fälthäfte i y bonitering
TRANSCRIPT
Fälthäfte i
BoniteringVästernorrlands län
Y
Innehåll
Användningsområde 2Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8Bonitering med ståndortsegenskaper 11 Markfuktighetsklass 11 Rörligt markvatten 11 Jordartens textur 12 Jorddjup 12 Markslag 13 Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) 14 Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) 14 Heterogena ståndorter 15 Flödesschema 16 Tabeller, Tall, Fastmark 18 Tabeller, Gran, Fastmark 33 Tabeller, Tall och Gran, Torvmark 37
Boniteringshäftet förY-länkan även användasinom det ljust färgade området
Fälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ett komplement till Handledning i bonitering med Skogshögskolans bonite-ringssystem, författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I denna finns utförligare definitioner och anvisningar om hur man ska bonitera.2
Kiruna
Jokkmokk
LuleåStoruman
ÖstersundUmeå
Sundsvall
Länsgräns
64°
63°
Lapplandsgräns
62°
Användnings- område
Bonitering med höjdutvecklingskurvor
Används i medelålders och äldre bestånd om beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående krav måste vara upp-fyllda.
Beståndet på provytan...K1: domineras av det bonitetsvisande trädslagetK2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst 15 årK3: är ej hugget uppifrånK4: har massaslutenhet 0.5 eller högre. Granbestånd skall dock hålla minst slutenet 0.7 – om de inte nyligen låggallratsK5: ligger inom kurvornas tillämpningsområden vad gäller ålder och ståndortsindexK6: har inte hammats i sin ungdomsutvecklingK7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten
Övrehöjdsträden skall...K8: vara oskadadeK9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget
Härutvöver skall...K10: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre bestånd
Övre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden (öh-träden) på en provyta med 10 m radie.
Bonitering med interceptmetoden
Kan användas i tall- och granbestånd som är yngre än 30 år i brösthöjd och i tillämpliga delar uppfyller kraven K1-K10. Särskilt gäller att
– det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % av grundytan
– kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskott som utgör interceptet utbildats
– jordlagret måste vara mäktigt, dvs. mer än 70 cm.
Interceptet är längden av de 5 årsskott som följer omedelbart över 2.5 meters höjd.
3
4
Höjdutvecklingskurvor – Tall
20 40 60 80
Brösthöjdsålder, år
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
34
Övre höjd, m
2
STÅNDORTSINDEX
H100, m
TALLhela Sverige
100 120 140
T 30
T 28
T 26
T 24
T 22
T 20
T 18
T 16
T 14
T 12
T 10
Ståndortsindex
År till brösthöjd
T14 T16 T18 T20 T22 T26 T28T24
14 12 10 88899
5
Höjdutvecklingskurvor – Gran
20 40 60 80
Brösthöjdsålder, år
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
34
Övre höjd, m
2
STÅNDORTSINDEX
H100, m
GRANnorra Sverige
100 120 140
G 26
G 24
G 22
G 20
G 18
G 16
G 14
G 12
G 10
Ståndortsindex
År till brösthöjd
G 16 G 18 G 20 G 22 G 24 G 28 G 30G 26
13 12 11 8991010
G 32
8
G 32
G 30
G 28
Norra SverigeNorrland och Kopparbergs län
6
Höjdutvecklingskurvor – Vårtbjök
20 40 60 80Brösthöjdsålder, år
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
34
Övre höjdm
B 28
B 26
B 24
B 22
B 20
B 18
B 16
2
STÅNDORTSINDEXH50, m
VÅRTBJÖRKSvealand och södra Norrland
20 40 60Brösthöjdsålder, år
4
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
34
Övre höjdm
C 28
C 26
C 24
C 22
C 20
C 18
C 16
2
STÅNDORTSINDEXH50, m
CONTORTATALLnorra Sverige
C 14
Norra Sverige: Norrland och Kopparbergs län
6
7
Höjdutvecklingskurvor – Contortatall
20 40 60Brösthöjdsålder, år
4
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
34
Övre höjdm
C 28
C 26
C 24
C 22
C 20
C 18
C 16
2
STÅNDORTSINDEXH50, m
CONTORTATALLnorra Sverige
C 14
Norra Sverige: Norrland och Kopparbergs län
6
8
Interceptmetoden – Tall
16
18
20
22
24
26
28
30
Höjd över havetSTÅNDORTSINDEXH100, m
TALL
6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36
– Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)
Intercept, dm
12
14
16
18
20
22
24
26
Höjd över havetSTÅNDORTSINDEXH100, m
TALL – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)
Intercept, dm
6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36
100 m500 m
100 m500 m
28
9
Interceptmetoden – Gran
16
18
20
22
24
26
28
30Höjd över havet
STÅNDORTSINDEXH100, m
GRAN 62° N
10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38
– Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)
Intercept, dm
16
18
20
22
24
26
28
30Höjd över havet
STÅNDORTSINDEXH100, m
GRAN 62° N – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)
Intercept, dm
10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38
0-200 m
500 m
300 m
400 m
0-200 m
500 m
300 m
400 m
10
Höjd över havetSTÅNDORTSINDEXH100, m
GRAN 64° N – Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)
12
14
16
18
20
22
24
26
6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36
Intercept, dm
0-200 m
500 m
28
30
400 m300 m
28
12
14
16
18
20
22
24
26
Höjd över havetSTÅNDORTSINDEXH100, m
GRAN 64° N – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)
Intercept, dm6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36
500 m
400 m300 m
0-200 m
Höjdutvecklingskurvor – Gran
Bonitering med ståndortsegenskaperAnvänds på kalmark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar mot växtplatsens bördighet – dvs. där de andra metoderna inte kan användas.
MarkfuktighetsklassTorr mark – Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvs-avlagringar. Kullar, markerade krön och åsryggar. Platåer och flacka, högt belägna terrängavsnitt med hällar eller grov jordart. Rörlligt markvatten saknas.
Frisk mark – Grundvattenytan på ett djup av 1-2 m under markytan. Plan mark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan.
Fuktig mark – Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extrema fall synlig i markerade svackor. Plan mark i låg terräng. Nedersta delen av längre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan man gå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Ofta bevuxen med sumpmossor.
Blöt mark – Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande.
Rörligt markvatten
a) Stark lutning >3:20 (<15 %)Krön
0 30 m
100 mL
KS
b) Svag lutning 1-3:20 (5-15 %)
Krön SK
L0 40 m
150 m
K
L L Seller resp
K
–25 m–
c) Plan mark omedelbart nedanför sluttning med K eller L
S = SaknasK = Kortare perioderL = Längre perioder
11
Jordartens texturST: Sten Mineraljordspartier med kornstorlek mindre än 2 cm i diametersaknas på provytan (räk- nat ned till ca 0.5 m från markytan).
Morän SedimentGR: Grusig morän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (diam 2-20 mm) 2-20 mm. fattig på mindre partiklar än sand. Ofta stenrik.
SA: Sandig morän Kan ej formas eller Kornstorlek Grovsand rullas. 0.6-2 mm. Sandpartiklar do- minerar. Vanligen måttligt rik på sten och block.
SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlek morän Finare fraktioner 0.06-0.6 mm. Mellansand-Grovmo av SM kan även Finare fraktioner rullas, dock ej av SM (grovmo tunnare än 4 mm. 0.06-0.02 mm) kan Måttligt – mycket formas, men ej sand kvar i handen rullas. vid blötning.
FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindre Finmo-Mjäla-Lera eller tunnare. än 0.06 mm. Kan Obetydligt med sand rullas till 6 mm kvar i handen vid eller tunnare. blötning.
Jorddjup
Mäktigt jorddjup Mer än 70 cm. Inga synliga hällar.
Tämligen grunt Mellan 20 och 70 cm. Enstaka hällar. jorddjup Ståndorter på plan eller svagt sluttande mark med riklig förekomst av skenhälla.
Grunt jorddjup Mindre än 20 cm. Rikligt med hällar.
