 3,6 389 000 3,7

Musik, dans och dramatik 5 274 100 45,5 4 968 200 44,8 4 758 200 44,9Medieproduktion (grafisk formgivning) 313 900 2,7 285 600 2,6 258 100 2,4Formgivning 16 000 0,1 14 000 0,1 16 900 0,2Konsthantverk 1 063 000 9,2 1 074 100 9,7 1 063 600 10,0

Humaniora (språk, historia…) 1 703 600 14,6 1 635 300 14,7 1 511 200 14,3varav Religion 316 800 2,7 317 200 2,9 277 500 2,6

Främmande språk 538 400 4,6 538 300 4,9 521 000 4,9Svenska och litteraturkunskap (även hemspråk) 444 300 3,8 407 400 3,7 371 700 3,5Historia och arkeologi 293 500 2,5 271 000 2,4 242 700 2,3Livsåskådning, filosofi, logik och etik 110 600 1,0 101 400 0,9 98 300 0,9

Samhälls- och beteendevetenskap 680 800 5,9 659 300 5,9 640 100 6,0Personliga tjänster 520 100 4,5 462 900 4,2 439 100 4,1Lantbruk, trädgård, skog och fiske 381 200 3,3 383 600 3,5 375 600 3,5Data 248 000 2,1 243 600 2,2 253 300 2,4Hälso- och sjukvård 139 200 1,2 157 300 1,4 147 400 1,4Socialt arbete och omsorg 131 700 1,1 125 400 1,1 129 100 1,2Företagsekonomi, handel och administration 169 900 1,5 161 300 1,5 139 000 1,3Teknik och teknisk industri 104 300 0,9 98 800 0,9 95 400 0,9Pedagogik och cirkelledarutbildning 67 600 0,6 80 800 0,7 75 800 0,7Övriga 378 700 3,3 343 400 3,1 309 100 2,9

Summa 11 596 400 100,0 11 090 100 100,0 10 600 900 100,0


cent mot 19 procent av befolkningen. Ungdomar 14 år eller yngre utgör 9 procent av deltagarna totalt. Ungdomar i åldern upp till 19 år utgjorde 16 procent av deltagarna. De flesta återfinns i verksamhetsformen Annan folkbildningsverksam-het. Där utgjorde gruppen 14 år eller yngre 21 pro-cent. Åldersspannet 20–64 är lägre representerat än sin andel av befolkningen.

Kvinnor i klar ledningLikt tidigare år är andelen kvinnor dominerande – 63 procent i Studiecirkel, 67 procent i Annan folk bildningsverksamhet. Nytt för året är att män utgör majoritet bland studiecirkeldeltagare i åldern 20–24 år. Den manliga dominansen återfinns i cirklar i Improvisatorisk musik, där män utgör 89 procent av deltagarna i åldrarna 13–24 år.

Deltagarnas utbildningsbakgrund6

Andelen deltagare med 3-årigt gymnasium eller kortare fullföljda utbildningar minskade med 1 procent enhet till 61 procent av deltagarna mot tidigare år. Deltagare med eftergymnasial utbild-ning utgjorde 39 procent.

Deltagare med förgymnasial utbildning minskar med 1 procentenhet för både deltagare och befolk-ningen i Utbildningsregistret totalt. Deltagare med högre utbildning återfinns i högre grad än sin andel av befolkningen i studieförbundens verk-samhet, vilket överensstämmer med vad tidigare deltagarunder sökningar har visat.

6 Tabell 8 baseras på uppgifter där deltagares och motsva-rande befolknings utbildningsbakgrund är känd. Unika del-tagare har stämts av mot SCB:s Utbildningsregister för att hämta uppgift om högsta fullföljda utbildning. Populationen i registret består av i Sverige folkbokförda personer 16 år och äldre.

Tabell 6. Unika deltagares ålder i jämförelse med befolkning

Totalt –14 15–19 20–24 25–44 45–64 65–

Deltagare i Cirkel 663 700 16 300 45 200 41 900 148 400 173 100 238 900andel % 100 3 7 6 22 26 36

Deltagare i Annanfolkbildningsverksamhet 380 500 81 400 25 400 17 600 73 700 93 300 88 900andel % 100 21 7 5 19 25 23

Deltagare i Cirkel och Annan folkbildningsverksamhet, totalt 1 044 200 97 800 70 600 59 500 222 100 266 400 327 800andel % 100 9 7 6 21 26 31

Total befolkning 9 546 400 1 592 900 563 400 666 000 2 455 400 2 427 000 1 841 800andel % 100 17 6 7 26 25 19

Not. Som cirkeldeltagare räknas endast personer 13 år och äldre. Värden avrundade till hundratal.Källa: SCB Sveriges befolkning efter ålder och kön 1 november 2012 och Studieförbundens deltagarrapportering.

Tabell 7. Unika deltagare i procentuell fördelning utifrån ålder och kön

Kön –14 15–19 20–24 25–44 45–64 65– (%)

StudiecirkelMän 34 44 51 43 34 32 37Kvinnor 66 56 49 57 66 68 63

100 100 100 100 100 100 100

Annan folkbildningsverksamhetMän 31 39 40 34 31 33 33Kvinnor 69 61 60 66 69 67 67

100 100 100 100 100 100 100


Föreläsningar och musikprogram ökarStudieförbunden bedrev en omfattande kul-turverksamhet, dels i form av Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet där deltagarna själva var utövarna – dels som arrangör av Kul-turprogram. Kulturprogramsverksamheten ökade med 3 procent mätt i antal program, vilket mot-svarar en ökning med 9 100 program. Nära 18 miljoner deltagare fick ta del av 340 900 arrang-emang.

Föreläsningsverksamheten som utgjorde 38 pro-cent i antal program och Sång och musik 36 pro-cent är de kulturverksamhetsformer som totalt dominerar. Båda ökar jämfört med närmast före-gående år, föreläs ningar mest. Sång och musik samlar med 45 procent flest deltagare.

Historia, Annan utbildning i religion, Samhälls och beteendevetenskap, Livsåskådning, filosofi, logik och etik och Husdjurs/hundskötsel är de fem vanligaste föreläsningsämnena.

Tabell 8. Unika deltagares utbildningsbakgrund

Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet

Befolkning i utbildningsregistret

Utbildningsnivå Andel (%) Unika deltagare Andel (%) Antal

Förgymnasial utbildning (inkluderar folkskola och grundskola) 21% 167 564 24% 1 862 355Gymnasial utbildning högst 2-årig 22% 177 904 23% 1 756 019Gymnasial utbildning 3 år 18% 139 309 21% 1 592 439Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år 15% 119 926 13% 1 000 336Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre 24% 186 702 19% 1 426 598

Andel/Summa av funna i Utbildningsregistret 100% 791 405 100% 7 637 747

Ej träff UREG 2012-01-01 0,3% 2 924 0%Uppgift saknas 14% 132 486 2% 157 825

Total Andel/Summa 100% 926 815 100% 7 795 572

Not. Av de 132 486 personer som saknade uppgift i utbildningsregistret (UREG 2012-01-01) så var 120 067 personer 15 år eller yngre år 2011 och hade således ännu inte avslutat någon utbildning år 2011.

Tabell 9. Kulturprogram

Antal program 2012Förändring Antal Andel (%) Antal med-senaste år 2012 2011 2010 deltagare Kvinnor Män verkande

Föreläsning 8 600 129 200 120 600 113 000 4 259 100 56 44 197 700Sång/musik 4 400 123 500 119 100 110 700 8 108 500 57 43 705 400Dramatisk framställning -800 17 900 18 700 17 100 1 317 800 55 45 134 500Film/foto/bild -1 000 16 600 17 600 16 500 676 600 54 46 26 000Dans 700 9 700 9 000 7 800 786 900 58 42 97 900Utställningar 1 200 15 300 14 100 14 100 1 754 500 58 42 40 800Litteratur -1 000 4 800 5 800 5 500 92 000 61 39 7 200Konst/konsthantverk -200 6 400 6 600 6 300 235 600 65 35 12 300Tvärkulturellt -2 800 17 500 20 300 23 600 754 200 53 47 48 600

Totalt 9 100 340 900 331 800 314 600 17 985 200 57 43 1 270 400


Verksamhetsredovisning – folkhögskolor

Folkbildning och uppdragsutbildningDen folkhögskoleverksamhet som Folkbildnings-rådet fördelar statsbidrag till benämns i samman-ställningen folkbildning. Hit hör den behörighets-givande Allmänna kursen, med ett dominerande inslag av kärnämnen, och den Särskilda kur-sen, som utmärker sig genom ett stort inslag av ämnesprofil. I långkursverksamheten ingår också Påbyggnadsutbildningar, bedrivna av två folkhög-skolor. Korta kurser särredovisas liksom Öppen folkbildningsverksamhet, den försöksverksam-het i friare form som bland annat syftar till att nå grupper som annars inte skulle komma i kontakt med folkhögskolekurser.

Kulturprogram utgör den utåtriktade kulturpro-gramsverksamhet folkhögskolorna genomför för allmänheten. En mycket omfattande kulturverk-samhet, som inte presenteras i denna redovisning, bedrivs internt i folkhögskolorna av och för stude-rande.

Uppdragsutbildning kan till form och inne-håll vara snarlik folkbildningsverksamheten, men finansieras av uppdragsgivare. Utbildningarna delas in i Individuella gymnasieprogram, Kurser beställda av Arbetsförmedlingen lokalt, Kurser

beställda av kommuner, Övriga uppdragsutbild-ningar och Studiemotiverande folkhögskolekurs, uppdrag från Arbetsförmedlingen centralt.

Verksamhetens omfattning uttrycks i deltagar-veckor, som är en produkt av antal deltagare och kursernas längd.

Långa kurser ökar sin andel av deltagarveckorMätt i deltagarveckor svarade de långa kurserna för 93 procent av den statsbidragsberättigade kurs verksamheten och de Korta kurserna för ca 7 procent. Den Allmänna kursen utgjorde 41 pro-cent av folkbildningsverksamheten 2012, Sär-skilda kurser 51 procent.

Antal deltagare i de långa (Allmänna och Sär-skilda) kurserna förblev mer eller mindre oföränd-rat mot föregående år. I de Korta kurserna mins-kade dock antal deltagare med hela 10 procent (se Diagram 2).

Antal deltagare i de långa kurserna var i snitt 27 700 per termin, vilket motsvarar ca 60 fler del-tagare än föregående år. Allmänna kursen hade ca 11 250 deltagare per termin i genomsnitt, för-delat på 60 procent kvinnor och 40 procent män. Antalet deltagare minskade med 520 jämfört med föregående år. I Särskilda kurserna deltog 16 350 personer, en ökning med ca 580 deltagare. För-

0

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

10 000 000

Litteratur Konst/konst-hantverk

Film/ foto/bild

Tvär-kulturellt

Dans Utställ-ningar

Dramatisk framställn.

Före läsning Sång/ musik

Diagram 1. Deltagare i kulturprogram per kulturform


Tabell 10. Folkhögskolornas samlade verksamhet 2012

Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män2012 2011 2010 Vt 12 Ht 12 Vt 12 Ht 12 Vt 12 Ht 12

Allmän kurs 394 200 405 300 421 900 11 220 11 270 6 650 6 450 4 570 4 820Särskilda kurser 483 200 471 200 476 000 15 690 17 000 10 300 11 120 5 400 5 880Påbyggnadsutbildning 3 200 3 000 3 100 100 100 60 60 40 40Summa långa kurser 880 600 879 500 901 000 27 010 28 370 17 010 17 630 10 010 10 740Korta kurser 62 000 67 800 70 500 44 420 44 290 25 650 24 770 18 770 19 530Öppen folkbildning 3 100 3 300 3 600 7 900 6 420 3 980 3 290 3 920 3 140Kulturprogram 5 600 5 600 5 600 127 610 109 310 71 690 61 500 55 910 47 810

Summa folkbildning 951 300 956 200 980 700 206 940 188 390 118 330 107 190 88 610 81 220

Indiv. gy-program 6 000 6 900 6 900 160 170 80 80 80 90Kurser via LAN/Af 800 900 1 300 20 40 10 20 10 20Kurser via kommuner 32 800 24 100 28 400 870 1 030 500 660 370 380Övr uppdragsutbildningar 39 000 25 900 23 300 2 890 2 700 1 490 1 380 1 400 1320Studiemotiverande folkhög skolekurs 43 300 27 900 23 300 1 830 2 040 710 840 1 070 1150

Summa uppdragsutbildning 121 900 85 700 83 200 5 770 5 980 2 790 2 980 2 930 2 960

Totalt exkl kulturprogram 1 067 600 1 036 300 1 058 300 85 100 85 060 49 430 48 670 35 630 36 370Andel inom folkbildningsanslaget 89% 92% 92%Andel Uppdragsutbildning 11% 8% 8%

Not. Värden avrundade till hundratal för deltagarveckor, tiotal för deltagare. Folkbildning avser verksamhet som finansieras via folkbildningsanslag fördelat av Folkbildningsrådet. Övriga utbildningar kan mycket väl bedri-vas med folkbildningens metoder men skiljer sig från de förra i att de finansieras på annat sätt. Uppdragsverksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen inkluderas i Kurser via kommuner. Ett Kulturprogram motsvarar två deltagarveckor. Påbyggnadsutbildningen bedrivs av Mora folkhögskola och Geijerskolan.

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

Allmän kurs Särskilda kurser Korta kurser

Diagram 2. Deltagare (terminssnitt) i de största kurstyperna

Not. Deltagarveckorna har minskat i Korta kurser under perioden

n 2010 n 2011 n 2012


delningen var 66 procent kvinnor och 34 procent män i de Särskilda kurserna. Deltagarveckorna i den Allmänna kursen minskade med 11 100 (3 procent), och ökade med 12 000 (3 procent) i de Särskilda kurserna. Under 2011 och 2012 genom-förde folkhögskolorna 110 procent av det ingångs-värde om 100 procent för vilket man erhöll folk-bildningsanslag. I de Korta kurserna minskade antal deltagarveckor med 9 procent.

Ca 170 studerande deltog i genomsnitt per ter-min i folkhögskolans långa kurser i form av Indi-viduellt gymnasieprogram. Deltagarnas hemkom-muner betalade interkommunala ersättningar för skolornas undervisningskostnader.

Uppdragsutbildningarna svarade samman-lagt för ca 11 procent av folkhögskolornas totala verksam het mätt i deltagarveckor. Regeringens arbetsmarknadspolitiska satsning Studiemotive-rande folkhög skolekurs, som initierades 2010, utgör den största kurstypen inom uppdragsutbild-ningen, med 43 300 deltagarveckor. Nära 3 900 deltog i denna kurs under 2012.

Inom Övriga uppdragsutbildningar, vilka i regel avser kurser som genomförts på uppdrag av och finansierats via ersättningar från lands-ting, organisationer och föreningar, genomfördes 39 000 del tagarveckor – en ökning med 51 pro-cent. Här återfinns också Yrkeshögskoleutbild-ningar.

Folkhögskolorna arrangerade sammanlagt när-mare 2 800 Kulturprogram riktade till allmänhe-ten med totalt ca 240 000 deltagare, varav 44 pro-cent var män och 56 procent kvinnor.

Deltagare födda utomlandsUtrikes födda deltagare utgjorde 30 procent av deltagare i Allmän kurs under höstterminen. Nära var fjärde deltagare i Allmän kurs var född utom-lands med behov av särskilda pedagogiska insat-ser som stöd p.g.a. svårigheter i svenska språket.

I de Särskilda kurserna var andelen utrikes födda deltagare 8 procent, medan 4 procent var utrikes födda med behov av särskilda pedagogiska insatser som stöd p.g.a. svårigheter i svenska språ-ket.

Deltagare med funktionsnedsättningMånga folkhögskolor har utvecklat verksamhet anpassad till deltagare med specifik funktions-nedsättning. På andra skolor ingår deltagare med funktionsnedsättning i den allmänna verksamhe-ten (se Tabell 12).

I den Allmänna kursen hade 25 procent av del-tagarna någon form av funktionsnedsättning och 6 procent var dyslektiker. Sammantaget utgjorde deltagare med funktionsnedsättning, inklusive dyslexi, 31 procent av deltagarna i Allmän kurs under höstterminen. I Särskilda kurser hade 11 procent av deltagarna funk tionsnedsättning. Med dyslexi inräknat var andelen 13 procent.

Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde 16 procent av deltagarna totalt i de långa kurserna. Där utöver var 3 procent av deltagarna totalt dys-lektiker. I de korta kurserna utgjorde andelen del-tagare med funktionsnedsättning 11 procent av deltagarna under höstterminen. Antal deltagare med funktionsned sättning visar en stor kontinuitet över åren.

Tabell 11. Utrikes födda i långa kurser höstterminen

Allmän kurs Särskilda kurser TotaltHöstterminen 2012 2011 2010 2012 2011 2010 2012

Deltagare 11 270 11 825 12 022 16 998 16 095 15 833 28 268varav Utrikes födda 3 427 3 594 3 620 1 366 1 114 1 039 4 793

andel i % 30 30 30 8 7 7 17

Utrikes födda med brister i svenska språket 2 793 2 841 2 820 716 595 417 3 509andel i % 25 24 23 4 4 3 12


Kursinriktning i långa kurserDe mest framträdande kursinriktningarna i All-män kurs är Allmän, bred inriktning och Allmän inrikt ning, dominerad av basämnen (svenska, matematik, samhällskunskap och engelska). Denna kurstyp kan även ha inslag av mer profile-rade ämnen, då i mindre omfattning.

I de Särskilda kurserna är det estetiska ämnes-området dominerande med 40 procent av deltagar-veckorna, eller 22 procent av den totala långkurs-verksamheten. Till estetområdet räknas inrikt-

ningar som Bild, form och målarkonst, Musik, Scenisk konst (dans, film och teater) och Slöjd och konst hantverk. Störst deltagarantal som enskilt ämne har Musik med 2 150 deltagare under höst-terminen (se Tabell 14 på nästa sida).

Utbildningsbakgrund för deltagare i långa kurserI den Allmänna kursen med behörighetsinriktning i kärnämnen hade 87 procent av deltagarna kor-tare utbildningsbakgrund än 3årigt gymnasium,

Tabell 12. Deltagare med funktionsnedsättning i Långa och Korta kurser

Allmän kurs Särskilda kurserSumma

lång kurs Korta kurserHösttermin 2012 2011 2010 2012 2011 2010 2012 2012 2011 2010

Deltagare 11 270 11 825 12 022 16 998 16 095 15 833 28 268 44 291 48 983 48 362

– med funktionsnedsättning 2 780 2 824 2 819 1 882 1 864 1 825 4 662 4 955 5 923 5 665andel i % 25 24 23 11 12 12 16 11 12 12

– dyslektiker 686 728 809 256 331 336 942 23 15 27andel i % 6 6 7 2 2 2 3 0 0 0

Funktionsnedsättning totalt 3 466 3 552 3 628 2 138 2 195 2 161 5 604 4 978 5 938 5 692andel i % 31 30 30 13 14 14 19 11 12 12

Not. Gruppen utlandsfödda med brister i svenska språket räknas inte in i kategorin dyslektiker/språkliga funktionsnedsättningar.

Tabell 13. Deltagare med funktionsnedsättning i långa kurser

Allmän kurs Särskilda kurserSumma

lång kursHöstterminen 2012 2011 2010 2012 2011 2010 2012

Rörelsehinder 96 106 129 141 128 134 237Synskada 30 33 18 43 43 61 73Hörselskada 40 58 52 57 77 62 97Döv 158 121 119 6 7 7 164Dövblind 12 20 22 0 13 16 12Utvecklingsstörning 193 256 288 352 353 289 545Hjärnskadad i vuxen ålder 30 48 62 91 77 38 121Psykiskt funktionshinder 962 1 050 1 171 555 559 664 1 517Medicinskt funktionshinder 219 286 302 327 324 306 546Aspergers, DAMP m fl 1 040 846 656 310 283 248 1 350Dyslexi 686 728 809 256 331 336 942

Totalt 3 466 3 552 3 628 2 138 2 195 2 161 5 604


vilket motsvarar en ökning med 2 procentenheter från föregående år. 79 procent hade kortare utbild-ning än 2-årigt gymnasium (se Tabell 15).

Av de Särskilda kursernas deltagare har 74 pro-cent en utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre utbildning.

Av samtliga deltagare i långa kurser hade 50 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. Av dessa saknade 43 procent 2-årig gymnasieutbildning. 3-årigt gymnasium var med 38 procent den enskilt vanligaste utbildningsbak-grunden.

Tabell 14. Kursinriktningar i långa kurser – höstterminen

Deltagarveckor Antal deltagare 2012Höstterminen 2012 2011 2010 Totalt Kvinnor Män

Allmän, bred ämnesinriktning 142 520 137 040 134 930 8 810 5 010 3 800Allmän, dominerad av basämnen 33 430 38 440 43 080 2 010 1 190 820Musik 33 540 33 520 32 180 2 150 990 1 160Bild, form och målarkonst 25 260 24 210 24 630 1 650 1 230 420Religion och livsåskådningsfrågor 18 340 18 730 20 100 1 610 1 000 610Fritidsledarutbildning 14 900 15 260 15 580 840 390 450Scenisk konst (dans, film och teater) 14 610 13 550 13 580 830 500 330Informationsverksamhet & mediautbildning 12 180 12 430 12 690 730 420 310Friskvård 9 810 10 870 11 010 740 570 170Slöjd och konsthantverk 10 960 10 440 12 330 760 620 140Annan ledarutbildning inkl organisation 8 880 8 270 8 320 900 590 310Språk Övrigt 8 500 8 140 8 150 650 500 150Beteendekunskap, humaniora Övrigt 7 480 7 200 6 610 600 490 110Övrigt 7 180 7 170 6 610 640 410 230Svenska 6 110 7 020 7 140 520 420 100Medicin, hälsa och sjukvård Övrigt 6 760 5 680 5 750 480 340 140Internationella frågor, övrigt 4 690 5 080 5 670 400 280 120Estetiska ämnen Övrigt 5 890 5 060 6 500 380 260 120Samhällsvetenskap Övrigt 4 630 4 770 4 980 510 380 130Samhällsfrågor, allmänt 4 110 4 110 3 940 420 300 120Summa Övriga ämnen (< 4 000 dv) 32 070 30 910 30 690 2 740 1 740 1000

Totalt 411 850 407 900 414 470 28 370 17 630 10 740

Not. Värden avrundade till tiotal.

Tabell 15. Utbildningsbakgrund i långa kurser, terminssnitt 2012 samt procent av deltagare

Kurstyp Deltagare Kvinnor Män Ejgr Mgr Ejgy M2gy M3gy Mhö Totalt

Allmän kurs 11 247 6 552 4 695 17 18 44 8 11 2 100Särskilda kurser 16 346 10 706 5 640 5 5 9 7 56 18 100Påbyggnadsutbildning 101 58 43 3 3 11 6 65 12 100

Summa 27 694 17 316 10 378 10 10 23 7 38 12 100

Not. Ejgr Ej grundskolekompetens Mgr Grundskolekompetens Ejgy Grundskolekompetens samt påbörjad/avbruten ej fullgjord gymnasieutbildning M2gy Allmän behörighet genom fullgjord 2-årig gymnasieutbildning (det vill säga motsvarande det gamla linjegymnasiet eller motsvarande

inom folkhögskola/komvux) M3gy Grundläggande behörighet genom fullgjord 3-årig gymnasieutbildning (eller motsvarande inom folkhögskola/komvux) Mhö Högre utbildning


ÅldersfördelningDeltagare under 25 år ökar till 59 procent av del-tagarna i de Allmänna kurserna, det vill säga med 3 procentenheter från tidigare år. I de Särskilda kurserna utgör deltagare yngre än 25 år 47 procent (se Tabell 16).

Yrkesutbildning i folkhögskolanFolkhögskolorna har fått en allt tydligare roll i förhållande till arbetsmarknaden. Folkhögsko-lorna genomför yrkesutbildningar inom ramen för de ordinarie kurserna (se Tabell 17). Ett min-dre antal av dessa genom förs på den gymnasiala

Tabell 16. Andel deltagare i procent i långa folkhögskolekurser per kurstyp och ålder (höstterminen)

–18 18–24 25–29 30–45 46–60 60+ Totalt

2012Allmän kurs 0 59 14 19 5 3 100Särskilda kurser 1 46 13 18 11 11 100Påbyggnadsutbildning 0 57 6 14 19 4 100Antal deltagare per åldersgrupp 235 14 457 3 857 5 307 2 395 2 118 28 369



Tabell 17. Eftergymnasial yrkesutbildning – deltagarveckor helår och deltagare terminssnitt

2012 Typ av kursinriktning Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män

minst två år Beteendekunskap, humaniora 31 264 800 416 384Estetiska ämnen 8 668 226 145 81Matematik, naturvetenskap 162 5 2 3Medicin, hälsa och sjukvård 2 847 73 60 13Samhällsvetenskap 7 056 182 100 82Språk 8 319 209 188 21Övriga ämnen 697 18 17 1

Summa 59 013 1 513 928 585

kortare än två år Beteendekunskap, humaniora 10 129 304 201 103Estetiska ämnen 9 228 240 154 86Matematik, naturvetenskap 400 10 7 3Medicin, hälsa och sjukvård 6 986 197 153 44Samhällsvetenskap 11 765 325 208 117Språk 1 153 45 29 16Teknik 1 110 30 15 15Övriga ämnen 2 667 70 33 37

Summa 43 438 1 221 800 421

Totalt 102 451 2 734 1 728 1 006


nivån, t.ex. Personlig assistent och Turistguide. De flesta yrkesutbild ningarna är eftergymnasiala i fråga om inträdeskrav och innehåll.

Bland de längre yrkesutbildningarna är Fritids-ledarutbildning, Språk, Informationsverksamhet & media utbildning, Scenisk konst (dans, film och teater) och Beteendekunskap de fem som samlar flest deltagare och deltagarveckor.

Av yrkesutbildningar kortare än två år är inrikt-ningar med flest deltagare och deltagarveckor Informationsverksamhet & mediautbildning, Friskvård, Annan ledarutbildning inkl organisa-tion, Fritidsledarutbildning och Bild, form och målarkonst.

På den eftergymnasiala nivån studerar i genom-snitt drygt 2 700 deltagare per termin.

Några folkhögskolor har bedrivit utbildningar inom Yrkeshögskolans ram.

Uppföljning

Folkbildningsrådet ska följa upp studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet i förhållande till statens syften och prioriterade verksamhetsområ-den för statsbidraget samt utifrån de villkor som Folkbildningsrådet beslutat för att statsbidrag ska utgå till verksamheten.

En uppföljning av studieförbundens och folk-högskolornas årsredovisningar har gjorts i syfte att följa upp att årsredovisningarna innehåller det som anges i statsbidragsvillkoren avseende sta-tistik över den samlade verksamheten och ekono-misk redovisning. Uppföljningen visar att samt-liga årsredovisningar har en tydlig ekonomisk redovisning. Några folkhögskolor har behövt kom-plettera den statistiska verksamhetsredovisningen. Folkbildningsrådet har sedan 2010 enligt avtal med SPSM följt upp att folkhögskolornas årsre-dovisningar innehåller de uppgifter som är villko-rade för förstärkningsbidraget.

Risk- och väsentlighetsanalys samt utveckling av internkontroll i studieförbund och folkhög-skolaI november 2011 fastställde Folkbildningsrådets styrelse statsbidragsvillkor för år 2012. I dessa förtydligades att studieförbund och folkhögsko-lor från och med 2012 skulle pröva former för hur verksamheten kan bedömas utifrån en risk- och väsentlighetsanalys. Redovisning av arbetet görs i årsredovisning 2012. Studieförbund och folkhög-skolor ska även fortsättningsvis arbeta med risk- och väsentlighetsanalyser för att förhindra att statsbidraget används på ett felaktigt sätt.

Redovisningen av risk- och väsentlighets-analysarbetet bygger på dokumentation från uppföljnings besöken som Folkbildningsrå-det gjorde 2012 på tio folkhögskolor, tio lokala studieförbundsavdel ningar och studieförbundens förbundskanslier. Vidare används som underlag dokumentation från de två arbetskonferenser, för studieförbund och folkhögskolor, som Folkbild-ningsrådet anordnade våren 2012 där risk- och väsentlighetsanalys och internkontroll behand-lades. Många studieförbund och folkhögskolor började strukturerat använda risk- och väsentlig-hetsanalys 2012 vilket minskar möjligheterna att urskilja tydliga resultat av arbetet redan första året.

Studieförbunden och folkhögskolorna använder sig av olika metoder. Hälften av studieförbunden använder sig av SWOTanalyser, inklusive COSOmodellen. Studieförbundens intresseorganisa-tion, Folkbildningsförbundet, har sammanställt ett arbetsdokument om risk- och väsentlighetsanalys i folkbildningsverksamheten, som studieförbunden använder.

Studieförbunden gör årligen en särskild gransk-ning av minst 5 procent av sin totala verksamhet. Granskningen innefattar intervjuer med delta-gare, cirkelledare och medarbetare, granskning av medlems och samarbetsorganisationer, Kul-turprogram, och deltagarlistor samt samman-ställning av avvikelser som sedan återrapporte-ras till verksamheten. Vidare följer man upp nya medlemsorganisa tioner och föreningar, liksom verksamhet som varierar mycket under kort tid.


Stöd för egna rimlig hetskontroller finns utveck-lade i det administrativa system, som merparten av studieförbunden använder. Vid inrapportering till SCB valideras data ytterligare. Avdelningar, som blivit granskade, erbjuds kompetensutveck-ling av sitt förbund inom områden där brister hit-tats. Avvikelser återkopplas även via Folkbild-ningsförbundets nationella etikgrupp med företrä-dare för studieförbunden. Resultaten från intern-kontrollen synliggörs på studieförbundens intranät och integreras i ledar, personal, samt förtroende-mannautbildningar.

Folkbildningsrådet konstaterar att studieförbun-den arbetar alltmer proaktivt med egna rimlighets-bedömningar inför inrapportering av uppgifter till SCB och Folkbildningsrådet. Detta har lett till att avvikelser i verksamheten upptäcks tidigare. Folk-bildningsrådet konstaterar att justeringar av inrap-porterad verksamhet inom studieförbuden stadigt minskat mellan åren 2004 och 2012.

Folkhögskolorna är alla lokala organisationer som i vissa fall har filialer på annan ort. Folkhög-skolornas främsta åtgärder inom internkontrol-len finns inom den ekonomiska uppföljningen/ granskningen. Enligt folkhögskolorna används liknande metoder för granskning under styrelse-möten, strategiska planeringar och vid andra for-mer av kvalitetssäkringar.

