folkbildning 2012

Årsskrift om folkbildningen i samhället

Folkbildning 2012

Folkbildning 2012

Årsskrift om folkbildningen i samhället

© Folkbildningsrådet 2012

Projektledning och intervjuer: Thomas Östlund Produktion, KombineraFoto: Jörgen Carlsson (omslag, omslagets insida, s 4, 6, 19), Anna Molander (s 12), Daniel Tejéra (s 20), Thomas Östlund (s 29), Lennart Edvardsson/Rättviks Bildarkiv (s 36).Grafisk form och layout: Johan Nilsson, KombineraTryck: Allduplo, Stockholm 2012

Innehåll

Förord________________________________________________________ 4

Folkbildning_–_en_överblick_______________________________________ 7

Händelser_inom_folkbildningen_2011______________________________ 10

Perspektiv_på_folkbildning_ _____________________________________ 13

Med tro och tvivel på folkbildningens framtid 13

Analys: Folkbildningens Vägval & Vilja 16

Folkbildningens_deltagare_ _____________________________________ 21

På Furuboda blev jag den jag är idag 21

Analys: Folkbildning – möjlighet för många 24

Rustad_att_gå_vidare____________________________________________ 28

KlickIT – konsten att hitta luft mellan bokstäverna 28

Analys: Folkbildning – av skäl som skiftar 32

Folkbildningen_som_lokal_kulturarena_____________________________ 37

Det gäller att finnas till hands – med kaffepannan på 37

Analys: Att uppleva och utöva kultur – i hela landet 40

Svensk_folkbildning_i_siffror_–_Tabeller_och_diagram_________________ 43

Referenser_ __________________________________________________ 57

4 FoLKBILDNING 2012

Folkbildning, studieförbund och folkhögskolor är begrepp som de flesta i vårt land är bekanta med. Många har egna erfarenheter av dem. Varje år deltar över en miljon män-niskor i studiecirklar, folkhögskolekurser, kulturprogram och annan folkbildning.

I skriften Folkbildning 2012 kommer några av deltagarna till tals. Henrik Juelsson är till exempel kommuntrubadur i Höganäs. Tidigare läste han vid Furuboda folkhög-skola och den tiden blev en vändpunkt. ”Förr var jag tyst när jag inte förstod något. Nu frågar jag tills jag förstår”, berättar han. Ett annat exempel ges från Värnamo. Här praktiseras livslångt lärande av lite äldre cirkeldeltagare som för första gången provar på att använda datorer. I cirkelform lär de att hantera en datormus och att skriva sina första Worddokument.

De studiecirklar och folkhögskolekurser som presenteras i rapporten visar hur folk-bildningen kan arbeta med sitt samhällsuppdrag. I det ingår att studieförbund och folk-högskolor ska:

• bidra till att stärka och utveckla demokratin; • göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engage-

mang att delta i samhällsutvecklingen; • utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället; • bredda intresset för kultur och ökat delaktigheten i kulturlivet.

Folkbildningsrådet gör varje år en samlad bedömning av om, och på vilket sätt, som studieförbunden och folkhögskolorna bidrar till att syftena uppfylls. Delar av den be-dömningen presenteras också i rapporten.

En iakttagelse är att studieförbund och folkhögskolor når drygt en miljon deltagare varje år, i olika åldrar, i olika delar av landet, i olika livssituationer och med olika erfarenheter och förutsättningar. För många leder mötet med folkbildningen till bätt-re självförtroende, ökat samhällsengagemang, möten med kultur, nya kunskaper och ibland även till meriter som leder vidare till fortsatta studier eller arbete. Det är mycket tillfredsställande.

Förord

5FoLKBILDNING 2012

Men denna positiva utveckling är inte självklar. Inom folkhögskolans behörighets-givande allmänna kurser förändras deltagargrupperna. Detta leder till att urvals- och antagningssystemen sätts på prov, och till att behoven av kvalificerad studie- och yrkes-vägledning ökar.

Folkbildningsrådet ser även en utmaning i att vissa cirklar och folkhögskolekurser är nästan enkönade, medan andra är etniskt uppdelade. Här finns anledning att påminna om att folkbildning av hög kvalitet ska motverka, inte spegla eller stärka, sneda köns-rollsmönster och annan bristande jämlikhet.

Det handlar om vilket samhälle som folkbildningen vill vara med att skapa. Vilka är de stora samhällsutmaningarna och hur ska de mötas? Under 2011 har folkhögskolor och studieförbund diskuterat framtidens folkbildning, under rubriken Folkbildningens Vägval & Vilja. Det här arbetet kommenteras av Eduardo Gran Villanueva från Härnö-sands folkhögskola, ”Mer politik och samhällsanalys i folkbildningen”, och av Ifrah Hassan från studieförbundet Ibn Rushd. ”Vi ska vara bra på att se vad människor är bra på”.

Själv hoppas jag att Folkbildning 2012 ska inspirera till nya samtal om folkbild-ningens betydelse i det svenska samhället i dag och inför framtiden.

Britten Månsson-WallinGeneralsekreterareStockholm den 2 april 2012

6 FoLKBILDNING 2012

7FoLKBILDNING 2012

1

Till folkbildningen räknas den breda verksamhet som bedrivs i Sveriges tio studieförbund och 150 folkhögskolor – och som varje år når över en miljon människor.

Folkbildning_som_idé_Folkbildning är inget enkelt begrepp att kortfattat förklara. En idémässig utgångspunkt är att kunskap och bildning i folkbildande verksamhet har ett egenvärde – och att läran-det relateras till människans hela livssituation. Folkbildningen är fri och frivillig, ge-nom att människor deltar av fri vilja – och har stort inflytande över vad och hur de vill lära. Folkbildningens grundhållning är att agera med människor, inte för människor. Den nära kopplingen till folkrörelser och föreningar påverkar folkbildningens idémäs-siga profil, utifrån de organisationer som studieförbund och folkhögskolor samverkar med.

Ett annat sätt att fånga folkbildningen som idé, är att utgå från de fyra syften som riksdagen angivit som grund för det statliga folkbildningsanslaget. Enligt dessa ska folkbildningen:

• bidra till att stärka och utveckla demokratin;• bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och

skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen;• bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån

i samhället;• bidra till att bredda intresset för kultur och öka delaktigheten i kulturlivet.

Ur dessa syften går det att utläsa olika samhällsroller för folkbildningen:• som utbildningsanordnare;

KoRTa_FaKTa

Folkbildning – en överblick

8 FoLKBILDNING 2012

Studieförbundens_cirklar,_annan_folkbildningsverk-samhet_och_kulturprogram

• Studiecirkeln utgör grunden i studieförbundens verksam-het. Cirkeln består av minst tre personer över 13 år, inklu-sive cirkelledaren, som under minst tre sammankomster och minst nio studietimmar söker kunskap tillsammans.

• Annan folkbildnings-verksamhet genomförs i friare och flexiblare former än studiecirkeln. Sammankoms-terna kan vara längre och genomföras tätare. Antalet sammankomster kan vara färre, deltagarna kan vara fler, och också yngre.

• Kulturprogrammen har flest deltagare. Dessa är verk-samheter eller produktioner som genomförs för publik, till exempel föreläsningar, musikframträdanden eller teaterföreställningar.

www.folkbildning.se

På Folkbildningsrådets webb-plats www.folkbildning.se finns ytterligare information om landets studieförbund och folkhögskolor.

• som kulturarena/kulturinstitution;• som del av det civila samhället med betydelse inom flera politikområden, till

exempel arbetsmarknadspolitik, mångfaldspolitik och socialpolitik.

Folkbildning_som_metodFolkbildningen utgår från deltagarnas förutsättningar och behov. Flexibla lär- och ar-betsformer tillämpas, där utgångspunkten är deltagarnas ömsesidiga och jämbördiga lärande i kurser och studiecirklar.

Arbetsformerna är demokratiska och engagerande, samtidigt som kurser, studie-cirklar och kulturprogram ger nya kunskaper och kulturupplevelser. Lärandet sker ofta i gemenskap och innefattar samarbete, diskussion och reflektion.

Inom folkbildning värderas både praktiska och teoretiska kunskaper högt, och lä-randet har ofta inslag av praktiska moment.

Folkbildningens_organisationerVarje studieförbund och folkhögskola har sin egen profil, som påverkar utbudet av stu-diecirklar och kurser. En stor del av folkbildningsarbetet, inom både studieförbund och folkhögskolor, sker i samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i studieförbunden eller huvudmän för folkhögskolorna.

Folkbildning_i_siffrorStudieförbunden erbjuder folkbildning i form av studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. Under 2011 omfattade studieförbundens verksamhet:

• 1 791 000 deltagare i studiecirklar• 727 100 deltagare i annan folkbildningsverksamhet• 17 248 700 deltagare i kulturprogram

Totalt genomfördes under 2011:• 280 400 studiecirklar• 61 000 aktiviteter inom annan folkbildningsverksamhet• 331 800 kulturprogram

Räknat i antalet studietimmar, det samlade mått som används för att beskriva omfatt-ningen av folkbildningsverksamhet, var studiecirklarna den klart största verksamheten.

Folkhögskolorna anordnar långa kurser som kan vara mellan 15 dagar och fyra år långa och som ger rätt till studiestöd. De erbjuder även korta kurser som kan vara från en halv dag till tre veckor långa, samt arrangerar kulturprogram. Under 2011 omfattade folkhögskolornas verksamhet:

• 28 010 deltagare i långa kurser

http://www.folkbildning.se

http://www.folkbildning,se

9FoLKBILDNING 2012

• 98 880 deltagare i korta kurser• 239 170 deltagare i kulturprogram

Deltagarveckor är det samlade mått som används för att beskriva omfattningen av folk-högskolornas verksamhet. Under 2011 genomfördes:

• 79 500 deltagarveckor i långa kurser• 67 800 deltagarveckor i korta kurser• 5 600 deltagarveckor i kulturprogram

Sett i ett treårsperspektiv har antalet deltagare minskat inom folkhögskolans samtliga verksamheter, samt inom studieförbundens studiecirklar och annan folkbildningsverk-samhet. Jämfört med 2009 är det bara inom studieförbundens kulturprogram som anta-let deltagare blivit fler.

Rikstäckande_folkbildningFolkbildningen är rikstäckande. Studieförbunden finns i samtliga landets kommuner och folkhögskolorna rekryterar deltagare över hela landet. Generellt är folkbildningen starkast representerad i de kommuner där de största behoven av bildning, utbildnings-möjligheter och folklig kultur finns, det vill säga i kommuner med svaga socioekono-miska strukturer.

En urbaniseringstrend kan urskiljas inom folkhögskolan. Antalet folkhögskolor och folkhögskolefilialer ökar i de mest befolkningstäta länen, där även det högsta sök-trycket rapporteras. En annan tendens är att antalet studieförbundsavdelningar minskat under senare år, och att antalet kommuner som har relativt få studieförbund represente-rade ökat. Den lokala närvaron kan i viss mån behållas genom lokalkontor, medlems-föreningar och studieorganisatörer. Men frågan om studieförbundens lokala närvaro och synlighet diskuteras inom folkbildningen, inte minst mot bakgrund av den ökande regionaliseringen i samhället och som en följd av att kommunernas ekonomiska stöd till studieförbunden minskat under en följd av år.

Folkbildningens_pengarFolkbildningen finansieras till stora delar genom stöd från stat, landsting/regioner och kommuner. Folkhögskolans kurser är avgiftsfria, medan studiecirkelverksamheten till en del finansieras via deltagaravgifter.

Många studieförbund och folkhögskolor bedriver även verksamhet på uppdrag av offentliga institutioner och de egna medlemsorganisationerna. i

Folkhögskolornas_långa_och_korta_kurser

• De långa Allmänna kur-serna kan ge behörighet att söka vidare till gymnasie-skola, högskola eller andra utbildningar.

• De Särskilda kurserna – profilkurserna – är inriktade mot speciella ämnesom-råden. En del av dessa är yrkesutbildningar, till exempel utbildning till journalist, fritids-ledare, behandlingsassistent, kantor eller teckenspråkstolk.

• Till de korta kurserna hör till exempel de sommarkurser som många folkhögskolor erbjuder.

Se_avsnitt_7,_sidan_43,_för_aktuell_statistik_om_folkbildningen.

10 FoLKBILDNING 2012

ÅReT_Som_gicK

Händelser inom folkbildningen 2011

a_World_Worth_Living_in_–_världskonferens_i_malmöDen 14-17 juni 2011 genomfördes världskonferensen A World Worth Living In i Malmö. Huvudarrangör var den internationella vuxenutbildningsorganisationen ICAE (Interna-tional Council for Adult Education). Konferensen samlade folkbildningsorganisationer och folkbildare från hela världen. Syftet var att stärka möjligheterna till utbildning för alla och visa på folkbildningens betydelse för människors möjlighet att skapa en bättre värld.

Den samlade svenska folkbildningen stod bakom värdskapet för arrangemanget, med Folkbildningsrådet som värdorganisation. Drygt 750 personer från 82 olika länder deltog, varav cirka hälften kom från Sverige. Folkbildningsrådet genomförde sin na-tionella folkbildningskonferens för studieförbundens och folkhögskolornas ledningar i samband med världskonferensen.

Första_året_med_Kulturens_BildningsverksamhetKulturens Bildningsverksamhet, Kulturens, bedriver bildningsverksamhet inom musik, drama/teater, filmskapande, bild och form, etc. Studieförbundet, som är politiskt och religiöst obundet, blev självständigt den 1 juli 2010. Kulturens hade cirka 6 000 delta-gare i studiecirkelverksamhet under 2011, och redovisade nästan 122 000 studietimmar.