Mycket varierande Brottytor i berggrunden delvis synliga. jorddjup12
13
Täcker bottenskiktet (samtliga mossor och lavar) mer än 1 % av provytan?
Täcker bottenskiktet mer än 1/8 av provytan?
MarkslagFastmark Någonstans inom provytan finns mineraljord eller häll inom 30 cm:s djup från markytan.
Torvmark På provytan förekommer torvjord vars tjocklek inom hela ytan överstiger 30 cm.
MOSSOR + LAVAR
Täcker befintligt bottenskikt mer än 1 % av beaktad prov- yteareal?
Täcker sumpmossarna mer än 1/8 av provytan?
Sumpmoss- lokal
Ej sump- mosslokal
Sumpmoss- lokal
Ej sump- mosslokal
Utgör sumpmossorna mer än halva bottenskiktet?
Ja
Ja
NejJa NejJa
Nej
Nej
Täcker lavar mer än 1/2 av befintligt bottenskikt?
Täcker vitmossarter mer än 1/2 av befintligt bottenskikt?
Ja
Nej
Nej Ja
Nej
Ja
Flödessfhema för bestämning av SUMPMOSSLOKALsumpmossor = björnmossor + vitmossor
Flödesschema för bestämning av bottenskiktstyp på TORVMARK
Varken vitmosstyp eller lavtyp Vitmosstyp eller lavtyp
14
Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ)
Allmän – tämligen allmän Mindre allmän, enstaka eller saknas
HögörterBrudborste Strätta Busk-stjärnblomma Skogssallat Brännässla Tolta Gulplister Smörbollar Kärrtistel Älgört Gulsippa Stinksyska Midsommarblomster Ängssyra Kirskål Sårläka Nordisk stormhatt Högvuxna ormbunkar Kärrfibbla Tandrot Ormbär (utom örnbräken) Lund-stjärnblomma Trolldruva Rödblära Myskmadra Tvåblad Ramslök Skogsbingel LågörterEkbräken Blåsippa Harsyra Lungört Humleblomster Nummeörter Hultbräken Svalört Vitsippa Vårlök Vårärt
Lågörter om det finns minst en av ovanstående arterDaggkåpa Veronikor1) Gullviva1) Ekorrbär Violer (vissa)1) Violer (vissa)1) Hönsbär StenbärSmultron1) Smörblommmor1)
1) Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåverkan föreligger eller om ståndorten bär tydliga spår av att tidigare under senaste 50-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesmark. Härom vittnar bl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel m.m.
Lågörter som tillkommer på torvmarkBjörnbrodd Kärrfräken Orikidéer (vissa) Blodrot Orkidéer (vissa) Dvärglummer Slåtterblomma
Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ)Halvgräs Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken eller vat- Skogsfräken tenklöver ingår i fältskiktet eller om det bland halvgräsen finns någon art, Vattenklöver vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når mer än 50 cm över markytan. Obs! gäller inte de blombärande strånas höjd. På försommaren bör man mäta på fjolårets bladverk).
15
Heterogena ståndorter
Olika typer av heterogena ståndorter på produktiv skogsmark klassificeras enligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt.
Heterogen ståndortstyp Klassificeras som
Lavmarkstyp med örtrikt fältskikt Lavmarkstyp
Torr mark med sumpmossfläckar Frisk mark
Torr mark med grandominerat Frisk mark bestånd
Fuktig mark med lavmarkstyp Sumpmosslokal med starrfräkentyp
Frisk mark med lavmarkstyp och Lingontyp och sämre ristyper grandominerat bestånd Minska SI med 20 %
Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligen grunt jorddjup. Minska SI med 10 %
Grunt jorddjup eller mycket varie- Tall på torr mark med tämligen rande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI med tens textur angiven som sten 10 % Undantag: Sluttningar med Jordart anges som grus och SI växtlig skog som uppenbarligen beräknas på vanligt sätt påverkas av rörligt markvatten
Blöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark – klass S utan rörligt markvatten. Minska SI med 30 %
Blöt mark med rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark under längre perioder – klass L utan rörligt markvatten – klass S
VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV HETEROGENA STÅND-ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN!
BÖRJAHÄR LAVMARK
Ö R T T Y P E R
Örttyp utan risHÖUR resp.
LÖUR
Örttyp med blåbärsrisHÖMR/BLÅ resp.
LÖMR/BLÅ
Örttyp med ris utom blåbärHÖMR/EJ BLÅ resp.
LÖMR/EJ BLÅ
U N D E R O R D N A D E Ö R T T Y P E R
G R Ä S T Y P E R R I S T Y P E R
FlödesschemaFör bestämning avmarkvegetationstyp
på fastmark
Förkortningar Täckningsgrader
Täcker BB merän 1% av BPY?
LAVMARKSTYPER
Ackumulering av arternas täckning
Täcker lavar merän 1/4 av BB?
Finns 2 typarter för HÖsom tillsammans täcker
mer än 1/16 av BF?
Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY?
Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPYoch är de spridda över mer än 1/4 av provytan?
Täcker stormhatt eller totaltmer än 1/16 av BPY?
Finns minst3 typarterför HÖ?
Finns typarter för HÖ eller LÖ?
Finns någon typartför HÖ?
MOSSMARK
Finns enstaka exemplarav typarter för HÖ el. LÖ
i luckor inom i övrigt slutetplanterat granbestånd?
Finns minst 2 typarter för LÖeller 1 för HÖ+1 för LÖ som
tillsammans täcker mer än1/16 av BF?
Täcker 1 typart för LÖ(blåsippa - vårärt) mer
än 1/8 av BPY?
Täcker BF merän 1/16 av BPY?
Lågörttyp LÖ
Högörttyp HÖ
Täcker ris mindre än 1/4 av BPY?
Är blåbär dominerande ris?
Mark utanfältskikt UF
Lavriktyp
LAVRIK
Lavtyp
LAV
Täcker lavar merän 1/2 av BB?
Täcker gräs+örnbräken + örtermer än 1/4 av BF?
Täcker starr-fräkentyparternamer än 1/4 av BF?
Är täckningenstörre för bred-
bladiga gräs+örnbräken + typ-arter för HÖ och
LÖ än försmalbladiga
gräs + övrigaörter?
Har blåbärs-riset störretäckning ände lågvuxnahalvgräsendå dessa
dominerarbland typ-arterna?
Täckerföljandetyparterminst 1/2
av BF?
örter + gräs+ orm-bunkar
+ lummer-växter
+ blåbär?
+ lingon+ mjölon?
+ kråkbär+ ljung?
+ odon+ skvatt-
ram+ rosling
+ tranbär?
Bredbladiggrästyp
+ örnbräkenBRGR
Smalbladiggrästyp
SMGR
Starr-fräken-
typSTA-FRÄ
Blåbärs-typ
BLÅ
Lingon-typ
LING
Kråkbär-ljung-typ
KRÅK-LJU
Fattig-ris-typ
FA-RIS
Ja
Nej
Gå vidare
BPYBFBB
HÖLÖ
Andel av hel provyta med10 m radie
1% 3 m 1/4 80 m1/16 20 1/2 1601/8 40 1/1 315
22
= Beaktad provyteareal= Befintligt fältskikt= Befintligt bottenskikt
= Högörttyp= Lågörttyp
1) Om ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekomst av typarter för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall.
16
17
BÖRJAHÄR LAVMARK
Ö R T T Y P E R
Örttyp utan risHÖUR resp.
LÖUR
Örttyp med blåbärsrisHÖMR/BLÅ resp.
LÖMR/BLÅ
Örttyp med ris utom blåbärHÖMR/EJ BLÅ resp.
LÖMR/EJ BLÅ
U N D E R O R D N A D E Ö R T T Y P E R
G R Ä S T Y P E R R I S T Y P E R
FlödesschemaFör bestämning avmarkvegetationstyp
på fastmark
Förkortningar Täckningsgrader
Täcker BB merän 1% av BPY?