Folkhögskolorna rapporterar kontinuerligt upp-gifter om statsbidragsberättigad verksamhet till Folkbildningsrådet, SCB, CSN, SPSM, landsting/regioner, med flera. Före inrapportering görs en rimlighetsbedömning av uppgifterna som ska redovisas. Registrerade uppgifter valideras redan vid inmatning i det administrativa system som används, och kontrolleras av SCB innan uppgif-terna når Folkbildningsrådet. Folkhögskolornas omfattande verksamhetsrapportering utgör ett viktigt underlag i Folkbildningsrådets uppföljning av att statsbidraget används på ett korrekt sätt.

Folkbildningsrådet konstaterar att sedan 2011, då statsbidragsvillkoret om folkhögskolornas intern kontroll infördes, har folkhögskolorna arbetat mer strukturerat och systematiserat med internkontroll.

Särskilda rapporter till regeringenKvalitetsarbetet inom folkbildningen 2012Rapporten bygger dels på folkhögskolornas och studieförbundens svar på en enkät, dels på Folk-bildningsrådets uppföljningsbesök. I rapporten beskrivs hur bidragsmottagarna uppmärksam-mar statens syften med statsbidraget till folkbild-ningen, samt systematiken kring och resultaten av studieförbundens och folkhögskolornas kvalitets-arbete.

Studieomdöme, behörigheter och avbrott i folk-högskolan 2011–2012Uppgifter om i vilken grad deltagare vid folk-högskolor har avbrutit utbildningarna samt i vil-ken grad deltagarna erhåller studieomdömen och behörighetsintyg har sammanställts och presente-rats i rapporten Studieomdöme, behörigheter och avbrott i folkhögskolan 2011–2012. 47 procent av deltagarna i Allmän kurs – 5 579 av 11 825 erhöll omdömen.

Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2012Rapporten visar att kommunernas generella stöd till studieförbunden 2011 var 336 miljoner kronor. Till detta kommer riktade bidrag med 12,5 miljo-ner kronor. 17 kommuner gav 2011 inga bidrag till studieförbunden. År 1992 motsvarade kommunbi-draget 55 procent av statens bidrag till studieför-bunden. År 2011 var motsvarande andel 20 pro-cent.

Landstingens/regionernas bidrag till studieför-bunden inklusive stödet till länsbildningsförbun-den 2011 var 275 miljoner kronor. Till detta kom-mer riktade bidrag med ca 15 miljoner kronor. År 1992 mot svarade landstingsbidraget 27 procent av statens bidrag till studieförbunden. År 2011 var motsvarande andel 17 procent.

Landstingens/regionernas bidrag till rörelse-folkhögskolornas verksamhet var 152 miljoner kronor 2011 och bidraget till landstings-/region-folkhögskolorna var 410 miljoner kronor. Totala stödet till folkhögskolorna inklusive interkommu-nal ersättning var 650 miljoner kronor.


UppföljningsbesökFolkbildningsrådet har gjort lokala uppfölj-ningsbesök på tio folkhögskolor, tio lokala studieförbunds enheter och hos samtliga tio cen-trala studieförbundskanslier. Folkbildningsrådet har vid besöken följt upp arbetet med riskbedöm-ning/riskanalys och hur man tagit fram åtgärder som kan minimera eller eliminera dessa risker.

Uppföljningsbesöken vid studieförbunden visar att det finns ett växande engagemang att nå utri-kes födda personer som har problem med svenska språket. Besöken visar också att studieförbunden i hög grad satsar på utbildning för cirkelledare och personal.

Studieförbunden har börjat arbeta med risk- och väsentlighetsanalys och anser att det hör samman med kvalitetsarbete och internkontroll. Folkbild-ningsrådet konstaterade vid uppföljningsbesöken att studie förbunden har börjat dokumentera arbe-tet med risk- och väsentlighetsanalys.

Uppföljningsbesöken vid folkhögskolorna visar att samtliga uppfyller grundvillkoren i statsbidrags villkoren för 2012. Vidare upprät-tar samtliga folkhögskolor verksamhetsplan och andra styrdokument i enlighet med statsbidrags-villkoren. Egna verksamhetsmål som definieras i linje med statsbidrags villkoren följs alltid upp.

Samtliga folkhögskolor bedriver ett systema-tiskt kvalitetsarbete. Folkhögskolorna har påbörjat ett arbete med risk- och väsentlighetsanalys. Folk-bildningsrådet konstaterar att det arbetet behöver struktureras och dokumenteras.

De tio folkhögskolor som besöktes vänder sig i stor utsträckning till utrikes födda. De arbetar med integrationsfrågor men det är endast två av skolorna som tydligt definierat begreppet integra-tion och som har tydliga målsättningar för arbetet med integration.

Samtliga besökta folkhögskolor har någon form av studerandeinflytande och de studerande uppgav att de hade stora möjligheter att påverka studier-nas upplägg och skolgemensamma frågor.

Sammantaget visar uppföljningsbesöken att kopplingen till statens syften och prioriterade verksamhets områden för folkbildningsanslaget

märks allt mer i folkhögskolornas och studieför-bundens planerings- och uppföljningsarbete. För studieförbunden utgör förankringsarbetet mellan lokal och central nivå en viktig förutsättning för ett fungerande kvalitetsarbete, något som allt mer funnit sina former.

UppföljningarRapporten Folkhögskolornas ekonomi 2011 visar resultatet för folkhög skolornas totala verksamhet och för de fyra områdena Folkhögskoleverksam-het, Uppdrags och projektverksamhet, Konfe-rens- och övrig verksamhet samt Arbetsmark-nadsprojekt.

Folkhögskolornas totala omsättning uppgick 2011 till 3,7 miljarder kronor. Folkhögskolornas samlade resultat ökade mellan 2010 och 2011 med 7 miljoner kronor – från ett överskott på 25 mil-joner kronor till ett överskott på 32 miljoner kro-nor. Det är rörelsefolkhögskolorna som ökat sitt överskott mest främst beroende på att resultatet av arbetsmarknadsprojekt/SMF och av konferens- och övrig verksamhet förbättrats. För landstings-folkhögskolorna är det en försämring av resultatet främst beroende på ett ökat underskott i folkhög-skoleverksamheten.

Rapporten Studieförbundens ekonomi 2011 visar resultatet på lokal, regional, och förbundsnivå för all verksamhet och för den bidragsberättigade folkbildningsverksamheten. Dess utom redovisas på lokal nivå resultatet av annan verksamhet och lokalavdelningarnas samlade resultat.

Studieförbundens totala omsättning uppgick 2011 till 4,8 miljarder kronor. Studieförbundens samlade resultat är betydligt lägre 2011 än 2010, från ett överskott på 47,5 miljoner kronor till ett överskott på 7 miljoner kronor. Försämringen av resultatet är kopplat till folkbildningsverksamhe-ten.

Rapporten Söktryck i folkhögskolan höstterminen 2012 innehåller uppgifter om hur rekryteringen till folkhögskolornas verksamhet utvecklas. Till den Allmänna kursen sökte i medeltal 1,9 perso-


ner per planerad plats vilket är oförändrat jäm-fört med föregående år. Till de Särskilda kurserna sökte 2,4 per planerad plats vilket innebär en liten ökning jämfört med föregående år. 25 procent av skolorna uppger att antalet deltagare som är arbetslösa har ökat vilket innebär en fördubbling jämfört med föregående år. En majoritet av folk-högskolorna anger att söktrycket är oförändrat jämfört med föregående år.

Rapporten Lärartjänster i folkhögskolan kalen-derår 2012 har sammanställts med uppgifter om lärar täthet i mått av helårstjänster per 100 helårs-studerande och helårstjänster per 1 000 deltagar-veckor.

I den Allmänna kursen var antalet helårstjänster per 100 helårsstuderande 7,2 (7,5 år 2011). Därutö-ver finansierades 2,7 helårstjänster per 100 helårs-studerande med förstärkningsbidrag. Samman-lagt användes 2 431 helårtjänster jämfört med 2 361 verksamhetsåret 2011. I den Allmänna kursen användes 1 114 helårstjänster, varav 300 tjänster för förstärkta pedagogiska insatser i verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning och utri-kes födda med brister i svenska språket.

Rapporten Folkhögskolans pedagogiska personal 2012 har sammanställts med uppgifter insamlade av SCB på uppdrag av Folkbildningsrådet. Skolle-dare, lärare samt studie och yrkesvägledare med 40 procent tjänsteomfattning eller mer, som var tillsvidareanställda, visstidsanställda eller timan-ställda under minst en termin utgjorde underlag för inrapporteringen. I den behörighetsgivande Allmänna kursen har 76 procent lärarexamen för-delat på 29 procent folkhögskollärarexamen och 47 procent annan lärarexamen.

En kartläggning av Folkhögskolornas internat-verksamhet har påbörjats och avrapporteras i februari 2013.

Ett möte för studieförbundens rapporterings-ansvariga och två möten med studieförbundens ekonomi ansvariga har genomförts. För första gången har de tidigare fysiska kursdagarna för

folkhögskolans administrativa personal ersatts av att information och föreläsningar funnits till-gängliga på Folkbildningsrådets webbplats för alla intresserade.

Nationell utvärdering

Utgångspunkter och förutsättningar

Folkbildningsrådets arbete med nationella utvär-deringar utformas med utgångspunkt i en fem-årig strategi för perioden 2010–2014 som utgår från folkbildningspropositionens intentioner. De nationella utvärderingarna inriktas mot att under-söka i vilken utsträckning och på vilka sätt som folkbildnings verksamhet inriktas mot statens syften. Även folkbildningens förutsättningar att arbeta mot dessa samhällseffekter belyses.

Som stöd i det strategiska arbetet med de natio-nella utvärderingarna har Folkbildningsrådet inrättat en rådgivande expertgrupp som består av personer med forsknings- och utvärderingskompe-tens samt av representanter från medlemsorgani-sationerna. Ordförande är riksdagsledamot.

Pågående och avslutade insatser under 2012

Utvärdering av bidragsmodeller till studieför-bund och folkhögskolor2012 infördes nya fördelningsmodeller för stats-bidrag till studieförbunden respektive folkhög-skolorna. Båda fördelningsmodellerna utvärderas. Planeringen av utvärderingen startade under 2009. Utvärderingsarbetet påbörjades 2010 och pågår till 2014.

I juni 2012 presenterades den första av tre del-rapporter inom denna utvärdering. Denna hand-lade om planeringen och framtagandet av de nya bidragsmodellerna. Vid halvårsskiftet 2013 kom-mer del rapport 2, som behandlar implemente-ringen.


Utvärdering av folkhögskolornas relationer till huvudmännenUnder 2011 och 2012 genomfördes en nationell utvärdering av folkhögskolornas relationer till sina huvudmän. Den avrapporterades i december 2012.

Utvärderingar av studieförbundens kultur-programTre nationella utvärderingar av studieförbundens kulturprogram har startat under 2012. Den för-sta utvärderingen, som behandlar kulturprogram-mens betydelse för kommunerna, avrapporteras i juni 2013. Den andra – kulturprogrammens bety-delse för deltagarna – kommer i oktober 2013. Den tredje – kulturprogrammens betydelse för de medverkande avslutas 2014.

Kartläggning av folkhögskolans lärare En kartläggning av folkhögskolans lärare startade under hösten 2012. Syftet med kartläggningen är att ge en bild av vilka folkhögskolans lärare är, vilka kompetenser de har, samt av lärarnas och skolled ningarnas syn på lärarnas arbete och kom-petensbehov. Centrala villkor för lärarnas arbete ska belysas. Kartläggningen ska även visa på innebörden i lärarprofessionen – dvs. vilka upp-gifter som ingår i arbetet. Resultaten av kartlägg-ningen ska analyseras i relation till folkbildning-ens fyra syften. Den avrapporteras i juni 2013.

Kartläggning av studieförbundens cirkel-ledareEn kartläggning av studieförbundens cirkelledare startade under hösten 2012. Syftet är att ge en bild av vilka cirkelledarna är, vilka kompetenser de har, samt av cirkelledarnas och studieförbundens syn på cirkelledarnas uppdrag. Centrala villkor för cirkelledarnas uppdrag/arbete belyses. Resul-taten av kartläggningen analyseras i relation till folkbildningens fyra syften. Den avrapporteras i juni 2013.

Planerade och förberedande insatser

Studiecirkeldeltagare 2013Folkbildningsrådet utför med jämna mellanrum undersökningar bland studieförbundens cirkeldel-tagare. Fyra stycken har genomförts sedan 1994. Den senaste publicerades 2009. Under 2012 har planeringen av nästa undersökning påbörjats. Denna kommer att genomföras under 2013, bland 2012 års cirkeldeltagare och inriktas mot folkbild-ningens fyra syften.

Metautvärdering 2014I enlighet med strategin för nationella utvärde-ringar sammanfattas resultaten av 2010–2014 års utvärderingar i en metautvärdering som genom-förs 2014. Denna fungerar samtidigt som underlag för planeringen av nästa utvärderingscykel. Förbe-redelserna inför metautvärderingen har påbörjats under hösten 2012.

Resultatet av Folkbildnings rådets uppföljningsverksamhet och utvärderingsinsatser

Det finns i praktiken inga entydiga och allmänt tillämpade definitioner av vad som skiljer en ”utvärdering” från en ”uppföljning” eller ”kva-litetsarbete”. Därmed finns inte heller en absolut gräns som visar var uppföljning övergår till att bli utvärdering eller vilken skillnaden är mellan utvärdering och kvalitetsarbete. Den praktiska innebörd som ges de tre begreppen varierar mel-lan verksamheter, sammanhang och organisatio-ner/myndigheter.

Den lösning som Folkbildningsrådet valt inne-bär att de olika verksamheterna knyts samman. Arbetet inom kansliets enheter för verksamhets-uppföljning, bidragsfördelning respektive natio-nell utvärdering samplaneras i relevanta delar. Samtidigt som verksamhetsuppföljningar och nationella utvärderingar har delvis olika inrikt-ning utformas de så att de kompletterar varandra.


Sammantagna utgör de olika uppföljnings- och utvärderingsaktiviteterna en gedigen faktabas som används i Folkbildningsrådets arbete med att sprida information om, kontrollera och utveckla studieförbundens och folkhögskolornas verksam-heter.

Resultat av uppföljningsarbetet

Varje år genomförs ett antal olika uppföljningsak-tiviteter:• Insamling, analys och avrapportering av

statistik rörande studieförbundens och folk-högskolornas verksamheter och deltagare.

• Insamling, analys och avrapportering av statistik rörande studieförbundens och folk-högskolornas ekonomi.

• Uppföljning, analys och avrapportering av studieförbundens och folkhögskolornas kvalitets arbete.

• Uppföljning, analys och avrapportering av studieförbundens och folkhögskolornas försöks- och utvecklingsarbete.

• Uppföljning, analys och avrapportering av kom-munernas och landstingens bidrag till studieför-bund och folkhögskolor.

• Uppföljning, analys och avrapportering av studieförbundens och folkhögskolornas intern-kontroll.

• Uppföljningsbesök vid tio folkhögskolor, tio studieförbunds lokala enheter och samtliga tio förbundskanslier.

• Insamling, analys och avrapportering av statis-tik rörande studieomdömen, söktryck, studieav-brott, lärartjänster samt övrig pedagogisk perso-nal inom folkhögskolan.

Folkbildningsrådets uppföljningsinsatser innebär att studieförbundens och folkhögskolornas olika verksamheter följs kontinuerligt under året.

Varje år initierar Folkbildningsrådet, med utgångspunkt i uppföljningsdata, ett antal egna kontroller av studieförbundens och folkhögskolor-nas inrapporterade verksamhet.

Uppföljningsdata tjänar även som underlag för fördelning av statsbidraget och även för kommun och landstings-/regionbidrag. De statistiska upp-gifter som samlas in utgör dessutom ett centralt underlag i den samlade bedömningen av folkbild-ningens samhällseffekter som Folkbildningsrådet varje år redovisar till regeringen.

Uppföljningsdata används av studieförbund och folkhögskolor för planering och utveckling av de lokala verksamheterna. Uppföljningsdata publice-ras i skriftliga rapporter som finns tillgängliga på Folkbildningsrådets webbplats. Information om Folkbildningsrådets uppföljningsrapporter sprids till studieförbund och folkhögskolor genom Folk-högskole och Studieförbundsaktuellt, vid konfe-renser, seminarier och genom deltagande i med-lemsorganisationernas samlingar.

För att ytterligare uppmärksamma studieför-bund och folkhögskolor på det uppföljningsmate-rial som finns, för att skapa intresse och för att på så sätt säkra att studieförbund och folkhögskolor använder sig av materialet, genomförs regelbun-det informationsmöten och seminarier riktade till verksamma vid studie förbund och folkhögskolor. För studieförbunden genomförs särskilda träffar med ekonomiansvariga, rapporteringsansvariga och kvalitetsansvariga och för folkhögskolorna med kvalitetsansvariga och rapporteringsansva-riga.

Resultat av de nationella utvärderingarna

I Folkbildningsrådets nationella utvärderingar flyttas fokus från enskilda folkbildningsaktörer och -aktiviteter till folkbildningens mer generella roll och betydelse i samhället.

Syftena med statens bidrag till folkbildningen ställs i centrum. De nationella utvärderingarna under söker om den statsbidragfinansierade folk-bildningen bidrar till att demokratin stärks och utvecklas, om den ger människor möjlighet att påverka sin livssituation och skapar samhällsen-gagemang, om den bidrar till att utjämna utbild-ningsklyftor och höja samhällets bildnings- och


utbildningsnivå, samt om den bidrar till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Inom den vida ram som statens övergripande syften utgör, inriktas enskilda nationella utvär-deringar mot frågor av särskild relevans för folk-bildningen. Under 2000-talet har särskild upp-märksamhet ägnats åt användningen av informa-tionsteknik inom folkbildningen, folkbildningens betydelse för lokal utveckling, folkbildningens deltagare samt folkbildningen i ett mångkultu-rellt perspektiv. Även studieförbundens och folk-högskolornas betydelse som resurs för det civila samhällets organisationer har uppmärksammats. Utvärderingarna bidrar därmed till att det inom studieförbund och folkhög skolor skapas uppmärk-samhet och diskussion kring dessa frågor.

Utvärderingarna vilar i varierande utsträckning på data från Folkbildningsrådets uppföljningar och påverkar därigenom framför allt delar av den statistiska datainsamlingen. De nationella utvär-deringarna tjänar i sin tur som utgångspunkt för den samlade analys av folkbildningens samhälls-effekter som Folkbildningsrådet varje år redovisar till regeringen.

Varje utvärderingsrapport presenteras vid semi-narium för Folkbildningsrådets styrelse – som information och kompetensutveckling, men även som underlag för styrelsens arbete – samt vid kon-ferenser för studieförbund och folkhögskolor och vid interna seminarier för Folkbildningsrådets kansli.

Folkbildningsrådet har inget forskningsuppdrag. I utformningen av de nationella utvärderingarna markeras en tydlig åtskillnad mellan utvärdering och forskning. Folkbildningsrådet arbetar dock aktivt för att resultaten från utvärderingarna ska bidra till forskning och annan kunskapsuppbygg-nad inom folkbildningsområdet. Företrädare för Folkbildningsrådet ingår i flera forskningsnätverk. Folkbildningsrådet finansierar även vissa forsk-ningsartiklar och forskningsansökningar som byg-ger på resultaten av de nationella utvärderingarna.

Samlad bedömningBedömning av samhällsbetydelse – bedömning av kvalitet

Folkbildningens samhällsbetydelse

Folkbildningsrådet ska varje år redovisa till reger-ingen hur statsbidraget bidragit till att folkbild-ningens syften har uppnåtts.

Den syftesuppfyllelse som Folkbildningsrådet ska bedöma handlar om folkbildningens betydelse för samhällsutvecklingen i mycket vid mening.

Folkbildningens kvaliteter

Folkbildningsrådet ska även varje år särskilt kom-mentera de uppföljnings- och utvärderingsinsatser som görs avseende folkbildningsverksamhetens kvalitet.

Kvalitet på samhällsnivåEtt värde – en kvalitet – uppstår i ett samman-hang. Folkbildningens kvaliteter bestäms i relation till de behov, krav och förväntningar som reger-ing och riksdag, deltagare och allmänhet ställer på den, och som sammanfattas översiktligt i statens syften med statsbidraget. Ett första sätt att identi-fiera kvaliteter i folkbildningen är med andra ord att undersöka om statens syften uppfylls. Då hand-lar det om en analys av folkbildningens kvaliteter på samhällsnivå.

Kvalitet på verksamhetsnivåMer konkret handlar kvaliteten om de sätt som studieförbund och folkhögskolor väljer att arbeta på – inklusive den interna organisationen – och det innehåll som folkbildningen ges. Studieför-bund och folkhögskolor är inte vilka utbildnings-anordnare, kulturinstitutioner eller civilsamhälls-aktörer som helst. Folkbildningens organisationer, arbetssätt och förhållningssätt ska vara folkbild-ningsmässiga och utgå från deltagarnas behov och


intressen. I analogi med statens syften ska de vara demokratiska, (samhälls)engagerande, individ-stärkande, kompetens och behörighetsgivande, innehålla kulturaktiviteter och ge utrymme för kulturutövande. Då handlar det om kvaliteter på verksamhetsnivå.

Folkbildningens kvalitetsarbeteSyftena uppmärksammas i folkbildningens kvali-tetsarbete, dvs. folkhögskolor och studieförbund formulerar mål, genomför insatser och utvärde-rar mål och insatser i relation till statens syften med statsbidraget till folkbildningen. Det visar den uppföljning av folkbildningens kvalitetsarbete som Folkbildningsrådet genomfört under 2012. Folkhögskolorna rapporterar förbättringar i första hand inom verksamhet som bidrar till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbild-ningsnivån i samhället. Studieförbunden ser den tydligaste kvalitetsutvecklingen inom kulturområ-det och i verksamheter med anknytning till demo-kratisyftet.

Perspektiv på syftesuppfyllelse och kvalitet

Frågan om statens syften uppfylls eller inte kan inte mätas med precision. Dessa syften, och där-med kvaliteten i folkbildningens verksamheter på samhällsnivå, är brett formulerade och handlar om företeelser i samhället – demokrati, samhälls-engagemang, deltagande, bildning, etc. – som är svåra att definiera på ett sätt som gör dem utvär-deringsbara. Syftesuppfyllelse kan indikeras, men sällan bevisas i strikt eller generell mening.

Folkbildningsrådet har valt att studera folkbild-ningens konkreta verksamheter i olika perspektiv, och att sätta dessa i relation till statens syften. De båda analysnivåerna hör samman. Kvaliteten i den konkreta verksamheten indikerar och ger förutsätt-ningar för kvalitet – syftesuppfyllelse – på sam-hällsnivå.

Folkbildningsrådet har valt följande perspektiv:

• Syfte 1: Stärka och utveckla demokratin– Folkbildningens olika deltagare– Folkbildningen som mötesplats– Flexibelt lärande – en fråga om demokrati – Folkbildningens lärare och cirkelledare

• Syfte 2: Göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engage-mang att delta i samhällsutvecklingen– Folkbildning i hela landet– Folkbildningens lokala och regionala vill-

kor och betydelse– Samhällsengagemang via medlemsorgani-

sationer och huvudmän

• Syfte 3: Bidra till att utjämna utbildningsklyf-tor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället– Folkbildning som medborgarbildning– Folkhögskolan som valmöjlighet och väg

vidare– Folkbildning, validering och NQF/EQF

• Syfte 4: Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet– Sveriges största kulturarena– Många kulturprogram– Fler musikcirklar – männen dominerar– Kultur, hälsa och folkbildning

Perspektiven är härledda ur Folkbildningsförord-ningen och anknyter till folkbildningens priorite-rade verksamhetsområden. Som underlag för ana-lysen har i första hand Folkbildningsrådets natio-nella utvärderingar och uppföljningar använts, samt den statistik som studieförbund och folkhög-skolor rapporterat in under året.

Folkbildningsrådets bedömningar sammanfattas i inledningen av varje avsnitt. Därefter presente-ras de underlag som legat till grund för respektive bedömning.


Syfte 1: Stärka och utveckla demokratin

Ett av de viktigaste skälen till varför staten stödjer folkbildningen är att man vill främja en demokra-tisk grundsyn och demokratisk utveckling i sam-hället. Att studieförbund och folkhögskolor funge-rar som krafter i demokratins tjänst ses som en av folkbildningens mest grundläggande kvaliteter.

Detta arbete förutsätts ske med demokratiska förhållningssätt och arbetsformer, och utföras av demokratiskt organiserade studieförbund och folkhögskolor.

Folkbildningens olika deltagare

Folkbildningsrådets bedömningFör att kunna bidra till att stärka demokratin behöver folkbildningen nå ut till olika grupper i samhället. Den heterogena deltagargruppen är en av folkbildningens främsta kännetecken och kvaliteter.

Folkbildningen samlar deltagare i olika åld-rar. De yngre söker sig framför allt till folk-högskolans långa kurser för att få behörighe-ter till vidare studier eller jobb, och till stu-dieförbundens estetiska verksamheter för att utveckla sina intressen. Medelåldern bland folkhögskolans deltagare i långa kurser har sjunkit under senare år, framför allt inom Allmän kurs, som därmed blivit mer ålders-mässigt homogen. Detta är en trend som folk-högskolan behöver uppmärksamma, eftersom den innebär att förutsättningarna för lärande och undervisning förändras.

Flera undersökningar visar att dagens ålderspensionärer lever ett aktivt liv med många sociala kontakter, och att detta är en hälsobefrämjande livsstil. Åtskilliga söker sig till studieförbunden. Folkbildningens delta-gare med högst medelålder finns i studiecirk-larna. De äldres andel har dessutom ökat och många återkommer år efter år. Att folkbild-ningen på det här sättet når ut till landets äldre

är i linje med befolkningsutvecklingen och innebär ett proaktivt arbete för att stärka folk-hälsan inom dessa grupper.

Jämfört med andra utbildningsanordnare når folkbildningen många deltagare med funk-tionsnedsättning. I Folkbildningsrådets Folk-högskoledeltagarundersökning 2010 beskriver dessa deltagare tiden vid folkhögskolan som i huvudsak positiv, lärorik och utvecklande. Men efter att de avslutat sina studier har del-tagare med funktionsnedsättning svårare att få jobb och de studerar inte vidare i lika stor utsträckning som andra. Folkbildningens insatser kan inte kompensera för de hinder som deltagarna möts av i arbetsmarknad och de formella utbildningssystemen.

Folkhögskolan är ett frivilligt utbildnings-alternativ, och en egen skolform i det svenska utbildningssystemet, dit människor söker sig av egen kraft och vilja. Den jämförelsevis höga andelen utrikes födda deltagare är ett kvitto på att folkhögskolan uppfattas som ett attraktivt utbildningsalternativ oavsett delta-garnas härkomst.

Ungefär en fjärdedel av cirkeldeltagarna deltog i en Studiecirkel för första gången 2012. Andelen män är högre bland de nya, och utbildningsnivån något högre. Studieförbun-dens nya cirkeldeltagare är jämförelsevis ofta födda i utlandet och bor i städer eller förorter. De nya deltagarna visar inom vilka delar av befolkningen som studieförbunden mötts av ett nytt eller förnyat intresse under året.

Deltagarnas ålder Folkbildningens deltagare är en mångfacetterad grupp. I Folkbildningsrådets undersökning Studie-cirkeldeltagare 2008 skiljer det 82 år mellan den yngste och äldste. Deltagarna var mellan 13 och 95 år gamla.

Studieförbund och folkhögskolor vänder sig till delvis olika åldersgrupper. Folkhögskolornas del-tagare är i allmänhet yngre än studieförbundens. Tendensen under senare år är att medelåldern


sjunker inom Allmän kurs och höjs inom den Sär-skilda kursen. Under 2012 var 59 procent av delta-garna i de Allmänna kurserna yngre än 25 år. Det är en ökning med 2 procentenheter jämfört med året innan. Inom de Särskilda kurserna var ande-len 46 procent, och det är en minskning med 3 procentenheter. Ungefär 8 procent av deltagarna i långa kurser var äldre än 60 år. 7 8

Studieförbundens deltagare är i allmänhet äldre. Gruppen som var yngre än 25 år utgjorde under 2012 22 procent av cirkeldeltagarna och delta-garna i Annan folkbildningsverksamhet sam-manräknade, och 16 procent av cirkeldeltagarna.

Av cirkeldeltagarna var samtidigt 36 procent av deltagarna pensionärer, dvs. 65 år eller äldre. Det var en nästan dubbelt så stor andel som i befolk-ningen, där 19 procent var ålderspensionärer. Folkbildningsrådets cirkeldeltagarundersökningar visar att andelen äldre cirkeldeltagare har ökat

7 Folkhögskolorna rapporterar sin verksamhet i två delar:1. Statistikrapport med gruppuppgifter kring deltagare

per kurs. Denna statistik används bland annat som underlag för verksamhetsvolymer i mått av deltagar-veckor, kulturprogram, redovisning av deltagare med funktionsnedsättning och för redovisning av förstärk-ningsbidraget.

2. Deltagarrapport med personuppgifter med uppgift på personnivå. Denna statistik används för att beskriva unika deltagare.

Studieförbunden rapporterar sin verksamhet i två delar:1. STUV (studieförbundens verksamhetsredovisning)

med gruppuppgifter kring deltagare per arrangemang. Denna statistik används bland annat som underlag för verksamhetsvolymer i mått av antal arrangemang och studietimmar, kulturprogram, redovisning av delta-gare med funktionsnedsättning och för redovisning av förstärkningsbidraget.

2. Deltagarrapport med personuppgifter med uppgift på personnivå. Denna statistik används för att beskriva unika deltagare.

I den följande texten redovisas i första hand uppgifter från studieförbundens och folkhögskolornas deltagarrapporter.8 Enligt Skolverkets statistik var medelåldern bland kom-vux deltagare (alla nivåer samt gymnasial nivå) 30 år 2011. (Komvux – Elever och kursdeltagare – Riksnivå. Tabell 6: Elevernas ålder kalenderåren 2006–2011.)

över tid, i takt med att antalet pensionärer – med en aktiv livsstil – ökat.

KönsfördelningKvinnorna är fler än männen inom folkbildningen, precis som inom andra former av vuxenutbild-ning. Under 2012 var drygt 60 procent av studie-förbundens och folkhögskolornas deltagare kvinnor. Andelen var något mindre i vissa verk-samheter, t.ex. i Allmän kurs. Inom Allmän kurs har kvinnornas andel minskat från 60 procent till 57 procent det senaste året. Sammantagen har dock könsfördelningen inom folkbildningen varit ungefär densamma under de tio senaste åren.