Första_året_med_Folkhögskolornas_studeranderättsliga_råd_(FSR)Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR) hade vid årsskiftet 2011/2012 verkat i ett år. Rådets uppgift är att stärka de studerandes rättsliga ställning inom folkhögskolan.

Under 2011 lades mycket tid på att samla in och gå igenom studeranderättsliga stan-darder från de skolor som ansluter sig till FSR, samt på att ta emot anmälningar till, och bygga upp rutiner för, det studeranderättsliga rådet.

2

11FoLKBILDNING 2012

Målet när FSR inrättades var att alla folkhögskolor skulle vara anslutna den 1 ja-nuari 2011. Vid årsskiftet 2011/2012 hade dock endast en dryg tredjedel anslutit sig. Totalt har 88 skolor skickat in överenskommelser och studeranderättsliga standarder. Av dessa har 65 fått bekräftat att de är anslutna och de övriga 22 har blivit ombedda att komplettera sina standarder.

Nya_bidragsmodeller_till_studieförbund_och_folkhögskolorFolkbildningsrådets styrelse tillsatte 2009 två beredningsgrupper med uppgift att på-börja arbetet med att se över och utveckla fördelningsmodellerna för statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor. Beslut om ny fördelningsmodell till studieförbun-den fattades i december 2010 och till folkhögskolorna under hösten 2011. Båda fördel-ningsmodellerna trädde i kraft från och med 2012.

Utvärdering_av_det_statliga_stödet_till_folkbildningI oktober 2011 beslutade regeringen att genomföra en utvärdering av det statliga stödet till folkbildningen. I uppdraget ingår bland annat att:

• utvärdera och analysera i vilken utsträckning de syften som har beslutats för statsbidraget har uppnåtts,

• överväga om de angivna syftena med statsbidraget är relevanta och ändamålsen-liga,

• vid behov föreslå förändrade syften, • föreslå hur syften och verksamhetsområden för statsbidraget tydligare kan kopp-

las samman så att uppföljning och utvärdering underlättas, • föreslå hur oberoende utvärderingar kan genomföras för att säkerställa en re-

gelbunden återrapportering till riksdag och regering av den statligt finansierade folkbildningsverksamheten som omfattar såväl kvantitativa som kvalitativa mått,

• föreslå en ny modell för utvärderingen som beaktar behovet av mer regelbundna övergripande utvärderingar och behovet av mer djupgående studier inom avgrän-sade områden, och

• lämna nödvändiga författningsförslag.Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 oktober 2012. i

12 FoLKBILDNING 2012ifrah_Hassan_och_eduardo_gran_Villanueva

13FoLKBILDNING 2012

3

– Folkbildningen bi-drog till att jag snabbt kom in i det svenska samhället.

”Mer politik och samhällsanalys i folkbildningen”, menar Eduardo Gran Villanueva. ”Vi ska vara bra på att se vad människor är bra på”, säger Ifrah Hassan. Möt två folkbildare med både tro och tvivel på folkbildningens framtid.

iFRaH_HaSSaN,_26, är sedan ett år tillbaka konsulent på Ibn Rushd, ett studieförbund med muslimsk profil. Hon kom till Sverige med sina föräldrar som sexåring på flykt från Somalia. Och hamnade i Nora.

– En riktig byhåla, men med en massa föreningar och folkrörelser som snurrade runt hela tiden.

Det passade bra för Ifrah som alltid varit engagerad i samhällsfrågor.– Jag vill inte vara någon som bara tycker, utan göra något konkret av det som

jag tycker.Efter flytt till Stockholm och några års högskolestudier dök jobbet på Ibn Rushd

upp.– Min första tanke om folkbildning var att det lät som något dammigt.

ÄVeN_edUaRdo_gRaN_ViLLaNUeVa, 39, har flyktingbakgrund, med föräldrar från Chile. Han växte upp i Timrå.

– Folkbildningen bidrog till att jag snabbt kom in i det svenska samhället. Jag startade en dansgrupp i studiecirkel tillsammans med mina systrar.

Eduardos engagemang i Kristna fredsrörelsen ledde vidare till Sensus, där han så småningom blev verksamhetschef. Hösten 2011 blev han rektor för Härnösands

PeRSPeKTiV_PÅ_FoLKBiLdNiNg

Med tro och tvivel på folkbildningens framtid


– En folkbildare utan samhällsanalys är för-lorad. Men numera pratar vi sällan politik inom folkbildningen.

folkhögskola, en av landets största med närmare 400 deltagare.Både Ifrah och Eduardo har en grundinställning om folkbildning som en möjlig-

het för människor att växa och utvecklas, utifrån sina egna förutsättningar.– Vi ska vara bra på att se vad människor är bra på, säger Ifrah. Stärka dem, så att

de själva kan påverka sina liv. Då krävs att de som arbetar i studieförbund och folkhögskolor har en klar idé om

vad de vill uträtta. Så är det inte alltid, menar Eduardo som anser att folkbildningen har avpolitiserats. Och då menar han inte partipolitik, utan en bredare samhällsana-lys i politiska termer.

– En folkbildare utan samhällsanalys är förlorad. Men numera pratar vi sällan politik inom folkbildningen. Men om ungdomar inte får en chans att skolas poli-tiskt, hur kan vi då förvänta oss att de ska vara delaktiga i samhället?

Ifrah nickar instämmande.– Ordet folkbildning består av både folk och bildning. Jag vill sätta mer fokus

på folket. Men idag sker den politiska diskussionen långt ovanför folks huvuden.

iFRaHS_ocH_edUaRdoS_BaKgRUNd gör att de har många tankar om olikhet och mångfald. Båda beskriver Sverige som ett ganska likriktat samhälle, som har lite svårt att hantera olikhet. När Eduardo hör folkbildare prata om ”gemensam värde-grund” blir han genast misstänksam.

– Vilken värdegrund? Vems värdegrund? Visst, alla har samma rättigheter och skyldigheter, men vi är inte lika. Det är genom att bejaka våra olikheter som vi byg-ger samhället.

Ifrah menar att en diskussion om normer och värderingar måste inbegripa alla grupper, och på allvar ta hänsyn till olikheterna.

– Det är inte bara majoriteten som kan bestämma normerna, då blir det enfald och ingen mångfald.

NÄR_oRdeT_iNTegRaTioN_NÄmNS går tankarna till invandrare i storstädernas förorter. Eduardo har ett annat perspektiv. För honom är det största integrationsproblemet unga vita män på landsbygden som har svårt att hitta sin plats samhället.

– Invandrarungdomar möter motstånd, det skapar drivkrafter att besegra mot-ståndet. Unga vita män på landsbygden känner sig ofta utanför helt och hållet.

På Härnösands folkhögskola finns en speciell kurs för unga killar, ofta med ha-vererade gymnasiestudier bakom sig.

– Hos oss får de en plats och en möjlighet bortom deras vanliga liv. En nystart kan man säga.

Eduardo beskriver ett demokratiprojekt på skolan där de här killarna först inte alls ville vara med. Men lärarna gav sig inte, alla skulle delta. Till slut sade de okej

15FoLKBILDNING 2012

– Jag vill alltid sträva efter att olikheterna ska mötas, även om det inte alltid är en-kelt.

men bara om de ”fick göra nåt för sig själva”. Grabbarna förvånade alla med att dra igång en insamling till svältdrabbade i östra Afrika, helt på eget initiativ.

– Ingen hade påverkat dem, men vi hade förväntningar och gav dem tid, säger Eduardo.

– Ni såg att de här killarna hade potential, och ni trodde på dem, säger Ifrah. Ett bra exempel på att folkbildningen inte ska servera lösningar, utan ge möjligheter.

SVeNSK_FoLKBiLdNiNg_BeSKRiVS ibland som unik. Tveksamt, anser både Ifrah och Eduardo.

– Jag kommer just från Brasilien och ett möte med ungdomsledare från Latin-amerika och Afrika, berättar Eduardo. Där fanns massor av praktiska idéer och pe-dagogik som vi skulle kunna hämta till Sverige.

I stället för det unika föredrar Eduardo och Ifrah att prata om folkbildningens särart. Här framhåller de alla möten mellan olikheter, något som är på väg att bli en bristvara i dagens Sverige. För Eduardo handlar det till exempel om att deltagarna på folkhögskolan, oavsett vilken kurs de går och vilken bakgrund de har, ska få mö-tas i vardagen. Både rent fysiskt och i skolans olika aktiviteter.

– Jag vill alltid sträva efter att olikheterna ska mötas, även om det inte alltid är enkelt, säger han.

Men Ibn Rusht då? Är inte organisationen i sig ett tecken på motsatsen?– Men vi vill inte isolera oss, säger Ifrah. Och Ibn Rushd är ett sätt att visa att

muslimer kan bygga demokratiska organisationer och driva sina frågor i det sam-hälle där de lever.

– På sätt och vis kanske man kan se Ibn Rushds existens som ett misslyckande för folkbildningen, men å andra sidan finns ju studieförbund med en kristen profil, och ingen ifrågasätter dem, menar Eduardo.

FöR_edUaRdo_ocH_iFRaH handlar folkbildningens framtid främst om förmågan att vara i takt med tiden, och helst steget före. Ett sätt att uppnå det är att vädra ut det där ”dammiga”, som Ifrah fortfarande tycker sig märka ibland. Att arbeta i ett ungt studieförbund har sina fördelar. Ibn Rushd bildades 2008. Inget ”så här har vi alltid gjort” finns i ryggsäcken.

– De studieförbund som stannar i växten är förlorade, säger Ifrah. Sverige ser an-norlunda ut än för hundra år sedan. Idag har många anknytningar över hela världen. Det som händer i Somalia berör mig lika starkt som det som händer här i Sverige.

Föryngring inom folkbildningen är ett måste, menar de båda. Det betyder att vissa måste lämna plats åt andra där besluten fattas.

– Hur många med utländsk bakgrund eller ungdomar hittar du i folkhögskolor-nas och studieförbundens styrelser? säger Eduardo.


– Alltså, vi var på Folkbildningsrådets årsmöte. Jag och min chef var nog de enda under fyrtio, säger Ifrah. Så ska det väl ändå inte vara, det ser väl inte bra ut…? i

aNaLYS:_PeRSPeKTiV_PÅ_FoLKBiLdNiNg

Folkbildningens Vägval & ViljaVilken roll vill folkbildningen spela i framtiden? Vilka är de stora sam-hällsutmaningarna och hur ska de mötas? Under 2011 har framtidens folk-bildning diskuterats i folkhögskolor och studieförbund. Utgångspunkten har varit samtalsmaterialet Vägval & Vilja. Målet är ett gemensamt folk-bildningspolitiskt dokument.

Diskussionerna har resulterat i ett inflöde av tankar och synpunkter som bildat underlag till det förslag till folkbildningspolitiskt dokument som under våren 2012 är ute på re-miss i folkbildningens organisationer.

Förslaget spänner över breda samhällsområden, vilket reflekterar verkligheten i stu-dieförbund och folkhögskolor – med kurser, studiecirklar, och kulturarrangemang inom vitt skilda ämnesområden, som lockar människor i alla åldrar.

I Vägval & Vilja formuleras ett förslag till gemensam idégrund för folkbildningen. Här framhålls bland annat att kunskap och bildning har ett egenvärde och att deltagarna i folkbildningen är aktiva och medskapande i lärandeprocesserna. En annan grundläg-gande idé är tanken om mötets betydelse. ”Folkbildning är lärande i gemenskap”, står det i förslaget som betonar möten mellan olikheter, där målet inte måste vara att bli överens, men ändå kunna mötas på ett respektfullt sätt.

I förslaget till Vägval & Vilja, som omfattar ett trettiotal sidor, uttrycks ett antal uppgifter och utmaningar som folkbildningen står inför:

•_demokratisk_utveckling_och_förnyelseFolkbildningen vill bidra till utveckling och förnyelse av demokratin. I folkbildning är demokrati mer än en form för beslutsfattande. I folkhögskolor och studieförbund

17FoLKBILDNING 2012

kan människor stärka sina demokratiska resurser, genom ökad självkänsla, förmåga att samarbeta och uttrycka åsikter etc.

Folkbildningen försvarar mångfaldens samhälle, och ska alltid stå upp för minori-teters rättigheter.

Det finns nära kopplingar mellan folkbildning och folkrörelser. De starka banden ska utvecklas, så att folkhögskolor och studieförbund även i framtiden bidrar till civil-samhällets förnyelse.

•_öppenhet_och_tillgänglighet_för_allaAlla människor har rätt att delta i folkbildande verksamhet. Men, står det i Vägval & Vilja, ”för att tillgängligheten ska bli reell krävs ibland att någon öppnar dörren och aktivt bjuder in”.

Deltagande i folkbildning är frivilligt, men studieförbund och folkhögskolor har särskilt goda möjligheter att engagera personer med låg formell utbildningsbakgrund.

Folkbildningen ser varje enskild människas möjligheter till utveckling, men blun-dar inte för strukturella faktorer som gör att vissa grupper har sämre levnadsvillkor än andra. ”Ambitionen är att verksamheten ska bidra till att minska klyftor. För att detta ska vara möjligt krävs att vi prioriterar resurser till de minst gynnade.”

•_Förnyare_av_utbildning_och_arbetslivFolkbildningen är en del av utbildningssamhället, men med en tydlig egen profil. I framtidens samhälle kommer människor att efterfråga olika möjligheter till utbildning genom hela livet, och här har folkbildningen sin givna plats. Många av folkhögskolans deltagare går vidare från de behörighetsgivande kurserna till fortsatta studier, exempel-vis vid högskolan. Denna möjlighet ska finnas även framöver.