LAVMARKSTYPER
Ackumulering av arternas täckning
Täcker lavar merän 1/4 av BB?
Finns 2 typarter för HÖsom tillsammans täcker
mer än 1/16 av BF?
Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY?
Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPYoch är de spridda över mer än 1/4 av provytan?
Täcker stormhatt eller totaltmer än 1/16 av BPY?
Finns minst3 typarterför HÖ?
Finns typarter för HÖ eller LÖ?
Finns någon typartför HÖ?
MOSSMARK
Finns enstaka exemplarav typarter för HÖ el. LÖ
i luckor inom i övrigt slutetplanterat granbestånd?
Finns minst 2 typarter för LÖeller 1 för HÖ+1 för LÖ som
tillsammans täcker mer än1/16 av BF?
Täcker 1 typart för LÖ(blåsippa - vårärt) mer
än 1/8 av BPY?
Täcker BF merän 1/16 av BPY?
Lågörttyp LÖ
Högörttyp HÖ
Täcker ris mindre än 1/4 av BPY?
Är blåbär dominerande ris?
Mark utanfältskikt UF
Lavriktyp
LAVRIK
Lavtyp
LAV
Täcker lavar merän 1/2 av BB?
Täcker gräs+örnbräken + örtermer än 1/4 av BF?
Täcker starr-fräkentyparternamer än 1/4 av BF?
Är täckningenstörre för bred-
bladiga gräs+örnbräken + typ-arter för HÖ och
LÖ än försmalbladiga
gräs + övrigaörter?
Har blåbärs-riset störretäckning ände lågvuxnahalvgräsendå dessa
dominerarbland typ-arterna?
Täckerföljandetyparterminst 1/2
av BF?
örter + gräs+ orm-bunkar
+ lummer-växter
+ blåbär?
+ lingon+ mjölon?
+ kråkbär+ ljung?
+ odon+ skvatt-
ram+ rosling
+ tranbär?
Bredbladiggrästyp
+ örnbräkenBRGR
Smalbladiggrästyp
SMGR
Starr-fräken-
typSTA-FRÄ
Blåbärs-typ
BLÅ
Lingon-typ
LING
Kråkbär-ljung-typ
KRÅK-LJU
Fattig-ris-typ
FA-RIS
Ja
Nej
Gå vidare
BPYBFBB
HÖLÖ
Andel av hel provyta med10 m radie
1% 3 m 1/4 80 m1/16 20 1/2 1601/8 40 1/1 315
22
= Beaktad provyteareal= Befintligt fältskikt= Befintligt bottenskikt
= Högörttyp= Lågörttyp
Tall på torr mark
Tal
l på
torr
mar
kS
tån
do
rtsi
nd
ex H
100,
M
Y-l
än
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Text
urkl
ass
SM
SA
GR
SM
SA
GR
Hö
jd ö
ver
have
t, m
010
020
030
00
100
200
300
010
020
030
00
100
200
300
010
020
030
00
100
200
300
2525
2423
2524
2423
2424
2322
2323
2221
2322
2221
2222
2120
2524
2422
2424
2322
2323
2221
2222
2220
2222
2120
2121
2019
2424
2322
2323
2221
2222
2220
2222
2120
2121
2019
2020
2019
2424
2322
2423
2321
2323
2221
2222
2120
2121
2120
2121
2019
2423
2321
2323
2221
2222
2120
2121
2120
2121
2019
2020
1918
2323
2221
2222
2120
2121
2120
2121
2019
2020
1918
2019
1918
2222
2120
2121
2119
2120
2019
2020
1918
1919
1918
1919
1817
2121
2019
2120
2019
2020
1918
1919
1918
1919
1817
1818
1817
2120
2019
2020
1918
1919
1918
1919
1817
1818
1817
1818
1716
1919
1817
1918
1817
1818
1716
1717
1716
1717
1615
1616
1615
1918
1817
1818
1716
1717
1716
1717
1615
1616
1615
1616
1515
1818
1716
1717
1716
1717
1615
1616
1615
1616
1515
1515
1514
1818
1716
1817
1716
1717
1615
1616
1615
1616
1515
1515
1514
1717
1716
1717
1615
1616
1615
1616
1515
1515
1514
1515
1414
1717
1615
1616
1615
1616
1515
1515
1514
1515
1414
1514
1413
Ört
type
r el
ler
Bred
blad
ig g
räst
yp
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Smal
blad
ig g
räst
ypel
ler
Blåb
ärst
yp
Ling
onty
p,K
råkb
är-L
jung
typ
elle
r Fa
ttig
rist
yp
Lavr
ik t
yp
Lavt
yp
62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64
– 0-
300
met
er ö
ver
hav
et
18
Tal
l på
torr
mar
kS
tån
do
rtsi
nd
ex H
100,
MY
-län
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Text
urkl
ass
SM
SA
GR
SM
SA
GR
Hö
jd ö
ver
have
t, m
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
2220
1821
1917
2018
1720
1816
1917
1618
1715
2119
1720
1917
2018
1619
1716
1917
1518
1615
2018
1520
1815
1917
1418
1714
1816
1317
1613
2119
1720
1816
1918
1619
1715
1817
1518
1614
2018
1619
1816
1917
1518
1715
1816
1417
1614
1918
1519
1714
1817
1418
1613
1716
1317
1512
1917
1518
1715
1816
1417
1614
1715
1416
1513
1817
1518
1614
1716
1417
1513
1615
1316
1413
1816
1417
1613
1615
1316
1513
1614
1215
1412
1615
1316
1413
1514
1215
1412
1413
1214
1311
1614
1315
1412
1514
1214
1312
1413
1114
1211
1514
1215
1412
1413
1114
1311
1412
1113
1210
1514
1215
1412
1413
1214
1311
1412
1113
1211
1514
1214
1312
1413
1114
1211
1312
1113
1210
1413
1114
1311
1412
1113
1210
1312
1012
1110
Ört
type
r el
ler
Bred
blad
ig g
räst
yp
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Smal
blad
ig g
räst
ypel
ler
Blåb
ärst
yp
Ling
onty
p,K
råkb
är-L
jung
typ
elle
r Fa
ttig
rist
yp
Lavr
ik t
yp
Lavt
yp
62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64
– 40
0-60
0 m
eter
öve
r h
avet
19
Tall på torr mark
Tal
l på
fris
k m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än
20
– Ö
rtty
per
, Grä
styp
er o
ch M
ark
uta
n f
älts
kikt
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Hö
jd ö
ver
have
t, m
010
020
030
040
050
060
0
Hög
örtt
yp u
tan
ris
elle
rH
ögör
ttyp
med
Blå
bär
Lågö
rtty
p ut
an r
is,
Lågö
rtty
p m
ed B
låbä
r el
ler
Grä
styp
er
Ört
type
r m
ed r
is u
tom
Blå
bär
elle
rM
ark
utan
fälts
kikt
62 63 64 62 63 64 62 63 64
26 25 24 25 24 23 23 22 21
26 25 24 25 24 23 23 22 21
25 24 23 24 23 22 22 22 21
25 24 23 24 23 22 22 21 20
24 23 22 23 22 21 21 20 20
23 22 21 22 21 20 20 19 19
22 21 18 21 20 18 19 18 16
23 22 21 22 21 20 20 20 19
23 22 21 22 21 20 20 19 19
23 22 21 22 21 20 20 19 18
22 21 20 21 20 20 20 19 18
21 20 20 21 20 19 19 18 17
20 20 19 20 19 18 18 17 17
19 19 16 19 18 16 17 16 15
010
020
030
040
050
060
0
Tall på frisk mark
Tal
l på
fris
k m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än–
Ris
typ
er. 0
-300
met
er ö
ver
hav
et–
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n k
lass
S o
ch k
lass
K
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
BreddgradTe
xtur
klas
s
Mäk
tigt
jord
djup H
öjd
öve
r ha
vet,
m
FM
SM
SM
GR
Rörligt markvatten
S, K
62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64
Blåb
ärst
yp
Ling
onty
p
Krå
kbär
-Lju
ngty
p
Fatt
igri
styp
0 24 23 22 23 22 22 21 20 19 19 19 18