Männen är fler i vissa avgränsade delar av verk-samheten. Inom ämnet improvisatorisk musik är 90 procent av cirkeldeltagarna i åldersgruppen 13–24 år män, och generellt bland cirkeldeltagarna i åldern 20–24 år utgör männen 51 procent. Sedan 2010 pågår inom folkhögskolan en satsning på s.k. Studiemotiverande folkhögskolekurser. Målgrup-pen är arbetslösa ungdomar i åldern 16–25 år utan slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. I den här gruppen var männen i majoritet under 2012 – 58 procent.

Deltagarnas utbildningsnivåerFolkhögskolans deltagare har kortare formell utbildningsbakgrund än befolkningsgenomsnit-tet. Under 2012 hade 80 procent av deltagarna i Allmän kurs kortare utbildning än två års gym-nasium. Det var en ökning med 3 procentenheter jämfört med året innan. Motsvarande andel inom befolkningen som helhet var 24 procent. Inom de Särskilda kurserna var andelen 19 procent. Unge-fär 12 procent av folkhögskolans deltagare i långa kurser, jämfört med 32 procent av befolkningen, hade eftergymnasial utbildning.

Eftersom folkhögskolans långa kurser är behö-righetsgivande, medan studieförbundens cirk-lar inte är det, har folkhögskolans deltagare i de långa kurserna dessutom kortare formell utbild-ning än studieförbundens deltagare. Många av cir-keldeltagarna har relativt lång formell utbildning, även jämfört med befolkningen. En något mindre


andel cirkeldeltagare än befolkningsgenomsnittet har enbart slutfört grundskola eller motsvarande, medan något fler har studerat vidare efter gymna-siet: 22 procent av cirkeldeltagarna har förgymna-sial utbildning, ytterligare 40 procent har gymna-sieutbildning och 38 procent har eftergymnasial utbildning. Andelarna cirkeldeltagare med kortast, respektive längst, formella utbildning har ökat sedan början av 1990talet, och även jämfört med 2011.

I Folkbildningsrådets rapport Studiecirkeldel-tagare 2008 drar forskarna slutsatsen att föränd-ringarna i utbildningsnivå hänger samman med deltagarnas ålder och därigenom även med utbild-ningssystemets utbyggnad. Skillnaderna i utbild-ningsnivå mellan utrikes födda och svenskfödda cirkeldeltagare är marginella.

Deltagarnas etniska bakgrundÅr 2012 var 15 procent av cirkeldeltagarna utrikes födda, vilket innebär en liten ökning jämfört med året innan.

Figur 1: Andel (procent) inrikes födda och utrikes födda deltagare i studieförbundens Studiecirklar och Annan folkbildningsverksamhet under 2012, samt i folkhögsko-lornas långa kurser under höstterminen 2012.

Inrikes födda

Utrikes födda Totalt

Unika delta-gare9

Studieförbund, verksamhetsformStudiecirkel 85 15 100 724 494Annan folkbild-ningsverksamhet 90 10 100 401 176Folkhögskola, kurstypAllmän kurs 66 34 100 11 112Särskild kurs 87 13 100 16 609

På folkhögskolorna var 34 procent av deltagarna i Allmän kurs födda utanför Sverige. Av dessa stu-derade drygt 40 procent på grundskolenivå. Bland de svenskfödda deltagarna på Allmän kurs var det 10 procent som läste på grundskolenivå. Inom

9 I värden för folkhögskolan är 576 personer av okänd etnisk bakgrund.

Särskild kurs var andelen deltagare födda i utlan-det 13 procent.10 11

Invandrade deltagare kan närma sig folkhögsko-lan med delvis andra behov och förutsättningar än andra. Det visas i rapporten Folkhögskoledelta-garundersökning 2010. Jämförelsevis många har mycket kort utbildningsbakgrund, är gifta eller sammanboende och har barn, och väljer folkhög-skolor nära sitt hem. På frågan om varför de väl-jer att studera vid folkhögskola svarar de oftare än andra att de vill skaffa sig behörighet för att kunna läsa vidare eller för att lättare kunna få jobb.12

Studietiden ser också delvis annorlunda ut. De här deltagarna betonar starkare att de fått indivi-duellt stöd från lärarna, att de har förbättrat sin studieteknik och har blivit mer engagerade i olika samhällsfrågor. Samtidigt anser de inte, i lika stor utsträckning som andra deltagare, att de har kun-nat påverka sina studier. Ungefär 10 procent av dem säger i undersökningen att de blivit negativt särbehandlade på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning under sin tid på folkhögskola.

GäststuderandeInom folkhögskolan finns även gäststuderande, dvs. personer som bor i andra länder och som kommer till Sverige för att studera. Hösten 2012 var 2 procent av alla långkursdeltagare gäststude-rande, dvs. 587 personer. Av dessa var 30 procent nordiska medborgare, 29 procent EUmedborgare och 41 procent kom från andra länder. Ungefär två

10 Enligt Skolverkets statistik var lite drygt 40 procent av komvux deltagare födda utomlands 2011 (genomsnitt, alla nivåer). På gymnasial nivå var andelen 30 procent och på grundläggande nivå nästan 90 procent. (Komvux – Elever och kursdeltagare – Riksnivå/Tabell 3 A: Elever kalen-deråren 2006–2011.)11 Under 2012 genomfördes 44 796 deltagarveckor sfi vid landets folkhögskolor. Drygt hälften var i form av uppdrags-utbildning, resten i egen regi, dvs. vid folkhögskolor som ansökt och fått betygsrätt i sfi.12 I Folkhögskoledeltagarundersökningen utgörs de utrikes födda deltagarna av deltagare födda utanför Norden.


tredjedelar av dem studerade på Särskild kurs och en tredjedel på Allmän kurs.13

Deltagare med funktionsnedsättningFramför allt inom folkhögskolan finns många del-tagare med funktionsnedsättning. I folkhögskolans Särskilda kurser hade 13 procent någon form av funktionsnedsättning under höstterminen 2012.14 Inom Allmän kurs var andelen 31 procent. Jämfört med 2001 har andelarna ökat tydligt inom både de Allmänna och de Särskilda kurserna, från 22 res-pektive 8 procent. Andelen deltagare med funk-tionsnedsättning framstår som hög inom folkhög-skolan i jämförelse med andra utbildningsformer.15

I Folkbildningsrådets undersökning av folk-högskolans deltagare 2010 jämförs deltagare med funktionsnedsättning med andra. Det visar sig att deltagarna med funktionsnedsättning i genomsnitt har kortare utbildning än andra när de börjar stu-dera vid folkhögskolan. Studietiden ser också del-vis annorlunda ut. De här deltagarna stannar vid folkhögskolan jämförelsevis länge – mer än fyra terminer i genomsnitt – och de deltar inte lika ofta som andra i grupparbeten. De avbryter också sina studier i förtid oftare, något som kan ha att göra med att de inte fått tillräckligt stöd att hantera

13 Asylsökande eller personer som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd kan inte utgöra underlag för stats-bidrag.14 Inkluderar deltagare med dyslexi.15 I sin Årsredovisning 2011 konstaterar Specialpeda-gogiska Skolmyndigheten (SPSM) att när det gäller kom-munala vuxenutbildningen tyder resultaten på att färre vuxna med funktionsnedsättning väljer kommunal vuxenut-bildning i förhållande till folkhögskola. I rapporten Vuxe-nutbildning för personer med funktionsnedsättning belyser forskare vid Linköpings universitet, på uppdrag av SPSM, möjligheterna för vuxna med funktionsnedsättning att ta del av utbildning på lika villkor som andra. Vid 25 av de 55 komvuxenheter (45 procent) som ingick i studien var ande-len deltagare med funktionsnedsättning 1–3 procent, vid 11 enheter var andelen 4–6 procent och vid 10 enheter 7–9 procent. Fyra enheter hade en andel på minst 10 procent. Vid fem enheter fanns inga deltagare alls med funktion-snedsättning. Den genomsnittliga andelen var alltså betyd-ligt lägre än inom folkhögskolan.

de särskilda villkor som funktionsnedsättningen för med sig. Hälften av dem uppger att de har fått stöd i studierna, 15 procent menar att de skulle ha behövt stöd, övriga anser sig inte behöva något särskilt stöd.

De flesta deltagare med funktionsnedsättning som ingick i undersökningen är nöjda. Folkhög-skolan har på det stora hela mött deras behov.

Andelen cirkeldeltagare med funktionsnedsätt-ning var under drygt 8 procent, dvs. tydligt lägre än inom folkhögskolan. Andelen har varit nästan konstant under hela 2000-talet.

Förstärkningsbidrag och språkschablonInom folkbildningen satsas särskilda resurser på vissa deltagargrupper. Folkbildningsrådet avsatte under 2012 ungefär 6 procent av statsbidraget till vissa deltagare med funktionsnedsättning eller med brister i svenska språket. Totalt uppgick dessa medel till 262 miljoner kronor – 163 miljoner kro-nor till folkhögskolorna och 99 miljoner till studie-förbunden.16 Det är en satsning som till sin storlek är unik bland myndigheter och organisationer som ger statsbidrag till ideella organisationer.17

Ungefär 12 procent av deltagarna i de långa kurserna, 25 procent i Allmän kurs, var under

16 I och med den nya modell för fördelning av statsbidraget som infördes 2012 integrerades en del av studieförbundens andel av förstärkningsbidraget i det s.k. grundbidraget. I detta grunduppdrag ingår att studieförbunden utifrån sitt samlade stöd från staten ska rikta resurserna på ett sådant sätt att verksamhet för dessa målgrupper prioriteras och att genom aktiva åtgärder se till att ingen utestängs från folk-bildningsverksamhet.17 Under 2011 fanns 8 300 deltagare med funktionsnedsättning inom högskolan. Det var en ökning med 6 procent jämfört med året innan. Ungefär 7 700 av dessa fick särskilt pedagogiskt stöd, dvs. pedagogiska insatser i den enskilde studentens studiesituation för att kompen-sera en funktionsnedsättning, eller riktade pedagogiska insatser som erbjöds studenter i grupp. Mer än hälften av de studenter som fick sådant stöd hade dyslexi eller läs och skrivsvårigheter. Den näst största gruppen, som ökat mest, vad studenter med kognitiva funktionsnedsättningar. (Uni-versitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2012. Rapportserie 2012:10 R.)


höstterminen 2012 invandrade och behövde dess-utom särskilda pedagogiska insatser som stöd för sina brister i svenska språket. För detta tilldelades folkhögskolorna en s.k. språkschablon. Deltagarna med funktionsnedsättning och med behov av för-stärkt stöd var något fler.18 I de långa kurserna utgjorde dessa totalt 20 procent av alla deltagare, och 31 procent av deltagarna i Allmän kurs.

Studieförbundens förstärkningsbidrag under 2012, fördelades till 74 procent av deltagarna med funktionsnedsättning och 82 procent av de invandrade deltagarna.

Studieförbundens nya deltagareAv 2012 års cirkeldeltagare var ungefär en fjärde-del nya för året. Övriga var återkommande, dvs. de hade också tidigare deltagit i en cirkel, någon gång under åren 2009–2011. Störst andel nya del-tagare hade Folkuniversitetet (33 procent) och Medborgarskolan (34 procent), lägst andel redo-visade Bilda (18 procent), Sensus (19 procent) och NBV (19 procent).19

18 Även deltagare med dyslexi är inkluderade.19 Kulturens Bildningsverksamhet, Kulturens, startade först 2010 så förbundets andel nya deltagare är inte jämför-bar med övriga studieförbunds.20 Med nya cirkeldeltagare avses deltagare i Studiecirkel 2012, som inte deltagit i Studiecirkel under perioden 2009–2011, dvs. under den tid då unika deltagares registrerats. Så kallade nya deltagare kan alltså ha deltagit i Studiecirkel före 2009.21 Med återkommande cirkeldeltagare avses deltagare i Studiecirkel 2012, som även deltagit i Studiecirkel under perioden 2009–2011.

Studieförbundens nyrekrytering var proportionellt sett störst i storstäderna, städerna och förortskom-munerna. Här återfanns 64 procent av de nya del-tagarna, jämfört med 60 procent av de återkom-mande. De nya cirkeldeltagarna var i genomsnitt yngre än andra, andelen män och andelen utrikes födda var större, och fler av dem har treårigt gym-nasium.

Folkbildningen som mötesplats

Folkbildningsrådets bedömningFör att stärka och utveckla demokratin i sam-hället behöver medborgare med olika erfa-renheter mötas, samtala och lära av varandra. Folkbildningen är en mötesplats för människor med olika förutsättningar och bakgrund. Men att deltagarpopulationen som helhet är blandad betyder inte nödvändigtvis att personer med olika bakgrund och livsvillkor möts i studiecirk-lar eller i folkhögskolekurser. Delar av folkbild-ningsverksamheten är i princip enkönad, res-pektive etniskt uppdelad. Människor med olika utbildningsbakgrund möts inte heller alltid.

Folkbildningen är en mötesplats för fören-ingsmedlemmar och för deltagare med samma intresse eller olika intressen. Att mycket av folk-bildningsverksamheten är idéburen och präglad av dess deltagare är ett starkt kännetecken för folkbildning.

En av de mest centrala demokratiska utma-ningarna för folkbildningen i dag är att skapa arenor där människor med olika etnisk bak-grund möts under jämbördiga villkor. Den upp-delning som nu sker i delar av verksamheten är inte tillfredsställande. Folkbildning av hög kva-litet kan fungera som en motkraft till segrega-tion och diskriminering som finns på andra stäl-len i samhället.

Folkhögskolornas pedagogik vilar på förmå-gan att se och tillgodose deltagarnas särskilda behov. Under senare år har allt fler deltagare med större behov av pedagogiskt stöd sökt sig eller hänvisats till folkhögskolornas Allmänna

Figur 2: Studieförbundens nya cirkeldeltagare 2012. Jämförelse med återkommande cirkeldeltagare. Procent.

Nya cirkel-deltagare

2012 20

Återkom-mande cirkel-

deltagare 21

Andel 25 år och yngre 21 14Andel 65 år och äldre 23 41Andel män 41 36Andel med förgymnasial utb. 20 23Andel med eftergymnasial utb. 38 38Andel utrikes födda 18 14


kurser. Folkhögskolan behöver uppmärksamma den förändrade sammansättningen av deltagar-gruppen inom framför allt Allmän kurs, och arbeta aktivt med att anpassa verksamheten efter de nya behov av stöd och vägledning som deltagarna har.

Samtidigt bygger folkhögskolans framgång i hög grad på en gruppdynamik som innebär samspel och lärande bland deltagarna själva, och detta ställer krav på gruppernas samman-sättning. Även med dagens starkare betoning på den socialt stödjande rollen behöver folkhög-skolorna kunna säkerställa att pedagogik och metodik är folkbildningsmässiga och svarar mot olika deltagargruppers behov.

22 Vid 44 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Allmän kurs män.23 Vid 16 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs män.24 Vid 107 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Allmän kurs yngre än 25 år (95 folkhögskolor 2011).25 Vid 65 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs yngre än 25 år.26 Vid 30 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Allmän kurs invandrade.

Var för sig och tillsammansAndelen män, deltagargruppernas ålderssamman-sättning, andelen utrikes födda deltagare, andelen deltagare med funktionsnedsättning och delta-garnas utbildningsbakgrund varierar stort mellan olika studieförbund och folkhögskolor.

Även andra analyser visar att olika grupper inte alltid blandas i den faktiska verksamheten. Kvin-nor och män träffas t.ex. inte alltid:

• I 27 procent av alla 2012 års studiecirklar uppgick männens andel till 90 procent eller mer, och i 23 procent var andelen kvinnor 90

27 Vid 4 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs invandrade.28 Vid 25 folkhögskolor var mindre än tio procent av delta-garna i Allmän kurs invandrade (44 folkhögskolor 2011).29 Vid 104 folkhögskolor var mindre än tio procent av del-tagarna i Särskild kurs invandrade.30 Vid 26 folkhögskolor hade mer än hälften av deltagarna i Allmän kurs en funktionsnedsättning.31 Vid 4 folkhögskolor hade mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs en funktionsnedsättning.32 Vid 14 folkhögskolor fanns inga deltagare med funk-tionsnedsättning i Allmän kurs (4 folkhögskolor 2011).33 Vid 28 folkhögskolor fanns inga deltagare med funk-tionsnedsättning i Särskild kurs (16 folkhögskolor 2011).

Figur 3: Folkhögskola och studieförbund med största respektive minsta andel (procent) av specificerade deltagargrupper under 2012. Uppdelat efter verksamhetsform.

Folkhögskola Studieförbund

Allmän kurs Särskild kurs StudiecirklarAnnan folkbild-

ningsverksamhet

Störst andel manliga deltagare 8522 7223 57 54Minst andel manliga deltagare 0 1 32 26Störst andel deltagare 65 år eller äldre 90 78 50 41Minst andel deltagare 65 år eller äldre 0 0 3 0Störst andel deltagare 25 år eller yngre 9624 9525 41 82Minst andel deltagare 25 år eller yngre 0 2 8 18Störst andel utrikes födda deltagare 10026 6427 79 53Minst andel utrikes födda deltagare 028 029 9 6Störst andel deltagare med funktionsnedsättning 10030 5931 19 7Minst andel deltagare med funktionsnedsättning 032 033 0 0Störst andel med eftergymnasial utbildning 30 65 62 63Minst andel med eftergymnasial utbildning 0 0 24 27Störst andel med högst 2-årigt gymnasium 100 100 62 59Minst andel med högst 2-årigt gymnasium 38 0 21 20


procent eller högre. Det betyder att hälften av cirklarna var så gott som enkönade.

• Andelen kvinnor i folkhögskolornas långa kurser varierade mellan olika folkhögsko-lor från 22 till 99 procent (en folkhögskola). Vid en majoritet (57 procent) av skolorna var andelen kvinnor i de långa kurserna större än 60 procent.

Etniskt och religiöst uppdelad folkbildning Svenskfödda och utrikes födda deltagare möts inte alltid. I 56 procent av alla Studiecirklar under 2012 var alla deltagare födda i Sverige, och i 13 procent av cirklarna var alla invandrade. I ungefär en tredjedel av cirklarna möttes svenskfödda och utrikes födda deltagare.

Studieförbunden arbetar med deltagarsamman-sättningen i sitt interna mångfaldsarbete. Det framkom vid de uppföljningsbesök vid studieför-bundens centrala kanslier och lokala avdelningar som Folkbildningsrådet genomförde 2012.34 Flera arbetar mer aktivt än tidigare med att arrangera verksamheter där svenskfödda och invandrade deltagare möts, och genomför fler riktade insatser för att nå invandrargrupper.35 Ett av studieförbun-den markerar samtidigt att mångfaldsarbete också handlar om att skapa arenor där olika etniska minoritetsgrupper kan träffas och utbyta idéer, och om att integrera etniska svenskar i det nutida mångkulturella samhället.

Andelen invandrade deltagare i folkhögskolans långa kurser varierade mellan olika folkhögskolor från 0 procent (fem folkhögskolor) till 100 procent

34 Folkbildningsrådet genomför varje år 30 uppföljnings-besök: vid tio folkhögskolor, vid de tio studieförbundens centrala kanslier samt vid tio lokala studieförbundsavdel-ningar. Syftet med besöken är främst att följa upp stats-bidragsvillkoren.35 Denna nya inriktning kan även ha ekonomiska skäl, påpekade flera studieförbund under uppföljningsbesöken. Inom verksamhet som bedrivs tillsammans med fören-ingar och fria grupper är ledarna i regel inte arvoderade. Minskade ledarkostnader totalt kan bidra till att stärka de ekonomiska förutsättningarna inom den öppna verksam-heten – som riktas till allmänheten.

(en folkhögskola). På 63 av 150 folkhögskolor upp-gick andelen till 10 procent eller lägre. 36 37

Även vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök vid tio av folkhögskolorna gavs exempel på arbete med mångfaldsfrågor: deltagargrupperna samlas i gemensamma studiebesök eller andra aktivite-ter, hemspråkslärare deltar vid studiebesök, bred-dad rekrytering till vissa kurser och satsningar på ökad mångfald bland personalen.

Under senare år har ett studieförbund och två folkhögskolor startats som syftar till att möta vissa etniska och religiösa gruppers (folk)bild-ningsbehov: Agnesbergs folkhögskola med romsk profil, Kista folkhögskola med särskild inriktning mot muslimer i Sverige, samt studieförbundet Ibn Rushd med uppgift att stärka muslimer i Sverige och att ge ickemuslimer mer kunskap om islam.

Utbildningsbakgrunden skiljer deltagarna åtDeltagarnas utbildningsnivåer varierar mellan olika folkbildningsanordnare. Hösten 2012 fanns t.ex. folkhögskolor där alla deltagare i Allmän kurs hade högst tvåårigt gymnasium, och andra där detta gäller för bara en tredjedel av delta-garna. Det finns också skolor där ingen deltagare i Särskild kurs har gått i gymnasiet så länge som två år, medan samtliga deltagare i de Särskilda kurserna på andra skolor har minst tre gymnasieår bakom sig. Det finns även flera folkhögskolor där mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs har eftergymnasial utbildningsbakgrund.

Deltagarnas utbildningsbakgrund skiljer sig mellan olika studieförbund. Inom Folkuniversite-tet finns både den största gruppen cirkeldeltagare med eftergymnasial utbildning (62 procent) och den minsta gruppen med kortare utbildning än tvåårigt gymnasium (21 procent). Inom Ibn Rushd är siffrorna nästan omvända – 24 procent med

36 Avser långa kurser.37 Vid 63 folkhögskolor utgör andelen invandrade delt-agare tio procent eller lägre av samtliga deltagare i långa kurser, och vid 9 folkhögskolor utgör invandrade deltagare mer än hälften av deltagarna. Antalet folkhögskolor med jämförelsevis många invandrade deltagare är lägre än 2011.


eftergymnasial utbildning och 62 procent med kortare utbildning än tvåårigt gymnasium.

I 9 procent av alla studiecirklar har minst 90 procent av deltagarna kortare utbildning än två-årigt gymnasium, och i 23 procent av alla cirklar saknas dessa deltagare nästan helt. I 6 procent av cirklarna har nästan alla deltagare eftergymnasial utbildning, och i 32 procent av cirklarna har högst 10 procent av deltagarna eftergymnasial utbild-ning. Deltagare med de allra kortaste respektive allra längsta utbildningarna blandas alltså i unge-fär 30 procent av cirklarna.

Förändrad deltagarsammansättning inom folkhögskolans Allmänna kursI Folkbildningsrådets Folkhögskoledeltagarunder-sökning 2010 betonar deltagarna att de heterogena studiegrupperna och det gemensamma lärandet i gruppen hör till folkhögskolans största kvaliteter. Lärande och undervisning bygger på mötet mellan deltagare med olika perspektiv och erfarenheter.

Statstiken visar att framför allt de Allmänna kursernas deltagargrupper har förändrats under 2000-talet. Deltagarna har blivit allt yngre – framför allt har andelen yngre män ökat – deras genomsnittliga formella utbildningstid har blivit kortare och allt fler av deltagarna är utrikes födda eller har en funktionsnedsättning. Detta är trender som känns igen även inom komvux och högsko-lan. 38 39 Även andelen deltagare som har tvåår-

38 Även inom komvux har den genomsnittliga åldern sjunkit. Läsåret 2000/2001 var medelåldern 33 år. Tio år senare, kalenderåret 2011, var den 30 år. Medianåldern hade under perioden sjunkit från 30 till 27 år (SCB. Sveriges officiella statistik. Komvux–Elever och kursdeltagare–Rik-snivå).

Andelen studerande med utländsk bakgrund har ökat även inom komvux. Kalenderåret 2006 var 36 procent av totala antalet elever födda utomlands, jämfört med 40 pro-cent kalenderåret 2011. Totalt har antalet elever vid komvux minskat under perioden, vilket inneburit att även antalet deltagare med utländsk bakgrund har minskat något – från 85 529 till 79 465 elever kalenderåret 2010 (SCB. Sveriges officiella statistik. Komvux–Elever och kursdeltagare–Riks-nivå).39 Inom högskolan blir nybörjarna allt yngre, en trend som

igt gymnasium eller kortare utbildning har vuxit kraftigt, medan gruppen deltagare med längre gymnasieutbildning har minskat i motsvarande grad.

Förändringarna inom Allmän kurs diskuterades vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök 2011. Vid flera besök poängterade lärare och skolled-ning att skillnaderna mellan de studerande riske-rar att bli alltför stora och svårhanterliga. Delta-garnas kunskaper varierar så mycket, och de har så olika motivation och överhuvudtaget olika för-utsättningar att studera, att lärarna får svårt att tillgodose allas behov. Den gruppdynamik som är folkbildningens signum kan bli svår att få till stånd.

Antagning och urval påverkar gruppernas sammansättningFolkbildningsrådet genomförde i december 2011 och januari 2012 fokusgruppsintervjuer som hand-lade om urval och antagning till Allmän kurs. Nio folkhögskolor medverkade.

Det finns inga nationella bestämmelser för hur antagning och urval till folkhögskolans Allmänna kurs ska gå till, och inte heller några generella antagningskrav. Folkhögskolorna väljer själva principer och arbetssätt. Dessa dokumenteras på många håll, men inte överallt. Intervjuerna visade att principerna för antagning inte heller alltid följs. Intervjuresultaten bekräftas i arbetet med Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). I redovisningen av vilka kriterier som används vid urval och antagning anger flera folkhögskolor inga objektiva kriterier, och många anger kriterier som enbart bygger på subjektiva bedömningar. De

fortsatt även vid antagningen läsåret 2010/11. Då var 60 pro-cent av nybörjarna 21 år eller yngre. Det var en ökning med tio procent jämfört med tio år tidigare. Andelen nybörjare som är 30 år eller äldre har sjunkit från 22 procent till 13 procent mellan läsåren 2000/01 och 2010/11.

Även antalet och andelen nybörjare med utländsk bak-grund (utrikes född eller född i Sverige med utrikes födda föräldrar) har ökat över tid, från drygt 8 000 läsåret 2000/01 till nästan 13 500 läsåret 2010/11, dvs. från 14 till 18 procent av alla nybörjare. (Högskoleverket, 2012a).


skolor som anger objektiva kriterier använder sig nästan uteslutande av kriterier som sammanfaller med diskrimineringsgrunder, t.ex. ålder, kön och etniskt ursprung. Vid de flesta folkhögskolor som medverkade i Folkbildningsrådets fokusintervjuer antas i första hand sökande med ”störst utbild-ningsbehov”. Hur dessa behov definieras varierar. Samtidigt beskrivs gruppsammansättningen som viktig. Grupperna ska vara heterogena, men kan t.ex. inte innehålla alltför många deltagare med (mycket) stort behov av stöd. Vid flera folkhögsko-lor får de sökande lämna referenser.

Flexibelt lärande – en fråga om demokrati

Folkbildningsrådets bedömningFlexibelt lärande och flexibla lärformer hand-lar om att så långt som möjligt anpassa stu-diesituationen efter den studerandes förutsätt-ningar. Den som studerar söker och bygger sin egen kunskap – genom dialog, interaktion och reflektion med andra deltagare, cirkelledare och lärare. Distansformen erbjuder en variant av flexibelt lärande, men begreppet är vidare än så.

Flexibelt lärande handlar inte bara om peda-gogik och metodik. Det är numera i hög grad en demokratifråga och en social fråga.

Flexibelt lärande inom folkbildningen ska bidra till att alla folkbildningens syften uppfylls. Ett prioriterat område bör vara att stärka delta-garnas baskunskaper, förmågor och kompeten-ser att nyttja digitala medier och delta i digital kommunikation. När allt mer samhällsinforma-tion och samhällstjänster erbjuds digitalt kom-mer individens kunskap och tillgång till digitala medier att bestämma var och ens möjligheter att påverka sin livssituation och engagera sig i sam-hällsfrågor och samhällsutveckling.

Flexibelt lärande ska också bidra till att öka folkbildningens tillgänglighet i olika delar av landet, och för olika deltagargrupper.40 Det finns

40 Ett av grundvillkoren i fördelningen av statsbidrag till folkhögskolorna 2012 handlade om distanskurser: Folkhög-

ett samband mellan användning av digitala tjänster och framför allt befolkningens ålder, men även etnisk bakgrund, inkomst och utbild-ning. Folkbildningen kan öka den digitala del-aktigheten hos deltagarna genom att utnyttja och erbjuda flexibelt lärande i fler delar av folk-bildningsverksamheten. För att detta ska åstad-kommas behöver studieförbundens och folkhög-skolornas ledningar prioritera arbetet med flexi-belt lärande.

Särskilda insatser för flexibelt lärandeRegeringen har gett Folkbildningsrådet i upp-drag att, inom ramen för Folkbildningsnätet och tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra särskilda insatser när det gäller flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Åren 2009 till 2012 har Folkbildningsrådet därför avsatt ca 8,5 miljoner kronor per år för utveckling av flexi-belt lärande. Ca hälften av anslaget har använts till fortbildning, kunskapsbildning och stöd till utveckling av Folkbildningsnätet. Den andra halvan har satsats på utvecklingsprojekt.41

Flexibelt lärande – varför, för vem och hur gör man?I rapporten Flexibelt lärande folkbildning – varför, för vem och hur gör man? presenteras en utvärdering av de 120 utvecklingsprojekt som till-delades medel under perioden 2009–2011. Utvär-deringen visar att ledningens inställning och orga-

skolorna ska erbjuda olika lärformer för att nå studerande med olika behov och öka tillgängligheten. Förutom den undervisning som anordnas i skolans lokaler, ska folkhög-skolorna också anordna kurser som ges helt eller delvis på distans i form av nätbaserat lärande. Detta villkor fasades in under 2012 och gäller fullt ut från och med 2013.41 Under 2013 låter Folkbildningsrådet genomföra en utvär-dering av folkbildningens arbete med flexibelt lärande inom ramen för de utvecklingsprojekt som Folkbildningsrådet finansierat sedan 2009, samt Folkbildningsnätet och Digidel. Syftet är ta fram underlag för beslut om hur Folkbildnings-rådets framtida insatser inom området flexibelt lärande ska utformas för att utgöra effektiva stöd för utveckling.


nisationens IT-mognad är avgörande framgångs-faktorer. Både studieförbund och folkhögskolor beskriver hur efterfrågan på flexibla lösningar i undervisningen har ökat under projektperioden.

Folkbildningsnätet samlar digitala lärresurserFolkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolor-nas intresseorganisation och Sveriges Kommuner Landsting har gett Folkbildningsrådet i uppdrag att administrera Folkbildningsnätet. Folkbildnings-nätet är öppet för alla verksamma inom folkbild-ningen – anställda, deltagare och förtroendevalda. På Folkbildningsnätet samlas digitala lärresurser som kan fungera som stöd i flexibelt lärande.42

Folkbildningen deltar i DigidelDigidel är ett nationellt nätverk som har bildats för att öka e-delaktigheten och minska digitala klyftor i befolkningen. Deltagarna i nätverket represente-rar länsbiblioteken, folkbildningen, övriga ideella organisationer och stiftelser, näringslivet, statliga myndigheter samt landets kommuner och landsting. Ett viktigt syfte med Digidel är att fånga upp och sprida erfarenheter och resultat av olika aktörers insatser. Målet för 2013 är att ytterligare 500 000 personer i Sverige ska bli digitalt delaktiga.