Folkhögskolorna vill fortsätta erbjuda yrkesutbildningar som svarar mot deltagar-nas och arbetsmarknadens behov. Insatser med arbetslösa prioriteras, eftersom folk-högskolor och studieförbund visat sig vara ett bra alternativ för personer som står ut-anför arbetsmarknaden. Många deltagare i arbetslöshet går vidare till fortsatta studier eller jobb.

•_Sveriges_största_kulturarenaFolkbildningen ska fortsätta vara Sveriges största kulturarena, både när det gäller män-niskors möjligheter att uppleva och utöva kultur. I Vägval & Vilja framhålls att särskild prioritet ska ägnas att nå ut och inspirera personer som inte är vana vid kulturella akti-viteter.

Studieförbund och folkhögskolor ska bidra till ett rikt kulturliv i mindre kommuner och glesbygd, och medverka aktivt i arbetet med regionala kulturplaner.

ett_initiativ_från_Folkbild-ningsrådets_medlemmar

Initiativet till Folkbildningens Vägval & Vilja kommer från Folkbildningsrådets medlem-mar – Folkbildningsförbun-det, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIo och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Bakom förslaget står en berednings-grupp med representanter från de tre organisationerna och från Folkbildningsrådet. Det slutgiltiga dokumentet – Folkbildningens Vägval & Vilja – kommer att antas under hösten 2012.


•_Lokal_och_regional_närvaro_och_utvecklingFolkbildningsorganisationerna vill upprätthålla en stark lokal närvaro och förankring, utifrån ambitionen att finnas i hela landet. Studieförbund och folkhögskolor vill vara ett nav för stöd och utveckling i det lokala föreningslivet. De vill även vidga sitt upp-drag till att bli en aktiv samverkanspart i ett regionalt och lokalt utvecklingsarbete. ”Folkbildningen identifierar behov, ser möjligheter och föreslår åtgärder inom olika samhällsområden”, står det i Vägval & Vilja.

•_Pedagogik_och_lärmiljöer_som_motsvarar_högt_ställda_förväntningarFolkbildningen vill forma lärmiljöer och pedagogik utifrån deltagarnas förutsättningar och behov. Med större kraft än idag vill folkhögskolor och studieförbund utveckla flex-ibla lärmiljöer, med de möjligheter som it ger.

Stor vikt ska läggas på utbildning och fortbildning av ledare och lärare – de som möter deltagarna i folkbildningens vardag.

Folkbildningens pedagogik ska förena tradition och förnyelse. Fortfarande är dock de grundläggande idéerna giltiga – deltagarnas inflytande, gemenskapen och lärandets betoning på sammanhang, insikt och personlig utveckling. i

19FoLKBILDNING 2012

20 FoLKBILDNING 2012Henrik_Juelsson

21FoLKBILDNING 2012

Furuboda

Furuboda folkhögskola ligger vid Åhus på Skånes östkust. Huvudman för skolan är för-eningen Furuboda. Förutom Allmän kurs ges Särskilda kurser med inriktning på bland annat musik, it och per-sonlig assistans. Utöver det genomför Furuboda uppdrag inom arbetsmarknadsområ-det, har ett forsknings- och utvecklingscenter samt driver konferensverksamhet. Cirka hälften av skolans deltagare är personer med funktions-nedsättning.

4FoLKBiLdNiNgeNS_deLTagaRe

På Furuboda blev jag den jag är idag

Tiden på Furuboda folkhögskola blev en vändpunkt i Henrik Juelssons liv. En blyg, lite inåtvänd kille klev fram i ljuset och upp på scenen. Musiken, lärarna på Furuboda och hans egen kraft förde honom dit.

”Förr var jag tyst när jag inte förstod något. Nu frågar jag tills jag förstår”, säger han.

–_HUR_miNa_FöRÄLdRaR minns mig som barn? Oj, svår fråga… De minns nog en liten kille som hade svårt för att förstå en del saker. Som missuppfattade och blev missförstådd. Som ofta blev ledsen och arg.

När Henrik Juelsson var 10 år gammal fick han diagnosen Aspbergers syndrom. Nu är han 26 och möter upp på Helsingborgs stadsbibliotek. Han har kommit med bussen från samhället Viken, där han är uppvuxen och fortfarande bor.

– Mamma har berättat att jag hade svårt att koncentrera mig när jag var liten. Att det tog tid för mig att förstå vissa saker, att jag inte hängde med.

Ett ögonblicksminne från barndomen är ett väntrum där han sitter med sina för-äldrar.

– Vi träffade någon slags expert, och det var då jag fick diagnosen Aspberger, säger han.

HeNRiK_HaR_egeNTLigeN_inte reflekterat så mycket eller satt ord på sina svårigheter. Han har aldrig känt sig utfryst, ändå alltid lite utanför. Konstaterar kort och gott att han har varit annorlunda. Men tillägger att alla egentligen är annorlunda, fast på olika sätt.


När Henrik berättar om tiden på folkhög-skolan är det med stor värme i rösten. Men det var knappast något mirakel som inträf-fade. Snarare rätt män-niskor med rätt inställ-ning vid rätt tillfälle.

– Och även om jag var lite tillbakadragen så jag har aldrig känt mig särskilt en-sam. Jag har haft två nära kompisar och en familj som stöttat mig jättemycket.

Det Henrik lidit mest av är blygheten. Han har haft svårt för att göra sig gällande och ta del i samtal, särskilt i större grupper. Att ställa sig upp och prata inför andra har varit otänkbart. Av blygheten märks inte mycket idag. Henrik ler och skakar lätt på huvudet:

– Men du skulle ha sett mig för tio år sedan. Då hade jag inte sagt mycket, mest bara jo, ja och nej.

de_FöRSTa_Sex_ÅReN i skolan hade Henrik en assistent som extrastöd i den vanliga klassen. I högstadiet gick han i särskoleklass och därefter verkstadsprogrammet på Filbornaskolan i Helsingborg.

– Jag tyckte det kändes bra i särskolan. Jag träffade andra som hade lika svårig-heter som jag. Och jag fick extra hjälp och stöd.

Musiken har alltid varit ett stort intresse för Henrik. Under gymansieåren bör-jade han spela själv. Egentligen av en tillfällighet.

– Jag hittade mammas gitarr i en garderob och hon lärde mig några ackord. Lyss-nade mycket på Lars Winnerbäck och tänkte att så där vill jag också kunna spela.

Det var genom en studie- och yrkesvägledare på gymnasiet som Henrik först fick höra talas om Furuboda folkhögskola. Han besökte skolan, var där under en prova-på-vecka och bestämde sig för att söka till Musikverkstan.

Musikverkstan är en flexibel kurs som kan pågå mellan ett och tre år. Deltagarna lär sig spela olika instrument, sjunga, stå på scenen och skriva egen musik. Dess-utom ingår omvärldskunskap, bild och svenska. Kursen vänder sig till personer med olika funktionsnedsättningar. Allt utgår från deltagarnas förutsättningar, men med en tydlig ambition att de ska växa – både musikaliskt och mänskligt.

HÄR_PÅ_FURUBoda, hösten 2006, börjar ett nytt kapitel i Henriks liv. Men det insåg han inte då, den första tiden på skolan.

– Det var nervöst i början. Nytt ställe, nya människor, långt hemifrån på andra sidan Skåne. Ändå kändes det bra på något sätt. Bra stämning liksom.

Till det nya hörde mötet med alla deltagare med funktionsnedsättning. Första året var de sju deltagare på Musikverkstan. Alla utom Henrik var rullstolsburna.

– Lite nervöst i början. Hur pratar man egentligen med en person i rullstol?När Henrik berättar om tiden på folkhögskolan är det med stor värme i rösten.

Men det var knappast något mirakel som inträffade. Snarare rätt människor med rätt inställning vid rätt tillfälle. Flera gånger återkommer han till musikläraren Christer och de andra som jobbade på skolan.

Henrik beskriver hur de hela tiden ställde honom inför utmaningar, både inom

23FoLKBILDNING 2012

LSS-boende_

Människor med omfattande funktionsnedsättningar kan ha rätt att få boende som en insats enligt LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

musiken men också i mötet med andra människor. Små steg i en tydlig riktning – och med en tilltro till att han nog skulle klara ett steg till, och ett till…

– De såg mig liksom som person. Och såg åt vilket håll jag kunde utvecklas. Det var så det lossnade. Jag utvecklade den sociala biten om man kan säga så…

Henrik har några glasklara minnen från tiden på skolan, till exempel första gången han skulle upp på scenen i skolan för att sjunga. Även det ett initiativ från läraren Christer.

– Usch, oj, oj. Jag var ju så blyg. Stod och tittade ner i golvet, och så på läraren, och så ner i golvet igen. Det var hemskt.

Hur det gick?– ”Jättebra Henrik”, ”det lät ju jättebra”, sa lärarna.Utmaningar, tilltro och peppning. Allt detta inspirerade Henrik till att gå vidare.

Träna framför spegeln, öva på mellansnack, repa in nya låtar… Så småningom höj-des ribban.

– De ville att jag skulle spela på ett dagcenter i Simrishamn. Först tänkte jag ”aldrig”.

Rätt som det var stod han ändå där, körde några låtar och fick ta emot publikens applåder.

deT_eNa_Ledde_till det andra och när Henriks studietid närmade sig slutet blev det en massa möten och diskussioner om vad som skulle hända sedan. Personalen på Furuboda var aktiva i processen och allt landade så småningom i att Henrik flyttade hem till Viken, till en egen lägenhet – och till ett halvtidsjobb som ”kommuntruba-dur” i Höganäs.

Två dagar i veckan åker han runt på förskolor och äldreboenden i Höganäs. Re-pertoaren är allt från Mora Träsk till Edward Persson. Resten av tiden jobbar han på ett LSS-boende. Även där blir det mycket musik tillsammans med brukarna.

För Henrik är detta perfekt. Att få jobba med sitt största intresse, musiken. – När ungarna skriker ”nu kommer Henrik”, är det jättekul. Jag får så mycket

uppskattning.Kontakten med Furuboda finns kvar. Varje sommar är han ledare på skolans mu-

sikläger. Också det ett bevis för att den tidigare så förlamande blygheten är borta. De svårigheter som livet med Aspberger innebär har han lärt sig handskas med.

– Jag tänker faktiskt inte på mig själv som en person med Aspberger. Förr var jag tyst när jag inte förstod något. Nu frågar jag tills jag förstår, säger han.

UNdeR_HeNRiKS_FöRSTa_ÅR i grundskolan var assistenten Åsa hans fasta stöd. Varje vardag i sex år, innan deras vägar skildes. När de sågs igen 2009 kom känslorna fram. Nu mötte Åsa en vuxen man som hade hittat sin plats i livet.

– Jag tänker faktiskt inte på mig själv som en person med Asp-berger. Förr var jag tyst när jag inte för-stod något. Nu frågar jag tills jag förstår.


Folkbildning – möjlighet för mångaFolkbildningen ska vara öppen och tillgänglig för alla i samhället. Så fungerar det också i praktiken – till studieförbund och folkhögskolor söker sig människor med sinsemellan olika förutsättningar, bakgrund och av många olika anledningar. Att folkbildningen attraherar olika grupper är en styrka och ett tecken på dess kvalitet.

I studieförbund och folkhögskolor finns deltagare i nästan alla åldrar. I Folkbildnings-rådets undersökning Studiecirkeldeltagare 2008 skiljer det 82 år mellan den yngste och den äldste. Deltagarna var mellan 13 och 95 år gamla. Nästan en fjärdedel av cirkel-deltagarna under 2011 var yngre än 25 år. Ungefär 35 procent var 65 år eller äldre. Mer än hälften av folkhögskolans deltagare i Allmän kurs var yngre än 25 år, medan bara 7 procent hade uppnått pensionsålder.

Liksom i andra former av vuxenutbildning är kvinnorna fler än männen. Ungefär 60 procent av alla som deltar i studiecirklar, kulturprogram, och folkhögskolans långa kurser är kvinnor. Undantag finns. Bland studiecirklarna gäller det i första hand mu-sikcirklarna, framför allt pop- och rockcirklar. Här är 90 procent av de nästan 200 000 deltagarna män.

I folkbildningen finns deltagare med skiftande etnisk bakgrund. Under 2011 var unge fär 17 procent av studieförbundens cirkeldeltagare antingen själva födda utom-lands eller hade minst en förälder född i annat land än Sverige. Inom folkhögskolorna

aNaLYS:_FoLKBiLdNiNgeNS_deLTagaRe_

– Hon minns hur jag var då, och hon såg hur jag är nu. Det var stor skillnad, hon blev alldelses tårögd. Och när jag själv tittar tillbaka inser jag att jag förändrats väl-digt mycket sedan jag började på Furuboda. Det var egentligen då allt började. Det var där jag blev den jag är idag. i

25FoLKBILDNING 2012

var de här andelarna högre – 38 procent i de Allmänna kurserna, och 14 procent i de Särskilda kurserna.

Många deltagare med funktionsnedsättning studerar vid folkhögskola. Hösttermi-nen 2011 hade 13 procent av deltagarna i folkhögskolans Särskilda kurser någon form av funktionsnedsättning. Inom Allmän kurs var andelen 30 procent. Under den senaste tioårsperioden har antalet deltagare med funktionsnedsättning blivit betydligt fler inom folkhögskolan. I studieförbunden var andelen cirkeldeltagare med funktionsnedsätt-ning drygt åtta procent under 2011, det vill säga betydligt lägre än inom folkhögskolan. Den här siffran har knappt förändrats under 2000-talet.

Folkhögskolans_deltagare_med_utländsk_bakgrundFolkhögskolans deltagare med utländsk bakgrund kommer till skolorna med delvis an-dra behov och förutsättningar än andra. Det visas i rapporten Folkhögskoledeltagarun-dersökning 2010.