100 24 23 22 23 22 22 21 20 19 19 18 18
200 23 23 22 23 22 21 20 20 19 19 18 18
300 23 22 21 22 21 20 20 19 18 18 18 17
0 23 22 22 23 22 21 20 19 19 19 18 17
100 23 22 22 22 22 21 20 19 19 19 18 17
200 23 22 21 22 21 20 20 19 18 18 18 17
300 22 21 20 21 20 20 19 18 18 18 17 16
0 22 22 21 22 21 20 19 19 18 18 17 17
100 22 21 21 21 21 20 19 19 18 18 17 17
200 22 21 20 21 20 20 19 18 18 17 17 16
300 21 20 20 20 20 19 18 18 17 17 16 16
0 21 20 20 20 20 19 18 18 17 17 16 16
100 21 20 19 20 20 19 18 17 17 17 16 16
200 20 20 19 20 19 18 18 17 17 16 16 15
300 20 19 18 19 18 18 17 17 16 16 15 15
0 21 20 19 20 19 19 18 17 17 17 16 16
100 21 20 19 20 19 19 18 17 17 17 16 15
200 20 19 19 20 19 18 17 17 16 16 16 15
300 20 19 18 19 18 18 17 16 16 16 15 15
0 20 19 19 19 19 18 17 17 16 16 15 15
100 20 19 18 19 18 18 17 17 16 16 15 15
200 19 19 18 19 18 18 17 16 16 16 15 14
300 19 18 17 18 18 17 16 16 15 15 15 14
0 19 18 17 18 17 17 16 16 15 15 14 14
100 19 18 17 18 17 17 16 16 15 15 14 14
200 18 18 17 18 17 16 16 15 15 15 14 14
300 18 17 16 17 16 16 15 15 14 14 14 13
Täm
l. gr
unt
jord
djup
SA
SA
GR
21
Tall på frisk mark
22
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
BreddgradTe
xtur
klas
s
Mäk
tigt
jord
djup H
öjd
öve
r ha
vet,
m
FM
SM
SM
GR
Rörligt markvatten L
62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64
Blåb
ärst
yp
Ling
onty
p
Krå
kbär
-Lju
ngty
p
Fatt
igri
styp
0 25 24 24 24 24 23 22 21 20 20 20 19
100 25 24 23 24 23 23 22 21 20 20 19 19
200 25 24 23 24 23 22 21 21 20 20 19 18
300 24 23 22 23 22 21 21 20 19 19 18 18
0 24 24 23 24 23 22 21 20 20 20 19 18
100 24 23 23 23 23 22 21 20 20 19 19 18
200 24 23 22 23 23 21 21 20 19 19 18 18
300 23 22 21 22 22 21 20 19 19 18 18 17
0 23 23 22 23 22 21 20 20 19 19 18 18
100 23 23 22 23 22 21 20 20 19 19 18 17
200 23 22 21 22 21 21 20 19 18 18 18 17
300 22 21 21 21 21 20 19 18 18 18 17 17
0 22 21 21 21 21 20 19 18 18 18 17 17
100 22 21 20 21 20 20 19 18 18 18 17 16
200 21 21 20 21 20 19 19 18 17 17 17 16
300 21 20 19 20 19 19 18 17 17 17 16 16
0 22 21 20 21 20 20 19 18 18 17 17 16
100 22 21 20 21 20 20 19 18 17 17 17 16
200 21 20 20 21 20 19 18 18 17 17 16 16
300 20 20 19 20 19 19 18 17 17 16 16 15
0 21 20 20 20 20 19 18 17 17 17 16 16
100 21 20 19 20 19 19 18 17 17 17 16 16
200 20 20 19 20 19 18 18 17 16 16 16 15
300 20 19 18 19 18 18 17 16 16 16 15 15
0 20 19 18 19 18 18 17 16 16 16 15 15
100 20 19 18 19 18 18 17 16 16 16 15 15
200 19 18 18 19 18 17 17 16 15 15 15 14
300 18 18 17 18 17 17 16 15 15 15 14 14
Täm
l. gr
unt
jord
djup
SA
SA
GR
Tal
l på
fris
k m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än–
Ris
typ
er. 0
-300
met
er ö
ver
hav
et–
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n k
lass
L
Tall på frisk mark
Tal
l på
fris
k m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Text
urkl
ass
FM
SM
SA
GR
SM
GR
Hö
jd ö
ver
have
t, m
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
2220
1921
2018
2019
1819
1816
1917
1621
2018
2019
1819
1817
1817
1618
1716
2019
1619
1816
1918
1518
1714
1716
14
2120
1820
1918
1918
1718
1716
1817
1620
1918
2018
1719
1816
1817
1517
1615
1918
1619
1815
1817
1517
1614
1716
14
1918
1618
1716
1716
1516
1514
1615
1418
1716
1716
1517
1615
1615
1416
1514
1716
1517
1614
1615
1415
1413
1514
13
1716
1517
1615
1615
1415
1413
1514
1317
1615
1615
1416
1514
1514
1314
1413
1615
1416
1513
1514
1314
1312
1413
12
Blåb
ärst
yp
Ling
onty
p
Krå
kbär
-Lju
ngty
p
Fatt
igri
styp
62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64
400 18 17 17 17 17 16 15 15 14 14 14 13
500 17 16 16 16 16 15 15 14 14 13 13 13
600 16 15 13 15 15 13 14 13 12 13 12 11
400 17 16 16 16 16 13 15 14 14 13 13 13
500 16 15 15 15 15 14 14 13 13 13 12 12
600 15 14 13 14 14 12 13 12 11 12 11 11
Rörligt markvatten
S, K
SA
23
– R
isty
per
. 400
-600
met
er ö
ver
hav
et–
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n k
lass
S o
ch k
lass
K
Tall på frisk mark
24
Tal
l på
fris
k m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Text
urkl
ass
FM
SM
SA
GR
SM
GR
Hö
jd ö
ver
have
t, m
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
2321
2022
2119
2120
1820
1917
2018
1722
2119
2120
1820
1918
1918
1719
1816
2120
1720
1916
2018
1618
1715
1817
15
2221
1921
2019
2019
1819
1817
1918
1721
2018
2119
1820
1917
1917
1618
1716
2019
1620
1916
1918
1518
1714
1817
14
2017
1619
1817
1817
1617
1615
1716
1519
1615
1817
1618
1715
1716
1416
1514
1816
1418
1715
1716
1416
1514
1615
13
1818
1718
1715
1716
1516
1514
1615
1418
1817
1716
1516
1514
1514
1315
1413
1717
1516
1514
1615
1315
1413
1514
12
Blåb
ärst
yp
Ling
onty
p
Krå
kbär
-Lju
ngty
p
Fatt
igri
styp
62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64
400 19 18 18 18 18 17 16 16 15 15 15 14
500 18 17 16 17 16 16 15 15 14 14 14 13
600 16 16 14 16 15 14 14 14 13 13 13 12
400 18 17 16 17 16 16 15 15 14 14 14 13
500 17 16 15 16 16 15 14 14 13 13 13 12
600 15 15 13 15 14 13 13 13 12 12 12 11
Rörligt markvatten
L
SA
– R
isty
per
. 400
-600
met
er ö
ver
hav
et–
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n k
lass
L
Tall på frisk mark
Tal
l på
fris
k m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Lavr
ik t
yp
Lavt
yp
60 61 62 60 61 62 60 61 62
Pla
n m
ark
klas
s S
Övr
igm
ark
Pla
n m
ark
klas
s S
Övr
igm
ark
Rörligt markvatten
S, K
Lavr
ik t
yp
60 61 62
Lavt
yp
L
010
020
030
00
100
200
300
19 18 18 17 17 17
18 18 18 17 17 16
18 18 17 17 17 16
18 17 17 16 16 16
20 19 19 19 18 18
20 19 19 19 18 18
19 19 19 18 18 17
19 18 18 18 17 17
16 16 16 15 15 15
16 16 16 15 15 14
16 16 15 15 15 14
16 15 15 14 14 14
010
020
030
00
100
200
300
18 17 17 16 16 16
17 17 17 16 16 16
17 17 16 16 16 15
17 16 16 16 15 15
20 19 19
20 19 191920 19
1819 19
19 18 18
19 18 181718 18
1718 18
18 17 17
18 17 17
17 17 17
17 17 16
16 16 16
16 16 16
16 16 15
16 16 15
– L
avm
arks
typ
er.