Folkbildning på distansUnder 2012 erbjöds distansstudier vid 99 folkhög-skolor, en ökning med tio folkhögskolor jämfört med året innan. I de Särskilda kurserna studerade ungefär 25 procent av deltagarna på distans, och inom Allmän kurs 6 procent.43

42 Mål för Folkbildningsnätet är:• att erbjuda pedagogiska verktyg och resurser för folk-

bildningens lärande• att stödja den pedagogiska utvecklingen av flexibelt

lärandet inom folkbildningen• att erbjuda mötesplatser för folkbildningen • att erbjuda organisationerna inom folkbildningen möj-

lighet att skapa interna konferensmiljöer.43 Inom högskolan har antalet distansstuderande fyrfaldi-gats under den senast tioårsperioden. Höstterminen 2011 studerade 86 400 personer på distans, varav 67 500 enbart på distans och 18 900 kombinerade distans och campusstudier.

Figur 4: Antal och andel studerande på distans inom folk-högskolan höstterminen 2012.

Antal studerande på distans

Andel studerande på distans (%)

Folkhögskolan Allmän kurs 711 6Särskilda kurser 4 060 24

Totalt 4 771 17

Alla studieförbund erbjuder distanscirklar. Under 2012 deltog drygt 5 400 cirkeldeltagare på distans. Antalet har ökat under åtminstone de två senaste åren, men distansdeltagarna utgör fortfarande en mycket liten andel av alla cirkeldeltagare.

Folkbildningens lärare och cirkelledare

Folkbildningsrådets bedömningFolkhögskolan är en del av det svenska utbild-ningssystemet. I den betydelsen kan kvaliteten i folkhögskolornas verksamheter uppskattas med liknande mått som används för att bedöma det formella skolväsendet. Vanliga sådana mått handlar om lärarresursens storlek/lärartäthet, samt om lärarnas kvalifikationer och kompe-tens, dvs. deras pedagogiska utbildning och erfarenheter i relation till de krav som deltagare och undervisningsuppdrag ställer.44

Folkbildningen är en fri och frivillig bild-nings- och utbildningsform. Det innebär bl.a. att folkhögskolorna själva avgör vilka pedago-giska kompetenser som lärarna ska ha. De krav som ställs är i allmänhet höga. Andelen lärare med lärarutbildning är ungefär lika hög inom folkhögskolan som inom komvux och gymna-sieskolan, och tydligt högre än inom gymnasie-

Hösten 2011 utgjorde de som enbart studerade på dis-tans nästan en femtedel av alla högskolestuderande. (Hög-skoleverket, 2012a).44 I exempelvis Högskoleverkets/UKämbetets kvalitetsut-värderingssystem 2011–2014 ingår lärarkompetens och lärar-tillgång som centrala indikatorer på de olika utbildningspro-grammens kvalitet. (Högskoleverket, 2012b)


friskolan. Folkhögskollärarutbildningen tillgo-doser de särskilda behov som skolformen och statens syften med folkbildningsstödet ställer.

Inom folkhögskolan ska lärarna ofta till-sammans med ledningen kunna hantera de särskilda villkor som gäller för antagning, bedömning och kursutveckling. Formell utbildning och fackkunskaper är viktiga men inte tillräckliga när det gäller att vägleda och motivera studerande till fortsatta studier eller till arbete. Folkhögskolans betydelse som arbetsmarknads och utbildningspolitiskt stöd, är stor och med detta följer att lärarnas upp-gift att arbeta motiverande och med vägled-ning ökar. Dessa kompetenser är viktiga att beakta i Utbildningsdepartementets översyn av folkhögskollärarprogrammet som genom-förs under 2013.

Cirkelledarnas kvalifikationer, kompeten-ser och förmågor är inte kopplad till formell utbildning och behovet av ämneskunskaper varierar. Många ledare har särskilda kompe-tenser från sitt engagemang i organisations-livet. En särskild förmåga hos cirkelledarna är att vara väl förtrogna med folkbildningens pedagogik och studieförbundens idémässiga grund.

Ett statsbidragsvillkor är att alla cirkelledare ska erbjudas introduktionsbildning. Studieför-bunden har kommit överens om minimikrav för vad en sådan utbildning bör innehålla, Steg G. I dessa krav framhålls de värdegrun-der som ska genomsyra arbetet i studiecirkeln. Andelen cirkelledare som utbildats eller vali-derats i enlighet med Steg G var under 2011 ca 45 procent. Arbetet med cirkelledarnas intro-duktionsutbildning bör även fortsättningsvis vara ett prioriterat område i studieförbundens kvalitetsarbete.

RepresentativitetAv demokratihänsyn behöver de anställda vid folkhögskolorna representera den folkbildning som de företräder. Könsfördelning, åldersför-

delning, lärarnas etniska bakgrund och andelen lärare med funktionsnedsättning bör i någon mån spegla deltagargrupperna.

Av folkhögskolans pedagogiska personal var de flesta rektorerna män (62 procent) och de flesta studie och yrkesvägledarna kvinnor (80 pro-cent) under 2012. Könsfördelningen var relativt jämn bland lärarna och de biträdande skolledarna. 12 procent av den pedagogiska personalen hade utländsk bakgrund.45 Pensionsavgångar och övrig omsättning av rektorer har varit hög under 2012. Drygt 20 folkhögskolor bytte rektor. Medianål-dern för rektorer har sjunkit från 56 till 52 år mel-lan 2009 och 2012. Under samma period har lärar-nas medianålder sjunkit från 51 till 47 år.

Av 2012 års cirkelledare var 54 procent kvinnor och 46 procent män.46 Drygt 80 procent av dem var infödda svenskar. Vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök 2012 vid studieförbundens cen-trala kanslier beskrev fyra av studieförbunden sig som etniskt homogena. Det interna mångfaldsar-betet inriktas inom de flesta studieförbunden bl.a. mot att förändra den etniska sammansättningen i personalgrupperna och i styrelserna.

Cirkelledarnas kvalifikationer och kompetensDrygt 40 procent av cirkelledarna hade under 2012 eftergymnasial utbildning. Det är en högre andel än i befolkningen i genomsnitt (32 procent) och även något högre än bland cirkeldeltagarna (38 procent).

Formell utbildning och ämneskunskaper är för det mesta inte avgörande för en cirkelledare. I annonserade studiecirklar förutsätts att cirkel-ledaren kan mycket om sitt ämne, men i andra typer av cirklar, t.ex. kamratcirklar, är inte ämnes-kunskaperna avgörande. Där ställs det gemen-

45 Av den insamlade statistiken framgår inte om den ped-agogiska personalen själva är utrikes födda, eller om de har föräldrar som invandrat till Sverige.46 Folkbildningsrådets statistik omfattar folkhögskolelärar-nas kön, ålder och utbildningsbakgrund, samt cirkelledarnas kön och utbildningsbakgrund.


samma sökandet efter kunskap mer i centrum.47 Det framgår av kartläggningen av cirkelledarna. Viktiga generella kompetenser är då, enligt kart-läggningen, att ledaren förstår och arbetar efter ”folkbildningstanken”, är engagerad och socialt kompetent.

I kriterierna för statsbidrag sägs att alla cirkelle-dare ska vara godkända av studieförbundet och få introduktionsutbildning. Den kartläggning av stu-dieförbundens cirkelledare som Folkbildningsrå-det genomför under 2012 och 2013 visar att detta också sker. Efter att de godkänts får cirkelledarna en grundläggande introduktionsutbildning, som oftast äger rum under ett veckoslut eller några kvällar. De större studieförbunden ordnar grund-utbildningar en eller ett par gånger per termin, medan de mindre som har färre cirkelledare att utbilda genomför utbildningarna mer sällan.48

47 Studieförbundens studiecirklar kan delas in i tre grup-per: kamratgrupp, cirkel i samarbete med studieförbundens medlems eller samverkansorganisationer, och öppen/annon-serad cirkel.48 Under 2012 och 2013 genomför Folkbildningsrådet en kartläggning av studieförbundens cirkelledare. Denna avrapporteras i augusti 2013.

Det s.k. Steg G infördes 2009 av studieförbun-den själva som en del av deras kvalitetsarbete. Steg G innehåller minimikrav, som studieförbun-den kommit överens om, som anger vad som ska ingå i en grundutbildning. 49 Av Folkbildningsrå-dets rapport Kvalitetsarbetet inom folkbildningen 2012 framgår att ungefär 45 procent av cirkelle-darna var utbildade eller validerade i Steg G under 2011. Det var 5 procentenheter fler än 2010.

Några krav på ytterligare formell pedagogisk utbildning ställs i allmänhet inte, även om de flesta studieförbunden erbjuder sina cirkelledare fortbildnings- och påbyggnadskurser.

Folkhögskolans lärare – högskoleutbildade och mentorer Lärartätheten inom folkhögskolan är jämförelse-vis hög. Under kalenderåret 2012 var antalet hel-års lärartjänster per 100 helårsstuderande 10.0 inom Allmän kurs och 8,3 i övriga kurstyper sam-manräknade. I dessa uppgifter ingår även lärar-tjänster som finansieras med förstärkningsbidrag eller språkschablon. Inom komvux var motsva-rande siffra 4.6, i gymnasiekolor med kommunal huvudman 8,5 och i gymnasiefriskolor 6,9.50

Mer än 60 procent av de drygt 3 000 personer som rapporterats till SCB:s register över folkhög-skolans pedagogiska personal under 2012 hade

49 Varje studieförbund utformar sin egen cirkelledarutbild-ning men den ska, enligt Steg G, minst innehålla:

• Studieförbundets egen värdegrund samt förhållande till statens syften.

• Teorier om allas lika värde och hur olikheter kan tas tillvara och medverka till deltagarnas egna kunskaps- och demokratiutveckling.

• Cirkelns pedagogik, inklusive deltagarinflytande och hur erfarenheter i gruppen kan utnyttjas i den gemen-samma processen.

• Om hur man utan läroplaner kan bedriva planmässiga studier.

• Ledarrollen bestående av såväl handledning i en grupp av likar och en lärarroll med både nödvändiga och önskvärda kunskaper i ett ämne.

50 Folkbildningsrådet, 2013d.

0

5

10

15

20

25

30

För- gymn.

utb.

Efter-gymn.

utb.<3år

Efter-gymn.

utb.>3år

Gymn. utb.<3år

Gymn. utb.>3år

Figur 5: Cirkelledarnas utbildningsnivå 2012.


lärarexamen.51 I Allmän kurs var andelen lärar-utbildade 76 procent, varav 29 procent hade folk-högskollärarexamen och 47 procent annan lärar-examen. 52 Ungefär en tiondel hade annan utbild-ning med anknytning till tjänsten, i första hand i kärnämnen som svenska, engelska och matematik.

I de Särskilda kurserna var andelen något lägre. Här hade 59 procent av den undervisande perso-nalen lärarexamen. I de Särskilda kurserna för-utsätts ofta att lärarna har professionell yrkeser-farenhet som konstutövare, etc. Dessa krav visar sig i lärarnas utbildningsbakgrund. Ungefär 20 procent av dem hade annan högskoleutbildning, oftast med estetisk inriktning och då vanligtvis mot musik. Även andra pedagogiska utbildningar än lärarutbildningar förekom, samt akademiska examina i kärnämnen.

Folkbildningsrådet har under 2012 låtit genom-föra en intervjuundersökning bland ett urval rek-torer.53

I intervjuerna betonar rektorerna att de arbets-uppgifter som vilar på en lärare inom folkhög-skolan handlar om mycket mer än traditionell undervisning och att kompetensen därför behöver omfatta mer än fackkunskaper. Den jämlika kon-takten mellan lärare och deltagare har länge räk-nats som ett av folkhögskolans signum, liksom lärarnas engagemang i deltagarna, deras studier och utveckling. I och med de förändringar som folkhögskolan nu upplever, med allt yngre och

51 Antalet lärare totalt inom folkhögskolan är betydligt högre än de som rapporterats till SCB. Utöver de lärare som rapporterats till registret räknas även rektorer, biträdande rektorer och studie- och yrkesvägledare till folkhögskolans pedagogiska personal. Totalt upptas 3 044 personer i regis-tret under 2012.52 Läsåret 2011/12 hade t.ex. 76 procent av lärarna inom den kommunala vuxenutbildningen en pedagogisk högskole-examen. Inom gymnasieskolan var andelen 77 procent och inom gymnasiefriskolorna 63 procent. (Folkbildningsrådet, 2013b)53 Under 2012 och 2013 genomför Folkbildningsrådet en kartläggning av folkhögskolans lärare. I denna kartläggning ingår intervjuerna med rektorerna som en av fyra delstudier. Kartläggningen avrapporteras i augusti 2013.

inte alltid motiverade deltagare, blir lärarnas enga-gemang ännu mer avgörande. Att vara lyhörd och flexibel, kunna motivera och vägleda, beskrivs som centrala lärarkompetenser.

Syfte 2: Göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

Folkbildningen ska göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation. Studieförbund och folkhögskolor ska fungera som kanaler både för enskilda medborgares samhällsengagemang, och för organisationers idéburna arbete. Som en del av sitt uppdrag verkar folkbildningen även i andra länder.

Detta andra syfte förutsätter att folkbildningen når ut brett, till många. Det ställer krav på att folkbildningens metoder och arbetssätt utvecklas. Nya medier och digital teknik är utmaningar som studieförbund och folkhögskolor, liksom andra organisationer i samhället, behöver ta sig an.

Folkbildning i hela landet

Folkbildningsrådets bedömningFör att fånga upp människors engagemang och erbjuda påverkansmöjligheter behöver folk-bildningen vara tillgänglig i hela landet.

Folkbildningen är rikstäckande. Den finns i samtliga landets kommuner, dessutom starkast representerad i de kommuner där de största behoven av bildning, utbildningsmöjligheter och folklig kultur finns, dvs. i kommuner med svaga socioekonomiska strukturer.

Geografiska förskjutningar pågår. En urba-niseringstrend kan urskiljas inom folkhögsko-lan, som kan ses som ett tecken på anpassning till nya, lokala behov. Att folkhögskolan på det


här sättet svarar mot de ökade behov av utbild-ning som städernas och förorternas invånare har är positivt. Antalet folkhögskolor och folk-högskolefilialer ökar i de mest befolkningstäta länen.

Urbaniseringen innebär en möjlighet för fler att kunna studera på folkhögskola när kursut-budet ökar i befolkningstäta områden. Inter-natfolkhögskolorna som vanligtvis finns utan-för städerna har en särskilt viktig uppgift att fylla för deltagare med funktionsnedsättning eller med särskilda behov av anpassat boende. Antalet folkhögskolor med internat minskar och även om det ofta är jämförelsevis resurs-starka elever som bor på internaten så spelar internaten en viktig socialpedagogisk roll. Många riksrekryterande kurser finns på inter-natfolkhögskolor. När antalet internatfolkhög-skolor blir färre kan bristen på bostäder för studerande på sikt innebära svårigheter att erbjuda riksrekryterande kurser. Det innebär i så fall också att mångfalden i deltagargrup-perna riskerar att minska när alltfler deltagare kommer från närområdet.

Inom studieförbunden har antalet avdel-ningar minskat betydligt under senare år, vil-ket innebär att den demokratiska organisatio-nen krymper då antalet förtroendevalda blir färre.

Ett villkor för statsbidrag är att studieför-bundet utformar sin verksamhet så att den är tillgänglig över hela landet. Ökad tillgäng-lighet kan åstadkommas på flera sätt, genom ökad flexibilitet i lärformerna, genom ökad lokal närvaro, samarbete med medlems och samverkande organisationer, m.m. Anta-let kommuner där endast ett fåtal studieför-bund bedriver verksamhet har ökat under den senaste tioårsperioden även om två nya studie-förbund tillkommit under samma period. Den digitala utvecklingen har inte kunnat kompen-sera den minskande lokala närvaron. Folkbild-ningsutbudet på mindre orter riskerar att tun-nas ut.

En stor och idéburen del av utbildnings-väsendetUnder 2012 hade folkhögskolorna sammanlagt ungefär 28 000 deltagare i de långa kurserna, drygt 100 000 deltagare i korta kurser inklusive öppen folkbildning och ungefär 240 000 deltagare i kulturprogram.54 Samtidigt hade studieförbun-den nästan 1 050 000 deltagare i Studiecirklar och Annan folkbildningsverksamhet och deras Kultur-program samlade nästan 18 miljoner deltagare.55

Sett i ett treårsperspektiv har antalet deltagare minskat inom folkhögskolans Allmänna kurs, och ökat inom den Särskilda. Studieförbunden har 5 procent färre cirkeldeltagare och 2 procent färre deltagare i Annan folkbildningsverksamhet jäm-fört med tre år tidigare. Däremot har antalet delta-gare i kulturprogram ökat, med 9 procent.

Figur 6: Deltagare i folkbildning 2010–2012.

2012 2011 2010

FolkhögskolaAllmän kurs (ht) 11 100 11 600 11 900Särskilda kurser (ht) 16 600 15 800 15 600Korta kurser, inkl öppen folkbildning 103 000 115 600 113 500Kulturprogram 236 900 239 200 229 600

StudieförbundStudiecirkel 663 691 683 173 701 044Annan folkbildningsverk-samhet 380 474 391 642 388 388Kulturprogram (grupprap-porterade deltagare)

17 985 100

17 248 700

16 466 200

I en kartläggning som Folkbildningsrådet lät genomföra under 2011 framgår att kommuner med jämförelsevis hög andel deltagande i studieför-

54 Öppen folkbildning kallas de delar av folkhögskolornas verksamhet som är öppen för allmänheten, alltså inte bara för folkhögskolans deltagare.55 Som en jämförelse fanns, enligt SCB, drygt 385 700 elever i gymnasieskolan och drygt 886 000 elever i grund-skolan under läsåret 2010/11. Under kalenderåret 2010 fanns 193 300 elever inom komvux, samtliga nivåer. Läsåret 2009/2010 fanns drygt 434 000 registrerade studenter på högskolans grundnivå och avancerad nivå. (SCB, 2012).


bundsverksamhet kännetecknas av högt nyföre-tagande, höga ohälsotal, låg sysselsättningsgrad, lågt valdeltagande, hög brottsfrekvens, låg utbild-ningsnivå och låga medianinkomster. Sambanden är svagare men ser ungefär likadana ut för folk-högskolorna. De siffror som redovisas i rapporten kan inte tolkas som orsakssamband. Ur materialet går inte att säga att folkbildning bidrar till eller motverkar vissa ekonomiska eller socioekono-miska strukturer. 56

Nya studieförbund och folkhögskolor under senare årUnder perioden 1991–2011 har 23 nya folkhögsko-lor etablerats. Av dessa tillkom 19 på 1990talet, i samband med att nya studieplatser tillfördes folkhögskolan, och fyra på 2000talet. Det betyder att 15 procent av de folkhögskolor som är verk-samma i dag har startat under den senaste dryga 20-årsperioden.57

Samma period har två nya studieförbund etable-rats, Ibn Rushd (2008) och Kulturens Bildnings-verksamhet (2010). Två studieförbund har gått samman med andra – KFUK/M (ingår i Sensus sedan 2002) och TBV (ingår i Sensus sedan 2004), och ett tredje (SISU) erhåller statsbidrag i annan ordning sedan 2007.58

56 Resultaten redovisades i rapporten Folkbildningsrådet (2011). Folkbildning i Sveriges kommuner. Spridning och relation till socioekonomiska strukturer. 57 Övriga strukturförändringar som ägt rum är t.ex. att åtta folkhögskolor har fått helt ny huvudman och 19 har gjort delvisa förändringar i huvudmannaskapet.58 Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildnin-gen fungerar som utgångspunkt både i fördelningen av stat-liga medel till studieförbund och folkhögskolor och i den prövning av nya statsbidragsmottagare som Folkbildnings-rådets styrelse gör. Grundläggande vid prövningen av nya statsbidragsmottagare är också de statsbidragsvillkor som fastställs av styrelsen varje år. Utöver detta prövas också om verksamheten kan tillgodose nya bildnings- och utbild-ningsbehov, innebär en pedagogisk förnyelse av folkbildnin-gen, eller om ansökan kommer från nya rörelser eller från organisationer som saknar egen tillgång till folkhögskola. I den slutliga bedömningen spelar det ekonomiska utrymmet också stor roll.

Studieförbundens lokala närvaro förändras Studieförbunden erbjuder olika typer av verksam-het i samtliga landets kommuner. Av deltagarna finns 58 procent i städer eller förorter. Vissa för-ändringar har ägt rum när det gäller den geogra-fiska utbredningen. Mellan 1997 och 2013 mins-kade studieförbundens antal lokalavdelningar från sammanlagt 642 till 180.59

I allt fler kommuner erbjuder allt färre studie-förbund studiecirklar. Under de senaste tio åren har antalet kommuner som har sju eller fler studie-förbund representerade med studiecirklar mins-kat, medan antalet som har sex studieförbund eller färre har ökat.

Figur 7: Antal studieförbund verksamma med studiecirk-lar i antal kommuner, 2002 till 2012.

Antal studie-förbund i kommunen 2002 2004 200660 200861 201062 2012

8+ 147 122 118 106 130 1307 75 93 90 86 79 696 48 50 61 61 49 535 12 18 15 25 25 254 5 5 5 11 5 123 1 1 1 2 1Inget 2 1 1

290 290 290 290 290 290

Studiecirklar genomfördes dock i samtliga kom-muner 2012. ABF arrangerade cirklar i alla 290 kommunerna, Studieförbundet Vuxenskolan i 289 kommuner och Studiefrämjandet i 283. Ibn Rushd

59 Uppgiften avser den 1 januari 2013. I siffran 180 ingår även de lokala enheter som i fem av studieförbunden kallas distrikt, regioner eller stiftelser. Vid sidan av de lokala avdelningarna två av studieförbunden ABF och Studie-främjandet en treledsorganisation med regionala distrikt/regioner. Sammantaget finns inom dessa studieförbund 34 distrikt/regioner.60 Studieförbundet SISU erhåller sedan 2007 statsbidrag i annan ordning.61 Studieförbundet Ibn Rushd startade 2008.62 Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet star-tade 1 juli 2010.


och Kulturens Bildningsverksamhet hade cirkel-verksamhet i 51, respektive 74, kommuner.

Urbaniseringstrend inom folkhögskolanDe 150 folkhögskolorna erbjuder långa folkhög-skolekurser i 135 av landets kommuner hösten 2012. Samtidigt pågår en urbaniseringstrend. Av de 23 nya folkhögskolor som startats under den senaste dryga 20-årsperioden har 13 etablerats i någon av landets större städer.63 Denna utveckling förstärks av att åtta av de befintliga folkhögsko-lorna har flyttat sin verksamhet från landsbygd till stad, och jämförelsevis många folkhögskolor har etablerat nya filialer i städer eller tätorter. Under 2012 fanns 46 procent av folkhögskolornas delta-gare långa kurser i storstäder, förortskommuner eller större städer – 50 procent av deltagarna i All-män kurs och 43 procent av deltagarna i Särskild kurs. Det är också i storstadsregionerna som flest folkhögskolor erbjuder långa kurser: 24 folkhög-skolor i Stockholm, 13 i Göteborg och 8 i Malmö. I 122 kommuner finns bara en (1) folkhögskola representerad med långa kurser.

I relation till kommunernas invånarantal är dock antalet deltagare i studiecirklar och långa folkhögskolekurser störst i landets glesbygdskom-muner. Lägst andel deltagare finns i städerna och förorterna.

Färre internat och färre boende på folkhög-skolans internatUrbaniseringen har samtidigt inneburit en minsk-ning av folkhögskolans internat, från 119 under 2003 till 107 internat 2012. De flesta internatfolk-högskolorna finns utanför städerna. Få av stor-städernas och förorternas folkhögskolor erbjuder internat.

Under perioden1998–2012 har antalet internat-boende minskat med nära 1 240 personer, från 7 500 till 6 220. Det motsvarar en minskning med 17 procent under perioden, men innebär samtidigt

63 Före 1991 fanns exempelvis ingen folkhögskola i Malmö. I dag, 2012, finns fem stycken.

en ökning på 200 personer jämfört med 2011.64 De internatboende deltagare som ingår i Folk-

bildningsrådets rapport Lärande boende? En kart-läggning av folkhögskolans internat utgör en mer homogen och resursstarkare grupp än folkhögsko-lans deltagare i allmänhet. De är yngre än genom-snittet bland folkhögskolans deltagare, könsför-delningen är jämnare, nästan 90 procent av dem är födda i Sverige, ungefär 80 procent har avslutat gymnasium bakom sig, och 60 procent studerar på Särskild kurs inriktad mot ett specialintresse som de vill fördjupa sig i. De internatboende redovisar mer positiva upplevelser av sin folkhögskoletid än andra deltagare, även om skillnaderna inte är sto-ra.65

De rektorer som intervjuats i kartläggningen beskriver internatmiljön både som en resurs och som en belastning. Det är en tillgång i socialpeda-gogiskt avseende och det gör det möjligt för folk-högskolan att erbjuda riksrekryterande och lokal-krävande utbildningar. Samtidigt är internatet jämförelsevis personalkrävande och anläggning-arna medför extra kostnader.

Folkbildningens lokala och regionala villkor och betydelse

Folkbildningsrådets bedömningKommunernas ekonomiska bidrag till studie-förbunden dras ner på många håll, och detta är oroande. Under perioden 2009–2012 har både

64 Den största minskningen av internat har ägt rum bland de rörelseägda folkhögskolorna, 22 procent. Motsvarande minskning bland de landstings- eller regionägda folkhögskolorna är 6 procent. 65 Folkbildningsrådet genomförde 2010 en undersökning bland folkhögskolans deltagare i långa kurser. Två enkäter skickades ut. I rapporten Lärande boende? redovisas statis-tiskt säkerställda skillnader mellan internatboende och externatdeltagare som kan härledas ur de svar som gavs på enkät 2. Denna riktades till ett urval om 5 000 personer som deltog i långa kurser vårterminen 2010. Knappt 2 000 av dem besvarade enkäten. Drygt 500 av de som deltog i undersökningen var internatboende.


studieförbundens och folkhögskolornas ekono-miska beroende av annan verksamhet än folk-bildning ökat. Denna parallella utveckling mot mindre lokal närvaro, minskat ekonomiskt stöd från kommunerna och starkare beroende av annan verksamhet än folkbildning, påver-kar studieförbundens förutsättningar att leva upp till syftena med statsbidraget.

Även folkhögskolorna blir allt mer beroende av inkomster från annan verksamhet än folk-bildning för att kunna behålla sina anlägg-ningar och personal.

Folkbildningsrådets utvärdering av Kultur-programmen visar att studieförbunden är vik-tiga kulturaktörer lokalt. Men det är inte själv-klart att denna betydelse uppmärksammas i det policy- och planeringsarbete som sker regionalt i landet, och som även omfattar kom-munerna. De kartläggningar som pågår tyder på att folkbildningen är jämförelsevis osynlig i regionernas arbete med kompetensplattfor-mar och kulturplaner. Studieförbundens och folkhögskolornas regionala roll och arbete behöver utvecklas. Att folkbildningen synlig-görs på den regionala nivån påverkar även för-utsättningarna för lokal förankring och lokalt arbete.

Delat ansvar mellan stat, kommun och landsting/regionI proposition 2005/06:192 Lära, växa, förändra markerar regeringen att ”Folkbildningen är en gemensam angelägenhet för staten, kommunerna, landstingen och huvudmännen. Det ekonomiska stödet bör bäras gemensamt”.66

Medan det statliga anslaget till studieförbunden hållits på en konstant nivå, eller t o m ökat något, under senare år har kommunernas anslag sku-rits ner kraftigt. Statens andel av bidragen till stu-dieförbunden har från 1992 till 2012 ökat från 55 procent till 73 procent.67 Under samma period har kommunernas andel minskat från 30 procent till 15 procent, och landstingens/regionernas andel från 15 procent till 12 procent. Flera kommuner, 16 under 2012, budgeterade inga bidrag alls till folkbild-ningen. Nio av dessa fanns i Stockholmsområdet.

Statsbidragets andel av bidragen till folkhögsko-

66 Sid 65.67 I rapporten Samhällets utgifter för kultur 2012–2011 konstaterar dock Myndigheten för kulturanalys att under perioden 2000–2011 har folkbildningens andel av statens totala utgifter för kultur minskat. Statens totala utgifter för kultur har ökat med 17 procent under perioden, medan folk-bildningsanslaget ökat med 8 procent.

Figur 8. Statens, landstingens/regionernas och kommunernas bidrag till studieförbunden 1992–2012

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

1 400 000

1 600 000

1 800 000

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

n Stat n Kommuner n Landstingtkr


lorna har under perioden 2001 till 2012 varit kon-stant, ungefär 65 procent, och landstingens/regio-nernas andel ca 35 procent.

Även annan verksamhet än folkbildning Perioden 2009–2011 minskade studieförbundens intäkter från folkbildningsverksamhet från 79 till 76 procent av de totala intäkterna. Statsbidraget utgör i genomsnitt 48 procent av studieförbundens intäkter i folkbildningsverksamheten på lokal nivå. Variationen mellan olika studieförbundsen-heter är dock stor. Det ekonomiska resultatet av folkbildningsverksamheten vände under samma period från ett sammanlagt överskott på 14 mil-joner kronor till ett underskott på ca 28 miljoner kronor. Underskottet täcktes av medel från annan verksamhet.68

Flera av studieförbunden menar att de sänkta generella landstings, region och kommunbidra-gen samtidigt innebär en utveckling mot mer vill-korade bidrag och därmed lokal verksamhet som i allt större utsträckning liknar uppdragsverksam-het. Detta framkom vid Folkbildningsrådets upp-följningsbesök. En annan tendens, som rapporteras från ett par lokalavdelningar, är att regionerna stäl-ler krav på viss regional spridning av verksamheten för att avdelningen ska vara berättigad till bidrag.69

Inom folkhögskolan stod intäkterna till folkhög-skoleverksamheten – de statsbidragsberättigade långa och korta kurserna – för drygt 78 procent av folkhögskolans totala intäkter under 2011. Det innebär en liten minskning jämfört med föregå-ende år. Statsbidragets andel av de enskilda folk-högskolornas intäkter varierade från 10–20 pro-cent som lägst, till 70–80 procent som högst.