Deltagarna med utländsk bakgrund har i genomsnitt en kortare skolgång bakom sig, jämfört med andra deltagare. De är oftare än andra gifta eller sammanboende och har barn, och väljer därför oftare folkhögskolor nära sitt hem. På frågan om varför de studerar vid folkhögskola ger deltagarna med utländsk bakgrund oftare än andra svar kopplade till ”nytta”, som att skaffa sig behörighet för att kunna läsa vidare eller för att lättare kunna få jobb. Studiemotiven uttrycks här inte lika ofta i termer av personligt intresse av ett visst ämne eller en viss kurs.

Erfarenheterna av studietiden ser också delvis annorlunda ut. De här deltagarna be-tonar i högre grad än andra att de har fått individuellt stöd från lärarna, att de har fått bättre studieteknik och har blivit mer engagerade i olika samhällsfrågor. Samtidigt an-ser de inte i lika stor utsträckning som andra deltagare att de har kunnat påverka sina studier. Ungefär tio procent av dem säger i folkhögskoledeltagarundersökningen att de under sin tid på folkhögskolan har blivit negativt särbehandlade på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

Folkhögskolans_deltagare_med_funktionsnedsättningI folkhögskoledeltagarundersökningen jämförs folkhögskolans deltagare med funk-tionsnedsättning med andra deltagare.

1 I Sverige kan högskolans studenter med funktionsnedsättning, efter ansökan hos lärosätet, få kompenserande peda-gogiskt stöd. Det innebär olika former av insatser och åtgärder för att kompensera svårigheter som kan uppkomma i studiesituationen. Med funktionshinder menas ”varaktiga fysiska eller psykiska begränsningar av funktionsförmågan i studiesituationen; även dyslexi, neuropsykiatriska funktionshinder och dokumenterade psykiska besvär ingår”. 7 200 studenter fick under 2010 särskilt pedagogiskt stöd. Mer än hälften av de studenter som fick sådant stöd var studenter med dyslexi. Den näst största gruppen utgjordes av studenter med kognitiva funktionshinder. De totala kostnaderna för det särskilda pedagogiska stödet uppgick 2010 till drygt 63 miljoner kronor. Drygt 60 procent av den totala kostnaden avsåg teckenspråkstolkning. (Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2011. Rapportserie 2011:8 R.)

Förstärkningsbidraget

Folkbildningsrådet avsatte under 2011 ungefär elva procent av statsbidraget för folkhögskolornas och studie-förbundens insatser bland de deltagare med funktions-nedsättning eller med brister i svenska språket som är i behov av förstärkt stöd. Det är en satsning som till sin storlek är unik bland myndig-heter och organisationer som ger statsbidrag till ideella organisationer. 1

Detta förstärkningsbidrag får genomslag i folkhögsko-lornas arbete. Ungefär 12 procent av deltagarna i de långa kurserna – 24 procent i Allmän kurs – var under höstterminen 2011 utlands-födda och behövde särskilda pedagogiska insatser som stöd för sina brister i svenska språket. Deltagarna med funktionsnedsättning och med behov av förstärkt stöd var något fler. I de långa kur-serna utgjorde dessa totalt 20 procent av alla deltagare, varav 29 procent av delta-garna i Allmän kurs.

Även studieförbunden fick förstärkningsbidrag under 2011, som stöd till 74 procent av deltagarna med funktions-nedsättning och 76 procent av de invandrade deltagarna.


Det visar sig att deltagarna med funktionsnedsättning i genomsnitt har kortare ut-bildning när de börjar studera vid folkhögskola. Tiden vid folkhögskolan ser också delvis annorlunda ut. De här deltagarna stannar vid folkhögskolan jämförelsevis länge – mer än fyra terminer i genomsnitt. Under studietiden deltar de inte lika ofta som an-dra i grupparbeten. Det är också mer vanligt att de här deltagarna avbryter sina studier i förtid, något som kan ha att göra med att de inte fått tillräckligt stöd att hantera de särskilda villkor som funktionsnedsättningen för med sig. Hälften av dem uppger att de har fått stöd i studierna, 15 procent säger att de skulle ha behövt stöd men inte fått det. Övriga varken fick eller ansåg sig behöva något särskilt stöd.

De flesta deltagare med funktionsnedsättning som ingick i undersökningen är mycket nöjda med sin tid på folkhögskolan. Intrycket är att skolan på det stora hela har mött deras behov. De har blivit sedda, lärt av andra och tillsammans med andra, stärkts och utvecklats som människor.

Folkbildningen_som_mötesplatsInom folkbildningen samlas människor med olika förutsättningar och bakgrund. Men det betyder inte nödvändigtvis att personer med olika bakgrund faktiskt träffas i studie-cirklar och i folkhögskolekurser. Hur många kvinnor och män som deltar, hur gamla deltagarna är, andelen deltagare med annan etnisk bakgrund än svensk och andelen deltagare som har en funktionsnedsättning varierar stort mellan olika studieförbund och folkhögskolor.

Inom det studieförbund som har flest män bland sina cirkeldeltagare utgör männen 54 procent. I ett annat studieförbund står männen bara för en dryg tredjedel. Andelen deltagare som nått pensionsåldern varierar mellan 2 och 50 procent, och andelen ut-rikes födda deltagare mellan 7 och 83 procent. Medan ett studieförbund i princip inte har några cirkeldeltagare alls med funktionsnedsättning, står de här deltagarna för 18 procent i ett annat.

Folkhögskolorna har också skiftande deltagargrupper. Inom den Allmänna kursen varierar andelen män på olika folkhögskolor mellan 0 och 74 procent, andelen delta-gare över 65 år mellan 0 och 92 procent, andelen utrikes födda deltagare varierar mel-lan 0 och 99 procent och andelen deltagare med funktionsnedsättning mellan 0 och 100 procent.

I delar av folkbildningen möts knappast kvinnor och män och i andra sker en upp-delning mellan deltagare med svensk och utländsk bakgrund. Under 2011 var nästan hälften av alla studiecirklar så gott som enkönade och i 32 procent av cirklarna blanda-des deltagare med svensk och utländsk bakgrund. Vid en majoritet av folkhögskolorna var andelen kvinnor i de långa kurserna större än 60 procent. Andelen invandrade del-tagare varierade mellan olika folkhögskolor från 5 procent eller lägre (fyra folkhög-

27FoLKBILDNING 2012

skolor) till 99 procent (en folkhögskola). På 41 av de 150 folkhögskolorna uppgick andelen invandrade deltagare till tio procent eller lägre.

I någon mån illustrerar dessa data två behov bland människor – att å ena sidan iden-tifiera sig med likasinnade och att å andra sidan söka kännedom om det som är nytt och annorlunda.

Det här är en balansgång. Människor med gemensamma behov och intressen har under historien bildat sammanslutningar och vänt sig till folkbildningen för att stärka sin egen identitet och söka sig till likasinnade. Att verksamheten på det här sättet är idé-buren och präglad av dess deltagare är fortfarande folkbildningens kännetecken. Men om den här principen drivs alltför långt kan resultatet bli segregation och utanförskap. I dag är det en demokratisk utmaning för folkbildningen att skapa arenor där människor med olika etnisk bakgrund möts under jämbördiga villkor. i

Tabeller_och_diagram_som_anknyter_till_detta_avsnitt,_se_sidan_43

• Tabell 7: Studieförbundens deltagare i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet, ålder och kön, 2011

• Tabell 8: Folkhögskolans deltagare i långa kurser, ålder och kön, höstterminen 2011

• Tabell 9: Studieförbundens arbetslösa deltagare, deltagare med funktionsnedsättning samt invandrade deltagare, gruppredovisade samt med förstärkta insatser i studiecirkel, 2011

• Tabell 10: Folkhögskolornas deltagare med funktionsnedsättning samt invandrade delta-gare, gruppredovisade samt med förstärkta insatser i långa kurser, höstterminen 2011

• Tabell 11: Andel (%) studiecirklar fördelade efter deltagarnas etniska bakgrund, per stu-dieförbund, 2011

• Tabell 12: Andel (%) studiecirklar fördelade efter deltagarnas kön, per studieförbund, 2011

• Tabell 13: Antal och andel (%) studiecirkeldeltagare med funktionsnedsättning, per stu-dieförbund, 2011

• Tabell 14: Andel (%) invandrade deltagare i folkhögskolornas långa kurser, höstterminen 2011

• Tabell 15: Andel (%) kvinnor i folkhögskolornas långa kurser, höstterminen 2011

• Tabell 16: Andel (%) deltagare med funktionsnedsättning exklusive dyslexi i folkhögsko-lornas långa kurser, höstterminen 2011


RUSTad_aTT_gÅ_VidaRe

KlickIT – konsten att hitta luft mellan bokstäverna

Datorer, det kan väl alla! Knappast, men vem vågar erkänna att man inte hängt med i utvecklingen? KlickIT i Jönköpings län går till attack för att minska den digitala klyftan. Datorcirklarna för nybörjare lockar många deltagare.

”Man blir ju riktigt svettig av det här”, säger Evy efter den första timmen i sitt liv tillsammans med en dator.

aLLT_ÄR_eNKeLT_FöR_deN_Som_KaN._Som att hantera en datormus. Lätt för den som är van, en mardröm för nybörjaren. Med pilen som far hit och dit på skärmen, mus-mattan som är för liten och musknappen som ska tryckas ner vid precis rätt tillfälle.

Nu sitter de i alla fall här med musen i handen och tittar rakt in i släckta dator-skärmar. Fem kvinnor och en man som har bestämt sig för att ge datorn en chans. Samlade i ett hörn av biblioteket i Bredaryd, ett litet samhälle med knappt 3 000 invånare ett par mil väster om Värnamo.

Alla är över femtio, flera pensionärer. Det är första träffen och när cirkelledaren Tommy Carlsson frågar om deltagarnas tidigare erfarenheter av datorer är svaren samstämmiga:

– Jag börjar från noll.– Kan ingenting.– Samma här.Tommy bedyrar att det inget är att skämmas för. Att de inte är ensamma om att

känna sig vilsna i datorsamhället. Och att det är själva poängen med cirkeln.

5

29FoLKBILDNING 2012


Tommy har varit med förut och lotsar var-samt deltagarna åt rätt håll. Inte så mycket snack utan på med datorn direkt och sätt igång.

– Inga frågor är för dumma, säg bara till om ni undrar eller om det går för fort, säger han lugnande.

mÅLeT_med_deN_FöRSTa_TRÄFFeN är att lära sig sätta på och stänga av datorn, styra musen, öppna ett worddokument och skriva en mening. Tommy har varit med förut och lotsar varsamt deltagarna åt rätt håll. Inte så mycket snack utan på med datorn direkt och sätt igång.

Skärmarna tänds och så inleds den stapplande färden in i den digitala världen. Det här med mushantering är svårt.

– Pilen har försvunnit, säger någon.– Det finns ju två knappar här, vilken ska jag trycka på, frågar en annan.Snart pratar alla i munnen på varandra, hjälper grannen och suckar tillsammans.

Koncentration och fnitter blandas medan Tommy vandrar runt i gruppen, visar och förklarar.

Mats Gustafsson är den ende manlige deltagaren. Med sina 54 år är han klart yngst i gruppen. Han hade nog på känn att det skulle vara han och ett antal äldre kvinnor i cirkeln.

– Ingen fara med det, säger han lugnt.Under ett långt yrkesliv som skogsarbetare och långradarchaufför har det funnits

varken tid eller anledning att lära sig datorer. Nu jobbar han som verkstadsansvarig på ett åkeri i Bredaryd och har insett att datorkunskap krävs för att klara jobbet.

– Jo, det är väl dags nu. Jag har köpt en laptop. Kompisarna kan ju visa mig, men jag tänkte att här kan jag få lära mig grunden i min egen takt, säger han.

Efter en timme är det dags för fika. Korgar åker fram med kaffetermos, muggar och bröd.

– Det här kanske vi kan samordna till nästa gång, föreslår någon. Och så blir det.Bredaryd är ett litet samhälle och flera av deltagarna känner varandra sedan tidi-

gare. Det blir lite prat om ditt och datt.– Tänk att man ska vara så rädd för att pröva nya saker, säger någon.– Jag vill kunna ha kontakt barnbarnen på datorn. Men det gäller väl att inte vara

för påflugen, för frågan är hur mycket de vill prata med mig.Det är uppenbart att internet hägrar för många. Att kunna skicka mejl, få infor-

mation om olika saker och kanske betala räkningar. Men det ligger ännu en bra bit fram i tiden. En sak i taget.

NU_gÄLLeR_deT_aTT_öPPNa_ett worddokument. Tommy visar hur det går till på sin dator, vars skrivbord är projicerat på väggen. Deltagarna tittar och följer efter. Att få till det är inte så enkelt som det ser ut.

31FoLKBILDNING 2012

– Jag har mött flera som har gått från att vara anti till att bli en-tusiastiska. Helt plöts-ligt kan de beställa tågbiljetter, mejla och fixa med bilderna från digitalkameran.

– Man blir riktigt svettig av det här, säger Evy Söderlund som kämpar med att navigera med musen.

I stället för att öppna ett worddokument går hon vilse och hamnar i datorns sys-teminställningar, med en massa frågor som dyker upp i små rutor på skärmen.

– Hjälp, vad gör jag nu, utbrister hon, släpper musen och slår ut med armarna. Grannen vid datorn bredvid kommer till undsättning.

Till slut lyckas Evy öppna sitt dokument. Dags att skriva de första orden. Genast uppenbaras nästa utmaning. Att hitta rätt på tangentbordet.

– Hur får man stor bokstav?– Och hur får man luft mellan bokstäverna, utbrister en annan deltagare.Högst relevanta frågor för den som aldrig i hela livet knappat på ett tangentbord.Men till slut är målet nått. På Evys och alla andras skärmar finns beviset: ”Nu är

vi på gång!”, står det – med stor bokstav och till och med ett utropstecken. Alla kan andas ut och slappna av.