0-30
0 m
eter
öve
r h
avet
25
Tall på frisk mark
26
Tal
l på
fris
k m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Pla
n m
ark
klas
s S
Hö
jd ö
ver
have
t, m
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
1716
1517
1615
1817
1615
1413
1514
1316
1514
1616
1517
1615
1817
1615
1413
1514
1316
1514
1615
1416
1514
1716
1514
1312
1313
1215
1413
1615
1416
1514
1716
1514
1312
1413
1215
1413
1515
1416
1514
1716
1514
1312
1413
1215
1413
1514
1315
1413
1615
1413
1311
1313
1114
1412
1817
1619
1818
1615
1517
1615
1717
1618
1817
1515
1416
1615
1716
1518
1716
1514
1316
1514
1716
1518
1716
1514
1416
1514
1616
1517
1716
1414
1315
1514
1615
1417
1615
1413
1315
1413
Lavr
ik t
yp
Lavt
yp
Lavr
ik t
yp
Lavt
yp
62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64
No
slut
tnin
gÖ
vrig
mar
kÖ
vrig
mar
kN
osl
uttn
ing
Pla
n m
ark
klas
s S
Rörligt markvatten
S, K L
– L
avm
arks
typ
er. 4
00-6
00 m
eter
öve
r h
avet
Tall på frisk mark
Tal
l på
fukt
ig m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än–
0-30
0 m
eter
öve
r h
avet
– R
örl
igt
mar
kvat
ten
kla
ss S
och
kla
ss K
– E
j su
mp
mo
sslo
kal
Tall på fuktig mark
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Text
urkl
ass
Ej s
umpm
oss
loka
l
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Ört
type
r
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Grä
styp
er, B
låbä
rsty
p el
ler
Ling
onty
p
62 63 64 62 63 64 62 63 64
FM
SM
SA
GR
Rörligt markvatten
S, K
Krå
kbär
-Lju
ngty
p el
ler
Fatt
igri
styp
62 63 64
Star
r-Fr
äken
typ
010
020
030
00
100
200
300
25 24 23 24 23 23
25 24 23 24 23 22
24 23 22 23 22 21
22 21 20 21 20 20
25 24 23 24 23 22
24 23 22 23 22 22
23 22 21 22 21 21
22 21 20 21 20 19
010
020
030
00
100
200
300
23 22 21 22 21 20
22 21 21 21 21 20
21 20 20 20 20 19
20 19 18 19 18 17
19 19 18
19 18 181718 18
1617 16
17 16 15
16 16 151516 15
1315 14
18 17 16
18 17 16
17 16 15
16 15 14
15 15 14
15 14 14
14 14 13
13 13 12
20 19 18 17 17 16
20 19 18 17 16 16
19 18 17 16 16 15
17 17 16 15 14 14
24 23 22 23 22 21
23 23 22 23 22 21
22 22 21 22 21 20
21 20 19 20 19 18
19 18 17 16 16 15
19 18 17 16 15 15
18 17 16 15 15 14
16 16 15 14 14 13
27
Tal
l på
fukt
ig m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än–
0-30
0 m
eter
öve
r h
avet
– R
örl
igt
mar
kvat
ten
kla
ss S
och
kla
ss K
– S
um
pm
oss
loka
l
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Text
urkl
ass
Sum
pmo
sslo
kal
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Ört
type
r
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Grä
styp
er, B
låbä
rsty
p el
ler
Ling
onty
p
62 63 64 62 63 64 62 63 64
FM
SM
SA
GR
Rörligt markvatten
S, K
Krå
kbär
-Lju
ngty
p el
ler
Fatt
igri
styp
62 63 64
Star
r-Fr
äken
typ
010
020
030
00
100
200
300
24 23 22 23 22 21
23 22 21 22 21 21
22 21 20 21 21 20
21 20 19 20 19 18
23 22 21 22 21 20
23 22 21 22 21 20
22 21 20 21 20 19
20 19 18 19 18 18
010
020
030
00
100
200
300
21 20 19 20 19 19
21 20 19 20 19 18
20 19 18 19 18 18
18 18 17 18 17 16
18 17 17
18 17 161617 16
1516 15
16 15 14
15 15 141415 14
1314 13
17 16 15
16 16 15
16 15 14
14 14 13
14 14 13
14 13 13
13 13 12
12 12 11
19 18 17 16 15 15
18 18 17 16 15 15
18 17 16 15 14 14
16 16 15 14 13 13
22 21 20 21 20 20
22 21 20 21 20 19
21 20 19 20 19 19
19 19 18 19 18 17
17 17 16 15 14 14
17 17 16 15 14 14
16 16 15 14 14 13
15 15 14 13 13 12
28
Tall på fuktig mark
29
Höjdutvecklingskurvor – GranTall på fuktig mark
Tal
l på
fukt
ig m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än–
0-30
0 m
eter
öve
r h
avet
– R
örl
igt
mar
kvat
ten
kla
ss L
– E
j su
mp
mo
sslo
kal
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Text
urkl
ass
Ej s
umpm
oss
loka
l
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Ört
type
r
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Grä
styp
er, B
låbä
rsty
p el
ler
Ling
onty
p
62 63 64 62 63 64 62 63 64
FM
SM
SA
GR
Rörligt markvatten
L
Krå
kbär
-Lju
ngty
p el
ler
Fatt
igri
styp
62 63 64
Star
r-Fr
äken
typ
010
020
030
00
100
200
300
25 24 23 24 23 23
25 24 23 24 23 22
25 24 23 24 23 22
24 23 22 23 22 21
25 24 23 24 23 22
25 24 23 24 23 22
24 23 22 23 22 21
23 22 21 22 21 20
010
020
030
00
100
200
300
23 22 21 22 21 20
22 22 21 22 21 20
22 21 20 21 20 19
21 20 19 20 20 19
19 19 18
19 19 181719 18
1718 17
17 16 15
17 16 151516 16
1416 15
18 17 16
18 17 16
17 17 16
17 16 15
15 15 14
15 15 14
15 14 14
14 14 13
20 19 18 17 17 16
20 19 18 17 16 16
19 19 19 17 16 15
19 18 17 16 15 15
24 23 22 23 22 21
24 23 22 23 22 21
23 22 21 22 21 21
22 21 21 21 21 20
19 18 17 16 16 15
19 18 17 16 15 15
18 18 17 16 15 14
18 17 16 15 15 14
Tal
l på
fukt
ig m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än–
0-30
0 m
eter
öve
r h
avet
– R
örl
igt
mar
kvat
ten
kla
ss L
– S
um
pm
oss
loka
l
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Text
urkl
ass
Sum
pmo
sslo
kal
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Ört
type
r
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Grä
styp
er, B
låbä
rsty
p el
ler
Ling
onty
p
62 63 64 62 63 64 62 63 64
FM
SM
SA
GR
Rörligt markvatten L
Krå
kbär
-Lin
gont
yp e
ller
Fatt
igri
styp
62 63 64
Star
r-Fr
äken
typ
010
020
030
00
100
200
300
24 23 22 23 22 21
23 22 22 23 22 21
23 22 21 22 21 20
22 21 20 21 20 20
23 22 21 22 21 20
23 22 21 22 21 20
22 21 21 21 21 20
21 21 20 21 20 19
010
020
030
00
100
200
300
21 20 19 20 19 19
21 20 19 20 19 19
20 20 19 20 19 18
20 19 18 19 18 17