68 Det försämrade resultatet är en kombination av minskade intäkter från främst deltagaravgifter och kommun-bidrag, och ökade kostnader för främst lokaler och material. För Annan verksamhet och på förbundsnivå har person-alkostnaderna ökat. Folkbildningsrådet, 2012d. 69 En av regionerna kräver, för tilldelning av bidrag, att avdelningen har verksamhet i alla regionens kommuner. En annan ställer som villkor att avdelningen ska erbjuda verk-samhet i minst fem kommuner och inte mer än 70 procent av verksamheten i en kommun.

Mellan 2009 och 2011 ökade folkhögskolornas sammanlagda underskott av folkbildningsverk-samheten från ca 12 miljoner kronor till nästan 60 miljoner, och antalet folkhögskolor med under-skott i den här verksamheten ökade från 81 till 94, dvs. nästan två tredjedelar av samtliga. Sett till den sammanlagda ekonomin, alltså både folkbild-ningsverksamhet och annan verksamhet, redovi-sade dock 101 skolor överskott under 2011.

Folkbildningens roll i lokal och regional utvecklingFör studieförbund och folkhögskolor finns flera arenor där de kan påverka lokalt och regionalt. Folkbildningsrådet undersöker under 2012 och 2013 folkbildningens roll i det lokala kulturlivet, och i arbetet med regionala kompetensplattfor-mar och regionala kulturplaner. Studierna visar att folkbildningens roll inte är självklar. En pre-liminär slutsats från utvärderingen av studieför-bundens Kulturprogram är att dessa kompletterar kommunernas egen kulturverksamhet, i och med att den når ut till andra och större deltagargrup-per. Samtidigt förs nya perspektiv in i kulturlivet. På vissa mindre orter står Kulturprogrammen för hela kulturutbudet.70

På regional nivå, i arbetet med regionala kul-turplaner och regionala kompetensplattformar, verkar folkbildningen komma mer i skymundan. De preliminära resultaten från kartläggningen av plattformsarbetet tyder på stora variationer, där folkbildningens organisationer i några regioner är starkt involverade i arbetet med regionala kompe-tensplattformar, medan man på andra håll har en marginell roll.71 Även i kartläggningen av folk-

70 Folkbildningsrådet startade under 2012 en utvärdering av studieförbundens Kulturprogram. I denna undersöks Kul-turprogrammens betydelse för lokalsamhället, deltagarna och de medverkande, i fyra kommuner som valts ut för falls-tudier. Den första av tre utvärderingsrapporter presenteras i augusti 2013.71 Under 2012 inleddes arbetet med en kartläggning av den roll som studieförbund och folkhögskolor spelar i arbetet med regionala kompetensplattformar. Kartläggningen omfattar fem regioner/län och slutförs under våren 2013.


bildningen i regionala kulturplaner är variationen stor. Generella intryck är att folkbildningen är relativt osynlig i dessa sammanhang, och oftare uppmärksammas som infrastruktur eller förmed-lare av kultur, än som kulturaktör.

Samhällsengagemang via medlemsorganisa-tioner och huvudmän

Folkbildningsrådets bedömningFolkhögskolornas anknytning till huvudmän-nen och studieförbundens relationer till sina medlems- och samverkansorganisationer är centrala för att folkbildningens syften ska uppnås. Dessa relationer är inte statiska. Det har visats i två av Folkbildningsrådets utvär-deringar under senare år. I ett föränderligt samhälle, som innebär att nya grupper orga-niserar sig och deltar i samhällsbygget, ska folkbildningen vara öppen för nya idéer och behov. På så sätt både bidrar folkbildningen till att utveckla demokratin och samhället, och utvecklas på samma gång själv.

Under det senaste decenniet har samtidigt nya förutsättningar skapats för folkbildningen och det civila samhället. Nya politiska synsätt betonar folkbildningens och det civila samhäl-lets betydelse för att upprätthålla och utveckla välfärden, medan funktionerna som röstbärare och opinionsbildare inte lyfts fram på samma sätt. För folkhögskolornas del innebär detta bl.a. att regeringen i ökad utsträckning upp-märksammat folkhögskolans kompensatoriska uppgift – att fungera som en andra chans för personer som inte fullföljt sina formella stu-dier på grundskole- eller gymnasienivå. Men folkhögskolan, och studieförbunden, ska inte ensidigt värderas som utbildningsanordnare. Folkbildningens förankring i idéburet arbete, i det civila samhällets organisationer och i det omgivande lokalsamhället gör den till en bety-dande kulturaktör och kanal för individers och organisationers demokratisträvanden och vilja att påverka samhället.

Folkhögskolorna och deras huvudmänI rapporten Tradition, resurs, eller nödvändighet? Om relationerna mellan folkhögskolor och deras huvudmän analyserar forskare vid Ersta Sköndal högskola relationerna mellan landets folkhögsko-lor och de olika organisationer som står bakom och driver dem.

Forskarna visar att relationen mellan folk-högskolorna och deras huvudmän tar sig olika uttryck. Vanligast är att huvudmannen uppfattas som folkhögskolans uppdragsgivare och att rela-tionerna karaktäriseras av ideologisk samhörig-het och rörelseanknytning. Huvudmannens syfte med folkhögskolan ger inriktning, legitimitet och existensberättigande. Flera andra, framför allt landstingsfolkhögskolor, ser huvudmannen i för-sta hand som ägare, dvs. som någon som bidrar med ekonomiskt stöd och som fungerar som en resurs för folkhögskolan, snarare än tvärtom. Vid några folkhögskolor, som forskarna betecknar som ”lokala”, beskrivs huvudmannen som ganska betydelselös och förankringen i det omgivande (lokal)samhället som viktigare än eventuell rörel-seanknytning.

De politiska, ekonomiska och ideologiska för-utsättningar som skapas av huvudmän, Folkbild-ningsrådet (som förvaltare av det statliga folkbild-ningsanslaget), utbildningsmarknaden och poli-tiska beslut på nationell, regional och lokal nivå kan vara motstridiga. Forskarna undersökte i det sammanhanget huvudmännens betydelse för att folkhögskolorna ska kunna bedriva sin verksam-het, jämfört med andra aktörers betydelse. De flesta rektorer tillmätte Folkbildningsrådet och överhuvudtaget de ekonomiska förutsättningarna störst tyngd. Flera beskrev folkhögskolorna som allt mer kommersiella och menade att de för att stärka ekonomin ökar den andel av verksamheten som inte ligger inom folkbildningsuppdraget.

Studieförbundens verksamhet tillsammans med medlems- och samverkansorganisationerStudieförbundens studiecirklar och annan folk-bildningsverksamhet kan delas in tre grupper:


• kamratgrupper som bestämmer sig för att starta studiecirkel eller annan verksamhet

• verksamheter som genomförs i samverkan med medlems- eller samarbetsorganisationer

• öppen/annonserad verksamhet.

Den öppna verksamheten, som allmänheten möter i t.ex. studie och kurskataloger, utgör den minsta andelen.

I Folkbildningsrådets utvärderingsrapport Folk-rörelseanknytningar och marknadsrelationer – studieförbunden och deras grundar-, medlems- och samverkansorganisationer undersöks relatio-nerna mellan studieförbunden och deras medlems- och samverkansorganisationer.

Enligt forskarna kan de ideologiska banden mellan studieförbunden och deras medlemmar eller samverkande organisationer inte längre tas för givna. Studieförbundens samhällsmotiv kan fortfarande beskrivas som starka, men de utmanas av mer marknadsmässiga relationer till andra folk-rörelser och organisationer.

Vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök inom studieförbunden 2012 beskrevs balans-gången mellan studieförbundens och folkbildning-ens idémässiga grund, och medlemsorganisatio-nernas och samverkansorganisationernas önske-mål och behov, som en utmaning. Delar av sam-verkan vilar på tillit och förtroende. Men för att säkra kvaliteten i samarbetet ställer studieförbun-den allt större krav på dokumentation, exempelvis i form av skriftliga överenskommelser, checklis-tor, protokoll och deltagaruppföljningar, och lokalt görs anmälda och oanmälda kontrollbesök i verk-samheterna. Utbildning av cirkelledare beskrivs också som en viktig del i kvalitetssäkringen.

Syfte 3:

Bidra till att utjämna utbildnings-klyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

Folkbildning som medborgarbildning

Folkbildningsrådets bedömningFolkbildningen ska ta tillvara enskilda med-borgares engagemang, skapa kanaler för inflytande och fungera som en arena för sam-hällspåverkan. Många av folkbildningens kva-liteter på samhällsnivå kan härledas till de erfarenheter som enskilda cirkeldeltagare och folkhögskolestuderande gör under sina studier. Då handlar det inte i första hand om formella meriter, utan om bildning.

Det kanske viktigaste bidrag som studieför-bund och folkhögskolor lämnar till samhället är den medborgarbildning som studieförbun-den står för – i form av Studiecirklar, Annan folkbildning och Kulturprogram – och som folkhögskolorna erbjuder i sina långa och korta kurser och kulturprogram. Sammantaget ges studieförbundens och folkhögskolornas delta-gare hundratusentals tillfällen varje år att under demokratiska former lära tillsammans med andra, vidga sina perspektiv, samt vidmakthålla och utveckla sina kunskaper och förmågor.

För många handlar resultaten om stärkt själv-känsla, höjd livskvalitet och ökat samhällsen-gagemang. Den höjda bildningsnivån bland folkbildningens deltagare gör även steget till fortsatta studier enklare att ta. Bildning bidrar på det sättet till minskade utbildningsklyftor.

Självförtroende, samhällsengagemang och initiativkraftFolkbildningen skapar inte bara formella möjlig-heter till vidare studier eller arbete. Undersök-ningar bland folkbildningens deltagare visar hur studiecirklar och folkhögskolekurser både ger och vidmakthåller lust och vilja till lärande och


utveckling. De flesta undersökningar som genom-förs bland folkbildningens deltagare tyder på att en av folkbildningens kvaliteter är förmågan att uppmuntra och kanalisera var och ens samhällsen-gagemang.

Mellan 70 och 80 procent av deltagarna i Folk-bildningsrådets Folkhögskoledeltagarundersök-ning 2010 ansåg att de under sin folkhögskoletid blivit mer allmänbildade, mer engagerade i sam-hällsfrågor, mer aktiva i sina fritidsintressen och mer intresserade av kulturella frågor. Ungefär lika många tyckte att de också hade fått bättre själv-förtroende, ifrågasatte mer och tog fler initiativ än tidigare. Känslan av att klara av utbildningen beskrivs som viktig, inte minst för dem som känt sig illa behandlade och misslyckade inom andra utbildningsformer.

Av deltagarna i den cirkeldeltagarundersök-ning som Folkbildningsrådet presenterade 2009 menade 40 procent att studiecirkeln bidragit till att de fått bättre självförtroende och blivit bättre på att lyssna och samarbeta. Ungefär 25 procent av dem ansåg att de blivit bättre på att uttrycka sig, att de utvecklat sitt kritiska tänkande, fått nya värderingar, och att de därigenom kunde fatta mer välgrundade beslut. En majoritet hade blivit inspi-rerad att studera vidare i ämnet. Ungefär hälften ville gå nya studiecirklar.

Folkhögskolan som valmöjlighet och väg vidare

Folkbildningsrådets bedömningFolkhögskolan innebär en ny chans för per-soner som av olika skäl inte fullföljt sina stu-dier på grundskole- eller gymnasienivå. Att få behörighet till fortsatta studier eller förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden är två av motiven till varför deltagare söker sig till folk-högskolan. Andelen deltagare med kort for-mell utbildningsbakgrund är hög, framför allt inom folkhögskolans Allmänna kurs.

Andelen deltagare i Allmän kurs har mins-kat med 7 procentenheter sedan 2007, medan

deltagarna inom Särskild kurs ökat i motsva-rande omfattning. Samtidigt har de studiemoti-verande folkhögskolekurserna under perioden 2010–2012 inneburit att söktrycket till Allmän kurs har höjts på de berörda folkhögskolorna. Riksdagens beslut att förlänga satsningen på Studiemotiverande folkhögskolekurser till och med år 2014, fördubbla antalet platser och samtidigt avsätta medel till extra platser inom Allmän kurs under 2013 och 2014, stärker folkhögskolans möjligheter att erbjuda utbild-ningsplatser till de deltagare som har de största behoven av utbildning och stöd.

Steget vidare efter folkhögskolan är inte självklart för alla. För många av deltagarna är kvalificerad studie och yrkesvägledning en avgörande förutsättning för att de ska komma vidare till arbete eller fortsatta studier. I nulä-get finns inte det stödet vid alla folkhögsko-lor. Det är inte heller ett krav. Enligt skolla-gen (2010:800) har kommunerna ansvar för att elever i alla skolformer, inklusive folkhögsko-lan, ska ha tillgång till studie och yrkesväg-ledning upp t o m gymnasienivå.

Folkhögskolan är en egen skolform med sär-skilda villkor för antagning, eget system för omdömen och behörighetsgivning, och med kursplaner som fastställs lokalt vid respektive folkhögskola. Att förvänta sig att kommu-nernas studie- och yrkesvägledare ska kunna lotsa folkhögskolans deltagare både till och vidare efter folkhögskolan är inte realistiskt. Utan en fungerande studie- och yrkesvägled-ningsfunktion inom folkhögskolan försämras möjligheterna för deltagarna att göra välin-formerade val och komma vidare till fortsatta studier eller arbete.

Fortsatta studier och arbeteI Folkbildningsrådets folkhögskoledeltagarunder-sökning 2010 började 12–18 procent av deltagarna studera vid folkhögskolan för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. För 4–7 procent var alternativet till folkhögskolestudier arbetslös-


het. I SCB:s Folkhögskoleuppföljning 2006 varie-rade andelen arbetslösa mellan 5 och 15 procent.

Deltagarundersökningen visade också att unge-fär 75 procent av deltagarna i folkhögskolans Sär-skilda kurs förvärvsarbetade eller studerade några år efter att de lämnat folkhögskolan. Motsvarande siffra för Allmän kurs var ungefär 60 procent. Ju längre tid som gått sedan deltagarna lämnade folkhögskolan desto större andel förvärvsarbe-tade, desto mindre andel studerade och desto färre var arbetslösa. På en direkt fråga menade ungefär hälften att tiden vid folkhögskola bidragit till att de fått det arbete som de hade vid undersöknings-tillfället. Lika många sa att folkhögskolan inte spelat någon roll.

Inför antagningen till högskolan hösttermi-nen 2012 fanns drygt 5 000 behöriga sökande med studieomdöme från folkhögskolan. Av dessa antogs 63 procent. Detta var en minskning med fyra procentenheter jämfört med året innan. Drygt 1 000 av dessa, dvs. mer än 30 procent av de som antogs, hade även gjort högskoleprovet. Eftersom folkhögskolans studieomdöme ges i endast fyra skalsteg är det svårt att skilja mellan folkhögsko-lans sökande till högskolan som har samma merit-värde. Det har därför blivit allt mer nödvändigt att folkhögskoledeltagarna genomför högskoleprovet som kompletterade meritering. Att antagnings-systemets kvotgrupp för sökande från folkhögsko-lan dessutom är mycket liten späder ytterligare på urvalsproblematiken.

Studiemotiverande folkhögskolekurserStudiemotiverande folkhögskolekurs är en arbets-marknadspolitisk insats som genomförs av folk-högskolorna i nära samverkan med Arbetsförmed-lingen. Folkhögskolorna anordnar tre månader långa kurser med syfte att motivera till fortsatta studier. Målgruppen är arbetssökande ungdomar under 25 år som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan.

Satsningen på studiemotiverande folkhögsko-lekurser startade 2010 och regeringen har beslu-tat att den ska fortsätta till och med 2014. Under 2013 utökas antalet platser från 4 000 till 8 000,

och samtidigt tillförs 1 000 extra platser till folk-högskolans Allmänna kurs – vikta för deltagare som gått studiemotiverande kurs och som vill läsa vidare inom folkhögskolan. Målgruppen innefattar fr.o.m. 2013 även deltagare som är 25 år eller äldre och som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin.

I Folkbildningsrådets uppföljning av de Studie-motiverande folkhögskolekurserna 2012 betonade deltagarna att stödet från kursledarna och gemen-skapen i studiegruppen är viktigt. Många tyckte också att de fått bra information om folkhögsko-lestudier, blivit sedda, fått bättre självförtroende och fått lust att läsa vidare. För nästan två tredje-delar ledde kursen till att de såg fler möjligheter inför framtiden, beträffande både arbete och stu-dier.72 Uppföljningens positiva resultat bekräftas av statistiken: Av deltagarna i Studiemotiverande folkhögskolekurs under perioden januari 2010–september 2012 har 24 procent studerat vidare och 17 procent fått arbete.

Behörighet och omdömenUnder 2012 avslutade totalt 2 142 folkhögskoledel-tagare sina studier med intyg om grundläggande behörighet. Det är drygt 200 färre än under de två föregående åren.73

Inom folkhögskolan ges inte betyg i enskilda ämnen. För att ange meritvärde används istället inom folkhögskolans Allmänna kurs ett samlat studieomdöme i fyra skalsteg. I detta värderas del-

72 Deltagarundersökningen genomfördes bland deltagare som gått en Studiemotiverande folkhögskolekurs under vår-terminen 2012.73 För att få grundläggande behörighet till högskolan ska den studerande uppfylla både ett omfattningskrav och ett innehållskrav. Omfattningskrav: En sammanlagd studietid som ska motsvara tre års gymnasiestudier, varav minst ett år på Allmän kurs på folkhögskola. Innehållskrav: Fram t o m juni 2015: Kunskaper motsvarande godkänd nivå i sju kärnämneskurser och/eller svenska som andraspråk A och B. De som påbörjar sina studier på folkhögskola från och med hösten 2013 ska istället ha kunskaper motsvarande god-känd nivå i följande tio gymnasiala kurser: Sv 1, 2 och 3, eller Sv andraspråk 1, 2 och 3, Eng 5 och 6, Ma 1 a, b eller c, Sk 1a1, Nk 1a1, Re 1, Hi 1a1.


tagarens studieförmåga, dvs. förmågan att tillgo-dogöra sig fortsatta studier.74 Folkbildningsrådet genomförde i juni 2012 en uppföljning av folkhög-skolornas studieomdömen under läsåret 2011/12. Totalt sattes 5 641 omdömen, varav 5 579 avsåg deltagare i Allmän kurs. Det innebär att studie-omdöme sattes för ca 47 procent av Allmänna kursens deltagare. Folkbildningsrådets statistik visar också att sedan 2001 har antalet utdelade studieomdömen minskat från ca 8 300. Samtidigt har snittet i omdömena sjunkit från 2,73 till 2,65. Folkbildningsrådet avser att under 2013 undersöka skälen till dessa förändringar.

Behov av studie- och yrkesvägledningVägen vidare efter folkhögskoletiden ser olika ut för olika deltagargrupper. Jämfört med delta-garna i allmänhet var det t.ex. en större andel av folkhögskoledeltagarundersökningens deltagare med funktionsnedsättning som var pensionerade, sjukskrivna eller arbetslösa efter studierna, och en lägre andel som studerade vidare vid universi-tet eller högskola. Liknande mönster gällde för de invandrade deltagarna.

Även de förändrade förutsättningarna inom Allmän kurs, som bl.a. innebär att deltagarnas genomsnittliga ålder och utbildningsnivå sjunker och att de har fler skolmisslyckanden bakom sig när de kommer till folkhögskolan, påminner om att många av folkhögskolans deltagare behöver ett aktivt stöd för att komma in på arbetsmarknaden eller ta steget till fortsatta studier.

Landets folkhögskolor väljer själva om och i vilken form som de ska erbjuda sina deltagare studie- eller yrkesvägledning. Under 2012 rap-porterade 85 av landets 150 folkhögskolor att de hade studie- och yrkesvägledning. Vid endast sex fanns renodlade tjänster och vid ca tio motsvarade resursen en heltidstjänst sammanlagt, fördelad på olika personer.

74 Från och med läsåret 2013–2014 blir studieomdömet i sju steg istället för fyra. Syftet är att det bättre ska avspegla variationen mellan de studerande, och minska betydelsen av lottning och högskoleprov i folkhögskolans urvalsgrupp till högskolan.

Vid ett mindre antal skolor finns utbildade stu-dievägledare, andra erbjuder sina lärare eller annan personal ett antal timmars nedsättning i tjänst för vägledning. Totalt på landets folkhög-skolor fanns 43 personer som hade studie- och yrkesvägledning som huvuduppgift i sin befatt-ning. Av dessa hade elva personer en ”utbildning med anknytning till tjänsten”.

Folkbildningsrådet har genomfört två fokus-gruppsintervjuer för att belysa folkhögskolornas arbete med studie- och yrkesvägledning. De bilder som ges är mycket skiftande. Tillgången till stu-die och yrkesvägledning varierar, liksom sätten att organisera vägledningen på. Samtliga inter-vjuade är dock överens om att behovet av stöd är stort och har ökat under senare år. En aktiv studie och yrkesvägledning, inkluderat socialt stöd, är något som många deltagare behöver under hela sin tid vid folkhögskolan – från antagningen, genom studietiden och fram till det är dags att lämna folkhögskolan och gå vidare. Däremot är det inte, menar en del av folkhögskolorna, självklart att det är en studie- eller yrkesvägledare som behöver vägleda och stödja. Ansvaret kan delas, tjänster kan köpas in utifrån och andra aktörer som t.ex. CSN och vägledare vid högskolor, vuxenutbild-ningen och gymnasieskolan kan bidra.

Folkbildning, validering och NQF/EQF

Folkbildningsrådets bedömningFolkbildningen ska inte bara värderas i rela-tion till samhällets övriga utbildningar och bildningsinsatser. Den har framför allt ett egenvärde för kultur och bildning, och inom utbildningsområdet. Folkbildningen är idé-styrd. Den tillgodoser utbildnings- och bild-ningsbehov hos medborgarna, och inom det civila samhällets organisationer. Studieför-bund och folkhögskolor erbjuder kurser, Stu-diecirklar och Kulturprogram som är unika för just folkbildningen. Varje studieförbund och folkhögskola bestämmer själv, i nära sam-verkan med deltagarna, vilket innehåll och


vilka temainriktningar som ska erbjudas.I det pågående arbetet med en nationell refe-

rensram för kvalifikationer, NQF, aktualiseras frågan om folkbildningens frivilliga anslut-ning till ramverket. EQF/NQF är baserat på läranderesultat och omfattar både formell och icke-formell utbildning. Frågan om inplace-ring av t.ex folkhögskolans Särskilda kurser är en strategisk fråga för folkbildningen. En nyckelfaktor är deltagarnas intresse och behov av NQF för att styrka sina kompetenser och förutsättningar på arbetsmarknaden och för vidare studier inom Sverige eller utomlands.

Det saknas fortfarande strukturer i Sverige för att kartlägga och validera generella kom-petenser som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande. Behovet av utveck-lingsarbete inom valideringsområdet är stort inom folkbildningen liksom inom andra sekto-rer i samhället.

Folkhögskolan som egen skolformHälften av folkhögskolorna anordnar yrkesutbild-ningar och de flesta av dessa har ingen motsvarig-het inom det formella utbildningsväsendet. Under höstterminen 2012 fanns totalt 191 yrkesutbild-ningar att välja mellan. Bland de 41 kurserna på gymnasial nivå ingick t.ex. personlig assistent-utbildning, ridlärarutbildning samt utbildningar till behandlingsassistent eller friskvårdsledare. På eftergymnasial nivå fanns 149 utbildningar, bl.a. fritidsledar, idrottskonsulent, teckenspråkstolks och socialpedagogutbildningar. En kurs, till hund-skötare, var på grundskolenivå.75

Vid sidan av yrkesutbildningarna finns andra typer av kurser som inte har någon motsvarighet i andra delar av utbildningssystemet:

75 Folkhögskolorna erbjuder även yrkesutbildningar som inte finansieras via det statliga folkbildningsanslaget. Höst-terminen 2012 antingen pågick eller planerades t.ex. 99 kurser inom ramen för Yrkeshögskolan, med ett studieför-bund eller en folkhögskola som anordnare. Av dessa stod ett av studieförbunden – Folkuniversitetet – för drygt hälften av kurserna, och nio folkhögskolor för de övriga.

• Förberedande kurser, t.ex. kurser som är för-beredande för musikhögskola, konsthögskola eller annan estetisk utbildning på högskole-nivå.

• Kurser som är anpassade efter deltagare med funktionsnedsättning/med behov av stöd i svenska språket, t.ex. kurser för deltagare med afasi eller riktade invandrarkurser.

• Kurser med inriktning mot folkhögskolornas särskilda profiler, t.ex. bibelkurser, globala utvecklingskurser eller utbildning för fack-liga funktionärer.

Validering och National/European Qualifica-tion Framework (NQF/EQF)Eftersom variationsrikedomen är ett folkbild-ningens kännetecken är det nästan omöjligt att kategorisera dess unika kurser och cirklar på ett begripligt och allmängiltigt sätt, eller att jämföra dem med utbildningar och bildningsinsatser som erbjuds i andra delar av utbildningssystemet. Där-med är de här delarna av verksamheten svåra att synliggöra och värdera.

I det europeiska ramverket för kvalifikationer (EQF) och de nationella motsvarigheterna (NQF). innefattas kvalifikationer från både formella och icke-formella system.76 Nivåindelningen bestäms utifrån läranderesultat, och inte med det formella

76 EQF – den europeiska referensramen för kvalifikationer är en gemensam europeisk referensram som knyter sam-man olika länders kvalifikationssystem genom att fungera som ett översättningsverktyg som ska göra kvalifikationer från olika länder och system i Europa lättare att läsa och förstå. Referensramen har två huvudmål: att främja med-borgarnas rörlighet mellan länder och att underlätta deras livslånga lärande. Myndigheten för yrkeshögskolan fick 2010 i uppdrag att med utgångspunkt i Europaparlamentets och rådets rekommendation om den europeiska referensra-men för kvalifikationer inom det livslånga lärandet (EQF), ta fram förslag till deskriptorer för en nationell referensram för kvalifikationer, NQF. Enligt regeringens direktiv ska deskriptorerna utformas så att de täcker och kan tillämpas inom alla delar av det offentliga utbildningssystemet och medger möjlighet för aktörer utanför det offentliga utbild-ningssystemet att koppla sina kvalifikationer till referensra-men. (http://www.eqfinfo.se/)


utbildningssystemet som förlaga. Folkbildningen har inbjudits att delta i arbetet med ett svenskt nationellt ramverk.

Det finns ett tydligt samband mellan imple-mentering av strukturer för EQF/NQF och mot-svarande process för validering. EU:s minister-råd enades i november 2012 om en Rekommenda-tion om validering av icke-formellt och informellt lärande. Medlemsstaterna rekommenderas att inrätta nationella system som ger alla medbor-gare möjlighet till kartläggning, dokumentation, bedömning och certifiering av sina färdigheter, kunskaper och sin kompetens via icke-formellt och informellt lärande.

Det är kring kartläggning och validering av generella kompetenser som folkbildningen ser sin mest angelägna uppgift. Med generella kompeten-ser avses här demokratisk och social kompetens, kommunikationsförmåga, interkulturell förstå-else, kulturell kompetens och organisatorisk och ledningsförmåga. Dessa kompetenser, särskilt från förtroendeuppdrag och ledarskap i föreningar av olika slag, är ofta överförbara och har betydelse både för den enskilda individen, t.ex. på arbets-marknaden, och för samhället i stort.

Syfte 4: Bidra till att bredda intresse för och öka delaktigheten i kulturlivet

Sveriges största kulturarena

Folkbildningsrådets bedömningFolkbildningen är Sveriges största kultura-rena, både när det gäller att förmedla kultur-upplevelser och erbjuda människor möjlighet till eget skapande. Centrala kvaliteter är att den Kulturverksamhet som studieförbund och folkhögskolor arrangerar finns närvarande i hela landet, och har en inriktning mot amatör-kultur och deltagande. Folkbildningens kultur bedrivs under former som gör att den är öppen för, och attraherar, stora medborgargrupper.

Med en sådan inriktning får folkbildning-ens kultur betydelse inte bara för det fjärde av statens syften med stödet till folkbildningen. Den blir också en del i demokratiseringen av samhället, innebär social träning, skapar påverkansmöjligheter och samhällsengage-mang, och den bidrar till att höja bildnings och utbildningsnivån i samhället.

Miljontals deltagare, hundratusentals arrang-emangKulturen är framträdande i alla folkbildningens verksamhetsformer. Under 2012 stod det estetiska ämnesområdet Konst, musik, media för 61 pro-cent av studieförbundens cirkelverksamhet, räknat i studietimmar. Hundratusentals cirkeldeltagare gavs möjligheter att genom eget skapande och till-sammans med andra utveckla sina intressen och förmågor. Flest deltagare hade musikcirklarna, där en stor grupp utgjordes av ungdomar – i första hand unga män – som spelar pop- och rockmusik. Ungefär 25 procent av studieförbundens alla cir-keldeltagare deltar i en musikcirkel.

Samtidigt erbjöd studieförbunden 340 900 Kul-turprogram, en ökning på tre procent jämfört med 2011. Det betyder att drygt 50 procent av stu-dieförbundens alla arrangemang var Kulturpro-gram.77 Kulturprogrammen nådde nästan 18 mil-joner deltagare.

Under 2012 arrangerade folkhögskolan 2 800 kulturprogram för allmänheten, som samlade ungefär 240 000 deltagare, och 718 korta kurser med 13 000 deltagare inom det estetiska områ-det. Folkhögskolan har även många kurser inom kulturområdet, mest estetiskt inriktade yrkesut-bildningar på eftergymnasial nivå som varje år engagerar mer än 460 deltagare, särskilda kurser i musik, bild, form och målarkonst, scenisk konst, slöjd och konsthantverk och övriga estetiska ämnen med ungefär 5 800 deltagare under höst-

77 Studiecirklarna stod för nästan 41 procent av arrange-mangen och Annan folkbildningsverksamhet för 9 procent.


terminen 2012, samt korta kurser för cirkelledare inom kulturområdet.

Kultur och kulturutövande är integrerade delar av folkbildningens pedagogik. De flesta av folk-högskolans långa kurser har inslag av estetiska ämnen. Det betyder att en majoritet av folkhög-skolornas deltagare kommer att delta i kulturella aktiviteter som en del av sin utbildning, oavsett vilken inriktning de har på sina studier.

Arbetsmarknad för kulturarbetareI och med att den kulturinriktade verksamheten är så stor blir folkbildningen också en betydande arbetsmarknad för kulturarbetare. Totalt engage-rades 1 270 500 medverkande i studieförbundens kulturprogram under 2012. Av dessa var ungefär 526 900 yrkesutövande kulturarbetare, i första hand musiker och sångare.78 Ca 743 600 var semi-professionella eller amatörer.