Efteråt blir det lite prat om hur man nu ska kunna hålla kunskapen vid liv. Det man lärt sig idag till nästa tisdag, och även i framtiden… Om barn och barnbarn som kanske kan hjälpa till. Om skillnaden mellan bärbar och stationär dator.

– Man skulle nog skaffa sig en sån här, säger Evy och ger datorn en klapp på skärmen. Hur ska man annars kunna träna?

–_HeRRegUd,_daToReR_HaR_VÄL_aLLa, så tänkte jag väl i början, säger Gabriella Sjöberg på ABF i Värnamo.

Hon berättar att cirkeln i Bredaryd ingår i KlickIT, ett samarbete mellan några studieförbund, folkhögskolor och biblioteken i Jönköpings län. KlickIT startade 2010 som en del av den nationalla satsningen Digidel – med syftet att minska den digitala klyftan i Sverige.

För trots att svenskarna är världsbäst när det gäller datoranvändning, är det 1,5 miljoner som inte använder internet. Betydligt fler är ovana datoranvändare, vilket gör att de missar många möjligheter i det alltmer digitaliserade samhället.

– Allt finns ju på nätet idag, försäkringskassan, bankerna, arbetsförmedlingen… Det är svårt för den som inte är uppkopplad. Det får även ekonomiska konsekven-ser. Dessutom betalar folk för bredband via hyran, även de som inte har datorer, säger Gabriella.

I KlickIT erbjuds gratis nybörjarcirklar i två varianter, en om grundläggande datoranvändning och en om internet. Varje cirkel omfattar nio timmar. Hittills har drygt 600 personer deltagit, och för många har en ny värld öppnat sig.

– Jag har mött flera som har gått från att vara anti till att bli entusiastiska. Helt plötsligt kan de beställa tågbiljetter, mejla och fixa med bilderna från digitalkame-ran.


Okunskap om datorer är inget som människor skyltar öppet med. För många känns det lite pinsamt, ett tecken på att de inte ”hängt med i utvecklingen”. Det här har KlickIT ändrat på. Här kan alla lika lite, och ingen behöver skämmas för det.

För Gabriella har det blivit ännu ett tecken på vad en enkel liten studiecirkel kan betyda för människor.

– Som folkbildare har jag lärt mig att inte ta något för givet. Min egen verklig-het är inte andras, och det gäller att möta människor där de befinner sig. Det kanske låter gulligt med nybörjarkurser i dator, men för mig är det en demokratifråga. i

aNaLYS:_RUSTad_aTT_gÅ_VidaRe

Folkbildning – av skäl som skiftarFolkbildningen samlar deltagare i alla åldrar. Skälen att delta varierar. De yngre söker sig framför allt till folkhögskolans långa kurser för att få behörighet att läsa vidare eller för att få ett jobb. De äldsta deltar främst i studieförbundens studiecirklar, vilket bidrar till deras välmående och hälsa.

Folkbildningen har stor betydelse för många äldre. Enligt rapporten Hälsa och lev-nadsvanor – bland äldre personer i Stockholms län lever allt fler ålderspensionärer ett aktivt liv med många sociala kontakter.2 Under senare år har flera undersökningar visat att äldre människor som intresserar sig för kultur och som umgås med släkt och goda vänner är friskare än andra. De mår bättre både fysiskt och mentalt och riskerar inte att bli isolerade. I rapporten Det är aldrig försent! betonar Statens folkhälsoinstitut hur viktiga sociala mötesplatser är – till exempel studiecirklar – i arbetet med att förbättra de äldres hälsa på kort och lång sikt.3

2 Carin Lennartsson, Neda Agahi, Sven-Erik Wånell: Hälsa och levnadsvanor – bland äldre personer i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Delrapport i Folkhälsorapporten 2011.

3 Statens folkhälsoinstitut: Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet. 2009.

33FoLKBILDNING 2012

Lust_och_vilja_att_läraFolkbildning handlar inte bara om att skaffa sig formella meriter, behörigheter eller jobb. För många ligger folkbildningens styrka redan i steget innan detta. Deltagandet i sig, verkar ha en positiv inverkan på människor. Undersökningar bland folkbildningens deltagare visar att studiecirklar och folkhögskolekurser kanske i första hand bidrar till lust och vilja att lära mer och komma vidare i livet.

Det här kan innebära att få motivation att studera vidare eller söka nytt jobb. Enligt Folkbildningsrådets Folkhögskoledeltagarundersökning 2010 antingen arbetade eller studerade ungefär 75 procent av deltagarna när de tillfrågades några år efter att de hade avslutat sina studier på folkhögskolans Särskilda kurs. Motsvarande siffra för Allmän kurs var ungefär 60 procent. På en direkt fråga menade ungefär hälften att tiden vid folkhögskola bidragit till att de fått det arbete som de hade vid undersökningstillfället. Lika många sa att folkhögskolan inte hade haft någon betydelse.

I Folkbildningsrådets rapport Studiecirkeldeltagare 2008 ansåg nästan två tredjede-lar av cirkeldeltagarna att de fått lust att läsa vidare i ämnet. Över hälften kunde tänka sig att anmäla sig till fler studiecirklar.

Utbildningsnivåer_och_vidare_studierInom framför allt folkhögskolan är det möjligt att delta i kurser som ger formella me-riter på grundskole- och gymnasienivå, vilket bereder vägen för fortsatta studier eller för arbete. Under 2011 samlade folkhögskolans Allmänna, behörighetsgivande, kur-ser 12 000 deltagare. De Särskilda kurserna – profilkurserna – hade samtidigt nästan 16 000 deltagare.

Flera tusen folkhögskoledeltagare går vidare till högskolan varje år. Inför antag-ningen till högskolan höstterminen 2011 fanns totalt i landet mer än 5 000 behöriga sökande med studieomdöme från folkhögskolan. Av dessa antogs 67 procent.

Andra startar vägen genom utbildningssystemet på mer grundläggande nivåer, ge-nom att skaffa sig grundskole- eller gymnasiekompetens. Höstterminen 2011 hade 77 procent av deltagarna i Allmän kurs – och 17 procent i de Särskilda kurserna – endast förgymnasial utbildning. Motsvarande uppgifter för den svenska befolkningen som helhet var 25 procent. Ungefär elva procent av folkhögskolans deltagare, jämfört med 31 procent av befolkningen, hade studerat på högskola.

Cirkeldeltagarna är ganska välutbildade, i jämförelse med folkhögskolans deltagare och med befolkningen i stort. Ungefär 38 procent har eftergymnasial utbildning, medan snittet i befolkningen är 31 procent. Omvänt är den grupp cirkeldeltagare som endast gått grundskola eller motsvarande utbildning något mindre än befolkningsgenomsnit-tet. Sedan början av 1990-talet har båda dessa deltagargrupper vuxit – alltså både grup-pen med den allra kortaste formella utbildningsbakgrunden och gruppen deltagare med allra längst utbildning.


Studiemotiverande_folkhögskolekurserFolkbildningen ges ofta uppdrag av regeringen inom ramen för arbetsmarknadspoliti-ken. Under 2000-talet har exempelvis särskilda utbildningsinsatser inom folkhögsko-lan (Kunskapslyftet) och SAGA – Särskild satsning inom jobbgarantin genomförts. SAGA pågick mellan 2002 och 2007 och innebar att folkhögskolorna fick i uppdrag att genomföra kurser på grundskole- och gymnasienivå för arbetslösa. Satsningen omfat-tade totalt 41 000 deltagare vid 138 folkhögskolor.

Under 2010 startade de så kallade Studiemotiverande folkhögskolekurserna (SMF). Syftet är att arbetssökande ungdomar under 25 år som inte har slutbetyg från grund- el-ler gymnasieskola ska gå vidare till fortsatta studier. Deltagarna anvisas till folkhög-skolan av arbetsförmedlingen. Hittills har kurser genomförts under 2010 och 2011. Re-geringen har beslutat att satsningen ska fortsätta till och med 2013. Kurserna bedrivs på heltid i tre månader och erbjöds under 2011 vid 80 folkhögskolor. Nästan 2 400 deltagare registrerades.

I den uppföljning som Folkbildningsrådet genomfört bland deltagarna i SMF, lyfter de särskilt fram stödet från kursledarna och gemenskapen i studiegruppen som kurser-nas styrkor. Många berättar också att de fått bra information om folkhögskolestudier, blivit sedda och fått lust att läsa vidare. Några månader efter avslutad kurs studerade 24 procent av deltagarna, och 15 procent arbetade.

Folkhögskolans_deltagargrupper_förändrasUnder senare år har allt fler deltagare med svagare studieförutsättningar och större be-hov av stöd sökt sig eller hänvisats till folkhögskolan, framför allt till de Allmänna kurserna. För detta finns goda skäl. Folkbildningens pedagogik vilar på förmågan att se och tillgodose deltagarnas särskilda behov.

Samtidigt finns gränser för hur mycket socialt stöd som folkhögskolan kan och bör erbjuda. När deltagarna blir allt yngre (framför allt ökar andelen yngre män), deras genomsnittliga formella utbildningstid blir kortare och när allt fler av dem har utländsk bakgrund eller en funktionsnedsättning, kan det bli svårt att genomföra den pedagogik som är kännetecknande för folkhögskolan.

Ambitionen att utgå från varje enskild deltagares behov och förutsättningar kan vara svår att förena med det ömsesidiga och jämlika lärande som sker i samspel mellan deltagarna, något som också är utmärkande för folkhögskolan.

Behov_av_studie-_och_yrkesvägledningVägen vidare efter tiden på folkhögskola skiftar mellan olika deltagargrupper, vilket framgår av folkhögskoledeltagarundersökningen. Jämfört med studerande i allmänhet var det till exempel en större andel deltagare med funktionsnedsättning som var pensio-

35FoLKBILDNING 2012


• Tabell 7: Studieförbundens deltagare i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet, ålder och kön, 2011

• Tabell 8: Folkhögskolans deltagare i långa kurser, ålder och kön, höstterminen 2011

• Tabell 17: Utbildningsbakgrund för cirkeldeltagare 2011 och deltagare i långa folkhögsko-lekurser hösten 2011, i relation till befolkningen

• Tabell 18: Behöriga sökande med folkhögskoleutbildning samt antagna till högskolan, höstterminen 2009–2011

• Diagram 2: Utbildningsbakgrund för deltagare i Allmän kurs, fördelning efter svensk och utländsk bakgrund, höstterminen 2010 (%) (I Folkhögskoledeltagarundersökning 2010, Folkbildningsrådet 2011)

• Diagram 3: Utbildningsbakgrund för deltagare i Särskild kurs, fördelning efter svensk och utländsk bakgrund, höstterminen 2010 (%) (I Folkhögskoledeltagarundersökning 2010, Folkbildningsrådet 2011)

• Diagram 4: Värdering av givna påståenden om vad kursen har gett deltagaren. Deltagare i studiemotiverande folkhögskolekurs (I rap por ten Studiemotiverande folkhögskolekurs, Folkbildningsrådet 2011)

National_Qualification_Framework_(NQF)

Studieförbund och folkhög-skolor erbjuder många kurser som är unika för just folkbild-ningen. Varje studieförbund eller folkhögskola bestämmer själv vilka ämnen, inriktningar och yrkesutbildningar som ska erbjudas. Den stora variationsrikedomen gör det nästan omöjligt att kategori-sera dessa unika kurser och cirklar på ett begripligt och allmängiltigt sätt.

Detta dilemma aktualiseras i arbetet med att utveckla en nationell referensram för kvalifikationer, NQF, som Myndigheten för yrkeshög-skolan ansvarar för. 4 Det här arbetet visar att förutsättning-arna för anslutning till NQF varierar inom folkbildningens olika verksamhetsgrenar. Folkhögskolans Allmänna kurser kommer sannolikt att kunna inplaceras i NQF-systemet på kollektiv basis, medan de Särskilda kurserna kräver aktiva insatser från folkhögskolornas sida för en eventuell anslutning. Folk-högskolornas korta kurser och studieförbundens studie-cirklar bedöms knappast vara aktuella för anslutning.

nerade, sjukskrivna eller arbetslösa efter studierna. En mindre andel studerade vidare vid universitet eller högskola.

Liknande mönster gällde för deltagarna med utländsk bakgrund. Resultaten påmin-ner om att folkhögskolestudier i sig inte självklart leder vidare. Många av folkhögsko-lans deltagare behöver mer stöd för att komma in på arbetsmarknaden eller ta steget till fortsatta studier.