18 17 17
18 17 171618 17
1617 16
16 15 14
15 15 141415 15
1315 14
17 16 15
16 16 15
16 15 15
15 15 14
14 14 13
14 14 13
14 13 13
13 13 12
19 18 17 16 15 15
18 18 17 16 15 15
18 17 17 16 15 14
17 17 16 15 14 14
22 21 20 21 20 20
22 21 20 21 20 20
22 21 20 21 20 19
21 20 19 20 19 18
17 17 16 15 14 14
17 17 16 15 14 14
17 16 16 15 14 13
16 16 15 14 13 13
30
Tall på fuktig mark
31
Höjdutvecklingskurvor – Gran
Tal
l på
fukt
ig m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än–
400-
600
met
er ö
ver
hav
et–
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n k
lass
S o
ch k
lass
K
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Ej s
umpm
oss
loka
lS
umpm
oss
loka
l
Text
urkl
ass
FM
SM
SA
GR
SM
GR
Hö
jd ö
ver
have
t, m
400
500
600
400
500
600
Ört
type
r
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Grä
styp
er, B
låbä
rsty
pel
ler
Ling
onty
p
Krå
kbär
-Lju
ngty
pel
ler
Fatt
igri
styp
Star
r-Fr
äken
typ
62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64
Rörligt markvatten
S, K
SA
18 17 16 17 16 16 14 13 13 12 12 11
400 20 19 18 19 18 18 16 15 14 14 13 12
500 17 17 16 17 16 15 14 13 13 12 11 11
600 15 14 12 14 14 12 12 11 10 10 10 9
400 19 19 18 19 18 17 15 15 14 13 13 12
500 17 16 16 16 16 15 13 13 12 11 11 11
600 14 14 12 14 13 12 11 11 10 10 9 9
400 19 18 17 18 17 17 15 14 14 13 12 12
500 16 16 15 16 15 14 13 12 12 11 11 10
600
14 13 12 13 13 11 11 10 10 9 9 8
15 15 14 15 14 14 12 12 11 10 10 10
13 13 11 13 12 11 10 10 9 9 9 8
19 18 17 18 17 16 15 14 13 13 12 12
16 16 15 16 15 14 13 12 12 11 11 10
14 13 12 13 13 11 11 10 10 9 9 8
400 18 17 17 17 17 16 14 14 13 12 12 11
500 16 15 14 15 15 14 12 12 11 11 10 10
600 14 13 11 13 12 11 10 10 9 9 9 8
400 17 17 16 17 16 15 14 13 13 12 11 11
500 15 15 14 15 14 13 12 11 11 10 10 9
600 13 12 11 12 12 10 10 10 9 9 8 8
400 16 16 15 16 15 15 13 12 12 11 11 10
500 14 14 13 14 13 13 11 11 10 10 9 9
600 12 12 10 12 11 10 10 9 9 8 8 7
FM
Tall på fuktig mark
Tal
l på
fukt
ig m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än–
400-
600
met
er ö
ver
hav
et–
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n k
lass
L
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Ej s
umpm
oss
loka
lS
umpm
oss
loka
l
Text
urkl
ass
FM
SM
SA
GR
SM
GR
Hö
jd ö
ver
have
t, m
400
500
600
400
500
600
Ört
type
r
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Grä
styp
er, B
låbä
rsty
pel
ler
Ling
onty
p
Krå
kbär
-Lju
ngty
pel
ler
Fatt
igri
styp
Star
r-Fr
äken
typ
62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64
Rörligt markvatten
L
SA
20 19 18 19 19 18 16 15 15 14 13 13
400 23 22 21 22 21 20 18 17 16 15 15 14
500 21 20 19 20 19 19 17 16 15 14 14 13
600 19 19 16 19 18 16 15 15 14 13 13 12
400 22 21 20 21 20 19 17 17 16 15 14 14
500 20 20 19 20 19 18 16 16 15 14 13 13
600 19 18 16 18 17 15 15 14 13 13 12 11
400 21 20 20 20 20 19 17 16 15 14 14 13
500 20 19 18 19 18 18 16 15 14 13 13 12
600
18 17 15 18 17 15 14 14 13 12 12 11
19 18 17 18 17 17 15 14 14 13 12 12
17 17 15 17 16 14 14 13 12 12 11 10
21 20 19 20 19 19 17 16 15 14 14 13
20 19 18 19 18 17 15 15 14 13 13 12
18 17 15 17 17 15 14 14 13 12 12 11
400 20 20 19 20 19 18 16 15 15 14 13 13
500 19 18 18 18 18 17 15 14 14 13 12 12
600 18 17 15 17 16 14 14 13 12 12 11 11
400 20 19 18 19 18 17 16 15 14 13 13 12
500 18 18 17 18 17 16 14 14 13 12 12 12
600 17 16 14 16 16 14 13 13 12 11 11 10
400 19 18 17 18 17 17 15 14 14 13 12 12
500 17 17 16 17 16 15 14 13 13 12 11 11
600 16 15 14 15 15 13 13 12 11 11 10 10
FM
32
Tall på fuktig mark
33
Höjdutvecklingskurvor – GranGran på frisk mark
Gra
n p
å fr
isk
mar
kS
tån
do
rtsi
nd
ex H
100,
MY
-län
– 0-
300
met
er ö
ver
hav
et
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Ej s
umpm
oss
loka
lS
umpm
oss
loka
l
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n –
klas
s
SK
LS
KL
Hö
jd ö
ver
have
t, m
010
020
030
00
100
200
300
010
020
030
00
100
200
300
010
020
030
00
100
200
300
2525
2423
2625
2524
2626
2525
2323
2222
2424
2322
2424
2423
6323
2323
2224
2423
2324
2424
2322
2121
2022
2222
2123
2322
2164
Hög
örtt
yp u
tan
ris
2726
2625
2727
2726
2828
2726
2525
2423
2625
2524
2626
2524
62
2424
2322
2525
2423
2525
2424
2222
2221
2323
2222
2323
2322
6322
2222
2123
2322
2223
2323
2221
2120
2021
2121
2022
2221
2164
Lågö
rtty
p ut
an r
is26
2525
2426
2626
2527
2726
2524
2423
2225
2424
2325
2524
2462
2323
2322
2424
2323
2424
2423
2221
2120
2222
2221
2323
2221
6322
2221
2022
2222
2123
2322
2120
2020
1921
2120
2021
2121
2064
Ört
type
r m
ed r
is e
ller
Mar
k ut
an fä
ltski
kt25
2524
2326
2525
2426
2625
2523
2322
2224
2423
2224
2424
2362
2222
2221
2323
2222
2423
2322
2121
2020
2121
2120
2222
2121
6321
2120
2022
2121
2022
2221
2119
1919
1820
2019
1920
2020
1964
Grä
styp
er24
2423
2225
2524
2325
2524
2422
2222
2123
2322
2223
2323
2262 63
2121
2019
2121
2119
2222
2120
1919
1818
2020
1918
2020
2019
6419
1918
1720
1919
1820
2019
1918
1817
1618
1818
1719
1818
17
Blåb
ärst
yp62
2322
2221
2323
2221
2424
2322
2121
2019
2222
2120
2222
2121
1919
1817
2020
1918
2020
2019
1818
1716
1818
1817
1919
1818
6318
1717
1618
1817
1718
1818
1716
1616
1517
1716
1517
1717
1664
Ling
onty
p el
ler
Säm
re r
isty
per
2121
2019
2221
2120
2222
2121
1919
1918
2020
1918
2020
2019
62
Gra
n p
å fr
isk
mar
kS
tån
do
rtsi
nd
ex H
100,
MY
-län
– 40
0-60
0 m
eter
öve
r h
avet
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Ej s
umpm
oss
loka
lS
umpm
oss
loka
l