Inom folkhögskolan medverkar lärare, ledare och professionella utövare i kulturprogrammen och i de långa och korta kurserna.

Folkbildning i regionala kulturplanerDen så kallade kultursamverkansmodellen har successivt börjat implementerats från och med 2011. De fem första regionerna att tillämpa model-len var Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län, Gotlands län, samt Norrbottens län. I arbetet ingår att arbeta fram en regional kulturplan i vil-ken regionerna formulerar hur de statliga medlen ska användas, det vill säga vilka prioriteringar som görs angående kulturverksamheten, samt hur dessa prioriteringar är relaterade till de nationella

78 Antalet kulturarbetare som engagerades i studieför-bundens kulturprogram kan t.ex relateras till de drygt 146 000 personer som var anställda inom Sveriges kul-turella och kreativa näringar 2012, enligt rapporten Kul-turella och kreativa näringar 2012. Rapporten är utarbetad av kunskapsföretaget Volante vars “ambition är att ta tillvara forskningens noggrannhet och lärdomar och fungera som en länk till allmänhet och näringsliv”. Företaget ger ut böcker, gör analysarbeten på uppdrag och bedriver talarverksamhet. http://www.volante.se/.

kulturpolitiska målen.79 I rapporten Kulturanalys 2012 drar Myndigheten för Kulturanalys slutsat-sen att de regionala kulturplanerna handlar om regionernas samlade verksamheter inom kultur-området, och att de därför får stor betydelse då de bildar underlag för regionernas hela kulturpolitik. Till de brister som konstateras hör att kultursam-verkansmodellen är tids- och resurskrävande och att förutsättningarna för deltagande i de dialoger som ingår i modellen inte har varit de bästa för de professionella fria kulturskaparna och för det civila samhället.

Folkbildningsrådets kartläggning av de första kulturplaner som formulerades inom ramen för kultursamverkansmodellen och det kulturplanear-bete som ägde rum i de fem pilotregionerna visar att folkbildningen fick mycket olika utrymme och roll i kulturplanerna. Samråd med folkbildningens representanter skedde i skiftande utsträckning. Oftast var det folkbildningen som infrastruk-tur – som förmedlare av kultur, samverkanspart eller stöd – som lyftes fram, inte i första hand folkbildningen som kulturaktör. Studieförbun-den uppmärksammades mer än folkhögskolorna. Studieförbundens och folkhögskolornas engage-mang och organisering på regional nivå framstår som avgörande för vilken betydelse och vilket utrymme man ges i de regionala kulturplanerna.

I tre av fem regioner beskriver regionens och folkbildningens företrädare hur samverkan på

79 Riksdagen beslutade 2009 om en ny nationell kultur-politik som omfattar nya kulturpolitiska mål och en ny modell för samspelet mellan stat, landsting och kommun beträffande statens bidrag till regional och lokal kulturverk-samhet, den så kallade kultursamverkansmodellen (prop 2009/10:3. Tid för kultur.) Modellen syftar till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen genom att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun, och öka det regionala inflytandet på kulturområdet. Modellen innebär att statens bidrag till kulturområdet samordnas i ett och samma anslag för regional kulturverksamhet och förde-las till landets olika län. Statens kulturråd disponerar över kulturbidraget och beslutar om fördelningen av bidraget mellan länen. Landstingen ansvarar vidare för fördelningen av statsbidraget till den regionala och lokala kulturverk-samheten.


regional nivå även bidrar till att stärka relatio-nerna till kommunerna.

Många kulturprogram

Folkbildningsrådets bedömningKulturprogrammen är den verksamhetsform som genom sin flexibilitet och öppenhet sam-lar flest deltagare och som därigenom ger mycket goda förutsättningar för olika grupper att mötas. Detta bekräftas i Folkbildningsrå-dets pågående utvärdering av studieförbun-dens Kulturprogram. Fortfarande utgör Stu-diecirklarna basen i studieförbundens verk-samhet, men Kulturprogrammen har ökat kraftigt under den senaste 20årsperioden, räknat i antalet arrangemang och antalet stu-dietimmar. Även Annan folkbildningsverk-samhet har ökat. Samtidigt har Studiecirklar-nas andel minskat.80

Delvis beror de här förskjutningarna på att principerna för fördelning av statsbidrag har ändrats under perioden och på att studieför-bundens rapportering av olika verksamheter har blivit mer stringent. Men framför allt bör de ses som ett tecken på att folkbildningens identitet och arbetsformer utvecklas. För att kunna ta tillvara nya generationers behov av kultur och annan folkbildning behöver alter-nativa verksamhetsformer provas.

Kulturprogrammen fortsätter att ökaUnder de senaste 20 åren har både antalet och andelen Kulturprogram ökat kraftigt i studie-förbundens verksamhet. Från ett medeltal på ca 154 000 program under 1990-talet rapporterades i genomsnitt drygt 230 000 program per år under

80 Studiecirkelverksamhet ska enligt villkoren för stats-bidrag utgöra basen i verksamheten. Det innebär att minst hälften av ett studieförbunds folkbildningsverksamhet i studietimmar räknat genomförs inom verksamhetsformen Studiecirkel.

2000talets inledande 7–8 år. Från och med 2009 har studieförbunden erbjudit mer än 300 000 pro-gram varje år. Samtidigt har antalet deltagare minskat något, vilket lett till att det genomsnittiga deltagarantalet per program har sjunkit från 80 i början på 2000-talet till 53 under 2012.81

Ett skäl till att Kulturprogrammen blivit fler under senare år är att principerna för fördelning av statsbidraget har förändrats. Från och med 2007 skapades större utrymme för studieförbunden att möta allmänhetens efterfrågan på Kulturprogram. Då öronmärktes tio procent av statsbidraget till kulturprogram.82 För att undvika en urholkning av statsbidraget per program begränsades beräknings-underlagets ökning per studieförbund till tio pro-cent per år fr.o.m. 2010. År 2012 infördes en ny för-delningsmodell som innebär att ett Kulturprograms värde motsvarar 9 studietimmar (värdet i den tidi-gare modellen beräknades till 7,3 studietimmar). Bidraget baseras på antal arrangemang.

Kulturprogram i relation till Studiecirklar och Annan folkbildningsverksamhetSedan 2008 har andelen Kulturprogram ökat från 46 procent till 50 procent av studieförbundens

81 ABF är det studieförbund som rapporterar störst antal kulturprogram 2012, flest medverkande och störst antal deltagare. Studiefrämjandet är tvåa i mått av arrangemang, Studieförbundet Vuxenskolan har näst flest deltagare och Sensus näst flest medverkande. 82 I de båda statsbidragssystem som gällde under period-erna 2001–2003 och 2004–2006 delades anslaget upp i ett basbidrag, ett målgruppsbidrag och ett utvecklingsbidrag. Inga pengar var öronmärkta för Kulturprogrammen. Istället utgjorde Kulturprogrammen en del av underlaget för bas-bidraget – som stod för 70 procent av det totala statsbidraget.

Figur 9: Studieförbundens kulturprogram 2012 och 2000.

2012 2000

Antal kulturprogram 340 900 210 676Andel kulturprogram av samtliga arrangemang 50 36 Antal deltagare 17 985 100 16 785 385Antal deltagare per kulturprogram 53 80


verksamhet, räknat i antalet arrangemang. Samti-digt har studieförbundens traditionella verksam-heter – Studiecirklarna – minskat, från 44 pro-cent av alla arrangemang under 2008 till 41 pro-cent fem år senare. Under 2001 stod cirklarna för mer än hälften av arrangemangen inom fem av de elva studieförbund som då fanns. År 2012 var det bara inom ett av tio förbund som Studiecirklarna utgjorde mer än 50 procent av arrangemangen.

Vid en jämförelse mellan olika verksamhetsfor-mer utifrån måttet studietimmar, där Kulturpro-gram värderas till nio studietimmar i fördelnings-underlag, framkommer att studiecirkeltimmar-nas andel både 2008 och 2012 utgjort 72 procent av studieförbundens totala verksamhet – med en variation från 53 procent inom det studieförbund med lägst andel studiecirkeltimmar 2012 till 84 procent i det studieförbund med högst andel.83 Andelen studietimmar i Annan folkbildningsverk-samhet och Kulturprogram var oförändrat från 2008 till 2012.84 Kulturprogrammens andel studie-timmar varierade under 2012 mellan 9 procent vid det studieförbund med lägst andel, till 29 procent vid det studieförbund med högsta andelen. Under den senaste 10-årsperioden har procentandelarna kulturprogramtimmar ökat inom samtliga studie-förbund, sammantaget med sju procentenheter.

Kulturprogrammens inriktningDe i särklass vanligaste Kulturprogrammen är föreläsningar och sång/musikprogram. Under 2012 anordnade studieförbunden ungefär 130 000 föreläsningar, och 124 000 sång och musikpro-

83 Folkbildningsförordningen anger att studiecirkelverk-samhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier är basen för statsbidraget till studieförbunden. I den mod-ell för statsbidrag till studieförbunden som gäller från och med 2012 sägs: Ett grundvillkor för att ett studieförbund ska erhålla statsbidrag är att minst hälften av ett studieförbunds verksamhet i studietimmar ska genomföras inom verksam-hetsformen Studiecirkel.84 Annan folkbildningsverksamhet har under perioden ersatt Övrig folkbildning som verksamhetsform. De är jäm-förbara och räknas i denna sammanställning som samma verksamhet.

gram. Sång och musikprogrammen lockade flest deltagare, ca 8 109 000. Inriktningen har varit i princip densamma sedan 2002.

Kulturprogrammens inriktning varierade mel-lan olika delar av landet. I de stora städerna var ungefär hälften av Kulturprogrammen i form av föreläsningar. I glesbygden ägnades hälften av programmen åt sång och musik.

Kulturprogram i landets kommunerFlest Kulturprogram och deltagare samlar studie-förbunden i städerna och förorterna, ungefär 57 procent av både arrangemangen och deltagarna finns här. Det är också här som verksamheten har ökat mest under den senaste tioårsperioden, även om trenden inte är entydig.

Stockholm har t.ex. ökat sin verksamhet med 43 procent under perioden, även om antalet del-tagare minskat med 20 000 sedan 2009. I Umeå samlade Kulturprogrammen däremot 163 000 fler deltagare under 2012 än under 2009. I genomsnitt deltog storstadsborna i drygt ett Kulturprogram under året.

Störst andel Kulturprogram i relation till kom-munernas invånare erbjuder studieförbunden i inlandskommunerna. I Gullspång och Lekeberg deltog invånarna i genomsnitt i 14 kulturprogram per person under 2012. I Åsele, Munkfors, Sote-näs och Eksjö var motsvarande siffror 9–13 pro-gram per person. I glesbygdskommunerna deltog

Figur 10: Studieförbundens Kulturprogram per inriktning år 2012 och 2002. Procent av samtliga kulturprogram.

Form 2012 2002

Föreläsning 38 34 Sång/musik 36 45Tvärkulturellt 5 7 Dramatisk framställning 5 9 Film/foto/bild 5 5 Utställningar 4 5 Dans 3 2 Konst/konsthantverk 2 2 Litteratur 1 2

Totalt 100 100


invånarna i genomsnitt i ungefär fyra Kulturpro-gram under 2012.

Folkhögskolorna genomförde vart fjärde Kul-turprogram i glesbygdskommuner eller glest befolkade regioner under 2012. Flest program arrangerades i Piteå (266 program), Haparanda (161 program) och Skinnskatteberg (148 program).

Fler musikcirklar – männen dominerar

Fler musikcirklar – många fler rockgrupperStudieförbundens musikcirklar har ökat med 8 procent, mätt i studietimmar, under de senaste nio åren. År 2012 hade 39 procent av cirklarna musik-inriktning. Av dessa ägnades nästan 60 procent åt improvisatorisk musik – i första hand pop- och rockcirklar. Även detta var en påtaglig ökning jämfört med 2004. Då andelen var mindre än 50 procent.

85 Andel av studieförbundens totala antal studietimmar/cirkelverksamhet86 Andel av totala antalet studietimmar/musikcirklar.87 Andel av studieförbundens samtliga cirkeldeltagare.88 Andel av samtliga deltagare i musikcirklarna.

Studieförbundens andel deltagare i musikcirklar har också ökat med några procentenheter. Under 2012 utgjorde dessa ungefär en fjärdedel av samt-liga deltagare. Antalet deltagare i musikcirklar har dock minskat något under perioden, vilket alltså innebär att musikcirklarna i genomsnitt har färre deltagare nu än tidigare. Denna trend gäller dock inte för den improviserade musiken. Här har del-tagarna istället ökat kraftigt och utgör numera 43 procent av alla musikcirkeldeltagare.

Kultur, hälsa och folkbildning

Kultur för äldreKulturrådet har ett regeringsuppdrag att främja kultur för äldre inom vård och omsorg. I oktober 2011 fick Kulturrådet 30 miljoner att fördela och under 2012 har tio nya miljoner skjutits till. Stö-det ska främja äldre människors delaktighet i kul-turlivet samt att ge större kunskap om pågående utvecklingsarbete med kulturinsatser inom äldre-området.

Hittills har 24 projekt tilldelas medel. I flera av dessa ingår företrädare för folkbildningen som samverkansparter.

Kultur på receptKulturdepartementet och Socialdepartementet inledde under 2009 ett samarbete om att genom-föra försöksverksamhet med kultur som hjälpme-del i arbetet med att förebygga och förkorta sjuk-frånvaro, kallat Kultur på recept. Försöksverk-samheterna genomfördes av Region Skåne res-pektive Västerbottens läns landsting.

De skapande aktiviteter som ingick i Väster-bottens läns landstings projekt Med mina händer organiserades tillsammans med studieförbund i Umeå, Skellefteå och Lycksele.

Förrehabilitering på folkhögskolor och studie-förbundFörrehabiliteringsprojektet är ett försöksprojekt som under perioden 2009–2012 bedrivits vid sam-manlagt tio folkhögskolor. Syftet har varit att

Figur 11: Studieförbundens musikcirklar 2012, 2011 och 2004.

2012 2011 2004

Antal studietimmar, musikcirklar 4 450 525 4 211 430 3 826 013varav antal studietimmar, improvisatorisk musik 2 578 894 2 469 100 1 817 982Andel studietimmar, musikcirklar 85 39 % 38 % 30 %varav andel studietim-mar, improvisatorisk musik 86 58 % 59 % 48 %Antal deltagare, musik-cirklar 426 445 433 747 470 584varav antal deltagare, improvisatorisk musik 183 191 185 263 111 536Andel deltagare, musik-cirklar 87 24 % 24 % 19 %varav andel deltagare, improvisatorisk musik 88 43 % 43 % 24 %


utveckla metoder för hur folkhögskolan kan skapa aktiviteter som fungerar som förrehabilitering, dvs. som innebär att personer som är sjukskrivna eller som har sjuk- eller aktivitetsersättning när-mar sig arbetsmarknaden. Deltagare har studerat på folkhögskolan under 15 veckor, där fokus har varit s.k. självstärkande moment både i form av teoretiska studier och praktiska aktiviteter som t.ex. sport, motion, musik och friskvård.89

Enligt Försäkringskassans uppgifter från 2011 har totalt 53 procent av deltagarna i folkhögsko-lans förrehabilitering gått vidare i aktiva åtgärder. 65 procent har bedömts kommit närmare arbets-marknaden.

Folkbildningsrådet har i sitt budgetunderlag för 2013–2015 begärt 25 miljoner kronor till en för-söksverksamhet med förrehabilitering för 500 personer på folkhögskolor och studieförbund.

Referenser

Bergroth, A. & Ekholm, J. (2011). Utvärdering av förrehabi-literingsprojektet.

Eriksson, L. (2011). Vuxenutbildning för personer med funk-tionsnedsättning. Linköpings universitet.

Folkbildningsrådet (2009). Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer. Studieförbunden och deras grundaror-ganisationer, medlemsorganisationer och samverkansorga-nisationer. Folkbildningsrådet utvärderar No 3 2009.

Folkbildningsrådet (2010). Nationell redovisning av folkbild-ningens kvalitetsarbete 2009.

Folkbildningsrådet (2011). Folkbildning i Sveriges kommu-ner – Spridning och relation till socioekonomiska strukturer.

Folkbildningsrådet (2012a). Flexibelt lärande folkbildning – varför, för vem och hur gör man?

Folkbildningsrådet (2012b). Folkhögskolornas ekonomi 2011.

Folkbildningsrådet (2012c). Statsbidrag till studieförbund 2013 – villkor, kriterier och fördelning.

Folkbildningsrådet (2012d). Studieförbundens ekonomi 2011.

Folkbildningsrådet (2012). Tradition, resurs eller nödvän-dighet? Om relationerna mellan folkhögskolor och deras huvudmän. Folkbildningsrådet utvärderar No 2 2012.

89 Bergroth & Ekholm, 2011.

Folkbildningsrådet (2013a). Kvalitetsarbetet inom folkbild-ningen 2012.

Folkbildningsrådet (2013b). Folkhögskolans pedagogiska personal 2012.

Folkbildningsrådet (2013c) Lärande boende? En kartlägg-ning av folkhögskolans internat.

Folkbildningsrådet (2013d). Lärartjänster i folkhögskolan. Kalenderår 2012.

Högskoleverket (2012a). Universitet & högskolor. Högskole-verkets årsrapport 2012. Rapportserie 2012:10 R.

Högskoleverket (2012b). Högskoleverkets system för kva-litetsutvärdering 2011–2014. Examina på grundnivå och avancerad nivå. Rapportserie 2012:15 R

Myndigheten för kulturanalys (2012). Samhällets utgifter för kultur 2012–2011. Kulturfakta 2012.1.

Prop. 2009/10:3. Tid för kultur.

SCB (2012). Utbildningsstatistisk årsbok 2012. Utbildning och forskning.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Årsredovisning 2011.

Volante (2012). Kulturella och kreativa näringar 2012. Sta-tistik och jämförelser.

Preliminära resultat/referenser samt arbetsmaterialFolkbildningsrådet (2013e). Uppföljningsbesök vid folkhög-skolor 2012. Arbetsmaterial.

Folkbildningsrådet (2013f). Uppföljningsbesök vid studieför-bundens centrala kanslier 2012. Arbetsmaterial.

Folkbildningsrådet (2013g). Uppföljningsbesök vid studieför-bundens lokalavdelningar 2012. Arbetsmaterial.

Folkbildningsrådet (2013h). Kartläggning av folkbildningen i regionala kompetensplattformar. Avrapporteras våren 2013.

Folkbildningsrådet (2013i). Kartläggning av folkbildningen i regionala kulturplaner. Avrapporteras våren 2013.

Folkbildningsrådet (2013j). Kartläggning av folkhögskolans lärare. Avrapporteras i augusti 2013.

Folkbildningsrådet (2013k). Kartläggning av studieförbundens cirkelledare. Avrapporteras i augusti 2013.

Folkbildningsrådet (2013l). Utvärdering av studieförbundens kulturprogram. Avrapporteras i augusti 2013.


Medlemsuppdrag

Folkbildningsrådet har under året haft tre med-lemsuppdrag: Folkbildningsnätet, Folkhögsko-lornas informationstjänst samt Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. De två sistnämnda är på uppdrag av RIO och SKL. Samtliga medlems-uppdrag leds av en styrgrupp med företrädare för medlemsorganisationerna.

Folkbildningsnätet

Folkbildningsnätet består av gemensamma nätba-serade konferenssystem och pedagogiska verktyg, Pedagogiska resurser – en webbplats med digitala lärresurser, webbvideotjänster samt nättidningen re:flex. Folkbildningsnätet är öppet för alla folk-bildningsorganisationer och för alla verksamma inom folkbildningen.

Syftet med Folkbildningsnätet är att:• erbjuda pedagogiska verktyg och resurser för

folkbildningens lärande• stödja den pedagogiska utvecklingen av flexi-

belt lärandet inom folkbildningen• erbjuda mötesplatser för folkbildningen samt• erbjuda organisationerna inom folkbild-

ningen möjlighet att skapa interna konferens-miljöer.

Genomförda insatser Ett projekt om digital tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har påbörjats. Den för-studie som gjordes 2012 utgör underlag för arbe-tet 2013. Syftet är att Folkbildningsnätet ska bli så tillgängligt som möjligt. Inom ramen för projektet kommer studiematerial kring digital tillgänglighet att produceras.

Arbetet med att sprida ökad kännedom till stu-dieförbunden om Folkbildningsnätet fortsätter. Projektmedel till detta delades ut efter ansöknings-förfarande till sex studieförbund. Dessa ska i bör-jan av 2013 rapportera sina genomförda insatser.

Utveckling av Pedagogiska resursers funktioner för inloggade användare att ladda upp lär objekt

för t ex sammanställning av enkla studiematerial har genomförts och ska utvärderas.

Folkbildningsnätets styrgrupp har under året genomfört ett projekt där målet har varit att tillägna sig ökad omvärldskunskap i syfte att utveckla strategier för Folkbildningsnätets fram-tida utveckling.

Handledningar, videor för information, inspi-ration och stöd samt webbsidor för support har tagits fram under året. En extra insats har också gjorts för att förbättra presentationer av FlexLär-projektens material och redovisningar.

En serie webbsända frukostseminarier har genomförts under hösten där bl.a. stiftelsen EXPO medverkade med två seminarier om rasism och främlingsfientlighet.

Antal konton på Folkbildningsnätet ligger på ca 26 000 användare, sett över året. Kontot används för att logga in på FirstClasssystemet, sociala medierna SM Folkbildning, Videokonferens Folkbildning samt Pedagogiska Resurser för att komma åt de delar som kräver inloggning, som t.ex. UR:s programutbud.

Grundkursen för lokaladmin/resursperson för Folkbildningsnätet är en distanskurs på ca fem veckor med fysisk träff under en dag. Alla nya lokala administratörer för Folkbildningsnätet inle-der sitt lokaladmin skap med grundkursen. Under 2012 har tre kurser genomförts med 33 deltagare (14 kvinnor och 18 män).

En utbildningsinsats för utveckling av First-Class har genomförts och ett nytt verktyg för användar registrering har därefter skapats.

Folkhögskolornas informationstjänst

Folkhögskolans informationstjänst, FIN, är folk-högskolornas gemensamma informationstjänst och ansvarar för den samlade informationen om landets alla folkhögskolor. Till stöd för arbetet finns en styrgrupp med företrädare för medlems-organisationerna SKL och RIO.

FIN ska genom målinriktat kommunikations-arbete skapa en tydlig bild av folkhögskolan som


skol form och bidra till rekrytering av kursdelta-gare. FIN:s vision är att alla vet vad folkhögskolan ger, gör och skapar och att FIN är den självklara vägen till den samlade informationen om landets folkhög skolor och deras kursutbud.

Genomförda insatserUtvecklingen av folkhögskola.nu har präglat FIN:s arbete under året. Utgångspunkt för utveck lingen är dels den användarundersökning som genom-fördes i början av året, dels den användarstatistik som samlas in och analyseras. Alltfler besökare på folkhögskola.nu använder mobilen när de surfar till webbplatsen och därför lanserades en mobil version optimerad för smartphones. En stor sats-ning har också gjorts för att sökmotoroptimera webbplatsen. Den digitala annonseringen har ökat vilket bidragit till att antalet besökare på webb-platsen ökat markant. Dessutom har webbplatsens kursregister fått nya bilder. Ett resultat av FIN:s kvalitetssäkringsarbete är dokumentet/handboken Digital närvaro.

Samarbetet med andra utbildningsmyndighe-ter fortsätter. På detta sätt sprids information om folkhögskolorna och folkhögskolekurser vidare till både offentliga och kommersiella utbildnings-sajter. Under året har exporten till det nationella kursdatanavet anpassats enligt en nyutvecklad SIS-standard.

Närvaron på sociala medier fortsätter, främst med aktivitet på Facebook och Twitter. På Face-book visas nu folkhögskolornas hela kursutbud samt ett nyhetsflöde från alla folkhögskolor.

Under verksamhetsåret har FIN producerat Folkhögskolekatalogen, Sommarkurskatalogen, en affisch samt nya faktablad. Folkhögskolekatalogen fick i år en ny utformning både vad gäller struktur och layout i linje med förra årets katalogutvärde-ring.

För tredje året i rad firades Folkhögskolans dag runt om i Sverige, i år lördagen den 5 maj. Minst 80 folkhögskolor deltog och de lokala aktivite-terna spreds vidare nationellt via webben och sociala medier.

FIN har fördelat ett mässbidrag till 14 gruppe-ringar av folkhögskolor (främst geografiska) för att stödja deras medverkan på olika utbildnings-mässor.

FIN har varit ett stöd åt folkhögskolornas infor-matörer och vägledare genom tre digitala konfe-renser på Folkbildningsnätet samt genom nyhets-brev till nyckelpersoner på folkhögskolorna.

FIN:s årliga informationskonferens för folkhög-skolornas informationsansvariga hölls på Haga-bergs folkhögskola. Konferensen samlade 120 del-tagare. Seminarierna fokuserade på marknadsfö-ring och psykologi, hur man skapar publicitet med små medel och erfarenhetsutbyte.

FIN medverkade också vid den årliga konfe-rensen för folkhögskolornas SYVansvariga, som hölls på Åsa folkhögskola och hade 68 deltagare. Konferensens huvudtema var folkhögskolornas nya behörig hetsgivning samt information om yrkeshögskolan och folkhögskolornas eftergym-nasiala utbildningar.

Året har präglats av folkhögskolornas föränd-rade behörighetsgivning på grund av förändrade tillträdes regler till högre studier p.g.a. Gy2011. FIN har också påbörjat arbetet med att sprida information om den nya behörigheten vidare till studie och yrkesvägledare inom andra skolformer, dels genom nyhetsbrev, dels genom produktion av faktablad och PowerPoint, dels genom medverkan på fortbildningsdagar för dessa grupper.

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd

På uppdrag av RIO och SKL inrättade Folkbild-ningsrådet 2010 Folkhögskolornas studeranderätts-liga råd (FSR). Syftet med FSR är att stärka det studeranderättsliga arbetet inom folkhögskolan. Detta görs genom stöd till folkhögskolorna i deras arbete med studeranderättsliga frågor och genom information till studerande. Sedan den 1 januari 2011 har det rättsliga råd till vilket studerande kan anmäla vissa beslut funnits på plats. Grunden för det rättsliga rådets bedömning är den aktuella sko-lans egna studeranderättsliga standard.


Genomförda insatserUnder året har överenskommelser om anslutning till FSR, och studeranderättsliga standarder från folk högskolorna samlats in och behandlats. FSR har bistått med rådgivning och stöd till skolorna i arbetet med att ta fram standarder. Hittills har 116 skolor skickat in överenskommelser och av dem har 95 bekräftats som anslutna, övriga 21 har upp-manats att komplettera sina standarder. 34 skolor har ännu inte skickat in någon överenskommelse till FSR.

2012 har varit det studeranderättsliga rådets andra år. En utvärdering med alla ledamöter har genom förts i början av året. En speciell introduk-tion genomfördes för de nyvalda studerandere-presentanterna. Det studeranderättsliga rådet har under året tagit emot fem anmälningar från stude-rande på folkhög skolor. Ärendena har behandlats och yttranden med rekommendationer till sko-lorna har publicerats i Folkhögskoleaktuellt och på www.folkhogskola.nu/fsr. Styrgruppen har följt ärendena under året och har bland annat diskute-rat FSR:s roll och effekterna av det rättsliga rådets yttranden. Ett måldokument och en kommunika-tionsplan har tagits fram under året.

FSR har under året deltagit vid möten och kon-ferenser för att informera folkhögskolorna om medlems uppdraget, om studeranderättsliga frå-gor och om det studeranderättsliga rådets roll och arbete. I december arrangerades en konferens för studerande tillsammans med Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). Hemsideinformationen riktad till studerande och blivande studerande vidareut-vecklats. Stöd och rådgivning i studeranderätts-liga frågor har getts kontinuerligt till folkhögsko-lor och studerande.

Fokusgruppssamtal om antagning till Allmän kurs har genomförts och en arbetsgrupp med represen tanter från fyra folkhögskolor och FIN har påbörjat ett arbete med att bland annat ta fram exempel på hur konkreta urvalskriterier kan se ut. En arbetsgrupp med representanter från fem folk-högskolor och FIN har påbörjat ett arbete med att ta fram förslag på hur skolorna kan anpassa sina informations material och hemsidor ur ett stude-

randerättsligt perspektiv. En undersökning om studerandeinflytande och arbetsmiljöfrågor har påbörjats.

Administration

Administrationsenheten har under året varit ett stöd för det övriga kansliet inom bl.a. ekonomi, personal, produktion, konferens, IT och service. Ett stort antal möten, seminarier och konferenser har hållits i Folkbildningsrådets egna konferens-lokaler. Under 2012 har antalet webbsända möten ökat. Omkring 50 möten har hållts där deltagare kunna följa med via webben. Enheten har påbör-jat arbetet med att ta fram ett nytt ekonomisystem och därmed öka tillgängligheten för alla ansvariga att på ett enkelt sätt följa kostnader/budget. Syste-met ska vara i drift den 1 januari 2013.

Representation, medlems- och partnerskapFolkbildningsrådet har direkt eller indirekt repre-senterats i följande organ:• Insynsråd för Internationella Programkontoret,

Britten Månsson-Wallin.• Landsbygdsnätverket, Björn Garefelt.• Nationellt forum för validering vid Yh-myndig-

heten, Signild Håkansson.• NVL Arbetsgrupp för kompetensutveckling,

Björn Garefelt.• Referensgrupp samt arbetsgrupp kring EQF/

NQF vid Yhmyndigheten, Björn Garefelt.• Nationellt program för folkbildningsforsk-

ning (MIMER) vid Linköpings universitet, Eva Åström.

• Rådet för folkbildningsfrågor vid Linköpings universitet, Signild Håkansson.

• Styrelsen för Längmanska kulturfonden, Britten Månsson-Wallin.


• Svenska Unescorådets samrådsgrupp Utbild-ning, Björn Garefelt.

• Tolk och översättarinstitutets styrelse (TÖI), AnnaCarin Bylund t o m den 30 juni.

• Utbildningsdepartementets EUprogramråd, Björn Garefelt.

• Utbildningsdepartementets referensgrupp för EUfrågor, Björn Garefelt.

• Utredningen Unga som varken arbetar eller stu-derar, Lena Östlund.

• Utredningen om översyn av kommunal vux-enutbildning på grundläggande nivå, Signild Håkansson.

Kansli

Kansliets organisation, kompetensområden och bemanningsbehov baseras på fastställd verksamhets plan, regeringens riktlinjer och andra beslut med konsekvenser för kansliet.

Kansliets arbetsinsatser redovisas huvudsakli-gen inom de olika verksamhetsområdena i årsre-dovisningen.

