Fodersituation för älgi Kalmar län baserat på 2013 års

prognos

Skogsstyrelsens uppgift

• Bistå älgförvaltningen med information och kunskap om skogens tillstånd, i första hand avseende skogsskador och älgfoderprognoser, samt råd om viltanpassad skogsskötsel,

• då det efterfrågas delta vid älgförvaltningsgruppernas samråd, • inför beslut om avskjutningsnivåer samt skyddsjakt stödja

länsstyrelsen med bedömning av skadors omfattning,• tillgängliggöra beslutsunderlag avseende foderprognoser, exklusive

kalibrering i fält,• kvalitetssäkra och förvalta metoden för älgbetesinventering (ÄBIN)

samt uttolka resultat från fältarbetet,• samt inom ramen för myndighetens uppdragsverksamhet erbjuda

genomförande av ÄBIN-metoden i fält.

14-05-05

2

Ove Arnesson

Ekosystembaserad förvaltning

• I en ekosystembaserad förvaltning beaktas fodersituationen för älg

• Fodersituation påverkar hälsoaspekter såsom kondition, vikt och reproduktion

• Foderutnyttjande har också betydelse för betesskador i skog

Vid älgförvaltning måste även hänsyn tas till foderkonkurrens från övrigt klövvilt

• Hur många rådjur motsvarar en älgs foderbehov?

• Ca 7 rådjur• Hur många dovvilt motsvarar en älgs

foderbehov?• Ca 4 dovvilt• Hur många kronvilt motsvarar en älgs

foderbehov?• Ca 2 kronvilt

5

Svält, sjukdom, svag reproduktion, låga slaktvikter

Älgkalv 0901 31 kg

Älgkalv 091112 kg

SkogskadorGrandominerade skogarBiologisk utarmning

För lite foder i förhållande till klövviltstammarna ger...

Hur kan vi få fakta om läget i skogen?Inventeringsmetoder klövvilt:• Flyginventering• Spillningsinventering• Slaktvikter (kalv)• Älgobs• Avskjutningsstatistik

Inventeringsmetoder foderläget:• Skadeinventering (ÄBIN, Syd-ÄBIN)• Betestrycksinventering, RASE• Prognos för ungskogsarealens utveckling

• Referenshägn

Foto: Ove Arnesson

SydÄBIN 2014

• 28 av 47 ÄFO:n i Götaland inventeras.• Finansieras av Södra, Sveaskog, Holmen, Stiftet m.fl.• I Kalmar län inventeras 6 av 10 ÄFO:n• Resultaten sammanställs av Skogsstyrelsen senast den 1

juni.• Inventeringen visar både skadeläget på tall och

betestrycket på rönn, asp, sälg och ek.• Lst har planerat för att kunna ta med resultaten i arbetet

med årets ÄFP

SydÄBIN Västerviks södra

• Fältarbetet pågår, klart inom de närmaste dagarna.• Inventerarens intryck så här långt:• Varierande skadebild. • Hårt tryck på rönn, sälg, asp och ek• Försommarbete, färskt vinterbete och barkgnag tycks vara

mer förekommande i ett område med ca 5-10 km radie runt Ankarsrum.

Juni 2012

Tecken på obalans mellan klövviltpopulationen och fodertillgången som du själv kan bevaka:

• Försommarbete på tall• Kraftigt vinterbete på tall• Låga slaktvikter• Låg förekomst av rallarros

Älgkalv 0901, 31 kgFoto: Jonnie Friberg

Ungskogsarealen är viktig

• En grov tumregel är att ungskogen utnyttjas 5 ggr mer än övrig areal.

Preliminära uppgifter 120423

0

5

10

15

20

25

30

35

0-4

5-9

10-14

15-19

20-24

25-29

30-34

35-39

40-44

45-49

50-54

55-59

60-64

65-69

70-74

>75

Age class

Fo

rag

e av

aila

bili

ty [C

ove

r %

] Scots pine

Downy birch

Silver birch

Total

98

70

78

94

72

68 56 53 35 23 36 40 88 34489

102

Åldersklass

Fod

erin

dex

(Täc

knin

gsgr

ad %

)

TallGlasbjörk

Vårtbjörk

Foder i skog

Månsson 2007

Spillning i skogsmark

Foderproducerande ungskog

Juni 2012

Om materialet• Detta är Skogsstyrelsens analys om fodersituation i

älgförvaltningsområden• Analysen baserar sig på marktyper med olika betydelse

för foderproduktion• Uppgifterna grundar sig på satellitbaserade data och kan

komma att justeras efter ytterligare kvalitetssäkring.• Det antal år som ungskogen bedömts bäst ur

fodersynpunkt har ändrats till från 5 – 20 år till 5-15 år efter slutavverkning från 2012 vilket ger lägre ungskogsarealer än 2012.

• Det finns ett antal kända felkällor som i mer eller mindre utsträckning påverkar analysen. Skogsstyrelsen avser att återkomma med en beskrivning av dessa felkällor.

Juni 2012

Markanvändning i länet

Utveckling av areal foderproducerande ungskog i Kalmar län

Nyckeltal

• Delar av året är djuren i större utsträckning hänvisade till ungskogen (t.ex. vintertid och då när snön ligger djup).

• Betesbelastning på ungskog ökar under denna tid• Givet samma älgtäthet är betesbelastningen högre i ÄFO

med liten ungskogsareal• Genom att beräkna olika täthetsmått kan en bättre

uppfattning om betesbelastning erhållas

Juni 2012

Nyckeltal (beräkning av olika täthetsmått)

Dividera det totala antalet älgar i vinterstam med den areal du är intresserad av. T. ex

– 800 älgar i V-viks södra ÄFO på 82 571 ha landareal ger 9,7 älgar per 1000 ha i hela ÄFO

– Skogsmarken utgör ca 86 % dvs 71 300 ha ger en täthet räknat bara på skogsmark 11 älgar per 1000 ha

– Ungskogen utgör år 2015 ca 5 %, dvs 4 128 ha, då är tätheten räknat bara på ungskog 194 älgar per 1000 ha eller 1 älg per 5 ha ungskog

Juni 2012

Foderproducerande ungskogsareal per fälld älg

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Foderareal per skjuten älg (ha/ind)

Andelen tall minskar…Källa: SKA-VB 08 Referens – Andel tall

1955 2010 2060 2110

… medan andelen ung tall med färska betesskador ökar…

(Källa: Riksskogstaxeringen)

14-05-05 Christer Kalen

22

…och vi har en utveckling mot allt lägre slaktvikter i både Kalmar län och V-vik södra. Källa: Viltdata

Juni 2012

Jämförelse med utvecklingen av slaktvikter inom demo-området 1981-2012, 206 kalvar

Hur/när når vi målet för en god “naturresursförvaltning”?

- Livskraftiga kvalitativt starka viltstammar.

- Bra slaktvikter och god reproduktion

- Foderöverskott

- Hög skogsproduktion- Ståndortsanpassat skogsbruk- Biologisk mångfald

Kom ihåg!

• Älgförvaltning innebär förvaltning av alla våra klövviltsarter

• Tillgång på foder är en nyckelfaktor• Avskjutning är det viktigaste

instrumentet för att minska oacceptabla viltskador

Foto: Lars Ingemarson

Sök foderprognoser på www.algdata.se under ”Länkar och ytterligare information” eller via

www.skogsstyrelsen.se/jakt-vilt

Juni 2012