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n –
klas
s
SK
LS
KL
Hö
jd ö
ver
have
t, m
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
2422
2125
2321
2524
2222
2119
2322
2023
2220
Hög
typ
utan
ris
6222
2119
2322
2023
2220
2119
1821
2019
2220
1963
2120
1821
2019
2221
1919
1817
2019
1720
1918
64
2322
2024
2221
2423
2121
2019
2221
1922
2120
Lågö
rtty
p ut
an r
is62
2120
1922
2119
2321
2020
1917
2119
1821
2018
6320
1917
2119
1821
2018
1917
1619
1817
2018
1764
2221
1923
2220
2322
2021
1918
2120
1922
2019
Ört
type
r m
ed r
is e
ller
Mar
k ut
an fä
ltski
kt62
2120
1821
2019
2221
1919
1817
2019
1720
1918
6319
1817
2019
1720
1918
1817
1619
1816
1918
1764
2120
1922
2119
2321
2020
1917
2119
1821
2018
Grä
styp
er62
2019
1721
1918
2120
1819
1716
1918
1720
1817
6319
1816
1918
1720
1817
1716
1518
1716
1817
1664
2018
17Bl
åbär
styp
1917
1520
1816
2120
1818
1614
1817
1562
1817
1617
1614
1816
1519
1817
1615
1317
1513
6317
1614
1614
1317
1513
1817
1515
1312
1514
1264
Ling
onty
p el
ler
Säm
re r
isty
per
1816
1418
1615
2018
1716
1513
1715
1462
1817
1616
1513
1715
1318
1716
1514
1216
1412
6315
1312
1514
1216
1514
1412
1114
1311
6417
1614
1514
13
34
Gran på frisk mark
35
Höjdutvecklingskurvor – GranGran på fuktig mark
Gra
n p
å fu
ktig
mar
kS
tån
do
rtsi
nd
ex H
100,
MY
-län
– 0-
300
met
er ö
ver
hav
et–
Od
ikat
. (P
å d
ikad
yta
hö
j stå
nd
ort
sin
dex
med
1 m
eter
för
värd
en p
å H
100
20 m
eter
elle
r b
ättr
e, a
nn
ars
inge
n h
öjn
ing)
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
pBreddgrad
Ej s
umpm
oss
loka
lS
umpm
oss
loka
l
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n –
klas
sS
KL
SK
LH
öjd
öve
r ha
vet,
m0
100
200
300
010
020
030
00
100
200
300
010
020
030
00
100
200
300
010
020
030
0
2424
2322
2625
2423
2626
2524
2322
2220
2423
2321
2424
2322
6323
2222
2024
2323
2124
2423
2221
2120
1922
2221
2022
2221
2164
2525
2423
2626
2524
2727
2625
2323
2221
2524
2322
2525
2423
Mar
k ut
an fä
ltski
kt62
2323
2221
2524
2322
2525
2423
2222
2120
2323
2220
2323
2221
6322
2121
2023
2322
2023
2322
2120
2019
1821
2120
1921
2121
2064
2524
2322
2625
2523
2626
2524
2323
2220
2424
2321
2424
2322
Lågö
rtty
p ut
an r
is62
2323
2220
2424
2321
2424
2322
2121
2019
2222
2120
2222
2221
6321
2120
1922
2221
2022
2222
2120
1919
1821
2020
1921
2120
1964
2323
2221
2424
2322
2524
2423
2221
2119
2322
2220
2323
2221
Ört
type
r m
ed r
is e
ller
Grä
styp
er62
2221
2119
2322
2220
2323
2221
2020
1918
2121
2019
2121
2120
6320
2019
1821
2120
1921
2120
2019
1818
1720
1919
1820
2019
1864
Blåb
ärst
yp e
ller
Ling
onty
p62
2222
2120
2323
2221
2323
2221
2020
1918
2121
2019
2221
2120
6320
2019
1821
2120
1922
2121
2019
1918
1720
2019
1820
2019
18
2020
1918
2121
2019
2121
2019
1818
1716
1919
1817
2019
1918
62Sä
mre
ris
type
r el
ler
Star
r –
Fräk
enty
p18
1817
1619
1918
1720
1919
1817
1716
1518
1817
1618
1817
1663
1717
1615
1818
1716
1818
1716
1615
1514
1616
1615
1716
1615
64
2625
2524
2827
2625
2828
2726
2424
2322
2625
2423
2626
2524
Hög
örtt
yp u
tan
ris
62 6419
1918
1720
2019
1820
2019
1818
1717
1618
1818
1719
1818
17
Gra
n p
å fu
ktig
mar
kS
tån
do
rtsi
nd
ex H
100,
MY
-län
– 40
0-60
0 m
eter
öve
r h
avet
– O
dik
at. (
På
dik
ad y
ta h
öj s
tån
do
rtsi
nd
ex m
ed 1
met
er
fö
r vä
rden
på
H10
0 20
met
er e
ller
bät
tre,
an
nar
s in
gen
hö
jnin
g)
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
pBreddgrad
Ej s
umpm
oss
loka
lS
umpm
oss
loka
lR
örl
igt
mar
kvat
ten
– kl
ass
SK
LS
KL
Hö
jd ö
ver
have
t, m
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
2219
1723
2018
2422
2020
1816
2119
1722
2018
Hög
typ
utan
ris
6220
1816
2119
1722
2018
1917
1520
1815
2119
1763
1917
1520
1815
2119
1717
1614
1816
1419
1816
64
2119
1622
2017
2321
1919
1715
2018
1621
2018
Mar
k ut
an fä
ltski
kt62
1917
1520
1816
2120
1818
1614
1917
1520
1816
6318
1614
1917
1520
1816
1715
1317
1614
1817
1564
2018
1621
1917
2221
1919
1715
2018
1621
1917
Lågö
rtty
p ut
an r
is62
1917
1520
1815
2119
1717
1614
1816
1419
1816
6317
1614
1816
1419
1816
1615
1317
1513
1817
1564
1917
1520
1816
2120
1818
1614
1917
1520
1816
Ört
type
r m
ed r
is e
ller
Grä
styp
er62
1816
1419
1715
2018
1617
1513
1716
1418
1715
6317
1513
1716
1418
1715
1514
1216
1413
1716
1464
1917
15Bl
åbär
styp
elle
rLi
ngon
typ
1816
1419
1715
2018
1717
1513
1816
1462
1716
1417
1513
1816
1419
1715
1614
1216
1513
6316
1513
1614
1216
1513
1716
1414
1311
1514
1264
Säm
re r
isty
per
elle
rSt
arr-
Fräk
enty
p16
1413
1715
1318
1615
1513
1216
1413
6217
1513
1513
1216
1413
1715
1314
1311
1413
1263
1514
1314
1311
1413
1215
1413
1312
1013
1311
6414
1312
36
Gran på fuktig mark
37
Höjdutvecklingskurvor – Gran
Tal
l på
torv
mar
kS
tån
do
rtsi
nd
ex H
100,
MY
-län
– 0-
300
met
er ö
ver
hav
et
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n -
klas
s
Bo
tten
skik
tV
arke
n vi
tmo
ssty
p el
ler
lavt
yp
Hö
jd ö
ver
have
t, m
S, K
LS
, KL
Dikningsgrepp
Dik
at
Bo
tten
skik
tV
itm
oss
typ
elle
r la
vaty
p
Odi
kat
010
020
030
00
100
200
300
010
020
030
00
100
200
300
Ört
type
r62
2020
2019
2222
2221
1919
1918
1817
1716
6320
1919
1822
2121
2019
1818
1717
1716
1664
1919
1817
2121
2019
1818
1716
1616
1615
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Grä
styp
er, B
låbä
rsty
p el
ler
Ling
onty
p
6219
1818
1720
2020
1918
1717
1616
1615
1563
1818
1717
2020
1918
1717
1616
1515
1514
6417
1717
1619
1918
1816
1616
1515
1514
14
Säm
re r
isty
per
elle
rSt
arr-
Fräk
enty
p16
1616
1518