Genomförda insatserFolkbildningsrådet har utöver grunduppdraget att svara för myndighetsuppgifterna avseende folkbild ningsanslaget ytterligare två myndighets-uppdrag. Dessa är att göra särskilda insatser avse-ende särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund, och att för-dela medel till folkhögskolor för studiemotive-rande insatser för arbetslösa ungdomar som sak-nar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola.

Kansliet har förstärkts med projektledare för genomförandet av de särskilda myndighets- och medlemsuppdragen. Övriga kansliuppgifter kopp-lade till de särskilda uppdragen har genomförts med befintlig personal.

Medlemsorganisationerna har lämnat tre upp-drag till Folkbildningsrådet varav ett uppdrag som är från samtliga tre medlemmar; att administrera och utveckla Folkbildningsnätet.

FIN och FSR är uppdrag från SKL och RIO.Fem interna kansligrupper har varit verksamma

under året – för kvalitetsarbetet, för mångfalds och jämställdhetsarbetet, för kompetensutveck-ling, för hälso och arbetsmiljöarbetet samt för miljö och hållbar utveckling.

Kvalitetsarbetet är en integrerad del av enheter-nas verksamhet. Under 2012 har kvalitetsarbetet tagit sin utgångspunkt i regeringens riktlinjer och medlemmarnas uppdrag till Folkbildningsrådet.

Jämställdhetsperspektivet har beaktats vid rekrytering av nya medarbetare och i utveck-lingen av lönesättning och anställningsvillkor. I samband med lönerevisionen gjordes en löne-kartläggning.

Kompetensutvecklingsgruppen har lämnat förslag till gemensam kompetensutveckling för anställda. Under 2012 har temat för gemensam kompetensutveckling varit i enlighet med den kom-petensplan som togs fram 2011 tillsammans med Trygghetsrådet TRS. Genomförandet har huvud-sakligen skett i seminarier och som studiebesök.

Gruppen för miljö och hållbar utveckling har påbörjat arbetet med att analysera hur kansliet kan stärka sin kompetens inom dessa områden.

Folkbildningsrådet är, som ett resultat av hälso-arbetet, fortsatt hälsodiplomerat genom Korpen.

Personal

Folkbildningsrådets kansli har under 2012 haft 17 fasta heltidstjänster inom myndighetsuppdraget, varav tre tjänster även ger service till RIO och till medlemsuppdragen.

Det särskilda uppdraget flexibelt lärande har haft motsvarande 0,6 årsanställd.

Det särskilda uppdraget Studiemotiverande folkhögskolekurs har haft motsvarande 1,4 årsan-ställda.

Folkbildningsnätet har haft 2,0 årsanställda, en administratör samt en ansvarig för arbetet med resurs sidorna. Folkbildningsnätets verksamhet är finansierad av folkhögskolorna och studieförbun-den.


FIN har haft 4,0 årsanställda. FIN:s verksamhet är finansierad av folkhögskolorna.

FSR har haft 1,0 årsanställd. FSR:s verksamhet är finansierad av folkhögskolorna.

Könsfördelningen på kansliet var 67 procent kvinnor och 33 procent män. Genomsnittsåldern var 46 år för kvinnor och 53 år för män. Personal-omsättningen var 3,7 procent (3,8 procent 2011).

Kanslipersonalens sjukfrånvaro i relation till totalt antal arbetade timmar var 2,4 procent (2,4 procent 2011) varav 43,3 procent utgör långtids-frånvaro.

Folkbildningsrådets kansli

LedningBritten MånssonWallin, generalsekreterare AnnaCarin Bylund, biträdande generalsekrete-rare Tomas Eriksson, kommunikation Björn Garefelt, omvärldsbevakning

AdministrationLotta Ragelius, personalfrågor, enhetsansvarig Ingrid Brundin, produktioner och konferenser, t.o.m. 8 mars Annika Blom, mötes och konferensadministra-tion Robin Forsberg, kontorsservice och IT Linda Lindqvist, ekonomiadministration, tjänstle-dig t.o.m. 12 april Mikaela Smedberg, administration Ingrid Sundberg, webbkommunikation, fr.o.m. 1 feb

BidragElisabet Andersson, statsbidrag folkhögskolor och studieförbund, enhetsansvarig Signild Håkansson, statsbidrag folkhögskolor och studieförbund Ulrika Knutsson, statsbidrag flexibelt lärande Paul Norén, ekonomi Lena Östlund, särskilt statsbidrag studiemotive-rande folkhögskolekurs

UppföljningGunnar Falkeby, verksamhetsuppföljning – ekonomi, enhetsansvarig Judit Bak, verksamhetsuppföljning – kvalitet fr.o.m. 13 augusti Carmela Guida, verksamhetsuppföljning – kvalitet, tjänstledig t.o.m. 31 maj Stina Oskarsson, verksamhetsuppföljning – kvalitet t.o.m.10 mars AnneChristine Utterström, verksamhetsuppfölj-ning – kvalitet t.o.m. 8 mars Tomas Östlund, verksamhetsuppföljning – statistik

Nationell utvärderingEva Åström, nationell utvärdering, enhetsansvarig Karin Darin, utvärdering/utredning

FolkbildningsnätetLarsGöran Karlsson, redaktör resurssidorna, enhetsansvarig Ronny Schueler, nätadministratör

Folkhögskolornas informationstjänstAgneta Wallin, studie och yrkesvägledare, enhetsansvarig Sandra Löfstedt, administratör Fredrik Olén, kommunikatör Lina Remnert, kommunikatör, fr.o.m. 25 april Ylva Werlinder, informatör, t.o.m. 1 april

Folkhögskolornas studeranderättsliga rådLinda Rosén, studeranderättsliga frågor


Förvaltningsberättelse

Information om verksamheten

Folkbildningsrådets syfte och ändamålFolkbildningsrådet är en ideell förening med Folk-bildningsförbundet (FBF), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) som medlemmar. Folk-bildningsrådet har enligt stadgarna till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av folkhög-skolor och studieförbund.

Folkbildningsrådets verksamhetFolkbildningsrådet svarar för de uppgifter som medlemmarna uppdragit åt Folkbildningsrådet att handlägga. Uppdragen regleras via stadgar samt av styrelsen fastställda styr- och policydokument såsom arbetsformer, arbetsordning, villkor och kriterier, anvisningar, riktlinjer och måldokument.

Av FBF, RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att:• svara för drift och utveckling av Folkbildnings-

nätet.

Av RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att:• svara för centrala informationsinsatser om folk-

högskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst (FIN)

• stärka de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning genom Folkhögskolornas studerande-rättsliga råd (FSR)

• stödja mentorprojektet för folkhögskolornas ledningsfunktioner (rektorer och styrelse).

Staten har anförtrott Folkbildningsrådet myndig-hetsuppgifter i Förordning (1991:977) om statsbi-drag till folkbildning. Därutöver styrs verksam-heten av folkbildningspropositionen 2005/06:192, förordning om myndigheters årsredovisning samt regeringens riktlinjer och regleringsbrev för ansla-get 14:1 Bidrag till folkbildningen. Myndighets-uppdragen omfattar att Folkbildningsrådet har• att företräda staten i förhållande till folkbild-

ningen• att besluta om vilka studieförbund och folkhög-

skolor som ska få statsbidrag• att fördela statsbidraget mellan dessa• att lämna årsredovisning och budgetunderlag

till regeringen enligt gällande föreskrifter• att kontinuerligt följa upp och utvärdera verk-

samheten i förhållande till de syften och villkor som föreskrivits för statsbidraget

• att redovisa hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts

• att i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbild-ningens verksamhet till regeringen

• att återkalla statsbidrag som betalats ut till ett studieförbund eller en folkhögskola i det fall

Folkbildningsrådets årsredovisning för 2012Organisationsnummer 802015-8690


verksamheten inte är förenlig med statens syf-ten med statsbidraget

• att med utgångspunkt i Folkbildningsrådets kvalitetsarbete göra mer långsiktiga bedöm-ningar av existerande verksamheters livskraft i förhållande till behovet av att skapa utrymme för nya verksamheter och att ge nya grupper möjligheter att bedriva statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet.

Genom sitt myndighetsuppdrag svarar Folkbild-ningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning i ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv.

Vidare har Folkbildningsrådet i uppgift att informera riksdagen, regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Dessutom ska Folkbildningsrådet upprätthålla kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen.

Enligt regeringens riktlinjer till Folkbildnings-rådet ska styrelsen varje år lämna årsredovisning med samlad bedömning och budgetunderlag till regeringen. Dessa samt övriga villkorade skrivel-ser och särskilda rapporter har lämnats till reger-ingen:• Kommunernas och landstingens bidrag till

studieförbund och folkhögskolor 2011• Kvalitetsarbetet och utvecklingen av verksam-

heten inom folkbildningen 2011• Studieomdöme, behörigheter och avbrott i folk-

högskolor 2010–2011• Flexibelt lärande i folkbildningen 2011• Studiemotiverande folkhögskolekurs 2011• Förstärkta folkbildningsinsatser avseende EU

2009–2011

Totalt har därutöver 14 remissyttranden lämnats på olika utredningar och förfrågningar.

Resultat och ställning

Kommentarer till resultatutvecklingenFolkbildningsrådet ska inom budgetramen på

ett effektivt sätt genomföra verksamheten enligt plan. Verksamheten är till största delen finansie-rad genom medel ur folkbildningsanslaget. Folk-bildningsrådets medlemmar fastställde 2012 års uttag vid representantskapets höstsammanträde i november 2011.

Utöver anslagsuttag, ersättning för uppdragen och reserverade medel har verksamheten i lik-het med tidigare år finansierats via försäljning av tjänster och uthyrning av lokaler till RIO.

I samband med transfereringar har stora bidragsbelopp genererat totalt 1,1 mkr i ränte-intäkter. Av dessa har 0,9 mkr reserverats för folkhögskolor och studieförbund. Kvarstående 0,2 mkr utgörs av Folkbildningsrådets ränteintäk-ter baserat på reserveringar och eget kapital.

Kostnadsutfallet för Folkbildningsrådets myn-dighetsuppdrag är något lägre än budget (0,9 mkr) beroende på personalvakanser. Verksamheten har fortsatt präglats av ökat användande av digitala mötesformer, rapportpublicering via hemsidan samt låga hyreskostnader för externa konferens- och möteslokaler. Styrelsens förfogandemedel har tagits i anspråk för beredningsgrupper och särskilt för arbetet med Vägval och Vilja.

Inom det särskilda myndighetsuppdraget – Flexi-belt lärande inom folkbildningen – har 4 mkr av budgeterade 4,4 mkr fördelat till regionala folkhög-skole- och studieförbundsprojekt. I övrigt har resur-serna för fortbildning och utvärdering, utveckling av Folkbildningsnätet samt kansliets administration och uppföljning följt budget (4,1 mkr).

Från Arbetsförmedlingen har Folkbildnings-rådet fått uppdraget att fördela bidrag till folk-högskolor som genomfört utbildningsinsatser för arbetslösa ungdomar inom ramen för Studiemoti-verande folkhögskolekurser (SMF). Vid avstäm-ning den 31 januari 2013 har ca 83,3 mkr redo-visats. Arbetsförmedlingen har därutöver enligt avtal ersatt Folkbildningsrådet för administration och uppföljning av verksamheten med 1,5 mkr. Verksamheten slutredovisas under mars 2013. Det innebär att medel finns reserverade för slutreg-lering av 2012 års verksamhet främst avseende bidrag för deltagares resekostnader.


Medlemsuppdragen Folkbildningsnätet, Folk-högskolornas informationstjänst, och Folkhög-skolornas studeranderättsliga råd har genomförts inom ramen för de medel som disponerats för uppdragen. Medlemsuppdragen finansieras genom uttag från folkbildningsanslaget men också via reserverade medel samt de medel som represen-tantskapet avsatt för dessa ändamål.

Uppdraget Mentorprojekt inom folkhögskolan har genomförts med de medel som reserverades ur folkhögskolornas del av folkbildningsanslaget 2010.

Kostnader för kansli och administrativ personal har belastat såväl medlems- som övriga uppdrag i relation till verksamhetens omfattning.

FlerårsöversiktKostnaderna för Folkbildningsrådets myndighets och medlemsuppdrag samt resultatet av verksam-heten och tillkommande ränteintäkter under de fem senaste åren:

Eget kapitalDet egna kapitalet är indelat i balanserat kapi-tal, resultatutjämningsreserv, ändamålsbestämda medel och årets resultat.

Representantskapsmötet har tidigare fastställt en ekonomisk långtidsplan för Folkbildningsrådet.

Sammanfattningsvis innebär det att överskotts-medel läggs i en resultatutjämningsreserv som används för att kapa budgettoppar.

2012 års representantskap valde att ta ställning till disposition av årets resultat (1 105 tkr) och de ändamålsbestämda medlen (3 977 tkr), dvs. totalt 5 082 tkr.

Representantskapet avsatte 100 tkr till resul-tatutjämningsreserven samt fördelade 773 tkr till folkhög skolorna och 799 tkr till studieförbunden. Vidare avsattes för budgeterad men inte slutförd verksamhet 1 280 tkr till utvärderingar enligt plan, 1 102 tkr till Flexibelt lärande, 451 tkr till FIN samt 577 tkr till Folkbildningsnätet. Totalt har därmed 5 082 tkr fördelats varav 3 410 tkr avsatts för ändamålsbestämd verksamhet.

Väsentliga händelser under räkenskapsåretFolkbildningsrådets huvuduppgift är att fördela de statliga bidragen till studieförbund och folk-högskolor samt till studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Pris- och löneomräkningen för folkbildningsan slaget 2012 var 34 mkr eller 1 pro-cent. Föregående år var motsvarande omräkning 0,5 procent (15 mkr).

Folkbildningsrådet rekvirerar kvartalsvis det statliga folkbildningsanslaget via Kammarkol-legiet och överför bidragen till studieförbunden samma dag de disponeras. Utbetalningen till folk-högskolorna sker någon eller några dagar senare, vilket ger ränteintäkter som tillförs folkhögsko-lorna i form av bidrag eller för användning inom folkhögskolerelaterad verksamhet efterföljande verksamhetsår.

I genomsnitt innebär det att de totala bidrags-utbetalningarna varje kvartal omfattat cirka 835 mkr (819 mkr år 2011).

83,3 mkr (44,5 mkr 2011) har redovisats för utbildningsinsatser vid folkhögskolor för arbets-lösa ungdomar. För att möta behovet av studiemo-tiverande folkhögskoleplatser har arbetsförmed-lingen under året utökat den disponibla ramen för verksamheten från 72 mkr till 87,4 mkr.

2012 har nya bidragssystem införts för fördel-ning av folkbildningsanslaget till både folkhög-

Belopp (mkr) 2012 2011 2010 2009 2008

Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag 27,5 25,3 24,5 23,7 23,4Regeringsuppdrag 1,1 0,4 3,4Flexibelt lärande 8,1 8,5 8,2 3,5Folkbildningsnätet 5,7 5,3 5,5 5,0 4,7Folkhögskolornas informationstjänst 7,4 7,7 6,9 7,2 6,6Folkhögskolornas studeranderättsliga råd 1,1 1,1 0,6Folkbildning – Learning for Acitive Citizenship 1,5 1,8 1,7 1,4Mentorprojekt inom folkhögskolan 0,4 0,5 0,1Arbetsmarknadsinsatser (uppföljning o adm) 1,4 1,1 1,0 0,1Resultat verksamhet 0,4 0,8 1,0 1,2 0,7Resultat ränteintäkter 0,3 0,3 0,1 0,2 0,4


skolorna och studieförbunden. Under första året sker en infasning av de nya systemen.

Under 2012 har en överföring påbörjats för att öka de minsta folkhögskolornas volymbidrag. Det innebär att folkhögskolor med ett lägre ingångs-värde än 4 000 deltagarveckor har fått detta utö-kat förutsatt att behov har kunnat påvisats. Utök-ningen har finansierats med prisomräkningsme-del och genom att de folkhögskolor som har ett ingångsvärde över 5 800 deltagarveckor fått sina ingångsvärden minskade från 1 deltagarvecka till som mest 71 deltagarveckor.

För tredje året har Folkbildningsrådets styrelse beslutat att i enlighet med förordningen lämna bidrag till studerandeorganisationer inom folkhög-skolan. Sveriges Förenade Studentkårer har erhål-lit 200 tkr för insatser riktade till lokala elevorga-nisationer och deltagare vid folkhögskolor.

Sju ansökningar om statsbidrag till nya själv-ständiga folkhögskolor och en ansökan om stats-bidrag till nytt studieförbund har prövats under året. Tre av folkhögskoleansökningarna uppfyllde verksamhets kriterierna men styrelsen beslutade att avslå samtliga ansökningar eftersom anslagets uppräkning inte medgav några nya satsningar.

Folkbildningsrådet har under 2012 återtagit totalt 2,4 mkr från fem studieförbund avseende bidragsåret 2011. Återtaget sker med anledning av justeringar av verksamheten 2009. Medlen har omfördelats till samtliga studieförbund i relation till fastställt statsbidrag för 2011.

Förvaltning och organisation

Folkbildningsrådets beslutande organ utgörs av representantskapet och styrelsen. Representant-skapet, som är Folkbildningsrådets högsta beslu-tande organ, består av tio ombud för FBF, fem ombud för SKL och fem ombud för RIO. Repre-sentantskapet behandlar styrelsens och reviso-rernas berättelser och beslutar om ansvarsfri-het samt fastställer Folkbildningsrådets uttag ur folkbildnings anslaget för finansieringen av Folk-bildningsrådets verksamhet. Representantskapet

väljer vartannat år ordförande samt utser styrelse och revisorer.

Styrelsen består av ordförande jämte åtta ordi-narie ledamöter samt en personalrepresentant. RIO, FBF samt SKL utser därutöver vardera en adjungerad ledamot. Åtta styrelsesammanträden har genomförts under året. Styrelsen har under året haft stöd av fem beredningsgrupper samt tre styrgrupper – en grupp för varje medlemsupp-drag. För den nationella utvärderingen finns en expertgrupp.

Samspelet med Folkbildningsrådets medlemmar sker genom adjungerade ledamöter i styrelsen, representation i berednings- och referensgrupper. Enligt stadgarna ska särskilda samråd genom-föras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär såsom verksamhetsplan, budgetram för Folkbildningsrådet och budgetun-derlag till regeringen. Under året har ett samråd och en gemensam styrelsekonferens genomförts. I den gemensamma styrelsekonferensen del-tar styrelserna från Folkbildningsrådet, RIO och FBF. Medlemsorganisationen SKL representeras i annan ordning.

Medlemmarna nominerar vardera en revisor. En av dessa ska vara auktoriserad revisor.

För verkställande av styrelsens beslut finns ett kansli som är organiserat och kompetensinriktat utifrån de krav som verksamhetsplanen, regering-ens riktlinjer och övriga beslut ställer. Kansliets arbete leds av en generalsekreterare. Under 2012 hade kansliet 17 årsanställda inom myndighets-uppdraget, varav tre tjänster som även ger service till RIO och medlemsuppdrag. Det särskilda myn-dighetsuppdraget Flexibelt lärande har haft 0,6 årsanställda.

Medlemsuppdragen har haft totalt 7 årsan-ställda fördelade på Folkbildningsnätet (2), Folk-högskolornas informationstjänst (4), Folkhögsko-lornas studeranderättsliga råd (1).

Uppdraget från Arbetsförmedlingen – Studie-motiverande folkhögskoleinsatser för arbetslösa ungdomar – har haft 1,4 årsanställda (projektle-dare och assistent).


Dispositionsförslag

De ändamålsbestämda medlen under eget kapi-tal är 3 410 tkr (FIN 451 tkr, Folkbildningsnä-tet 577 tkr, Nationell utvärdering 1 280 tkr och Flexibelt lärande 1 102 tkr). Resultatet av 2012 års verksamhet uppvisar ett överskott efter räntein-täkter med 632 tkr. Dessa totalt 4 042 tkr föreslås ställas till representantskapets förfogande.

Därutöver föreslår styrelsen att tre reservations-poster som inte är villkorade på totalt 1 020 tkr ställs till representantskapets förfogande. Det gäller ränteintäkter från ITprojekt (295 tkr), spridnings insatser och kansliresurser för EU och jämställdhetsprojekt (514 tkr) samt för projektet civilt forum (211 tkr).

Styrelsen föreslår därmed att totalt 5 062 tkr ställs till representantskapets förfogande och att de disponeras enligt följande:• 1 280 tkr behålls för kvarstående budgeterade

åtaganden inom nationell utvärdering.• 61 tkr upplöses av de 451 tkr som finns avsatta

för FIN:s ändamål med anledning av motsva-rande underskott i verksamheten 2012. Dvs. totalt 390 tkr ändamålsavsätts.

• 347 tkr upplöses av de 577 tkr som finns avsatta för Folkbildningsnätets ändamål med anled-ning av motsvarande underskott i verksamheten 2012. Dvs. totalt 230 tkr ändamålsavsätts.

• 139 tkr upplöses av de 1 102 tkr som finns avsatta för Flexibelt lärande samtidigt som 570 tkr avsätts för regionala och lokala projekt. Dvs. totalt 1 533 tkr ändamålsavsätts.

• Resultatutjämningsreserven förstärks med 600 tkr med anledning av översyn Folkbild-ningsrådet och kommande kansliförändringar.

• 1 029 tkr överförs under 2013 till folkhögsko-lornas och studieförbundens verksamhet enligt fördelningsnyckel.

Sammanfattning av styrelsens förslag (tkr)

Till representantskapets förfogande utöver eget kapital och resultatutjämningsreserv:Ändamålsbestämda medel under eget kapital 3 410

Årets resultat 632

Reservationer som upplöses 1 020

Summa 5 062

Styrelsen föreslår att medlen disponeras enligt följande:Ändamålsavsättning för budgeterad ej slutförd verksamhet

Utvärderingar enligt plan 1 280

Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) 390

Folkbildningsnätet 230

Flexibelt lärande 1 533 3 433

Resultatutjämningsreserv 600

Eget kapital 0

Folkhögskolorna (49,203%) 506

Studieförbunden (50,797%) 523 1 029

Summa 5 062


Not 2012 2011

TransfereringarStatens anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen 3 305 625 3 274 421

Övriga statliga anslag 1 83 260 49 412

Summa anslag 3 388 885 3 323 833

Statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund 2 -3 258 275 -3 226 071

Övriga bidrag 1 - 81 760 -47 912

Summa bidrag -3 340 035 -3 273 983

Saldo före egen verksamhet 3 48 850 49 850

Kostnader för egen verksamhetFolkbildningsrådet – myndighetsuppdrag 4 -25 440 -24 078

Folkbildningsrådet – särskilda uppdrag 5 -8 988 -10 000

Folkbildningsnätet – FBN 6 -5 697 -5 262

Folkhögskolornas informationstjänst – FIN 7 -7 361 -7 695

Folkbildning – Learning for Active Citizenship – FOLAC 8 -1 000

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd – FSR 9 -1 000 -1 000

Mentorprojekt inom folkhögskolan 10

Saldo före ränteintäkter 364 815

Ränteintäkter 1 138 1 490

Fördelade räntemedel 11 -870 -1 200

Årets resultat 632 1 105

Resultaträkning (tkr)


Not 2012-12-31 2011-12-31

Tillgångar

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Maskiner och inventarier 12 605 518

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Kortfristiga fordringar 13 215 208

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 2 185 1 277

Kassa och bank 42 705 48 099

Summa tillgångar 45 710 50 102

Eget kapital och skulder

EGET KAPITAL 15

Balanserat kapital 5 000 5 000

Resultatutjämningsreserv 4 300 4 200

Ändamålsbestämda medel 3 410 3 977

Årets resultat 632 1 105

13 342 14 282

AVSÄTTNINGAR 16 626 626

KORTFRISTIGA SKULDER

Skulder avseende statsanslag 17 22 130 24 171

Skulder avseende IT-anslag 18 3 634 3 634

Räntemedel 19 1 463 1 806

Leverantörsskulder 1 691 2 779

Övriga kortfristiga skulder 652 620

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 2 172 2 184

Summa eget kapital och skulder 45 710 50 102

Ställda panter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

Balansräkning (tkr)


Noter

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen. Det innebär bl.a. att reserveringar och avsättningar för verksamhet som är budgeterad men ej slutförd sker i samband med disposition av överskottsmedel. Sådan avsättning sker till ändamålsbestämda medel under det egna kapitalet genom representantskapets beslut.

Not 1. Övriga statliga anslag 2012 2011

IntäkterMedel förstärkta folkbildningsinsatser avseende EU (Anslag 9:1 post 4) 5 000Arbetsmarknadsmedel, utbildningsinsatser vid folkhögskolor för arbetslösa ungdomar 83 260 44 412

83 260 44 412

KostnaderBidrag till folkhögskolors och studieförbunds EU-projekt samt spridningsinsatser 5 000Bidrag till utbildningsinsatser vid folkhögskolor för arbetslösa ungdomar 81 760 42 912

81 760 49 314

Not 2. Statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund 2012 2011

Allmänt bidrag, folkhögskolor 1 1 598 286 1 581 935Allmänt bidrag, studerandeorganisationer inom folkhögskolor 200 200Allmänt bidrag, studieförbund 1 659 789 1 643 936

3 258 275 3 226 0711. Inklusive de specifika medlemsuppdragen till FBR från folkhögskolorna är bidraget

1 607 506 tkr (2012) respektive 1 592 155 tkr (2011).

Not 3. Saldo före egen verksamhet 2012 2011

Uttag ur folkbildningsbidraget för finansiering av:Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag 25 200 25 200Flexibelt lärande inom folkbildningen 8 500 8 500Folkbildningsnätet 4 430 4 430

Uttag ur övriga anslag för finansiering av:Folkbildningsrådets kostnader för utbildningsinsatser för arbetslösa ungdomar 1 500 1 500

Uttag ur folkhögskolornas andel av folkbildningsbidraget för finansiering av:Folkhögskolornas informationstjänst 7 300 7 300Folkbildningsnätet 920 920Folkbildning – Learning for Active Citizenship 1 000Studeranderättsliga frågor 1 000 1 000

48 850 49 850


2012 2011

Not 4. Folkbildningsrådet – myndighetsuppdrag Utfall Budget Utfall

IntäkterSålda tjänster 1 035 950 756Återbetalda pensionspremier avseende 2010 312Upplösning reserverade medel 995 2 135 145

2 030 3 085 1 213

KostnaderBeslutande och beredande organ och till styrelsen förfogande 4 900 4 595 4 050Folkbildningspolitik, omvärldsbevakning 2 540 2 840 2 605Kommunikation 2 650 2 850 2 435Bidragsfördelning 2 390 2 530 2 190Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete 4 020 5 550 4 830Nationell utvärdering 6 990 6 200 5 940Kansli (ledning och administration) 3 980 3 820 3 241

27 470 28 385 25 291

Kostnader - intäkter 25 440 25 300 24 078För konferensverksamhet vidarefakturerade kostnader ingår 358 147

2012 2011

Not 5. Folkbildningsrådet – Särskilda uppdrag Utfall Budget Utfall

Kostnader för regeringsuppdragForum för dialog mellan regeringen och det civila samhället 170Forum för det civila samhället – konferens 41Upplösning reserverade medel -211

0

Kostnader Flexibelt lärande inom folkbildningenBidrag lokal och regional utveckling samt utvärdering 4 001 4 450 4 606Fortbildning, nätverk och kunskapsbildning 2 087 2 180 1 944Stöd till utveckling av Folklbildningsnätet 1 000 1 000 1 400Kansli (beredning och uppföljning) 981 870 550

8 069 8 500 8 500För konferensverksamhet vidarefakturerade kostnader ingår 86 20

Utbildningsinsatser vid folkhögskolor för arbetslösa ungdomarKostnader för administration och uppföljning 1 421 1 500 1 052Reserverat för slutförande av insatsen -502 448

919 1 500 1 500

Summa Särskilda uppdrag 8 988 10 000 10 000


2012 2011

Not 6. Folkbildningsnätet, kostnader konferenssystem och resurssidor Utfall Budget Utfall

Drift 3 693 3 685 3 226Kansli, kontor och personal 2 004 2 040 2 036Utveckling resurssidorna 1 887 1 992 2 274Avgår för finansiering av utveckling genom

– medel från Flexibelt lärande -1 000 -1 000 -1 400– reserverade medel -887 -992 -874

5 697 5 725 5 262

2012 2011

Not 7. Folkhögskolornas informationstjänst, kostnader Utfall Budget Utfall

Information 3 569 3 744 4 283Kansli, kontor och personal 3 792 4 000 3 412

7 361 7 744 7 695För konferensverksamhet vidarefakturerade kostnader ingår 105 188

2011

Not 8. Folkbildning – Learning for Active Citizenship Utfall

IntäkterUpplösning reserverade medel 376NFR-ersättning för sekreterarskap 100EU-medel 2 649

3 125

KostnaderKansli, kontor och personal 1 129Uppföljning, medlemsavgifter 239Information o styrgrupp 108Medborgarna och EU 2 649

4 125

Kostnader - intäkter 1 000För NORD-plusprojektet vidarefakturerade kostnader till NFR ingår 91

2012 2011

Not 9. Studeranderättsliga frågorna inom folkhögskolan Utfall Budget Utfall

Kansli, kontor och personal 923 1 050 873Uppföljning, information, rättsligt råd 207 305 213Upplösning reserverade medel -130 -355 -86

1 000 1 000 1 000


Not 10. Mentorprojekt inom folkhögskolan 2012 2011

Avsatta medel för ledningsfunktioner (rektorer och styrelse) 1 132 1 162Under året genomförd verksamhet -397 -530Medel överförda till nästa års verksamhet -735 -1 132

0 0

Projektet avslutas under 2014. Totalt avsatte folkhögskolorna 2 500 tkr för gemensamma insatser av anslaget 2010. Av dessa används 1 700 tkr för mentorprojekt för folkhögskolornas ledningsfunktioner (rektorer och styrelse). Resterande 800 tkr har ej disponerats för något ändamål.

Not 11. Fördelade räntemedel till: 2012 2011

Folkhögskolans verksamhet 771 1 033Studieförbundens verksamhet 99 167

870 1 200

Räntemedlen har beräknats utifrån respektive verksamhets genomsnittliga innestående anslag varje månad.

Not 12. Maskiner och inventarier 2012 2011

Ingående anskaffningsvärde 2 028 1 921Utrangerat under året -317 -339Inköp under året 530 446Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 241 2 028

Ingående avskrivningar -1 510 -1 464Utrangerat under året 317 339Årets avskrivningar -444 -385Utgående ackumulerade anskaffningsvärden -1 637 -1 510

Utgående värde 604 518

Maskiner och inventarier avskrivs på tre år. Fordon avskrivs på fem år. Datorer som används som utvecklingsverktyg avskrivs vid inköp.