Folkhögskolorna väljer själva om eller i vilken form som de ska erbjuda sina del-tagare studie- eller yrkesvägledning. Under 2011 rapporterade 83 av landets 150 folk-högskolor att de erbjuder studie- och yrkesvägledning. Vid fem skolor fanns renodlade tjänster och vid minst elva motsvarade resursen en heltidstjänst, men fördelad på olika personer. Några få skolor har utbildade studie- och yrkesvägledare, andra erbjuder sina lärare eller annan pedagogisk personal ett antal timmars nedsättning i tjänst för vägled-ning. Totalt på landets folkhögskolor fanns 48 personer som hade studie- och yrkesväg-ledning som huvuduppgift i sin befattning. i

4 EQF – den europeiska referensramen för kvalifikationer är en gemensam europeisk referensram som knyter samman olika länders kvalifikationssystem genom att fungera som ett översättningsverktyg som ska göra kvalifikationer från olika länder och system i Europa lättare att läsa och förstå. Referensramen har två huvudmål: att främja medborgarnas rörlighet mellan länder och att underlätta deras livslånga lärande. Myndigheten för yrkeshögskolan fick 2010 i uppdrag att med utgångspunkt i Europaparlamentets och rådets rekommendation om EQF ta fram förslag till deskriptorer (beskrivningar) för en nationell referensram för kvalifikationer, NQF. Enligt regeringens direktiv ska deskriptorerna utformas så att de täcker och kan tillämpas inom alla delar av det offentliga utbildningssystemet och medger möjlighet för aktörer utanför det offentliga utbildningssystemet att koppla sina kvalifikationer till referensramen (www.eqfinfo.se).


märta_Kallur

ancie_Bergendahl

Lars-erik_Wilkenson

gerd_Kalkback

37FoLKBILDNING 2012

6FoLKBiLdNiNgeN_Som_LoKaL_KULTURaReNa

Det gäller att finnas till hands – med kaffepannan på

Aktiva studieförbund med ett starkt politiskt stöd i ryggen. Så kan läget på folkbildningsfronten i Rättvik sammanfattas. Men inget kommer av sig själv eller varar för evigt. För studieförbunden gäller det att visa att de förtjänar sitt stöd. Det sker genom lokal närvaro, lyhördhet för män-niskors behov och täta kontakter med kommun och föreningsliv.

– Det går åt jättemycket kaffe på Vuxenskolan, säger Gerd Kalk-back.

Vad_HÄNdeR_HÄR_dÅ? Anslagstavlan mitt i byn brukar ge svar. I Rättvik är den full av anslag. Konserter, kurser och utställningar skvallrar om en ort rik på kultur och aktivitet. Ett annat bevis finns i kommunens föreningskalender. 134 föreningar på 10 900 invånare.

– Jo, det är mycket på gång, säger kulturchefen Märta Kallur och visar runt i Rättviks kulturhus.

I huset finns bibliotek, naturmuseum och konsthall. En ambitiös kulturarena för en så liten kommun. Just idag fixas för julmarknad – samtidigt som en ny konstut-ställning ska visas för pressen.

Studieförbunden brukar själva beskriva sig som en motor i det lokala kulturlivet. Hur ser det ut i Rättvik? På Märta Kallurs kontor väntar tre av Rättviks folkbildare.

– Jag tycker att vi gör bra ifrån oss, säger Gerd Kalkback, som i tjugo år arbetat på Studieförbundet Vuxenskolan, SV i Rättvik.

”Att göra bra ifrån sig”, betyder i det här sammanhanget att vara på hugget när idéer dyker upp, lyssna till vad föreningar och grupper behöver och försöka fixa det.


– Just nu kör vi pannsafari, en cirkel där ett gäng gubbar åker hem till varandra och tittar på olika klimatsmarta energi-lösningar.

Det kan gälla allt från studiematerial, lokaler, föreläsare, eller helt enkelt att ge goda råd.

– Man måste finnas till hands, helst dygnet runt! Gerd ska nu gå i pension och lämna över till Ancie Bergendahl.– Vi ska fånga upp människors behov. Om någon vill göra något, ska vi se till att

det blir möjligt, säger Ancie.Men de som inte självmant söker sig till föreningar och studieförbund, vad hän-

der med dem?– Visst finns det människor i periferin som vi inte når ut till, här skulle vi kunna

göra mer, menar Lars-Erik Wilkenson på Studieförbundet Bilda. Han har sin bas i Rättvik men jobbar i flera kommuner.

– Jobb och jobb förresten… Klart att det här är ett arbete, men att jobba i ett stu-dieförbund är egentligen mer som en livsstil.

Musikverksamheten är stor i studieförbunden, även i Rättvik. Replokaler, ut-rustning, möjligheter att få spela för publik, allt detta kan Bilda erbjuda. Men också support till banden så de kommer vidare i sin musikaliska utveckling.

– Jag har varit med ett tag och intresset för musik har aldrig varit större än nu.Studieförbundens rockverksamhet är kraftigt dominerad av unga killar, men i

Rättvik ökar antalet tjejer som vill spela. – För mig är ett band den bästa demokratiskola som finns, säger Lars-Erik. Jag

vill ge ungdomarna de möjligheter som jag själv aldrig fick när jag var ung.Gerd och Ancie brinner för kulturarv och hantverkstraditioner. En uppsjö av

konsthantverkare inom textil och slöjd ger Siljansbygden en stark identitet. I spåren följer studiecirklar och kulturarrangemang. Just nu är det febril aktivitet i vävstu-gorna. En trasmatta ska vävas och läggas ut på en brygga i Siljan. Bryggan är 600 meter och mattan ska bli lika lång.

STUdieFöRBUNdeN_FÅNgaR_ocKSÅ_UPP människors samhällsengagemang. Care-ma-skandalen hösten 2011 om tillståndet i äldreomsorgen fick Rättviks seniorer att ilskna till. Snabbt startades en studiecirkel som handlade om att bevaka kvaliteten i kommunens äldreomsorg.

En lokalpolitisk fråga som bubblar under ytan gäller uranbrytning och slutförva-ring av kärnbränsle inom kommunenens gränser. Här finns ett latent folkligt enga-gemang och studieförbunden ligger i startgroparna. Miljöfrågorna tacklas även från ett annat håll.

– Just nu kör vi pannsafari, en cirkel där ett gäng gubbar åker hem till varandra och tittar på olika klimatsmarta energilösningar. Så nog finns det engagemang, sä-ger Gerd.

39FoLKBILDNING 2012

– Över huvud taget skulle vi inom studie-förbunden behöva bli mycket bättre på att berätta om vad vi gör och förklara värdet av det.

i_RÄTTViK_FiNNS_UTTaLad_PoLiTiSK_ViLJa att stödja studieförbunden. Visserligen har bidragen minskat något på senare år, men jämfört med riksgenomsnittet är Rättviks-borna generösa till sina studieförbund. Kommunen styrs av alliansen och genom sina medlemsorganisationer har SV ingångar i lokalpolitiken. På frågan om de arbe-tar aktivt för att påverka politikerna blir svaret en förvånad blick.

– Jamen det är väl självklart, säger Gerd. – Stödet till studieförbunden är nästan en helig ko för politikerna här, säger kul-

turchefen Märta Kallur. Något som inte är helt oproblematisk, förstår man mellan raderna. En kultur-

chefs vardag består av prioriteringar, särskilt när idéerna är fler än vad pengarna räcker till. Märta Kallur har stort förtroende för studieförbunden och bedyrar deras värde, men hon har också koll på vad pengarna tar vägen. Alltför stora volymök-ningar gör att hon reagerar – och ställer frågor.

– Vi har en konstant dialog med studieförbunden.

mÅNga_KommUNeR_i_SVeRige_minskar sina bidrag till studieförbunden. Varför?Gerd, Ancie och Lars-Erik har inga säkra svar, men många tankar kring detta.Ett skäl till minskade kommunbidrag, menar de, är att allt fler studieförbunds-

kontor försvinner från de mindre kommunerna. Det minskar synligheten, och försvårar möjligheterna att snabbt fånga upp idéer och behov. Runt Rättvik finns många byar där studieförbunden fungerar just så. Cirklar och kulturarrangemang i samarbete med byalag och föreningar stärker det sociala livet i småorterna.

– Här är de personliga kontakterna oerhört viktiga. Du måste finnas på orten och känna människorna, annars går det inte, säger Ancie.

– Jag vill inte verka i ett studieförbund som tappar den lokala förankringen, menar Gerd.

Kulturchefen Märta Kallur håller med om lokalkontorens betydelse. Men ger också en annan förklaring till bidragsminskningarna:

– Om det kommer ett allmänt sparbeting från kommunledningen är det lättare att dra ner på studieförbunden än att kanske tvingas avskeda folk i den egna förvalt-ningen.

Studieförbunden betydelse för att tända eldsjälar som kan utveckla kultur- och föreningslivet ska inte underskattas, menar Lars-Erik. Det är inte alltid kommu-nerna inser betydelsen av den support som studieförbunden ger till små lokala för-eningar – inte bara materiellt, utan också för att peppa och motivera ideella krafter.

– Det gäller att hitta entusiasterna, de som inte bara vill delta utan också är be-redda att göra insatser. De finns, men vi behövs för att locka fram dem.

– Över huvud taget skulle vi inom studieförbunden behöva bli mycket bättre på att berätta om vad vi gör och förklara värdet av det, menar Gerd.


Ambitionen att hela tiden göra nytt och ”springa på alla bollar” kan leda till att studieförbunden missar att berätta om de effekter som verksamheten har i lokalsam-hället – och för enskilda deltagare.

– Vi glömmer det vi har genomfört, för då har vi redan fem nya saker som vi håller på med. i

aNaLYS:_FoLKBiLdNiNgeN_Som_LoKaL_KULTURaReNa

Att uppleva och utöva kultur – i hela landetFolkbildningen är Sveriges största kulturarena, både när det gäller att för-medla kulturupplevelser och erbjuda människor möjlighet till eget ska-pande. På senare år har folkbildningens kulturverksamhet ökat avsevärt.

Under 2011 stod det estetiska ämnesområdet konst, musik, media för drygt 60 pro-cent av studieförbundens cirkelverksamhet, räknat i studietimmar. De estetiska ämnena hade nästan 882 000 cirkeldeltagare. Under samma år anordnade studieförbunden över 330 000 kulturprogram som nådde drygt 17,2 miljoner deltagare. Drygt en tredjedel av kulturprogrammen ägnades åt föreläsningar, ungefär lika många åt sång och musik.

Under 2011 arrangerade folkhögskolan 2 800 kulturprogram för allmänheten, som samlade ungefär 240 000 deltagare. Dessutom genomfördes 760 korta kurser inom det estetiska området, med omkring 14 000 deltagare. Folkhögskolan har även många långa kurser inom kulturområdet, mest estetiskt inriktade yrkesutbildningar på efter-gymnasial nivå. Kulturupplevelser och kulturutövning är dessutom ofta integrerade delar av folkbildningens pedagogik. I de flesta av folkhögskolans långa kurser finns inslag av estetiska ämnen. I praktiken kommer därför samtliga deltagare som studerar vid folkhögskola att ägna sig åt kultur i någon form.

allt_fler_kulturprogram_och_musikcirklarKulturverksamheten ökar kraftigt inom studieförbunden. Under de senaste 20 åren har antalet kulturprogram ökat, liksom dess andel av studieförbundens totala verksamhet.

41FoLKBILDNING 2012

Från ett medeltal på ungefär 154 000 program under 1990-talet har studieförbunden sedan 2009 arrangerat över 300 000 program varje år. Samtidigt har antalet deltagare minskat något, till i genomsnitt 52 deltagare per kulturprogram under 2011.

Studieförbundens musikcirklar har ökat med åtta procentenheter under de senaste åtta åren, räknat i antalet studietimmar. År 2011 hade 38 procent av cirklarna musikin-riktning. Av dessa ägnades nästan 60 procent åt improvisatorisk musik – i första hand pop- och rockcirklar. Andelen deltagare i studieförbundens musikcirklar har också ökat med några procentenheter. Under 2011 utgjorde dessa nästan en fjärdedel av samtliga cirkeldeltagare. Totalt var de nästan 434 000 deltagare, varav drygt 185 000 spelade pop- eller rockmusik.

Inom musikområdet, bland utövande musiker, visar forskningen att könsfördel-ningen är ojämn. Männen dominerar. Det här är ett mönster som ser ut att reproduceras inom studieförbundens pop- och rockcirklar. Av de 185 000 deltagarna var ungefär 90 procent män. Folkbildningen behöver med andra ord attrahera fler kvinnor till musik-verksamheten. Folkbildning av hög kvalitet ska motverka – inte spegla eller stärka – sneda könsrollsmönster och annan bristande jämlikhet.

Studieförbundens_kulturprogram_i_landets_kommunerFlest kulturprogram och deltagare samlar studieförbunden i storstäderna. Det är också här som verksamheten har ökat mest under den senaste tioårsperioden, även om tren-den inte är entydig.

Stockholm fördubblade sin verksamhet under perioden, även om antalet deltagare minskat med 80 000 sedan 2009. Också i Malmö och Lund har antalet deltagare mins-kat under de senaste två åren. I Uppsala samlade kulturprogrammen däremot 80 000 fler deltagare under 2011 än under 2009.

Störst andel kulturprogram i relation till kommunernas invånare erbjuder studie-förbunden i de norrländska inlandskommunerna och även i en del mindre kommuner i andra delar av landet. I Gullspång deltog invånarna i genomsnitt i ungefär 14 kulturpro-gram per person under 2011. I Åsele, Jokkmokk, och Lekeberg var motsvarande siffror 11-13 program per person.

Folkbildning_i_regionala_kulturplanerDen så kallade kultursamverkansmodellen har successivt börjat implementeras från och med 2011. De fem första regionerna att tillämpa modellen är Västra Götaland, Skå-ne, Halland, Gotland samt Norrbotten. I arbetet ingår att ta fram en regional kulturplan, där regionerna formulerar vilka prioriteringar som görs i kulturverksamheten. I rappor-ten Kulturanalys 2012 drar Myndigheten för Kulturanalys slutsatsen att de regionala kulturplanerna handlar om regionernas samlade verksamheter inom kulturområdet, och att de därför får stor betydelse då de bildar underlag för regionernas hela kulturpolitik.