1817
1614
1414
1315
1515
1462
1616
1515
1717
1716
1413
1312
1515
1414
6315
1515
1417
1616
1513
1313
1214
1414
1364
1717
1615
1818
1716
1919
1918
1515
1514
62Ö
rtty
per
1717
1716
1919
1817
1515
1414
1616
1615
6317
1616
1518
1817
1714
1414
1316
1515
1464
1616
1615
1818
1716
1414
1413
1515
1514
62M
ark
utan
fälts
kikt
,G
räst
yper
, Blå
bärs
typ
elle
rLi
ngon
typ
1616
1514
1717
1716
1413
1312
1515
1414
6315
1515
1417
1616
1513
1313
1214
1414
1364
1414
1413
1615
1514
1212
1211
1313
1312
62Sä
mre
ris
type
r el
ler
Star
r-Fr
äken
typ
1414
1313
1515
1514
1212
1111
1313
1212
6313
1313
1215
1414
1311
1111
1112
1212
1264
Tall på torvmark
38
Tal
l på
torv
mar
kS
tån
do
rtsi
nd
ex H
100,
MY
-län
– 40
0-60
0 m
eter
öve
r h
avet
Dik
ning
s-in
grep
p
Breddgrad
Bo
tten
skik
tV
arke
n vi
tmo
ssty
p el
ler
lavt
yp
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n –
klas
sS
, KL
S, K
LH
öjd
öve
r ha
vet,
m
Bo
tten
skik
tV
itm
oss
typ
elle
r la
vtyp
Dik
at
Odi
kat
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
Ört
type
r62
1816
1519
1816
1514
1317
1514
6317
1614
1917
1615
1412
1615
1364
1615
1418
1715
1413
1215
1413
Mar
k ut
an fä
ltski
kt, G
räst
yper
,Bl
åbär
styp
elle
r Li
ngon
typ
6216
1513
1816
1514
1312
1514
1363
1615
1317
1614
1312
1115
1412
6415
1413
1615
1413
1211
1413
12
Säm
re r
isty
per
elle
rSt
arr-
Fräk
enty
p62
1413
1215
1413
1211
1013
1211
6314
1311
1514
1212
1110
1312
1164
1312
1114
1312
1110
912
1110
6215
1413
1716
1413
1211
1513
12Ö
rtty
per
6315
1412
1615
1413
1211
1413
1264
1413
1216
1413
1211
1014
1211
6214
1312
1514
1312
1110
1312
11M
ark
utan
fälts
kikt
, Grä
styp
er,
Blåb
ärst
yp e
ller
Ling
onty
p63
1413
1115
1412
1311
1013
1211
6413
1211
1413
1211
109
1211
10
6212
1110
1412
1111
109
1211
10Sä
mre
ris
type
r el
ler
Star
r-Fr
äken
typ
6312
1110
1312
1110
99
1110
964
1111
1013
1210
109
811
109
Fäl
tski
ktst
yp
Tall på torvmark
39
Höjdutvecklingskurvor – Gran
Gra
n p
å to
rvm
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än–
0-30
0 m
eter
öve
r h
avet
– O
dik
at. (
På
dik
ad y
ta h
öj s
tån
do
rtsi
nd
ex m
ed 1
met
er)
Fäl
tski
ktst
yp
Breddgrad
Bo
tten
skik
tE
j vit
mo
ssty
pB
ott
ensk
ikt
Vit
mo
ssty
p
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n –
klas
s
SK
LS
KL
Hö
jd ö
ver
have
t, m
010
020
030
00
100
200
300
010
020
030
00
100
200
300
010
020
030
00
100
200
300
2323
2221
2424
2322
2525
2423
1919
1817
2020
1918
2020
1919
2221
2119
2322
2220
2323
2221
1817
1716
1818
1716
1918
1817
2020
1918
2121
2019
2121
2020
1616
1515
1717
1615
1717
1716
2121
2019
2222
2120
2322
2221
1717
1616
1818
1716
1818
1817
2019
1918
2120
2018
2121
2019
1616
1514
1716
1615
1717
1616
1818
1716
1919
1817
1919
1918
1515
1413
1515
1514
1616
1514
2020
1918
2121
2019
2221
2120
1616
1615
1717
1615
1717
1716
1918
1817
2019
1918
2020
1918
1515
1414
1616
1514
1616
1615
1717
1616
1818
1716
1818
1817
1414
1313
1515
1413
1515
1414
1919
1817
2019
1918
2020
1918
1515
1514
1616
1514
1616
1615
1717
1716
1818
1716
1818
1817
1414
1313
1515
1413
1515
1414
1616
1514
1717
1615
1717
1616
1313
1212
1413
1312
1414
1313
Ört
type
r ut
an r
is e
ller
Mar
k ut
an fä
ltski
kt
Ört
type
r m
ed r
is,
Blåb
ärst
yp e
ller
Ling
onty
p
Grä
styp
er
62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64
Säm
re r
isty
per
elle
rSt
arr
– Fr
äken
typ
Gran på torvmark
Gra
n p
å to
rvm
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
Y-l
än–
400-
600
met
er ö
ver
hav
et–
Od
ikat
. (P
å d
ikad
yta
hö
j stå
nd
ort
sin
dex
med
1 m
eter
för
vär
den
på
H10
0 10
met
er e
ller
bät
tre,
an
nar
s in
gen
hö
jnin
g)
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
pBreddgrad
Bo
tten
skik
tE
j vit
mo
ssty
p
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n –
klas
s
SK
LS
KL
Hö
jd ö
ver
have
t, m
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
400
500
600
1917
1520
1816
2220
1816
1412
1615
1317
1615
1816
1419
1715
2018
1715
1311
1514
1216
1513
1715
1317
1614
1817
1513
1211
1413
1115
1412
1816
1418
1715
2018
1614
1311
1513
1216
1513
1615
1317
1513
1817
1513
1210
1412
1115
1412
1514
1216
1412
1715
1412
1110
1311
1014
1311
1715
1318
1614
1917
1614
1211
1413
1115
1413
1614
1216
1513
1716
1413
1110
1312
1014
1312
1413
1115
1312
1615
1312
109
1211
1013
1211
1614
1216
1513
1716
1413
1110
1312
1014
1312
1413
1115
1412
1615
1312
109
1211
1013
1211
1312
1014
1211
1514
1211
109
1110
912
1110
Ört
type
r ut
an r
is e
ller
Mar
k ut
an fä
ltski
kt
Grä
styp
er
Ört
type
r m
ed r
is,
Blåb
ärst
yp e
ller
Ling
onty
p
Säm
re r
isty
per
elle
rSt
arr-
Fräk
enty
p
62 63 64 62 63 64 62 63 64 62 63 64
Bo
tten
skik
tV
itm
oss
typ
40
Gran på torvmark
41
Handledning i BoniteringBoniteringssystemet
Ståndortsindex H100 eller H50 m
Bonitet m sk /ha och år3
HöjdutvecklingskurvorÖvre höjd
Brösthöjdsålder, år
Interceptmetoden Ståndortsegenskaper
© Skogsstyrelsen 1985
Omslagsbild: Michael Ekstrand
Skogsstryelsen 551 83 Jönköping Tel: 036-35 93 40 (dir) 036-35 93 00 (vx)
Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping
Del 1 Definitioner och anvisningarPresenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssystem.
Del 2 Diagram och tabellerAnvänds för att bestämma ståndortsindex och bonitet.
Del 3 Markvegetationstyper - SkogsmarksfloraAnvänds för att bestämma markvegetationstypen vid bonitering med ståndortsegenskaper eller för andra syften.
Del 4 TorvmarkPraktiska anvisningar för att bestämma dikningsbonitet.