Not 13. Kortfristiga fordringar 2012 2011

(upptagna till det belopp som efter individuell prövning förväntas bli betalt)Kundfordringar samt övriga mindre fordringar 215 208

215 208

Not 14. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2012 2011

Hyror lokaler och maskiner 893 904Telefonabonnemang, datalicenser och serverutrymme 591 32Premie- och årsavgifter 352 185Övriga förutbetalda kostnader 350 156

2 186 1 277


Not 16. Avsättningar av SPP-allokerade medel 2012 2011

Ingående värde 626 626Använda medel

Utgående värde 626 626

Reserverade medel för kompetensutveckling av och pensionslösningar för kanslipersonal.

Not 17. Skulder avseende statsanslag 2012 2011

Ej fördelat, folkhögskolor och studieförbund 144 1 345Arbetsmarknadsmedel, studiemotiverande folkhögskolekurser 15 183 12 834Fortbildning lärare/rektor folkhögskolor 735 1 132Reserverat för studeranderätten och folkhögskoleverksamhet 2 080 2 608Reserverade medel för jämställdhets- och EU-insatser 514 1 101Försöksverksamhet och utvecklingsarbete vid folkhögskolor 995Reserverat för Flexibelt lärande 3 474 4 156

22 130 24 171

Not 18. Skulder avseende IT-anslag 2012 2011

CFL (Folkbildningsnätet och IT-projekt) 3 634 3 6343 634 3 634

Not 19. Räntemedel 2012 2011

Ingående saldo 1 jan 1 806 684Andel av ränteintäkter under verksamhetsåret 1 138 1 490Fördelat under verksamhetsåret -1 481 -368

Utgående saldo 31 dec 1 463 1 806

Not 15. Eget kapital fastställt av representantskapet den 17 april 2012

Ändamålsbestämda medelUtvärde-ringsplan FBN FIN

Flexibeltlärande Summa

Resultatut jäm-ningsreserv

Balanserat kapital Summa

Ingående balans 1 540 489 846 1 102 3 977 4 200 5 000 13 177Disponerat inom EK - 260 88 -395 0 - 567 100 0 - 467

Utgående balans 1 280 577 451 1 102 3 410 4 300 5 000 12 710

2011 års resultat innebar ett överskott med 1 105 tkr och efter disposition av ändamålsbestämda medel frigjordes 567 tkr, dvs. totalt 1 672 tkr. Dessa medel disponerades med 100 tkr till resultat utjämnings - reserven samt 773 tkr till folkhögskolorna och 799 tkr till studieförbunden.


Not 20. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2012 2011

Löner, sociala avgifter och löneskatter 984 1 125Avtalade statistikbearbetningar, utvärderings- och IT-uppdrag 735 712Bidrag Regional fortbildning, EU-insatser och Flexibelt lärande 150Beräknat upparbetat revisionsarvode 69 63Övriga diverse upplupna kostnader 384 134

2 172 2 184

Personaluppgifter 2012 2011

Medeltal antal anställda inom myndighets-, medlems- och övriga uppdragKvinnor 17 17Män 9 9

26 26

Löner och arvodenArvoden till ordinarie och adjungerade styrelseledamöter 264 241Arvoden till ledamöter i berednings- och referensgrupper 454 425Lön/arvode till uppdragstagare 750 516Lön anställda 12 353 12 994

13 821 14 176

Sociala avgifter enligt lag och avtal 4 338 4 420Pensionskostnader för anställda 1 965 2 042Löneskatt 514 534

Pensionspremier betalas inte för förtroendevalda.

Arbetstid och sjukfrånvaro

Sammanlagd ordinarie arbetstid är 53 156 timmar. Föregående år var ordinarie arbetstid 51 652 timmar (korrigerad). Den sammanlagda sjukfrånvaron under året är 1 263 timmar. Föregående var sjukfrånvaron 1 366 timmar. Av sjukfrånvaron är 546 timmar långtidssjuk-frånvaro (395 timmar föregående år). Sjukfrånvaron i relation till totalt antal arbetade tim-mar är 2,4 procent. Motsvarande värden var föregående år 2,6 procent (korrigerad).


Stockholm den 21 februari 2013

Torsten Friberg ordförande

Lena Hallengren Leif Kindblom Birgitta Lanér

Angelica Rage Magnus Ramstrand Thomas Strand

Anna-Britta Åkerlind Ann-Britt Åsebol Gunnar Falkeby personalrepresentant

Britten Månsson-Wallin generalsekreterare

Vår revisionsberättelse har avgivits den 21 februari 2013

Ann-Christin Holgersson Anders Larsson Mats Blomgren Auktoriserad revisor

Anställningsvillkor

Generalsekreterarens anställningsvillkor följer avtal om allmänna bestämmelser för tjänste-män upprättat mellan Unionen och Arbetsgivaralliansen med undantag av arbetsgivarens uppsägningstid, som är 24 månader.


Rapport om årsredovisningenVi har reviderat årsredovisningen för Folkbild-ningsrådet för år 2012.

Styrelsens ansvar för årsredovisningenDet är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehål-ler väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och utfört revisionen för att med rimlig säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felak-tigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgär-der inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegent-ligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar års-redovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamåls-

enliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefat-tar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redo-visningen, liksom en utvärdering av den övergri-pande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upp-rättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltnings-berättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Folkbild-ningsrådet för år 2012.

Styrelsens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förvalt-ningen.

RevisionsberättelseTill representantskapet i Folkbildningsrådet, org.nr 802016-8690


Revisorernas ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sve-rige.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfri-het har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållan-den i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller

gjort sig skyldig till försummelse som kan föran-leda ersättningsskyldighet.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

UttalandeVi tillstyrker att föreningsstämman beviljar sty-relsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskaps-året.

Stockholm den 21 februari 2013

AnnChristine Holgersson Anders Larsson

Mats Blomgren Auktoriserad revisor


Folkhögskola BasUtveckling o

profileringInt. verk-

samhet VolymSpråk-

schablonFör-

stärkning Summa

Agnesberg 570 000 300 000 6 800 4 050 000 424 500 333 400 5 684 700Albins 570 000 300 000 6 800 5 550 000 76 300 6 503 100Alma 570 000 300 000 6 800 6 183 000 356 800 339 700 7 756 300Arbr i Gbg 570 000 300 000 6 800 7 152 000 177 300 716 500 8 922 600Axevalla 570 000 300 000 6 800 7 396 500 221 300 449 400 8 944 000Bergslagen 570 000 300 000 6 800 6 300 000 98 800 270 300 7 545 900Billströmska 570 000 300 000 6 800 7 405 500 110 000 581 900 8 974 200Birka 570 000 300 000 6 800 10 615 500 74 300 163 400 11 730 000Birkagården 570 000 300 000 6 800 13 135 500 69 300 865 500 14 947 100Biskops-Arnö Nordens 570 000 300 000 6 800 8 968 500 9 300 9 854 600Blekinge 570 000 300 000 6 800 7 773 000 89 000 397 400 9 136 200Bollnäs 570 000 300 000 6 800 11 338 500 48 300 421 700 12 685 300Bona 570 000 300 000 6 800 7 332 000 188 000 716 500 9 113 300Bosön 570 000 300 000 6 800 10 851 000 26 500 183 600 11 937 900Botkyrka 570 000 300 000 6 800 5 550 000 596 300 359 200 7 382 300Braheskolan 570 000 300 000 6 800 12 225 000 90 300 460 700 13 652 800Brunnsvik 570 000 300 000 6 800 12 172 500 218 300 349 600 13 617 200Bäckedal 570 000 300 000 6 800 4 650 000 53 000 5 579 800Dalkarlså 570 000 300 000 6 800 5 773 500 153 500 406 300 7 210 100Dalsland 570 000 300 000 6 800 7 744 500 3 000 689 500 9 313 800Edelvik 570 000 300 000 6 800 6 030 000 9 500 961 000 7 877 300Eskilstuna 570 000 300 000 6 800 10 306 500 564 300 939 600 12 687 200Eslöv 570 000 300 000 6 800 9 793 500 84 300 1 443 800 12 198 400Fellingsbro 570 000 300 000 6 800 11 061 000 281 500 2 896 900 15 116 200Finska i Gbg 570 000 300 000 6 800 5 893 500 982 300 432 300 8 184 900Fhsk i Angered 570 000 300 000 6 800 5 550 000 543 500 426 400 7 396 700Fornby 570 000 300 000 6 800 9 052 500 304 500 1 228 300 11 462 100Forsa 570 000 300 000 6 800 7 930 500 85 300 611 800 9 504 400

Bilagor

Fördelning av statsbidrag till de 150 folkhögskolorna (kr)




samhet VolymSpråk-

schablonFör-

stärkning Summa

Framnäs 570 000 300 000 6 800 10 461 000 4 300 2 675 400 14 017 500Fridhem 570 000 300 000 6 800 13 056 000 126 500 960 300 15 019 600Fristad 570 000 300 000 6 800 8 830 500 163 500 2 988 000 12 858 800Furuboda 570 000 300 000 6 800 5 550 000 4 740 200 11 167 000Färnebo 570 000 300 000 6 800 5 979 000 150 800 78 900 7 085 500Gamleby 570 000 300 000 6 800 8 718 000 51 000 1 072 500 10 718 300Geijerskolan 570 000 300 000 6 800 6 082 500 104 000 54 000 7 117 300Geijerskolan (påbygg.) 3 150 000 3 150 000Glimåkra 570 000 300 000 6 800 9 994 500 201 000 1 475 500 12 547 800Glokala 570 000 300 000 6 800 5 550 000 348 800 459 700 7 235 300Gotland 570 000 300 000 6 800 9 133 500 68 300 359 700 10 438 300Grebbestad 570 000 300 000 6 800 6 000 000 9 500 300 100 7 186 400Grimslöv 570 000 300 000 6 800 7 203 000 20 300 149 500 8 249 600Göteborg 570 000 300 000 6 800 13 716 000 599 500 2 979 200 18 171 500Hagaberg 570 000 300 000 6 800 9 931 500 96 000 2 149 700 13 054 000Helliden 570 000 300 000 6 800 7 050 000 18 300 433 700 8 378 800Helsjön 570 000 300 000 6 800 6 994 500 19 800 170 800 8 061 900Hjo 570 000 300 000 6 800 8 437 500 121 500 1 389 500 10 825 300Hjälmared 570 000 300 000 6 800 8 838 000 127 000 905 900 10 747 700Hola 570 000 300 000 6 800 7 698 000 44 000 764 200 9 383 000Hvilan 570 000 300 000 6 800 10 503 000 201 000 572 400 12 153 200Hyllie Park 570 000 300 000 6 800 5 550 000 66 800 130 600 6 624 200Hålland 570 000 300 000 6 800 8 370 000 178 500 9 425 300Hällefors 570 000 300 000 6 800 5 550 000 237 300 631 000 7 295 100Härnösand 570 000 300 000 6 800 12 381 000 3 357 500 16 615 300Hästsporten 570 000 300 000 6 800 6 264 000 4 000 167 700 7 312 500Högalid 570 000 300 000 6 800 7 716 000 182 000 1 900 600 10 675 400Ingesund 570 000 300 000 6 800 8 793 000 371 500 848 600 10 889 900Jakobsberg 570 000 300 000 6 800 12 046 500 161 300 337 500 13 422 100June 570 000 300 000 6 800 10 480 500 285 500 285 600 11 928 400Jämshög 570 000 300 000 6 800 8 613 000 30 000 1 661 800 11 181 600Kaggeholm 570 000 300 000 6 800 11 956 500 27 300 929 900 13 790 500Kalix 570 000 300 000 6 800 9 489 000 263 900 10 629 700Karlskoga 570 000 300 000 6 800 11 938 500 345 800 765 400 13 926 500Katrineberg 570 000 300 000 6 800 11 161 500 20 800 1 309 400 13 368 500Kista 570 000 300 000 6 800 4 350 000 544 300 1 156 200 6 927 300Klarälvdalen 570 000 300 000 6 800 7 768 500 288 000 1 448 300 10 381 600Kristinehamn 570 000 300 000 6 800 9 712 500 85 800 3 204 300 13 879 400Kvarnby 570 000 300 000 6 800 7 875 000 115 000 1 231 100 10 097 900Kvinnofhsk 570 000 300 000 6 800 8 928 000 685 500 1 686 100 12 176 400Kyrkerud 570 000 300 000 6 800 5 550 000 529 300 6 956 100Kävesta 570 000 300 000 6 800 8 035 500 154 500 353 300 9 420 100Leksand 570 000 300 000 6 800 8 589 000 13 500 110 100 9 589 400Lidingö 570 000 300 000 6 800 9 142 500 49 500 958 700 11 027 500Liljeholmen 570 000 300 000 6 800 12 754 500 221 500 214 700 14 067 500




samhet VolymSpråk-

schablonFör-

stärkning Summa

Lillsved 570 000 300 000 6 800 9 579 000 10 500 566 100 11 032 400Litorina 570 000 300 000 6 800 5 550 000 260 500 54 500 6 741 800Ljungskile 570 000 300 000 6 800 14 527 500 112 800 1 094 400 16 611 500Lunnevad 570 000 300 000 6 800 8 440 500 661 900 9 979 200Långholmen 570 000 300 000 6 800 8 379 000 660 300 484 500 10 400 600Löftadalen 570 000 300 000 6 800 7 359 000 71 000 2 105 500 10 412 300Malmfälten 570 000 300 000 6 800 8 142 000 206 000 119 100 9 343 900Malmö 570 000 300 000 6 800 7 080 000 174 800 784 500 8 916 100Malung 570 000 300 000 6 800 6 469 500 44 800 971 300 8 362 400Mariannelund 570 000 300 000 6 800 7 689 000 368 300 486 800 9 420 900Marieborg 570 000 300 000 6 800 12 789 000 1 225 800 950 200 15 841 800Markaryd 570 000 300 000 6 800 7 515 000 59 800 56 200 8 507 800Medlefors 570 000 300 000 6 800 12 481 500 185 500 1 460 700 15 004 500Mellansel 570 000 300 000 6 800 8 197 500 21 800 1 760 700 10 856 800MKFC – Stockholm 570 000 300 000 6 800 7 624 500 8 501 300Mo Gård 570 000 300 000 6 800 5 550 000 234 000 3 730 800 10 391 600Molkom 570 000 300 000 6 800 9 894 000 412 000 794 200 11 977 000Mora 570 000 300 000 6 800 8 665 500 201 500 9 743 800Mora (påbygg.) 952 500 952 500Mullsjö 570 000 300 000 6 800 10 680 000 223 300 827 300 12 607 400Munka 570 000 300 000 6 800 11 239 500 232 800 875 600 13 224 700Nordiska 570 000 300 000 6 800 11 604 000 18 300 544 100 13 043 200Nyköping 570 000 300 000 6 800 7 032 000 461 500 230 500 8 600 800Oskarshamn 570 000 300 000 6 800 8 556 000 66 800 976 900 10 476 500PRO 570 000 300 000 6 800 6 177 000 183 600 7 237 400Runö 570 000 300 000 6 800 11 731 500 809 300 13 417 600Röda Korset 570 000 300 000 6 800 7 050 000 730 000 8 656 800S:t Sigfrid 570 000 300 000 6 800 10 104 000 434 800 224 300 11 639 900S:ta Birgitta 570 000 300 000 6 800 5 550 000 370 300 6 797 100S:ta Maria 570 000 300 000 6 800 5 550 000 775 800 7 202 600Scouterna 570 000 300 000 6 800 6 910 500 14 800 7 802 100Sigtuna 570 000 300 000 6 800 10 300 500 223 500 1 251 800 12 652 600Sjövik 570 000 300 000 6 800 12 157 500 48 500 1 650 100 14 732 900Skarpnäck 570 000 300 000 6 800 6 465 000 254 800 1 543 900 9 140 500Skeppsholmen 570 000 300 000 6 800 6 148 500 80 500 315 500 7 421 300Skurup 570 000 300 000 6 800 12 534 000 213 500 420 700 14 045 000Solvik 570 000 300 000 6 800 7 681 500 27 000 2 736 700 11 322 000Sommenbygden 570 000 300 000 6 800 5 550 000 19 800 301 300 6 747 900Stadsmissionen 570 000 300 000 6 800 7 149 000 374 800 1 696 500 10 097 100Stensund 570 000 300 000 6 800 8 614 500 54 300 321 100 9 866 700Storuman 570 000 300 000 6 800 7 435 500 57 500 160 700 8 530 500Strömbäck 570 000 300 000 6 800 9 457 500 34 800 1 514 000 11 883 100Sundbyberg 570 000 300 000 6 800 10 377 000 631 800 1 209 700 13 095 300Sunderby 570 000 300 000 6 800 12 390 000 117 800 1 570 800 14 955 400Sundsgårdens 570 000 300 000 6 800 13 600 500 134 300 3 264 200 17 875 800




samhet VolymSpråk-

schablonFör-

stärkning Summa

Sverigefinska 570 000 300 000 6 800 8 005 500 56 300 874 800 9 813 400Sö Vätterbygd 570 000 300 000 6 800 13 200 000 70 300 1 278 300 15 425 400Södertörn 570 000 300 000 6 800 5 515 500 109 800 56 600 6 558 700Södra Stockholm 570 000 300 000 6 800 6 372 000 221 000 1 619 800 9 089 600Sörängen 570 000 300 000 6 800 8 527 500 264 500 162 600 9 831 400Tollare 570 000 300 000 6 800 11 496 000 61 500 289 500 12 723 800Tornedalen 570 000 300 000 6 800 5 332 500 101 000 1 496 700 7 807 000Tärna 570 000 300 000 6 800 7 411 500 7 300 8 295 600Vadstena 570 000 300 000 6 800 9 118 500 30 800 789 800 10 815 900Valjeviken 570 000 300 000 6 800 5 550 000 66 500 2 782 300 9 275 600Valla 570 000 300 000 6 800 10 903 500 223 500 464 000 12 467 800Vara 570 000 300 000 6 800 7 468 500 44 800 605 100 8 995 200Wendelsberg 570 000 300 000 6 800 11 698 500 27 800 1 415 700 14 018 800Wik 570 000 300 000 6 800 9 313 500 42 500 227 300 10 460 100Vimmerby 570 000 300 000 6 800 8 811 000 144 000 1 755 300 11 587 100Vindeln 570 000 300 000 6 800 7 957 500 24 500 2 443 900 11 302 700Viskadalen 570 000 300 000 6 800 10 935 000 225 300 902 000 12 939 100Vårdinge By 570 000 300 000 6 800 5 550 000 6 426 800Väddö 570 000 300 000 6 800 7 185 000 76 500 56 600 8 194 900Värnamo 570 000 300 000 6 800 8 245 500 24 800 1 353 700 10 500 800Västanvik 570 000 300 000 6 800 4 761 000 2 699 900 8 337 700Västerberg 570 000 300 000 6 800 9 643 500 29 800 338 200 10 888 300Västerås 570 000 300 000 6 800 5 550 000 322 300 167 400 6 916 500Ågesta 570 000 300 000 6 800 8 163 000 178 800 2 002 000 11 220 600Ålsta 570 000 300 000 6 800 8 818 500 94 000 364 600 10 153 900Åsa 570 000 300 000 6 800 9 973 500 573 800 601 000 12 025 100Ädelfors 570 000 300 000 6 800 15 322 500 495 000 3 114 400 19 808 700Älvsby 570 000 300 000 6 800 7 030 500 53 300 843 000 8 803 600Öland 570 000 300 000 6 800 9 166 500 10 043 300Önnestad 570 000 300 000 6 800 13 065 000 197 300 146 300 14 285 400Örebro 570 000 300 000 6 800 5 550 000 72 000 280 300 6 779 100Örnsköldsvik 570 000 300 000 6 800 6 459 000 160 300 677 200 8 173 300Österlen 570 000 300 000 6 800 11 038 500 149 300 2 425 300 14 489 900Östra Grevie 570 000 300 000 6 800 16 545 000 1 313 300 18 735 100

Summa 85 500 000 45 000 000 1 020 000 1 302 289 500 28 426 200 135 118 300 1 597 354 000

Fortbildningsinsatser 1 940 000Avrundningsmedel från förstärkningsbidrag 2011 som tillförts språkschablonen -7 600

Totalt 1 598 286 400

1 Avser fortbildning av rektorer samt regional samordning av fortbildningsinsatser för folkhögskolepersonal.


Studieförbund GrundFörstärkn.

invandradeFörstärkn.

funkt.nedsättn. Verksamhet Summa Infasning 1 Totalt 2

Arbetarnas Bildningsförbund 357 339 000 10 415 100 21 184 600 79 169 700 468 108 400 962 500 469 070 900

Studieförbundet Bilda 79 267 300 2 344 900 3 884 000 22 016 600 107 512 800 -614 600 106 898 200

Folkuniversitetet 81 687 300 2 016 900 3 736 900 20 990 800 108 431 900 -22 400 108 409 500

Ibn Rushd studieförbund 10 383 900 1 976 600 46 100 2 885 600 15 292 200 49 500 15 341 700

Studieförbundet Medborgarskolan 99 228 400 5 714 400 1 898 700 30 047 700 136 889 200 229 700 137 118 900

Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 77 657 500 5 471 200 2 890 900 20 842 000 106 861 600 -924 200 105 937 400

Sensus Studieförbund 127 177 100 563 100 1 758 100 31 366 600 160 864 900 3 401 500 164 266 400

Studiefrämjandet 163 421 200 1 919 800 4 102 200 51 548 400 220 991 600 -331 600 220 660 000

Studieförbundet Vuxenskolan 238 780 100 2 509 800 26 362 100 53 984 400 321 636 400 -2 750 400 318 886 000

Summa 1 234 941 800 32 931 800 65 863 600 312 851 800 1 646 589 000 0 1 646 589 000

Kulturens Bildnings-verksamhet 3 13 200 000

Totalt 1 659 789 000 1 659 789 000

Fördelning av statsbidrag till de 10 studieförbunden (kr)

1 Ett nytt bidragssystem infördes 2012 och inledningsåret sker en infasning med tidigare system.

2 Folkbildningsrådet har på uppdrag av studieförbunden genomfört en administrativ avgiftsöverföring med 9,5 mkr från statsbidragsutbetalningarna till intresseorganisationen Folkbildningsförbundet. Respektive studieförbund betalar en avgift i relation till sin andel av statsbidraget. Studieförbunden ska redovisa avgiften som en kostnad medan Folkbildningsförbundet redovisar den som en intäkt från medlemmarna. En motsvarande överföring har gjorts med 5,2 mkr från de 9 studieförbund som samverkar i det gemensamma dataarbetet.

3 Bidraget till Kulturens bildningsverksamhet fördelas i särskild ordning.


Disposition av 2011 års resultat- och räntemedel (kr)

Folkbildningsrådets representantskap beslöt vid vårsammanträdet 17 april 2012 att fördela 1 572 tkr med 773 tkr till folkhögskolorna och 799 tkr till studieförbunden i enlighet med fördelningsnyckeln. Medlen har tillgängliggjorts genom upplösning av Folkbildningsrådets ändamålsavsättningar samt 2011 års resultatmedel.

2011 års bidragstransfereringar och projektmedel har genererat ränteintäkter med 735 tkr till folkhög-skolorna och med 167 tkr till studieförbunden.

Fördelning av resultat- och räntemedel

Folkhögskolornas resultatmedel fördelades med 5 150 kr till varje folkhögskola (150 fhsk x 5 150 kr = 772 500 kr).

Folkhögskolornas räntemedel fördelades med 4 900 kr till varje folkhögskola (150 fhsk x 4 900 kr = 735 000 kr).

Studieförbundens resultat- och räntemedel fördelades i relation till de fastställda bidrag för 2011, dvs. enligt följande:

Studieförbund Resultatmedel Räntemedel

Arbetarnas Bildningsförbund 226 500 47 400Studieförbundet Bilda 52 400 11 000Folkuniversitetet 52 200 10 900Ibn Rushd Studieförbund 6 900 1 400Kulturens Bildningsverksamhet 4 800 1 000Studieförbundet Medborgarskolan 66 200 13 800Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 50 600 10 600Sensus Studieförbund 80 800 16 900Studiefrämjandet 106 200 22 200Studieförbundet Vuxenskolan 152 400 31 800

Summa 799 000 167 000


Studieförbunden har i september och december 2012 justerat 2009 års verksamhet,vilket innebär att från 2011 års bidrag återtas totalt från:

Fördelning av återtagna statsbidrag från 2011 till studieförbunden (kr)

Studieförbundet Bilda 2 383 000Medborgarskolan 3 400Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 6 300Sensus Studieförbund 7 100Studieförbundet Vuxenskolan 3 500

2 403 300

Dessa återtagna bidrag har omfördelats till samtligastudieförbund i relation till fastställt statsbidrag för 2011:

Arbetarnas Bildningsförbund 686 500Studieförbundet Bilda -2 227 800Folkuniversitetet 158 300Studieförbundet Ibn Rushd 20 800Medborgarskolan 197 300Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 147 000Sensus Studieförbund 237 800Studiefrämjandet 321 900Studieförbundet Vuxenskolan 458 200

Kulturens studieförbund var ej ordinarie bidragsmottagare 2011 och berörs inte av återtagna medel avseende verksamhet 2009.


FolkhögskolorFridhems folkhögskola 74 000Glokala folkhögskolan 100 000Hellidens folkhögskola 150 000Hållands folkhögskola 40 000Hällefors folkhögskola 150 000Ingesunds folkhögskola (2 projekt) 170 000Jämshögs folkhögskola 40 000Leksands folkhögskola 150 000Malungs folkhögskola 40 000Medlefors folkhögskola 75 000Mora folkhögskola 100 000Röda korsets folkhögskola 150 000S:ta Birgittas folkhögskola 40 000Skarpnäcks folkhögskola 150 000Sunderby folkhögskola 150 000Sverigefinska folkhögskolan 136 000Wiks folkhögskola 130 000Västerås folkhögskola 100 000Åsa folkhögskola (2 projekt) 140 000Österlens folkhögskola 150 000 2 235 000

StudieförbundABF Skellefteå 75 000Folkuniversitetet Jönköping 40 000Folkuniversitetet Väst 150 000Folkuniversitetet, Region Öst 40 000Kulturens Bildningsverksamhet 150 000Sensus Studieförbund 150 000Studiefrämjandet 60 000Studieförbundet Bilda Mittsverige 40 000Studieförbundet Medborgarskolan 150 000Studieförbundet Vuxenskolan 150 000Studieförbundet Vuxenskolan, Uppsala län 40 000Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro Län 150 000 1 195 000

Totalt 3 430 000

1 Fördelningen avser beviljade medel. Bidragsmottagarna slutredovisar verksamheten under 2013. Bidragen kan bli korrigerade. Vidare har fem projekt inte påbörjats eller endast delvis genomförts och värdet av dessa är 570 000 kr, som föreslås ändamålsavsättas till 2013 års verksamhet för flexibelt lärande.

Fördelning 1 av regionala och lokala projektmedel för folkbildningens flexibla lärande (kr)


Folkhögskola Antal deltagare Bidrag

Albins 53 1 060 000Alma 152 3 040 000Arbr i Gbg 40 800 000Bergslagen 54 1 080 000Birka 13 260 000Blekinge 23 460 000Bollnäs 61 1 220 000Bona 20 400 000Botkyrka 24 480 000Brunnsvik 55 1 100 000Dalkarlså 1 20 000Dalsland 5 100 000Edelvik 2 40 000Eskilstuna 6 120 000Eslöv 108 2 160 000Fellingsbro 7 140 000Fhsk i Angered 33 660 000Finska i Gbg 10 200 000Fornby 44 880 000Forsa 44 880 000Framnäs 21 420 000Fridhem 6 120 000Fristad 38 760 000Furuboda 110 2 200 000Gamleby 24 480 000Geijerskolan 9 180 000Glimåkra 25 500 000Glokala 155 3 100 000Gotland 14 280 000Grebbestad 7 140 000Grimslöv 15 300 000Göteborg 78 1 560 000Hagaberg 15 300 000Helliden 23 460 000Helsjön 2 40 000Hjo 28 560 000Hjälmared 45 900 000Hola 14 280 000Hvilan 50 1 000 000Hyllie Park 22 440 000Hällefors 68 1 360 000Härnösand 28 560 000Hästsporten 53 1 060 000Högalid 26 520 000Ingesund 39 780 000

Utbildningsinsatser vid 106 folkhögskolor för arbetslösa ungdomar (kr)


Kalix 21 420 000Karlskoga 58 1 160 000Kista 10 200 000Klarälvdalen 9 180 000Kristinehamn 36 720 000Kvarnby 44 880 000Kvinnofhsk 20 400 000Leksand 29 580 000Litorina 47 940 000Ljungskile 15 300 000Lunnevad 15 300 000Löftadalen 14 280 000Malmö 34 680 000Malung 10 200 000Marieborg 108 2 160 000Medlefors 29 580 000Molkom 74 1 480 000Mora 45 900 000Munka 64 1 280 000Nordiska 18 360 000Nyköping 34 680 000S:t Sigfrid 11 220 000S:ta Maria 6 120 000Sjövik 58 1 160 000Skarpnäck 18 360 000Skeppsholmen 65 1 300 000Skurup 6 120 000Solvik 15 300 000Stadsmissionen 31 620 000Storuman 1 20 000Strömbäck 2 40 000Sundbyberg 89 1 780 000Sunderby 23 460 000Sundsgårdens 175 3 500 000Sverigefinska 5 100 000Sö Vätterbygd 44 880 000Södertörn 42 840 000Södra Stockholm 20 400 000Sörängen 16 320 000Tärna 39 780 000Valla 33 660 000Vara 38 760 000Wik 27 540 000Vimmerby 23 460 000Vindeln 24 480 000



Viskadalen 7 140 000Väddö 57 1 140 000Värnamo 26 520 000Västerberg 58 1 160 000Västerås 212 4 240 000Ågesta 28 560 000Ålsta 45 900 000Åsa 39 780 000Ädelfors 22 440 000Älvsby 4 80 000Öland 4 80 000Önnestad 22 440 000Örebro 12 240 000Österlen 25 500 000Östra Grevie 79 1 580 000

Summa 3 888 77 760 000

Beräknat bidrag för reskostnader (2 218 575 kr per 31 januari 2013) 4 000 000

Folkbildningsrådets ersättning för admi-nistration och uppföljning 1 500 000

Totalt 83 260 000

Fördelningen avser redovisad verksamhet per 31 januari 2013. Bidragsmottagarna slutredovisar verksamheten under mars 2013 och bidragen kan bli korrigerade.

Folkbildningsrådet

Box 380 74, 100 64 StockholmTel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 [email protected]

folkbildningsrådet Årsredovisning 2012

Documents