• Tabell 5: Studieförbundens intäkter, kostnader och resultat 2008–2010, tkr

• Tabell 6: Folkhögskolornas intäkter, kostnader och resultat 2008–2010, tkr

• Diagram 1. Antal deltagare i studiecirkel 2011 samt deltagare i långa folkhögskolekurser hösten 2011 i relation till kommunernas invånarantal

• Diagram 5: Statens, landstingens och kommunernas bidrag till studieförbunden 1992–2011

• Tabell 1: Studieförbundens samlade verksamhet 2009–2011

• Tabell 2: Studiecirklarnas ämnesinriktning 2009–2011

• Tabell 3: Folkhögskolornas samlade verksamhet 2009–2011

• Tabell 4: Inriktning, folkhögskolans långa kurser, höstterminen 2011

• Tabell 19: Studieförbundens kulturprogram per verksamhetsform 2011

Kultursamverkans-modellen

Riksdagen beslutade 2009 om en ny nationell kultur-politik som omfattar nya kulturpolitiska mål och en ny modell för samspelet mellan stat, landsting och kommun beträffande statens bidrag till regional och lokal kulturverksamhet, den så kallade kultursamverkansmo-dellen (Prop. 2009/10:3. Tid för kultur.) Modellen syftar till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen genom att tydliggöra ansvarsfördel-ningen mellan stat, region och kommun, och öka det regionala inflytandet på kulturområdet. Den innebär att statens bidrag till kultur-området samordnas i ett och samma anslag för regional kulturverksamhet och för-delas till landets olika län. Statens kulturråd dispone-rar över kulturbidraget och beslutar om fördelningen av bidraget mellan länen. Lands-tingen ansvarar vidare för fördelningen av statsbidraget till den regionala och lokala kulturverksamheten.

Folkbildningsrådets genomgång av de kulturplaner som formulerats av de fem re-gionerna visar att folkbildningen getts mycket olika utrymme och roll i kulturplaner-na. Samråd med folkbildningens representanter har ägt rum i skiftande utsträckning. Alla regioner har dock samrått med civilsamhället/folkbildningsrepresentanter i någon form, och samtliga planer presenterar studieförbund och/eller folkhögskolor som vik-tiga aktörer inom regionernas kulturella infrastruktur. i

43FoLKBILDNING 2012

SVeNSK_FoLKBiLdNiNg_i_SiFFRoR

Tabeller och diagram

7

Tabell_1._Studieförbundens_samlade_verksamhet_2009–2011

Studiecirkelverksamhet cirklar deltagare män Kvinnor Studietimmar

100% 43% 57%

2011 280 400 1 791 000 778 100 1 012 900 11 090 200

Förändring mot senaste år 0% -1% -1% -1% 5%

2010 279 100 1 809 300 783 000 1 026 300 10 601 000

2009 281 500 1 890 300 810 800 1 079 500 10 329 700

annan_folkbildningsverksamhet arrangemang deltagare män Kvinnor Studietimmar

100% 34% 66%

2011 61 000 727 100 247 300 479 800 1 555 700

Förändring mot senaste år -2% -1% -3% 0% 1%

2010 62 000 731 900 254 100 477 800 1 546 600

2009 63 100 743 200 271 000 472 200 1 460 000

Kulturprogram arrangemang deltagare män Kvinnor medverkande

100% 44% 56%

2011 331 800 17 248 700 7 510 600 9 738 200 1 244 900

Förändring mot senaste år 5% 5% 6% 4% 1%

2010 314 600 16 466 200 7 068 700 9 397 500 1 237 200

2009 310 900 17 079 600 7 439 200 9 640 400 1 242 100


Tabell_2._Studiecirklarnas_ämnesinriktning_2009–2011

2011 2010 2009Ämne deltagare andel_% deltagare andel_% deltagare andel_%

Konst, musik och media 881 961 49,2 892 713 49,3 926 985 49,0

varav Bild- och formkonst 75 513 4,2 76 951 4,3 80 683 4,3

Musik, dans och dramatik 585 232 32,7 590 410 32,6 612 442 32,4

Medieproduktion (grafisk formgivning) 25 478 1,4 25 373 1,4 25 788 1,4

Formgivning 2 196 0,1 2 587 0,1 3 090 0,2

Konsthantverk 193 542 10,8 197 392 10,9 204 982 10,8

Humaniora (språk, historia…) 333 615 18,6 329 775 18,2 343 823 18,2

varav Religion 55 172 3,1 53 363 2,9 55 320 2,9

Främmande språk 115 493 6,4 118 486 6,5 123 387 6,5

Svenska och litteraturkunskap (även hemspråk) 79 446 4,4 77 492 4,3 80 089 4,2

Historia och arkeologi 56 824 3,2 54 382 3,0 56 767 3,0

Livsåskådning, filosofi, logik och etik 26 680 1,5 26 052 1,4 28 260 1,5

Samhälls- och beteendevetenskap 120 858 6,7 127 039 7,0 129 905 6,9

Personliga tjänster 107 701 6,0 106 449 5,9 109 444 5,8

Lantbruk, trädgård, skog och fiske 94 509 5,3 96 673 5,3 99 691 5,3

Data 60 905 3,4 64 419 3,6 68 344 3,6

Hälso- och sjukvård 43 724 2,4 42 413 2,3 46 351 2,5

Socialt arbete och omsorg 25 128 1,4 26 445 1,5 27 083 1,4

Företagsekonomi, handel och administration 27 185 1,5 28 599 1,6 37 437 2,0

Teknik och teknisk industri 12 760 0,7 13 927 0,8 15 047 0,8

Pedagogik och cirkelledarutbildning 17 888 1,0 16 710 0,9 14 029 0,7

Övriga 64 743 3,6 64 101 3,5 72 110 3,8

Summa 1_790_977 100,0 1_809_263 100,0 1_890_249 100,0

Not. Ämneskategorierna är en anpassning till svensk utbildningsnomenklatur, (SUN) avsedd att göra studieförbundens verk samhet jämförbar med äm-nesstudier i annan studieverksamhet. Denna ämnesindelning tillämpas med verksamhetsår 2004 som startår. Huvudämnet Humaniora, språk och konst där merparten av cirklar återfinns har för att bättre spegla studieförbundens verksamhet delats upp i estetisk inriktning (Konst, musik och media) och humaniora i övrigt (Humaniora – språk, historia, livsåskådning). Media i kategorin Konst, musik och media omfattar i enlighet med SUN utbildningar inriktade mot tekniker och färdig-heter för att framställa böcker, tidningar, radio- och TV-produktioner, film/videoproduk tioner, musikinspelningar och grafiska produkter. Utbildningar i illustration, foto och datorgrafik ingår liksom formgivning av trycksaker. Journalism och medievetenskap hänförs däremot till huvudämnesområdet Samhälls- och beteendevetenskap. I ämnet Personliga tjänster inryms underämnen såsom Matlagning, turism, resor, friskvård, idrott, konsumentkunskap m m.

45FoLKBILDNING 2012

Tabell_3._Folkhögskolornas_samlade_verksamhet_2009–2011

deltagarveckor deltagare Kvinnor män2011 2010 2009 Vt_11 Ht_11 Vt_11 Ht_11 Vt_11 Ht_11

Allmän kurs 405 300 421 900 424 500 11 710 11 830 7 000 7 030 4 710 4 800

Särskilda kurser 471 200 476 000 464 900 15 450 16 100 10 140 10 570 5 310 5 530

Påbyggnadsutbildning 3 000 3 100 3 000 110 80 70 40 40 40

Summa_långa_kurser 879_500 901_000 892_400 27_270 28_010 17_210 17_640 10_060 10_370Korta_kurser 67_800 70_500 75_900 49_900 48_980 29_010 27_730 20_890 21_250Öppen folkbildning 3 300 3 600 3 500 8 060 8 630 4 130 4 860 3 930 3 770

Kulturprogram 5 600 5 600 5 400 115 280 123 890 62 340 68 420 52 940 55 470

Summa_folkbildning 956_200 980_700 977_200 200_510 209_510 112_690 118_650 87_820 90_860

Indivuella gymnasieprogram 6 900 6 900 6 600 190 190 90 90 100 100

Kurser via LAN/Af 900 1 300 3 100 40 40 30 30 10 10

Kurser via kommuner 24 100 28 400 27 500 660 700 390 420 270 280

Övriga uppdragsutbildningar 25 900 23 300 20 200 2 520 2 430 1 360 1 260 1 160 1 170

Studiemotiverande folkhög skolekurs 27 900 23 300 0 1 170 1 210 470 530 700 680

Summa_uppdragsutbildning 85_700 83_200 57_400 4_580 4_570 2_340 2_330 2_240 2_240

Totalt_exklusive_kulturprogram 1_036_300 1_058_300 1_029_200 89_810 90_190 52_690 52_560 37_120 37_630

Andel inom folkbildningsanslaget 92% 92% 94%

Andel Uppdragsutbildning 8% 8% 6%

Not. Värden avrundade till närmaste hundratal för deltagarveckor, tiotal för deltagare.Folkbildning avser verksamhet som finansieras via folkbildningsanslag fördelat av Folkbildningsrådet. Övriga utbildningar kan mycket väl bedrivas med folkbildningens metoder men skiljer sig från de förra i att de finansieras på annat sätt.Uppdragsverksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen inkluderas i Kurser via kommuner.Ett kulturprogram motsvarar två deltagarveckor.


Tabell_4._inriktning,_folkhögskolans_långa_kurser,_höstterminen_2011

deltagarveckor antal_deltagare_2011Höstterminen 2011 2010 2009 Totalt Kvinnor män

Allmän, bred ämnesinriktning 137 040 134 930 145 820 8 530 4 930 3 600

Allmän, dominerad av basämnen 38 440 43 080 43 590 2 300 1 500 800

Musik 33 520 32 180 31 110 2 150 980 1 170

Bild, form och målarkonst 24 210 24 630 25 560 1 580 1 190 390

Religion och livsåskådningsfrågor 18 730 20 100 22 100 1 560 950 610

Fritidsledarutbildning 15 260 15 580 14 510 860 410 450

Scenisk konst (dans, film och teater) 13 550 13 580 13 250 790 510 280

Informationsverksamhet & mediautbildning 12 430 12 690 12 120 780 450 330

Friskvård 10 870 11 010 11 940 790 630 160

Slöjd och konsthantverk 10 440 12 330 12 120 720 590 130

Annan ledarutbildning inklusive organisation 8 270 8 320 9 570 760 490 270

Språk 8 140 8 150 9 340 560 450 110

Beteendekunskap, humaniora 7 200 6 610 6 810 620 490 130

Svenska 7 020 7 140 6 770 680 520 160

Medicin, hälsa och sjukvård 5 680 5 750 6 610 400 290 110

Internationella frågor 5 080 5 670 6 090 400 290 110

Estetiska ämnen 5 060 6 500 7 850 330 240 90

Samhällsvetenskap 4 770 4 980 5 380 450 320 130

Samhällsfrågor, allmänt 4 110 3 940 3 940 470 350 120

Övrigt 38 080 37 300 37 480 3 320 2 110 1 210

Totalt 407_900 414_470 431_960 28_050 17_690 10_360

Not. Värden avrundade till närmaste tiotal.

47FoLKBILDNING 2012

Tabell_5._Studieförbundens_intäkter,_kostnader_och_resultat_2008–2010,_tkr

2010 2009 2008

Totala intäkter alla nivåer 4 789 654 4 653 736 4 472 778

– varav folkbildningsverksamheten 3 686 915 3 692 982 3 619 687

– varav annan verksamhet 1 102739 960 754 853 091

Totala kostnader alla nivåer 4 755 133 4 650 913 4 427 965

– varav folkbildningsverksamheten 3 696 845 3 734 246 3 614 280

– varav annan verksamhet 1 058 288 916 667 813 685

Resultat efter dispositioner alla nivåer 46 299 49 200 59 259

– varav folkbildningsverksamheten 12 967 13 656 25 696


Not. 2008 och 2009 års värden omräknade till 2010 års med Konsumentprisindex.

Tabell_6._Folkhögskolornas_intäkter,_kostnader_och_resultat_2008–2010,_tkr

2010 2009 2008

Totala intäkter 3 664 536 3 573 991 3 475 233

– varav folkhögskoleverksamheten 2 880 655 2 898 973 2 829 831


Totala kostnader 3 640 363 3 527 381 3 477 056

– varav folkhögskoleverksamheten 2 938 612 2 910 574 2 886 161


Resultat 24 173 46 610 -1 823

– varav folkhögskoleverksamheten -57 957 -11 601 -56 330


Not. 2008 och 2009 års värden omräknade till 2010 års med Konsumentprisindex.


Tabell_7._Studieförbundens_deltagare_i_studiecirklar_och_annan_folkbildningsverksamhet,_ålder_och_kön,_2011

Åldersgrupp_(%)antal 0–14 15–19 20–24_ 25–44 45–64 65–

Studiecirkel Deltagare 683 173 2,9 7,0 6,1 22,6 26,5 34,9 100

Män 252 313 2,8 8,7 8,1 25,7 24,4 30,3 100

Kvinnor 430 860 2,9 6,0 4,9 20,9 27,7 37,6 100

Annan folkbildningsverksamhet Deltagare 391 642 23,4 7,0 4,5 19,7 24,3 21,1 100

Män 126 990 22,4 8,3 5,5 19,7 22,8 21,3 100

Kvinnor 264 652 23,8 6,4 4,1 19,7 25,0 21,0 100

Totalt 1_074_815 10,3 7,0 5,5 21,6 25,7 29,9 100

Tabell_8._Folkhögskolans_deltagare_i_långa_kurser,_ålder_och_kön,_höstterminen_2011

Åldersgrupp_(%)antal _–18 18–24 25–29 30–45 46–60 60–

Deltagare 28 001 0,6 50,4 12,9 18,2 8,1 9,8 100

Kvinnor 17 582 0,6 46,1 12 20,7 9,3 11,3 100

Män 10 419 0,7 57,6 14,4 13,9 6,1 7,3 100

Tabell_9._Studieförbundens_arbetslösa_deltagare,_deltagare_med_funktionsnedsättning_samt_invandrade_deltagare,_grupp-redovisade_samt_med_förstärkta_insatser_i_studiecirkel,_2011

deltagare Kvinnor män med_förstärkta__insatser_i_studiecirkel

Totalt antal 431 144 245 963 185 181

varav Arbetslösa 4 090 2 512 1 578

Deltagare med funktionsnedsättning 147 113 99 022 48 091 91 994

Invandrade 279 941 144 429 135 512 197 503

49FoLKBILDNING 2012

Tabell_10._Folkhögskolornas_deltagare_med_funktionsnedsättning_samt_invandrade_deltagare,_gruppredovisade_samt_med_förstärkta_insatser_i_långa_kurser,_höstterminen_2011

deltagare_totalt Kvinnor män

deltagare_med_funktionsned-sättning_inkl._

dyslexi

Förstärkta__insatser_för_

deltagare_med_funktions-

nedsättninginvandrade_deltagare

Förstärkta__insatser_för__

invandrade_med_brister_i_svenska_

språket

Allmän kurs 11 830 7 030 4 800 3 550 3 410 3 590 2 840

Särskilda kurser 16 100 10 570 5 530 2 200 2 130 1 110 600

Summa 27_930 17_600 10_330 5_750 5_540 4_700 3_440

Not. Värden avrundade till närmaste tiotal.

Tabell_11._andel_(%)_studiecirklar_fördelade_efter_deltagarnas_etniska_bakgrund,_per_studieförbund,_2011

andel_cirklar_med_enbart_deltagare_

med_utländsk__bakgrund

andel_cirklar_med_deltagare_med__utländsk_eller_

svensk_bakgrund

andel_cirklar_med_enbart_deltagare_

med_svensk__bakgrund Totalt

Arbetarnas Bildningsförbund, ABF 17 34 49 100

Studieförbundet Bilda 15 28 57 100

Folkuniversitetet 8 49 43 100

Ibn Rushd 95 5 0 100

Kulturens Bildningsverksamhet 3 32 65 100

Medborgarskolan 25 32 43 100

Nykterhetsrörelsens Bildnings verksamhet, NBV 42 20 38 100

Sensus studieförbund 7 34 59 100

Studiefrämjandet 14 27 59 100

Studieförbundet Vuxenskolan, SV 7 35 58 100

Total_andel_studiecirklar__alla_studieförbund 17 32 51 100

50 folkbildning 2012

Tabell 12. Andel (%) studiecirklar fördelade efter deltagarnas kön, per studieförbund, 2011

Studieförbund

Andel cirklar där män utgör 90 procent av deltagarna eller mer

Andel cirklar där andelen kvinnor och män

utgör 11–89 procent

Andel cirklar där kvinnor utgör 90 procent av deltagarna eller mer Totalt

Arbetarnas bildningsförbund, Abf 20 53 27 100

Studieförbundet bilda 23 57 20 100

folkuniversitetet 21 58 21 100

ibn Rushd 38 43 19 100

kulturens bildningsverksamhet 39 52 9 100

Medborgarskolan 38 47 15 100

nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, nbV 32 46 22 100

Sensus studieförbund 27 50 23 100

Studiefrämjandet 40 42 18 100

Studieförbundet Vuxenskolan, SV 20 53 27 100

Tabell 13. Antal och andel (%) studiecirkeldeltagare med funktionsnedsättning, per studieförbund, 2011

StudieförbundDeltagare

totaltVarav med

funktionsnedsättningAndel

(%)

Arbetarnas bildnings förbund, Abf 525 742 44 713 8,5

Studieförbundet bilda 97 769 6 387 6,5

folkuniversitetet 117 972 7 319 6,2

ibn Rushd 10 221 5 0

kulturens bildnings verksamhet 6 147 0

Medborgarskolan 187 049 4 322 2,3

nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, nbV 103 861 4 727 4,6

Sensus studieförbund 131 253 4 180 3,2

Studiefrämjandet 231 215 6 713 2,9

Studieförbundet Vuxenskolan, SV 379 748 68 747 18,1

Totalt 1 790 977 147 113 8,2

51FoLKBILDNING 2012

Tabell_14._andel_(%)_invandrade_deltagare_i_folk-högskolornas_långa_kurser,_höstterminen_2011

andel_invandrade_deltagare Skolor

0–5% 31

6–10% 32

11–50% 81

51–100% 6

Totalt_antal_skolor 150

Tabell_15._andel_(%)_kvinnor_i_folkhögskolornas_långa_kurser,_höstterminen_2011

andel_kvinnor Skolor

0–50% 12

51–65% 78

66–80% 52

81–100% 8


Tabell_16._andel_(%)_deltagare_med_funktions-nedsättning_exklusive_dyslexi_i_folkhögskolor-nas_långa_kurser,_höstterminen_2011

andel_kvinnor Skolor

0–5% 22

6–10% 22

11–20% 58

21–30% 30

31–40% 10

41–50% 4

51–100% 4



diagram_1._antal_deltagare_i_studiecirkel_2011_samt_deltagare_i_långa_folkhögskolekurser_hösten_2011,_i_relation_till_kommunernas_invånarantal

0

2

4

6

8

10

12

14

Förorts-kommuner

Glesbygds-kommuner

Pendlings-kommuner

Stor - städer

Större städer

Övriga kommuner

n Cirkel per hundra invånare n Lång kurs per tusen invånareAntal

Tabell_17._Utbildningsbakgrund_för_cirkeldeltagare_2011_och_deltagare_i_långa_folkhögskolekurser_hösten_2011,_i_relation_till_befolkningen

Studiecirkel allmän_kurs_ht Särskild_kurs_htBefolkning_i__

utbildningsregistret

Utbildningsnivåandel__

(%)Unika__

deltagareandel

(%)Unika__

deltagareandel__

(%)Unika__

deltagareandel__

(%) antal

Förgymnasial utbildning 22 174 435 56 6 104 19 2 849 25 1 909 984

Gymnasial utbildning högst 2-årig

23 183 575 16 1 716 11 1 744 23 1 765 735

Gymnasial utbildning 3 år 17 141 763 19 2 005 43 6 484 21 1 549 838

Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år

15 120 418 5 511 14 2 200 13 973 086

Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre

23 186 216 4 444 13 1 909 18 1 375 588

Summa/andel 100 806_407 100 10 780 15 186 100 7_574_231

Uppgift saknas 15 148 427 6 635 3 451 2 166 308

Not. Uppgifter hämtade ur deltagarregistret. Deltagare i folkhögskolan som ej återfinns i utbildningsregistret är 869.För studieförbunden rör det sig om 3 006 personer.

53FoLKBILDNING 2012

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

n_Ej grundskola n_Grundskola n_Ej avslutat gymnasium n_Tvåårigt gymnasium n_Treårigt gymnasium n_Högskola

Svenskbakgrund

Utländskbakgrund

%

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

n_Ej grundskola n_Grundskola n_Ej avslutat gymnasium n_Tvåårigt gymnasium n_Treårigt gymnasium n_Högskola

Svenskbakgrund

Utländskbakgrund

%

diagram_2._Utbildningsbakgrund_för_deltagare_i_allmän_kurs,_fördelning_efter_svensk_och_utländsk_bakgrund,_höstterminen_2010_(%)_(I Folkhögskoledeltagarundersökning 2010, Folkbildningsrådet 2011)

diagram_3._Utbildningsbakgrund_för_deltagare_i_Särskild_kurs,_fördelning_efter_svensk_och_utländsk_bakgrund,_höstterminen_2010_(%)_(I Folkhögskoledeltagarundersökning 2010, Folkbildningsrådet 2011)


Tabell_18._Behöriga_sökande_med_folkhögskoleutbildning_samt_antagna_till_högskolan,_höstterminen_2009–2011

Ht_2011____ andel Ht_2010 andel Ht_2009 andel

Behöriga sökande 5 158 100% 4 964 100% 4 852 100%

Antagna totalt 3 475 67% 3 373 68% 3 245 67%

Antagna urvalsgrupp BG 269 5% 249 5% 375 8%

Antagna urvalsgrupp BF 1 391 27% 1 399 28% 1 311 27%

Antagna urvalsgrupp HP 954 18% 891 18% 810 17%

Antagna övriga urvalsgrupper 861 17% 834 17% 749 15%

Not. • BG = Gymnasiebetyg/komvuxbetyg.• BF = Behörighetsintyg från folkhögskola med studieomdöme.• HP = Högskoleprov, högskoleprovsresultat.• Det finns 854 urvalsgrupper i VHS databas. Det är lärosätena själva som bestämmer när och var de använder sig av dem.

112 övriga urvals grupper användes Ht 2009 för de som även är behöriga i BF-gruppen.

Tabell_19._Studieförbundens_kulturprogram_per_verksamhetsform,_2011

antal_program 2011Förändring antal andel_(%) antal_med-senaste_år 2011 2010 2009 deltagare Kvinnor män verkande

Föreläsning 7 600 120 600 113 000 109 000 3 890 500 56 44 176 200Sång/musik 8 400 119 100 110 700 104 200 7 740 900 57 43 702 600Dramatisk framställning 1 600 18 700 17 100 17 100 1 368 200 54 46 129 700Film/foto/bild 1 100 17 600 16 500 17 700 668 200 55 45 25 200Dans 1 200 9 000 7 800 7 200 670 100 57 43 90 400Utställningar 0 14 100 14 100 17 500 1 637 300 57 43 37 100Litteratur 300 5 800 5 500 4 800 96 500 63 37 9 100Konst/konsthantverk 300 6 600 6 300 6 100 265 600 62 38 11 900Tvärkulturellt -3 300 20 300 23 600 27 200 911 500 55 45 62 700

Totalt 17_200 331_800 314_600 310_800 17_248_700 56 44 1_244_900

55FoLKBILDNING 2012

diagram_4._Värdering_av_givna_påståenden_om_vad_kursen_gett_deltagaren._deltagare_i_studiemotiverande_folkhögskolekurs_(I rapporten Studiemotiverande folkhögskolekurs, Folkbildningsrådet, 2011)

0 20 40 60 80 100

Motiverad till fortsatta studier

Skapat tro på att utbildning är en väg till jobb

Att jag känner mig bättre rustad för fortsatta studier

Skolan som referens i framtiden

Nytt kontaktnät

Ser fler möjligheter och fått hjälp att fatta beslut inför framtiden

Större insikt om vad jag är bra på

Ökad kunskap och breddad syn på arbetsmarknaden

Kunskap om folkhögskolan som studieform

Studievägledning

Tagit särskild behörighet i något ämne

Lärt mig samarbeta med andra

Bra stöd av kursledarna

Möjlighet att jobba praktiskt

En bra gemenskap i gruppen

Att jag tar större eget ansvar

Ökat självförtroende

Anpassat kursupplägg för mig

Att jag kände mig sedd, att jag fick ta plats

Ökad självkänsla

Sköter min hälsa (motion m.m.) bättre

Förbättrade vardagliga rutiner

n Instämmer n Instämmer ej

%


0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

1 400 000

1 600 000

1 800 000

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

n Stat n Kommuner n Landstingtkr

diagram_5._Statens,_landstingens_och_kommunernas_bidrag_till_studieförbunden_1992–2011

57FoLKBILDNING 2012

Referenser

Folkbildningsrådet (2009). Studiecirkeldeltagare 2008. En studie om deltagare i studieförbundens studiecirkelverksamhet. Folkbildningsrådet utvärderar No 2 2009.

Folkbildningsrådet (2011a). A World Worth Living In, slutrapport 2011-11-11.

Folkbildningsrådet (2011b). Folkhögskoledeltagarundersökning 2010. Folkbildning för alla? Folkbildningsrådet utvärderar No 1 2011.

Folkbildningsrådet (2012a). Folkbildningens Vägval & Vilja, remissmaterial.

Folkbildningsrådet (2012b). Studiemotiverande folkhögskolekurs 2011.

Folkbildningsrådet (2012c). Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011.

Högskoleverket (2011). Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2011. Rapportserie 2011:8R.

Lennartsson, C., Agahi, N., Wånell, S-E. (2011). Hälsa och levnadsvanor – bland äldre personer i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Delrapport i Folkhälso-rapporten 2011.

Myndigheten för kulturanalys (2012). Kulturanalys 2012.

Prop. 2005/06:192. Lära, växa, förändra. Regeringens folkbildningsproposition.

Prop. 2008/10:3. Tid för kultur.

Statens folkhälsoinstitut (2009): Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet.

Svensk författningssamling 1991:977. Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen.

Utbildningsdepartementet (2011). Utvärdering av det statliga stödet till folkbildningen. Dir. 2011:93

Folkbildningsrådet

Folkbildningsrådet_är_en_ideell_förening_med_vissa_myndighetsuppdrag_givna_av__regeringen_och_riksdagen._Rådet_fördelar_statsbidrag_till_studieförbund_och_folkhög-skolor,_lämnar_budgetunderlag_och_årsredovisningar_till_regeringen_samt_följer_upp_och_utvärderar_folkbildningens_verksamhet._Rådet_arbetar_även_med_vissa_uppdrag_från_medlemmarna.

Folkbildningsrådet_har_tre_medlemmar:_Folkbildningsförbundet,_Rörelsefolkhögsko-lornas_intresseorganisation_(Rio)_och_Sveriges_Kommuner_och_Landsting_(SKL)._

mer_information_finns_på_www.folkbildning.se

Folkbildningsrådet

Box 380 74, 100 64 StockholmTel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 [email protected]

Varje år deltar mer än en miljon människor i studiecirklar, folkhögskolekurser och kulturprogram. I årsskriften Folkbildning 2012 kommer några av folkbild-ningens deltagare och medarbetare till tals. Här presenteras och analyseras även aktuell statistik om verksamheten i studieförbund och folkhögskolor.

folkbildning 2012

Documents